nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025"

Transkript

1 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Fullversion

2 Introduktion En framtidsfråga för Sverige och Uppsala län är att arbetsgivare kan rekrytera rätt kompetens, på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Med ökade pensionsavgångar bedöms många arbetsplatser få svårt att klara kompetensförsörjningen. Förmågan att svara mot hårdnande global konkurrens handlar om att ta tillvara den kompetens som finns att tillgå i regionen eller i den lokala miljön. Hur ser behoven av kompetens ut i Uppsala län under kommande år? Vilka branscher är det som växer och vilka minskar? Hur många är det som går i pension och hur många nya jobbtillfällen uppstår? Detta är frågor som denna rapport ska besvara. Rapporten bygger på ny statistik och är en direkt uppdatering av rapporten nya jobb från Nu är siktet ställt på år Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet Kompetensforum Uppsala län som stöds av Tillväxtverket. För analys och beräkning svarar Micael Sandberg vid Sweco Strategy AB. Rapporten finns i två versioner, en i fullformat (43 sidor) och en i förkortad version. Båda återfinns Tomas Stavbom Chef regional utveckling, Regionförbundet Uppsala län

3 Innehållet Denna rapport bygger på samma metodik som tidigare rapport, med antaganden om länets befolknings- och sysselsättningsmässiga utveckling som utgångspunkt för identifiering av kompetensbehov på bransch- och yrkesnivå (SSYK3). Genom förbättrad statistiktillgång tar denna revidering dock bättre hänsyn till den stora egensysselsättningen (egenföretagare) inom vissa yrkesgrupper, såsom t ex inom jordbruket. De övergripande antaganden om länets utveckling har tagit sin utgångspunkt i modellframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i Östra Mellansverige, avseende befolknings- och sysselsättningsutveckling med sikte på 2030/2050. Rapporten disponeras i fem delar: 1. Befolkning och sysselsättning. Länsscenarier för åren ss Kompetensbehov Bransch- och yrkesprognos (SSYK3) ss Hur ser det ut idag? Kort beskrivning av arbetsmarknadsläget ss Prognosbilaga. Samtliga yrken (SSYK3) ss Bakgrundsmaterial. Indikationer på nationell nivå ss Trevlig läsning!

4 Sammanfattning Totalt rekryteringsbehov på nära individer Pensioneringar står bakom 60 procent av behovet Stark tonvikt på tjänster och arbetsmarknaden i Uppsala kommun Kända volymyrken i topp - dagens dominerande branscher slår igenom även på morgondagens rekryteringsbehov, med vård- /omsorgspersonal, försäljare inom detaljhandeln, universitets- och högskolelärare samt sjuksköterskor i topp. Det relativa rekryteringstrycket dock högst inom nischyrken som speciallärare, högre ämbetsmän och politiker, piloter, biomedicinska analytiker, präster och pastorer, arkivarier/bibliotekarier m fl. Stigande kravprofil/utbildningsnivå och givet 2012 års yrkesvisa könsfördelning kommer kvinnorna att ha en starkare arbetsmarknad än männen Begränsat med ledig kapacitet- två av tre arbetsställen inom näringslivet använder personalresurserna nästan fullt ut (2013) och nyanmälda jobb på historiskt höga nivåer. Samtidigt växer grupperna som har svårt att få jobb = matchningsproblem Den befintliga nettoutpendlingen utgör en tillväxtpotential, men merparten av rekryteringsbehovet behöver tillgodoses genom numerär tillväxt, med fler i arbetskraften och med rätt utbildning. 0 Rekryteringsbehov Pension Tillväxt

5 5 Befolkning och sysselsättning

6 Del av Sveriges tillväxtmotor 6 Den allt mer integrerade arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala (länen) är motor i den nationella utvecklingen, med stigande andelar av rikets befolkning och sysselsättning. Stockholm-Uppsala förväntas fortsätta växa starkt och öka med upp emot nya invånare och omkring arbetstillfällen Uppsala län har över tid en stabil andel av regionens befolkning och sysselsättning, men en starkare roll som boende- än som arbetsort och svagare utveckling i norr än i söder. Regional tillväxt Regionens andel av rikets Folkmängd Arbetstillfällen 32% Befolkning Sysselsättning % % % % Källa: SCB

7 Vad behöver länet ha beredskap för? 7 Den framtida utvecklingen av Uppsala län kan utvecklas enligt två olika scenarier, BAS och HÖG. Utfallet beror både på förändringar i omvärlden och de insatser som sker kommunalt/regionalt. Scenario BAS En fortsatt stark utveckling inom pendlingsregionen Stockholm stärker sin ställning på regionens arbetsmarknad En i första hand befolkningsrelaterad och konsumtionsdriven tillväxt i Uppsala stad och län Ökat pendlingsberoende till Stockholm Regionen fortsatt starkt monocentrisk Scenario HÖG En fortsatt stark utveckling inom pendlingsregionen Ökad regional spridning av befolkning och arbetstillfällen En mer produktivitetsdriven tillväxt och balans mellan förvärvsarbetande dagoch nattbefolkning i Uppsala stad Större inpendling från övriga länet till Uppsala Regionen mer polycentrisk, med Uppsala som stark nordlig kärna

8 Hur mycket växer befolkningen? 8 Stark tillväxt oavsett scenario, men länets egen arbetsmarknad växer mer i scenario Hög, medan scenario Bas innebär större pendlingsberoende till Stockholm. Stigande försörjningsbörda (befolkning år/totalbefolkning) och i viss mån även stigande förvärvsfrekvens (förvärvsarbetande nattbef./befolkning år) Tillväxten senaste åren talar för scenario Hög, utvecklingen för scenario Bas Bas/Hög* i yrkesaktiv ålder (20-64 år) ( dec. 2013) som arbetar (nattbef.) ( år 2012 enl. RAMS) som arbetar i länet (dagbef.) ( år 2012 enl. RAMS) *Baserat på modellframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i Östra Mellansverige. Se prognosbilaga för närmare beskrivning.

9 9 Kompetensbehov

10 Bas eller Hög? 10 Svårt att säga beror både på omvärlden och eget agerande så låt oss räkna utifrån den genomsnittliga tillväxttakten enligt Bas/Hög, vilket för perioden innebär följande (jämförelse med ). ca fler yrkesverksamma, dvs. sysselsatt nattbefolkning (23 000) ca fler arbetstillfällen, dvs. sysselsatt dagbefolkning (23 000) Detta är en högre tillväxt än vad som antogs i tidigare arbetsmarknadsrapport, men jämfört med utvecklingen , framför allt senaste åren, ligger tillväxtantagandena emellertid lägre. De senaste åren har, trots en fortsatt turbulent omvärld, präglats av konjunkturuppgång, efter en mycket svag utveckling under finanskrisen Dagens stora invandring och högskolekullar, det låga bostadsbyggandet i Stockholms län, de lägre boendepriserna i Uppsala län samt förbättrade kommunikationer har skapat goda förutsättningar för en befolkningsdriven tillväxt i länet. Med ett kraftigt uppsving framför allt inom sektorerna bygg, handel och utbildning finns nu utrymme/kapacitet att möta även en del av morgondagens efterfrågan. Företagstjänsterna och industrin har däremot utvecklats svagt. Historiskt har varje konjunkturuppgång, med en topp kring till fler sysselsatta per år i länet, följts av fleråriga nedgångar och noll- eller minustillväxt vissa år, dvs. man får räkna med att det även kommer sämre år. Beräkningsgrunden avseende sysselsatta justerades därtill av SCB år 2011, med följden att förändringen i antalet sysselsatta delvis är statistiskt betingad och i realiteten något lägre än Därmed inte sagt att tillväxten inte kan bli högre än nya arbetstillfällen Realiseras de omfattande utbyggnadsplanerna som finns i länet och lyckas Uppsala i högre grad än idag etablera sig som ett lokaliseringsalternativ för företagstjänster finns goda möjligheter att nå en tillväxt kring arbetstillfällen även Men, det finns även risk för ett lägre utfall, ner mot nya arbetstillfällen. Framför allt om det blir en lägre befolkningstillväxt i länet på grund av ökat bostadsbyggande i Stockholms län, en minskad invandring, mindre högskolekullar osv. Detta slår direkt mot lokala näringar inom bygg, handel och service. Eller att arbetsmarknaden i Stockholms län utvecklas så starkt att ännu fler lockas att pendla över länsgränsen, vilket begränsar den egna arbetsmarknadens utveckling, inte minst inom företagstjänster. Eller att världsekonomin åter går in i en krisperiod med följden att investeringar och konsumtion minskar.

11 11 Fördelning inom länet Prognosen är sammanhållen för länet, vilket ger en mer robust och tillförlitlig indikation samt en ur kompetensförsörjningssynpunkt mer relevant geografi. Mycket talar för en fortsatt stark och sannolikt ökad koncentration av arbetstillfällena till Uppsala kommun, drivet av tjänstesektorns expansion och den tillgänglighets- och täthetslogik som allt mer präglar arbetsgivarnas lokaliseringsbeslut. Även södra länet kan förväntas fortsätta växa och i stort bibehålla sin andel av länets tillväxt. De norra länsdelarna riskerar däremot att förlora positioner till följd av industriell strukturomvandling och en ökad nettopendling till Uppsala. Arbetsplatser Befintlig fördelning av befolkning och arbetsplatser Uppsala kommun Södra länet Norra länet 50% Källa: SCB samt modellframskrivningar för Östra Mellansverige

