Kvalitetsredovisning 2010 Marstrandshagens förskola, Nora kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 Marstrandshagens förskola, Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Rektor och utvecklingspedagog lämnade ett förslag på prioriterat målområde till arbetslaget, tillsammans kom vi fram till en målformulering. Vår önskan var att få föräldrarna delaktiga i val av prioriterade målområden och därför delade vi ut frågeformulär till samtliga föräldrar. Tyvärr kom för få svar in för att vi skulle kunna formulera ytterligare ett mål. Pedagoger och barn har varit delaktiga i kvalitetsarbetet och en grupp på tre pedagoger har ansvarat för sammanställningen. Målet för 2010 ansågs av pedagoger och rektor vara uppfyllt till sommaren och avslutades därför. Arbetet med matematik har fortsatt under hösten och kommer att vara ett prioriterat målområde under Åtgärder för utveckling enligt föregående kvalitetsredovisning Målet för 2009 års kvalitetsredovisning var att På vår förskola har vi en trygg miljö för alla. Att barnen känner sig trygga på förskolan är en förutsättning för utveckling och lärande och något vi ständigt jobbar med. Det gladde oss därför att resultatet visade att vi har en tämligen trygg miljö för alla på förskolan, ett par saker behövde dock ses över: o Rutiner för att grindarna är stängda när vi släpper ut barn själva på gården - vi har diskuterat detta och beslutat att den som släpper ut barnen också checkar så att samtliga grindar är stängda. o Hitta arbetsformer så att alla barn ska känna sig trygga med alla pedagoger i efterhand kan vi se att vi till viss mån har arbetsformer för detta t ex så går vi över på varandras avdelningar vid avdelningsplanering, vi öppnar och stänger förskolan gemensamt, gemensamma sångsamlingar, 5-årsgrupp och när vi är ute på gården är alla barn allas ansvar. Det finns också en vilja bland alla pedagoger att skapa goda relationer till alla barn på förskolan. Verksamhetens förutsättningar Förskolan har 56 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna, 11 av de barnen är flerspråkiga. Personaltätheten bestäms av nyckeltal som utgår från barnens vistelsetid enligt schema. På förskolan finns 9,0 tjänster fördelade på 9 förskollärare och 2 barnskötare. Samtliga har behörig utbildning. Förskolan har ett tillagningskök med en kokerska som arbetar 75 %. Det finns också en lokalvårdare som arbetar dagtid. Lokalerna på förskolan är ändamålsenliga och trivsamma. Mycket av det pedagogiska materialet och viss inredning är i behov av förnyelse. Ekonomin på förskolan upplevs som ansträngd. Rektor, som även ansvarar för Soltunets förskola och Esstorps förskola, arbetar 75 % som rektor och 25 % i barngrupp på Marstrandshagen. Förskolan har en utvecklingspedagog som tillsammans med rektor ansvarar för utvecklingsfrågor. Under hade en person med annan etniskt bakgrund en tillfälliga kommunal anställningen på 100 % på förskolan, tjänsten upphörde i maj. En avdelning tog under våren emot en SFI praktikant. Kompetensutvecklingstid har utnyttjats vid kommunens 5 gemensamma personaldagar, föreläsningar och litteratur som vi läst. Två pedagoger har gjort PIM 2 och två pedagoger har gjort PIM 1. Rektor och utvecklingspedagog har gått Introduktionskursen i ICDP. Samtliga anställda inom Bildningsförvaltningen ska inom en 5 års period gå kursen. Arbetslaget får kontinuerlig arbetslagsutveckling för att ta vara på de positiva krafter som finns inom förskolan och för att fortsätta att utveckla förskolan i en positiv riktning. Vi har avdelningsmöte 2.5 timmar var 3:e vecka för planering och reflektion. De avdelningar som inte har planering tar då hand om alla barn. Arbetsplatsmöte eller Pedagogiska diskussioner har vi 2 timmar var 3:e vecka, vid dessa tillfällen turas alla pedagoger om att 1

