Sjukfrånvaroutvecklingen per yrke Sammanfattande intryck

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck"

Transkript

1 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin Vård och omsorgspersonal har väldigt många anställda, varav 85 % kvinnor. Totalt anställda vilket är 13 % av arbetsmarknaden (22 % bland kvinnor). Stod för sjukfall under Har 164 sjukfall per tusen försäkrade. Både rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar vanliga inom yrkesgruppen. Här finns yrken som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare. sgrupper som kräver längre utbildning såsom förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor har också hög sjukfrånvaro och har 152 respektive 135 fall per tusen anställda. Ytterligare anställda arbetar inom dessa starkt kvinnodominerade yrken där psykiska sjukdomar är vanligast. Städare och andra yrken utan krav på gymnasieutbildning. Relativt stor yrkesgrupp (städare varav 77 % kvinnor, totalt en kvarts miljon anställda inom yrkeskategori 9). Städare har 146 sjukfall per tusen anställda (bland kvinnor 165). Andra yrken inom gruppen som har stort antal sjukfall är övriga servicearbetare (221), och bland män arbetare inom renhållnings och återvinning (117) samt grovarbetare inom bygg och anläggning (108). Här dominerar rörelseorganens sjukdomar. Byggnadsarbetare och byggnadshantverkare. Stora mansdominerade (mer än 95 % män) yrkesgrupper som sysselsätter 10 % av männen. Totalt anställda kvinnor och män. Hade under 2013, 107 (byggnadsarbetare) respektive 99 (hantverkare) sjukfall per tusen anställda. Rörelseorganens sjukdomar dominerar, men skador är också relativt vanliga. Fordonsförare. Stor mansdominerad (92 %) yrkesgrupp med anställda. Hade under sjukfall per tusen anställda, bland kvinnor 208 och män 108. Rörelseorganens sjukdomar dominerar. Not: Genomsnittligt antal sjukfall per 1000 försäkrade över 14 dagar var år 2013 för kvinnor 130 och för män 69. Från år 2010 är det en ökning för kvinnor med 6,0 % och för män med 3,8 %. Sammantaget för kvinnor och män var antalet fall 99 stycken per tusen år 2013 vilket är en ökning med 5,2 % sedan 2010.

2 2 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen per yrke 1 Utvecklingen i de vanligaste yrkena bland kvinnor och män De yrkesgrupper som sysselsätter flest kvinnor finns inom vård skola och omsorg; inom handel och försäljning; administration och kontorsarbete samt inom lokalvård. Vård och omsorgspersonalen är den helt dominerande yrkeskategorin. Något större ökningar än för genomsnittet för samtliga yrken finns bland försäljare inom detaljhandel; övrig kontorspersonal samt bland vård och omsorgspersonalen. Mindre ökningar finns bland sjuksköterskor och grundskollärare. Bland de tio vanligaste yrkena är vård och omsorgspersonalen den yrkesgrupp bland kvinnor som har störst antal sjukfall med 177 per tusen anställda. Det motsvarar sjukfall över 14 dagars längd i absoluta tal under Städare, förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor är andra vanliga yrkesgrupper bland kvinnor som har antal sjukfall som klart överstiger genomsnittet för samtliga yrken. Inom försäljning och kontorsarbete eller bland grundskollärare har de anställda kvinnorna däremot en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet efter 10 yrken med flest anställda, Kvinnor Kvinnor Förändring mellan 2010 och 2013 i procent 513-Vård- och omsorgspersonal 177 6, Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl , Förskollärare och fritidspedagoger 158 4, Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 90 5, Sjuksköterskor 141 3, Övrig kontorspersonal 109 7, Grundskollärare 100 2, Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 74 6, Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 91 4, Städare m.fl , Samtliga yrken 130 6, Analysen utgår från tabellen sjp_diagnos_yrke_ar eftersom vi har uppgifter för 2013 i denna avseende påbörjade sjukfall >14 dagar per försäkrade.

3 3 (11) Bland kvinnor stod under 2013 psykiska sjukdomar för 26 procent av sjukfallen över 14 dagar. Rörelseorganens sjukdomar stod för 24 procent av sjukfallen. Olika skador stod för 9 procent och graviditetskomplikationer för 8 procent av fallen. Psykiska sjukdomar är vanligast i de yrken där flest kvinnor jobbar. Undantaget är städare och vård och omsorgspersonal där rörelseorganens sjukdomar är vanligast. Män finns spridda på fler yrkeskategorier än kvinnor och de yrkesgrupper som sysselsätter flest män finns inom handel och försäljning; bygg och anläggningsverksamhet; inom data, ingenjörsoch tekniskt arbete samt verkstadsarbete. Många män arbetar också som fordonsförare inom transportsektorn. Vård och omsorgsarbete är ett starkt kvinnodominerat yrke men sysselsätter närmare män. I de vanligaste yrkena bland män finns störst ökning av sjukfrånvaron över 14 dagars längd bland dataspecialister; ingenjörer och tekniker; säljare, inköpare och mäklare; försäljare inom detaljhandel samt fordonsförare. Inom bygg och anläggningsarbete och bland civilingenjörer och arkitekter finns ingen ökning i sjukfrånvaron att notera mellan 2010 och Fordonsförarna har tillsammans med bygg och anläggningsarbetarna och byggnadshantverkarna högst antal sjukfall i de tio vanligaste yrkena bland män. Fordonsförarna har 108 sjukfall över 14 dagars längd per 1000 anställda vilket motsvarar sjukfall i absoluta tal under Även maskin och motorreparatörerna och vård och omsorgspersonalen har en sjukfrånvaro över genomsnittet bland män. Låg sjukfrånvaro har de som arbetar med försäljning eller har kontorsarbete efter 10 yrken med flest anställda, Män Män Förändring mellan 2010 och 2013 i procent 341-Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 41 8, Byggnads- och anläggningsarbetare 105-0, Ingenjörer och tekniker 46 2, Fordonsförare 108 6, Byggnadshantverkare 96 1, Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 57 7, Dataspecialister 30 9, Vård- och omsorgspersonal 88 4, Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 30-1, Maskin- och motorreparatörer 89 4, Samtliga yrken 69 3,

4 4 (11) För män under 2013 stod rörelseorganens sjukdomar för 29 procent av sjukfallen över 14 dagar. Psykiska sjukdomar och olika skador stod vardera för 18 procent av sjukfallen. Rörelseorganens sjukdomar står för större del av sjukfallen inom mansdominerade arbetaryrken. Bland byggnadsarbetare och maskin och motorreparatörer är skador också vanliga. Tjänstemannayrken har tvärtom den största andelen av sjukfallen som beror på psykisk sjukdom. Manlig vård och omsorgspersonal ligger också högt vad gäller sjukfrånvaro på grund av psykisk sjukdom. n med flest sjukfall år 2013 Med undantag för yrkesgruppen maskinoperatörer inom textil, skinn och läderindustri som har ökat med över 13 procent sedan 2010 är ökningarna inom alla de yrken som ligger högst på antal sjukfall relativt måttliga. Två yrken med låga kvalifikationskrav ligger högt: övriga servicearbetare och städare (beror möjligtvis på kombination av sämre hälsa i gruppen och dålig fysisk arbetsmiljö, rörelseorganens sjukdomar är vanligast) efter 10 yrken med störst antal 2013, Kvinnor och män Förändring mellan 2010 och 2013 i procent Övriga servicearbetare 221 7, Vård- och omsorgspersonal 164 6, Resevärdar m.fl , Förskollärare och fritidspedagoger 152 4, Städare m.fl , Maskinoperatörer, textil-, skinnoch läderindustri , Sjuksköterskor 135 3, Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 131 6, Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m , Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl , Samtliga yrken 99 5, Fler vård och omsorgsyrken ligger också högt: Förskollärare och fritidspedagoger; sjuksköterskor och barnmorskor; samt behandlingsassistenter och fritidsledare (beror troligtvis på svagare psykosocial arbetsmiljö, psykiska sjukdomar vanligast men även andningsorganens sjukdomar är vanliga bland förskollärare). Vård och omsorgspersonalen som sysselsätter över en halv miljon

5 5 (11) anställda och där finns yrken som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare (beror troligtvis på en kombination av svagare fysisk och psykosocial arbetsmiljö, rörelseorganens sjukdomar vanligast, men även psykiska sjukdomar är vanliga). Resevärdar är en annan mindre yrkeskategori med stort antal sjukfall (rörelseorganens sjukdomar vanligast). Slutligen återfinns två grupper av maskinoperatörer bland de tio med största antal fall: inom textilindustri samt inom livsmedelsindustri (beror sannolikt främst på den fysiska arbetsmiljön men delvis även på monotona arbetsuppgifter, stor dominans av rörelseorganens sjukdomar, även andningsorganens sjukdomar vanliga). Bland kvinnor är fordonsförare och lokförare grupper med stort antal sjukfall (bland de förra är rörelseorganens sjukdomar vanligast medan psykiska sjukdomar är vanligare bland de senare, graviditetssjukskrivningar också relativt vanliga). Maskinoperatörer inom trävaruindustri och montörer är andra yrken med stort antal sjukfall (rörelseorganens sjukdomar dominerar, även skador vanliga). Några yrkesgrupper med mycket få kvinnor (kraftigt mansdominerade) återfinns också på topplistan: bygg och anläggningsarbete samt gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. (Rörelseorganens sjukdomar dominerar. Även skador vanliga i senare gruppen.) Kraftiga ökningar noteras bland maskinoperatörer inom trävaruindustri, lokförare och maskinoperatörer inom textil, skinn och läderindustri. Däremot har antalet fall minskat något bland kvinnliga gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl efter 10 yrken med störst antal 2013, Kvinnor Förändring mellan 2010 och 2013 i procent Övriga servicearbetare 297 3, Fordonsförare 208 1, Maskinoperatörer, trävaruindustri , Resevärdar m.fl , Lokförare m.fl , Vård- och omsorgspersonal 177 6, Maskinoperatörer, textil-, skinnoch läderindustri , Byggnads- och anläggningsarbetare 173 4, Montörer 173 9, Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl ,3 800 Samtliga yrken 130 6,

6 6 (11) Bland männen återfinns fler yrken med låga kvalifikationskrav: renhållnings och återvinningsarbetare, grovarbetare inom bygg och anläggning samt handpaketerare och andra fabriksarbetare (rörelseorganens sjukdomar vanligast, även skador vanliga). Bygg och anläggningsarbetare är en yrkesgrupp som sysselsätter många män, över personer. Målare, lackerare och skorstensfejarmästare är en annan starkt mansdominerad yrkesgrupp som har många sjukfall. (För både byggnadsarbetare och målare m.fl. är rörelseorganens sjukdomar vanligast men även skador är vanliga). Större ökningar noteras bland grovarbetare inom bygg och anläggning; övriga servicearbetare; målare, lackerare och skorstensfejare; samt bland maskinoperatörer inom livsmedelsindustri m.m efter 10 yrken med störst antal 2013, Män Förändring mellan 2010 och 2013 i procent Övriga servicearbetare , Renhållnings- och återvinningsarbetare 117 4, Fordonsförare 108 6, Grovarbetare inom bygg och anläggning , Resevärdar m.fl , Maskinoperatörer, trävaruindustri 105 3, Byggnads- och anläggningsarbetare 105-0, Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m , Handpaketerare och andra fabriksarbetare 103 6, Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl , Samtliga yrken 69 3,

7 7 (11) n med störst ökning åren Störst ökning sedan 2010 återfinns bland fler arbetaryrken såsom processoperatörer inom kemisk industri; drejare, glashyttearbetare och dekorationsmålare samt maskinoperatörer inom textil, skinn och läderindustri. Några yrken med låga kvalifikationskrav har också stora ökningar som grovarbetare inom bygg och anläggning samt medhjälpare inom jord och skogsbruk. (Generellt för dessa yrken är att rörelseorganens sjukdomar är vanligast men skador är också relativt vanliga). n med tjänstemannakaraktär som ökat mycket är agenter och förmedlare; piloter och fartygsbefäl; fysiker och kemister; tull taxerings och socialförsäkringstjänstemän samt samhällsoch språkvetare. (Med undantag för piloter och fartygsbefäl är det psykiska sjukdomar som är vanligast) efter 10 yrken med störst ökning sedan 2010, Kvinnor och Män Ökning mellan 2010 och 2013 i procent Processoperatörer, kemisk basindustri 90 24, Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl , Agenter, förmedlare m.fl , Piloter, fartygsbefäl m.fl , Fysiker, kemister m.fl , Grovarbetare inom bygg och anläggning , Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 98 13, Maskinoperatörer, textil-, skinnoch läderindustri , Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän , Samhälls- och språkvetare 74 13, Samtliga yrken 99 5, Bland yrken med störst ökning sedan 2010 bland kvinnor finns även högre ämbetsmän och politiker (tumörer betydligt vanligare här än i övriga yrkesgrupper, möjligen en åldersfaktor). Även bland kvinnliga finmekaniker och elmontörer, som är mansdominerade yrken, har antalet sjukfall ökat markant. Generellt ses mycket stora ökningar i grupper med relativt få anställda.

8 8 (11) 1000 efter 10 yrken med störst ökning sedan 2010, Kvinnor Ökning mellan 2010 och 2013 i procent Piloter, fartygsbefäl m.fl , Högre ämbetsmän och politiker 46 30, Finmekaniker m.fl. 135,8 30, Processoperatörer, kemisk basindustri , Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl , Maskinoperatörer, trävaruindustri , Lokförare m.fl , Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske , Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl , Samhälls- och språkvetare , Samtliga yrken 130 6, Störst ökning sedan 2010 bland män finns bland drejare, glashyttearbetare och dekorationsmålare. Två grupper med stor ökning som har mycket lågt antal sjukfall är fysiker och kemister samt matematiker och statistiker (psykiska sjukdomar vanligast). Stora ökningar ses också inom facklärda arbetaryrken som processoperatörer inom kemisk industri; skräddare, tillskärare och tapetserare samt grafiker. Kassapersonal; biomedicinska analytiker samt psykologer och socialsekreterare, som all är kvinnodominerade yrkesgrupper, har också stor ökning bland männen (kontaktyrken där psykiska sjukdomar är vanligast). Generellt ses mycket stora ökningar i grupper med relativt få anställda.

9 9 (11) 1000 efter 10 yrken med störst ökning sedan 2010, Män Ökning mellan 2010 och 2013 i procent Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl , Fysiker, kemister m.fl , Matematiker och statistiker 31 27, Processoperatörer, kemisk basindustri 76 22, Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl , Grafiker m.fl , Kassapersonal m.fl , Psykologer, socialsekreterare m.fl , Agenter, förmedlare m.fl , Biomedicinska analytiker 68 14, Samtliga yrken 69 3, Kort om standard för svensk yrkesklassificering (SSYK96) SSYK96 består av tio huvudgrupper (yrkesgrupper). Dessa kan i sin tur delas in undergrupper med olika detaljeringsnivå. Här redovisas undergrupperna som yrkesgrupper som är den näst detaljerade nivån. I huvudgrupperna 2 9, angivna av den första siffran i yrkeskoden, finns en rangordning efter de krav på utbildning som normalt ställs i olika typer av yrken: skategori 9 har kvalifikationsnivå 1 (Inga eller små krav på utbildning) skategori 4 8 har kvalifikationsnivå 2 (Krav på gymnasiekompetens) skategori 3 har kvalifikationsnivå 3 (Krav på gymnasiekompetens med påbyggnad eller kortare högskoleutbildning) skategori 2 har kvalifikationsnivå 4 (Krav på längre högskoleutbildning och akademisk examen) Källa: SSYK 96 Standard för svensk yrkesklassificering MIS 1998:3. Statistiska centralbyrån. Länk till statistiktabellerna om sjukfrånvaro per yrke ning

10 10 (11) Vad vet vi om yrke och sjukfrånvaro? Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av en mängd olika faktorer. Ålder är en erkänt viktig faktor där risken för långvarig sjukfrånvaro stiger med åldern och accentueras i åldrarna över 50 år. Även sjukförsäkringens utformning med kontroller, ersättningsnivåer och karensdagar, har betydelse för sjukfrånvaron. Men sannolikt har regelverket större betydelse för kortare sjukfrånvaro än 8 dagar då inget läkarintyg krävs och självrisken är högre med bland annat en karensdag. Enligt den kunskap som finns idag på området är det främst skillnader i fysisk och psykosocial arbetsmiljö som sannolikt förklarar de stora skillnader i sjukfrånvaro som finns mellan olika yrkesgrupper. Andra arbetsvillkor kan också ha betydelse exempelvis skiftarbete och obekväma arbetstider. En viktig utgångspunkt för hur villkoren i arbetet kan påverka sjukfrånvaron är att olika yrken har olika grad av sjukflexibilitet som påverkar hur en individ kan hantera en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom. I vissa yrken är det möjligt att välja mindre krävande arbetsuppgifter eller att arbeta på annan plats eller vid annan tidpunkt. Denna flexibilitet finns i högre grad för individer med tjänstemannayrken och i chefsposition än för lägre tjänstemän eller individer inom arbetaryrken. I vissa yrken, t.ex. inom sjukvården eller vid livsmedelshantering, är det inte heller tillåtet att vistas på arbetsplatsen vid smittsam sjukdom, vilket ger en högre sjukfrånvaro i vissa yrken. Fysisk arbetsmiljö har stor betydelse för både arbetsolyckor och sjukfrånvaro. Utöver den uppenbara betydelsen för hälsan som fysiska faror och exponering för hälsovådliga ämnen utgör finns också en mer utdragen och på sikt mer bekymmersam exponering när det gäller ergonomisk belastning. Tunga lyft, obekväma arbetsställningar och upprepade rörelser ökar risken för sjukdomar i framförallt rörelseorganen. Denna typ av belastning är vanlig inom mansdominerade arbetaryrken, t.ex. bland byggnadshantverkare och andra bygg och anläggningsarbetare. Ergonomiska belastningar finns också inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden: inom hälso och sjukvården samt inom äldre och barnomsorgen. I takt med att den fysiska arbetsmiljön förbättrats, och många arbeten med dåliga arbetsmiljöer försvunnit från svensk arbetsmarknad samt att olika typer av tjänstenäringar ökat i omfång har den psykosociala arbetsmiljön fått en större relativ betydelse. Det finns fler mer abstrakta förklaringsmodeller för psykosocial arbetsmiljö och här kommer de mest etablerade kort beskrivas. Det kan dock nämnas att det också finns mer konkreta aspekter av den psykosociala arbetsmiljön som visat sig öka risken för sjukfrånvaro. Här kan nämnas mobbning, hot och olika former av trakasserier på arbetsplatsen som har en stark koppling till framförallt psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. God kontroll över arbetstider och en känsla av att bli rättvist behandlad på arbetet har däremot visat sig leda till lägre sjukfrånvaro. Likaså är ett gott socialt stöd på arbetet en skyddande faktor som minskar sjukfrånvaron. När det gäller mer abstrakta modeller för psykosocial arbetsmiljö är krav och kontrollmodellen den mest beprövade. Grundtanken är att det bör vara en balans mellan arbetets psykologiska krav

11 11 (11) och de möjligheter som individen har att styra eller påverka sin arbetssituation. För den som har höga krav och små påverkansmöjligheter ökar risken avsevärt för både fysisk (t.ex. hjärtkärlsjukdom) och psykisk sjukdom och sjukfrånvaro. En ytterligare modell är ansträngnings och belöningsmodellen som innebär att det bör finnas en balans mellan den ansträngning som krävs i arbetet och den belöning arbetet ger. Belöning handlar inte enbart om lön utan också om status och erkännande, anställningstrygghet och utvecklingsmöjligheter. Obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för fysisk och psykisk sjukdom samt sjukfrånvaro, i synnerhet bland överengagerade individer med prestationsbaserad självkänsla. Enligt den svenska arbetsmiljöundersökningen, vars uppgifter om psykosocial arbetsmiljö främst bygger på krav och kontrollmodellen, är det främst individider som arbetar inom välfärdstjänsteyrken inom vård, skola och omsorg som i hög grad upplever brister i den psykosociala arbetsmiljön. Detta innebär också högre sjukfrånvaro i synnerhet för psykiska sjukdomar såsom ångestsjukdomar och depressioner. sgrupper med hög ergonomisk belastning har istället högre sjukfrånvaro för fysiska sjukdomar, främst i rörelseorganen. Exempel på sådana yrkesgrupper är bygg och anläggningsarbetare och bygghantverkare samt städare. Den största yrkesgruppen på svensk arbetsmarknad som särskilt bör nämnas är vård och omsorgspersonal som omfattar mer än en halv miljon anställda. Det motsvarar 13 procent av de anställda, eller 22 procent bland kvinnor. Här finns yrken som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare. Denna yrkesgrupp är exponerad både för en sämre psykosocial och fysisk arbetsmiljö vilket i kombination kan öka risken för sjukdomar i framförallt rörelseorganen. Detta är också ett yrke där det sannolikt finns liten sjukflexibilitet, större obalans mellan ansträngning och belöning samt för de många kvinnor som arbetar inom yrket även ett huvudansvar för hem och familj. Den sammanlagda effekten av sådana belastningar kan avsevärt öka risken för sjukfrånvaro. En förklaring till skillnader i sjukfrånvaro mellan olika yrkesgrupper som ibland nämns, är att det är skillnader i hälsa och arbetsförmåga som gör att olika individer hamnar i olika yrken. Det är rimligt att anta att en selektion utifrån individers prestationsförmågor förekommer på arbetsmarknaden, men ett mer systematiskt urval baserat på fysisk och mental hälsostatus är mer osäkert, förutom för tydliga undantag som till militärt arbete och polisyrket. Sannolikt har hälsoselektion en viss betydelse för att förklara skillnader i sjukfrånvaro mellan yrken på olika kvalifikationsnivåer, men inte mellan yrken på samma kvalifikationsnivå. Läs mer Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Socialförsäkringsrapport 2014:4 Sjukskrivningar i olika yrken under 2000 talet. Socialförsäkringsrapport :14 Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken. Socialförsäkringsrapport 2011:17

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1 Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Sjukskrivning i olika yrken

Sjukskrivning i olika yrken Social Insurance Report Sjukskrivning i olika yrken ersatta från Försäkringskassan per anställd år 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Avdelningen för Analys och prognos

Läs mer

Antal av Radetiketter Dossienr

Antal av Radetiketter Dossienr Radetiketter Antal av Dossienr Soldater m.fl. 32 Övriga servicearbetare 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl 29 Övrig servicepersonal 29 Militärer 17 Butikssäljare, fackhandel 16 Butikssäljare,

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling

Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och analys... 1 2 Inledning och syfte... 3 3 Inflyttade 2013... 4 3.1 Social bakgrund

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register AM 33 SM 0501 Yrkesstrukturen i Sverige 2003 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken?

Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken? REDOVISAR 2003:5 Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken? sjukpenningkostnaderna fördelade efter yrke Sammanfattning Höga sjukpenningkostnader per sjukskrivning beror främst på att den sjukpenninggrundande

Läs mer

Löner för arbetare inom privat sektor 2006

Löner för arbetare inom privat sektor 2006 AM 57 SM 0701 Löner för arbetare inom privat sektor 2006 Average hourly wages of manual workers in the private sector 2006 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2006 års uppgifter avseende timlöner per utbildningsinriktning

Läs mer

Löner för arbetare inom privat sektor Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i privat sektor 2012 var 147,70 kronor

Löner för arbetare inom privat sektor Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i privat sektor 2012 var 147,70 kronor AM 57 SM 1301 Löner för arbetare inom privat sektor 2012 Average hourly wages of manual workers in the private sector 2012 I korta drag Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i

Läs mer

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion Introduktion Hur ser behoven av kompetens

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Landsbygden och myterna Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Vi lär oss om landsbygden Drömmen om landet Bonde söker fru En plats på landet Ett nytt liv på landet Allt

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan Rubrik Beviljade arbetstillstånd innevarande år Senast körd 2010-10-01 08.10 Siffrorna omfattar både Migrationsverkets samt Sveriges ambassaders och konsulats beslut Siffrorna omfattar inte idrottsutövare,

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 1 127 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 1 882 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 472 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Landareal: 951 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 951 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring Landareal: 951 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1.0 0.8 0.6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sjukskrivningsdiagnoser

Sjukskrivningsdiagnoser Social Insurance Report Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken Startade sjukskrivningar (>14 dagar) per diagnos bland anställda i olika yrken år 2009 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 1 055 kvkm Invånare per kvkm: 25 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sjukfrånvaro per bransch och sektor

Sjukfrånvaro per bransch och sektor Statistik från Försäkringskassan Sjukfrånvaro per bransch och sektor november 2016 Sid 1 November 2016 Sjukfrånvaro per bransch och sektor Syftet med statistik på branschnivå Ger möjlighet att följa sjukfrånvarons

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 172 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3,46. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3,46. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring Ånge Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Födelse- Flyttningsöverskott

Läs mer

Västervik. Folkmängd 31 december Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Flyttningar Födda barn per kvinna/man

Västervik. Folkmängd 31 december Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Flyttningar Födda barn per kvinna/man Västervik Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0, Landareal: 17 735 kvkm Invånare per kvkm: 0,3 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 640 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 640 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring Landareal: 640 kvkm Invånare per kvkm: 24 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 1 882 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 215. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 215. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 215 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet

Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet Social Insurance Report Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet Antal ersatta sjukskrivningsdagar per anställd år 2002 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3

DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3 DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3 Yrke och dödlighet 2008 2012 DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2014:3 Yrke och dödlighet 2008 2012 Statistiska centralbyrån 2014 Demographic reports 2014:3 Mortality by occupation

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Åmål Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016 Sjukfrånvaro under ett arbetsliv November 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 3 051 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 2 629 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7,10. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7,10. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring Filipstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBPULS 2013. Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län

JOBBPULS 2013. Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län JOBBPULS 213 Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län Jobbpuls 213 är en uppdatering av rapporten Jobbpuls, som ursprungligen togs fram 211 inom projektet Konkurrenslyftet. Jobbpuls

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Grums Hammarö Ann Mannerstedt, arbetsmarknadsanalytiker Inskrivna arbetslösa i oktober 2016 som

Läs mer

REKRYTERINGSBEHOV I VÄSTERBOTTENS LÄN. Gunnar Brandén Andreas Forsgren Marcus Holmström

REKRYTERINGSBEHOV I VÄSTERBOTTENS LÄN. Gunnar Brandén Andreas Forsgren Marcus Holmström REKRYTERINGSBEHOV I VÄSTERBOTTENS LÄN Gunnar Brandén Andreas Forsgren Marcus Holmström Disposition I 1) Västerbottens län 2008 Dataunderlag Läget på arbetsmarknaden 2008 - Branschstruktur - Yrkesstruktur

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 3 050 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,71. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,71. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 4 224 kvkm Invånare per kvkm: 0,71 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 480. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 480. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer