Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän"

Transkript

1 AM 33 SM 1501 Yrkesregistret med yrkesstatistik 2013 Yrkesstrukturen I Sverige The Swedish Occupational Register with statistics 2013 I korta drag Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Det vanligaste yrket i riket 2013 var Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. på andra plats kom Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Av totalt anställda i åldern år var 15 procent utrikesfödda. Det var lika stor andel kvinnor som män. Det vanligaste yrket för anställda utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. där individer var utrikesfödda av totalt i yrket. Inom yrkena Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl, Hotell- och kontorsstädare m.fl, Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. fanns knappt en femtedel av alla anställda utrikesfödda. Läkare var den yrkeskår som totalt sett hade den jämnaste könsfördelningen både bland utrikesfödda och inrikesfödda. Det var ett yrke som hade relativt stor representation av utrikesfödda. en utrikesfödda i yrket var 33 procent oavsett kön. Bland kvinnor som var Läkare var 15 procent födda i länder inom EU 27 (exkl. Norden) vilket kan jämföras med den totala andelen anställda kvinnor på arbetsmarknaden som var födda inom EU 27 (exkl. Norden) som var 2,6 procent. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän Det var jämn fördelning mellan arbetare och tjänstemän i riket 2013, 48 procent vardera, 4 procent gick inte att klassificera. För anställda kvinnor år var fördelningen 45 procent arbetare och 52 procent tjänstemän. Motsvarande fördelning för män var 52 procent arbetare och 43 procent tjänstemän. Rodrigo Espinoza, SCB, tfn , Susanne Gullberg Brännström, SCB, tfn , Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie AM Arbetsmarknad. Utkom den 12 februari URN:NBN:SE:SCB-2015-AM33SM1501_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 AM 33 SM 1501 Innehåll Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 1 Statistiken med kommentarer 3 Yrkesstrukturen i riket En tredjedel av de anställda arbetade inom yrkesområden som kräver högskolestudier 3 Könssammansättningen inom olika yrken 5 Kvinnornas yrken 5 Männens yrken 5 Yrkesfördelningen för inrikes- och utrikesfödda 6 Jämn könsfördelning bland läkare 6 Yrkesfördelningen för utrikesfödda kvinnor och män 6 Arbetare och tjänstemän 8 Jämn fördelning bland arbetare och tjänstemän i riket 8 Regionala skillnader 8 Yrkesstrukturen för egna företagare 10 Frisörer, hudterapeuter m.fl. det vanligaste yrket 10 Vanligaste yrken för inrikes- och utrikesfödda egna företagare 11 Könsfördelning bland chefer 13 Ojämn könsfördelning i nästan alla sektorer 13 Kvinnor var Personalchefer, män Försäljnings- och marknadschefer 13 Kvinnor var chefer för verksamheter i offentlig förvaltning, män för verksamheter i näringslivet 14 Obalanserad könsfördelning bland chefer jämfört med anställda i nästan alla branscher 15 Tabeller Anställda år efter yrke, kön och medelålder, Anställda år inom varje läns vanligaste yrken fördelade på kön, Fakta om statistiken 27 Detta omfattar statistiken 27 Definitioner och förklaringar 28 Så görs statistiken 28 Statistikens tillförlitlighet 29 Bra att veta 30 Ny yrkesnomenklatur från årgång Annan statistik 30 In English 31 Summary 31 List of tables 31 List of terms 31

3 SCB 3 AM 33 SM 1501 Statistiken med kommentarer Yrkesstrukturen i riket 2013 En tredjedel av de anställda arbetade inom yrkesområden som kräver högskolestudier Tabell 1 visar yrkesstrukturen 2013 efter yrkesområde, enligt Svensk yrkesnomenklatur (SSYK96) på ensiffernivå. Det största yrkesområdet för anställda, år, var Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. En femtedel av de anställda arbetade inom yrkesområdet. Yrkesområdet omfattar yrken (SSYK96 fyrsiffernivå) som Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., Hovmästare, servitörer och bartenders och Butikskassörer. Det andra och tredje största yrkesområdet var Arbete som kräver kortare högskoleutbildning samt Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens. Båda områdena omfattar yrken som kräver högskolekompetens, till exempel läkare, sjuksköterskor och ingenjörer. Totalt arbetade drygt var tredje anställd (37 procent) inom dessa två områden. De två minsta yrkesområdena var Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske samt Militärt arbete. Tabell 1. Antal anställda år efter yrkesområde i riket, 2013 Yrkesområde 1 Totalt Antal kvinnor Antal män Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Militärt arbete Uppgift saknas Totalt Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på ensiffernivå. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal. Diagram 1 visar yrkesstrukturen efter yrke (SSYK96 fyrsiffernivå) för de 30 vanligaste yrkena i riket Totalt fanns det anställda inom dessa yrken, 60 procent utgjordes av kvinnor. Bland yrkena fanns Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. och Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. samt Barnskötare m.fl. Dessa yrkesgrupper var klart kvinnodominerade med 93 procent kvinnor och 7 procent män, respektive 80 procent kvinnor och 20 procent män. Bland Barnskötare m.fl. var det 85 procent kvinnor och 15 procent män. Största yrket med mansdominans bland de 30 vanligaste yrkena var Företagssäljare med 71 procent män och 29 procent kvinnor. Yrket med jämnast könsfördelning var Läkare där fördelningen var 50 procent kvinnor och 50 procent män. Definitionen av jämn könsfördelning är att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 till 60 procent. Sett ur den aspekten hade även yrkena Kockar och kokerskor samt Universitets och högskolelärare jämn könsfördelning av de 30 vanligaste yrkena i riket.

4 SCB 4 AM 33 SM 1501 Diagram 1. De 30 vanligaste yrkena i riket för anställda år, % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl. Företagssäljare Förskollärare och fritidspedagoger Antal kvinnor: Antal män: Övrig kontorspersonal kvinnor: 60 % män: 40 % Systemerare och programmerare Grundskollärare Försäljare, dagligvaror Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Skötare och vårdare Lastbils- och långtradarförare Lagerassistenter m.fl. Administratörer i offentlig förvaltning Administrativa assistenter Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Bokförings- och redovisningsassistenter Övriga sjuksköterskor Datatekniker Fastighetsskötare Kockar och kokerskor Läkare Universitets- och högskollärare Verktygsmaskinoperatörer Övriga servicearbetare Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Övriga maskinoperatörer och montörer Socialsekreterare och kuratorer Totalt Kvinnor Män

5 SCB 5 AM 33 SM 1501 Könssammansättningen inom olika yrken Kvinnornas yrken Det vanligaste yrket bland kvinnor 2013 var Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Det var också det yrket med näst minst andel män, 7 procent. Det yrke med störst andel män bland de vanligaste yrkena för kvinnor var Företagssäljare och Försäljare, fackhandel där det fanns 71 respektive 38 procent män. Tabell 2. De 20 vanligaste yrkena för anställda kvinnor år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Barnskötare m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Försäljare, fackhandel Grundskollärare Övrig kontorspersonal Hotell- och kontorsstädare m.fl Försäljare, dagligvaror Skötare och vårdare Köks- och restaurangbiträden Bokförings- och redovisningsassistenter Övriga sjuksköterskor Administrativa assistenter Administratörer i offentlig förvaltning Företagssäljare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Socialsekreterare och kuratorer Redovisningsekonomer m.fl Receptionister m.fl Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Männens yrken För män var det vanligaste yrket Företagssäljare. De mest mansdominerade yrkena av de 20 vanligaste yrkena för män fanns bland Installationselektriker, Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. samt Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer. Inom dessa yrken fanns det 1 till 2 procent anställda kvinnor. Yrket med störst andel kvinnor bland de vanligaste yrkena för män var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. och Övrig kontorspersonal, där det fanns 80 respektive 75 procent kvinnor. Tabell 3. De 20 vanligaste yrkena för anställda män år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Företagssäljare Systemerare och programmerare Lastbils- och långtradarförare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Lagerassistenter m.fl Försäljare, fackhandel Fastighetsskötare Datatekniker Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Installationselektriker Maskiningenjörer och maskintekniker Försäljare, dagligvaror Övriga maskinoperatörer och montörer Övriga ingenjörer och tekniker Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Köks- och restaurangbiträden Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Övrig kontorspersonal Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå.

6 SCB 6 AM 33 SM 1501 Yrkesfördelningen för inrikes- och utrikesfödda Jämn könsfördelning bland läkare Tabell 4a visar de 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda. Totalt fanns ca anställda utrikesfödda, år med yrkesuppgift, vilket motsvarar 14 procent av de anställda med yrkesuppgift. De vanligaste yrkena bland utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. följt av Hotell- och kontorsstädare m.fl. och Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Dessa yrken var klart kvinnodominerade bland utrikesfödda med 74 procent respektive 69 och 89 procent kvinnor. Av de 15 vanligaste yrkena bland utrikesfödda var det störst mansdominans bland, Buss- och spårvagnsförare m.fl, med 93 procent män. Läkare samt Köks- och restaurangbiträden var de yrken som hade den jämnaste könsfördelningen av de 15 vanligaste yrkena bland utrikesfödda, med 50 procent kvinnor och 50 procent män, respektive 49 och 51 procent. Tabell 4a. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda, 2013 Yrke 1 Totalt Antal Inrikes födda Antal Utrikes födda Antal Utrikes födda kvinnor Antal Utrikes födda män Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Hotell- och kontorsstädare m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Köks- och restaurangbiträden Barnskötare m.fl Läkare Kockar och kokerskor Universitets- och högskollärare Grundskollärare Lagerassistenter m.fl Försäljare, fackhandel Systemerare och programmerare Buss- och spårvagnsförare Skötare och vårdare Övriga servicearbetare Totalt Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal. Hotell- och kontorsstädare m.fl. är exempel på ett yrke som hade en annan könsfördelning bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. en kvinnor var 69 procent bland de utrikesfödda i yrket. För inrikesfödda i yrket var andelen kvinnor 84 procent. Yrkesfördelningen för utrikesfödda kvinnor och män Tabell 4b och 4c visar de 15 vanligaste yrkena för utrikesfödda män och kvinnor fördelade på födelseregion. Det vanligaste yrket bland utrikesfödda män var Hotell- och kontorsstädare m.fl. där 65 procent av männen var utrikesfödda. Av dessa var 56 procent födda utanför EU27 och Norden.

7 SCB 7 AM 33 SM 1501 Tabell 4b. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda män, 2013 Yrke 1 Antal män totalt Inrikes födda födda i Norden exkl Sverige födda i EU27 exkl Norden födda utanför EU27 och Norden Hotell- och kontorsstädare m.fl ,5 1,3 7,9 56,4 Köks- och restaurangbiträden ,1 0,7 3,2 45,0 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,2 1,3 2,6 25,9 Buss- och spårvagnsförare ,4 2,5 3,2 35,9 Lagerassistenter m.fl ,5 1,7 2,2 14,6 Systemerare och programmerare ,9 1,5 3,0 6,7 Kockar och kokerskor ,7 1,1 5,5 31,7 Universitets- och högskollärare ,5 2,3 11,3 17,8 Läkare ,1 3,6 13,2 16,1 Bil- och taxiförare ,5 1,9 2,7 27,9 Verktygsmaskinoperatörer ,1 2,7 2,2 11,9 Övriga servicearbetare ,2 2,4 2,3 22,1 Lastbils- och långtradarförare ,3 2,2 2,0 4,5 Företagssäljare ,2 1,8 1,6 3,4 Övriga maskinoperatörer och montörer ,7 2,4 2,2 13,7 Totalt ,1 1,8 2,7 9,4 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. var det vanligast yrket bland utrikesfödda kvinnor. I yrket var 18 procent av kvinnorna utrikesfödda. Läkare var en yrkeskår som totalt sett hade en jämn könsfördelning både bland utrikesfödda och inrikesfödda. Det var ett yrke som hade relativt stor representation av utrikesfödda. Bland Läkare, var andelen utrikesfödda i yrket 33 procent. Bland kvinnor som var Läkare var ca 15 procent födda i länder inom EU 27 (exkl. Norden) vilket kan jämföras med den totala andelen anställda kvinnor på arbetsmarknaden som var födda inom EU 27 (exkl. Norden) som var 2,6 procent. Tabell 4c. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda kvinnor, 2013 Yrke 1 Antal kvinnor totalt Inrikes födda födda i Norden exkl Sverige födda i EU27 exkl Norden födda utanför EU27 och Norden Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl ,6 2,9 2,2 13,3 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,9 2,5 2,7 16,9 Hotell- och kontorsstädare m.fl ,3 3,3 8,5 31,8 Barnskötare m.fl ,5 1,9 2,0 12,6 Köks- och restaurangbiträden ,2 1,8 2,8 17,2 Förskollärare och fritidspedagoger ,8 2,0 1,7 5,5 Grundskollärare ,6 1,9 2,4 7,1 Övrig kontorspersonal ,2 2,8 2,2 4,8 Läkare ,8 3,8 14,9 13,5 Försäljare, fackhandel ,9 1,4 1,4 6,4 Skötare och vårdare ,9 2,8 1,6 6,7 Övriga sjuksköterskor ,9 2,6 2,1 6,4 Universitets- och högskollärare ,7 3,2 9,7 14,5 Försäljare, dagligvaror ,5 1,3 1,3 5,9 Bokförings- och redovisningsassistenter ,3 2,7 2,4 4,6 Totalt ,9 2,5 2,6 9,0 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

8 SCB 8 AM 33 SM 1501 Arbetare och tjänstemän Jämn fördelning bland arbetare och tjänstemän i riket Indelningen mellan arbetare och tjänstemän har gjorts med hjälp av yrkeskoder. I vissa fall saknas en yrkeskod vilket skapar en övrig grupp där det inte har gått att avgöra om personen klassas som arbetare eller tjänsteman. De yrken som räknas till tjänstemän finns i yrkesområde 0-3 exkl. koden 3462 i yrkesområde 3, i yrkesområde 4 ingår 4111, 4112, 4120, 4132, 4140, 4190, 4214, 4215, samt koden 5135 i yrkesområde 5. Övriga yrkeskoder räknas till arbetare. Tabell 5a visar fördelning av arbetare och tjänstemän för män och kvinnor uppdelat på sektor. Högst andel tjänstemän fanns inom staten för både män och kvinnor. Inom kommunal sektor fanns den högsta andelen kvinnor som var arbetare, 53 procent. För män fanns den högsta andelen arbetare i näringslivet, 55 procent. Fördelningen var jämn mellan arbetare och tjänstemän i riket 2013 med 48 procent vardera, 4 procent gick inte att klassificera. Det råder dock stora skillnader regionalt. För anställda kvinnor år var fördelningen 45 procent arbetare och 52 procent tjänstemän. Motsvarande fördelning för män var 52 procent arbetare och 43 procent tjänstemän. Tabell 5a. Arbetare och tjänstemän efter kön och sektor, 2013 Arbetare Tjänstemän Övriga Arbetare Tjänstemän Övriga Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun ,3 47,9 45,8 50,6 0,9 1,5 Landsting ,5 25,2 76,2 74,0 0,3 0,8 Näringsliv ,2 55,1 46,8 39,2 6,0 5,7 Staten ,2 11,4 92,2 87,4 0,6 1,2 Riket ,5 51,6 51,9 43,4 3,6 5,0 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Regionala skillnader Tabell 5b visar fördelningen av arbetare och tjänstemän för storstadskommunerna. I Stockholms kommun var nästan två av tre förvärvsarbetande tjänstemän. I Göteborgs och Malmös kommun var fördelningen liknande med ca 40 procent arbetare och ca 55 procent tjänstemän. Tabell 5b. Arbetare och tjänstemän i storstadskommunerna, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Stockholm ,8 63,1 5,1 Göteborg ,2 55,8 4,1 Malmö ,2 53,2 4,6 Övriga Riket ,2 43,6 4,2 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

9 SCB 9 AM 33 SM 1501 Tabell 5c visar kommuner med störst andel arbetare. Störst andel arbetare hade Nordmaling med ca 71 procent. Störst andel tjänstemän hade Solna med 73 procent. Tabell 5c. Störst andel arbetare per anställningskommun, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Nordmaling ,7 26,2 3,0 Lilla Edet ,4 25,7 3,9 Filipstad ,4 26,2 3,4 Hällefors ,5 26,7 3,8 Vansbro ,2 26,7 4,0 Uppvidinge ,9 27,3 3,8 Tidaholm ,7 27,3 4,0 Smedjebacken ,7 27,2 4,1 Munkfors ,6 27,6 3,8 Ockelbo ,6 26,5 4,9 Norsjö ,6 28,1 3,3 Hofors ,5 28,2 3,3 Oxelösund ,3 29,7 2,0 Heby ,1 26,4 5,4 Ovanåker ,0 28,4 3,6 Nordanstig ,0 25,9 6,1 Gullspång ,9 28,2 3,9 Eda ,9 24,9 7,2 Dorotea ,9 27,6 4,4 Olofström ,7 28,6 3,7 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Tabell 5d. Störst andel tjänstemän per anställningskommun, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Solna ,1 72,8 3,1 Lund ,6 64,2 3,2 Stockholm ,8 63,1 5,1 Danderyd ,7 61,7 3,7 Sundbyberg ,9 59,1 5,0 Mölndal ,3 57,4 3,2 Linköping ,0 56,2 3,9 Göteborg ,2 55,8 4,1 Uppsala ,8 54,3 3,9 Sollentuna ,3 54,2 4,5 Malmö ,2 53,2 4,6 Lomma ,9 52,8 5,3 Karlskrona ,8 52,5 3,7 Älmhult ,2 52,2 3,7 Karlstad ,6 51,9 3,5 Östersund ,7 51,2 3,1 Umeå ,7 50,8 3,5 Växjö ,2 50,0 3,7 Luleå ,5 49,9 3,5 Trollhättan ,7 49,2 3,1 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

10 SCB 10 AM 33 SM 1501 Yrkesstrukturen för egna företagare 1 Frisörer, hudterapeuter m.fl. det vanligaste yrket Det vanligaste yrket bland egna företagare år, var Frisörer, hudterapeuter m.fl. som även var det mest kvinnodominerade yrket, 90 procent av de egna företagarna i yrket var kvinnor. Bland de 10 vanligaste yrkena för egna företagare var de yrken med störst andel män Anläggningsmaskinförare m.fl. och Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med 99 respektive 98 procent män. Tabell 6a. De 10 vanligaste yrkena för egna företagare år, 2013 Yrke 1 Total Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Frisörer, hudterapeuter m.fl Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Husdjursuppfödare och husdjursskötare Skogsbrukare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Försäljare, fackhandel Hotell- och kontorsstädare m.fl Anläggningsmaskinförare m.fl Lastbils- och långtradarförare Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Det vanligaste yrket för kvinnor som var egna företagare var Frisörer, hudterapeuter m.fl. med egna företagare som var kvinnor, följt av Skogsbrukare med egna företagare som var kvinnor. Ett annat kvinnodominerande yrke var Hotell- och kontorsstädare m.fl. där 72 procent av de egna företagarna var kvinnor. Tabell 6b. De 5 vanligaste yrkena för egna företagare, kvinnor år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Frisörer, hudterapeuter m.fl Skogsbrukare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Försäljare, fackhandel Hotell- och kontorsstädare m.fl Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Det vanligaste yrket för män var Husdjursuppfödare och husdjursskötare och Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med egna företagare som var män. Skogsbrukare kom först på plats fem bland egenföretagande män, de var till antalet. 1 Mer information om egna företagare finns att läsa under Statistikens tillförlitlighet sid 30.

11 SCB 11 AM 33 SM 1501 Tabell 6c. De 5 vanligaste yrkena för egna företagare, män år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Husdjursuppfödare och husdjursskötare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Skogsbrukare Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Vanligaste yrken för inrikes- och utrikesfödda egna företagare De vanligaste yrkena för inrikesfödda egna företagare var i princip de samma som för egna företagare i stort. Det vanligaste yrket bland inrikesfödda egna företagare var Frisörer, hudterapeuter m.fl. följt av yrken inom jord- och skogsbruk. Bland Frisörer, hudterapeuter m.fl. var 21 procent av de egna företagarna utrikesfödda, medan 1-3 procent av egna företagarna inom jord- och skogsbruk var utrikesfödda. Tabell 7a. De 10 vanligaste yrkena för inrikesfödda egna företagare år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Frisörer, hudterapeuter m.fl Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Husdjursuppfödare och husdjursskötare Skogsbrukare Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Försäljare, fackhandel Anläggningsmaskinförare m.fl Lastbils- och långtradarförare Journalister, författare, informatörer m.fl Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Bland de vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare sågs till viss del en annan rangordning än för inrikesfödda. Frisörer, hudterapeuter m.fl. var det vanligaste yrket för utrikesfödda egna företagare likväl som för inrikesfödda. Därefter följde Hotell- och kontorsstädare m.fl. och Bil- och taxiförare där fördelningen bland de egna företagarna var jämn mellan inrikes- och utrikesfödda med 55 procent utrikes- och 45 procent inrikesfödda egna företagare, respektive 56 procent utrikes- och 44 procent inrikesfödda egna företagare. Bagare- och konditorer var det enda av de 10 vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare som hade en dominerande del utrikesfödda med 77 procent. I yrkeskoden ingår yrken som t.ex. pralinör, pizzabagare m.m.

12 SCB 12 AM 33 SM 1501 Tabell 7b. De 10 vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Frisörer, hudterapeuter m.fl Hotell- och kontorsstädare m.fl Bil- och taxiförare Bagare och konditorer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Försäljare, dagligvaror Chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation Köks- och restaurangbiträden Försäljare, fackhandel Kockar och kokerskor Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå.

13 SCB 13 AM 33 SM 1501 Könsfördelning bland chefer Ojämn könsfördelning i nästan alla sektorer Med jämn könsfördelning avses att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 till 60 procent. Om något av könen utgör mer än 60 procent betraktas gruppen som kvinno- eller mansdominerad. Diagram 2 visar andelen kvinnor och män år som var anställda i de olika sektorerna samt de som var anställda i ledningsarbete I kommuner och landsting var ledningsarbetet kvinnodominerat, medan ledningsarbetet i näringslivet var mansdominerat. Jämn könsfördelning inom ledningsarbete var det inom statlig sektor. Samtidigt var 80 procent av de anställda år i kommuner och landsting kvinnor och 20 procent män. I den statliga sektorn var 52 procent av de anställda kvinnor och 48 procent män. I näringslivet var 39 procent av de anställda kvinnor och 61 procent män. Diagram 2. Könsfördelningen bland de anställda jämfört med könsfördelningen bland anställda i ledningsarbete efter sektor, 2013 Kvinnor var Personalchefer, män Försäljnings- och marknadschefer Den vanligaste chefsfunktionen för kvinnor var Ekonomi-/administrativa chefer och för männen Försäljnings- och marknadschefer utöver gruppen Övriga chefer 3. Kvinnorna var oftare Personalchefer än männen, medan männen oftare var Inköps/distributionschefer och IT-chefer. Inom respektive chefsgrupp var könsfördelningen balanserad bland Ekonomi- /administrativa chefer. Störst mansdominans var det bland IT-chefer, Inköpsoch distributionschefer samt Forsknings- och utvecklingschefer. Två chefskategorier var kvinnodominerade, Personalchefer och Reklam- och PR-chefer. 2 Ledningsarbete inkluderar utöver chefer även högre ämbetsmän och politiker (t.ex. ambassadörer, kommunchefer, riksdagsledamöter och statsekreterare), samt chefstjänstemän i intresseorganisationer (t.ex. förbundsordföranden och generalsekreterare). Yrkesområde 1. 3 I Övriga chefer inom specialområden ingår bevaknings-, kontorsservice-, miljö- och kvalitetschef.

14 SCB 14 AM 33 SM 1501 Tabell 8. Anställda chefer för särskilda funktioner år efter funktion, 2013 Chefsfunktion Kvinnor Män Könsfördelning Antal Antal Kvinnor Män Ekonomichefer och administrativa chefer Personalchefer Försäljnings- och marknadschefer Reklam- och PR-chefer Inköps- och distributionschefer IT-chefer Forsknings- och utvecklingschefer Övriga chefer inom specialområden Samtliga chefer för särskilda funktioner Siffrorna är framtagna på fyrsiffrig SSYK och sedan aggregerad i yrkesgruppen Chefer för särskilda funktioner. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Kvinnor var chefer för verksamheter i offentlig förvaltning, män för verksamheter i näringslivet Bland Drift- och verksamhetschefer var 25 procent av kvinnorna och 28 procent av männen Chefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation annars var det vanligast att kvinnor var chefer inom offentlig verksamhet som Vård och omsorg, Utbildning samt Offentlig förvaltning. Männen var oftare chefer inom till exempel Tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m., Byggverksamhet och Finansiell verksamhet, Fastighetsbolag, företagstjänster m.m. Jämn könsfördelning var det endast bland Chefer inom offentlig förvaltning, medan Chefer inom vård och omsorg samt inom Utbildning var kvinnodominerade. Störst mansdominans var det bland Chefer inom byggverksamhet samt inom Tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. Tabell 9. Anställda drift- och verksamhetschefer år efter verksamhet, 2013 Verksamhet Kvinnor Män Könsfördelning Antal Antal Kvinnor Män Chefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Chefer inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m Chefer inom byggverksamhet Chefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation Chefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m Chefer inom offentlig förvaltning m.m Chefer inom utbildning Chefer inom vård och omsorg Övriga drift- och verksamhetschefer Samtliga drift- och verksamhetschefer Siffrorna är framtagna på fyrsiffrig SSYK. Huvudgrupperna Drift- och verksamhetschefer (SSYK122) samt Chefer för mindre företag och enheter (SSYK131) är sammanslagna. Siffrorna är avrundade till närmaste 100- tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

15 SCB 15 AM 33 SM 1501 Obalanserad könsfördelning bland chefer jämfört med anställda i nästan alla branscher Det är även viktigt att beakta den underliggande könsfördelningen bland anställda i respektive verksamhet när man tittar på könsfördelningen bland cheferna, se diagram 3. I alla branscher utom i Offentlig förvaltning och försvar och Byggverksamhet var andelen kvinnor bland de anställda större än andelen kvinnor bland cheferna 4. Störst skillnad var det inom branschen Finans- och försäkringsverksamhet. en kvinnor bland de anställda var 54 procent och andelen män var 46 procent, medan andelen kvinnor bland cheferna var 36 procent och andelen män 64 procent. Minst skillnad var det i branschen Byggverksamhet där andelen kvinnor bland de anställda var lika stor som bland cheferna. Dock var det en bransch där andelen kvinnor var låg, 9 procent av de anställda var kvinnor och 91 procent var män. Totalt åtta branscher har en jämn könsfördelning bland de anställda, medan endast tre branscher har en jämn könsfördelning bland cheferna. Diagram 3. Könsfördelningen bland de anställda jämfört med könsfördelningen bland chefer, efter näringsgren (SNI2007 grov nivå), Alla chefsgrupper ingår i jämförelsen, det vill säga även VD och chefer inom särskilda funktioner.

16 SCB 16 AM 33 SM 1501 Tabeller 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Militärt arbete Militärer Politiskt arbete m.m. Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m. Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Driftchefer inom tillverkning, el-, värme-/vattenförsörjning m.m Driftchefer inom byggverksamhet Driftchefer inom handel, hotell/rest., transport/kommunikation Driftchefer inom finans. verksamhet, fastighetsbolag, ftg.tjänster m.m Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m Verksamhetschefer inom utbildning Verksamhetschefer inom vård och omsorg Övriga drift- och verksamhetschefer Ekonomichefer och administrativa chefer Personalchefer Försäljnings- och marknadschefer Reklam- och PR-chefer Inköps- och distributionschefer IT-chefer Forsknings- och utvecklingschefer Övriga chefer inom specialområden Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m. Chefer, m. ftg inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Chefer, m. ftg inom tillverkning, el-, värme/vattenförsörjning m.m Chefer, m. byggftg Chefer, m. ftg inom handel, hotell/rest., transport/ kommunikation Chefer, m. ftg inom finans.verksamhet, fastighetsbolag, ftgstjänster m.m Chefer, m. enheter inom offentlig förvaltning m.m Chefer, m. enheter inom utbildning Chefer, m. enheter inom vård och omsorg Chefer, övriga m. ftg och enheter Arbete som kräver teoretisk specialistkompentens inom teknik och datavenskap m.m. Fysiker och astronomer Meteorologer Kemister Geologer, geofysiker m.fl Matematiker Statistiker Systemerare och programmerare Övriga dataspecialister Arkitekter och stadsplanerare Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning Civilingenjörer m.fl., elkraft Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Civilingenjörer m.fl., maskin Civilingenjörer m.fl., kemi Civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi Lantmätare Övriga civilingenjörer m.fl Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och sjukvård Biologer Farmakologer m.fl Agronomer och hortonomer Jägmästare m.fl ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

17 SCB 17 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Läkare Tandläkare Veterinärer Apotekare Logopeder Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister Barnmorskor Avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning Akutsjuksköterskor m.fl Barnsjuksköterskor Distriktssköterskor Andra sjuksköterskor med särskild kompetens Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Universitets- och högskollärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Lärare i estetiska och praktiska ämnen Grundskollärare Speciallärare Skol- och utbildningskonsulenter m.fl Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens Annat abete som kräver teoretisk specialistkompetens Revisorer m.fl Personaltjänstemän och yrkesvägledare Marknadsanalytiker och marknadsförare Organisationsutvecklare Övriga företagsekonomer Advokater och åklagare Domare Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister Övriga jurister Arkivarier, museitjänstemän m.fl Bibliotekarier m.fl Nationalekonomer Sociologer, arkeologer m.fl Filosofer, historiker och statsvetare Språkvetare, översättare och tolkar Journalister, författare, informatörer m.fl Skulptörer, målare m.fl Kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik Koreografer och dansare Regissörer och skådespelare Formgivare Präster Administratörer i offentlig förvaltning Administratörer i intresseorganisationer Psykologer m.fl Socialsekreterare och kuratorer Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Laboratorieingenjörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Elingenjörer och eltekniker Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Maskiningenjörer och maskintekniker Kemiingenjörer och kemitekniker Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi Kartingenjörer m.fl ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

18 SCB 18 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Övriga ingenjörer och tekniker Datatekniker Dataoperatörer Fotografer Ljud- och bildtekniker Kopplingstekniker, radioassistenter m.fl Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker Maskinbefäl Fartygsbefäl m.fl Piloter m.fl Flygledare Flygtekniker Byggnads- och brandinspektörer Säkerhetsinspektörer m.fl Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare högskoleutbildning Lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl Skogsmästare m.fl Arbetsterapeuter Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl Dietister Optiker Tandhygienister Sjukgymnaster m.fl Djursjukvårdare Receptarier Övriga terapeuter Sjuksköterskor, medicin/kirurgi Operationssjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Röntgensjuksköterskor Övriga sjuksköterskor Biomedicinska analytiker Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Förskollärare och fritidspedagoger Andra lärare och instruktörer Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Värdepappersmäklare Försäkringsrepresentanter Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl Reseproducenter Företagssäljare Inköpare Värderare och auktionister Banktjänstemän och kreditrådgivare Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl Agenter Speditörer Platsförmedlare och arbetsvägledare Övriga agenter m.fl Administrativa assistenter Boutredare Redovisningsekonomer m.fl Tulltjänstemän Taxeringstjänstemän Socialförsäkringstjänstemän Övriga tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

19 SCB 19 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Poliser Behandlingsassistenter m.fl Fritidsledare m.fl Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl Presentatörer i radio, TV m.m Musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning Cirkus- och varietéartister m.fl Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl Inspicienter, rekvisitörer m.fl Pastorer Kontorsarbete m.m. Dataregistrerare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Lagerassistenter m.fl Transportassistenter Biblioteksassistenter m.fl Brevbärare m.fl Övrig kontorspersonal Kundservicearbete Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl Bank- och postkassörer Croupierer m.fl Pantlånare Inkasserare m.fl Resebyrå- och turistbyråtjänstemän Receptionister m.fl Telefonister Trafikinformatörer m.fl Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Flygvärdinnor m.fl Tågmästare m.fl Guider och reseledare Storhushållsföreståndare m.fl Kockar och kokerskor Hovmästare, servitörer och bartendrar Barnskötare m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Skötare och vårdare Tandsköterskor Övrig vård- och omsorgspersonal Frisörer, hudterapeuter m.fl Begravningsentreprenörer Övrig servicepersonal, personliga tjänster Brandmän Väktare och ordningsvakter Kriminalvårdare Övrig säkerhetspersonal Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. Fotomodeller m.fl Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Kaféföreståndare Kioskföreståndare Bensinstationsföreståndare m.fl Bil-, båt- och husvagnsförsäljare ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

20 SCB 20 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Demonstratörer, uthyrare m.fl Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Trädgårdsodlare Trädgårdsanläggare m.fl Husdjursuppfödare och husdjursskötare Fjäderfäuppfödare Övriga djuruppfödare och djurskötare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Skogsbrukare Fiskodlare Fiskare Jägare Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Gruv- och bergarbetare Stenhuggare m.fl Murare m.fl Betongarbetare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Anläggningsarbetare Övriga byggnads- och anläggningsarbetare Takmontörer Golvläggare Isoleringsmontörer Glasmästare VVS-montörer m.fl Installationselektriker Fastighetsskötare Övriga byggnadshantverkare Målare Lackerare Skorstensfejare och saneringsarbetare Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. Gjutare Svetsare och gasskärare Tunnplåtslagare Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare Riggare och kabelsplitsare Dykare Smeder Verktygsmakare m.fl Verktygsuppsättare Slipare m.fl Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Flygmekaniker och flygreparatörer Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Elmontörer och elreparatörer Tele- och elektronikreparatörer m.fl Distributionselektriker Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. Finmekaniker Musikinstrumentmakare m.fl Guld- och silversmeder Drejare m.fl Glashyttearbetare m.fl Glasgravörer Dekorationsmålare ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

21 SCB 21 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m Text- och bildoperatörer m.fl Etsare och gravörer, tryckmedier Privatbokbindare Screen- och schablontryckare Annat hantverksarbete Slaktare, styckare m.fl Bagare och konditorer Provsmakare och kvalitetsbedömare Möbelsnickare m.fl Korgmakare och borstbindare Skräddare, modister och ateljésömmerskor Körsnärer Tillskärare Sömmare Tapetserare Garvare och skinnberedare Skomakare m.fl Processoperatörsarbete Operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning Brunnsborrare m.fl Ugnsoperatörer m.fl Valsverksoperatörer Värmebehandlingsoperatörer Tråddragare m.fl Gjuterioperatörer Processoperatörer, glas och keramiska produkter Sågverksoperatörer Processoperatörer, träfiberindustri Processoperatörer, pappersmassa Processoperatörer, papper Processoperatörer, kemisk basindustri Driftmaskinister m.fl Industrirobotoperatörer Maskinoperatörs- och monteringsarbete Verktygsmaskinoperatörer Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror Maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk industri Maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnesindustri Maskinoperatörer, ytbehandling Maskinoperatörer, fotografiska produkter Övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Maskinoperatörer, gummiindustri Maskinoperatörer, plastindustri Maskinoperatörer, trävaruindustri Maskinoperatörer, tryckeri Maskinoperatörer, bokbinderi Maskinoperatörer, pappersvaruindustri Maskinoperatörer, garnberedning Maskinoperatörer, vävning och stickning Symaskinoperatörer Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning Maskinoperatörer, skoindustri m.m Övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri Maskinoperatörer, kött- och fiskberedning Maskinoperatörer, mejeri Maskinoperatörer, kvarnindustri ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland. Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2007 för 323 jobb, för hela landet och för olika regioner där sådan statistik

Läs mer

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2008. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län) Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2010 Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg

Läs mer

Sydsverige (Blekinge och Skåne län) Norra Mellansverige (Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län)

Sydsverige (Blekinge och Skåne län) Norra Mellansverige (Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län) Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2009. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1401 Yrkesstrukturen i Sverige 2012 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1201 Yrkesstrukturen i Sverige 2010 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Egna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 ES/FRS

Egna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 ES/FRS ES/FRS 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 Egna företagare Yrkesuppgifter för egna företagare saknas i stor utsträckning i Yrkesregistret och ingår inte i den officiella statistiken.

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1301 Yrkesstrukturen i Sverige 2011 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Antal av Radetiketter Dossienr

Antal av Radetiketter Dossienr Radetiketter Antal av Dossienr Soldater m.fl. 32 Övriga servicearbetare 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl 29 Övrig servicepersonal 29 Militärer 17 Butikssäljare, fackhandel 16 Butikssäljare,

Läs mer

Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009

Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009 Bild 1 Maskinoperatörs/monteringsarb Metallhantverk o reparatörer Kundservicearbete Gruv bygg o anläggning Transport o maskinförararbete Servicearbete Servicearbete utan yrkerutb. Processoperatörsarbete

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Lönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn 2008-01-31

Lönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn 2008-01-31 Lönespridning Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn 2008-01-31 Innehåll 1 Inledning...3 2. Sammanfattning av resultat...4 3. Insamlingsmetodik...5 3.1 Grundmaterial...5

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1101 Yrkesstrukturen i Sverige 2009 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik JULI, 2012 VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Tjänstemän och arbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING. Yrken inplacerade i SWklassifikationssystem.

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING. Yrken inplacerade i SWklassifikationssystem. Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING. Yrken inplacerade i SWklassifikationssystem. (http://w1.861.telia.com/~u86119281/omr40r.pdf) Innehåll: * Yrken enligt SSYK 96 inplacerade

Läs mer

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare PC-Tekniker Datatekniker (nätverkstekniker) Civilingenjörer m.fl. bygg o anläggning Byggnadsingenjörer o byggnadstekniker

Läs mer

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register AM 33 SM 0501 Yrkesstrukturen i Sverige 2003 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1 Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken

Läs mer

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik April, 2004 Sveriges Byggindustrier Tjänstemän Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2007 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2007 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 0901 Yrkesstrukturen i Sverige 2007 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2007 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 0701 Yrkesstrukturen i Sverige 2005 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 AM 62 SM 0801 Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 Salaries of non-manual workers in the private sector 2007 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2007 års uppgifter avseende månadslöner per utbildningsinriktning

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar som äger rum av arbetskraftens kompetensmässiga

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (6) PM Analysavdelningen Nils Holmgren Typfallsberäkningar av pension för de vanligaste yrkena Syftet med beräkningarna är att ge en ungefärlig uppfattning om förväntad pension för de vanligaste yrkena

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013 AM 52 SM 1401 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2013 I korta drag Medellönen var 26 410 kronor i kommunerna 2013 Den genomsnittliga

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Susanne Gullberg Brännström, SCB, tfn 019-176166, susanne.gullbergbrannstrom@scb.se Mariette Thell, SCB, tfn 019-176600, mariette.thell@scb.

Susanne Gullberg Brännström, SCB, tfn 019-176166, susanne.gullbergbrannstrom@scb.se Mariette Thell, SCB, tfn 019-176600, mariette.thell@scb. AM 33 SM 1601 Yrkesregistret med yrkesstatistik 2014 Yrkesstrukturen I Sverige The Swedish Occupational Register with statistics 2014 I korta drag Vanligaste yrket i riket var underskötersköterskor, men

Läs mer

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Leckström marianne.leckstrom@skl.se www.skl.se/gis Först ett tips Sektionschefstjänst för Infrastruktur och fastighet på SKL är ledig. - Geodata,

Läs mer

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Grums Hammarö Ann Mannerstedt, arbetsmarknadsanalytiker Inskrivna arbetslösa i oktober 2016 som

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor SSYKkod Yrke Arbetstagarorganisation Arbetsgivarorganisation Avtal 1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 1221 Driftchefer inom jordbruk, trädgård,

Läs mer

Sjukskrivning i olika yrken

Sjukskrivning i olika yrken Social Insurance Report Sjukskrivning i olika yrken ersatta från Försäkringskassan per anställd år 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Avdelningen för Analys och prognos

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag

Fakta om löner i våra medlemsföretag JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2014-01-31 Tertial 3, 1 september-31 december 2013 Sida: 2 av 36 Sida: 3 av 36 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2014-01-31 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

ISSP 1998 - MORAL, VÄRDERINGAR OCH RELIGION II SSD 0716. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 1998 - MORAL, VÄRDERINGAR OCH RELIGION II SSD 0716. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 1998 - MORAL, VÄRDERINGAR OCH RELIGION II SSD 0716 Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Box 720 SE 405 30 Göteborg ANVISNINGAR

Läs mer

Näringslivets yrkesklassificering NYK 2004 Statistik Juli, Arbetare

Näringslivets yrkesklassificering NYK 2004 Statistik Juli, Arbetare Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juli, 2012 Arbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter och utgår från SSYK (Standard

Läs mer

LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Den omöjliga lönekarriären LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Lönekarriärbarometer 2013 Därför gör vi en lönekarriärbarometer 3 Vikten av att kunna göra lönekarriär

Läs mer

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion Introduktion Hur ser behoven av kompetens

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena 16-64

Läs mer

Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar

Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik April, 2012 Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar Tjänstemän Förord

Läs mer

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96 2016-02-19 Sida 1 (5) AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96 Från och med publiceringen av AKU januari 2016 införs en ny yrkesindelning, SSYK 2012, i AKU:s löpande publicering. Denna

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan Rubrik Beviljade arbetstillstånd innevarande år Senast körd 2010-10-01 08.10 Siffrorna omfattar både Migrationsverkets samt Sveriges ambassaders och konsulats beslut Siffrorna omfattar inte idrottsutövare,

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden I den här pdf:en hittar du ett antal olika lektioner och uppgifter. Dessa bygger på materialet Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen, som du kan

Läs mer

Låt lönerna bli lönsamma

Låt lönerna bli lönsamma Låt lönerna bli lönsamma Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer. Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Låt lönerna bli lönsamma 3 Vikten av att kunna göra

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Västra Götalands län. Peter Stenebjer

Västra Götalands län. Peter Stenebjer Västra Götalands län Peter Stenebjer Västra Götalands län Befolkningen har ökat med ca 10 % de senaste 20 åren. Enligt prognosen kommer befolkningen i länet att öka med ca 7 % de kommande 10 åren, men

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010. Medarbetare

Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010. Medarbetare Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010 Medarbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter och utgår från SSYK

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke.  En studie om högskoleutbildningar. Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Förord I denna rapport

Läs mer

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Ungdomarnas arbetsmarknad - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Procent av arbetskraften 30 Arbetslösa 16-24 år januari 1987 - april 2013 25 20 15 10 5 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999

Läs mer

ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727 Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Box 720 SE 405 30 Göteborg ANVISNINGAR

Läs mer

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793 Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Pilgatan 19A S-411

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Örebro län 2014 1 Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 Ökade chanser att få jobb Arbetsmarknaden i länet förbättras och fler jobb förväntas tillkomma.

Läs mer

Vem kan jobba till 67?

Vem kan jobba till 67? DELRAPPORT INFÖR LOs PENSIONSUTREDNING Vem kan jobba till 67? En rapport om medelpensioneringsåldern i olika LO yrken Författare: Renée Andersson, utredare vid LOs arbetslivsenhet Inledning LO-kongressen

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

KFS Lönestatistik 2011 - Tabell 0001 Alla branscher, hela landet

KFS Lönestatistik 2011 - Tabell 0001 Alla branscher, hela landet avser ersättning för OB, skiftarbete, jour, beredskap och förmåner. 0000 Övriga 765 25 300 12 500 24 400 33 800 2 300 1210 VD, VVD eller rektor (10 eller fler anställda) 173 1222 Produktionschef, Driftschef,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare

Läs mer

Sjukersättning och yrke

Sjukersättning och yrke Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2014 2015 1 Goda jobbchanser 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas ha en positiv

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3

DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3 DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:3 Yrke och dödlighet 2008 2012 DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2014:3 Yrke och dödlighet 2008 2012 Statistiska centralbyrån 2014 Demographic reports 2014:3 Mortality by occupation

Läs mer

Sysselsättning 012. De nya sysselsattas placering i yrken 2012. Yrke och socioekonomisk ställning

Sysselsättning 012. De nya sysselsattas placering i yrken 2012. Yrke och socioekonomisk ställning Befolkning Sysselsättning Yrke och socioekonomisk ställning De nya sysselsattas placering i yrken Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik kom omkring nya sysselsatta in på arbetsmarknaden år.

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2013-09-30 Tertial 2, 1 maj-31 augusti 2013 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2013-09-30 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen!

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen! Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Välkommen! Daniel Nilsson Arbetsförmedlingschef Luleå-Boden, 010 486 75 55 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker,

Läs mer

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2014 2015 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer