Låt lönerna bli lönsamma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låt lönerna bli lönsamma"

Transkript

1 Låt lönerna bli lönsamma Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer.

2 Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Låt lönerna bli lönsamma 3 Vikten av att kunna göra lönekarriär 4 Lönekarriär ett bra mått på om lönerna sätts individuellt 5 Svenskarnas möjligheter att göra lönekarriär 6 Sverige ligger långt efter 7 Kvinnor har i regel sämre möjligheter 8 Här ska du arbeta om du vill göra lönekarriär 9 Så skulle lönekarriärmöjligheterna kunna bli större Bra lönekarriär bara möjlig i ett fåtal yrken och i vissa delar av landet Grafik: Lönekarriärbarometern i sammanfattning Lönekarriär från bäst till sämst Tabell: Alla yrken, rangordnade efter lönespridning Stora regionala skillnader 17 Tabell: Län, rangordnade efter lönespridning Samma yrke men nästan alltid bättre lönekarriär för männen 18 Tabell: 30 största yrkena rangordnade efter skillnad i lönespridning mellan könen Frågor & svar 19 Så gör vi vår lönekarriärbarometer 20 Låt lönerna bli lönsamma Lönekarriärbarometer 2014, Ledarna 2

3 Låt lönerna bli lönsamma Att klyftorna ökar i Sverige lär bli en av valrörelsens hetaste frågor. Och de ekonomiska klyftorna har ökat de senaste åren mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Men bland dem som arbetar ser det annorlunda ut. I årets Lönekarriärbarometer från Ledarna framgår att lönespridningen fortfarande är mycket liten i många yrken på svensk arbetsmarknad. Den är också liten mellan olika yrken till och med LO konstaterade nyligen i en rapport att löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän har minskat sedan Liten lönespridning betyder att det är svårt att göra lönekarriär. Alla medarbetare får i stort sett samma löneutveckling, oavsett hur mycket de bidrar till verksamheten. Det skapar naturligtvis svaga drivkrafter för medarbetarna att prestera och utvecklas så mycket som möjligt i sitt arbete, och små möjligheter för cheferna att premiera initiativkraft, förkovran och andra beteenden som bidrar till bättre resultat. Den viktigaste förklaringen till att lönerna är så sammanpressade i Sverige är omoderna kollektivavtal med individgarantier och generella påslag som tvingar de lönesättande cheferna varje år höja lönerna för alla, oavsett arbetsinsats. Men även i branscher som omfattas av modernare avtal smetas lönerna alldeles för ofta ut i stort sett lika för alla. Ett aktuellt exempel är Bankarbetsgivarna som tecknade ett sifferlöst avtal med Finansförbundet Men man använde avtalet för att hålla tillbaka lönerna istället för att differentiera dem. Finansförbundet sade upp avtalet i förtid och parterna återgick nyligen till en mer omodern avtalsmodell med generella löneökningar. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det obegripligt att sifferlösa avtal missbrukas av arbetsgivarna. Med garanterade (eller inga) löneökningar för alla eller de flesta blir lönen bara en kostnad som betalas ut utan att man vet vad man får tillbaka. Man vet inte om lönekostnaden arbetar för företagets utveckling och stärker konkurrenskraften, eller om den bara en död utgift i likhet med lokal- eller elkostnader. Med ordentligt differentierad lönesättning blir löneökningarna istället en möjlighet att investera. Cheferna kan placera löneökningarna hos de medarbetare vars beteende leder till ökade prestationer och resultat. Och i förlängningen därmed också bättre resultat för hela företaget. Lönerna blir lönsamma. Sedan förra årets Lönekarriärbarometer har det tecknats fler sifferlösa kollektivavtal än tidigare. Det är glädjande. Men ansvaret vilar tungt på arbetsgivarna att följa avtalens intentioner så att fler kan göra lönekarriär. Annika Elias, Ordförande Ledarna Sveriges chefsorganisation 3

4 Vikten av att kunna göra lönekarriär Människor arbetar inte enbart för att få betalt. Jobbet är mycket mer än så arbetskamrater, utveckling, självförverkligande och sammanhang, för att bara nämna några av alla komponenter som kan göra ett arbete meningsfullt och motiverande. Men lönen är viktig. Det är lönen som ger den frihet som ett arbete i grunden syftar till. Lönen är ett sammanfattande mått på vårt bidrag till och vår betydelse för verksamheten. Lönen är också en stark drivkraft genom att den, om den sätts på rätt sätt, hjälper oss att utvecklas i vårt arbete. Det finns många undersökningar om hur vi svenskar tycker att löner ska sättas på rätt sätt. De flesta av oss vill bli individuellt bedömda. Vi vill att kopplingen mellan arbetsinsats och lön ska vara tydlig. Vi tycker att den som presterar bra, tar ansvar och strävar efter att utvecklas ska ha en bättre löneutveckling än den som gör det i lägre grad. Möjligheten att påverka sin löneutveckling med egna insatser att göra lönekarriär är ett bra mått på lönesättningen och lönekulturen i en bransch, i ett yrke eller på en arbetsplats. Om möjligheterna att göra lönekarriär är stora bidrar löneprocessen till att arbetet blir roligare och motivationen högre än om möjligheterna är små. Dels är det viktigt för de som leder verksamheten cheferna. Lönen kan vara ett värdefullt verktyg för ett gott ledarskap. På den moderna arbetsmarknaden vill allt fler medarbetare ha chefer som ställer höga krav och ger tydlig återkoppling. En chef som ger i stort sett samma löneökning till alla säger i praktiken att alla medarbetare presterar lika. Dels är det viktigt för de verksamheter människor arbetar i. Motiverade medarbetare presterar bättre vilket leder till bättre resultat, både vad gäller kvalitet och ekonomi. Goda möjligheter att göra lönekarriär ger därmed mer dynamiska och starka företag och verksamheter än om möjligheterna är små. Löneutrymmet kan användas strategiskt, genom att investeras där det ger bäst utdelning i form av utveckling och resultat. I forskningslitteraturen syns därför ett positivt samband mellan möjligheterna att göra lönekarriär och företagens produktivitet och lönsamhet. Särskilt tydligt är detta samband när möjligheterna ökar på arbetsplatser eller i en ekonomi där lönerna tidigare varit väldigt sammanpressade. Det finns med andra ord såväl principiella och praktiska som ekonomiska argument för att lönekarriärmöjligheterna bör vara goda i arbetslivet. Men att medarbetarna har goda möjligheter att göra lönekarriär är viktigt också ur andra perspektiv. 4