12 12 Nuvarande arbetsmarknadsprofil Robust över tid, med vissa undantag. Industrin minskar i betydelse medan tjänsterna växer, dock i betydande grad i relation till industrin som beställare (t ex bemannings-/serviceföretag och konsulter, dvs. företagstjänster). Demografiska förändringar ger upphov till variationer inom välfärdstjänsterna. A nde l av läne ts arbe tstillfälle n Bran sch p Jordbruk, s kog s bruk och fis ke 2,5 % 2,0 % 2,3 % 2,1 % Tillverkning och utvinning 11,4 % 9,0 % 8,6 % 7,0 % Energ i- och VA-förs örjning, renhå llning 1,4 % 1,6 % 1,7 % 1,5 % B yg g verks a mhet 7,2 % 8,1 % 8,5 % 8,3 % H a ndel 10,2 % 10,6 % 10,3 % 10,2 % Tra ns port och ma g a s inering 4,6 % 4,2 % 4,1 % 4,1 % H otell- och res ta ura ng verks a mhet 2,2 % 2,8 % 2,9 % 3,2 % Informa tion och kommunika tion 3,4 % 2,4 % 2,4 % 2,7 % Fina ns - och förs ä kring s verks a mhet 1,2 % 1,1 % 1,0 % 1,0 % Fa s tig hets verks a mhet 1,8 % 1,5 % 1,6 % 1,6 % Företa g s tjä ns ter och FoU-ins titutioner 12,1 % 12,0 % 11,8 % 13,2 % O ffentlig förva ltning och förs va r 6,1 % 5,7 % 6,4 % 6,1 % U tbildning 11,3 % 14,2 % 13,8 % 13,2 % Vå rd och oms org ; s ocia la tjä ns ter 18,9 % 19,5 % 19,0 % 20,0 % Kulturella och pers onlig a tjä ns ter m.m. 4,1 % 4,5 % 4,6 % 4,8 % O kä nd verks a mhet 1,6 % 0,9 % 1,0 % 1,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % Källa: SCB, bearbetning av Sweco

13 13 Branschprognos till 2025 Ändringar i statistiken (näringsgrensindelning och definition av sysselsatt ) ger osäkerhet vid jämförelser över tid. Tillväxten sannolikt något överdriven, i synnerhet utvecklingen senaste åren. Stark utveckling inom tjänsteverksamhet. Tillverkningsindustrin fortsätter att minska i direkt sysselsättning, men är av fortsatt stor betydelse för länets näringsliv och en viktig katalysator för utvecklingen inom företagstjänster. B ranschutve cklinge n i U ppsala län Arbe ts tillfä lle n 2012 Ändring Prog nos Trend Jordbruk, s kog s bruk och fis ke % Tillverkning och utvinning % Energ i- och VA-förs örjning, renhå llning % B yg g verks a mhet % H a ndel % Tra ns port och ma g a s inering % H otell- och res ta ura ng verks a mhet % Informa tion och kommunika tion % Fina ns - och förs ä kring s verks a mhet % Fa s tig hets verks a mhet % Företa g s tjä ns ter och FoU-ins titutioner % O ffentlig förva ltning och förs va r % U tbildning % Vå rd och oms org ; s ocia la tjä ns ter % Kulturella och pers onlig a tjä ns ter m.m % O kä nd verks a mhet % Källa: SCB, bearbetning av Sweco Summa %

14 Vilka yrken växer mest? 14 Kända volymyrken i topp. Totalt en tillväxt om ca arbetstillfällen Dagens dominerande branscher slår igenom även på morgondagens rekryteringsbehov Tillväxt Yrke p 513 vård- och omsorgspersonal försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl sjuksköterskor universitets- och högskollärare byggnadshantverkare säljare, inköpare, mäklare m.fl städare m.fl fordonsförare dataspecialister byggnads- och anläggningsarbetare hälso- och sjukvårdsspecialister företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän köks- och restaurangbiträden redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl storhushålls- och restaurangpersonal ingenjörer och tekniker chefer för mindre företag och enheter drift- och verksamhetschefer övrig kontorspersonal civilingenjörer, arkitekter m.fl Källa: SCB, bearbetning av Sweco

15 Pensionsavgångar 15 Nära pensionsavgångar , även beaktat att utträdesåldern stiger och kan ligga 2-3 år högre om tio år (snittet låg enligt Pensionsmyndigheten på 63,4 år 2012, en ökning med 0,2 år jämfört med 2011). Omkring 21 procent av de sysselsatta lämnar arbetslivet till Särskilt hög andel uppnår pensionsålder bland speciallärare, höga ämbetsmän o politiker, piloter samt inom jordbruket. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Yrke p p rel. till syss vård- och omsorgspersonal % 832 fordonsförare % 311 ingenjörer och tekniker % 122 drift- och verksamhetschefer % 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl % 231 universitets- och högskollärare % 131 chefer för mindre företag och enheter % 713 byggnadshantverkare % 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän % 323 sjuksköterskor % 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl % 712 byggnads- och anläggningsarbetare % 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % 419 övrig kontorspersonal % 222 hälso- och sjukvårdsspecialister % Källa: SCB, bearbetning av Sweco

16 Totalt rekryteringsbehov 16 Tillväxt och pensionsavgångar ger ett totalt nyrekryteringsbehov om nära individer Det motsvarande 36% av länets arbetsmarknad år Behoven återfinns till stor del inom dagens volymyrken, däribland vård-/omsorgspersonal, försäljare inom detaljhandeln, universitets- och högskolelärare, sjuksköterskor etc. men även yrkesgrupper som fordonsförare, ingenjörer och tekniker, byggnadshantverkare m fl. Löpande personalomsättning beaktas ej även om den står för en stor del av rekryteringarna hanteras inom ramen för den befintliga arbetsmarknaden. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Yrke p p rel. till syss p 513 vård- och omsorgspersonal % försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % fordonsförare % universitets- och högskollärare % sjuksköterskor % ingenjörer och tekniker % säljare, inköpare, mäklare m.fl % byggnadshantverkare % byggnads- och anläggningsarbetare % drift- och verksamhetschefer % företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän % hälso- och sjukvårdsspecialister % redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl % chefer för mindre företag och enheter % övrig kontorspersonal % 1025 Källa: SCB, bearbetning av Sweco

17 Relativt rekryteringsbehov 17 I relation till befintlig sysselsättning förväntas rekryteringstrycket vara som högst inom nischyrken som speciallärare, högre ämbetsmän och politiker, piloter, biomedicinska analytiker, präster och pastorer, arkivarier/bibliotekarier m fl. Även jordbruket kan stå inför kompetensbrist på några års sikt pga. hög andel pensioneringar. Detsamma gäller yrkesgruppen kontorssekreterare och dataregistrerare, som hade en stor nedgång , men under kommande år kan möta en mer stabil efterfrågan och har en hög andel som går i pension. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 234 speciallärare % % högre ämbetsmän och politiker % % piloter, fartygsbefäl m.fl % % övriga servicarbetare % % växtodlare inom jordbruk och trädgård % % kontorssekreterare och dataregistrerare % % biomedicinska analytiker % % agenter, förmedlare m.fl % % arkivarier, bibliotekarier m.fl % % präster % % pastorer % % däckspersonal % 7 57 % konsthantverkare i trä, textil, läder m.m % 5 60 % 2 Källa: SCB, bearbetning av Sweco

18 Vilken utbildning krävs? 18 Gymnasium eller yrkeshögskola max 2 år dominerar behoven på arbetsmarknaden. Nära hälften av rekryteringsbehovet täcks av den utbildningsnivån, vilket dock är en minskning jämfört med sysselsättningen Omkring en fjärdedel vardera av rekryteringarna förutsätter högskole- eller fördjupad högskoleutbildning en ökning i båda fallen jämfört sysselsättningen Jobbmöjligheterna för de med endast grundskoleutbildning begränsas till ca sex procent av det totala rekryteringsbehovet samma nivå som sysselsättningen Grundskola Gymnasium eller yrkeshögskola max 2 år Högskoleutbildning Syss Rekr Fördjupad högskoleutbildning Källa: SCB, bearbetning av Sweco 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

19 Könsfördelning 19 Givet 2012 års yrkesvisa könsfördelning kommer kvinnorna att ha en starkare arbetsmarknad än männen Av det totala indikerade rekryteringsbehovet om nära individer kan nära förväntas beröra kvinnor och män, om dagens könsmönster på arbetsmarknaden består. Kvinnors benägenhet att skaffa högre utbildning samt deras överrepresentation inom branscher med stark tillväxt i länet gör dem till vinnare på morgondagens arbetsmarknad. Männens överrepresentation inom branscher på tillbakagång i länet samt lägre benägenhet till vidareutbildning kan ge större matchningsproblem mot morgondagens arbetstillfällen och därmed ökad risk för arbetslöshet Könsfördelning av rekryteringsbehov Män Kvinnor Källa: SCB, bearbetning av Sweco

20 Hur ser det ut idag? 20

21 Kapacitetsutnyttjande 21 Kapacitetsutnyttjandet ligger något över normal nivå två av tre arbetsställen inom näringslivet använder personalresurserna nästan fullt ut (Af 2013). Nyanmälda jobb på historiskt höga nivåer men vikande tendens. Varsel på låga nivåer, men svagt stigande tendens. Samtidigt växer grupperna som har svårt att få jobb; personer utan gymnasieutbildning, funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa i åldrarna år samt utrikes födda (främst utanför Europa). Två av tre arbetslösa ingår i någon av dessa grupper Nyanmälda platser (årstotal) Sökande totalt (månadssnitt) Arbetslösa sökande (månadssnitt) Varsel (årstotal) Källa: Arbetsförmedlingen

22 Källa: Arbetsförmedlingen 22 Nyanmälda jobb Antal nyanmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet, Uppsala län Bransch Trend Administration ,54 Bioteknik ,13 Byggverksamhet ,62 Ekonomi ,35 Grafiker och tryckare ,08 Gruvindustri ,63 Handel ,18 Hotell- och restaurang ,44 Industri ,21 IT ,62 Jordbruk ,11 Kultur ,47 Lager ,54 Livsmedel ,73 Media ,27 Offentliga tjänster ,67 Reparation och underhåll ,74 Service ,34 Skogs-, trä- och pappersindustri ,32 Skogsbruk ,99 Telecom ,15 Transport ,94 Trädgård ,99 Utbildning ,12 Verkstad ,28 Vård och omsorg ,61 Övriga ,07 Totalsumma ,4

23 Sökande/lediga platser 23 Källa: Arbetsförmedlingen Många sökande per nyanmäld plats främst inom skogsbruk o skogsindustri samt bland grafiker och tryckare (liten grupp) Få sökande i relation till nyanmälda platser främst inom vård/omsorg, offentliga tjänster, gruvindustri, utbildning, handel och kultur Det är stora skillnader inom grupper och metodmässigt problematiskt att matcha nyanmälda platser med sökande Statistiken är inte heltäckande och är osäker för såväl lediga platser som sökande. Bransch Skogs-, trä- och pappersindustri 6,8 1,3 Grafiker och tryckare 6,2 3,4 Sjöfart 5,3 0,5 Skogsbruk 2,0 0,4 Jordbruk 1,4 0,7 Trädgård 1,3 1,5 Lager 1,3 0,6 Media 1,3 1,0 Reparation och underhåll 1,2 0,7 Fiske 1,1 0,3 Service 1,1 0,7 Industri 0,9 0,5 IT 0,8 0,6 Administration 0,8 0,6 Verkstad 0,8 0,5 Byggverksamhet 0,8 0,4 Hotell- och restaurang 0,8 0,5 Transport 0,7 0,5 Livsmedel 0,7 6,4 Ekonomi 0,6 0,4 Bioteknik 0,6 0,6 Telecom 0,6 0,5 Kultur 0,4 0,5 Handel 0,4 0,2 Utbildning 0,4 0,3 Gruvindustri 0,4 1,1 Offentliga tjänster 0,3 0,4 Vård och omsorg 0,2 0,2

24 24 Kortsiktiga brister/överskott, enligt AF Framför allt brist på akademiker; civil- och högskoleingenjörer (alla områden utom kemi), kvalificerad IT-personal, läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, revisorer och redovisningsekonomer, förskolärare m fl. Därtill brister inom vissa praktiska yrken. Överskott framför allt inom yrken med lägre krav på formell kompetens; försäljare inom dagligvaru-/fackhandel, receptionister, administratörer och sekreterare, vårdbiträden, barnskötare etc. Uppgifter baserade på arbetsgivarnas bedömning av möjligheterna att rekrytera. Af:s yrkesbarometer för Uppsala län, 2013 (bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt) Bristyrken Civilingenjörer och ingenjörer Läkare Sjuksköterskor och barnmorskor Förskollärare Revisorer och redovisningsekonomer Bil- och lastbilsmekaniker Byggnadsplåtslagare Buss- och lastbilsförare Mjukvaru- och systemutvecklare Telefonförsäljare Överskottsyrken Försäljare, dagligvaror och fackhandel Receptionist Administratörer och sekreterare Vårdbiträden Barnskötare Elevassistenter Bibliotekarier Lagerarbetare Vaktmästare Köks- och restaurangbiträden Källa: Arbetsförmedlingen

25 Arbetspendling 25 Länet har en stor nettoutpendling av arbetskraft - nära individer år 2012, dock en minskning med ca individer jämfört med år Pendling sker framför allt till/från Stockholms län. kulturella och personliga tjänster vård och omsorg; sociala tjänster utbildning offentlig förvaltning och försvar företagstjänster fastighetsverksamhet finans- och försäkringsverksamhet information och kommunikation hotell- och restaurangverksamhet transport och magasinering handel byggverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet Källa: SCB tillverkning och utvinning jordbruk, skogsbruk och fiske Sysselsättningsöverskott (nattbef-dagbef) Sysselsättningsöverskottet är störst inom företagstjänster, handel och transport. Överskottet på arbetskraft kan betraktas som en buffert eller tillväxtpotential i länets kompetensförsörjning, men bör inte förväxlas med ledig kapacitet. Närheten till stora arbetsplatskoncentrationer som Stockholm/Kista/Arlanda innebär konkurrens om arbetskraften. Samtidigt erbjuder pendlingsregionen även en betydligt större rekryteringspotential. Den omfattande arbetspendlingen gör det svårt att betrakta Uppsala som en avgränsad arbetsmarknad.

26 Prognosbilaga 26

27 Bakgrund - länsprognos 27 Trendbaserade framskrivningar på länsnivå för Östra Mellansverige, gjorda med den regionala prognosmodellen raps. Baserat på prognoser från SCB, Konjunkturinstitutet och Långtidsutredningen. Tre alternativa framskrivningar: Bas, Hög och Låg, beroende av tillväxtantaganden. Alternativ länsfördelning, Hög S, som innebär samma storregionala tillväxt men en lägre andel i Stockholms län, på grund av ett lågt bostadsbyggande och därmed högre tillväxt i övriga län i Östra Mellansverige. Länsvisa befolknings- och sysselsättningstillskott har brutits ner till kommun- och tätortsnivå mha modellerna LuSIM och LuTRANS, med hänsyn till den regionala tillgänglighet som det framtida trafiksystemet och den geografiska befolkningsstrukturen skapar, men även andra aspekter. Syftet har varit att spänna upp det möjliga utfallsrummet som planeringen behöver ta höjd för. Fokus i detta arbete har i detta arbete varit på scenarierna Hög, som är jämförbar med kommunprognosen i Uppsala och den rådande utveckingen i länet ( ), och Hög S, som indikerar tänkbar uppsida Utesluter inte ett lägre utfall

28 Yrkesprognos 28 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 011 militärer % % högre ämbetsmän och politiker % % chefstjänstemän i intresseorganisationer % % verkställande direktörer, verkschefer m.fl % % drift- och verksamhetschefer % % chefer för särskilda funktioner % % chefer för mindre företag och enheter % % fysiker, kemister m.fl % % matematiker och statistiker % 9 26 % dataspecialister % % civilingenjörer, arkitekter m.fl % % specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m % % hälso- och sjukvårdsspecialister % % barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens % % universitets- och högskollärare % % gymnasielärare m.fl % % grundskollärare % % speciallärare % % andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens % % företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän % % jurister % % arkivarier, bibliotekarier m.fl % % samhälls- och språkvetare m.fl % % journalister, konstnärer, skådespelare m.fl % % präster % % administratörer i offentlig förvaltning % % administratörer i intresseorganistationer % % psykologer, socialsekreterare m.fl % % 1

29 Yrkesprognos forts. 29 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 311 ingenjörer och tekniker % % datatekniker och dataoperatörer % % fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl % % piloter, fartygsbefäl m.fl % % säkerhets- och kvalitetsinspektörer % % lantmästare, skogsmästare m.fl % % sjukgymnaster, tandhygienister m.fl % % sjuksköterskor % % biomedicinska analytiker % % förskollärare och fritidspedagoger % % andra lärare och instruktörer % % säljare, inköpare, mäklare m.fl % % agenter, förmedlare m.fl % % redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl % % tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän % % poliser % % behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl % % tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl % % pastorer % % kontorssekreterare och dataregistrerare % % bokförings- och redovisningsassistenter % % lager- och transportassistenter % % biblioteksassistenter m.fl % % brevbärare m.fl % % övrig kontorspersonal % % kassapersonal m.fl % % kundinformatörer % % resevärdar m.fl % % storhushålls- och restaurangpersonal % % vård- och omsorgspersonal % % 1

30 Yrkesprognos forts. 30 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 514 frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster % % säkerhetspersonal % % fotomodeller m.fl % 0 9 % försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % % växtodlare inom jordbruk och trädgård % % djuruppfödare och djurskötare % % växtodlare och djuruppfödare, blandad drift % % skogsbrukare % % fiskare och jägare % % gruv-, bergarbetare och stenhuggare % 7 12 % byggnads- och anläggningsarbetare % % byggnadshantverkare % % målare, lackerare, skorstensfejare m.fl % % gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl % % smeder, verktygsmakare m.fl % % maskin- och motorreparatörer % % elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl % % finmekaniker m.fl % % drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl % % konsthantverkare i trä, textil, läder m.m % 5 60 % grafiker m.fl % % slaktare, bagare, konditorer m.fl % % möbelsnickare, modellsnickare m.fl % % skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl % % garvare, skinnberedare och skomakare % % malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl % % processoperatörer vid stål- o metallverk % % processoperatörer, glas och keramiska produkter % 6 17 % processoperatörer, trä- och pappersindustri % % processoperatörer, kemisk basindistri % % -1

31 Yrkesprognos forts. 31 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke p p rel. till syss p till syss tryck 816 driftmaskinister m.fl % % industrirobotoperatörer % % maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling % % maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri % 11 2 % maskinoperatörer, gummi- och plastindustri % % maskinoperatörer, trävaruindustri % % maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri % % maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri % % maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m % % montörer % % övriga maskinoperatörer och montörer % % lokförare m.fl % 6 20 % fordonsförare % % maskinförare % % däckspersonal % 7 57 % torg- och marknadsförsäljare % 4 22 % städare m.fl % % köks- och restaurangbiträden % % tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl % % renhållnings- och återvinningsarbetare % % övriga servicarbetare % % medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske % % grovarbetare inom bygg och anläggning % % handpaketerare och andra fabriksarbetare % % godshanterare och expressbud % % yrke okänt % % -1

32 Bakgrundsmaterial 32

33 33 Schematisk modell Befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen styr i hög grad sysselsättningspotentialen samt ligger till grund för efterfrågeutvecklingen inom många branscher. Arbetslivets sammansättning och utveckling är av stor betydelse vid analys av kompetensbehov. Kompetenser skär ofta över flera branscher, dvs. har flera tillämpningsområden. Yrkesindelningen är ett bra sätt att spegla vilka kompetenser som sysselsätts och knyter även tydligt an till utbildningsutbudet. Arbetspendlingen måste också beaktas, inte minst vid bedömning av brister och överskott. Uppsala län Arbetsliv: Arbetstillfällen Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Befolkning: Total Yrkesaktiva(20-64 år) Arbetspendling Arbetskraft: Förvärvsarbetande Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Flyttningar

34 34 Svårigheter att mäta kompetensbehov En prognos = summan av en lång rad antaganden som görs under ofta stor osäkerhet och brist på information. Tidsfaktorn ju längre bort i tiden, desto svårare att göra prognoser. Korta prognoser kan vara lättare att göra, men ger ofta för kort responstid för utbildningsinsatser. Därtill finns en eftersläpning i data, som gör det svårt att tolka sam- och framtiden rätt. Analysen beskriver lätt gårdagens arbetsmarknad mer än morgondagens. Dessutom kan det vara svårt att skilja på strukturella och konjunkturella trender. Förenklad beskrivning av verkligheten gör det lätt att i modeller felbedöma samt undereller överskatta drivkrafterna och dynamiken i samhällsutvecklingen. Det är svårt att avgränsa systemet och dess påverkande komponenter: Få komponenter ger mindre komplexitet och mer hanterbar osäkerhet, men riskerar förenkla för mycket. Många komponenter ger stor komplexitet och svårhanterlig osäkerhet, men kan samtidigt ge en mer relevant verklighetsbeskrivning. Risk att informationsgivare över-/underskattar behov för att skapa fördelar, såsom ökad tillgång på arbetskraft (arbetsgivarsidan) eller starkare position och förhandlingsvillkor (arbetstagarsidan). Även offentlig statistik är behäftad med betydande kvalitetsproblem.

35 35 Vad menas med kompetens? Arbetskraftstillgång individer som vill och kan utföra arbete under givna förutsättningar. Utbildning formell kompetens = entrébiljetten. Allt högre krav ger allt längre studietider och allt fler studieinriktningar (specialisering). Färdighet förmåga att omsätta och utföra i praktiken, att göra. Erfarenhet (yrkes- och branschvana) kommer med åren men kan underlättas av samverkan mellan skola och näringsliv. Egenskaper (attityd, engagemang, mod och ansvar) det som ofta slutligen avgör vid anställning. Kompetens = samlingsbegrepp för förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter Lundmarks kompetensblomma Källa: Lundmark, A (1998)

36 36 Vad beror överskott/brister på? Arbetskraftens och arbetsmarknadens utveckling: Om antalet som examineras/träder in på arbetsmarknaden och den lediga kapaciteten är större eller mindre än summan av efterfrågeutveckling och pensioneringar. Detta kan i sin tur bl. a bero på: Konjunktur: Större/mindre efterfrågan på arbetskraft än utbudet. Utbildningsutbud: För få eller för många utbildningsplatser i förhållande till den långsiktiga efterfrågan. Intresse: För litet intresse bland studenter att välja viss utbildning. Diskriminering: Att tillgänglig kompetens inte används pga. åsikter om kön, etnicitet etc. Andra faktorer: Till exempel särskilda krav gällande ålder, yrkeserfarenhet m fl. egenskaper. Alla kompetensbehov varken kan eller ska tillgodoses! Det gäller att genom marknadskrafterna uppnå ett jämviktstillstånd utgående från sysselsättningspotential, produktivitet/löner och individuella preferenser. Viktigt att komma ihåg att utbildning väljs och ges med utgångspunkt i både näringslivets behov och individens intressen, där båda kan ligga till grund för sysselsättning.

37 37 Vad krävs generellt på arbetsmarknaden? Allt längre studietid och allt fler och snävare inriktningar. Tillgången på eftergymnasialt utbildade beräknas öka kraftigt fram till år 2030, medan efterfrågan inte ökar lika starkt. Brist väntas uppstå på personer med yrkesinriktad gymnasial utbildning. Den ökade sysselsättningen av högutbildade drivs både av ökad efterfrågan på och ökat utbud av högutbildade. De lågkvalificerade jobben försvinner successivt. Utvecklingen går fortare vid neddragningar och konjunktursvackor och de återkommer mer sällan vid konjunkturuppgång. Större risk för ökad strukturell arbetslöshet, alternativt utfasning från arbetskraften, om inte drabbade individer omskola och/eller uppgraderar sin kompetens. Arbetslivserfarenhet värderas högt, ofta högre än ytterligare studietid. Lämplig grundexamen är dock i de flesta fall en förutsättning. Källa: SCB 37

38 38 SCB:s nationella prognos till 2030 Stor arbetskraftsbrist väntas på kompetens inom hälso- och sjukvård och social omsorg, främst på gymnasial nivå. Risk även för brist på arbetskraft inom pedagogik och lärarutbildning. Inom teknik och tillverkning väntas den totala tillgången på arbetskraft täcka efterfrågan relativt väl. Växande arbetskraftsöverskott väntas inom området humaniora och konst. Inom naturvetenskap, matematik och data väntas också överskottet växa, då på efter- gymnasialt utbildade. Stora obalanser inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration, med överskott på eftergymnasialt utbildade, men brist på gymnasialt utbildade. Källa: SCB

39 39 Utbildning kontra jobb Utbildningens inriktning spelar stor roll för möjligheten att få jobb: Examinerade med inriktning mot tekniksektorn, vård- och omsorg eller informatik/data- och systemvetenskap har lättast att etablera sig på arbetsmarknaden. Svårt har främst de med examen från vissa humanistiska, teologiska eller konstnärliga ämnen samt vissa naturvetenskapliga ämnen. Även personliga egenskaper, såsom arbetslivserfarenhet, etnisk bakgrund, ålder och kön påverkar. Andelen som etablerar sig på arbetsmarknaden är i genomsnitt högre bland svensk- än utlandsfödda och män etablerar sig något snabbare än kvinnor. Ungdomar har generellt svårare att etablera sig. Yrkesinriktningen stämmer oftast med inriktningen på utbildningen, särskilt för personer med yrkesexamen. De flesta får tids nog jobb procent får ett jobb som motsvarar kvalifikationerna. Dock förekommer såväl över- som underutbildning, där män oftare framstår som underutbildade och kvinnor oftare som överutbildade i förhållande till arbetsuppgifterna. Risken för arbetslöshet är lägre med en högre utbildning, men ingen garanti för jobb på rätt nivå. Bristande genomströmning är ett större problem än över-/underutbildning. Fullgjord gymnasieutbildning är den främsta entrébiljetten till arbetsmarknaden idag och inom överskådlig tid. Källa: SCB (2008, 2013), HSV (2010), Svenskt Näringsliv (2010), IFAU (2007), Olofsson (2007)

40 40 Arbetsförmedlingens riksprognos Stark ökning av arbetskraften tillskott på personer i riket på två år. Sysselsättningen stiger med respektive personer åren 2014 och Jobben kommer i hög grad inom privata tjänster såsom hotell och restaurang, personlig tjänster och företagstjänster. Huvuddelen av de nya jobben går till utrikes födda. Bristen på efterfrågad arbetskraft stiger men den kommer inte att bli lönedrivande år Ungdomsarbetslösheten minskar tydligt ungdomar med bristfällig utbildning får dock fortsatt svårt. Andelen inskrivna arbetslösa inom grupper med svag ställning på arbetsmarknaden passerar 70 procent av antalet inskrivna arbetslösa (utomeuropeiskt födda, arbetslösa år, arbetslösa med funktionsnedsättning och arbetslösa med högst förgymnasial utbildning). Sysselsättningen ökar i alla län, men blir starkast i de tre storstadsregionerna. Källa: Arbetsförmedlingen

41 41 SCB:s Arbetskraftsbarometern 2013 Rekryteringsläget inom utbildningsområden Brist Balans God tillgång Uppgift saknas Teknik Samhälls- Vård Undervisning Övriga vetenskap Källa: SCB

42 42 SCB:s Arbetskraftsbarometern 2013 Rangordning av utbildningar där rekryteringsläget är präglat av... Rangordning av utbildningar där andelen arbetsgivare som sökt personal varit... Rangordning av utbildningar där arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att... Källa: SCB

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion Introduktion Hur ser behoven av kompetens

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sjukskrivning i olika yrken

Sjukskrivning i olika yrken Social Insurance Report Sjukskrivning i olika yrken ersatta från Försäkringskassan per anställd år 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Avdelningen för Analys och prognos

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan Rubrik Beviljade arbetstillstånd innevarande år Senast körd 2010-10-01 08.10 Siffrorna omfattar både Migrationsverkets samt Sveriges ambassaders och konsulats beslut Siffrorna omfattar inte idrottsutövare,

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Kompetensindex. att mäta arbetslivets behov. Kompetensforum Uppsala län. [nov 2011]

Kompetensindex. att mäta arbetslivets behov. Kompetensforum Uppsala län. [nov 2011] Kompetensindex att mäta arbetslivets behov Kompetensforum Uppsala län [nov 2011] 1 Varför ett Kompetensindex? I Uppsala län har Kompetensforum etablerats som en regional kompetensplattform sedan 2009.

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kompetensforum Uppsala län

Kompetensforum Uppsala län Kompetensforum Uppsala län Branschfördjupning TEKNIK Med ytterligare fördjupning inom LIFE SCIENCE [november 2010] 1 Sammanfattning Internationella konjunkturer och global efterfrågan är starkaste drivkrafter

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

SLU-doktorernas arbetsmarknad

SLU-doktorernas arbetsmarknad Ledningskansliet 2009-09-17 Olof Ingesson Lotta Hansson SLU-doktorernas arbetsmarknad Bakgrund Under åren 1996-2006 har 1520 personer tagit en doktorsexamen vid SLU. I syfte att ta reda på inom vilken

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

37 500 nya jobb. - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2020. En översiktlig kompetens- och branschanalys. Kompetensforum Uppsala län

37 500 nya jobb. - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2020. En översiktlig kompetens- och branschanalys. Kompetensforum Uppsala län 37 500 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2020 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2010] 1 Förord Ingen annanstans i Sverige har företag och arbetsplatser

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Datum: Version 2015-01-05 1.0 Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Handledning till manuell budgetmall Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Rosterigränd

Läs mer

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Datum: Version 2015-02-03 1.01 Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Handledning till manuell budgetmall Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Rosterigränd

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Örebro län 2014 1 Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 Ökade chanser att få jobb Arbetsmarknaden i länet förbättras och fler jobb förväntas tillkomma.

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Statistik sydöstra Skåne

Statistik sydöstra Skåne Leader Sydöstra Statistik sydöstra Tabeller och grafer: Sida: Områdets storlek 2 Medelålder 2 Befolkning i och utanför tätorter 2 Befolkning - åldersuppdelad 3 Befolkning - ålder- och könsuppdelad 3 Andel

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793 Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Pilgatan 19A S-411

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 1 Bättre arbetsmarknad 2014 Den utdragna lågkonjunkturen ser ut att ha nått sin botten. Under 2014 fortsätter ekonomin att förstärkas vilket påverkar

Läs mer

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland. Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2007 för 323 jobb, för hela landet och för olika regioner där sådan statistik

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2014 2015 1 Enklare att hitta ett jobb Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst chans att få jobb under 2014 och 2015.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län) Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2010 Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Datum: Version 2015-06-24 1.03 Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Handledning till manuell budgetmall Innehåller uppdaterade enhetskostnader som gäller för projekt som startar från och med

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta

Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Nationell konferens för kommunala landsbygdsutvecklare Quality Airport Hotel Arlanda, 20-21 mars 2013 Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Läs mer

Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet

Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet Social Insurance Report Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet Antal ersatta sjukskrivningsdagar per anställd år 2002 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer