The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register"

Transkript

1 AM 33 SM 0501 Yrkesstrukturen i Sverige 2003 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register I korta drag Stor andel anställda inom yrkesområden som kräver kortare eller längre högskolekompetens 35 procent av de anställda i åldern år arbetar inom yrkesområdena Arbete som kräver kortare högskoleutbildning och Arbete som kräver teoretisk specialkompetens. Det minsta yrkesområdet är Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske. Yrkesstrukturen tyder på en starkt segregerad arbetsmarknad Männen är klart överrepresenterade i yrkesområdena Militärt arbete, 96 procent, Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning,93 procent, Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m.,83 procent, Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske, 74 procent och Ledningsarbete, 73 procent. Kvinnorna å sin sida dominerar yrkesområden som Service-, omsorgsoch försäljningsarbete och Kontors- och kundservicearbete, där de utgör 80 respektive 71 procent. Jämnast könsfördelning har yrkesområdena Arbete som kräver teoretisk specialkompetens och Arbete som kräver kortare högskoleutbildning med en andel på 48 procent män och 52 procent, följt av Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning som består av 42 procent män och 58 procent. Utrikes födda arbetar ofta i yrken med lägre utbildningskrav Utrikes födda arbetar i störst utsträckning i yrkesområdet Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, där bland annat yrkesgrupper som Städare och Restaurangbiträden ingår och i yrkesområdet Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Sara Andersson, SCB, tfn , Andreas Forsgren, SCB, tfn , Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie AM Arbetsmarknad. Utkom den 24 maj Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 AM 33 SM 0501 Innehåll Statistiken med kommentarer Yrkesstrukturen i riket 2003 Regionala skillnader Speciallärare yrkesgrupp med hög medelålder Kvinnliga och manliga yrken, den tudelade arbetsmarknaden Könsfördelning i Ledningsarbete efter sektor Yrkesfördelningen på den svenska arbetsmarknaden för utrikes födda Tabeller Teckenförklaring 1. Förvärvsarbetande anställda år efter yrke och medelålder Förvärvsarbetande anställda år efter yrke, medelålder och region Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Annan statistik In English Summary List of tables List of terms

3 SCB 3 AM 33 SM 0501 Statistiken med kommentarer Yrkesstrukturen i riket 2003 En stor andel av de anställda arbetar inom yrkesområden som kräver högre utbildningskompetens De största yrkesområdena för förvärvsarbetande anställda, år, är Service-, omsorgs- och försäljningsarbete, Arbete som kräver kortare högskoleutbildning och Arbete som kräver teoretisk specialkompetens. 35 procent av de anställda i åldern år, arbetar inom yrkesområdena Arbete som kräver kortare högskoleutbildning och Arbete som kräver teoretisk specialkompetens. Det minsta yrkesområdet är Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske. Tabell 1 visar yrkesstrukturen efter yrkesområde (SSYK96 på en-siffernivå). Tabell 1. Förvärvsarbetande anställda år efter yrkesområde i riket Yrkesområde % Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Militärt arbete Uppgift saknas Summa Tabell 2 visar yrkesstrukturen efter yrkesgrupp (SSYK96 tre-siffernivå). De två största yrkesgrupperna; Vård- och omsorgspersonal och Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl., hänförs båda till yrkesområdet Service-, omsorgsoch försäljningsarbete som är rikets största yrkesområde. Båda dessa yrkesgrupper är klart kvinnodominerade (89 respektive 66 procent). Yrkesgruppen Vård- och omsorgspersonal består i första hand av undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare. Säljare, inköpare, mäklare m.fl., Ingenjörer och tekniker och Fordonsförare är de största yrkesgrupperna som huvudsakligen utgörs av män. Uppgifterna avser förvärvsarbetande anställda år.

4 SCB 4 AM 33 SM 0501 Tabell 2. De 30 största yrkesgrupperna i riket Yrkesgrupp män Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Säljare, inköpare, mäklare m.fl Ingenjörer och tekniker Övrig kontorspersonal Fordonsförare Grundskollärare Byggnadshantverkare Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Byggnads- och anläggningsarbetare Dataspecialister Förskollärare och fritidspedagoger Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Köks- och restaurangbiträden Lager- och transportassistenter Chefer för mindre företag och enheter Städare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Civilingenjörer, arkitekter m.fl Chefer för särskilda funktioner Sjuksköterskor Montörer Gymnasielärare m.fl Drift- och verksamhetschefer Maskin- och motorreparatörer Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Kontorssekreterare och dataregistrerare Administratörer i offentlig förvaltning Storhushålls- och restaurangpersonal Hälso- och sjukvårdsspecialister Regionala skillnader Yrkesområden som återfinns i storstadsregionerna har högre kvalifikationskrav än övriga landet Yrkesstrukturen i Sveriges tre storstadsregioner skiljer sig inte nämnvärt åt. Notabelt är att andelen i Arbete som kräver teoretisk specialkompetens är något högre i Stor-Stockholm gentemot övriga storstadsområden. I stället visar Stor- Göteborg och Stor-Malmö upp högre andelar i yrkesområdena Hantverksarbete inom byggverksamhet och Tillverkning och Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. än Stor-Stockholmsregionen. Yrkesområdet Ledningsarbete är koncentrerat till storstadsregionerna, störst är andelen i Stockholmsregionen. Detta kan förklaras med att ett flertal av landets företagssäten är belägna där. Regeringens mål är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som samlar fler växande företag med högt kunskapsinnehåll i alla Sveriges regioner. Yrkesstatistiken kan användas för att undersöka i vilken mån detta uppnåtts. De största yrkesområdena i Övriga riket är Kontors- och kundservicearbete följt av Arbete som kräver kortare högskoleutbildning medan Arbete som kräver teoretisk specialkompetens och Arbete som kortare högskoleutbildning är de största i storstadsområdena. Stockholm är den region som märker ut sig med högst andel, 24 procent, arbete som kräver teoretisk specialkompetens jämfört med 17 procent i riket, 14 procent i övriga landet, 19 procent i Göteborg och 21 procent i Malmö. Av de förvärvsarbetande anställda i åldern år arbetar 22 procent i Stockolm, 10 procent i Göteborg, 6 procent i Malmö och 63 procent i Övriga riket.

5 SCB 5 AM 33 SM 0501 Tabell 3. Förvärvsarbetande anställda år (dagbefolkning) efter andel (%) i yrkesområdet och region 1 Yrkesområde Riket totalt Stor- Stockholm Stor- Göteborg Stor- Malmö Övriga riket Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Militärt arbete Uppgift saknas Regionindelningen storstadsområden finns beskriven i MIS 1998:2 Regionala koder Speciallärare yrkesgrupp med hög medelålder Yrkesgrupper med högre kvalifikationskrav och erfarenhet har generellt högre medelålder Medelåldern bland förvärvsarbetande anställda år i Sverige var år år. Även medelåldern för de båda könen var 41 år. Högst medelålder har yrkesgrupperna Högre ämbetsmän och politiker, 53 år, följt av Speciallärare, 50 år och Chefstjänstemän i intresseorganisationer, 48 år. Andra yrkesgrupper med hög medelålder är Verkställande direktörer och Biblioteksassistenter, 48 år, Präster, 47 år och Bibliotekarier och Barnmorskor, 46 år. Uppdelat efter kön är mönstret ungefär det samma. Högst medelålder har kvinnliga Speciallärare och Ämbetsmän och politiker, 51 år, följt av Biblioteksassistenter, 48 år och Chefstjänstemän i intresseorganisationer, 47 år.yrkesgrupper med högst medelålder för män är Ämbetsmän och politiker, 53 år och Chefstjänstemän i intresseorganisationer, 50 år följt av Präster och Speciallärare, 49 år. Lägst medelålder har yrkesgrupperna Fotomodeller m.fl., 34 år, Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl., 35 år, Kassapersonal och Köks- och Restaurangbiträden, 36 år. Även här blir mönstret detsamma vid en uppdelning av yrkesgrupperna efter kön. Arbete som kräver kortare utbildning eller erfarenhet har de lägsta medelåldrarna medan arbete med högre kvalifikationskrav och erfarenhet har högre medelålder. Intressant är att yrkesgruppernas medelålder skiljer sig åt könen emellan. De tre yrkesgrupperna med lägst medelålder för na är Däckspersonal, 31 år, följt av Militärer, 32 år och Djuruppfödare och djurskötare, 33 år. Vid jämförelse med männens medelålder för samma yrkesgrupper är dessa för Däckspersonal, 41 år, Militärer, 39 år och Djuruppfödarna och djurskötare, 40 år. De lägsta medelåldrarna för män återfinns i yrkesgrupperna Köks- och Restaurangbiträden, 30 år, Kassapersonal, 32 år och Försäljare i detaljhandel, 33 år. Kvinnornas medelålder för dessa yrken är Köks- och Restaurangbiträden, 38 år, Kassapersonal, 37 år och Försäljare i detaljhandel, 36 år. De nämnda yrkesgrupperna är också exempel på yrkesgrupper där dominansen av det motsatta könet är stor. En rad andra yrkesgrupper som av tradition är bundna till ett kön kan nämnas som liknande exempel, Poliser, Driftmaskinister, Militärer, Lokförare och Piloter, där de relativt få na är betydligt yngre än sina manliga kollegor. Detta kan tyda på att den tidigare starka könsbaserade yrkesstrukturen på den svenska arbetsmarknaden kan vara på väg att luckras upp. Yngre är inte längre lika benägna att välja klassiska kvinnoyrken, utan gör i allt större utsträckning intåg i tidigare mansdominerade yrken och vice versa.

6 SCB 6 AM 33 SM 0501 Skillnaderna i yrkesgruppernas medelålder för förvärvsarbetande anställda år på regional nivå är små. I Västra Götalands och Stockholms län är medelåldern lägst, 40 år, och Norrbottens län har den högsta medelåldern, 42 år. Högst medelålder i riket har Processoperatörer, glas och kemiska produkter i Östergötlands län, 61 år, och lägst Processoperatörer vid stål- och metallverk på Gotland med 22 år. För övrigt liknar åldersmönstren på riksnivå även de på regional nivå, se tabell 1 under avsnittet för tabeller. Anmärkningsvärt i övrigt är att Speciallärarna är en yrkesgrupp med hög medelålder i alla län. Skogsbrukare och Fiskare och jägare är två andra yrkesgrupper som har hög medelålder i landets alla regioner. För en djupare analys på lägre geografisk nivå hänvisas till de statistiska databaserna på SCB:s webbplats. Kvinnliga och manliga yrken, den tudelade arbetsmarknaden Inga större skillnader i yrkesstrukturen det senaste decenniet För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas och att varje individ, kvinna som man, utan hinder eller begränsningar beroende på kön, har möjlighet att utveckla sin begåvning inom de områden där denne har de bästa förutsättningarna. Jämställdhet mellan könen är därför en viktig faktor för tillväxt skriver näringsdepartementet på sin webbplats. Vilken är då situationen på den svenska arbetsmarknaden? Detta är en svår fråga som kräver vidare analys. Yrkesstatistiken visar att i hög utsträckning återfinns i vård- och omsorgsarbete och män i teknik och ingenjörsarbete.

7 SCB 7 AM 33 SM 0501 Diagram 1. en och män efter yrkesområde Ledningsarbete Arbete som kräv er teoretisk specialkompetens Arbete som kräv er kortare högskoleutbildning Kontors- och kundserv icearbete Serv ice-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantv erksarbete inom by ggv erksamhet och tillv erkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. Arbete utan krav på särskild y rkesutbildning Militärt arbete Uppgift saknas kv innor män Männen är klart överrepresenterade i yrkesområdena Militärt arbete, 96 procent, Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning, 93 procent, Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m., 83 procent, Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske, 74 procent och Ledningsarbete, 73 procent. Kvinnorna å sin sida dominerar yrkesområden som Service-, omsorgs- och försäljningsarbete och Kontors- och kundservicearbete, där de utgör 80 respektive 71 procent. Jämnast könsfördelning har yrkesområdena Arbete som kräver teoretisk specialkompetens och Arbete som kräver kortare högskoleutbildning med en andel på 48 procent män och 52 procent, följt av Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning som består av 42 procent män och 58 procent. Yrkesstrukturen för och män Den i riket totalt största yrkesgruppen Vård- och omsorgspersonal är också den yrkesgrupp där flest antal arbetar. I yrkesgruppen Kontorssekreterare och dataregistrerare, arbetar störst andel, 94 procent. Det finns yrkesgrupper där det är relativt jämt fördelat mellan könen i tabell 4, som t.ex. Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän, där utgör 51 procent. Även Gymnasielärare m.fl. är ett exempel på en jämställd yrkesgrupp, där uppgår till 53 procent.

8 SCB 8 AM 33 SM 0501 Tabell 4. De 20 största yrkesgrupperna för 2003 Yrkesgrupp totalt Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Övrig kontorspersonal Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Säljare, inköpare, mäklare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Sjuksköterskor Köks- och restaurangbiträden Städare m.fl Kontorssekreterare och dataregistrerare Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Kundinformatörer Gymnasielärare m.fl Storhushålls- och restaurangpersonal Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Psykologer, socialsekreterare m.fl Administratörer i offentlig förvaltning Listan över de 20 största yrkesgrupperna för män toppas av de traditionellt mansdominerade yrkesgrupperna. Den största yrkesgruppen för män är Ingenjörer och tekniker, enligt tabell 5. I yrkesgruppen Byggnads- och anläggningsarbetare, jobbar 99 procent män och i yrkesgrupperna Maskin- och motorreparatörer och Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. återfinns 98 procent män. Tabell 5. De 20 största yrkesgrupperna för män 2003 Yrkesgrupp män totalt män Ingenjörer och tekniker Säljare, inköpare, mäklare m.fl Fordonsförare Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare Dataspecialister Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Vård- och omsorgspersonal Lager- och transportassistenter Maskin- och motorreparatörer Civilingenjörer, arkitekter m.fl Chefer för mindre företag och enheter Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Chefer för särskilda funktioner Montörer Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Drift- och verksamhetschefer Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Datatekniker och dataoperatörer Vad har hänt det senaste decenniet? Vid en jämförelse mellan den yrkesstatistik som samlades in i samband med Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90) och yrkesregistret 2003 observeras inga större skillnader. Det vanligaste yrket för var då som nu Vård- och omsorgspersonal med en andel som uppgick till 93 procent, jämfört med en andel på 89 procent var städare det fjärde vanligaste yrket för, men återfinns 2003 som elfte vanligaste yrkesgrupp. Även inom denna yrkesgrupp har dominansen av minskat under perioden från 87 till 80 procent.

9 SCB 9 AM 33 SM 0501 Tabell 6. De 20 största yrkesgrupperna för 1990 Yrkesgrupp Vård- och omsorgspersonal Övrig kontorspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Städare m.fl Kontorssekreterare och dataregistrerare Köks- och restaurangbiträden Säljare, inköpare, mäklare m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Sjuksköterskor Grundskollärare Storhushålls- och restaurangpersonal Bokförings- och redovisningsassistenter Kassapersonal m.fl Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Kundinformatörer Ingenjörer och tekniker Chefer för mindre företag och enheter Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Montörer Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Det vanligaste yrket för män 1990 var Ingenjörer och tekniker, med en i stort sett oförändrad övervikt av män på 85 procent jämfört med 2003 år andel på 84 procent män. Försäljare; detaljhandel, demonstratörer m.fl. och Vård- och omsorgspersonal var 1990 de 16:e respektive 18:e vanligaste yrkesgruppen jämfört med 7:e och 8:e vanligaste yrkesgrupperna Inom dessa yrkesgrupper har andelen män ökat från 28 procent 1990 till 34 procent Tabell 7. De 20 största yrkesgrupperna för män 1990 Yrkesgrupp män män Ingenjörer och tekniker Byggnads- och anläggningsarbetare Säljare, inköpare, mäklare m.fl Byggnadshantverkare Fordonsförare Maskin- och motorreparatörer Lager- och transportassistenter Maskinförare Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Montörer Chefer för mindre företag och enheter Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl Vård- och omsorgspersonal Dataspecialister Civilingenjörer, arkitekter m.fl Könsfördelning i Ledningsarbete efter sektor Den sneda könsfördelningen i Ledningsarbete är iögonfallande. Endast i kommunal sektor finns det fler i Ledningsarbete än män. Där uppgår andelen i Ledningsarbete till 61 procent, men na utgör 79 procent av de sysselsatta. Inom statlig sektor är fördelningen av de sysselsatta mellan män och relativt jämlik med 52 procent män och 48 procent. Trots detta är andelen män i Ledningsarbete 30 procent högre än andelen. I landstinget arbetar endast 19 procent män och dessa innehar hela 52 procent av alla ledningsarbeten i sektorn. I den privata sektorn är andelen av de sysselsatta 63 procent män och inom Ledningsarbetet utgör männen 80 procent.

10 SCB 10 AM 33 SM 0501 Diagram 2. och män i ledningsarbete efter sektor 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kommun Landsting Priv at Stat Män Kv innor Om hänsyn tas till det totala antalet sysselsatta efter kön i sektorerna vid redovisning av ledningsarbete blir bilden något annorlunda. Den största förändringen inträffar i statlig sektor, där skillnaden mellan chefsfrekvensen för och män endast utgör 0,7 procentandelar. Detta gör staten till den mest jämlika sektorn. I kommunal sektor blir resultatet det omvända. Eftersom de relativt få antalet sysselsatta män i större utsträckning har en ledningsfunktion så blir chefsfrekvensen för män 6,4 jämfört med 2,6 för. I diagram 1 är landsting den sektor som har mest jämlik könsfördelning medan privat sektor är den mest ojämlika. Tabell 8 visar att situationen är oförändrad i privat sektor, men i landstinget förändrar det stora antalet sysselsatta utanför ledningsarbete resultatet. Tabell 8. i Ledningsarbete efter kön och sektor korrigerat för antalet sysselsatta män och i respektive sektor Sektor Chefsfrekvens män Chefsfrekvens Differens Kommun 6,4 2,6 3,8 Landsting 2,6 0,6 2 Privat 8,3 3,9 4,4 Stat 2,3 1,4 0,7 Yrkesfördelningen på den svenska arbetsmarknaden för utrikes födda Utrikes födda är överrepresenterade i yrkesområdet Arbete utan krav på yrkesutbildning. 10,7 procent av de förvärvsarbetande anställda i åldrarna år på den svenska arbetsmarknaden är utrikes födda. Denna grupps yrkesstruktur tenderar att skilja sig i flera avseenden gentemot de inrikes födda. Framförallt är svenskfödda andelsmässigt högre representerade i de yrkesområden som förutsätter eftergymnasiala studier, vilka är Arbete som kräver teoretiska specialkunskaper och Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. Svenskfödda är också i nämnvärt högre andel representerade i Ledningsarbete, Kontors- och kundservicearbete och Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning. Den största skillnaden i yrkesstrukturen mellan inrikes och utrikes födda återfinns i yrkesområdet Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, där utrikes födda representeras i nästan åtta procents högre utsträckning än inrikes födda. Andra yrkesområden som innehåller relativt fler utrikes än inrikes födda är Ser-

11 SCB 11 AM 33 SM 0501 vice-, omsorgs- och försäljningsarbete och Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. Diagram 3. Yrkesstrukturen i riket 2003 för inrikes födda Arbete som kräv er teoretisk specialkompetens 18,3% Militärt arbete Arbete utan krav på Ledningsarbete 0,4% särskild yrkesutbildning 5,9% Process- och 5,4% maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 10,5% Hantv erksarbete inom by ggv erksamhet och tillv erkning 9,8% Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 0,8% Arbete som kräv er kortare högskoleutbildning 19,7% Kontors- och kundserv icearbete 10,0% Serv ice-, omsorgs- och försäljningsarbete 19,3% Diagram 4. Yrkesstrukturen i riket 2003 för utrikes födda Arbete som kräv er teoretisk specialkompetens 15,7% Ledningsarbete Militärt arbete 3,3% 0,1% Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 13,3% Arbete som kräv er kortare högskoleutbildning 13,1% Kontors- och kundserv icearbete 8,3% Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 14,7% Hantv erksarbete inom by ggv erksamhet och tillv erkning 8,0% Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Serv ice-, omsorgs- och 0,4% försäljningsarbete 23,1% Utrikes födda efter kön Vid en uppdelning efter kön syns inga tydliga mönster som särskiljer utrikes gentemot inrikes födda män och. Tvärtom ser könsmönstret i yrkesstrukturerna ut att följa varandra väl. Utrikes födda arbetar i störst utsträckning i yrkesområdet Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, där bl. a. yrkesgrupper som Städare och Restaurangbiträden ingår och i yrkesområdet Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. För de utrikes födda männen är Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning och Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. de till andelen största yrkesområdena.

12 SCB 12 AM 33 SM 0501 Utrikes födda, liksom inrikes födda, utgör större andelar i de yrkesområden som omfattar eftergymnasial utbildning Arbete som kräver teoretisk specialkompetens och Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. Vidare dominerar na också andelsmässigt i yrkesområdena Kontors- och kundservicearbete och Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. De störta kontrasterna mellan utrikes och inrikes födda män finns i yrkesområdena Militärt arbete och Hantverksarbete inom byggnadsverksamhet och tillverkning. Även Ledningsarbete är ett yrkesområde där inrikes födda män utgör majoritet. Diagram 5. Yrkesstrukturen i riket 2003 för inrikes och utrikes födda efter kön Ledningsarbete Arbete som kräv er teoretisk specialkompetens Arbete som kräv er kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Militärt arbete 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inrikes Män Inrikes Kv innor Utrikes Män Utrikes Kv innor

13 SCB 13 AM 33 SM 0501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

14 SCB 14 AM 33 SM Förvärvsarbetande anställda år efter yrke och medelålder Employees years at national level by occupation (SSYK) and average age. Year 2003 Yrkesgrupp Medelålder Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Fysiker, kemister m.fl Matematiker och statistiker Dataspecialister Civilingenjörer, arkitekter m.fl Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m Hälso- och sjukvårdsspecialister Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Universitets- och högskollärare Gymnasielärare m.fl Grundskollärare Speciallärare Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Jurister Arkivarier, bibliotekarier m.fl Samhälls- och språkvetare Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl Präster Administratörer i offentlig förvaltning Administratörer i intresseorganisationer Psykologer, socialsekreterare m.fl Ingenjörer och tekniker Datatekniker och dataoperatörer Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl Piloter, fartygsbefäl m.fl Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Lantmästare, skogsmästare m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Sjuksköterskor Biomedicinska analytiker Förskollärare och fritidspedagoger Andra lärare och instruktörer Säljare, inköpare, mäklare m.fl Agenter, förmedlare m.fl Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Poliser Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl Pastorer Kontorssekreterare och dataregistrerare Bokförings- och redovisningsassistenter Lager- och transportassistenter Biblioteksassistenter m.fl Brevbärare m.fl Övrig kontorspersonal Kassapersonal m.fl Kundinformatörer Resevärdar m.fl Storhushålls- och restaurangpersonal Vård- och omsorgspersonal Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Säkerhetspersonal Fotomodeller m.fl Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Växtodlare inom jordbruk och trädgård Djuruppfödare och djurskötare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Skogsbrukare Fiskare och jägare

15 SCB 15 AM 33 SM Forts. Yrkesgrupp Medelålder Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Smeder, verktygsmakare m.fl Maskin- och motorreparatörer Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Finmekaniker m.fl Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m Grafiker m.fl Slaktare, bagare, konditorer m.fl Möbelsnickare, modellsnickare m.fl Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl Garvare, skinnberedare och skomakare Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl Processoperatörer vid stål- och metallverk Processoperatörer, glas och keramiska produkter Processoperatörer, trä- och pappersindustri Processoperatörer, kemisk basindustri Driftmaskinister m.fl Industrirobotoperatörer Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Maskinoperatörer, trävaruindustri Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m Montörer Övriga maskinoperatörer och montörer Lokförare m.fl Fordonsförare Maskinförare Däckspersonal Torg- och marknadsförsäljare Städare m.fl Köks- och restaurangbiträden Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl Renhållnings- och återvinningsarbetare Övriga servicearbetare Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Grovarbetare inom bygg och anläggning Handpaketerare och andra fabriksarbetare Godshanterare och expressbud Militärer

16 SCB 16 AM 33 SM Förvärvsarbetande anställda år efter yrke, medelålder och region Employees years by region of residence, occupation (SSYK) and average age. Year 2003 Högre ämbetsmän och politiker Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Chefstjänstemän i intresseorganisationer Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Drift- och verksamhetschefer Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län

17 SCB 17 AM 33 SM 0501 Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Chefer för särskilda funktioner Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Chefer för mindre företag och enheter Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Fysiker, kemister m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län

18 SCB 18 AM 33 SM 0501 Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Matematiker och statistiker Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Dataspecialister Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län

19 SCB 19 AM 33 SM 0501 Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hälso- och sjukvårdsspecialister Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Universitets- och högskollärare Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län

20 SCB 20 AM 33 SM 0501 Västerbottens län Norrbottens län Gymnasielärare m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Grundskollärare Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Speciallärare Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län

21 SCB 21 AM 33 SM 0501 Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Jurister Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Arkivarier, bibliotekarier m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län

22 SCB 22 AM 33 SM 0501 Norrbottens län Samhälls- och språkvetare Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Präster Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Administratörer i offentlig förvaltning Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län

23 SCB 23 AM 33 SM 0501 Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Administratörer i intresseorganisationer Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Psykologer, socialsekreterare m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Ingenjörer och tekniker Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

24 SCB 24 AM 33 SM 0501 Datatekniker och dataoperatörer Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Piloter, fartygsbefäl m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län

25 SCB 25 AM 33 SM 0501 Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Lantmästare, skogsmästare m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Sjuksköterskor Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Biomedicinska analytiker Stockholms län

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1 Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All

Läs mer

Antal av Radetiketter Dossienr

Antal av Radetiketter Dossienr Radetiketter Antal av Dossienr Soldater m.fl. 32 Övriga servicearbetare 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl 29 Övrig servicepersonal 29 Militärer 17 Butikssäljare, fackhandel 16 Butikssäljare,

Läs mer

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan Rubrik Beviljade arbetstillstånd innevarande år Senast körd 2010-10-01 08.10 Siffrorna omfattar både Migrationsverkets samt Sveriges ambassaders och konsulats beslut Siffrorna omfattar inte idrottsutövare,

Läs mer

Sjukskrivning i olika yrken

Sjukskrivning i olika yrken Social Insurance Report Sjukskrivning i olika yrken ersatta från Försäkringskassan per anställd år 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Avdelningen för Analys och prognos

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 AM 62 SM 0801 Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 Salaries of non-manual workers in the private sector 2007 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2007 års uppgifter avseende månadslöner per utbildningsinriktning

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 0701 Yrkesstrukturen i Sverige 2005 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion Introduktion Hur ser behoven av kompetens

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Löner för arbetare inom privat sektor 2006

Löner för arbetare inom privat sektor 2006 AM 57 SM 0701 Löner för arbetare inom privat sektor 2006 Average hourly wages of manual workers in the private sector 2006 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2006 års uppgifter avseende timlöner per utbildningsinriktning

Läs mer

Löner för arbetare inom privat sektor Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i privat sektor 2012 var 147,70 kronor

Löner för arbetare inom privat sektor Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i privat sektor 2012 var 147,70 kronor AM 57 SM 1301 Löner för arbetare inom privat sektor 2012 Average hourly wages of manual workers in the private sector 2012 I korta drag Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i

Läs mer

JOBBPULS 2013. Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län

JOBBPULS 2013. Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län JOBBPULS 213 Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län Jobbpuls 213 är en uppdatering av rapporten Jobbpuls, som ursprungligen togs fram 211 inom projektet Konkurrenslyftet. Jobbpuls

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 1 127 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 117 Offentlig sektor Public sector 131 Privat sektor Private sector 142. 116 Tabeller

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 117 Offentlig sektor Public sector 131 Privat sektor Private sector 142. 116 Tabeller Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2000 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2000 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All

Läs mer

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

REKRYTERINGSBEHOV I VÄSTERBOTTENS LÄN. Gunnar Brandén Andreas Forsgren Marcus Holmström

REKRYTERINGSBEHOV I VÄSTERBOTTENS LÄN. Gunnar Brandén Andreas Forsgren Marcus Holmström REKRYTERINGSBEHOV I VÄSTERBOTTENS LÄN Gunnar Brandén Andreas Forsgren Marcus Holmström Disposition I 1) Västerbottens län 2008 Dataunderlag Läget på arbetsmarknaden 2008 - Branschstruktur - Yrkesstruktur

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0, Landareal: 17 735 kvkm Invånare per kvkm: 0,3 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken?

Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken? REDOVISAR 2003:5 Vad kostar sjukskrivningarna inom olika yrken? sjukpenningkostnaderna fördelade efter yrke Sammanfattning Höga sjukpenningkostnader per sjukskrivning beror främst på att den sjukpenninggrundande

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet

Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet Social Insurance Report Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet Antal ersatta sjukskrivningsdagar per anställd år 2002 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013 AM 52 SM 1401 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2013 I korta drag Medellönen var 26 410 kronor i kommunerna 2013 Den genomsnittliga

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 472 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3

DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3 DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3 Yrke och dödlighet 2008 2012 DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2014:3 Yrke och dödlighet 2008 2012 Statistiska centralbyrån 2014 Demographic reports 2014:3 Mortality by occupation

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 1 882 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96 2016-02-19 Sida 1 (5) AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96 Från och med publiceringen av AKU januari 2016 införs en ny yrkesindelning, SSYK 2012, i AKU:s löpande publicering. Denna

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3,46. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3,46. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring Ånge Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Födelse- Flyttningsöverskott

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Beskrivning av sjuktalets utveckling 9,0 - Kraftsamling Sörmland Beskrivning av sjuktalets utveckling Peje Bengtsson, analytiker Försäkringskassan Sid 1 November 2016 Kraftsamling Sörmland Sjukskrivningarna 1970-2015 Sid 2 November 2016 Kraftsamling

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Datum: Version 2015-01-05 1.0 Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Handledning till manuell budgetmall Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Rosterigränd

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Datum: Version 2015-02-03 1.01 Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Handledning till manuell budgetmall Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Rosterigränd

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 1 882 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793 Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Pilgatan 19A S-411

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring Ängelholm Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 2 629 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7,10. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7,10. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring Filipstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 3 051 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke.  En studie om högskoleutbildningar. Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Förord I denna rapport

Läs mer

Västervik. Folkmängd 31 december Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Flyttningar Födda barn per kvinna/man

Västervik. Folkmängd 31 december Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Flyttningar Födda barn per kvinna/man Västervik Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 951 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 951 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring Landareal: 951 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1.0 0.8 0.6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 474. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 474. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 474 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Åmål Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer