Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän

Transkript

1 AM 33 SM 1501 Yrkesregistret med yrkesstatistik 2013 Yrkesstrukturen I Sverige The Swedish Occupational Register with statistics 2013 I korta drag Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Det vanligaste yrket i riket 2013 var Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. på andra plats kom Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Av totalt anställda i åldern år var 15 procent utrikesfödda. Det var lika stor andel kvinnor som män. Det vanligaste yrket för anställda utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. där individer var utrikesfödda av totalt i yrket. Inom yrkena Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl, Hotell- och kontorsstädare m.fl, Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. fanns knappt en femtedel av alla anställda utrikesfödda. Läkare var den yrkeskår som totalt sett hade den jämnaste könsfördelningen både bland utrikesfödda och inrikesfödda. Det var ett yrke som hade relativt stor representation av utrikesfödda. en utrikesfödda i yrket var 33 procent oavsett kön. Bland kvinnor som var Läkare var 15 procent födda i länder inom EU 27 (exkl. Norden) vilket kan jämföras med den totala andelen anställda kvinnor på arbetsmarknaden som var födda inom EU 27 (exkl. Norden) som var 2,6 procent. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän Det var jämn fördelning mellan arbetare och tjänstemän i riket 2013, 48 procent vardera, 4 procent gick inte att klassificera. För anställda kvinnor år var fördelningen 45 procent arbetare och 52 procent tjänstemän. Motsvarande fördelning för män var 52 procent arbetare och 43 procent tjänstemän. Rodrigo Espinoza, SCB, tfn , rodrigo.espinoza@scb.se Susanne Gullberg Brännström, SCB, tfn , Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie AM Arbetsmarknad. Utkom den 12 februari URN:NBN:SE:SCB-2015-AM33SM1501_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 AM 33 SM 1501 Innehåll Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 1 Statistiken med kommentarer 3 Yrkesstrukturen i riket En tredjedel av de anställda arbetade inom yrkesområden som kräver högskolestudier 3 Könssammansättningen inom olika yrken 5 Kvinnornas yrken 5 Männens yrken 5 Yrkesfördelningen för inrikes- och utrikesfödda 6 Jämn könsfördelning bland läkare 6 Yrkesfördelningen för utrikesfödda kvinnor och män 6 Arbetare och tjänstemän 8 Jämn fördelning bland arbetare och tjänstemän i riket 8 Regionala skillnader 8 Yrkesstrukturen för egna företagare 10 Frisörer, hudterapeuter m.fl. det vanligaste yrket 10 Vanligaste yrken för inrikes- och utrikesfödda egna företagare 11 Könsfördelning bland chefer 13 Ojämn könsfördelning i nästan alla sektorer 13 Kvinnor var Personalchefer, män Försäljnings- och marknadschefer 13 Kvinnor var chefer för verksamheter i offentlig förvaltning, män för verksamheter i näringslivet 14 Obalanserad könsfördelning bland chefer jämfört med anställda i nästan alla branscher 15 Tabeller Anställda år efter yrke, kön och medelålder, Anställda år inom varje läns vanligaste yrken fördelade på kön, Fakta om statistiken 27 Detta omfattar statistiken 27 Definitioner och förklaringar 28 Så görs statistiken 28 Statistikens tillförlitlighet 29 Bra att veta 30 Ny yrkesnomenklatur från årgång Annan statistik 30 In English 31 Summary 31 List of tables 31 List of terms 31

3 SCB 3 AM 33 SM 1501 Statistiken med kommentarer Yrkesstrukturen i riket 2013 En tredjedel av de anställda arbetade inom yrkesområden som kräver högskolestudier Tabell 1 visar yrkesstrukturen 2013 efter yrkesområde, enligt Svensk yrkesnomenklatur (SSYK96) på ensiffernivå. Det största yrkesområdet för anställda, år, var Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. En femtedel av de anställda arbetade inom yrkesområdet. Yrkesområdet omfattar yrken (SSYK96 fyrsiffernivå) som Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., Hovmästare, servitörer och bartenders och Butikskassörer. Det andra och tredje största yrkesområdet var Arbete som kräver kortare högskoleutbildning samt Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens. Båda områdena omfattar yrken som kräver högskolekompetens, till exempel läkare, sjuksköterskor och ingenjörer. Totalt arbetade drygt var tredje anställd (37 procent) inom dessa två områden. De två minsta yrkesområdena var Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske samt Militärt arbete. Tabell 1. Antal anställda år efter yrkesområde i riket, 2013 Yrkesområde 1 Totalt Antal kvinnor Antal män Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Militärt arbete Uppgift saknas Totalt Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på ensiffernivå. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal. Diagram 1 visar yrkesstrukturen efter yrke (SSYK96 fyrsiffernivå) för de 30 vanligaste yrkena i riket Totalt fanns det anställda inom dessa yrken, 60 procent utgjordes av kvinnor. Bland yrkena fanns Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. och Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. samt Barnskötare m.fl. Dessa yrkesgrupper var klart kvinnodominerade med 93 procent kvinnor och 7 procent män, respektive 80 procent kvinnor och 20 procent män. Bland Barnskötare m.fl. var det 85 procent kvinnor och 15 procent män. Största yrket med mansdominans bland de 30 vanligaste yrkena var Företagssäljare med 71 procent män och 29 procent kvinnor. Yrket med jämnast könsfördelning var Läkare där fördelningen var 50 procent kvinnor och 50 procent män. Definitionen av jämn könsfördelning är att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 till 60 procent. Sett ur den aspekten hade även yrkena Kockar och kokerskor samt Universitets och högskolelärare jämn könsfördelning av de 30 vanligaste yrkena i riket.

4 SCB 4 AM 33 SM 1501 Diagram 1. De 30 vanligaste yrkena i riket för anställda år, % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl. Företagssäljare Förskollärare och fritidspedagoger Antal kvinnor: Antal män: Övrig kontorspersonal kvinnor: 60 % män: 40 % Systemerare och programmerare Grundskollärare Försäljare, dagligvaror Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Skötare och vårdare Lastbils- och långtradarförare Lagerassistenter m.fl. Administratörer i offentlig förvaltning Administrativa assistenter Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Bokförings- och redovisningsassistenter Övriga sjuksköterskor Datatekniker Fastighetsskötare Kockar och kokerskor Läkare Universitets- och högskollärare Verktygsmaskinoperatörer Övriga servicearbetare Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Övriga maskinoperatörer och montörer Socialsekreterare och kuratorer Totalt Kvinnor Män

5 SCB 5 AM 33 SM 1501 Könssammansättningen inom olika yrken Kvinnornas yrken Det vanligaste yrket bland kvinnor 2013 var Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Det var också det yrket med näst minst andel män, 7 procent. Det yrke med störst andel män bland de vanligaste yrkena för kvinnor var Företagssäljare och Försäljare, fackhandel där det fanns 71 respektive 38 procent män. Tabell 2. De 20 vanligaste yrkena för anställda kvinnor år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Barnskötare m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Försäljare, fackhandel Grundskollärare Övrig kontorspersonal Hotell- och kontorsstädare m.fl Försäljare, dagligvaror Skötare och vårdare Köks- och restaurangbiträden Bokförings- och redovisningsassistenter Övriga sjuksköterskor Administrativa assistenter Administratörer i offentlig förvaltning Företagssäljare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Socialsekreterare och kuratorer Redovisningsekonomer m.fl Receptionister m.fl Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Männens yrken För män var det vanligaste yrket Företagssäljare. De mest mansdominerade yrkena av de 20 vanligaste yrkena för män fanns bland Installationselektriker, Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. samt Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer. Inom dessa yrken fanns det 1 till 2 procent anställda kvinnor. Yrket med störst andel kvinnor bland de vanligaste yrkena för män var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. och Övrig kontorspersonal, där det fanns 80 respektive 75 procent kvinnor. Tabell 3. De 20 vanligaste yrkena för anställda män år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Företagssäljare Systemerare och programmerare Lastbils- och långtradarförare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Lagerassistenter m.fl Försäljare, fackhandel Fastighetsskötare Datatekniker Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Installationselektriker Maskiningenjörer och maskintekniker Försäljare, dagligvaror Övriga maskinoperatörer och montörer Övriga ingenjörer och tekniker Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Köks- och restaurangbiträden Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Övrig kontorspersonal Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå.

6 SCB 6 AM 33 SM 1501 Yrkesfördelningen för inrikes- och utrikesfödda Jämn könsfördelning bland läkare Tabell 4a visar de 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda. Totalt fanns ca anställda utrikesfödda, år med yrkesuppgift, vilket motsvarar 14 procent av de anställda med yrkesuppgift. De vanligaste yrkena bland utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. följt av Hotell- och kontorsstädare m.fl. och Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Dessa yrken var klart kvinnodominerade bland utrikesfödda med 74 procent respektive 69 och 89 procent kvinnor. Av de 15 vanligaste yrkena bland utrikesfödda var det störst mansdominans bland, Buss- och spårvagnsförare m.fl, med 93 procent män. Läkare samt Köks- och restaurangbiträden var de yrken som hade den jämnaste könsfördelningen av de 15 vanligaste yrkena bland utrikesfödda, med 50 procent kvinnor och 50 procent män, respektive 49 och 51 procent. Tabell 4a. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda, 2013 Yrke 1 Totalt Antal Inrikes födda Antal Utrikes födda Antal Utrikes födda kvinnor Antal Utrikes födda män Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Hotell- och kontorsstädare m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Köks- och restaurangbiträden Barnskötare m.fl Läkare Kockar och kokerskor Universitets- och högskollärare Grundskollärare Lagerassistenter m.fl Försäljare, fackhandel Systemerare och programmerare Buss- och spårvagnsförare Skötare och vårdare Övriga servicearbetare Totalt Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal. Hotell- och kontorsstädare m.fl. är exempel på ett yrke som hade en annan könsfördelning bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. en kvinnor var 69 procent bland de utrikesfödda i yrket. För inrikesfödda i yrket var andelen kvinnor 84 procent. Yrkesfördelningen för utrikesfödda kvinnor och män Tabell 4b och 4c visar de 15 vanligaste yrkena för utrikesfödda män och kvinnor fördelade på födelseregion. Det vanligaste yrket bland utrikesfödda män var Hotell- och kontorsstädare m.fl. där 65 procent av männen var utrikesfödda. Av dessa var 56 procent födda utanför EU27 och Norden.

7 SCB 7 AM 33 SM 1501 Tabell 4b. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda män, 2013 Yrke 1 Antal män totalt Inrikes födda födda i Norden exkl Sverige födda i EU27 exkl Norden födda utanför EU27 och Norden Hotell- och kontorsstädare m.fl ,5 1,3 7,9 56,4 Köks- och restaurangbiträden ,1 0,7 3,2 45,0 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,2 1,3 2,6 25,9 Buss- och spårvagnsförare ,4 2,5 3,2 35,9 Lagerassistenter m.fl ,5 1,7 2,2 14,6 Systemerare och programmerare ,9 1,5 3,0 6,7 Kockar och kokerskor ,7 1,1 5,5 31,7 Universitets- och högskollärare ,5 2,3 11,3 17,8 Läkare ,1 3,6 13,2 16,1 Bil- och taxiförare ,5 1,9 2,7 27,9 Verktygsmaskinoperatörer ,1 2,7 2,2 11,9 Övriga servicearbetare ,2 2,4 2,3 22,1 Lastbils- och långtradarförare ,3 2,2 2,0 4,5 Företagssäljare ,2 1,8 1,6 3,4 Övriga maskinoperatörer och montörer ,7 2,4 2,2 13,7 Totalt ,1 1,8 2,7 9,4 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. var det vanligast yrket bland utrikesfödda kvinnor. I yrket var 18 procent av kvinnorna utrikesfödda. Läkare var en yrkeskår som totalt sett hade en jämn könsfördelning både bland utrikesfödda och inrikesfödda. Det var ett yrke som hade relativt stor representation av utrikesfödda. Bland Läkare, var andelen utrikesfödda i yrket 33 procent. Bland kvinnor som var Läkare var ca 15 procent födda i länder inom EU 27 (exkl. Norden) vilket kan jämföras med den totala andelen anställda kvinnor på arbetsmarknaden som var födda inom EU 27 (exkl. Norden) som var 2,6 procent. Tabell 4c. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda kvinnor, 2013 Yrke 1 Antal kvinnor totalt Inrikes födda födda i Norden exkl Sverige födda i EU27 exkl Norden födda utanför EU27 och Norden Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl ,6 2,9 2,2 13,3 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,9 2,5 2,7 16,9 Hotell- och kontorsstädare m.fl ,3 3,3 8,5 31,8 Barnskötare m.fl ,5 1,9 2,0 12,6 Köks- och restaurangbiträden ,2 1,8 2,8 17,2 Förskollärare och fritidspedagoger ,8 2,0 1,7 5,5 Grundskollärare ,6 1,9 2,4 7,1 Övrig kontorspersonal ,2 2,8 2,2 4,8 Läkare ,8 3,8 14,9 13,5 Försäljare, fackhandel ,9 1,4 1,4 6,4 Skötare och vårdare ,9 2,8 1,6 6,7 Övriga sjuksköterskor ,9 2,6 2,1 6,4 Universitets- och högskollärare ,7 3,2 9,7 14,5 Försäljare, dagligvaror ,5 1,3 1,3 5,9 Bokförings- och redovisningsassistenter ,3 2,7 2,4 4,6 Totalt ,9 2,5 2,6 9,0 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

8 SCB 8 AM 33 SM 1501 Arbetare och tjänstemän Jämn fördelning bland arbetare och tjänstemän i riket Indelningen mellan arbetare och tjänstemän har gjorts med hjälp av yrkeskoder. I vissa fall saknas en yrkeskod vilket skapar en övrig grupp där det inte har gått att avgöra om personen klassas som arbetare eller tjänsteman. De yrken som räknas till tjänstemän finns i yrkesområde 0-3 exkl. koden 3462 i yrkesområde 3, i yrkesområde 4 ingår 4111, 4112, 4120, 4132, 4140, 4190, 4214, 4215, samt koden 5135 i yrkesområde 5. Övriga yrkeskoder räknas till arbetare. Tabell 5a visar fördelning av arbetare och tjänstemän för män och kvinnor uppdelat på sektor. Högst andel tjänstemän fanns inom staten för både män och kvinnor. Inom kommunal sektor fanns den högsta andelen kvinnor som var arbetare, 53 procent. För män fanns den högsta andelen arbetare i näringslivet, 55 procent. Fördelningen var jämn mellan arbetare och tjänstemän i riket 2013 med 48 procent vardera, 4 procent gick inte att klassificera. Det råder dock stora skillnader regionalt. För anställda kvinnor år var fördelningen 45 procent arbetare och 52 procent tjänstemän. Motsvarande fördelning för män var 52 procent arbetare och 43 procent tjänstemän. Tabell 5a. Arbetare och tjänstemän efter kön och sektor, 2013 Arbetare Tjänstemän Övriga Arbetare Tjänstemän Övriga Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun ,3 47,9 45,8 50,6 0,9 1,5 Landsting ,5 25,2 76,2 74,0 0,3 0,8 Näringsliv ,2 55,1 46,8 39,2 6,0 5,7 Staten ,2 11,4 92,2 87,4 0,6 1,2 Riket ,5 51,6 51,9 43,4 3,6 5,0 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Regionala skillnader Tabell 5b visar fördelningen av arbetare och tjänstemän för storstadskommunerna. I Stockholms kommun var nästan två av tre förvärvsarbetande tjänstemän. I Göteborgs och Malmös kommun var fördelningen liknande med ca 40 procent arbetare och ca 55 procent tjänstemän. Tabell 5b. Arbetare och tjänstemän i storstadskommunerna, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Stockholm ,8 63,1 5,1 Göteborg ,2 55,8 4,1 Malmö ,2 53,2 4,6 Övriga Riket ,2 43,6 4,2 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

9 SCB 9 AM 33 SM 1501 Tabell 5c visar kommuner med störst andel arbetare. Störst andel arbetare hade Nordmaling med ca 71 procent. Störst andel tjänstemän hade Solna med 73 procent. Tabell 5c. Störst andel arbetare per anställningskommun, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Nordmaling ,7 26,2 3,0 Lilla Edet ,4 25,7 3,9 Filipstad ,4 26,2 3,4 Hällefors ,5 26,7 3,8 Vansbro ,2 26,7 4,0 Uppvidinge ,9 27,3 3,8 Tidaholm ,7 27,3 4,0 Smedjebacken ,7 27,2 4,1 Munkfors ,6 27,6 3,8 Ockelbo ,6 26,5 4,9 Norsjö ,6 28,1 3,3 Hofors ,5 28,2 3,3 Oxelösund ,3 29,7 2,0 Heby ,1 26,4 5,4 Ovanåker ,0 28,4 3,6 Nordanstig ,0 25,9 6,1 Gullspång ,9 28,2 3,9 Eda ,9 24,9 7,2 Dorotea ,9 27,6 4,4 Olofström ,7 28,6 3,7 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Tabell 5d. Störst andel tjänstemän per anställningskommun, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Solna ,1 72,8 3,1 Lund ,6 64,2 3,2 Stockholm ,8 63,1 5,1 Danderyd ,7 61,7 3,7 Sundbyberg ,9 59,1 5,0 Mölndal ,3 57,4 3,2 Linköping ,0 56,2 3,9 Göteborg ,2 55,8 4,1 Uppsala ,8 54,3 3,9 Sollentuna ,3 54,2 4,5 Malmö ,2 53,2 4,6 Lomma ,9 52,8 5,3 Karlskrona ,8 52,5 3,7 Älmhult ,2 52,2 3,7 Karlstad ,6 51,9 3,5 Östersund ,7 51,2 3,1 Umeå ,7 50,8 3,5 Växjö ,2 50,0 3,7 Luleå ,5 49,9 3,5 Trollhättan ,7 49,2 3,1 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

10 SCB 10 AM 33 SM 1501 Yrkesstrukturen för egna företagare 1 Frisörer, hudterapeuter m.fl. det vanligaste yrket Det vanligaste yrket bland egna företagare år, var Frisörer, hudterapeuter m.fl. som även var det mest kvinnodominerade yrket, 90 procent av de egna företagarna i yrket var kvinnor. Bland de 10 vanligaste yrkena för egna företagare var de yrken med störst andel män Anläggningsmaskinförare m.fl. och Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med 99 respektive 98 procent män. Tabell 6a. De 10 vanligaste yrkena för egna företagare år, 2013 Yrke 1 Total Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Frisörer, hudterapeuter m.fl Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Husdjursuppfödare och husdjursskötare Skogsbrukare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Försäljare, fackhandel Hotell- och kontorsstädare m.fl Anläggningsmaskinförare m.fl Lastbils- och långtradarförare Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Det vanligaste yrket för kvinnor som var egna företagare var Frisörer, hudterapeuter m.fl. med egna företagare som var kvinnor, följt av Skogsbrukare med egna företagare som var kvinnor. Ett annat kvinnodominerande yrke var Hotell- och kontorsstädare m.fl. där 72 procent av de egna företagarna var kvinnor. Tabell 6b. De 5 vanligaste yrkena för egna företagare, kvinnor år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Frisörer, hudterapeuter m.fl Skogsbrukare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Försäljare, fackhandel Hotell- och kontorsstädare m.fl Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Det vanligaste yrket för män var Husdjursuppfödare och husdjursskötare och Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med egna företagare som var män. Skogsbrukare kom först på plats fem bland egenföretagande män, de var till antalet. 1 Mer information om egna företagare finns att läsa under Statistikens tillförlitlighet sid 30.

11 SCB 11 AM 33 SM 1501 Tabell 6c. De 5 vanligaste yrkena för egna företagare, män år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Husdjursuppfödare och husdjursskötare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Skogsbrukare Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Vanligaste yrken för inrikes- och utrikesfödda egna företagare De vanligaste yrkena för inrikesfödda egna företagare var i princip de samma som för egna företagare i stort. Det vanligaste yrket bland inrikesfödda egna företagare var Frisörer, hudterapeuter m.fl. följt av yrken inom jord- och skogsbruk. Bland Frisörer, hudterapeuter m.fl. var 21 procent av de egna företagarna utrikesfödda, medan 1-3 procent av egna företagarna inom jord- och skogsbruk var utrikesfödda. Tabell 7a. De 10 vanligaste yrkena för inrikesfödda egna företagare år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Frisörer, hudterapeuter m.fl Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Husdjursuppfödare och husdjursskötare Skogsbrukare Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Försäljare, fackhandel Anläggningsmaskinförare m.fl Lastbils- och långtradarförare Journalister, författare, informatörer m.fl Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Bland de vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare sågs till viss del en annan rangordning än för inrikesfödda. Frisörer, hudterapeuter m.fl. var det vanligaste yrket för utrikesfödda egna företagare likväl som för inrikesfödda. Därefter följde Hotell- och kontorsstädare m.fl. och Bil- och taxiförare där fördelningen bland de egna företagarna var jämn mellan inrikes- och utrikesfödda med 55 procent utrikes- och 45 procent inrikesfödda egna företagare, respektive 56 procent utrikes- och 44 procent inrikesfödda egna företagare. Bagare- och konditorer var det enda av de 10 vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare som hade en dominerande del utrikesfödda med 77 procent. I yrkeskoden ingår yrken som t.ex. pralinör, pizzabagare m.m.

12 SCB 12 AM 33 SM 1501 Tabell 7b. De 10 vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Frisörer, hudterapeuter m.fl Hotell- och kontorsstädare m.fl Bil- och taxiförare Bagare och konditorer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Försäljare, dagligvaror Chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation Köks- och restaurangbiträden Försäljare, fackhandel Kockar och kokerskor Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå.

13 SCB 13 AM 33 SM 1501 Könsfördelning bland chefer Ojämn könsfördelning i nästan alla sektorer Med jämn könsfördelning avses att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 till 60 procent. Om något av könen utgör mer än 60 procent betraktas gruppen som kvinno- eller mansdominerad. Diagram 2 visar andelen kvinnor och män år som var anställda i de olika sektorerna samt de som var anställda i ledningsarbete I kommuner och landsting var ledningsarbetet kvinnodominerat, medan ledningsarbetet i näringslivet var mansdominerat. Jämn könsfördelning inom ledningsarbete var det inom statlig sektor. Samtidigt var 80 procent av de anställda år i kommuner och landsting kvinnor och 20 procent män. I den statliga sektorn var 52 procent av de anställda kvinnor och 48 procent män. I näringslivet var 39 procent av de anställda kvinnor och 61 procent män. Diagram 2. Könsfördelningen bland de anställda jämfört med könsfördelningen bland anställda i ledningsarbete efter sektor, 2013 Kvinnor var Personalchefer, män Försäljnings- och marknadschefer Den vanligaste chefsfunktionen för kvinnor var Ekonomi-/administrativa chefer och för männen Försäljnings- och marknadschefer utöver gruppen Övriga chefer 3. Kvinnorna var oftare Personalchefer än männen, medan männen oftare var Inköps/distributionschefer och IT-chefer. Inom respektive chefsgrupp var könsfördelningen balanserad bland Ekonomi- /administrativa chefer. Störst mansdominans var det bland IT-chefer, Inköpsoch distributionschefer samt Forsknings- och utvecklingschefer. Två chefskategorier var kvinnodominerade, Personalchefer och Reklam- och PR-chefer. 2 Ledningsarbete inkluderar utöver chefer även högre ämbetsmän och politiker (t.ex. ambassadörer, kommunchefer, riksdagsledamöter och statsekreterare), samt chefstjänstemän i intresseorganisationer (t.ex. förbundsordföranden och generalsekreterare). Yrkesområde 1. 3 I Övriga chefer inom specialområden ingår bevaknings-, kontorsservice-, miljö- och kvalitetschef.

14 SCB 14 AM 33 SM 1501 Tabell 8. Anställda chefer för särskilda funktioner år efter funktion, 2013 Chefsfunktion Kvinnor Män Könsfördelning Antal Antal Kvinnor Män Ekonomichefer och administrativa chefer Personalchefer Försäljnings- och marknadschefer Reklam- och PR-chefer Inköps- och distributionschefer IT-chefer Forsknings- och utvecklingschefer Övriga chefer inom specialområden Samtliga chefer för särskilda funktioner Siffrorna är framtagna på fyrsiffrig SSYK och sedan aggregerad i yrkesgruppen Chefer för särskilda funktioner. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Kvinnor var chefer för verksamheter i offentlig förvaltning, män för verksamheter i näringslivet Bland Drift- och verksamhetschefer var 25 procent av kvinnorna och 28 procent av männen Chefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation annars var det vanligast att kvinnor var chefer inom offentlig verksamhet som Vård och omsorg, Utbildning samt Offentlig förvaltning. Männen var oftare chefer inom till exempel Tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m., Byggverksamhet och Finansiell verksamhet, Fastighetsbolag, företagstjänster m.m. Jämn könsfördelning var det endast bland Chefer inom offentlig förvaltning, medan Chefer inom vård och omsorg samt inom Utbildning var kvinnodominerade. Störst mansdominans var det bland Chefer inom byggverksamhet samt inom Tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. Tabell 9. Anställda drift- och verksamhetschefer år efter verksamhet, 2013 Verksamhet Kvinnor Män Könsfördelning Antal Antal Kvinnor Män Chefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Chefer inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m Chefer inom byggverksamhet Chefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation Chefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m Chefer inom offentlig förvaltning m.m Chefer inom utbildning Chefer inom vård och omsorg Övriga drift- och verksamhetschefer Samtliga drift- och verksamhetschefer Siffrorna är framtagna på fyrsiffrig SSYK. Huvudgrupperna Drift- och verksamhetschefer (SSYK122) samt Chefer för mindre företag och enheter (SSYK131) är sammanslagna. Siffrorna är avrundade till närmaste 100- tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

15 SCB 15 AM 33 SM 1501 Obalanserad könsfördelning bland chefer jämfört med anställda i nästan alla branscher Det är även viktigt att beakta den underliggande könsfördelningen bland anställda i respektive verksamhet när man tittar på könsfördelningen bland cheferna, se diagram 3. I alla branscher utom i Offentlig förvaltning och försvar och Byggverksamhet var andelen kvinnor bland de anställda större än andelen kvinnor bland cheferna 4. Störst skillnad var det inom branschen Finans- och försäkringsverksamhet. en kvinnor bland de anställda var 54 procent och andelen män var 46 procent, medan andelen kvinnor bland cheferna var 36 procent och andelen män 64 procent. Minst skillnad var det i branschen Byggverksamhet där andelen kvinnor bland de anställda var lika stor som bland cheferna. Dock var det en bransch där andelen kvinnor var låg, 9 procent av de anställda var kvinnor och 91 procent var män. Totalt åtta branscher har en jämn könsfördelning bland de anställda, medan endast tre branscher har en jämn könsfördelning bland cheferna. Diagram 3. Könsfördelningen bland de anställda jämfört med könsfördelningen bland chefer, efter näringsgren (SNI2007 grov nivå), Alla chefsgrupper ingår i jämförelsen, det vill säga även VD och chefer inom särskilda funktioner.

16 SCB 16 AM 33 SM 1501 Tabeller 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Militärt arbete Militärer Politiskt arbete m.m. Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m. Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Driftchefer inom tillverkning, el-, värme-/vattenförsörjning m.m Driftchefer inom byggverksamhet Driftchefer inom handel, hotell/rest., transport/kommunikation Driftchefer inom finans. verksamhet, fastighetsbolag, ftg.tjänster m.m Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m Verksamhetschefer inom utbildning Verksamhetschefer inom vård och omsorg Övriga drift- och verksamhetschefer Ekonomichefer och administrativa chefer Personalchefer Försäljnings- och marknadschefer Reklam- och PR-chefer Inköps- och distributionschefer IT-chefer Forsknings- och utvecklingschefer Övriga chefer inom specialområden Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m. Chefer, m. ftg inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Chefer, m. ftg inom tillverkning, el-, värme/vattenförsörjning m.m Chefer, m. byggftg Chefer, m. ftg inom handel, hotell/rest., transport/ kommunikation Chefer, m. ftg inom finans.verksamhet, fastighetsbolag, ftgstjänster m.m Chefer, m. enheter inom offentlig förvaltning m.m Chefer, m. enheter inom utbildning Chefer, m. enheter inom vård och omsorg Chefer, övriga m. ftg och enheter Arbete som kräver teoretisk specialistkompentens inom teknik och datavenskap m.m. Fysiker och astronomer Meteorologer Kemister Geologer, geofysiker m.fl Matematiker Statistiker Systemerare och programmerare Övriga dataspecialister Arkitekter och stadsplanerare Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning Civilingenjörer m.fl., elkraft Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Civilingenjörer m.fl., maskin Civilingenjörer m.fl., kemi Civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi Lantmätare Övriga civilingenjörer m.fl Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och sjukvård Biologer Farmakologer m.fl Agronomer och hortonomer Jägmästare m.fl ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

17 SCB 17 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Läkare Tandläkare Veterinärer Apotekare Logopeder Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister Barnmorskor Avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning Akutsjuksköterskor m.fl Barnsjuksköterskor Distriktssköterskor Andra sjuksköterskor med särskild kompetens Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Universitets- och högskollärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Lärare i estetiska och praktiska ämnen Grundskollärare Speciallärare Skol- och utbildningskonsulenter m.fl Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens Annat abete som kräver teoretisk specialistkompetens Revisorer m.fl Personaltjänstemän och yrkesvägledare Marknadsanalytiker och marknadsförare Organisationsutvecklare Övriga företagsekonomer Advokater och åklagare Domare Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister Övriga jurister Arkivarier, museitjänstemän m.fl Bibliotekarier m.fl Nationalekonomer Sociologer, arkeologer m.fl Filosofer, historiker och statsvetare Språkvetare, översättare och tolkar Journalister, författare, informatörer m.fl Skulptörer, målare m.fl Kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik Koreografer och dansare Regissörer och skådespelare Formgivare Präster Administratörer i offentlig förvaltning Administratörer i intresseorganisationer Psykologer m.fl Socialsekreterare och kuratorer Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Laboratorieingenjörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Elingenjörer och eltekniker Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Maskiningenjörer och maskintekniker Kemiingenjörer och kemitekniker Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi Kartingenjörer m.fl ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

18 SCB 18 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Övriga ingenjörer och tekniker Datatekniker Dataoperatörer Fotografer Ljud- och bildtekniker Kopplingstekniker, radioassistenter m.fl Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker Maskinbefäl Fartygsbefäl m.fl Piloter m.fl Flygledare Flygtekniker Byggnads- och brandinspektörer Säkerhetsinspektörer m.fl Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare högskoleutbildning Lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl Skogsmästare m.fl Arbetsterapeuter Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl Dietister Optiker Tandhygienister Sjukgymnaster m.fl Djursjukvårdare Receptarier Övriga terapeuter Sjuksköterskor, medicin/kirurgi Operationssjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Röntgensjuksköterskor Övriga sjuksköterskor Biomedicinska analytiker Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Förskollärare och fritidspedagoger Andra lärare och instruktörer Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Värdepappersmäklare Försäkringsrepresentanter Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl Reseproducenter Företagssäljare Inköpare Värderare och auktionister Banktjänstemän och kreditrådgivare Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl Agenter Speditörer Platsförmedlare och arbetsvägledare Övriga agenter m.fl Administrativa assistenter Boutredare Redovisningsekonomer m.fl Tulltjänstemän Taxeringstjänstemän Socialförsäkringstjänstemän Övriga tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

19 SCB 19 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Poliser Behandlingsassistenter m.fl Fritidsledare m.fl Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl Presentatörer i radio, TV m.m Musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning Cirkus- och varietéartister m.fl Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl Inspicienter, rekvisitörer m.fl Pastorer Kontorsarbete m.m. Dataregistrerare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Lagerassistenter m.fl Transportassistenter Biblioteksassistenter m.fl Brevbärare m.fl Övrig kontorspersonal Kundservicearbete Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl Bank- och postkassörer Croupierer m.fl Pantlånare Inkasserare m.fl Resebyrå- och turistbyråtjänstemän Receptionister m.fl Telefonister Trafikinformatörer m.fl Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Flygvärdinnor m.fl Tågmästare m.fl Guider och reseledare Storhushållsföreståndare m.fl Kockar och kokerskor Hovmästare, servitörer och bartendrar Barnskötare m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Skötare och vårdare Tandsköterskor Övrig vård- och omsorgspersonal Frisörer, hudterapeuter m.fl Begravningsentreprenörer Övrig servicepersonal, personliga tjänster Brandmän Väktare och ordningsvakter Kriminalvårdare Övrig säkerhetspersonal Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. Fotomodeller m.fl Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Kaféföreståndare Kioskföreståndare Bensinstationsföreståndare m.fl Bil-, båt- och husvagnsförsäljare ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

20 SCB 20 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Demonstratörer, uthyrare m.fl Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Trädgårdsodlare Trädgårdsanläggare m.fl Husdjursuppfödare och husdjursskötare Fjäderfäuppfödare Övriga djuruppfödare och djurskötare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Skogsbrukare Fiskodlare Fiskare Jägare Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Gruv- och bergarbetare Stenhuggare m.fl Murare m.fl Betongarbetare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Anläggningsarbetare Övriga byggnads- och anläggningsarbetare Takmontörer Golvläggare Isoleringsmontörer Glasmästare VVS-montörer m.fl Installationselektriker Fastighetsskötare Övriga byggnadshantverkare Målare Lackerare Skorstensfejare och saneringsarbetare Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. Gjutare Svetsare och gasskärare Tunnplåtslagare Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare Riggare och kabelsplitsare Dykare Smeder Verktygsmakare m.fl Verktygsuppsättare Slipare m.fl Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Flygmekaniker och flygreparatörer Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Elmontörer och elreparatörer Tele- och elektronikreparatörer m.fl Distributionselektriker Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. Finmekaniker Musikinstrumentmakare m.fl Guld- och silversmeder Drejare m.fl Glashyttearbetare m.fl Glasgravörer Dekorationsmålare ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

21 SCB 21 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m Text- och bildoperatörer m.fl Etsare och gravörer, tryckmedier Privatbokbindare Screen- och schablontryckare Annat hantverksarbete Slaktare, styckare m.fl Bagare och konditorer Provsmakare och kvalitetsbedömare Möbelsnickare m.fl Korgmakare och borstbindare Skräddare, modister och ateljésömmerskor Körsnärer Tillskärare Sömmare Tapetserare Garvare och skinnberedare Skomakare m.fl Processoperatörsarbete Operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning Brunnsborrare m.fl Ugnsoperatörer m.fl Valsverksoperatörer Värmebehandlingsoperatörer Tråddragare m.fl Gjuterioperatörer Processoperatörer, glas och keramiska produkter Sågverksoperatörer Processoperatörer, träfiberindustri Processoperatörer, pappersmassa Processoperatörer, papper Processoperatörer, kemisk basindustri Driftmaskinister m.fl Industrirobotoperatörer Maskinoperatörs- och monteringsarbete Verktygsmaskinoperatörer Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror Maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk industri Maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnesindustri Maskinoperatörer, ytbehandling Maskinoperatörer, fotografiska produkter Övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Maskinoperatörer, gummiindustri Maskinoperatörer, plastindustri Maskinoperatörer, trävaruindustri Maskinoperatörer, tryckeri Maskinoperatörer, bokbinderi Maskinoperatörer, pappersvaruindustri Maskinoperatörer, garnberedning Maskinoperatörer, vävning och stickning Symaskinoperatörer Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning Maskinoperatörer, skoindustri m.m Övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri Maskinoperatörer, kött- och fiskberedning Maskinoperatörer, mejeri Maskinoperatörer, kvarnindustri ) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.