nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

Transkript

1 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion

2 Introduktion Hur ser behoven av kompetens ut i Uppsala län under kommande år? Vilka branscher är det som växer och vilka minskar? Hur många är det som går i pension och hur många nya jobbtillfällen uppstår? Detta är frågor som denna rapport ska besvara. Rapporten bygger på ny statistik och är en direkt uppdatering av rapporten nya jobb från Nu är siktet ställt på år Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet Kompetensforum Uppsala län som stöds av Tillväxtverket. För analys och beräkning svarar Micael Sandberg vid Sweco Strategy AB. Rapporten finns i två versioner, en i fullformat (43 sidor) och i denna förkortade version. Båda återfinns Tomas Stavbom Chef regional utveckling, Regionförbundet Uppsala län

3 Rapportens slutsatser Totalt rekryteringsbehov på nära individer Pensioneringar svarar för av jobben, medan regionens tillväxt skapar nya jobb. Stark tonvikt på tjänster och arbetsmarknaden i Uppsala kommun Dagens dominerande branscher slår igenom även på morgondagens rekryteringsbehov, med vård-/omsorgspersonal, försäljare inom detaljhandeln, universitets- och högskolelärare samt sjuksköterskor i topp. Det relativa rekryteringstrycket är dock högst inom bland speciallärare, högre ämbetsmän och politiker, piloter, biomedicinska analytiker, präster och pastorer, arkivarier/bibliotekarier m fl. Utifrån dagens könsmönster kommer kvinnorna att ha en starkare arbetsmarknad än männen. Två av tre arbetsställen inom näringslivet använder redan personalresurserna nästan fullt ut (2013) och antalet nyanmälda jobb är på historiskt höga nivåer. Samtidigt växer grupperna som har svårt att få jobb = matchningsproblem. Den befintliga nettoutpendlingen utgör en tillväxtpotential, men merparten av rekryteringsbehovet behöver tillgodoses genom numerär tillväxt, med fler i arbetskraften och med rätt utbildning Rekryteringsbehov Pension Tillväxt

4 Hur har vi räknat? Befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen styr i hög grad sysselsättningspotentialen samt ligger till grund för efterfrågeutvecklingen inom många branscher. Arbetslivets sammansättning och utveckling är av stor betydelse vid analys av kompetensbehov. Kompetenser skär ofta över flera branscher, dvs. har flera tillämpningsområden. Yrkesindelningen är ett bra sätt att spegla vilka kompetenser som sysselsätts och knyter även tydligt an till utbildningsutbudet. Arbetspendlingen måste också beaktas, inte minst vid bedömning av brister och överskott. Uppsala län Arbetsliv: Arbetstillfällen Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Befolkning: Total Yrkesaktiva(20-64 år) Arbetspendling Arbetskraft: Förvärvsarbetande Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Flyttningar

5 Befolkning och arbetstillfällen Tillväxt i två olika scenarier. Länets egen arbetsmarknad växer mer i scenario Hög, medan scenario Bas innebär större pendlingsberoende till Stockholm. Tillväxten under de senaste åren talar för scenario Hög, utvecklingen för scenario Bas. Mycket talar för en fortsatt stark och sannolikt ökad koncentration av arbetstillfällena till Uppsala kommun. Även södra länet kan förväntas fortsätta växa. De norra länsdelarna riskerar att förlora positioner till följd av industriell strukturomvandling och en ökad nettopendling till Uppsala Bas/Hög* i yrkesaktiv ålder (20-64 år) ( dec. 2013) som arbetar (nattbef.) ( år 2012 enl. RAMS) som arbetar i länet (dagbef.) ( år 2012 enl. RAMS) *Baserat på modellframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i Östra Mellansverige. Se prognosbilaga för närmare beskrivning.

6 Branschutveckling till 2025 Regionens tillväxt skapar ca nya jobb Stark utveckling inom tjänsteverksamhet. Tillverkningsindustrin fortsätter att minska i direkt sysselsättning, men är av fortsatt stor betydelse för länets näringsliv och en viktig katalysator för utvecklingen inom företagstjänster. B ra n sc h u tv e c k lin g e n i U p p sa la lä n A rb e ts tillfä lle n Ä n d rin g P ro g n o s T re n d Jo rd b ru k, s k o g s b ru k o c h fis k e % T illv e rk n in g o c h u tv in n in g % E n e rg i- o c h V A -fö rs ö rjn in g, re n h å lln in g % B y g g v e rk s a m h e t % H a n d e l % T ra n s p o rt o c h m a g a s in e rin g % H o te ll- o c h re s ta u ra n g v e rk s a m h e t % In fo rm a tio n o c h k o m m u n ik a tio n % F in a n s - o c h fö rs ä k rin g s v e rk s a m h e t % F a s tig h e ts v e rk s a m h e t % F ö re ta g s tjä n s te r o c h F o U -in s titu tio n e r % O ffe n tlig fö rv a ltn in g o c h fö rs v a r % U tb ild n in g % V å rd o c h o m s o rg ; s o c ia la tjä n s te r % K u ltu re lla o c h p e rs o n lig a tjä n s te r m.m % O k ä n d v e rk s a m h e t % Källa: SCB, bearbetning av Sweco S u m m a %

7 Tillväxt + pensionsavgångar= Omkring 21 procent av de sysselsatta lämnar arbetslivet till Detta friger ca jobb. Särskilt hög andel uppnår pensionsålder bland speciallärare, höga ämbetsmän o politiker, piloter samt inom jordbruket. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Yrke p p rel. till syss vård- och omsorgspersonal % 832 fordonsförare % 311 ingenjörer och tekniker % 122 drift- och verksamhetschefer % 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl % 231 universitets- och högskollärare % 131 chefer för mindre företag och enheter % 713 byggnadshantverkare % 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän % 323 sjuksköterskor % 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl % 712 byggnads- och anläggningsarbetare % 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % 419 övrig kontorspersonal % 222 hälso- och sjukvårdsspecialister % Källa: SCB, bearbetning av Sweco

8 Totalt rekryteringsbehov Tillväxt och pensionsavgångar ger ett totalt nyrekryteringsbehov om nära individer Det motsvarande 36% av länets arbetsmarknad år Behoven återfinns till stor del inom dagens volymyrken, däribland vård-/omsorgspersonal, försäljare inom detaljhandeln, universitets- och högskolelärare, sjuksköterskor etc. men även yrkesgrupper som fordonsförare, ingenjörer och tekniker, byggnadshantverkare m fl. Löpande personalomsättning beaktas ej även om den står för en stor del av rekryteringarna hanteras inom ramen för den befintliga arbetsmarknaden. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Yrke p p rel. till syss p 513 vård- och omsorgspersonal % försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % fordonsförare % universitets- och högskollärare % sjuksköterskor % ingenjörer och tekniker % säljare, inköpare, mäklare m.fl % byggnadshantverkare % byggnads- och anläggningsarbetare % drift- och verksamhetschefer % företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän % hälso- och sjukvårdsspecialister % redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl % chefer för mindre företag och enheter % övrig kontorspersonal % 1025 Källa: SCB, bearbetning av Sweco

9 Vilken utbildning krävs? Gymnasium eller yrkeshögskola max 2 år dominerar behoven på arbetsmarknaden. Nära hälften av rekryteringsbehovet täcks av den utbildningsnivån, vilket dock är en minskning jämfört med sysselsättningen Omkring en fjärdedel vardera av rekryteringarna förutsätter högskole- eller fördjupad högskoleutbildning en ökning i båda fallen jämfört sysselsättningen Jobbmöjligheterna för de med endast grundskoleutbildning begränsas till ca sex procent av det totala rekryteringsbehovet samma nivå som sysselsättningen Grundskola Gymnasium eller yrkeshögskola max 2 år Högskoleutbildning Syss Rekr Fördjupad högskoleutbildning Källa: SCB, bearbetning av Sweco 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

10 Könsfördelning Givet 2012 års yrkesvisa könsfördelning kommer kvinnorna att ha en starkare arbetsmarknad än männen Av det totala indikerade rekryteringsbehovet om nära individer kan nära förväntas beröra kvinnor och män, om dagens könsmönster på arbetsmarknaden består. Kvinnors benägenhet att skaffa högre utbildning samt deras överrepresentation inom branscher med stark tillväxt i länet gör dem till vinnare på morgondagens arbetsmarknad. Männens överrepresentation inom branscher på tillbakagång i länet samt lägre benägenhet till vidareutbildning kan ge större matchningsproblem mot morgondagens arbetstillfällen och därmed ökad risk för arbetslöshet Könsfördelning av rekryteringsbehov Män Kvinnor Källa: SCB, bearbetning av Sweco

11 Arbetspendling Länet har en stor nettoutpendling av arbetskraft - nära individer år 2012, dock en minskning med ca individer jämfört med år Pendling sker framför allt till/från Stockholms län. kulturella och personliga tjänster vård och omsorg; sociala tjänster offentlig förvaltning och försvar företagstjänster fastighetsverksamhet finans- och försäkringsverksamhet information och kommunikation hotell- och restaurangverksamhet transport och magasinering handel byggverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet Källa: SCB utbildning tillverkning och utvinning jordbruk, skogsbruk och fiske Sysselsättningsöverskott (nattbef-dagbef) Sysselsättningsöverskottet är störst inom företagstjänster, handel och transport. Överskottet på arbetskraft kan betraktas som en buffert eller tillväxtpotential i länets kompetensförsörjning, men bör inte förväxlas med ledig kapacitet. Närheten till stora arbetsplatskoncentrationer som Stockholm/Kista/Arlanda innebär konkurrens om arbetskraften. Samtidigt erbjuder pendlingsregionen även en betydligt större rekryteringspotential. Den omfattande arbetspendlingen gör det svårt att betrakta Uppsala som en avgränsad arbetsmarknad.

12 Yrkesprognos Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 011 militärer % % högre ämbetsmän och politiker % % chefstjänstemän i intresseorganisationer % % verkställande direktörer, verkschefer m.fl % % drift- och verksamhetschefer % % chefer för särskilda funktioner % % chefer för mindre företag och enheter % % fysiker, kemister m.fl % % matematiker och statistiker % 9 26 % dataspecialister % % civilingenjörer, arkitekter m.fl % % specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m % % hälso- och sjukvårdsspecialister % % barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens % % universitets- och högskollärare % % gymnasielärare m.fl % % grundskollärare % % speciallärare % % andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens % % företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän % % jurister % % arkivarier, bibliotekarier m.fl % % samhälls- och språkvetare m.fl % % journalister, konstnärer, skådespelare m.fl % % präster % % administratörer i offentlig förvaltning % % administratörer i intresseorganistationer % % psykologer, socialsekreterare m.fl % % 1

13 Yrkesprognos forts. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 311 ingenjörer och tekniker % % datatekniker och dataoperatörer % % fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl % % piloter, fartygsbefäl m.fl % % säkerhets- och kvalitetsinspektörer % % lantmästare, skogsmästare m.fl % % sjukgymnaster, tandhygienister m.fl % % sjuksköterskor % % biomedicinska analytiker % % förskollärare och fritidspedagoger % % andra lärare och instruktörer % % säljare, inköpare, mäklare m.fl % % agenter, förmedlare m.fl % % redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl % % tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän % % poliser % % behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl % % tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl % % pastorer % % kontorssekreterare och dataregistrerare % % bokförings- och redovisningsassistenter % % lager- och transportassistenter % % biblioteksassistenter m.fl % % brevbärare m.fl % % övrig kontorspersonal % % kassapersonal m.fl % % kundinformatörer % % resevärdar m.fl % % storhushålls- och restaurangpersonal % % vård- och omsorgspersonal % % 1

14 Yrkesprognos forts. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 514 frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster % % säkerhetspersonal % % fotomodeller m.fl % 0 9 % försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % % växtodlare inom jordbruk och trädgård % % djuruppfödare och djurskötare % % växtodlare och djuruppfödare, blandad drift % % skogsbrukare % % fiskare och jägare % % gruv-, bergarbetare och stenhuggare % 7 12 % byggnads- och anläggningsarbetare % % byggnadshantverkare % % målare, lackerare, skorstensfejare m.fl % % gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl % % smeder, verktygsmakare m.fl % % maskin- och motorreparatörer % % elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl % % finmekaniker m.fl % % drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl % % konsthantverkare i trä, textil, läder m.m % 5 60 % grafiker m.fl % % slaktare, bagare, konditorer m.fl % % möbelsnickare, modellsnickare m.fl % % skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl % % garvare, skinnberedare och skomakare % % malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl % % processoperatörer vid stål- o metallverk % % processoperatörer, glas och keramiska produkter % 6 17 % processoperatörer, trä- och pappersindustri % % processoperatörer, kemisk basindistri % % -1

15 Yrkesprognos forts. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 816 driftmaskinister m.fl % % industrirobotoperatörer % % maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling % % maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri % 11 2 % maskinoperatörer, gummi- och plastindustri % % maskinoperatörer, trävaruindustri % % maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri % % maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri % % maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m % % montörer % % övriga maskinoperatörer och montörer % % lokförare m.fl % 6 20 % fordonsförare % % maskinförare % % däckspersonal % 7 57 % torg- och marknadsförsäljare % 4 22 % städare m.fl % % köks- och restaurangbiträden % % tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl % % renhållnings- och återvinningsarbetare % % övriga servicarbetare % % medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske % % grovarbetare inom bygg och anläggning % % handpaketerare och andra fabriksarbetare % % godshanterare och expressbud % % yrke okänt % % -1

16