Låt lönerna bli lönsamma

Transkript

1 Låt lönerna bli lönsamma Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer.

2 Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Låt lönerna bli lönsamma 3 Vikten av att kunna göra lönekarriär 4 Lönekarriär ett bra mått på om lönerna sätts individuellt 5 Svenskarnas möjligheter att göra lönekarriär 6 Sverige ligger långt efter 7 Kvinnor har i regel sämre möjligheter 8 Här ska du arbeta om du vill göra lönekarriär 9 Så skulle lönekarriärmöjligheterna kunna bli större Bra lönekarriär bara möjlig i ett fåtal yrken och i vissa delar av landet Grafik: Lönekarriärbarometern i sammanfattning Lönekarriär från bäst till sämst Tabell: Alla yrken, rangordnade efter lönespridning Stora regionala skillnader 17 Tabell: Län, rangordnade efter lönespridning Samma yrke men nästan alltid bättre lönekarriär för männen 18 Tabell: 30 största yrkena rangordnade efter skillnad i lönespridning mellan könen Frågor & svar 19 Så gör vi vår lönekarriärbarometer 20 Låt lönerna bli lönsamma Lönekarriärbarometer 2014, Ledarna 2

3 Låt lönerna bli lönsamma Att klyftorna ökar i Sverige lär bli en av valrörelsens hetaste frågor. Och de ekonomiska klyftorna har ökat de senaste åren mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Men bland dem som arbetar ser det annorlunda ut. I årets Lönekarriärbarometer från Ledarna framgår att lönespridningen fortfarande är mycket liten i många yrken på svensk arbetsmarknad. Den är också liten mellan olika yrken till och med LO konstaterade nyligen i en rapport att löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän har minskat sedan Liten lönespridning betyder att det är svårt att göra lönekarriär. Alla medarbetare får i stort sett samma löneutveckling, oavsett hur mycket de bidrar till verksamheten. Det skapar naturligtvis svaga drivkrafter för medarbetarna att prestera och utvecklas så mycket som möjligt i sitt arbete, och små möjligheter för cheferna att premiera initiativkraft, förkovran och andra beteenden som bidrar till bättre resultat. Den viktigaste förklaringen till att lönerna är så sammanpressade i Sverige är omoderna kollektivavtal med individgarantier och generella påslag som tvingar de lönesättande cheferna varje år höja lönerna för alla, oavsett arbetsinsats. Men även i branscher som omfattas av modernare avtal smetas lönerna alldeles för ofta ut i stort sett lika för alla. Ett aktuellt exempel är Bankarbetsgivarna som tecknade ett sifferlöst avtal med Finansförbundet Men man använde avtalet för att hålla tillbaka lönerna istället för att differentiera dem. Finansförbundet sade upp avtalet i förtid och parterna återgick nyligen till en mer omodern avtalsmodell med generella löneökningar. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det obegripligt att sifferlösa avtal missbrukas av arbetsgivarna. Med garanterade (eller inga) löneökningar för alla eller de flesta blir lönen bara en kostnad som betalas ut utan att man vet vad man får tillbaka. Man vet inte om lönekostnaden arbetar för företagets utveckling och stärker konkurrenskraften, eller om den bara en död utgift i likhet med lokal- eller elkostnader. Med ordentligt differentierad lönesättning blir löneökningarna istället en möjlighet att investera. Cheferna kan placera löneökningarna hos de medarbetare vars beteende leder till ökade prestationer och resultat. Och i förlängningen därmed också bättre resultat för hela företaget. Lönerna blir lönsamma. Sedan förra årets Lönekarriärbarometer har det tecknats fler sifferlösa kollektivavtal än tidigare. Det är glädjande. Men ansvaret vilar tungt på arbetsgivarna att följa avtalens intentioner så att fler kan göra lönekarriär. Annika Elias, Ordförande Ledarna Sveriges chefsorganisation 3

4 Vikten av att kunna göra lönekarriär Människor arbetar inte enbart för att få betalt. Jobbet är mycket mer än så arbetskamrater, utveckling, självförverkligande och sammanhang, för att bara nämna några av alla komponenter som kan göra ett arbete meningsfullt och motiverande. Men lönen är viktig. Det är lönen som ger den frihet som ett arbete i grunden syftar till. Lönen är ett sammanfattande mått på vårt bidrag till och vår betydelse för verksamheten. Lönen är också en stark drivkraft genom att den, om den sätts på rätt sätt, hjälper oss att utvecklas i vårt arbete. Det finns många undersökningar om hur vi svenskar tycker att löner ska sättas på rätt sätt. De flesta av oss vill bli individuellt bedömda. Vi vill att kopplingen mellan arbetsinsats och lön ska vara tydlig. Vi tycker att den som presterar bra, tar ansvar och strävar efter att utvecklas ska ha en bättre löneutveckling än den som gör det i lägre grad. Möjligheten att påverka sin löneutveckling med egna insatser att göra lönekarriär är ett bra mått på lönesättningen och lönekulturen i en bransch, i ett yrke eller på en arbetsplats. Om möjligheterna att göra lönekarriär är stora bidrar löneprocessen till att arbetet blir roligare och motivationen högre än om möjligheterna är små. Dels är det viktigt för de som leder verksamheten cheferna. Lönen kan vara ett värdefullt verktyg för ett gott ledarskap. På den moderna arbetsmarknaden vill allt fler medarbetare ha chefer som ställer höga krav och ger tydlig återkoppling. En chef som ger i stort sett samma löneökning till alla säger i praktiken att alla medarbetare presterar lika. Dels är det viktigt för de verksamheter människor arbetar i. Motiverade medarbetare presterar bättre vilket leder till bättre resultat, både vad gäller kvalitet och ekonomi. Goda möjligheter att göra lönekarriär ger därmed mer dynamiska och starka företag och verksamheter än om möjligheterna är små. Löneutrymmet kan användas strategiskt, genom att investeras där det ger bäst utdelning i form av utveckling och resultat. I forskningslitteraturen syns därför ett positivt samband mellan möjligheterna att göra lönekarriär och företagens produktivitet och lönsamhet. Särskilt tydligt är detta samband när möjligheterna ökar på arbetsplatser eller i en ekonomi där lönerna tidigare varit väldigt sammanpressade. Det finns med andra ord såväl principiella och praktiska som ekonomiska argument för att lönekarriärmöjligheterna bör vara goda i arbetslivet. Men att medarbetarna har goda möjligheter att göra lönekarriär är viktigt också ur andra perspektiv. 4

5 Lönekarriär ett bra mått på om lönerna sätts individuellt Utifrån att de flesta svenskar vill bli individuellt bedömda i lönesättningen, och att kopplingen mellan arbetsinsats och lön ska vara tydlig, är lönespridning i grunden positivt. Eftersom människor har olika höga ambitioner i jobbet och bidrar olika mycket till verksamheterna vi arbetar i, indikerar lönespridningen i vilken grad lönerna inom ett yrke faktiskt sätts efter prestation och kompetens. Den speglar att den som gör ett riktigt bra jobb och tar mycket ansvar också belönas för detta. Den redovisar, kort och gott, hur pass individuell lönesättningen är inom ett yrke, och hur stora möjligheterna är att göra lönekarriär. I Sverige finns statistik över lönerna i hundratals olika yrken. I statistiken kan man både se hur mycket människor tjänar i genomsnitt, men också hur lönespridningen ser ut. Måttet på lönespridning är hur lönerna inom en grupp förhåller sig till varandra, till exempel inom ett yrke. Den redovisas som kvoten mellan olika lönelägen inom gruppen, till exempel mellan de högsta och de lägsta lönerna, eller mellan de högsta och medianlönen (se figur). Som mått på lönekarriärmöjligheterna är avståndet mellan medianlön och de högsta lönerna i ett yrke bättre än avståndet mellan högsta och lägsta lön, det som på fackspråk kallas kvoten mellan den 90:e och 50:e percentilen. Detta av två skäl: På stora delar av arbetsmarknaden har lönekarriären från lägsta till medianlön svag koppling till prestation och kompetens lönen stiger istället på grund av faktorer som den enskilde inte kan påverka, till exempel ålder, erfarenhet och generella påslag. Lönekarriären från medianlön till de högsta lönerna är i högre grad en följd av goda arbetsinsatser, större ansvar och fortsatt utveckling, och lönespridningen är därmed också ett mått på graden av individuell bedömning i lönesättningen. När vi på de följande sidorna resonerar kring och jämför möjligheterna att göra lönekarriär i olika yrken är det således detta lönespridningsmått vi använder. Så här mäter vi möjligheterna att göra lönekarriär Lönekarriärutrymmet är skillnaden mellan den typiska lönen medianlönen och lönen för den bäst betalda tiondelen i ett yrke. 10:e percentilen (den lön där 10 procent tjänar mindre och 90 procent mer) medianvärde (den lön där 50 procent tjänar mindre och 50 procent mer) 90:e percentilen (den lön där 90 procent tjänar mindre och 10 procent mer) När lönespridning mäts rensas i regel den lägsta och högsta tiondelen bort, för att undvika att ett fåtal extremt höga eller ett fåtal extremt låga löner ska snedvrida resultatet. 5

6 Små möjligheter till lönekarriär i Sverige I Sverige finns en föreställning att lönespridningen ökar de som tjänar bra tjänar allt bättre jämfört med de som tjänar mindre bra. Den föreställningen är både rätt och fel. Precis som exempelvis LO visat i sin återkommande rapport Makteliten har samhällets absoluta toppskikt sedan början av 1980-talet fått allt högre inkomst i förhållande till den genomsnittliga industriarbetarlönen. Men för de flesta vanliga arbetande svenskar är LO:s sätt att mäta lönespridning inte relevant. De varken vill eller strävar efter att bli företagsledare eller sitta i regeringen. De vill göra bra ifrån sig och utvecklas vidare inom det yrke de har, och ha möjlighet att göra lönekarriär utan att byta bana. Och inom yrkena ser möjligheterna att göra lönekarriär helt annorlunda ut. I 2013 års Lönekarriärbarometer konstaterade vi att det procentuella avståndet mellan medianlönen och de högsta lönerna har legat still, eller till och med minskat något, under 2000-talet. I årets barometer syns inga tecken på att denna trend skulle vara på väg att brytas den totala lönespridningen ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Inte heller tycks den växande politiska debatten om behovet av större möjligheter att göra lönekarriär i framför allt välfärdsyrkena ännu fått genomslag i den faktiska lönesättningen. I stora välfärdsyrken som förskole-, grundskole- och gymnasielärare är lönespridningen fortfarande väldigt liten, liksom i de flesta yrken inom vård och omsorg. Faktum är att lärarkåren, vars dåliga lönekarriärmöjligheter varit föremål för debatt under många år, har fått se lönespridningen krympa sedan millennieskiftet. I början av millenniet var skillnaden mellan median- och högsta lön för grundskollärare drygt 18 procent. Idag är skillnaden nere i knappt 16 procent. Det återstår att se om de statsbidrag till så kallade karriärtjänster i skolan som regeringen började betala ut under 2013 kommer vända den nedåtgående trenden de närmaste åren. Lönespridningens utveckling i sverige i % tjänstemän arbetare Under 2000-talet har skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen blivit mindre för tjänstemän och varit konstant för arbetare. Källa: Svenskt Näringsliv: Fakta om löner och arbetstider

7 Sverige i internationellt bottenskikt Även i internationell jämförelse är lönerna väldigt sammanpressade i Sverige. I den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s återkommande sammanställningar av lönespridningen i medlemsländerna har Sverige länge varit ett av de länder där avståndet mellan medianlön och de högsta lönerna är klart minst. Så också i år. Liksom 2013 är det i Sverige, Italien och Norge som möjligheterna att göra lönekarriär är minst. Det generellt höga löneläget i en relativt liten grupp yrken gör att den totala lönespridningen i Sverige kring 60 procent ligger betydligt högre än de procent som vi tidigare såg var fallet i stora yrkesgrupper som undersköterskor, grundskollärare och lastbilsförare. Inom denna begränsade grupp av högkvalificerade yrken, till exempel chefer och specialister, är lönespridningen stor. Här finns goda möjligheter att göra lönekarriär. Men ur ett chefsperspektiv är det viktigt att även medarbetarna kan göra lönekarriär. Cheferna vingklipps i sin roll som lönesättare om de inte tydligt kan premiera utveckling och goda prestationer. Och på stora delar av arbetsmarknaden har cheferna inte möjlighet att göra det. I mer än hälften av alla yrken är avståndet mellan medianlön och högsta lön mindre än 25 procent. I kronor räknat handlar det ofta bara om tre-fyra tusenlappar i månaden före skatt. Större än så är inte den potentiella ekonomiska premien för till exempel sjukgymnaster, elektriker, gymnasielärare eller skogsbrukare som under ett helt yrkesliv arbetar hårt, tar ansvar och presterar bra. Lönespridning i OECD I procent chile 192 israel 165 portugal 162 usa 138 ungern 137 sydkorea 133 polen 104 luxemburg 103 irland 102 slovakien 101 storbrit. 100 frankrike 99 spanien 96 österrike 94 australien 93 kanada 90 grekland 87 tjeckien 85 nya Zeeland 85 japan 84 schweiz 84 tyskland 79 nederländ. 78 belgien 77 finland 75 island 75 danmark 68 sverige 66 italien 53 norge 48 Tillsammans med Italien och Norge har Sverige den minsta skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen för alla yrken på hela arbetsmarknaden. Källa: OECD Employment Database 7

8 Kvinnor har i regel sämre möjligheter I barometern syns också en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Den totala lönespridningen är betydligt mindre för kvinnor än för män. Detta speglar naturligtvis att många yrken med små möjligheter att göra lönekarriär domineras av kvinnor, till exempel inom vård, skola och omsorg. Men även inom ett och samma yrke har kvinnor i regel sämre möjligheter att göra lönekarriär än män. Till exempel är lönespridningen större bland män än bland kvinnor i 80 procent av de 30 största yrkesgrupperna på svensk arbetsmarknad. Att detta skulle bero på att skillnaderna i prestation, ansvar och utveckling genomgående är mindre bland kvinnor än bland män är en orimlig slutsats. Det tycks istället som att män automatiskt får en bättre löneutveckling än kvinnor när lönerna i hög grad sätts schablonmässigt. Könsskillnader i ett urval av de 30 största yrkesgrupperna Andel kvinnor inom yrket Andel män i inom yrket Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m fl. Grundskollärare 7% 93% Lönespridning i procent: kvinnor 14,8% Män 17,3% Skillnad: -2,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män 21% 79% Lönespridning i procent: Kvinnor 15,4% Män 16,9% Skillnad: -1,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män Barnskötare med flera Köks- och restaurangbiträden 13% 87% Lönespridning i procent: Kvinnor 11,7% Män 19% Skillnad: -7,3 procentenheter för kvinnor jämfört med män 29% 71% Lönespridning i procent: Kvinnor 13,6% Män 18,1% Skillnad: -4,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män Övrig kontorspersonal 24% 76% Lönespridning i procent: Kvinnor 25,9% Män 46,7% Skillnad: -20,8 procentenheter för kvinnor jämfört med män Lönespridningen för kvinnor och män skiljer sig åt, trots att de arbetar i samma yrke. Här jämför vi lönespridningen i fem av de största yrkesgrupperna. Du hittar könsskillnaderna för ytterligare 25 yrken på sidan 18. Källa: SCB 8

9 Här ska du arbeta om du vill göra lönekarriär Lönespridning för samtliga yrken över 50% jämtland dalarna värmland örebro västra götaland halland norrbotten västerbotten västernorrland gävleborg västman- Land uppsala stockholm söderman- Land östergötland gotland jönköping kalmar kronoberg skåne blekinge Störst stockholms län 76% Minst kalmar län 37% Möjligheterna att göra lönekarriär skiljer sig inte åt bara mellan olika yrken och mellan kvinnor och män. Den som vill ha stora löneutvecklingsmöjligheter bör också tänka på var i landet han eller hon bosätter sig. Sammantaget för alla yrken är lönekarriärutrymmet störst i storstadslänen Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Uppsala. I Stockholm är lönespridningen både i procent och i kronor mer än dubbelt så stor som i Kalmar, där lönespridningen är minst. En del av förklaringen till att den totala lönespridningen är störst i storstadslänen är strukturen på den lokala arbetsmarknaden. Det finns helt enkelt fler och en större andel välbetalda arbeten i inte minst den privata tjänstesektorn i Stockholm och Malmö än det gör i till exempel Oskarshamn eller Östersund. Men det finns också avsevärda regionala skillnader i lönespridningen inom en och samma yrkesgrupp. En bibliotekarie i Stockholm som avancerar från medianlön till högsta lön får nästan kronor (24 procent) mer i månaden. En bibliotekarie i Sundsvall eller Härnösand som gör samma sak får däremot bara 3000 kronor (11 procent) mer i lön. Denna skillnad skapar naturligtvis helt olika drivkrafter för att prestera och utvecklas så mycket som möjligt i sitt arbete, och helt olika möjligheter för cheferna att använda medarbetarnas löner för att premiera initiativkraft, förkovran och andra beteenden som leder till att verksamheten når uppsatta mål. I somliga yrken är de regionala skillnaderna ännu mer påtagliga. En psykolog i Stockholm har starka ekonomiska drivkrafter att förkovra sig, eftersom de högsta psykologlönerna är nästan kronor (39 procent) högre än medianlönen. I Kalmar är situationen den omvända skillnaden mellan median- och högstalön är knappt kronor (10 procent) i månaden. Även om den underliggande strukturen på arbetsmarknaden delvis kan förklara regionala skillnader i total lönespridning, går dock helhetsmönstret igen när man jämför lönespridningen inom varje yrke. Möjligheterna att göra lönekarriär är inte alltid, men i de flesta fall större i storstadslänen än i landsbygdslän som Halland, Värmland och Gotland. 9

10 Så skulle lönekarriärmöjligheterna kunna bli större Som tidigare nämnts indikerar lönespridning i vilken grad de som arbetar har möjlighet att påverka sin löneutveckling med egna insatser, och i vilken mån de lönesättande cheferna har möjlighet att fördela löneutrymmet individuellt efter ansvar och prestation. Trots att de flesta svenskar vill att lönerna ska sättas individuellt, och att den som presterar bra, tar ansvar och strävar efter att utvecklas ska ha en klart bättre löneutveckling än den som gör det i lägre grad, har vi i Sverige en väldigt centraliserad modell för att sätta löner. I många branscher och yrken förhandlar fack och arbetsgivare fram kollektivavtal med procentsatser och krontal som bestämmer löneökningarna för alla som arbetar. Visst kan avtalen i varierande grad innehålla potter som ska fördelas individuellt ute på arbetsplatserna, men slår i regel fast en garanterad löneökning för alla som tar större delen av löneutrymmet i anspråk. Det sluts även avtal med stort inslag av individuell lönesättning, men ofta fungerar de dåligt i praktiken. Många gånger saknar de lönesättande cheferna mandat från sina överordnade att faktiskt sätta lönerna efter prestation, och det saknas ordentliga strukturer för att systematiskt arbeta med lönekriterier, mål och uppföljning. Att smeta ut löneökningarna ungefär lika för alla är då en enkel utväg, eller så sker den individuella fördelningen så godtyckligt att medarbetarna inte ser och förstår kopplingen till sin egen arbetsinsats. Oavsett om bristen på individuell lönesättning beror på avtal som dikterar procentsatser eller arbetsgivare som inte följer avtalens intentioner, blir konsekvensen små och dåliga möjligheter för medarbetarna att göra lönekarriär. Även om många arbetsgivare är dåliga på att ta ansvar för avtalens implementering, är det i vår lönekarriärbarometer dock tydligt att möjligheten att göra lönekarriär har ett samband med graden av individuell lönesättning. Vi vet att lönerna i högre grad sätts helt lokalt och individuellt, direkt i samtal mellan medarbetare och chef, i många av de yrken som ligger i topp i vår barometer. Men individuella löner ska inte vara en självklarhet bara för ett fåtal. Det ska vara en självklarhet för alla. Oavsett om man är direktör eller distriktssköterska ska man ha möjlighet att göra en ordentlig lönekarriär. För att åstadkomma detta behöver lönebildningen i Sverige bli helt lokal, individuell och prestationsbaserad. Vi behöver fortfarande starka kollektivavtal som slår fast övergripande villkor och formulerar spelreglerna för lönesättningen. Men den konkreta lönesättningen bedömningen av arbetsinsatserna och fördelningen av pengar måste få ske ute på arbetsplatserna, i samtal mellan chef och medarbetare. En sådan lönemodell ställer stora krav. På fackförbunden, att avstå från att falla tillbaka i omoderna krav på löneutjämning eller detaljstyrning. På arbetsgivarna, att ge lönesättande chefer ett tydligt mandat och att bygga upp fungerande strukturer för mål och bedömningar som medarbetarna förstår. Arbetsgivarna får heller aldrig aldrig! missbruka frånvaron av centralt fastslagna procentsatser och krontal som ett redskap för att hålla tillbaka berättigade löneökningar. Ansvaret för detta faller lika tungt på gammalmodiga fackförbund som på arbetsgivare som lovar runt men håller tunt. 10

11 Det gjorde exempelvis Bankarbetsgivarna med det sifferlösa avtal man tecknade med Finansförbundet Det slutade med att Finansförbundet sade upp avtalet i förtid och parterna återgick till en mer omodern avtalsmodell med generella löneökningar. Istället för att höja lönerna strategiskt mest till de medarbetare som presterar och bidrar till bättre resultat måste nu bankernas arbetsgivare höja lönerna för alla medarbetare oavsett hur väl de utfört sitt arbete. Ur ett arbetsgivarperspektiv blir därmed lönerna åter igen en kostnad som betalas ut utan att man vet vad man får tillbaka en död utgift i likhet med lokal- eller elkostnader. Men även om lokal, individuell och tydligt prestationsbaserad lönebildning ställer stora krav på arbetsmarknadens parter är det den lönemodell de flesta svenskar efterfrågar, i undersökning efter undersökning. De har svårt att förstå dagens centraliserade lönemodell, och ser ofta ingen tydlig koppling mellan arbetsinsats och löneutveckling. De accepterar inte att möjligheterna att göra ordentlig lönekarriär ska vara ett privilegium för ett fåtal utvalda, utan vill att det ska vara ett privilegium för alla. Låt oss lyssna på dem. 11

12 bra lönekarriär bara möjlig i ett fåtal yrken i många yrken, framför allt i välfärdssektorn, lönar det sig dåligt att prestera. en bra lönekarriär är bara möjlig i en liten grupp chefs- och specialistyrken kr/mån Filip Förskollärare har en typisk förskollärarlön. men filip är ambitiös, driven och kommer ständigt med nya bra idéer som utvecklar verksamheten kr/mån beata banktjänstemän har också en typisk lön för sitt yrke. men hon har ett otroligt servicesinne, och drar ständigt in nya kunder till sin bank och får gamla kunder att troget stanna kvar. både Filips och beatas chefer är extremt nöjda med deras arbete, år efter år. varje år premieras de med en större lönebetalda i sina yrken kr/mån kr kr/mån kr Filips månadslön är då bara 12 procent högre än medianlönen för förskollärare. +12% beatas lön ligger däremot långt över 64 procent vad en typisk banktjänsteman tjänar. +64% det är det här som är lönekarriärutrymme, det vill säga möjligheten att höja sin lön genom att prestera bra. så Här mäter Vi möjligheterna att Göra Lönekarriär Lönekarriärutrymmet är skillnaden mellan den typiska lönen medianlönen och lönen för den bäst betalda tiondelen i ett yrke. 10:e percentilen (den lön där 10 procent tjänar mindre och 90 procent mer) medianvärde (den lön där 50 procent tjänar mindre och 50 procent mer) 90:e percentilen (den lön där 90 procent tjänar mindre och 10 procent mer)

13 ...och bara i vissa delar av landet det är inte bara vad du jobbar med som påverkar möjligheterna att göra lönekarriär, utan också var i sverige du råkar arbeta. Lönespridning för samtliga yrken över 50% Filip Förskollärare norrbotten kronoberg 7% Jämtland 17% västerbotten här kan filip höja lönen minst här kan filip höja lönen mest jämtland västernorrland beata banktjänsteman kronoberg 24% här kan beata höja lönen minst stockholm 104% här kan beata höja lönen mest dalarna gävleborg västmanvärmland Land örebro västra götaland halland jönköping skåne uppsala stockholm södermanöster- Land götland kronoberg kalmar blekinge störst stockholms län 76% gotland minst kalmar län 37% stora regionala skillnader inom samma Yrke 46 genomsnittligt lönekarriärutrymme i hela landet (%) 40 Län med minst lönekarriärutrymme (%) Län med störst lönekarriärutrymme (%) kronoberg jämtland gotland stockholm 13 gotland 20 kalmar västernorrland stockholm 7 gotland västerbotten 24 halland örebro 24 kronoberg stockholm förskollärare och fritidspedagoger köks- och restaurangbiträden grundskollärare övriga sjuksköterskor försäljare, fackhandel datatekniker banktjänstemän och kreditrådgivare 13

14 Lönekarriär från bäst till sämst Möjligheterna att göra lönekarriär är goda för en relativt liten grupp av chefer och specialister. I många yrken, inte minst i offentlig sektor, är den potentiella premien mycket liten för den som arbetar hårt, tar ansvar och presterar bra. Rangordningen är gjord utifrån den procentuella skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen i varje yrke. I den högra spalten redovisas skillnaden i kronor per månad, före skatt. Trendpilen anger hur den procentuella lönespridningen i yrket har förändrats sedan föregående år. Några yrken har tillkommit sedan förra årets barometer. Det beror på att det statistiska underlaget för dessa små yrkesgrupper i fjol var för litet. Likaså har några yrken som var med i fjolårets barometer t ex piloter och lantmätare i år fallit bort på grund av för litet statistiskt underlag. placering placering Yrke lönekarriär % lönekarriär kr Trend värdepappersmäklare 153, verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 128, driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 109, chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 96, försäkringsrepresentanter 96, Övriga jurister 93, företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 88, organisationsutvecklare 79, inköps- och distributionschefer 79, NY matematiker 75, Yrke % kr Trend advokater och åklagare 72, ekonomichefer och administrativa chefer 71, chefer för övriga mindre företag och enheter 70, övriga företagsekonomer 70, NY övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 69, övrig säkerhetspersonal 67, chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 64, övriga drift- och verksamhetschefer 64, chefer för mindre enheter inom vård och omsorg 64, banktjänstemän och kreditrådgivare 64, reklam- och pr-chefer 61, driftchefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 60, idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl. 60, driftchefer inom byggverksamhet 60, personalchefer 59, bil-, båt- och husvagnsförsäljare 59, övriga chefer inom specialområden 59, chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 58, universitets- och högskollärare 57, kemister 56, marknadsanalytiker och marknadsförare 56, farmakologer m.fl. 56, revisorer m.fl. 55, företagssäljare 55, driftchefer inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 54, försäljnings- och marknadschefer 54, språkvetare, översättare och tolkar 52, högre ämbetsmän och politiker 52, it-chefer 50, driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 50, militärer 50, säkerhetsinspektörer m.fl. 50, verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 49, ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 48, administrativa assistenter 48, personaltjänstemän och yrkesvägledare 48, fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl. 47, demonstratörer, uthyrare m.fl. 47, forsknings- och utvecklingschefer 47, övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl. 46, datatekniker 46, NY chefer för mindre byggföretag 45, tandläkare 45, NY chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 45, övriga civilingenjörer m.fl. 44, NY värderare och auktionister 43, dataoperatörer 43, administratörer i intresseorganisationer 43, apotekare 43, övriga dataspecialister 43, fartygsbefäl m.fl. 42, NY meteorologer 42, jägmästare m.fl. 42, veterinärer 42, statistiker 41,

15 Lönekarriär från bäst till sämst Yrke % kr Trend kemiingenjörer och kemitekniker 41, civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi 40, filosofer, historiker och statsvetare 40, inköpare 40, civilingenjörer m.fl., elkraft 40, ljud- och bildtekniker 40, civilingenjörer m.fl., maskin 40, speditörer 40, övriga agenter m.fl. 39, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 39, civilingenjörer m.fl., kemi 38, växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 38, bagare och konditorer 38, journalister, författare, informatörer m.fl. 38, nationalekonomer 37, formgivare 37, civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 37, systemerare och programmerare 36, regissörer och skådespelare 36, fysiker och astronomer 36, övriga ingenjörer och tekniker 36, musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning 36, biologer 35, tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. 35, administratörer i offentlig förvaltning 35, präster 35, redovisningsekonomer m.fl. 35, andra lärare och instruktörer 35, läkare 35, sociologer, arkeologer m.fl. 34, fotografer 34, försäljare, dagligvaror 34, ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi 33, skogsmästare m.fl. 33, resebyrå- och turistbyråtjänstemän 33, maskiningenjörer och maskintekniker 32, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 32, civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning 32, geologer, geofysiker m.fl. 32, betongarbetare 32, maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk industri 32, maskinoperatörer, tryckeri 31, processoperatörer, träfiberindustri 31, industrirobotoperatörer 31, socialförsäkringstjänstemän 31, inspicienter, rekvisitörer m.fl. 31, miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl. 31, övrig kontorspersonal 30, elingenjörer och eltekniker 30, maskinoperatörer, bryggeri m.m. 30, dataregistrerare 30, lagerassistenter m.fl. 30, kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 30, maskinoperatörer, frukt- och grönsaksberedning 29, laboratorieingenjörer 29, kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik 29, telefonister 29, arkitekter och stadsplanerare 28, bank- och postkassörer 28, chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 28, frisörer, hudterapeuter m.fl. 28, NY reseproducenter 27, försäljare, fackhandel 27, kopplingstekniker, radioassistenter m.fl. 27, byggnads- och brandinspektörer 27, receptionister m.fl. 26, maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 26, processoperatörer, kemisk basindustri 26, inkasserare m.fl. 26, tandsköterskor 26, andra sjuksköterskor med särskild kompetens 26, truckförare 26, husdjursuppfödare och husdjursskötare 26, verktygsmaskinoperatörer 26, flygmekaniker och flygreparatörer 26, verksamhetschefer inom utbildning 25, NY distributionselektriker 25, bokförings- och redovisningsassistenter 25, övriga servicearbetare 25, maskinoperatörer, bageri och konfektyrindustri 25, bil- och taxiförare 25,

16 Lönekarriär från bäst till sämst Yrke % kr Trend skräddare, modister och ateljésömmerskor 24, maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 24, arkivarier, museitjänstemän m.fl. 24, smeder 24, maskinoperatörer, bokbinderi 24, djursjukvårdare 24, dietister 24, butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 24, fritidsledare m.fl. 24, verktygsuppsättare 24, transportassistenter 24, koreografer och dansare 24, tulltjänstemän 24, operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning 24, maskinoperatörer, kött- och fiskberedning 23, driftmaskinister m.fl. 23, sjukhusingenjörer och sjukhustekniker 23, NY privatbokbindare 23, övriga maskinoperatörer och montörer 23, croupierer m.fl. 23, maskinoperatörer, vävning och stickning 23, gruv- och bergarbetare 23, poliser 23, maskinoperatörer, plastindustri 23, övrig vård- och omsorgspersonal 23, maskinoperatörer, ytbehandling 23, finmekaniker 22, lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl. 22, avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning 22, verksamhetschefer inom vård och omsorg 22, maskinoperatörer, mejeri 22, lackerare 22, trafikinformatörer m.fl. 22, elmontörer och elreparatörer 22, byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 22, guider och reseledare 22, text- och bildoperatörer m.fl. 22, övriga sjuksköterskor 22, kartingenjörer m.fl. 22, handpaketerare och andra fabriksarbetare 22, kockar och kokerskor 22, fordonsmontörer m.fl. 22, motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 22, stenhuggare m.fl. 22, storhushållsföreståndare m.fl. 21, övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens 21, montörer, el- och teleutrustning 21, övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 20, förare av jordbruks- och skogsmaskiner 20, sågverksoperatörer 20, maskinoperatörer, pappersvaruindustri 20, godshanterare och expressbud 20, slaktare, styckare m.fl. 20, trädgårdsodlare 20, vaktmästare m.fl. 20, fastighetsskötare 20, platsförmedlare och arbetsvägledare 20, agronomer och hortonomer 20, processoperatörer, glas och keramiska produkter 20, maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnesindustri 20, psykologer m.fl. 20, receptarier 20, övriga terapeuter 20, slipare m.fl. 19, maskinoperatörer, gummiindustri 19, domare 19, mätaravläsare 19, maskinoperatörer, kvarnindustri 19, värmebehandlingsoperatörer 19, processoperatörer, papper 19, isoleringsmontörer 19, övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 19, hovmästare, servitörer och bartendrar 19, geriatriksjuksköterskor 18, skorstensfejare och saneringsarbetare 18, bensinstationsföreståndare m.fl. 18, sjuksköterskor, medicin/kirurgi 18, medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 18, svetsare och gasskärare 18, maskinoperatörer, trävaruindustri 18, taxeringstjänstemän 18, flygtekniker 18, flygvärdinnor m.fl. 18,

17 Lönekarriär från bäst till sämst Yrke % kr Trend vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 18, kriminalvårdare 17, gjutare 17, montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 17, möbelsnickare m.fl. 17, boutredare 17, biomedicinska analytiker 17, bibliotekarier m.fl. 17, pastorer 16, lastbils- och långtradarförare 16, gjuterioperatörer 16, installationselektriker 16, röntgensjuksköterskor 16, skogsbrukare 16, kaféföreståndare 16, barnmorskor 16, renhållnings- och återvinningsarbetare 16, lokförare 16, murare m.fl. 16, övrig servicepersonal, personliga tjänster 16, övriga djuruppfödare och djurskötare 16, brandmän 16, sjuksköterskor, psykiatrisk vård 16, flygledare 16, brevbärare m.fl. 16, grovarbetare inom bygg och anläggning 16, trädgårdsanläggare m.fl. 15, tandhygienister 15, anläggningsarbetare 15, socialsekreterare och kuratorer 15, behandlingsassistenter m.fl. 15, gymnasielärare i allmänna ämnen 15, grundskollärare 15, optiker 15, verktygsmakare m.fl. 15, skötare och vårdare 15, operationssjuksköterskor 15, bangårdspersonal 15, undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 15, montörer, träprodukter m.m. 15, sjukgymnaster m.fl. 15, anläggningsmaskinförare m.fl. 15, akutsjuksköterskor m.fl. 14, processoperatörer, pappersmassa 14, VVS-montörer m.fl. 14, köks- och restaurangbiträden 14, ugnsoperatörer m.fl. 14, logopeder 14, biblioteksassistenter m.fl. 13, målare 13, speciallärare 13, NY tråddragare m.fl. 13, tunnplåtslagare 13, övriga byggnads- och anläggningsarbetare 13, hotell- och kontorsstädare m.fl. 13, övriga byggnadshantverkare 13, lärare i estetiska och praktiska ämnen 13, maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 13, gymnasielärare i yrkesämnen 13, barnskötare m.fl. 12, arbetsterapeuter 12, tågmästare m.fl. 12, förskollärare och fritidspedagoger 12, däckspersonal 12, kioskföreståndare 12, barnsjuksköterskor 12, distriktssköterskor 12, maskinoperatörer, tobaksindustri 11, buss- och spårvagnsförare 11, väktare och ordningsvakter 11, skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 11, valsverksoperatörer 9, montörer, papp- och textilprodukter m.m. 8, stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare 7, glashyttearbetare m.fl. 7, tidningsdistributörer m.fl. 6,

18 Stora regionala skillnader Den totala lönespridningen för alla yrken skiljer sig mycket åt mellan olika delar av landet. Klart störst är den i Stockholm, och minst i Kalmar. Trendpilen anger hur den procentuella lönespridningen i yrket har förändrats sedan föregående år Yrke lönekarriär % lönekarriär kr Trend 1. 1 Stockholms län 75, Skåne län 55, Västra Götalands län 53, Östergötlands län 52, Uppsala län 51, Västmanlands län 48, Örebro län 45, Kronobergs län 44, Västerbottens län 44, Blekinge län 44, Västernorrlands län 43, Norrbottens län 43, Hallands län 42, Gotlands län 41, Gävleborgs län 41, Dalarnas län 40, Jämtlands län 39, Värmlands län 39, Södermanlands län 38, Jönköpings län 37, Kalmar län 37,

19 Samma yrke men nästan alltid bättre lönekarriär för männen I landets 30 största yrken arbetar sammanlagt drygt 1,8 miljoner personer. Men möjligheterna att göra lönekarriär skiljer sig tydligt åt mellan kvinnor och män, även om de arbetar i samma yrke. Något tydligt samband mellan könsfördelningen i yrket och skillnaden i lönespridning syns inte Yrke Könsfördelning i procent lönespridning i procent Skillnad i lönespridning kvinnor Män kvinnor Män mellan könen, i procentenheter 1. Administrativa assistenter ,2 85,0-44,8 2. Övrig kontorspersonal ,9 46,7-20,8 3. Kockar och kokerskor ,3 29,7-16,4 4. Övriga servicearbetare ,3 31,4-15,1 5. Universitets- och högskollärare ,6 57,8-13,2 6. Bokförings- och redovisningsassistenter ,5 33,7-10,2 7. Hotell- och kontorsstädare m.fl ,7 20,9-9,2 8. Försäljare, fackhandel ,3 33,5-8,2 9. Barnskötare m.fl ,7 19,0-7,3 10. Fastighetsskötare ,2 21,3-6,1 11. Lagerassistenter m.fl ,7 30,6-4,9 12. Köks- och restaurangbiträden ,6 18,1-4,5 13. Övriga sjuksköterskor ,8 25,0-3,2 14. Administratörer i offentlig förvaltning ,1 37,2-3,1 15. Handpaketerare och andra fabriksarbetare ,9 21,9-3,0 16. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl ,8 17,3-2,5 17. Datatekniker ,5 45,9-2,4 18. Skötare och vårdare ,7 16,7-2,0 19. Systemerare och programmerare ,7 37,2-1,5 20. Grundskollärare ,4 16,9-1,5 21. Läkare ,9 35,3-1,4 22. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,2 18,4-0,2 23. Företagssäljare ,6 54,8-0,2 24. Övriga maskinoperatörer och montörer ,6 23,5 0,1 25. Förskollärare och fritidspedagoger ,5 12,3 0,2 26. Verktygsmaskinoperatörer ,0 25,8 0,3 27. Försäljare, dagligvaror ,1 33,9 2,2 28. Motorfordonsmekaniker och -reparatörer ,6 22,0 2,6 29. Lastbils- och långtradarförare ,4 17,1 4,3 30. Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl ,2 22,3 4,

20 Frågor & svar Fråga: Större möjligheter att göra lönekarriär betyder det att Ledarna vill öka löneskillnaderna? Svar: Löneskillnader har inget egenvärde. Men löneskillnader är bra om de speglar sakliga skillnader i prestation, ansvar och resultat. Och eftersom så många svenskar upplever att kopplingen mellan arbetsinsats och löneutveckling är svag i deras yrke, är det sannolikt att mer individuella och prestationsbaserade löner skulle leda till större löneskillnader på svensk arbetsmarknad. Fråga: Vill Ledarna att ingångslönerna på arbetsmarknaden ska sänkas? Det skulle också skapa större lönekarriärmöjligheter med ert sätt att mäta. Svar: I vår barometer använder vi skillnaden mellan medianlön och högsta lön som mått på möjligheten att göra lönekarriär. Därför har vi ingen anledning att ta ställning i debatten om nivån på ingångslönerna på svensk arbetsmarknad. Men principiellt tycker vi generella lönenivåer är föråldrat även den som är ung eller oerfaren vill i regel få sin lön satt efter prestation, ansvar och resultat. Fråga: Kan inte de små löneskillnaderna i Sverige helt enkelt bero på att alla som jobbar gör ungefär lika bra ifrån sig? Fråga: Tycker ni att de medarbetare som gör sämst ifrån sig inte ska ha några löneökningar alls, eller till och med få lönen sänkt? Svar: Höjd lön är inte en rättighet, utan ska vara resultatet av att man utvecklas och når uppsatta mål. Syftet med höjda löner är att premiera goda insatser och beteenden som bidrar till att verksamheten utvecklas. Samtidigt är sänkt eller oförändrad lön på sikt ett dåligt sätt att stimulera förändring och utveckling. Om medarbetare inte alls lever upp till arbetets krav och mål bör en bra chef gå till botten med orsakerna till detta och tillsammans med medarbetaren lägga upp en handlingsplan för hur denne ska lyckas bättre i framtiden. Fråga: Ni säger att alla borde ha lika bra lönekarriärmöjligheter som chefer och specialister. Är det då inte bättre att minska lönespridningen bland högavlönade chefer än att öka den bland dem som har vanliga jobb? Svar: Många som arbetar i vanliga yrken upplever idag att kopplingen mellan arbetsinsats och lön är väldigt svag, och att detta är orättvist. Den orättvisan skulle inte bli mindre för att fler tvingades uppleva den. Svar: Rent teoretiskt, ja. Men erfarenheterna från Sverige och andra länder är att individuella och prestationsbaserade löner leder till att lönerna skiljer sig åt mer än de gör i många yrken idag, eftersom människor har olika höga ambitioner och bidrar olika mycket till verksamheterna de arbetar i