3 vara ordförande och sekreterare. Vikarier tar då hand om barnen. Veckokonferens har vi 1.5 timme en gång i veckan för information, samordning och reflektion. Då deltar en personal från varje avdelning samt rektor. Samverkansgrupp för området består av rektor, utvecklingspedagogerna och företrädare för fackförbunden. Gruppen träffas 4 gånger per år, det ska finnas en dagordning och mötena protokollförs. Rektorer och utvecklingspedagoger ingår i ett nätverk som träffs 4 gånger per år. Arbetet i förskolan Vårt mål Trygga och glada barn med lust att lära Med utgångspunkt i läroplanen, Lpfö98, arbetar vi på förskolan tillsammans för att ge barnen den bästa grogrunden för lärande och utveckling. Det tror vi sker i en miljö där man känner glädje, trygghet och gemenskap. Hur vi bemöter barnen färgar dem, därför tänker vi på att vara goda förebilder samt att vi är öppna för barnens åsikter, tankar och intressen och bemöter dem med respekt och nyfikenhet. Vi hoppas att barnen lämnar oss som Trygga och glada barn med lust att lära och att de är väl rustade för nya utmaningar. Vår gård är en miljö som utmanar, inspirerar och ger många sinnesupplevelser. Det har blivit tradition att varje vår bjuda in föräldrarna till en städkväll för att umgås och utföra en del småjobb på gården. Vår innemiljö är anpassad till verksamheten och vi möblerar och anpassar det pedagogiska materialet efter barnens intressen och för att utmana dem i sitt lärande. Vi återspeglar barnens lärande och utveckling i en Portfolio som följer dem genom hela förskole tiden. Vi upplever att barn och föräldrar uppskattar Portfolion och det är ett bra redskap vid utvecklingssamtalen för oss pedagoger, men den är relativt kostsam och tidskrävande. Efter diskussioner i arbetslaget har vi beslutade om nya rutiner för att återspegla barnens lärande och utveckling och Portfolion kommer därför att ha ett annat upplägg, de nya rutinerna ska utvärderas nästa år. Ett uppskattat inslag i vår verksamhet är samarbetet med Kulturskolan där en pedagog besöker förskolan 3 timmar per vecka. Årliga traditioner på förskolan är bl a Nobelmiddag, Midsommarfirande tillsammans med Esstorps förskola, Drop-in fika, Marstrandsloppet, Luciafirande, Återvändarträff för de barn som slutade till sommaren. Varje år har vi en 5- årsgrupp som träffas en förmiddag i veckan. I början av höstterminen får barnen komma med förslag på aktiviteter. En återkommande aktivitet är Afrika temat där vi uppmärksammar vårt fadderbarn i Senegal, temat avslutas med en resa i fantasin till Afrika. Vi använder oss av livskunskapsmaterialet StegVis bland 4-5 åringarna. Det är ett material som främjar barns sociala och emotionella lärande och motverkar aggressivt beteende.vi samtalar med barnen i samlingar och vardagssituationer om allas lika värde och hur vi bör vara mot varandra för att alla ska trivas på förskolan. En viktig del av vårt arbete är att utveckla barnens empatiska förmåga och bygga barnens inre styrka. En skola för alla Alla som arbetar på förskolan har ett ansvar att stödja och hjälpa barn i behov av extra stöd. Under året har vi vid ett antal tillfällen fått handledning av en specialpedagog och en kurator från Elevhälsan. Vi har på så sätt fått tillfälle att samtala och reflektera över förhållningssätt och bemötande av barn. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett av våra mål att på vår förskola ska alla ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder, alla ska kunna få delta 2

4 i verksamheten utifrån sina förutsättningar och behov. På förskolan finns ett antal barn med matallergi som får den kost de är i behov av. Lokalerna är till viss mån handikappanpassade. Uppföljning av planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen för läsåret reviderades och utvärderades i juni 2010 av hela arbetslaget. Den uppdaterade planen gäller för läsåret och kommer att utvärderas och revideras i april Inför revidering och utvärdering bjöd vi in Elin Björklund från Folkhälsoinstitutet. Vi samtalade kring revideringsarbetet, kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna. Vissa förtydliganden har gjorts i planen: Det framkom att det varit svårt att få ut information angående likabehandlingsarbetet till vikarier och nya föräldrar. Planen i sin helhet är omfattande och vi enades därför om att göra en light variant, där det på ett enkelt och kortfattat sätt framgår vad likabehandlingsarbetet går ut på, hur vi går till väga och varför vi behöver ha en likabehandlingsplan. En light variant har i skrivande stund ännu inte utarbetats. För att höja vår medvetenhet kring de olika diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling har vi beslutat att vid varje pedagogiskt diskussions tillfälle ägna tid till detta. Vi har delat upp vår inne- och utemiljö och ska göra en kartläggning av riskområden som personalen anser vara otrygga. Vid vårens utvecklingssamtal ska fokus läggas på barnens trivsel och trygghet på förskolan. Ett nytt frågeformulär ska utformas och lämnas till föräldrarna innan utvecklingssamtalet. Att kunna skilja på konflikt och kränkande behandling är något som vi har arbetat med under året. Våra rutiner kring mindre allvarliga oönskade händelser fungerar bra. Att vi skriver mindre med post-it lappar idag tror vi beror på att vi har blivit bättre på att se skillnad på konflikt och kränkande behandling. Vi behöver fortsättningsvis påminna varandra om att vara lyhörda inför oönskade händelser och vikten av att dokumentera och kartlägga för att kunna se eventuella mönster och sätta in åtgärder. Under Kränkande behandling har vi bestämt att barnen, med vårt stöd, ska göras mer delaktiga i att lösa sina konflikter. Granskning av prioriterat mål Mål: Barnen upplever matematik med alla sinnen Vi har utgått ifrån att små barn, 1-5 år, lär sig bäst om de får möjlighet att använda både kroppen och knoppen tillsammans med så många sinnen (hörsel, syn, känsel, lukt och smak) som möjligt och under lättsamma förhållanden. Då vi har planerat och genomfört matte aktiviteter har vi försökt att utmana och stimulera lusten till att lära samt att få barnen att upptäcka och använda matematik i vardagen. Koppling till Lpfö98 I läroplanen kan vi läsa att: Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper (Lpfö98 s 10). 3

5 Förskolan skall sträva efter att varje barn, utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. (Lpfö98 s 9). Frågeställning Frågan vi vill ha svar på är - Upplever barnen matematik med alla sinnen? Aktiviteter för att nå målet Utedag vid Fibbetorp med olika matte aktiviteter. Introducera ett Matteskåp. Lyhörda pedagoger som utmanar barnen i sitt matematiska tänkande. Höja pedagogernas medvetenhet genom samtal vid arbetsplatsträffar, enkätundersökning för att ta reda på personalens tankar kring matematik, föreläsning och alla är delaktiga i arbetet kring matematik. Resultat Utflykt till Fibbetorp - för att starta upp matematik med alla sinnen anordnade vi en matte dag vid Fibbetorp. 11 pedagoger och kokerskan deltog. Av förskolans 56 barn deltog 48. Inbjudna föräldrar var också delaktiga. Då barnen lekte fritt i skogen uppmärksammade vi dem på matematiska begrepp (tung lätt, stor liten, lång kort, vass trubbig osv.). Vi hade några planerade aktiviteter där barnen skulle leta och sortera pinnar, kottar och stenar, leta och para ihop trollbarnens strumpor, leta och sortera kort i nummerordning Vår kokerska lagade mat över öppen eld i ett stort Indiantältet som vi fått låna för dagen. De små barnen sov ute i vagnar medan de större barnen hade sagostund i Indiantältet. Utflykten blev ett bra start skott, som blev mycket uppskattat av både barn, pedagoger och föräldrar. Däremot var det lite oroligt vid överlämningen då personal började och slutade vid lunch. Matteskåp tillsammans med en pedagog har några barn åt gången i lugn och ro kunnat använda sig av diverse matematerial t.ex. dunkar fyllda med vatten/sand för att känna på olika tyngder, måttband för att mäta med, ljudlådor för att lyssna på lika/olika ljud, spel, våg för att väga med. Lyhörda pedagoger som utmanar barnen i sitt matematiska tänk - Samtliga pedagoger har varit lyhörda för barnens spontana samtal och lekar kring matematik och har försökt att utveckla och utmana barnen i sitt matematiska tänkande. Vi har också arbetat mer medvetet kring val av matte aktiviteter på samlingar och vi har tillverkat pedagogiskt material som barn/barn och barn/pedagog har använt i vardagen. Det syns och hörs i huset att vi arbetar med matematik. Höja pedagogernas medvetenhet - samtalat kring matematik vid arbetsplatsträffar och kommit fram till att matematik är så mycket mer än att räkna. Vi gjorde en enkätundersökning bland personalen. Frågorna på enkäten handlade om hur du som personal upplever arbetet med matematik i verksamheten och hur du som person upplever vikten av matematiskt tänkande Vi lämnade ut 10 stycken enkäter och fick tillbaka 2 stycken, ytterligare 3 hade lämnats in men försvunnit under tiden. Det går därför inte att bilda sig någon uppfattning kring personalens tankar kring ämnet matematik. Vi var på en väldigt trevlig och ögonöppnande föreläsning med Marie-Louise Nyberg och hennes Magiska mattepåsar. Samtliga pedagoger (11 st) blev mycket inspirerade och gick därifrån med många praktiska idéer och tips. Viktiga upptäckter som vi gjorde var att 4

6 matematik är så mycket mer än att räkna och att vi faktiskt redan använder oss av matematik, fast vi inte är medvetna om det. För att dela på arbetet och för att alla pedagoger skulle känna sig delaktiga delade vi upp oss i tre grupper: Grupp ett - såg över vad vi redan hade för material på huset, tillverkade eget material och ställde i matteskåpet. Grupp två - letade litteratur och köpte in ett antal böcker för att höja vår egen medvetenhet kring matematik i förskolan och för att få inspiration. Grupp tre - ansvarade för planeringen av utedagen, dokumentation och sammanställningen av kvalitetsredovisningen. Resultat av frågeformulär till föräldrarna För att få föräldrarna mer delaktiga i kvalitetsredovisningen delade vi ut fråge formulär. Vi bad föräldrarna ge sin syn på vad vi behöver jobba lite extra med under 2010 för att utveckla verksamheten. Ett sista inlämningsdatum sattes upp. Vi lämnade ut 46 formulär och fick tillbaka 3 st. Analys Vi frågade oss upplever barnen matematik med alla sinnen? Vid utedagen fick barnen uppleva matematik med alla sinnen: hörsel, syn, känsel men vi fick även in smak och lukt. Maten var varm, drycken var kall, elden var varm och röken luktade mycket. Matteskåpet har använts av en del, men inte av alla. Vi pedagoger behöver ha en genomgång av vad som finns i skåpet och hur det är tänkt att det ska användas. Det skulle kunna byggas ut och användas betydligt mer, både som ett pedagogiskt förråd och en plats att sitta ner med några barn. Den matematiska medvetenheten hos både pedagoger och barn har ökat. Vi har t.ex. fått hör av föräldrar att det ska räknas och letas former hela tiden. Pedagogerna har fått upp ögonen för matematiken i vardagen och utmanar barnen mycket mer idag i sitt matematiska lärande. Pedagogerna känner också att de blivit mer och mer förtrogna med att tänka i ett matematiskt pedagogiskt förhållningssätt till barnen. Vi har även kommit på att mycket av det gamla är matte men att vi tidigare inte tänkt på det som matematik. Det är lite roligt när man kommer på det, matematik är något som vi vill jobba vidare med. Av personalens enkätundersökning var det svårt att tolka resultatet eftersom underlaget var så litet. Kanske var vi otydliga med vad det var vi ville med enkäten eller också saknades det engagemang just då. Att alla sinnen skulle finnas med vid aktiviteterna och att det skulle vara lustfyllt har genomsyrat det vi gjort tillsammans med barnen. Vi har försökt höja vår egen medvetenhet och fyllt på med inspiration och idéer och vi anser att alla barn har fått uppleva matematik med alla sinnen. Eftersom vi bara fick in 3 av 46 utlämnade fråge formulär till föräldrarna där vi bad om att få synpunkter kring utvecklingen av verksamheten är det svårt att ge en enhällig bild. Av de 3 inlämnade kunde vi se att föräldrarna upplever att vi gör ett bra arbete och har svårt att ge konkreta förslag på mål. En förälder tycker att det vore bra att diskutera detta vid ett föräldramöte. Bedömning av måluppfyllelse Barnen har med all säkerhet fått uppleva matematik med alla sinnen så vi anser att vi har uppnått målet med att barnen ska uppleva matematik med alla sinnen. 5

7 Lärdomar En av de största lärdomarna har varit upptäckten om att vi faktiskt har jobbat med matematik tidigare, skillnaden nu är att vi gör det på ett mycket mer medvetet sätt. Vi har lärt oss att matematik är så mycket mer än att räkna. Förskolans arbete med matematik har gett resultat, vi upplever att barnen är mycket mer intresserade och använder sig av matematiska termer mer och mer. Vår medvetenhet kring matematik och små barn har höjts och det är något som vi vill jobba vidare med under nästa år. Enkät arbetet gick inte så bra. Vi envisas med enkäter, men nu behöver vi verkligen tänka till om vi vill ha det som en metod i fortsättningen. Åtgärder för utveckling Våra barn utmanar oss och därför behöver vi höja vår medvetenhet kring hur små barn lär sig matematik, så att vi kan fortsätta att utmana och utveckla deras begrepp och tänkande kring matematik. Vi kommer därför att fortsätta med matematik som ett av våra prioriterade målområden även nästa år, t.ex. så har vi planerat att göra ett studiebesök och några pedagoger ska gå på en föreläsning i matte-massage. 6