Levnadsvanor och självskattad hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Levnadsvanor och självskattad hälsa"

Transkript

1 Rapport från Barn- och vuxenhabiliteringen Levnadsvanor och självskattad hälsa hos ungdomar med funktionshindret ADHD och ungdomar med rörelsehinder En enkätstudie Juni 2007 Cathrine Göransson Elisabet Uhnoo R a p p o r t 45 s e r i e n

2 Vårdvetenskap C p, Uppsats 10 poäng Uppsala universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Juni 2007 Författare Cathrine Göransson Elisabet Uhnoo Handledare Karin Sonnander Examinator Birgitta Edlund Denna rapport ingår i Habilitering och hjälpmedels rapportserie och har nummer 45. ISSN: Rapporten finns som PDF-dokument på Den kan även beställas som trycksak och kostar då 100 kronor. Habilitering och hjälpmedel Box Uppsala Telefon: E-post:

3 Sammanfattning Få vetenskapliga studier har undersökt funktionshindrade ungdomars levnadsvanor och självskattade hälsa. Denna studie beskriver och jämför levnadsvanor avseende kost, motion, tobak och alkohol samt självskattad hälsa hos skolungdomar med ADHD eller skolungdomar med rörelsehinder födda i Uppsala län. Studien är en tvärsnittstudie med kvantitativ ansats. En enkät besvarades av femtiosex skolungdomar med funktionshindret ADHD eller funktionshindret rörelsehinder. Resultatet visade att majoriteten av ungdomarna inte rökte, snusade, drack alkohol eller använde cannabis. Ungdomarna självskattade överlag sin hälsa som bra. En stor del av ungdomarna i båda grupperna självrapporterade problembeteenden som är förknippade med diagnosen ADHD. Statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan grupperna vad gällde konsumtion av grönsaker, sötsaker, läskedryck samt fysisk aktivitet och stillasittande fritidsvanor som tv-tittande. Ungdomarna med ADHD åt i betydligt mindre utsträckning grönsaker och konsumerade i högre utsträckning sötsaker och läskedrycker än vad ungdomarna med rörelsehinder gjorde. Ungdomarna med rörelsehinder tränade fler antal timmar i veckan och tittade färre antal timmar om dagen på tv än vad ungdomarna med ADHD gjorde. Det är angeläget att forska vidare om olika funktionshinder och hur de påverkar barnens och ungdomarnas livssituation för att kunna fördela resurserna till de grupper som är i behov av hälsofrämjande åtgärder. All personal som kommer i kontakt med funktionshindrade barn och ungdomar bör ha kunskap om hälsoprevention och arbeta för att göra individen delaktig i sin hälsa.

4 Förord Vi är två sjuksköterskor som arbetar inom två helt skilda verksamheter: barn- och ungdomshabiliteringen respektive med patientinformation. Gemensamt för de två verksamheterna är rådgivning och prevention i frågor om hälsa och livsstil. Vi vill tacka Barn-och ungdomshabiliteringen i Landstinget i Uppsala län för tillåtelse att genomföra studien. Ett speciellt tack till de ungdomar som svarat på enkäten och gjort det möjligt för oss att få inblick i deras levnadsvanor. Vi vill även framföra ett stort tack till vår handledare professor Karin Sonnander för hennes intresse, engagemang, kloka råd och vägledning genom arbetets gång. Cathrine Göransson och Elisabet Uhnoo Uppsala

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Hälsa WHO:s hälsodefinition Svensk hälsopolitik Funktionshinder och handikapp Ny FN konvention och FN:s standardregler FN:s barnkonvention Nationell handlingsplan för handikappolitik Funktionshindret ADHD Funktionshindret rörelsehinder Levnadsvanor och självskattad hälsa Tidigare forskning WHO:s projekt om skolbarns hälsovanor Självskattad hälsa och välbefinnande Tobaks- och alkoholvanor Matvanor Fysisk aktivitet och stillasittande...12 Problemformulering...12 Syfte...12 Frågeställningar Metod Design Urval Instrument Datainsamling Statistisk analys Resultat Självskattad hälsa och välbefinnande Tobaks- och alkoholvanor Matvanor Fysisk aktivitet och stillasittande fritidsvanor Diskussion :1 Resultatsammanfattning Resultatdiskussion Metoddiskussion Konklusion och framtida studier...28 Referenser...29 Bilagor

6 1. Inledning Värdet av fysisk aktivitet, bra matvanor och en sund livsstil för ett gott liv och en god hälsa är ofta förekommande ämnen i massmedia. Larmrapporter angående ungdomars livsstil har fått stor genomslagskraft och de behandlar bl.a. den kraftiga ökningen av övervikt hos ungdomar, stigande läskedryckskonsumtion och minskad fysisk aktivitet. Det finns flera stora och aktuella svenska undersökningar om barn och ungdomars hälsovanor som den s.k. COMPASS studien (Community- based study of physical activity, life style and self esteem in Swedish schoolchildren) (1) och Svenska skolbarns hälsovanor som är en del i WHO:s Health behavior in schoolaged children study (2). Däremot finns få studier om funktionshindrade ungdomars levnadsvanor. Det är ett viktigt område med tanke på att även funktionshindrade ungdomar ska bli delaktiga i den hälsoprevention som riktar sig till befolkningen i stort. Det finns en risk att funktionshindret blir det centrala när man ser till deras situation, vilket kan leda till att viktiga hälsofaktorer och värdet av goda levnadsvanor glöms bort. Eftersom få studier gällande levnadsvanor hos funktionshindrade ungdomar är publicerade är det svårt att dra slutsatsen att deras levnadsvanor är desamma som för ungdomar i allmänhet. Det är därför ett angeläget ämne att undersöka för att i framtiden kunna stödja och rikta hälsobefrämjande åtgärder till denna grupp ungdomar. 2. Bakgrund 2.1 Hälsa WHO:s hälsodefinition Världshälsoorganisationen, WHO, som är FN:s organ för hälsofrågor har utformat en hälsodefinition enligt följande: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet (3). Begreppet hälsa har enligt WHO flera dimensioner såsom den fysiska, psykiska, sociala och kulturella/andliga (3). Formuleringen av WHO:s hälsodefinition markerar att hälsa inte enbart handlar om frånvaro av sjukdom eller svaghet, utan att individen har ett fullständigt välbefinnande. 6

7 Varje individs uppfattning om sin egen hälsa är av stor vikt. På det sätt som WHO definierat hälsa kan en individ må bra, uppleva sig ha en god hälsa, trots att han eller hon i medicinsk betydelse är sjuk. Det finns dock ett klart samband mellan ohälsa och sjukdom. Den som upplever sig ha nedsatt hälsa har betydande risk för att dö i förtid oavsett medicinsk sjukdomsdiagnos (4) Svensk hälsopolitik Sedan april 2003 har Sverige en nationell folkhälsopolitik, då riksdagen antog regeringens proposition Mål för folkhälsan (5). Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden har identifierats för det samlade folkhälsoarbetet. Uppföljning och utvärdering sker genom en regelbunden samlad folkhälsorapportering från Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (5). De elva målområden, som den svenska folkhälsopolitiken utgår från, fokuserar på viktiga faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Vad gäller levnadsvanor rör det områden som ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och minskat bruk av tobak och alkohol d.v.s. områden som individen själv kan påverka, men där också den sociala miljön har betydelse. Det är viktigt att se folkhälsan i ett helt livsperspektiv och att redan i barn- och ungdomsåren påverka ett hälsofrämjande beteende (4). 2.2 Funktionshinder och handikapp Ny FN konvention och FN:s standardregler En ny FN konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionshinder skrevs våren 2007 under av Sverige och ett flertal länder i världen. Konventionen innebär att människor med funktionshinder får ett juridiskt bindande dokument att hänvisa till när de mänskliga rättigheterna kränks. Den nya konventionen ger ett starkare rättskydd än standardreglerna, som endast är moraliskt bindande. FN:s standardregler ger konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för funktionshindrade och skapa ett tillgängligt samhälle. I standardreglerna har begreppen jämlikhet och delaktighet för personer med funktionshinder en central betydelse. I standardreglerna definieras begreppen funktionsnedsättning och handikapp. Funktionsnedsättning innefattar ett stort antal olika funktionshinder i befolkningsgrupper överallt i världen. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar. Handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheter att 7

8 delta i samhället på samma sätt som andra. Handikapp uppstår således i mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen, såväl fysiskt som psykiskt och socialt. Sammanfattningsvis visar begreppen att en funktionsnedsättning inte behöver medföra handikapp. Det är omgivningen som skapar handikapp och bristen på möjligheter att kompensera funktionshindret. Det är omgivningen som måste anpassas till individens individuella förutsättningar (6) FN:s barnkonvention I FN:s barnkonvention poängteras det att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. De stater som har anslutit sig till konventionen skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn. I konventionen står det att alla barn ska tillhandahållas nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården (7) Nationell handlingsplan för handikappolitik. I regeringens nationella handlingsplan för handikappolitik formuleras målen i termer av att jämlikhet i levnadsvillkor för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionshinder ska råda. Samhället ska utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet (8) Funktionshindret ADHD ADHD är en förkortning av engelskans Attention Deficit Hyperactivity Disorder och brukar översättas med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. Diagnosen ADHD ställs med hjälp av internationella diagnostiska manualer som WHO:s diagnosmanual ICD 10 och amerikanska psykiatriska föreningens manual DSM IV. För att ställa diagnosen ADHD måste ett antal kriterier vara uppfyllda. Bland annat ska svårigheterna ha allvarlig inverkan på barnets sätt att fungera, symtomen ska vara varaktiga och ha debuterat före 7 års ålder. De centrala symtomen är uppmärksamhetstörning, överaktivitet och impulsivitet (9,10). Prevalensen för ADHD har i olika studier visats vara ca 2-5 % för flickor och pojkar i skolåldern. I SBU rapporten ADHD hos flickor anges att prevalensen hos flickor i åldern 6-15 år är 2-5 % och att ADHD är 1,3 till 4 gånger vanligare hos pojkar. Flickor får oftare diagnosen senare i livet än pojkarna och har samma typ av symtom, men de är inte lika hyperaktiva och har ej i samma utsträckning beteendeproblem (10). 8

9 2.2.5 Funktionshindret rörelsehinder Barn och ungdomshabiliteringen i landstinget i Uppsala län definierar rörelsehinder som en samlingsbeteckning för flera olika diagnosgrupper. Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder. Andra diagnosgrupper är ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar och små mindre kända handikapp. Graden av funktionsnedsättning varierar från lindriga till grava rörelsehinder. Barn och ungdomar med rörelsehinder har ofta ytterligare funktionsnedsättningar i form av kommunikationsstörningar, synskador och kognitiva svårigheter (11). Cerebral pares förekommer oftare hos pojkar än hos flickor. I Sverige finns det ca 4500 barn och ungdomar (0-19 år) med diagnosen cerebral pares (12). 2.3 Levnadsvanor och självskattad hälsa Levnadsvanor är ett samlingsbegrepp för de beteenden som påverkar hälsan såväl positivt som negativt. Levnadsvanor som tobaks- och cannabisbruk, alkoholbruk, kostvanor och fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan. Den självskattade hälsan är ett mycket viktigt tecken på människors hälsa. Den ger en helhetsbild av hur människan upplever inte bara sin fysiska hälsa utan omfattar även psykiska och sociala aspekter på hälsan (2). 2.4 Tidigare forskning WHO:s projekt om skolbarns hälsovanor WHO påbörjade 1982 ett internationellt forskningsprojekt rörande barns och ungdomars hälsa och hälsovanor (helth behaviour in schoolaged children). Vart fjärde år genomförs en enkätundersökning i ett 40-tal länder däribland Sverige. I Sverige genomförs studien Svenska skolbarns hälsovanor av folkhälsoinstitutet. Designen har varit densamma genom åren. Syftet är dels att öka kunskapen om barn och ungdomars levnadsvanor och förhållanden som anses viktiga för deras hälsa, dels att följa utvecklingen inom landet över tid och göra internationella jämförelser (2) Självskattad hälsa och välbefinnande I rapporten Svenska skolbarns hälsovanor skattade de flesta ungdomar att de har en bra hälsa. Flickorna självskattade sin hälsa mer negativt med ökande ålder. Andelen mycket friska minskade med ökad ålder och skillnaderna i mellan flickor och pojkar ökade med åldern (2). 9

10 I en rapport från barnombudsmannen angav funktionshindrade barn att hälsan var den viktigaste komponenten för hur nöjda de var med sina liv (13). Det finns få internationella studier som beskriver hur ungdomar med diagnosen ADHD självskattar sin hälsa. En studie där ungdomar med varierande grad av ADHD symtom självskattade välbefinnande och psykosocial hälsa i en interaktiv dagbok visade att ungdomarna skattade sitt välbefinnande lågt. Detta gällde speciellt de med uttalade ADHD symtom (14). I en undersökning av hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med diagnosen ADHD framkom att de fysiska hälsodomänerna inte skiljde sig från normalpopulationens, men alla psykosociala domäner var avsevärt lägre skattade av barn och ungdomar med ADHD. Studien visade även att livskvaliteten var sämre hos de barn och ungdomar som hade ytterligare psykiatriska tilläggsdiagnoser (15). Jemtå et al visade i en intervjustudie att barn och ungdomar i åldern 7-18 år med rörelsehinder skattade sitt välbefinnande högt. Välbefinnandet minskade med ökande ålder, men man fann ingen signifikant skillnad mellan könen. Barn och ungdomar som bodde med båda sina föräldrar skattade välbefinnandet högre än de som bodde med en förälder. Första generationens invandrare rapporterade ett signifikant lägre välbefinnande än barn och ungdomar födda i Sverige (16). Curtin och Clarke intervjuade nio ungdomar i åldern år med motoriska rörelsehinder med fokus på hur det är att leva med rörelsehinder. Resultatet indikerade att ungdomarna i stort sett var positiva till och trivdes med sina liv, även om det ibland upplevdes svårt framförallt beroende på allmänhetens negativa uppfattningar om rörelsehindrade människor (17) Tobaks- och alkoholvanor I studien Svenska skolbarns hälsovanor konstaterades det att tobaks- och alkoholvanor etablerades under högstadiet. Nio procent av 13 åriga pojkar och 12 % av 13 åriga flickor hade varit berusade någon gång. Motsvarande siffra för 15 åringar var 36 % för pojkar och 40 % för flickor. Ungdomarna drack främst öl och sprit. De 15-åriga pojkarna drack oftare öl än flickorna och de 15- åriga flickorna drack mer vin än pojkarna. 10

11 Hälften av 15-åringarna hade någon gång provat att röka. Det var dock betydligt färre som var vanerökare (rökte varje vecka). Bland 13-åringarna var det 3 % och hos 15-åringarna var det 9 %, som uppger att de var vanerökare. Användandet av cannabis eller hasch var betydligt lägre och 4-5 % av 15-åringarna hade någon gång provat dessa droger (2). En amerikansk studie visade att ungdomar med kliniskt signifikanta ADHD symtom var mer benägna att experimentera med rökning och att bli vanerökare (18). En kanadensisk studie fokuserade på hälsokampanjer riktade till ungdomar med fysiska handikapp. I studien undersöktes åldersrelaterade hälsovanor bland rörelsehindrade ungdomar i åldern och jämfördes med samma data i en nationell stickprovsundersökning på ungdomar utan rörelsehinder. Resultatet visade, att förekomst av tobaksbruk var betydligt lägre i alla åldersgrupper bland rörelsehindrade ungdomar jämfört med ungdomar utan rörelsehinder. Man fann också att rörelsehindrade ungdomar började röka senare (15-16 år) än vad som var fallet i normal-populationen. Detsamma gällde alkoholbruk, att testa alkoholdrycker förekom i senare åldrar hos rörelsehindrade än i normalpopulationen och det var dessutom betydligt mindre vanligt bland rörelsehindrade ungdomar. Annat drogbruk som cannabis var fem gånger mindre vanligt i gruppen rörelsehindrade ungdomar än bland ungdomar utan rörelsehinder (19). Motsatta resultat framkom i analyser från National longitudinal study of adolescent health i USA, där ungdomar med rörelsehinder rökte och drack mer alkohol än vad ungdomar utan funktionshinder gjorde (20) Matvanor Ungdomars matvanor förändras med åldern visade studien Svenska skolbarns hälsovanor. Den totala andelen som åt frukost minskade med stigande ålder och flickorna åt mer sällan frukost i förhållande till pojkarna. Pojkarna åt mindre frukt och grönsaker och mer godis och läsk ju äldre de blev. Flickorna följde samma mönster förutom att läskintaget inte ökade. Flickor i 15-årsåldern åt mer frukt och grönsaker än vad pojkarna gjorde (2). COMPASS-studien, som genomfördes i Stockholm år 2000, visade att flickor hade mer oregelbundna måltidsvanor än pojkar och att överviktiga och feta ungdomar hade mer oregelbundna matvanor än övriga (1). Rörelsehindrade ungdomar hade, enligt en kanadensisk studie, större sannolikhet att inte anamma hälsovanor som förstärker hälsan som att äta färsk frukt och grönsaker samt att undvika fet mat än ungdomar utan rörelsehinder i samma ålder. Däremot åt rörelsehindrade ungdomar mindre sötsaker än gruppen ungdomar i allmänhet (19). 11

12 2.4.5 Fysisk aktivitet och stillasittande Studien Svenska skolbarns hälsovanor visade att 40 % av 13-åriga pojkar och 26 % av flickorna tränade minst fyra gånger per vecka. Vid 15 års ålder hade aktivitetsnivån sjunkit till 34 % för pojkarna och 21 % för flickorna. Det var lika stor andel pojkar som flickor som tittade på tv mer än fyra timmar per vardag. Pojkarna satt betydligt mer framför datorn än vad flickorna gjorde (2). COMPASS-studien visade även att låg fysisk aktivitet är ett problem i alla samhällsgrupper (1). Steele et al fann i en studie av rörelsehindrade ungdomars hälsovanor att rörelsehindrade ungdomar hade högre sannolikhet för hälsoriskbeteenden uttryckt som låg frekvens av fysisk aktivitet och mer stillasittande aktiviteter som TV- tittande (mer än fyra timmar per dag) jämfört med ungdomar utan rörelsehinder (19). Problemformulering Det kan inte uteslutas att ungdomar med hyperaktivitet och koncentrationsproblem, vilket kännetecknar diagnosen ADHD, kan utgöra en grupp med ett riskbeteende gällande levnadsvanor. Internationella studier indikerar, att diagnostiska tecken som hyperaktivitet och ouppmärksamhet leder till en ökad benägenhet att utsätta sig för risker som tobaks- och alkoholbruk (21). Rörelsehindrade ungdomar kan också ha riskbeteende gällande levnadsvanor framförallt avseende matvanor och fysisk aktivitet, som ju måste anpassas särskilt för dem (19). Eftersom det finns lite tidigare forskning gällande hälsovanor och funktionshinder är det viktigt att öka kunskapen på området. Det är angeläget att belysa hälsovanor hos skolungdomar med funktionshinder för att i ett framtida perspektiv möjliggöra riktad hälsoprevention och därmed förebygga livsstilssjukdomar. Syfte Att beskriva levnadsvanor avseende kost, motion, tobaks- och alkoholbruk samt självskattad hälsa hos skolungdomar med ADHD eller skolungdomar med rörelsehinder födda bosatta i Uppsala län. Att jämföra levnadsvanor och självskattad hälsa hos skolungdomar med ADHD eller skolungdomar med rörelsehinder. 12

13 Frågeställningar 1. Vilka levnadsvanor rapporterar skolungdomar med ADHD eller skolungdomar med rörelsehinder födda och bosatta i Uppsala län och hur skattar de sin hälsa? 2. Finns skillnader i levnadsvanor och självskattad hälsa mellan skolungdomar med ADHD eller skolungdomar med rörelsehinder? 3. Metod 3.1 Design Studien är en tvärsnittstudie (cross-sectional survey) med kvantitativ ansats. Den mest lämpade insamlingsmetoden för studiens syfte var enkätundersökning, som också passade bäst med befintliga resurser. Målgrupperna för studien var ungdomar födda med funktionshindret ADHD eller funktionshindret rörelsehinder och bosatta i Uppsala län. 3.2 Urval Författarna har gjort ett strategiskt urval av ungdomar inskrivna på barnoch ungdomshabiliteringen i lanstinget i Uppsala län. Inklusionskriterier: inskriven på barn och ungdomshabiliteringen i Landstinget i Uppsala län födelseår diagnostiserade funktionshinder ADHD eller rörelsehinder enligt patientjournal Exklusionskriterier: utvecklingsstörning och/eller särskoleplacering. 13

14 Det totala antalet funktionshindrade ungdomar som uppfyllde kriterierna för deltagande i studien var 111 varav 56 med funktionshindret ADHD och 55 med funktionshindret rörelsehinder. Könsfördelningen var som förväntat sned i ADHD-gruppen, eftersom 81 % var pojkar. I gruppen rörelsehindrade ungdomar var könsfördelningen relativ jämn, 56 % pojkar och 44 % flickor. Bortfallet efter informationsbrevet till föräldrarna blev totalt 23 %. I ADHD-gruppen tackade 15 föräldrar (27 %) nej till deltagande och i rörelsehindergruppen 11 föräldrar (20 %). Det skickades sammanlagt ut 85 enkäter till funktionshindrade ungdomar, 41 till ungdomar med ADHD och 44 till rörelsehindrade ungdomar. Efter påminnelser blev bortfallet 34 %, 29 av 85 ungdomar besvarade inte enkäten. I ADHD - gruppen blev bortfallet 49 % (20 av 41 ungdomar) och i rörelsehindergruppen 20 % (9 av 44 ungdomar). Genom två skriftliga påminnelser har författarna försökt minimera bortfallet. Det var inte möjligt att göra ytterligare analys av bortfallet med de tidsramar som fanns för studien, se tabell 1. Tabell 1. Antal och procentuell andel ungdomar med ADHD eller rörelsehinder och hela gruppen fördelade över inklusion och bortfall. ADHD (%) Rörelsehinder (%) Totalt (%) Inkluderade (100) Bortfall efter föräldrabrev Bortfall efter enkätutskick 15 (27) 11 (20) 26 (23) 20 (49) 9 (20) 29 (34) Totalt bortfall 35 (62,5) 20 (36) 55 (49,5) I enkätundersökningen deltog totalt 56 ungdomar med funktionshinder, varav 21 ungdomar med ADHD och 35 ungdomar med rörelsehinder. Ett fåtal av ungdomarna tillhörande funktionshindergruppen rörelsehinder angav själva att de inte hade något rörelsehinder (n=6). De vanligaste rörelsehindren var gångsvårigheter samt att man var rullstolsburen. Tabell 2 visar demografiska data för deltagarna. 14

15 Tabell 2. Antal och procentuella andel ungdomar med ADHD eller rörelsehinder och hela gruppen fördelade över kön, födelseår och årskurs (n=56). ADHD (n=21) Rörelsehinder (n=35) Hela gruppen (n=56) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Kön Flickor 4 (19) 15 (43) 19 (34) Pojkar 17 (81) 20 (57) 37 (66) Födelseår (14) 7 (20) 10 (18) (19) 4 (11,4) 8 (14) (19) 3 (8,7) 7 (13) (19) 4 (11,4) 8 (14) (24) 6 (17,1) 11 (20) (5) 6 (17,1) 7 (12) (14,3) 5 (9) Årskurs År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 1 gymnasieskolan År 2 gymnasieskolan 0 3 (14) 6 (28) 3 (14) 5 (24) 2 (9,5) 2 (9,5) 6 (17,1) 6 (17,1) 5 (14,3) 4 (11,4) 5 (14,3) 2 (5,8) 7 (20) 6 (11) 9 (16) 11 (20) 7 (12) 10 (18) 4 (7) 9 (16) De flesta ungdomarna i båda grupperna hade regelbundet kontakt med landstingets barn- och ungdomshabilitering. Det var vanligare att ungdomarna med rörelsehinder hade kontakt oftare än vad som var fallet för gruppen med ADHD. Många ungdomar med ADHD uppgav att de regelbundet tog medicin (67 %) och den vanligaste läkemedelsgruppen var centralstimulantia. Enstaka ungdomar medicinerade med sömn- eller antidepressiva läkemedel. En fjärdedel av ungdomarna med rörelsehinder angav att de regelbundet medicinerade med framför allt antiepileptika. Två av 21 ungdomar med ADHD var födda utomlands (Finland och Australien). Av de rörelsehindrade ungdomarna var tre av 35 födda utomlands (Vietnam, Venezuela, Belgien). Det var sammanlagt tretton föräldrar i båda grupperna som var utlandsfödda, två pappor i ADHD- 15

16 gruppen och fem mammor och sex pappor i gruppen med rörelsehinder. De flesta ungdomar i båda grupperna levde i samhälle eller på landsbygd. Över hälften av ungdomarna i båda grupperna bodde i villa eller radhus, men det var en större andel av ungdomarna med ADHD som bodde i lägenhet. När det gäller familjekonstellationen levde huvudparten av de rörelsehindrade ungdomarna med sina båda föräldrar till skillnad från ungdomarna med ADHD, där endast hälften levde med båda sina föräldrar. I enkäten har ungdomarna själva skattat familjens ekonomiska standard från att vara inte alls bra till att vara mycket bra. Majoriteten i båda funktionshindergrupperna skattade familjens ekonomi som bättre än genomsnittet. Tabell 3 visar ungdomarnas sociala förhållanden och självskattad ekonomisk standard. Tabell 3. Antal och procentuell andel ungdomar med ADHD eller rörelsehinder och hela gruppen fördelade över vem/vilka ungdomen bor tillsammans med, boendeort, boendeform och självskattad ekonomisk standard (n=56). Bor tillsammans med Mor Far Mor + far Mor + styvfar Far+ styvmor Annan vuxen Ej svarat Boendeort Storstad Förort till storstad Stad Samhälle Landsbygd Boendeform Lägenhet Radhus/kedjehus Villa Ekonomisk standard Inte alls bra Inte så bra Genomsnittlig Ganska bra Mycket bra ADHD (n=21) Rörelsehinder (n=35) Hela gruppen (n=56) Antal (%) Antal (%) Antal (%) 5 (23,8) 1 (4,8) 10 (47,6) 5 (23,8) (4,8) 2 (9,5) 5 (23,8) 7 (33,3) 6 (28,6) 8 (38,1) 2 (9,5) 11 (52,4) 4 (19,0) 2 (9,5) 3 (14,3) 10 (47,6) 2 (9,5) 5 (14,7) 0 24 (70,6) 4 (11,8) 0 1 (2,9) 1 (2,9) 6 (17,1) 1 (2,9) 6 (17,1) 10 (28,6) 12 (34,3) 6 (17,1) 3 (8,6) 26 (74,3) 0 2 (5.7) 7 (20) 15 (42,9) 11 (31,4) 10 (18,2) 1 (1,8) 34 (61,8) 9 (16,4) 0 1 (1,8) 1 (1,8) 7 (12,5) 2 (3,6) 11 (19,6) 17 (30,4) 18 (32,1) 14 (25) 5 (8,9) 37 (66,1) 4 (7,1) 4 (7,1) 10 (17,9) 25 (44,6) 13 (23,2) 16

17 3.3 Instrument Författarna har gjort ett urval av frågor ur en befintlig enkät som legat till grund för Statens folkhälsoinstituts studie Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006 (2). Muntligt tillstånd har givits av studiens vetenskapliga ledare Ulla Marklund (Statens folkhälsoinstitut) per telefon den 2 januari Frågorna valdes utifrån denna studies frågeställningar samt frågor som avser relevant bakgrundsinformation. Dessutom har enkäten kompletterats med sju frågor, som avser vårdkontakter, funktionshindret och eventuell medicinering på grund av funktionshindret. Ytterligare två frågor har kompletterats till ungdomar med rörelsehinder avseende det fysiska handikappet och vilka begränsningar det medför. Frågorna som kompletterats av författarna är ej validerade eller reliabilitetstestade. Antalet frågor i enkäten är 42 till ungdomar med ADHD och 44 till ungdomar med rörelsehinder. Frågorna i enkäten är av flervalstyp. Fråga 24 är en visuell analog skala (VAS skala) graderad från 0 till 10, där 0 betecknar sämsta tänkbara liv och 10 bästa tänkbara liv. Fråga 1-7, (nio frågor) avser kön, årskurs i skolan, födelseår, eget och föräldrars födelseland, bostadsförhållanden och familjeekonomi. Fråga 10 och 11 (två frågor) avser uppskattad längd och vikt. Fråga (tre frågor) avser kostvanor. Fråga 12 och (fem frågor) avser motionsvanor och fysisk aktivitet Fråga och 23 (fem frågor) avser tobaksbruk och bruk av cannabis/hasch/marijuana Fråga avser alkoholvanor och/eller rökvanor. Fråga 9, och (fem frågor) avser självskattad hälsa. Fråga (tre frågor) avser bruk av media (TV-tittande, datorspel, dator). Fråga 8, och (sju frågor) avser vårdkontakter, självskattat problembeteende och medicinering. Dessa frågor finns ej med i den ursprungliga enkäten. Fråga 43 och 44 (två frågor) avser rörelsehindret och ställdes endast till ungdomsgruppen med rörelsehinder. De fanns ej med i den ursprungliga enkäten (Bilaga 1). 17

18 3.4 Datainsamling Totalt 111 föräldrar eller vårdnadshavare till ungdomarna i målgrupperna informerades skriftligen om studiens syfte och upplägg (Bilaga 2a, 2 b). I brevet framgick att deltagandet var frivilligt och att enskilda svar inte skulle redovisas samt att ungdomarna kunde avbryta sitt deltagande under studien. Författarnas telefonnummer samt e-postadresser angavs för eventuella frågor. Möjlighet gavs till föräldrarna att inom två veckor tacka nej till att ungdomen deltog i studien genom att underteckna en svarstalong. Ett frankerat svarskuvert medföljde informationsbrevet. Myndig ungdom fick samma informationsbrev och möjlighet att tacka nej (Bilaga 3). Enkäterna kodades med ett nummer för att säkerställa anonymiteten och göra det möjligt att skicka ut påminnelser. Totalt 85 enkäter skickades tillsammans med ett följebrev och ett kodat svarskuvert till 41 ungdomar med funktionshindret ADHD och 44 ungdomar med funktionshindret rörelsehinder. I följebrevet informerades det om frivillighet, anonymitet och möjlighet att avbryta studien samt att inga resultat skulle redovisas enskilt utan endast på gruppnivå (Bilaga 4). Ungdomarna fick 10 dagar på sig att besvara enkäten. Ett första påminnelsebrev med enkät och kodat svarskuvert skickades ut till 27 ungdomar med ADHD och 31 ungdomar med rörelsehinder och svar önskades inom en vecka. Påminnelsebrev nummer två med enkät och kodat svarskuvert skickades ut till 24 ungdomar med ADHD och 14 ungdomar med rörelsehinder och svar önskades till följd av påsklov inom två veckor. Den totala svarsfrekvensen var 65 %, 56 av 85 utskickade enkäter besvarades. I ADHD gruppen var svarsfrekvensen 51 % (21 av 41) och i rörelsehinder gruppen 79,5 % (35 av 44). 3.5 Statistisk analys De flesta frågor (23) i enkäten är på ordinalskalenivå och endast ett fåtal är på nominal, inter-vall och kvotskalenivå. Resultatet presenteras med hjälp av deskriptiv statistik i form av tabeller, figurer och löpande text. Enkätsvaren har bearbetats i dataprogrammet SPSS 14.0 for Windows (22). Den statistiska analysen utfördes med hjälp av icke parametrisk analysmetod Mann-Whitney U test för att se om skillnad fanns mellan ADHD gruppen och rörelsehindergruppen (23). Signifikansnivån bestämdes till p < 0,05 (24). 18

19 4. Resultat 4.1 Självskattad hälsa och välbefinnande Femton ungdomar av 21 med ADHD (71 %) skattade sin hälsa som bra eller ganska bra, fem ungdomar skattade sin hälsa som mycket bra och endast en rapporterade dålig hälsa. I gruppen med rörelsehindrade ungdomar skattade 22 av 35 (63 %) sin hälsa som bra eller ganska bra och övriga 13 (37 %) skattade sin hälsa som mycket bra. På frågan Hur frisk tycker du att du är? angav 20 av 21 ungdomar med ADHD att de var ganska eller mycket friska. I rörelsehinder gruppen svarade 34 av 35 ungdomar att de var ganska eller mycket friska. Frågan om hur ungdomarna trivdes med livet just nu visade att majoriteten i de båda funktionshindergrupperna trivdes ganska bra eller mycket bra. Två av tjugoen ungdomar med ADHD trivdes dock enligt enkätsvaren inte med livet. I gruppen med rörelsehindrade ungdomar svarade tre av trettiofem att de inte trivdes med livet. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan gruppernas självskattning av trivsel. På en VAS - skala fick ungdomarna skatta sina liv i största allmänhet. Skalan omfattade tio steg (0-10) där 0 betecknade sämsta tänkbara liv och 10 betecknade bästa tänkbara liv. Ingen ungdom skattade sitt liv i största allmänhet som sämsta tänkbara eller som värdet 1 på skalan. De flesta ungdomarna tyckte att livet i största allmänhet var bra. Trettiotvå av 34 rörelsehindrade ungdomar (94 %) skattade sina liv över eller lika med värdet 5 på skalan (en svarade ej på frågan) och arton av tjugoen ungdomar med ADHD (86 %) skattade sina liv högre eller lika med 5, se figur 1. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan gruppernas skattning över livskvalitet. 19

20 10 Rörelsehinder (n=34) ADHD (n=21) 8 6 Antal bästa tänkbara liv VAS-skala Figur 1. Ungdomarnas självskattning av sina liv i största allmänhet enligt VAS - skala graderad 0-10 fördelad över funktionshinder. På de frågor som avsåg rastlöshet, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och lättstördhet, konfliktbenägenhet, tystlåtenhet och ensamhet svarade 20 av 21 ungdomar med ADHD (95 %) jakande på någon eller flera av dessa frågor. När det gäller de rörelsehindrade ungdomarna var motsvarande svar 22 av 35 (63 %). Varje enskild ungdom hade möjlighet att fylla i flera svarsalternativ. De mest frekventa jakande svaren i båda grupperna gavs vad gäller svårigheter att koncentrera sig och att lätt tappa uppmärksamheten. Det var få ungdomar i båda grupperna, som beskrev att de lätt hamnade i bråk med andra. Se Figur 2. 20

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsovanor Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School-Aged Children) 2001/2002 ÅK 9 FRÅGEFORMULÄR Internationell standardiserad version En nationsjämförande kartläggning från Världshälsoorganisationen (A WHO

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02 Grundrapport Mia Danielson

Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02 Grundrapport Mia Danielson Svenska skolbarns hälsovanor 21/2 Grundrapport Mia Danielson statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Svenska skolbarns hälsovanor 21/2 Grundrapport Health Behaviour in School-Aged Children A WHO Collaborative

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan

Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4: 6 Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Göran Lindholm GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 4:5/6 Handledare: Åsa Liljekvist

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Skolbarns hälsovanor enkät till elever i årskurs 9

Skolbarns hälsovanor enkät till elever i årskurs 9 SCB 13083 Skolbarns hälsovanor enkät till elever i årskurs 9 Folkhälsomyndigheten är en myndighet som jobbar på regeringens uppdrag. Vårt uppdrag är att utveckla och förmedla kunskap för en bättre hälsa.

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer