Lönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn

Transkript

1 Lönespridning Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn

2 Innehåll 1 Inledning Sammanfattning av resultat Insamlingsmetodik Grundmaterial Insamlingsperiod Yrkesgrupper Avgränsning I rapporten behandlas yrkesgrupper inom Almega där antalet individer ej understiger 100 under perioden Ett antal yrkesgrupper har också tagits bort på grund av strukturella förändringar som ger en missvisande bild av lönespridningen Spridningsmått Vad innebär ökad lönespridning Lönespridning Vad är lönespridning? Ökad lönespridning är positivt Lönesamtalet Resultat Topp 10 av de som ökat båda åren mellan Lägst lönespridning av de som minskat båda åren mellan Topp 10 yrken med störst lönespridning yrken med lägst lönespridning Topp 10 lönespridning Bilagor Bilaga 1. Trend lönespridning Bilaga 2. Lönespridning

3 1 Inledning En ökad lönespridning är bra. Lönebildningen ska vara en dynamisk, skapande process som leder till bättre produktivitet och ökad lönsamhet och därmed bättre förutsättningar för löneutvecklingen i företaget. Här har den enskilde medarbetaren en nyckelroll. Det är hans eller hennes prestation, ansvar och den kunskap och utbildning som omsätts i arbetet som ska påverka lönesättningen. Medarbetaren ska kunna påverka sin egen lön och få en bra löneutveckling. Alla ska ha möjligheten att göra lönekarriär. Det är därför som Almega ser en ökad lönespridning som något positivt. Den är ett tecken på att lönen används aktivt, som ett verktyg som bidrar till företagens utveckling. Motsatsen, att betala lika lön, oavsett arbetsinsats, sänder en stark signal om att företaget inte bryr sig om hur arbetet utförs. För tjänsteföretagen inom Almega är det av grundläggande betydelse att har en företagsnära lönebildning som medger individuella löner som bestäms i företaget. I ett tjänsteföretag är det medarbetarnas kompetens och insatser som avgör företagets framgång. Resultatet av den undersökning som presenteras i denna rapport visar att utvecklingen gått åt rätt håll på många områden. Samtidigt är det alltför många som släpar efter med en sammanpressad lönestruktur. Det är Almegas strävan att vi ska få en modern lönebildning som fungerar i dagens tjänstesamhälle. En ökad lönespridning är en mycket viktig del av detta. Jonas Milton, vd Almega 3

4 2. Sammanfattning av resultat Bara i ett fåtal yrkesgrupper har lönespridningen ökat två år i följd. Spridningen har i några fall minskat två år i följd och i många fall pendlat fram och tillbaka. Minskad lönespridning begränsar anställdas möjligheter till en förbättrad lönekarriär. I vissa yrkesgrupper avviker mönstret och där är trenden istället en förändring mot ökad lönespridning. Ökad lönespridning kan konstateras i 24 yrkesgrupper medan lönespridningen minskat i 13 grupper. Idrottslärare är den yrkesgrupp som har haft störst ökning i lönespridningen mellan 2005 och Spridningen har ökat med 26 procent. Lönespridningen har ökat relativt mycket i yrkesgrupper som ekonomichefer och administrativa chefer, receptionister, kemiingenjörer, speditörer och maskinmekaniker. Spridningen för dessa har ökat med mellan 12 och 19 procent. Här förefaller möjligheterna till lönekarriär ha ökat. I undersökningen redovisas också de tio yrken där lönespridningen minskat mest under perioden, bland de yrken där spridningen minskat kontinuerligt. Här är trenden att lönestrukturen trycks ihop, vilket inte minst gäller för chefer i mindre företag, som haft en minskning med 11 procent. Trenden mot minskad lönespridning är också markant, mellan 10 och 9 procent, för organisationsutvecklare, byggnadsingenjörer, byggnadstekniker och croupierer. Husdjursuppfödare, försäljnings- och marknadschefer samt reklam- och PR-chefer uppvisar också en riktning mot minskad lönespridning. Störst lönespridning 2006 har ekonomichefer och administrativa chefer följt av bland andra inköps- och distributionschefer samt personalchefer. Reklam- och PR-chefer hör till de yrkesgrupper som har högst lönespridning 2006, Samtidigt har spridningen för gruppen backat mellan 2004 och Lägst lönespridning 2006 har postkassörer, med en kvot på endast 1,16. Lönerna var detta år också väldigt sammanpressade för lokförare, bangårdspersonal, speciallärare, arbetsterapeuter, tandsköterskor och väktare. 4

5 3. Insamlingsmetodik 3.1 Grundmaterial Materialet som används för undersökningarna i denna rapport är Svenskt Näringslivs insamlade statistik från Almegas medlemsföretag. Statistiken täcker över 90 procent av de anställda i Almegas närmare niotusen medlemsföretag. 3.2 Insamlingsperiod Statistiken samlas in årsvis och omfattar september månad. Senast redovisad statistik avser september Yrkesgrupper I denna rapport redovisas olika yrkesgrupper enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). 3.4 Avgränsning I rapporten behandlas yrkesgrupper inom Almega där antalet individer ej understiger 100 under perioden Ett antal yrkesgrupper har också tagits bort på grund av strukturella förändringar som ger en missvisande bild av lönespridningen. 3.5 Spridningsmått Till grund för uträkningarna används olika spridningsmått. Percentil 10 och 90 utgör grund en för beräkningarna. I tabellerna redovisas, percentiler, percentilkvoter och index. 10:e percentilen är den lön där 10 procent tjänar mindre och 90 procent mer. För 90:e percentilen gäller det omvända. Percentilerna beskriver lönespridningen, kvoterna är ett sammanfattande spridningsmått och index visar på utvecklingen, det vill säga, den rådande trenden. Högsta lön 90 percentil 90e perc Lön i mitten 10 percentil 10e perc Lägsta lön 5

6 3.6 Vad innebär ökad lönespridning? Det kan finnas sätt, på vilken lönespridningen inom en yrkesgrupp ökar eller minskar. De fyra exemplen nedan visar vilka skeenden som leder till ökad lönespridning. Fall 1. Lönerna är oförändrade i botten men höjs för de med högst lön. Resultat: Ökad lönespridning. Fall 2. Lönerna höjs för hela yrkesgruppen men mer för de med högst lön. Resultat: Ökad lönespridning. Fall 3. Lönerna sänks för hela yrkesgruppen men mer för de med lägst lön. Resultat: Ökad lönespridning. Fall 4. Lönerna är oförändrade i toppen men sänks för de med lägst lön. Resultat: Ökad lönespridning. +/- 0 +/- 0 Fall I Fall II Fall III Fall IV 6

7 4 Lönespridning 4.1 Vad är lönespridning? Lönespridning är hur lönerna inom en grupp av arbete förhåller sig till varandra. Det redovisas oftast som den lägsta och den högsta lönen inom gruppen. Åskådliggörs ibland för kvinnor respektive män. I denna rapport räknas lönespridningen som percentil 90 genom percentil Ökad lönespridning är positivt En ökad lönespridning är något positivt. Den är ett tecken på att lönebildningen används på ett aktivt sätt och därmed bidrar till företagens utveckling. Den ger också medarbetarna en möjlighet att göra lönekarriär. Sverige har dock en sammanpressad lönestruktur jämfört med många andra länder. Skillnaderna mellan de lägsta och högsta lönerna är ovanligt små för att vara i en utvecklad tjänsteekonomi. Bakgrunden till detta står att finna i den så kallade solidariska lönepolitiken, som lanserades av LO i början av 1950-talet. Principen om lika lön för lika arbete slogs fast och lönerna skulle förhandlas fram genom centrala avtal mellan arbetsmarknadens stora organisationer. Även om mycket av de strukturer som omgav den solidariska lönepolitiken ser helt annorlunda ut idag, så dröjer sig ändå en stor del av tankegodset från 1950-talet kvar. Fortfarande finns det fackföreningar som strävar efter att utjämna löneskillnaderna mellan grupper och individer, oavsett betalningsförmåga hos den enskilda arbetsgivaren och oavsett insats av den enskilde medarbetaren. På flera avtalsområden drivs fortfarande krav på höjningar av lägstalöner och så kallade individgarantier, som i många fall blir till verklighet i de kollektivavtal tecknas. Både höjningar av lägstalöner och individgarantier är exempel på generella höjningar som tenderar att pressa samman lönestrukturen. Svaret på frågan om lönebildningens framtid måste sökas i den strukturomvandling av näringslivet som Sverige går igenom. Idag jobbar fler än fyra av tio i Sveriges tjänsteföretag. Den privata tjänstenäringen svarar för åttio procent av alla nystartade företag, en fjärdedel av all export, två tredjedelar av näringslivets hela produktion och hälften av Sveriges BNP. En stark verkstadsindustri har länge stått som garanten för tillväxt, jobb och tryggad välfärd. Men i en globaliserad värld är det den snabbt växande tjänstesektorn som präglar varje del av vår vardag, arbetsmarknad och företagande. Sverige har förändrats. Sverige är en tjänsteekonomi. Det finns några utmärkande drag i tjänstesektorn att ta fasta på: 7

8 I tjänstesektorn är olikhet det normala. Vissa företag går bra och gör goda vinster, medan andra brottas med betydande lönsamhetsproblem. Vissa företag är stora koncerner, medan andra är små företag med bara några få anställda. Branschrikedomen är stor. Almega organiserar allt från skolor, ITkonsulter, begravningsentreprenörer, vårdcentraler till kasinon, bowlingshallar och travtränare. Någon gemensam norm, till exempel en lämplig lönenivå som fungerar för alla, finns inte. Tjänsteföretag är mycket snabbrörliga och flexibla. Tjänster är något som ofta uppstår i det direkta mötet mellan kund och leverantör, det är inget som kan läggas på en lagerhylla. Leveransen av tjänsten styrs av kundens önskemål, som kan vara mycket varierande. Medarbetaren är den viktigaste resursen. Det är medarbetarens kunskap, attityd och insats som bildar stommen i den tjänst som ska levereras. I många fall är medarbetaren i ett tjänsteföretag uthyrd till andra företag. Han eller hon har inte chefen med sig på jobbet, istället möter medarbetaren kunden varje dag, och varje dag nya arbetsplatser och nya människor. Och den enskilde medarbetaren förväntar sig att bli belönad för goda insatser på jobbet. Lönekostnaderna utgör en mycket stor del av företagens totala kostnader. I tjänsteföretag ligger lönekostnaderna mellan 80 och 90 procent av de totala kostnaderna, att jämföra med verkstadsindustrin, där de ligger under 10 procent. Det är i detta sammanhang som lönerna ska bestämmas. Det har hunnit hända mycket sedan den solidariska lönepolitiken såg dagens ljus i början av 1950-talet. För Almega, som organiserar tjänsteföretag i en mängd branscher, är därför en modern lönebildning ett grundläggande krav. Varje företag måste i så stor utsträckning som möjligt bestämma möjligheterna till löneförändringar utifrån företagets ekonomiska förutsättningar. Likaså, måste lön vara ersättning för arbete som utförts på efterfrågat sätt. Att betala lika lön, oavsett kvalité på arbetsinsats sänder en stark signal om att arbetsgivaren inte bryr sig om hur arbetet utförs. Almega har också i tidigare rapporter kunnat påvisa sambandet mellan hög lönespriding och lönsamhet. 1 Den enskilde medarbetaren är den viktigaste resursen i ett tjänsteföretag. Det är hans eller hennes prestation och ansvarstagande som ska påverka lönesättningen. Medarbetaren ska kunna påverka sin egen lön och ges möjligheter till en bra löneutveckling. Lönen är en av de grundläggande faktorerna för vilken motivation människor känner i sitt arbete. En liten lönespridning föder lätt pessimism och ger svaga drivkrafter. Säg att en person börjar i ett yrke med en lägstanivå på kronor i månaden, samtidigt som den högsta nivån i yrket är kronor. Lönestrukturen är då så pass sammanpressad att en lönekarriär, som sträcker sig över många år, handlar om så lite som 4000 kronor. Förutsatt att personen inte byter yrke eller tar sig upp till en högre position. Det är inte uppmuntrande. Det är därför som Almega ser en ökad lönespridning som något positivt. 1 Almega

9 4.3 Lönesamtalet En avgörande förutsättning för fungerande individuell lönesättning och en god lönespridning är det lönesamtal som medarbetare och lönesättande chef ska genomföra årligen. Det är viktigt för både företag och medarbetare att ha en gemensam bild av företagets förutsättningar och mål. Detta måste vara väl känt och förankrat hos medarbetarna. Medarbetaren ska veta vilka krav som man förväntas leva upp till för att få en bra löneutveckling. Lönesamtalet spelar då en nyckelroll. I samtalet knyts löneutvecklingen samman med den egna insatsen och det egna resultatet. Samtalet gör att lönesättningen blir rationell, begriplig och att den bidrar till utveckling för både företag och medarbetare. 9

10 5 Resultat I tabellerna och utgör det första året, 2004, index. År 2004 är således det år som mätningen, och eventuella förändringar utgår ifrån. Detta sätt att presentera materialet tydliggör den rådande trenden för varje yrkesområde. Av samma tabeller framgår också antalet individer för varje yrkesområde. Som synes, är variationerna tämligen stora mellan olika yrken, från ett hundratal individer till ett par tusen. Bland de större grupper som har sett en ökande lönespridning finns bokförings- och redovisningsassistenter och receptionister. Även ekonomichefer och administrativa chefer samt driftchefer till hör de något större yrkesgrupperna med ökad lönespridning. En rad yrken har haft en trend mot ökad lönespridning över tid, och där möjligheterna till lönekarriär förefaller ha förbättrats, vilket framgår av tabell som visar de tio yrken där lönespridningen ökat mest för varje år mellan 2004 och Det gäller inte minst för idrottslärare, som har fått en ökad lönespridning med 26 procent. De följs av ekonomichefer och administrativa chefer (13 procent). Därefter följer en rad yrken som ökat mellan 8 och 13 procent, bland dem receptionister, kemiingenjörer och speditörer. Av tabell framgår de tio yrken där lönespridningen minskat mest under denna period. Här är trenden att lönestrukturen trycks ihop, vilket inte minst gäller för chefer i mindre företag. Dessa har haft en minskning med 11 procent. Trenden mot minskad lönespridning är också markant, mellan 10 och 9 procent, för organisationsutvecklare, byggnadsingenjörer, byggnadstekniker och croupierer. Husdjursuppfödare, försäljnings- och marknadschefer samt reklam- och PR-chefer uppvisar också en riktning mot minskad lönespridning. Flera stora yrkesgrupper återfinns bland dem som fått en minskad lönespridning, bland andra organisationsutvecklare, försäljnings- och marknadschefer, byggingenjörer och byggnadstekniker Topp 10 av de som ökat båda åren mellan Antal perioden Index Index Index Kodtext (snitt) Förändring Idrottstränare, professionella idrottsutövare Ökat båda åren Ekonomichefer och administrativa chefer Ökat båda åren Receptionister Ökat båda åren Kemiingenjörer Ökat båda åren Speditörer Ökat båda åren Maskinmekaniker Ökat båda åren Inköps- och distributionschefer Ökat båda åren Bokförings- och redovisningsassistenter Ökat båda åren Gymnasielärare i yrkesämnen Ökat båda åren Driftchefer Ökat båda åren 10

11 5.1.2 Lägst lönespridning av de som minskat båda åren mellan Antal perioden Index Index Index Kodtext (snitt) Förändring Chefer för mindre företag Minskat båda åren Organisationsutvecklare Minskat båda åren Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Minskat båda åren Croupierer Minskat båda åren Husdjursuppfödare och husdjursskötare Minskat båda åren Försäljnings- och marknadschefer Minskat båda åren Reklam- och PR-chefer Minskat båda åren Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Minskat båda åren Kockar och kokerskor Minskat båda åren Personaltjänsteman och yrkesvägledare Minskat båda åren Av diagrammet (Lönespridning ) framgår hur många av samtliga undersökta yrkesgrupper som haft en lönespridning som ökat under båda åren, minskat under båda åren eller varken ökat eller minskat under båda åren. Även om 24 yrkesgrupper uppvisar en positiv ökning, utgörs den stora majoriteten av (74 yrkesgrupper) av yrken där en trend åt någon riktning saknas. Samtidigt som det tyvärr finns 13 yrkesgrupper där lönespridningen har minskat. Sammantaget ger detta en bild av svensk arbetsmarknad (bland medlemsföretag i Almega), där lönespridningen till största delen går fram och tillbaka, men där vissa yrkesgrupper avviker. Det finns de yrkesgrupper som går mot en allt större lönespridning men också de där spridningen minskar. De som ökat är dock något fler (24) än de som minskat (13). 11

12 Diagram Lönespridning Ökat båda åren Varken eller Minskat båda åren Ökat båda åren Varken eller Minskat båda åren Tabell Tabell visar de yrken som år 2006 hade störst lönespridning. Jämförelsen är gjord mellan 10:e och 90:e percentilen för varje yrkesområde. Av tabellen framgår också den genomsnittliga lönenivån för percentil 10 och 90, för varje yrke. Detta år är det ekonomichefer och administrativa chefer som har störst lönespridning, följt av bland andra inköps- och distributionschefer samt personalchefer. Värt att notera, är att Reklam och PR-chefer finns med bland dem som 2006 har högst lönespridning, samtidigt som denna yrkesgrupp tillhör dem som haft en minskning mellan åren 2004 och Topp 10 yrken med störst lönespridning 2006 Yrke P P Kvot P90/P Ekonomichefer och administrativa chefer ,33 Inköps- och distributionschefer ,00 Personalchefer ,92 Företagssäljare ,82 Reklam- och PR-chefer ,71 Övriga jurister ,52 Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister ,46 Marknadsanalytiker och marknadsförare ,42 Försäljnings- och marknadschefer ,40 Övriga företagsekonomer ,30 12

13 yrken med lägst lönespridning 2006 Tabell visar de yrken som år 2006 hade minst lönespridning. Även här framgår de genomsnittliga lönerna för percentil 10 och 90, för varje yrke. Detta år är det postkassörer som har sämst lönespridning, med en kvot på endast 1,16. Lönerna var år 2006 också väldigt sammanpressade för lokförare, bangårdspersonal, speciallärare, arbetsterapeuter, tandsköterskor och väktare. Yrke P P Kvot P90/P Postkassörer ,16 Lokförare ,21 Bangårdspersonal ,23 Speciallärare ,27 Arbetsterapeuter ,28 Tandsköterskor ,28 Väktare och ordningsvakter ,28 Buss- och spårvagnsförare ,29 Lastbils- och långtradarförare ,30 Hotell- och kontorsstädare m.fl ,30 13

14 5.1.6 Topp 10 lönespridning 2006 Diagram motsvarar siffrorna i tabell Här framgår det möjligen tydligare hur yrken med en stor lönespridning också har topplöner på mycket höga nivåer. Detta gäller till exempel för reklam- och PR-chefer och för ekonomichefer samt försäljnings- och marknadschefer. Här kan en lönekarriär vara mycket lönande. Topp 10 lönespridning percentilen 90 percentilen Yrken Ekonomichefer och administrativa chefer Inköps- och distributionschefer Personalchefer Företagssäljare Reklam- och PR-chefer Övriga jurister Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister Marknadsanalytiker och marknadsförare Försäljnings- och marknadschefer Övriga företagsekonomer Lön Diagram

15 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1. Trend lönespridning Av bilaga 1 framgår trenden för samtliga undersökta yrkesgrupper. År 2004 representerar här basåret för indexserien. Färgen grön indikerar att lönespridningen har ökat hela tiden, färgen röd att den minskat och färgen gul visar att lönespridningen varken ökat eller minskat. Antal perioden (snitt) Index 2004 Index 2005 Index 2006 Ökat båda åren, minskat båda åren eller varken eller Kodtext Idrottstränare, professionella idrottsutövare Ökat båda åren Ekonomichefer och administrativa chefer Ökat båda åren Receptionister Ökat båda åren Kemiingenjörer Ökat båda åren Speditörer Ökat båda åren Maskinmekaniker Ökat båda åren Inköps- och distributionschefer Ökat båda åren Bokförings- och redovisningsassistenter Ökat båda åren Gymnasielärare i yrkesämnen Ökat båda åren Driftchefer Ökat båda åren Försäljare, fackhandel Ökat båda åren Verksamhetschefer inom vård o omsorg Ökat båda åren Lagerassistenter Ökat båda åren Sjuksköterskor, medicin/kirurgi Ökat båda åren Elmontörer Ökat båda åren Datatekniker Ökat båda åren Väktare och ordningsvakter Ökat båda åren Skötare och vårdare Ökat båda åren Elingenjörer Ökat båda åren Formgivare Ökat båda åren Civilingenjörer m.fl., maskin Ökat båda åren Förskollärare och fritidspedagoger Ökat båda åren Systemerare och programmerare Ökat båda åren Laboratorieingenjörer Ökat båda åren Agenter Varken eller Demonstratörer Varken eller Socialsekreterare och kuratorer Varken eller Transportassistenter Varken eller Lärare i estetiska och praktiska ämnen Varken eller Tandläkare Varken eller Barnskötare Varken eller Fastighetsmäklare och fastighetsförvaltare Varken eller Biomedicinska analytiker Varken eller Maskiningenjörer och maskintekniker Varken eller Fastighetsskötare Varken eller Inkasserare Varken eller Redovisningsekonomer Varken eller Brevbärare Varken eller 15

16 Köks- och restaurangbiträden Varken eller Skorstensfejare och saneringsarbetare Varken eller Receptarier Varken eller Tele- och elektronikreparatörer Varken eller Flygvärdinnor Varken eller Inköpare Varken eller Godshanterare och expressbud Varken eller Övriga företagsekonomer Varken eller Distriktssköterskor Varken eller Sjukgymnaster Varken eller Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker Varken eller Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning Varken eller Journalister och författare Varken eller Tågmästare Varken eller Lokförare Varken eller Läkare Varken eller Arbetsterapeuter Varken eller Företagssäljare Varken eller Övriga jurister Varken eller Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Varken eller Hotell- och kontorsstädare Varken eller Tandhygienister Varken eller IT-chefer Varken eller Grundskollärare Varken eller Bangårdspersonal Varken eller Tandsköterskor Varken eller Telefonister Varken eller Vårdbiträden, personliga assistenter Varken eller Fritidsledare Varken eller Undersköterskor, sjukvårdsbiträden Varken eller Lastbils- och långtradarförare Varken eller Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Varken eller Civilingenjörer m.fl., kemi Varken eller Administrativa assistenter Varken eller Gymnasielärare Varken eller Dataregistrerare Varken eller Revisorer Varken eller Röntgensjuksköterskor Varken eller Trafikinformatörer Varken eller Jurister Varken eller Vaktmästare Varken eller Arkitekter och stadsplanerare Varken eller Resebyrå- och turistbyråtjänsteman Varken eller Apotekare Varken eller Driftchefer Varken eller Geologer, geofysiker Varken eller Personalchefer Varken eller Geriatriksjuksköterskor Varken eller Behandlingsassistenter Varken eller Marknadsanalytiker och marknadsförare Varken eller Psykologer Varken eller Truckförare Varken eller Verksamhetschefer inom utbildning Varken eller Ljud- och bildtekniker Varken eller 16

17 Barnmorskor Varken eller Dataoperatörer Varken eller Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Varken eller Buss- och spårvagnsförare Varken eller Speciallärare Varken eller Butikskassörer, biljettförsäljare Varken eller Säkerhetsinspektörer Minskat båda åren Postkassörer Minskat båda åren Civilingenjörer m.fl., elkraft Minskat båda åren Kockar och kokerskor Minskat båda åren Personaltjänsteman och yrkesvägledare Minskat båda åren Försäljnings- och marknadschefer Minskat båda åren Reklam- och PR-chefer Minskat båda åren Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Minskat båda åren Husdjursuppfödare och husdjursskötare Minskat båda åren Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Minskat båda åren Croupierer Minskat båda åren Organisationsutvecklare Minskat båda åren Chefer för mindre företag Minskat båda åren 17

18 6.2 Bilaga 2. Lönespridning 2006 Av bilaga 2 framgår lönespridningen år 2006 för samtliga undersökta yrkesgrupper. Lönespridningen redovisas som kvoten av 10:e percentilen och 90:e percentilen. Kod Yrke Antal 2006 P P Kvot P90/P Ekonomichefer och administrativa chefer , Inköps- och distributionschefer , Personalchefer , Företagssäljare , Reklam- och PR-chefer , Övriga jurister , Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister , Marknadsanalytiker och marknadsförare , Försäljnings- och marknadschefer , Övriga företagsekonomer , Revisorer , Driftchefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation , Datatekniker , Organisationsutvecklare , Personaltjänsteman och yrkesvägledare , Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m , IT-chefer , Inköpare , Verksamhetschefer inom vård och omsorg , Dataoperatörer , Tandläkare , Journalister, författare, informatörer m.fl , Försäljare, fackhandel , Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m , Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl , Läkare , Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik , Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl , Demonstratörer, uthyrare m.fl , Kemiingenjörer och kemitekniker , Fritidsledare m.fl , Speditörer , Systemerare och programmerare , Civilingenjörer m.fl., kemi , Administrativa assistenter , Apotekare , Transportassistenter , Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik , Agenter , Maskiningenjörer och maskintekniker , Geologer, geofysiker m.fl , Civilingenjörer m.fl., maskin , Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning , Dataregistrerare ,7 18

19 Redovisningsekonomer m.fl , Civilingenjörer m.fl., elkraft , Elingenjörer och eltekniker , Ljud- och bildtekniker , Formgivare , Lagerassistenter m.fl , Bokförings- och redovisningsassistenter , Croupierer m.fl , Receptionister m.fl , Skorstensfejare och saneringsarbetare , Säkerhetsinspektörer m.fl , Telefonister , Arkitekter och stadsplanerare , Sjuksköterskor, medicin/kirurgi , Verksamhetschefer inom utbildning , Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker , Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker , Behandlingsassistenter m.fl , Psykologer m.fl , Godshanterare och expressbud , Socialsekreterare och kuratorer , Vaktmästare m.fl , Laboratorieingenjörer , Brevbärare m.fl , Flygvärdinnor m.fl , Inkasserare m.fl , Resebyrå- och turistbyråtjänsteman , Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl , Receptarier , Lärare i estetiska och praktiska ämnen , Elmontörer och elreparatörer , Fastighetsskötare , Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl , Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl , Sjukgymnaster m.fl , Skötare och vårdare , Truckförare , Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer , Gymnasielärare i yrkesämnen , Barnmorskor , Köks- och restaurangbiträden , Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl , Geriatriksjuksköterskor , Röntgensjuksköterskor , Distriktssköterskor , Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter , Tele- och elektronikreparatörer m.fl , Förskollärare och fritidspedagoger , Grundskollärare , Tågmästare m.fl , Tandhygienister , Trafikinformatörer m.fl , Gymnasielärare i allmänna ämnen , Biomedicinska analytiker , Kockar och kokerskor , Husdjursuppfödare och husdjursskötare , Barnskötare m.fl ,3 19

20 Hotell- och kontorsstädare m.fl , Lastbils- och långtradarförare , Buss- och spårvagnsförare , Väktare och ordningsvakter , Tandsköterskor , Arbetsterapeuter , Speciallärare , Bangårdspersonal , Lokförare , Postkassörer ,2 20