5 Lönekarriär ett bra mått på om lönerna sätts individuellt Utifrån att de flesta svenskar vill bli individuellt bedömda i lönesättningen, och att kopplingen mellan arbetsinsats och lön ska vara tydlig, är lönespridning i grunden positivt. Eftersom människor har olika höga ambitioner i jobbet och bidrar olika mycket till verksamheterna vi arbetar i, indikerar lönespridningen i vilken grad lönerna inom ett yrke faktiskt sätts efter prestation och kompetens. Den speglar att den som gör ett riktigt bra jobb och tar mycket ansvar också belönas för detta. Den redovisar, kort och gott, hur pass individuell lönesättningen är inom ett yrke, och hur stora möjligheterna är att göra lönekarriär. I Sverige finns statistik över lönerna i hundratals olika yrken. I statistiken kan man både se hur mycket människor tjänar i genomsnitt, men också hur lönespridningen ser ut. Måttet på lönespridning är hur lönerna inom en grupp förhåller sig till varandra, till exempel inom ett yrke. Den redovisas som kvoten mellan olika lönelägen inom gruppen, till exempel mellan de högsta och de lägsta lönerna, eller mellan de högsta och medianlönen (se figur). Som mått på lönekarriärmöjligheterna är avståndet mellan medianlön och de högsta lönerna i ett yrke bättre än avståndet mellan högsta och lägsta lön, det som på fackspråk kallas kvoten mellan den 90:e och 50:e percentilen. Detta av två skäl: På stora delar av arbetsmarknaden har lönekarriären från lägsta till medianlön svag koppling till prestation och kompetens lönen stiger istället på grund av faktorer som den enskilde inte kan påverka, till exempel ålder, erfarenhet och generella påslag. Lönekarriären från medianlön till de högsta lönerna är i högre grad en följd av goda arbetsinsatser, större ansvar och fortsatt utveckling, och lönespridningen är därmed också ett mått på graden av individuell bedömning i lönesättningen. När vi på de följande sidorna resonerar kring och jämför möjligheterna att göra lönekarriär i olika yrken är det således detta lönespridningsmått vi använder. Så här mäter vi möjligheterna att göra lönekarriär Lönekarriärutrymmet är skillnaden mellan den typiska lönen medianlönen och lönen för den bäst betalda tiondelen i ett yrke. 10:e percentilen (den lön där 10 procent tjänar mindre och 90 procent mer) medianvärde (den lön där 50 procent tjänar mindre och 50 procent mer) 90:e percentilen (den lön där 90 procent tjänar mindre och 10 procent mer) När lönespridning mäts rensas i regel den lägsta och högsta tiondelen bort, för att undvika att ett fåtal extremt höga eller ett fåtal extremt låga löner ska snedvrida resultatet. 5

6 Små möjligheter till lönekarriär i Sverige I Sverige finns en föreställning att lönespridningen ökar de som tjänar bra tjänar allt bättre jämfört med de som tjänar mindre bra. Den föreställningen är både rätt och fel. Precis som exempelvis LO visat i sin återkommande rapport Makteliten har samhällets absoluta toppskikt sedan början av 1980-talet fått allt högre inkomst i förhållande till den genomsnittliga industriarbetarlönen. Men för de flesta vanliga arbetande svenskar är LO:s sätt att mäta lönespridning inte relevant. De varken vill eller strävar efter att bli företagsledare eller sitta i regeringen. De vill göra bra ifrån sig och utvecklas vidare inom det yrke de har, och ha möjlighet att göra lönekarriär utan att byta bana. Och inom yrkena ser möjligheterna att göra lönekarriär helt annorlunda ut. I 2013 års Lönekarriärbarometer konstaterade vi att det procentuella avståndet mellan medianlönen och de högsta lönerna har legat still, eller till och med minskat något, under 2000-talet. I årets barometer syns inga tecken på att denna trend skulle vara på väg att brytas den totala lönespridningen ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Inte heller tycks den växande politiska debatten om behovet av större möjligheter att göra lönekarriär i framför allt välfärdsyrkena ännu fått genomslag i den faktiska lönesättningen. I stora välfärdsyrken som förskole-, grundskole- och gymnasielärare är lönespridningen fortfarande väldigt liten, liksom i de flesta yrken inom vård och omsorg. Faktum är att lärarkåren, vars dåliga lönekarriärmöjligheter varit föremål för debatt under många år, har fått se lönespridningen krympa sedan millennieskiftet. I början av millenniet var skillnaden mellan median- och högsta lön för grundskollärare drygt 18 procent. Idag är skillnaden nere i knappt 16 procent. Det återstår att se om de statsbidrag till så kallade karriärtjänster i skolan som regeringen började betala ut under 2013 kommer vända den nedåtgående trenden de närmaste åren. Lönespridningens utveckling i sverige i % tjänstemän arbetare Under 2000-talet har skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen blivit mindre för tjänstemän och varit konstant för arbetare. Källa: Svenskt Näringsliv: Fakta om löner och arbetstider

7 Sverige i internationellt bottenskikt Även i internationell jämförelse är lönerna väldigt sammanpressade i Sverige. I den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s återkommande sammanställningar av lönespridningen i medlemsländerna har Sverige länge varit ett av de länder där avståndet mellan medianlön och de högsta lönerna är klart minst. Så också i år. Liksom 2013 är det i Sverige, Italien och Norge som möjligheterna att göra lönekarriär är minst. Det generellt höga löneläget i en relativt liten grupp yrken gör att den totala lönespridningen i Sverige kring 60 procent ligger betydligt högre än de procent som vi tidigare såg var fallet i stora yrkesgrupper som undersköterskor, grundskollärare och lastbilsförare. Inom denna begränsade grupp av högkvalificerade yrken, till exempel chefer och specialister, är lönespridningen stor. Här finns goda möjligheter att göra lönekarriär. Men ur ett chefsperspektiv är det viktigt att även medarbetarna kan göra lönekarriär. Cheferna vingklipps i sin roll som lönesättare om de inte tydligt kan premiera utveckling och goda prestationer. Och på stora delar av arbetsmarknaden har cheferna inte möjlighet att göra det. I mer än hälften av alla yrken är avståndet mellan medianlön och högsta lön mindre än 25 procent. I kronor räknat handlar det ofta bara om tre-fyra tusenlappar i månaden före skatt. Större än så är inte den potentiella ekonomiska premien för till exempel sjukgymnaster, elektriker, gymnasielärare eller skogsbrukare som under ett helt yrkesliv arbetar hårt, tar ansvar och presterar bra. Lönespridning i OECD I procent chile 192 israel 165 portugal 162 usa 138 ungern 137 sydkorea 133 polen 104 luxemburg 103 irland 102 slovakien 101 storbrit. 100 frankrike 99 spanien 96 österrike 94 australien 93 kanada 90 grekland 87 tjeckien 85 nya Zeeland 85 japan 84 schweiz 84 tyskland 79 nederländ. 78 belgien 77 finland 75 island 75 danmark 68 sverige 66 italien 53 norge 48 Tillsammans med Italien och Norge har Sverige den minsta skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen för alla yrken på hela arbetsmarknaden. Källa: OECD Employment Database 7

8 Kvinnor har i regel sämre möjligheter I barometern syns också en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Den totala lönespridningen är betydligt mindre för kvinnor än för män. Detta speglar naturligtvis att många yrken med små möjligheter att göra lönekarriär domineras av kvinnor, till exempel inom vård, skola och omsorg. Men även inom ett och samma yrke har kvinnor i regel sämre möjligheter att göra lönekarriär än män. Till exempel är lönespridningen större bland män än bland kvinnor i 80 procent av de 30 största yrkesgrupperna på svensk arbetsmarknad. Att detta skulle bero på att skillnaderna i prestation, ansvar och utveckling genomgående är mindre bland kvinnor än bland män är en orimlig slutsats. Det tycks istället som att män automatiskt får en bättre löneutveckling än kvinnor när lönerna i hög grad sätts schablonmässigt. Könsskillnader i ett urval av de 30 största yrkesgrupperna Andel kvinnor inom yrket Andel män i inom yrket Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m fl. Grundskollärare 7% 93% Lönespridning i procent: kvinnor 14,8% Män 17,3% Skillnad: -2,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män 21% 79% Lönespridning i procent: Kvinnor 15,4% Män 16,9% Skillnad: -1,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män Barnskötare med flera Köks- och restaurangbiträden 13% 87% Lönespridning i procent: Kvinnor 11,7% Män 19% Skillnad: -7,3 procentenheter för kvinnor jämfört med män 29% 71% Lönespridning i procent: Kvinnor 13,6% Män 18,1% Skillnad: -4,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män Övrig kontorspersonal 24% 76% Lönespridning i procent: Kvinnor 25,9% Män 46,7% Skillnad: -20,8 procentenheter för kvinnor jämfört med män Lönespridningen för kvinnor och män skiljer sig åt, trots att de arbetar i samma yrke. Här jämför vi lönespridningen i fem av de största yrkesgrupperna. Du hittar könsskillnaderna för ytterligare 25 yrken på sidan 18. Källa: SCB 8

9 Här ska du arbeta om du vill göra lönekarriär Lönespridning för samtliga yrken över 50% jämtland dalarna värmland örebro västra götaland halland norrbotten västerbotten västernorrland gävleborg västman- Land uppsala stockholm söderman- Land östergötland gotland jönköping kalmar kronoberg skåne blekinge Störst stockholms län 76% Minst kalmar län 37% Möjligheterna att göra lönekarriär skiljer sig inte åt bara mellan olika yrken och mellan kvinnor och män. Den som vill ha stora löneutvecklingsmöjligheter bör också tänka på var i landet han eller hon bosätter sig. Sammantaget för alla yrken är lönekarriärutrymmet störst i storstadslänen Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Uppsala. I Stockholm är lönespridningen både i procent och i kronor mer än dubbelt så stor som i Kalmar, där lönespridningen är minst. En del av förklaringen till att den totala lönespridningen är störst i storstadslänen är strukturen på den lokala arbetsmarknaden. Det finns helt enkelt fler och en större andel välbetalda arbeten i inte minst den privata tjänstesektorn i Stockholm och Malmö än det gör i till exempel Oskarshamn eller Östersund. Men det finns också avsevärda regionala skillnader i lönespridningen inom en och samma yrkesgrupp. En bibliotekarie i Stockholm som avancerar från medianlön till högsta lön får nästan kronor (24 procent) mer i månaden. En bibliotekarie i Sundsvall eller Härnösand som gör samma sak får däremot bara 3000 kronor (11 procent) mer i lön. Denna skillnad skapar naturligtvis helt olika drivkrafter för att prestera och utvecklas så mycket som möjligt i sitt arbete, och helt olika möjligheter för cheferna att använda medarbetarnas löner för att premiera initiativkraft, förkovran och andra beteenden som leder till att verksamheten når uppsatta mål. I somliga yrken är de regionala skillnaderna ännu mer påtagliga. En psykolog i Stockholm har starka ekonomiska drivkrafter att förkovra sig, eftersom de högsta psykologlönerna är nästan kronor (39 procent) högre än medianlönen. I Kalmar är situationen den omvända skillnaden mellan median- och högstalön är knappt kronor (10 procent) i månaden. Även om den underliggande strukturen på arbetsmarknaden delvis kan förklara regionala skillnader i total lönespridning, går dock helhetsmönstret igen när man jämför lönespridningen inom varje yrke. Möjligheterna att göra lönekarriär är inte alltid, men i de flesta fall större i storstadslänen än i landsbygdslän som Halland, Värmland och Gotland. 9

10 Så skulle lönekarriärmöjligheterna kunna bli större Som tidigare nämnts indikerar lönespridning i vilken grad de som arbetar har möjlighet att påverka sin löneutveckling med egna insatser, och i vilken mån de lönesättande cheferna har möjlighet att fördela löneutrymmet individuellt efter ansvar och prestation. Trots att de flesta svenskar vill att lönerna ska sättas individuellt, och att den som presterar bra, tar ansvar och strävar efter att utvecklas ska ha en klart bättre löneutveckling än den som gör det i lägre grad, har vi i Sverige en väldigt centraliserad modell för att sätta löner. I många branscher och yrken förhandlar fack och arbetsgivare fram kollektivavtal med procentsatser och krontal som bestämmer löneökningarna för alla som arbetar. Visst kan avtalen i varierande grad innehålla potter som ska fördelas individuellt ute på arbetsplatserna, men slår i regel fast en garanterad löneökning för alla som tar större delen av löneutrymmet i anspråk. Det sluts även avtal med stort inslag av individuell lönesättning, men ofta fungerar de dåligt i praktiken. Många gånger saknar de lönesättande cheferna mandat från sina överordnade att faktiskt sätta lönerna efter prestation, och det saknas ordentliga strukturer för att systematiskt arbeta med lönekriterier, mål och uppföljning. Att smeta ut löneökningarna ungefär lika för alla är då en enkel utväg, eller så sker den individuella fördelningen så godtyckligt att medarbetarna inte ser och förstår kopplingen till sin egen arbetsinsats. Oavsett om bristen på individuell lönesättning beror på avtal som dikterar procentsatser eller arbetsgivare som inte följer avtalens intentioner, blir konsekvensen små och dåliga möjligheter för medarbetarna att göra lönekarriär. Även om många arbetsgivare är dåliga på att ta ansvar för avtalens implementering, är det i vår lönekarriärbarometer dock tydligt att möjligheten att göra lönekarriär har ett samband med graden av individuell lönesättning. Vi vet att lönerna i högre grad sätts helt lokalt och individuellt, direkt i samtal mellan medarbetare och chef, i många av de yrken som ligger i topp i vår barometer. Men individuella löner ska inte vara en självklarhet bara för ett fåtal. Det ska vara en självklarhet för alla. Oavsett om man är direktör eller distriktssköterska ska man ha möjlighet att göra en ordentlig lönekarriär. För att åstadkomma detta behöver lönebildningen i Sverige bli helt lokal, individuell och prestationsbaserad. Vi behöver fortfarande starka kollektivavtal som slår fast övergripande villkor och formulerar spelreglerna för lönesättningen. Men den konkreta lönesättningen bedömningen av arbetsinsatserna och fördelningen av pengar måste få ske ute på arbetsplatserna, i samtal mellan chef och medarbetare. En sådan lönemodell ställer stora krav. På fackförbunden, att avstå från att falla tillbaka i omoderna krav på löneutjämning eller detaljstyrning. På arbetsgivarna, att ge lönesättande chefer ett tydligt mandat och att bygga upp fungerande strukturer för mål och bedömningar som medarbetarna förstår. Arbetsgivarna får heller aldrig aldrig! missbruka frånvaron av centralt fastslagna procentsatser och krontal som ett redskap för att hålla tillbaka berättigade löneökningar. Ansvaret för detta faller lika tungt på gammalmodiga fackförbund som på arbetsgivare som lovar runt men håller tunt. 10

11 Det gjorde exempelvis Bankarbetsgivarna med det sifferlösa avtal man tecknade med Finansförbundet Det slutade med att Finansförbundet sade upp avtalet i förtid och parterna återgick till en mer omodern avtalsmodell med generella löneökningar. Istället för att höja lönerna strategiskt mest till de medarbetare som presterar och bidrar till bättre resultat måste nu bankernas arbetsgivare höja lönerna för alla medarbetare oavsett hur väl de utfört sitt arbete. Ur ett arbetsgivarperspektiv blir därmed lönerna åter igen en kostnad som betalas ut utan att man vet vad man får tillbaka en död utgift i likhet med lokal- eller elkostnader. Men även om lokal, individuell och tydligt prestationsbaserad lönebildning ställer stora krav på arbetsmarknadens parter är det den lönemodell de flesta svenskar efterfrågar, i undersökning efter undersökning. De har svårt att förstå dagens centraliserade lönemodell, och ser ofta ingen tydlig koppling mellan arbetsinsats och löneutveckling. De accepterar inte att möjligheterna att göra ordentlig lönekarriär ska vara ett privilegium för ett fåtal utvalda, utan vill att det ska vara ett privilegium för alla. Låt oss lyssna på dem. 11

12 bra lönekarriär bara möjlig i ett fåtal yrken i många yrken, framför allt i välfärdssektorn, lönar det sig dåligt att prestera. en bra lönekarriär är bara möjlig i en liten grupp chefs- och specialistyrken kr/mån Filip Förskollärare har en typisk förskollärarlön. men filip är ambitiös, driven och kommer ständigt med nya bra idéer som utvecklar verksamheten kr/mån beata banktjänstemän har också en typisk lön för sitt yrke. men hon har ett otroligt servicesinne, och drar ständigt in nya kunder till sin bank och får gamla kunder att troget stanna kvar. både Filips och beatas chefer är extremt nöjda med deras arbete, år efter år. varje år premieras de med en större lönebetalda i sina yrken kr/mån kr kr/mån kr Filips månadslön är då bara 12 procent högre än medianlönen för förskollärare. +12% beatas lön ligger däremot långt över 64 procent vad en typisk banktjänsteman tjänar. +64% det är det här som är lönekarriärutrymme, det vill säga möjligheten att höja sin lön genom att prestera bra. så Här mäter Vi möjligheterna att Göra Lönekarriär Lönekarriärutrymmet är skillnaden mellan den typiska lönen medianlönen och lönen för den bäst betalda tiondelen i ett yrke. 10:e percentilen (den lön där 10 procent tjänar mindre och 90 procent mer) medianvärde (den lön där 50 procent tjänar mindre och 50 procent mer) 90:e percentilen (den lön där 90 procent tjänar mindre och 10 procent mer)

13 ...och bara i vissa delar av landet det är inte bara vad du jobbar med som påverkar möjligheterna att göra lönekarriär, utan också var i sverige du råkar arbeta. Lönespridning för samtliga yrken över 50% Filip Förskollärare norrbotten kronoberg 7% Jämtland 17% västerbotten här kan filip höja lönen minst här kan filip höja lönen mest jämtland västernorrland beata banktjänsteman kronoberg 24% här kan beata höja lönen minst stockholm 104% här kan beata höja lönen mest dalarna gävleborg västmanvärmland Land örebro västra götaland halland jönköping skåne uppsala stockholm södermanöster- Land götland kronoberg kalmar blekinge störst stockholms län 76% gotland minst kalmar län 37% stora regionala skillnader inom samma Yrke 46 genomsnittligt lönekarriärutrymme i hela landet (%) 40 Län med minst lönekarriärutrymme (%) Län med störst lönekarriärutrymme (%) kronoberg jämtland gotland stockholm 13 gotland 20 kalmar västernorrland stockholm 7 gotland västerbotten 24 halland örebro 24 kronoberg stockholm förskollärare och fritidspedagoger köks- och restaurangbiträden grundskollärare övriga sjuksköterskor försäljare, fackhandel datatekniker banktjänstemän och kreditrådgivare 13

14 Lönekarriär från bäst till sämst Möjligheterna att göra lönekarriär är goda för en relativt liten grupp av chefer och specialister. I många yrken, inte minst i offentlig sektor, är den potentiella premien mycket liten för den som arbetar hårt, tar ansvar och presterar bra. Rangordningen är gjord utifrån den procentuella skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen i varje yrke. I den högra spalten redovisas skillnaden i kronor per månad, före skatt. Trendpilen anger hur den procentuella lönespridningen i yrket har förändrats sedan föregående år. Några yrken har tillkommit sedan förra årets barometer. Det beror på att det statistiska underlaget för dessa små yrkesgrupper i fjol var för litet. Likaså har några yrken som var med i fjolårets barometer t ex piloter och lantmätare i år fallit bort på grund av för litet statistiskt underlag. placering placering Yrke lönekarriär % lönekarriär kr Trend värdepappersmäklare 153, verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 128, driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 109, chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 96, försäkringsrepresentanter 96, Övriga jurister 93, företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 88, organisationsutvecklare 79, inköps- och distributionschefer 79, NY matematiker 75, Yrke % kr Trend advokater och åklagare 72, ekonomichefer och administrativa chefer 71, chefer för övriga mindre företag och enheter 70, övriga företagsekonomer 70, NY övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 69, övrig säkerhetspersonal 67, chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 64, övriga drift- och verksamhetschefer 64, chefer för mindre enheter inom vård och omsorg 64, banktjänstemän och kreditrådgivare 64, reklam- och pr-chefer 61, driftchefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 60, idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl. 60, driftchefer inom byggverksamhet 60, personalchefer 59, bil-, båt- och husvagnsförsäljare 59, övriga chefer inom specialområden 59, chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 58, universitets- och högskollärare 57, kemister 56, marknadsanalytiker och marknadsförare 56, farmakologer m.fl. 56, revisorer m.fl. 55, företagssäljare 55, driftchefer inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 54, försäljnings- och marknadschefer 54, språkvetare, översättare och tolkar 52, högre ämbetsmän och politiker 52, it-chefer 50, driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 50, militärer 50, säkerhetsinspektörer m.fl. 50, verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 49, ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 48, administrativa assistenter 48, personaltjänstemän och yrkesvägledare 48, fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl. 47, demonstratörer, uthyrare m.fl. 47, forsknings- och utvecklingschefer 47, övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl. 46, datatekniker 46, NY chefer för mindre byggföretag 45, tandläkare 45, NY chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 45, övriga civilingenjörer m.fl. 44, NY värderare och auktionister 43, dataoperatörer 43, administratörer i intresseorganisationer 43, apotekare 43, övriga dataspecialister 43, fartygsbefäl m.fl. 42, NY meteorologer 42, jägmästare m.fl. 42, veterinärer 42, statistiker 41,

15 Lönekarriär från bäst till sämst Yrke % kr Trend kemiingenjörer och kemitekniker 41, civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi 40, filosofer, historiker och statsvetare 40, inköpare 40, civilingenjörer m.fl., elkraft 40, ljud- och bildtekniker 40, civilingenjörer m.fl., maskin 40, speditörer 40, övriga agenter m.fl. 39, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 39, civilingenjörer m.fl., kemi 38, växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 38, bagare och konditorer 38, journalister, författare, informatörer m.fl. 38, nationalekonomer 37, formgivare 37, civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 37, systemerare och programmerare 36, regissörer och skådespelare 36, fysiker och astronomer 36, övriga ingenjörer och tekniker 36, musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning 36, biologer 35, tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. 35, administratörer i offentlig förvaltning 35, präster 35, redovisningsekonomer m.fl. 35, andra lärare och instruktörer 35, läkare 35, sociologer, arkeologer m.fl. 34, fotografer 34, försäljare, dagligvaror 34, ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi 33, skogsmästare m.fl. 33, resebyrå- och turistbyråtjänstemän 33, maskiningenjörer och maskintekniker 32, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 32, civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning 32, geologer, geofysiker m.fl. 32, betongarbetare 32, maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk industri 32, maskinoperatörer, tryckeri 31, processoperatörer, träfiberindustri 31, industrirobotoperatörer 31, socialförsäkringstjänstemän 31, inspicienter, rekvisitörer m.fl. 31, miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl. 31, övrig kontorspersonal 30, elingenjörer och eltekniker 30, maskinoperatörer, bryggeri m.m. 30, dataregistrerare 30, lagerassistenter m.fl. 30, kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 30, maskinoperatörer, frukt- och grönsaksberedning 29, laboratorieingenjörer 29, kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik 29, telefonister 29, arkitekter och stadsplanerare 28, bank- och postkassörer 28, chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 28, frisörer, hudterapeuter m.fl. 28, NY reseproducenter 27, försäljare, fackhandel 27, kopplingstekniker, radioassistenter m.fl. 27, byggnads- och brandinspektörer 27, receptionister m.fl. 26, maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 26, processoperatörer, kemisk basindustri 26, inkasserare m.fl. 26, tandsköterskor 26, andra sjuksköterskor med särskild kompetens 26, truckförare 26, husdjursuppfödare och husdjursskötare 26, verktygsmaskinoperatörer 26, flygmekaniker och flygreparatörer 26, verksamhetschefer inom utbildning 25, NY distributionselektriker 25, bokförings- och redovisningsassistenter 25, övriga servicearbetare 25, maskinoperatörer, bageri och konfektyrindustri 25, bil- och taxiförare 25,

16 Lönekarriär från bäst till sämst Yrke % kr Trend skräddare, modister och ateljésömmerskor 24, maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 24, arkivarier, museitjänstemän m.fl. 24, smeder 24, maskinoperatörer, bokbinderi 24, djursjukvårdare 24, dietister 24, butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 24, fritidsledare m.fl. 24, verktygsuppsättare 24, transportassistenter 24, koreografer och dansare 24, tulltjänstemän 24, operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning 24, maskinoperatörer, kött- och fiskberedning 23, driftmaskinister m.fl. 23, sjukhusingenjörer och sjukhustekniker 23, NY privatbokbindare 23, övriga maskinoperatörer och montörer 23, croupierer m.fl. 23, maskinoperatörer, vävning och stickning 23, gruv- och bergarbetare 23, poliser 23, maskinoperatörer, plastindustri 23, övrig vård- och omsorgspersonal 23, maskinoperatörer, ytbehandling 23, finmekaniker 22, lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl. 22, avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning 22, verksamhetschefer inom vård och omsorg 22, maskinoperatörer, mejeri 22, lackerare 22, trafikinformatörer m.fl. 22, elmontörer och elreparatörer 22, byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 22, guider och reseledare 22, text- och bildoperatörer m.fl. 22, övriga sjuksköterskor 22, kartingenjörer m.fl. 22, handpaketerare och andra fabriksarbetare 22, kockar och kokerskor 22, fordonsmontörer m.fl. 22, motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 22, stenhuggare m.fl. 22, storhushållsföreståndare m.fl. 21, övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens 21, montörer, el- och teleutrustning 21, övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 20, förare av jordbruks- och skogsmaskiner 20, sågverksoperatörer 20, maskinoperatörer, pappersvaruindustri 20, godshanterare och expressbud 20, slaktare, styckare m.fl. 20, trädgårdsodlare 20, vaktmästare m.fl. 20, fastighetsskötare 20, platsförmedlare och arbetsvägledare 20, agronomer och hortonomer 20, processoperatörer, glas och keramiska produkter 20, maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnesindustri 20, psykologer m.fl. 20, receptarier 20, övriga terapeuter 20, slipare m.fl. 19, maskinoperatörer, gummiindustri 19, domare 19, mätaravläsare 19, maskinoperatörer, kvarnindustri 19, värmebehandlingsoperatörer 19, processoperatörer, papper 19, isoleringsmontörer 19, övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 19, hovmästare, servitörer och bartendrar 19, geriatriksjuksköterskor 18, skorstensfejare och saneringsarbetare 18, bensinstationsföreståndare m.fl. 18, sjuksköterskor, medicin/kirurgi 18, medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 18, svetsare och gasskärare 18, maskinoperatörer, trävaruindustri 18, taxeringstjänstemän 18, flygtekniker 18, flygvärdinnor m.fl. 18,

17 Lönekarriär från bäst till sämst Yrke % kr Trend vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 18, kriminalvårdare 17, gjutare 17, montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 17, möbelsnickare m.fl. 17, boutredare 17, biomedicinska analytiker 17, bibliotekarier m.fl. 17, pastorer 16, lastbils- och långtradarförare 16, gjuterioperatörer 16, installationselektriker 16, röntgensjuksköterskor 16, skogsbrukare 16, kaféföreståndare 16, barnmorskor 16, renhållnings- och återvinningsarbetare 16, lokförare 16, murare m.fl. 16, övrig servicepersonal, personliga tjänster 16, övriga djuruppfödare och djurskötare 16, brandmän 16, sjuksköterskor, psykiatrisk vård 16, flygledare 16, brevbärare m.fl. 16, grovarbetare inom bygg och anläggning 16, trädgårdsanläggare m.fl. 15, tandhygienister 15, anläggningsarbetare 15, socialsekreterare och kuratorer 15, behandlingsassistenter m.fl. 15, gymnasielärare i allmänna ämnen 15, grundskollärare 15, optiker 15, verktygsmakare m.fl. 15, skötare och vårdare 15, operationssjuksköterskor 15, bangårdspersonal 15, undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 15, montörer, träprodukter m.m. 15, sjukgymnaster m.fl. 15, anläggningsmaskinförare m.fl. 15, akutsjuksköterskor m.fl. 14, processoperatörer, pappersmassa 14, VVS-montörer m.fl. 14, köks- och restaurangbiträden 14, ugnsoperatörer m.fl. 14, logopeder 14, biblioteksassistenter m.fl. 13, målare 13, speciallärare 13, NY tråddragare m.fl. 13, tunnplåtslagare 13, övriga byggnads- och anläggningsarbetare 13, hotell- och kontorsstädare m.fl. 13, övriga byggnadshantverkare 13, lärare i estetiska och praktiska ämnen 13, maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 13, gymnasielärare i yrkesämnen 13, barnskötare m.fl. 12, arbetsterapeuter 12, tågmästare m.fl. 12, förskollärare och fritidspedagoger 12, däckspersonal 12, kioskföreståndare 12, barnsjuksköterskor 12, distriktssköterskor 12, maskinoperatörer, tobaksindustri 11, buss- och spårvagnsförare 11, väktare och ordningsvakter 11, skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 11, valsverksoperatörer 9, montörer, papp- och textilprodukter m.m. 8, stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare 7, glashyttearbetare m.fl. 7, tidningsdistributörer m.fl. 6,

18 Stora regionala skillnader Den totala lönespridningen för alla yrken skiljer sig mycket åt mellan olika delar av landet. Klart störst är den i Stockholm, och minst i Kalmar. Trendpilen anger hur den procentuella lönespridningen i yrket har förändrats sedan föregående år Yrke lönekarriär % lönekarriär kr Trend 1. 1 Stockholms län 75, Skåne län 55, Västra Götalands län 53, Östergötlands län 52, Uppsala län 51, Västmanlands län 48, Örebro län 45, Kronobergs län 44, Västerbottens län 44, Blekinge län 44, Västernorrlands län 43, Norrbottens län 43, Hallands län 42, Gotlands län 41, Gävleborgs län 41, Dalarnas län 40, Jämtlands län 39, Värmlands län 39, Södermanlands län 38, Jönköpings län 37, Kalmar län 37,

19 Samma yrke men nästan alltid bättre lönekarriär för männen I landets 30 största yrken arbetar sammanlagt drygt 1,8 miljoner personer. Men möjligheterna att göra lönekarriär skiljer sig tydligt åt mellan kvinnor och män, även om de arbetar i samma yrke. Något tydligt samband mellan könsfördelningen i yrket och skillnaden i lönespridning syns inte Yrke Könsfördelning i procent lönespridning i procent Skillnad i lönespridning kvinnor Män kvinnor Män mellan könen, i procentenheter 1. Administrativa assistenter ,2 85,0-44,8 2. Övrig kontorspersonal ,9 46,7-20,8 3. Kockar och kokerskor ,3 29,7-16,4 4. Övriga servicearbetare ,3 31,4-15,1 5. Universitets- och högskollärare ,6 57,8-13,2 6. Bokförings- och redovisningsassistenter ,5 33,7-10,2 7. Hotell- och kontorsstädare m.fl ,7 20,9-9,2 8. Försäljare, fackhandel ,3 33,5-8,2 9. Barnskötare m.fl ,7 19,0-7,3 10. Fastighetsskötare ,2 21,3-6,1 11. Lagerassistenter m.fl ,7 30,6-4,9 12. Köks- och restaurangbiträden ,6 18,1-4,5 13. Övriga sjuksköterskor ,8 25,0-3,2 14. Administratörer i offentlig förvaltning ,1 37,2-3,1 15. Handpaketerare och andra fabriksarbetare ,9 21,9-3,0 16. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl ,8 17,3-2,5 17. Datatekniker ,5 45,9-2,4 18. Skötare och vårdare ,7 16,7-2,0 19. Systemerare och programmerare ,7 37,2-1,5 20. Grundskollärare ,4 16,9-1,5 21. Läkare ,9 35,3-1,4 22. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,2 18,4-0,2 23. Företagssäljare ,6 54,8-0,2 24. Övriga maskinoperatörer och montörer ,6 23,5 0,1 25. Förskollärare och fritidspedagoger ,5 12,3 0,2 26. Verktygsmaskinoperatörer ,0 25,8 0,3 27. Försäljare, dagligvaror ,1 33,9 2,2 28. Motorfordonsmekaniker och -reparatörer ,6 22,0 2,6 29. Lastbils- och långtradarförare ,4 17,1 4,3 30. Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl ,2 22,3 4,

20 Frågor & svar Fråga: Större möjligheter att göra lönekarriär betyder det att Ledarna vill öka löneskillnaderna? Svar: Löneskillnader har inget egenvärde. Men löneskillnader är bra om de speglar sakliga skillnader i prestation, ansvar och resultat. Och eftersom så många svenskar upplever att kopplingen mellan arbetsinsats och löneutveckling är svag i deras yrke, är det sannolikt att mer individuella och prestationsbaserade löner skulle leda till större löneskillnader på svensk arbetsmarknad. Fråga: Vill Ledarna att ingångslönerna på arbetsmarknaden ska sänkas? Det skulle också skapa större lönekarriärmöjligheter med ert sätt att mäta. Svar: I vår barometer använder vi skillnaden mellan medianlön och högsta lön som mått på möjligheten att göra lönekarriär. Därför har vi ingen anledning att ta ställning i debatten om nivån på ingångslönerna på svensk arbetsmarknad. Men principiellt tycker vi generella lönenivåer är föråldrat även den som är ung eller oerfaren vill i regel få sin lön satt efter prestation, ansvar och resultat. Fråga: Kan inte de små löneskillnaderna i Sverige helt enkelt bero på att alla som jobbar gör ungefär lika bra ifrån sig? Fråga: Tycker ni att de medarbetare som gör sämst ifrån sig inte ska ha några löneökningar alls, eller till och med få lönen sänkt? Svar: Höjd lön är inte en rättighet, utan ska vara resultatet av att man utvecklas och når uppsatta mål. Syftet med höjda löner är att premiera goda insatser och beteenden som bidrar till att verksamheten utvecklas. Samtidigt är sänkt eller oförändrad lön på sikt ett dåligt sätt att stimulera förändring och utveckling. Om medarbetare inte alls lever upp till arbetets krav och mål bör en bra chef gå till botten med orsakerna till detta och tillsammans med medarbetaren lägga upp en handlingsplan för hur denne ska lyckas bättre i framtiden. Fråga: Ni säger att alla borde ha lika bra lönekarriärmöjligheter som chefer och specialister. Är det då inte bättre att minska lönespridningen bland högavlönade chefer än att öka den bland dem som har vanliga jobb? Svar: Många som arbetar i vanliga yrken upplever idag att kopplingen mellan arbetsinsats och lön är väldigt svag, och att detta är orättvist. Den orättvisan skulle inte bli mindre för att fler tvingades uppleva den. Svar: Rent teoretiskt, ja. Men erfarenheterna från Sverige och andra länder är att individuella och prestationsbaserade löner leder till att lönerna skiljer sig åt mer än de gör i många yrken idag, eftersom människor har olika höga ambitioner och bidrar olika mycket till verksamheterna de arbetar i

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland. Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2007 för 323 jobb, för hela landet och för olika regioner där sådan statistik

Läs mer

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län) Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2010 Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2008. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Egna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 ES/FRS

Egna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 ES/FRS ES/FRS 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 Egna företagare Yrkesuppgifter för egna företagare saknas i stor utsträckning i Yrkesregistret och ingår inte i den officiella statistiken.

Läs mer

LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Den omöjliga lönekarriären LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Lönekarriärbarometer 2013 Därför gör vi en lönekarriärbarometer 3 Vikten av att kunna göra lönekarriär

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik JULI, 2012 VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Tjänstemän och arbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1401 Yrkesstrukturen i Sverige 2012 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1201 Yrkesstrukturen i Sverige 2010 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar som äger rum av arbetskraftens kompetensmässiga

Läs mer

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden I den här pdf:en hittar du ett antal olika lektioner och uppgifter. Dessa bygger på materialet Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen, som du kan

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor SSYKkod Yrke Arbetstagarorganisation Arbetsgivarorganisation Avtal 1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 1221 Driftchefer inom jordbruk, trädgård,

Läs mer

Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik April, 2004 Sveriges Byggindustrier Tjänstemän Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2014-01-31 Tertial 3, 1 september-31 december 2013 Sida: 2 av 36 Sida: 3 av 36 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2014-01-31 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Örebro län 2014 1 Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 Ökade chanser att få jobb Arbetsmarknaden i länet förbättras och fler jobb förväntas tillkomma.

Läs mer

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Leckström marianne.leckstrom@skl.se www.skl.se/gis Först ett tips Sektionschefstjänst för Infrastruktur och fastighet på SKL är ledig. - Geodata,

Läs mer

ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727 Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Box 720 SE 405 30 Göteborg ANVISNINGAR

Läs mer

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion Introduktion Hur ser behoven av kompetens

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan Rubrik Beviljade arbetstillstånd innevarande år Senast körd 2010-10-01 08.10 Siffrorna omfattar både Migrationsverkets samt Sveriges ambassaders och konsulats beslut Siffrorna omfattar inte idrottsutövare,

Läs mer

KFS Lönestatistik 2011 - Tabell 0001 Alla branscher, hela landet

KFS Lönestatistik 2011 - Tabell 0001 Alla branscher, hela landet avser ersättning för OB, skiftarbete, jour, beredskap och förmåner. 0000 Övriga 765 25 300 12 500 24 400 33 800 2 300 1210 VD, VVD eller rektor (10 eller fler anställda) 173 1222 Produktionschef, Driftschef,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 1 Bättre arbetsmarknad 2014 Den utdragna lågkonjunkturen ser ut att ha nått sin botten. Under 2014 fortsätter ekonomin att förstärkas vilket påverkar

Läs mer

Sjukskrivning i olika yrken

Sjukskrivning i olika yrken Social Insurance Report Sjukskrivning i olika yrken ersatta från Försäkringskassan per anställd år 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Avdelningen för Analys och prognos

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010. Medarbetare

Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010. Medarbetare Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010 Medarbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter och utgår från SSYK

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2014 2015 1 Goda jobbchanser 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas ha en positiv

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2015 1 Jobbmöjligheterna i länet blir fler Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb under 2015.

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2015 1 Fler jobb 2015 I Skåne väntas arbetsmarknaden bli ganska bra under 2015. Jobben blir fler och arbetslösheten minskar. De yrken det är bäst möjlighet att få jobb inom

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2014 2015 1 Enklare att hitta ett jobb Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst chans att få jobb under 2014 och 2015.

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2014 2015 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar

Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik April, 2012 Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar Tjänstemän Förord

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Kronobergs län 2014 2015 1 Jobben blir fler 2014 och 2015 Arbetsmarknaden ser ljusare ut under det närmaste året. Sysselsättningen beräknas öka och arbetslösheten minska. Företagen i

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2015 1 Fler jobb under år 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2015. Arbetsmarknaden förbättras i Sverige

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2014 2015 1 Bättre arbetsmarknad 2014 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas

Läs mer

Sjukersättning och yrke

Sjukersättning och yrke Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2014 2015 1 Arbetsmarknaden blir bättre under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2014-2015. Arbetsmarknaden

Läs mer

Jobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014

Jobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014 Jobbmöjligheter Yrkeskompass för Värmlands län 2014 1 Optimism på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Störst är optimismen inom hotell och restaurang och hos företag som säljer tjänster

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2014 2015 1 Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2014 och 2015. På Arbetsförmedlingen

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2013-09-30 Tertial 2, 1 maj-31 augusti 2013 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2013-09-30 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknaden för dig som med utbildning inom information och kommunikation

Arbetsmarknaden för dig som med utbildning inom information och kommunikation 1 Arbetsmarknaden för dig som med utbildning inom information och kommunikation Grupp 4 Media, journalistik och information 213a Medieproduktion, allmän utbildning 213d Illustration, reklam, grafisk formgivning

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Uppsala I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta

Läs mer

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015 Jobbmöjligheter i Västernorrlands län 2014 2015 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrland men arbetsgivare har trots detta

Läs mer

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793 Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Pilgatan 19A S-411

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gävleborgs län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Gävleborgs län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Gävleborgs län 2015 1 Vilka jobbmöjligheter har du? Det blir inte fler anställda 2015 men många får ändå jobb. En orsak är ett stort antal personer som går i pension och ska ersättas.

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Framtidens kompetensbehov 2011. Teknik och industri

Framtidens kompetensbehov 2011. Teknik och industri Framtidens kompetensbehov 2011 Teknik och industri Innehåll Inledning... 2 Regionförbundets uppdrag kring kompetensförsörjningsfrågor... 3 Tematisk fördjupning... 4 Metod... 5 Metoddiskussion... 6 Statistik...

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015 och 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015 och 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2015 och 2016 1 Skåne län 2015_08.indd 1 2015-08-20 16:12:19 Fler jobb 2015 och 2016 Under det närmaste året planerar många arbetsgivare i Skåne att anställa personal och därmed

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2015 2016 1 Fler jobbmöjligheter och färre arbetslösa Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2015 och 2016. Jobben blir fler och finns framförallt

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2015 1 Jobben blir fler under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2015. Arbetsmarknaden stärks i hela landet under

Läs mer

Arbetsmarknaden för dig som med utbildning inom språk

Arbetsmarknaden för dig som med utbildning inom språk 1 Arbetsmarknaden för dig som med utbildning inom språk Grupp 3 Språkvetare 222 Främmande språk 223 Svenska och litteraturvetenskap Om rapporten Underlaget till rapporten kommer främst från SCBs sysselsättningsregister

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Kalmar län 2015 2016 1 Jobben blir fler under 2015 och 2016 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Kalmar län under 2015-2016. Arbetsmarknaden i länet

Läs mer

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2015 2016 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län 2015 2016. Jobbmöjligheterna

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Kalmar län 2015 1 Jobben blir fler under 2015 En stark inhemsk efterfrågan på varor och tjänster samt en långsamt förbättrad internationell konjunktur gör att utsikterna för den svenska

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jobbmöjligheter. i Örebro län 2015 2016

Jobbmöjligheter. i Örebro län 2015 2016 Jobbmöjligheter i Örebro län 2015 2016 1 Ökade jobbmöjligheter i länet Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb i Örebro län under 2015 och

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31. Innehållsförteckning

Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31. Innehållsförteckning Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31 Innehållsförteckning Chefer... 2 Arbetsledare... 3 Övriga pedagoger... 4 Revisorer... 5 Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister... 5 Idrottsutövare och idrottstränare...

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gävleborgs län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Gävleborgs län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Gävleborgs län 2015 2016 1 Har du bra jobbmöjligheter? Fler personer behöver anställas. En orsak är att många går i pension och ska ersättas, en annan att arbetsgivare får mer att göra

Läs mer