Föräldrars livsvillkor och barns hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrars livsvillkor och barns hälsa"

Transkript

1 Liv & hälsa år 2000 rapport nr Föräldrars livsvillkor och barns hälsa En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000 Margareta Lindén-Boström (red) Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Örebro

2 Liv & hälsa år 2000 rapport nr Redaktör Margareta Lindén-Boström, Samhällsmedicinska enheten, Örebro s landsting e-post Tryck Berslagens Grafiska AB, 2003 ISSN Layout: Lena Dahlström För att förbättra förutsättningarna för att ta fram underlag för planering, resursfördelning och styrning har landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Örebro utvecklat samarbetet inom det samhällsmedicinska kompetensområdet. Arbetet bygger på ens befintliga resurser och den kompetens som finns inom de samhällsmedicinska enheterna/ folkhälsoenheterna och kallas för CDUST. Största befolkningsundersökningen i mellansverige Nästan personer besvarade våren år 2000 enkäten Liv & hälsa som handlade om hur de mår, deras livsvillkor och levnadsvanor. Undersökningen gjordes i samverkan mellan de fem en i CDUST-samarbetet. Det är första gången en så stor befolkningsundersökning gjorts vid samma tillfälle i mellansverige. Eftersom landstingen gjorde undersökningen tillsammans, blev underlaget för resultaten betydligt större än om man gjort liknande undersökningar var för sig. Detta gör att kvaliteten och säkerheten i materialet är mycket hög. Det är många som kan använda resultaten. De är ett viktigt underlag för att planera den framtida hälso- och sjukvården. Men kanske ännu viktigare är att de som fattar beslut som påverkar människors hälsa får tillgång till kunskaper av det här slaget.

3 INNEHÅLL FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 Undersökningen Liv & hälsa år Barnen och deras familjer 5 Barnfamiljernas livsvillkor 5 Föräldrarnas levnadsvanor 6 Föräldrarnas hälsoförhållanden 6 Föräldrarnas rapport om barnens hälsa 6 Föräldrarnas livssituation och barnens hälsa 6 1. INLEDNING 8 Referenser 9 2. MATERIAL OCH METOD 10 Undersökningen Liv & hälsa år Bortfall 10 Partiellt bortfall 10 Föräldrarnas berättelse om barn BARNEN OCH DERAS FAMILJER 12 Familjestruktur 12 Syskon 12 Boende 13 Barngruppen 13 Sammanfattning av barnen och deras familjer 13 Referenser BARNFAMILJERNAS LIVSVILLKOR 15 Utbildning 15 Socioekonomi och sysselsättning 15 Arbetsliv 16 Ekonomi 17 Bostadssituation 18 Sociala relationer 19 Sammanfattning av livsvillkor 20 Referenser FÖRÄLDRARS LEVNADSVANOR 23 Motion 23 Kroppsvikt 23 Rökning 24 Alkoholkonsumtion 24 Sammanfattning av levnadsvanor 25 Referenser FÖRÄLDRARS HÄLSOFÖRHÅLLANDEN 26 Allmänt hälsotillstånd 26 Långvarig sjukdom eller annan funktionsnedsättning 26 Besvär från rörelseorganen 27 Psykiska besvär 27 Läkemedelsanvändning 29 Framtidstro, skam och stolthet 30 Sammanfattning av hälsoförhållanden 31 Referenser FÖRÄLDRARS RAPPORT OM BARNENS HÄLSA 32 Långvarig sjukdom 32 Symtom och besvär 33 Vårdutnyttjande 34 Läkemedelsanvändning 36 Regionala skillnader 38 Sammanfattning av föräldrars beskrivning av barnens hälsa 41 Referenser FÖRÄLDRARS LIVSSITUATION OCH BARNENS HÄLSA 43 Liv & hälsa år Föräldrars skattning av sina barns symtom 43 Föräldrarnas yrke 44 Huvudsaklig sysselsättning 44 Föräldrarnas utbildning 45 Föräldrarnas kön 45 Ensamstående eller sambo 46 Ekonomiska problem 47 Långvarig sjukdom och psykosomatiska symtom hos föräldrarna 47 Sammanfattning av föräldrars livssituation och barnens hälsa 49 Diskussion 50 Referenser 51 1

4 2

5 FÖRORD Denna rapport är ett delprojekt från befolkningsundersökningen Liv & hälsa som genomfördes år 2000 i samarbete mellan landstingen i Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro samt fyra kommuner i södra Dalarna. I rapporten beskrivs den analys som genomförts av föräldrars livsvillkor och deras barns hälsa. Rapporten har kommit till stånd tack vare ett samarbete mellan medarbetare i de olika en. Förutom författarna till de olika kapitlen har även andra personer starkt bidragit till rapportens tillkomst. Eva Nordström utförde det grund- läggande arbetet med att iordningsställa det omfattande datamaterialet för analys och hon genomförde inledningsvis också statistiska bearbetningar. Även Leif Carlsson har bistått med statistiskt stöd. Flera för landstingen gemensamma rapporter har publicerats tidigare, vilka exempelvis rör hälsan ur ett etniskt perspektiv och hälsans samband med livsvillkor och levnadsvanor. Dessutom har respektive landsting analyserat och på olika sätt beskrivit materialet för det egna et. 3

6 4

7 SAMMANFATTNING Föräldrarnas sociala och ekonomiska villkor är betydelsefulla för barnens välfärd. Barnfamiljer är mer utsatta än andra och den ekonomiska utsattheten ökade under 1990-talet. Under samma tid har ßer barn kommit att leva med arbetslösa föräldrar. Även om svenska barn inte kan sägas leva i fattigdom vet vi exempelvis att en stor andel av alla hushåll med barn i tonåren måste låna för att klara sina utgifter. En av de grupper med störst ekonomiska problem är ensamstående mödrar, vilket framgår mycket tydligt i denna studie. Undersökningen Liv & hälsa år 2000 I befolkningsundersökningen Liv & hälsa år 2000, som genomfördes i samarbete mellan Värmlands, Örebro, fyra kommuner i Dalarna, Sörmlands, Västmanlands och Uppsala svarade de vuxna inte bara på frågor om sina egna livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. De som hade hemmavarande barn besvarade även frågor om barnens hälsa, läkemedelsanvändning och utnyttjande av hälso- och sjukvård. Detta har möjliggjort att utifrån ett mycket omfattande datamaterial analysera samband mellan föräldrars levnadsförhållanden och deras barns hälsa, som det ter sig utifrån föräldrarnas rapportering. Totalt utgick enkäten till slumpmässigt utvalda personer i åldrarna mellan 18 och 79 år. Av dessa deltog 67 procent av de tillfrågade. SCB som genomförde datainsamlingen har utvecklat en metod som ger tillförlitliga uppskattningar av förhållanden hos olika befolkningsgrupper, vilken används för att korrigera för dem som inte har svarat. Barnen och deras familjer I den här rapporten analyseras data från föräldrar som angett att de har hemmavarande barn i ålder upp till 18 år. Totalt rör det sig om föräldrar och närmare barn. Föräldrarna har dels besvarat frågor om sina livsvillkor, levnadsvanor och sin hälsa men också frågor om sina barns hälsotillstånd, vårdutnyttjande och läkemedelskonsumtion. Detta omfattande material ger unika möjligheter att beskriva barnfamiljernas förhållanden i relation till dem som inte har barn och även hur föräldrarnas livsvillkor och hälsa samspelar med den rapporterade hälsan hos barnen. Av de föräldrar som i undersökningen svarat att de har hemmavarande barn bor majoriteten, 86 procent, tillsammans med sambo, make eller maka. Den ensamstående föräldern är i ßertalet fall barnets mamma. Ju äldre barnet är, desto van- ligare är det att leva med en ensamstående förälder. Andelen barn som uppges dela boende mellan sina föräldrar är sex procent. Det vanligaste för barn i Sverige under 18 år är att dela sin vardag med ett eller ßera syskon. Framför allt gäller detta i familjer med sammanboende föräldrar. Ungefär två av tio barn bor i ett hushåll utan andra hemmavarande syskon. En stor del av barnen, två tredjedelar, bor i villa eller radhus som ägs av familjen. En femtedel bor i hyresrätt och var tionde i bostadsrätt. Det är markanta skillnader i vilken typ av boende barnen växer upp i. Barn till ensamstående bor till största delen i hyresrätter. Majoriteten av barn till samboende föräldrar bor däremot i villa eller radhus. Barnfamiljernas livsvillkor Människors livsvillkor som till exempel utbildningsnivå, socioekonomisk status, arbetslivsvillkor och ekonomi är av stor betydelse för hälsan. När det gäller utbildning är kvinnor utan barn den grupp som har högst andel med eftergymnasial utbildning och ensamstående kvinnor med barn den med högst andel med endast förgymnasial sådan. Drygt 80 procent av männen som har barn förvärvsarbetar. Motsvarande andel bland ensamstående kvinnor med barn är 54 procent och bland sammanboende kvinnor med barn 62 procent. Deltidsarbete är vanligast bland kvinnor med barn och speciellt sammanboende kvinnor arbetar mycket deltid. Män med barn däremot deltidsarbetar endast i liten utsträckning. Oron för att förlora sitt arbete är störst bland föräldrar med hemmavarande barn. Barnfamiljerna har en klart sämre ekonomisk situation än andra. Mest besvärligt i detta avseende har ensamstående kvinnor med barn där sju av tio inte har en sådan kontantmarginal att de klarar att skaffa fram kronor på en vecka. Boendeform är också något som speglar de ekonomiska villkoren. Två tredjedelar av de sammanboende med hemmavarande barn bor i egen villa eller radhus. Bland ensamstående mödrar är det däremot två tredjedelar som bor i hyreslägenhet. Ensamstående män och kvinnor med barn upplever sig ha sämre tillgång till socialt stöd i händelse av personliga problem jämfört med sammanboende. Föreningsaktiviteten är också lägst bland ensamstående mödrar. 5

8 Föräldrarnas levnadsvanor Personer med barn motionerar mindre och är i högre grad överviktiga än andra. Ensamstående med barn är oftare rökare än andra och ensamstående kvinnor i störst utsträckning. Det är en grupp med förhållandevis låg utbildningsnivå och låg utbildning har ett starkt samband med rökning. Samtidigt är det så, att personer som lever tillsammans med barn slutar röka i högre utsträckning än andra. När det gäller alkoholvanor dricker de med hemmavarande barn i mindre omfattning än andra stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle, det vill säga andelen intensivkonsumenter är lägre. Barn tycks således ha en viss hämmande inverkan både på rökning och alkoholkonsumtion, men dessvärre även på föräldrarnas motionerande. Föräldrarnas hälsoförhållanden Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd är ett övergripande mått för att fånga upp både fysiska och psykiska aspekter på ohälsa och det är individens egen upplevelse av hälsan som är det primära. Resultaten visar att ensamstående med barn upplever ett sämre hälsotillstånd än sammanboende. Ensamstående kvinnor med barn är en besvärstyngd grupp, där närmare hälften anger värk i skuldror, nacke eller axlar och i samma utsträckning uppger de ängslan, oro, trötthet och kraftlöshet. De är också den grupp som använder mest sömnmedel och lugnande mediciner. När det gäller psykiskt välbeþnnande är detta lägst hos ensamstående kvinnor med barn, näst lägst hos samboende kvinnor med barn och högst hos sammanboende män oavsett om de har barn eller inte. I fråga om synen på framtiden ses liknande mönster som vid upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet. De som ser mest optimistiskt på framtiden är de sammanboende och detta oavsett om de har barn eller inte. Ensamstående har däremot en mer pessimistisk framtidssyn, i synnerhet de som har barn. Föräldrarnas rapport om barnens hälsa Svenska barn är i stor utsträckning friska och fria från långvariga sjukdomar eller hälsoproblem. I hela gruppen 0-17 år är det vanligaste rapporterade långvariga hälsoproblemet astma eller allergi, som 12 procent av ßickorna och 14 procent av pojkarna uppges ha. Mellan en och två procent lider av någon kroppslig eller psykisk funktionsnedsättning. Bland de yngsta barnen mellan noll och fem år är det framför allt infektionssjukdomar som dominerar sjukdomsbilden. Detta återspeglas av att omkring hälften av barnen under de tre senaste månaderna använt febernedsättande medel och/eller näsdroppar. Drygt en tredjedel har använt hostmedicin och var femte penicillin/antibiotika. Skillnaderna mellan ßickor och pojkar är små i denna åldersgrupp. Också bland de yngre skolbarnen mellan sex och tolv år framträder bilden av vardagliga infektionssjukdomar. Ungefär en tredjedel har under den senaste tremånadersperioden använt febernedsättande medel eller näsdroppar. Varannan har använt hostmedicin och var tionde penicillin eller annan antibiotika. Det vanligaste symtom som föräldrarna rapporterar om är huvudvärk som drygt vart tredje barn haft, därefter följer värk i magen. Drygt tio procent av barnen i åldersgruppen har astma eller allergi. Tonåringarnas (13-17 år) vanligaste hälsoproblem enligt föräldrarna är huvudvärk som 53 procent av ßickorna och 42 procent av pojkarna uppges ha haft under de senaste tre månaderna. Därnäst kommer värk i magen, med 27 procent för ßickorna och 12 procent för pojkarna. Speciellt ßickorna använder smärtstillande medel, 31 procent jämfört med pojkarnas 21 procent. Mellan 16 och 17 procent av ßickor och pojkar uppges ha astma eller allergi. Nedstämdhet förekommer dubbelt så ofta bland tonårsßickor som tonårspojkar enligt föräldrarnas utsagor, åtta jämfört med fyra procent. Föräldrarnas livssituation och barnens hälsa Förälderns aktuella sysselsättning är av större betydelse än vilket yrke hon eller han har för hur de rapporterar om sina barns hälsa. Arbetslösa och pensionerade föräldrar uppger oftare än andra, att deras barn lider av ßera besvär. Det är ungefär tre gånger vanligare att föräldrar med ekonomiska problem anger nedstämdhet eller att barnen har ßera olika symtom. Ensamstående anger mer än dubbelt så ofta som sammanboende att deras barn lider av nedstämdhet eller har ßera summerade symtom. Att vara ensamstående är mer avgörande för deras bedömning av barnen än vilket kön föräldern har. Mödrar anger dock oftare än män att deras barn är nedstämda eller har ßera symtom. Till största delen förklaras detta av att kvinnor med både kroppsliga och psykosomatiska symtom i större utsträckning rapporterar problem hos sina barn än vad män gör. Friska kvinnor och män raporterar i stort sett likartat om sina barns ohälsa. 6

9 Både kroppsligt kroniskt sjuka föräldrar och de med psykosomatiska symtom anger i klart högre utsträckning än friska föräldrar ßer sjukdomssymtom och psykosomatiska besvär hos barnen. Psykosomatisk sjukdom hos föräldern är en starkare sambandsfaktor gentemot barnens ohälsa än vad fysisk sjukdom hos föräldern är. För allergier hos barnen gäller dock ett annat mönster. Psykosomatisk sjukdom hos föräldern ökar bara obetydligt rapporteringen av allergi hos barnen, medan föräldrar med fysisk sjukdom i nästan dubbelt så hög utsträckning anger att barnen har allergisymtom. 7

10 1. INLEDNING Staffan Janson, Charli Eriksson, Margareta Lindén-Boström Det har varit stora omvandlingar i familjemönstren i Sverige under de tre senaste decennierna (Liljeström, Kollind 1990, Bäck-Wiklund, Lundström 2001). Fortfarande bor emellertid cirka 70 procent av alla barn under 18 år med sina ursprungliga föräldrar i en traditionell kärnfamilj, sex procent i en ombildad familj och 24 procent med en förälder varav fyra av fem barn inte oväntat med modern. I en tid när barnens rätt till båda föräldrarna ökat har samtidigt antalet ensamma mödrar ökat åtminstone enligt den ofþciella statistiken. Att leva med en förälder är dessutom klassbundet och ungefär två och en halv gånger vanligare i arbetarfamiljer än i tjänstemannafamiljer. Samtidigt sker en stärkning av de biologiska banden, då särskilt fäder som lever åtskilda från sina barn regelbundet träffar dem i högre grad än tidigare. Trots detta är det ungefär en tredjedel av de svenska ungdomarna, vars föräldrar separerat som aldrig träffar sin biologiske fader (Jonsson 2001). Det är angeläget att belysa barns och ungdomars hälsa. Detta görs återkommande av Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum inom ramen för de nationella folkhälsorapporterna (Socialstyrelsen 2001). År 1991 publicerades en särskild rapport om barns hälsa (Köhler, Jacobsson 1991) och i den senaste folkhälsorapporten ges en översikt av barns och ungdomars hälsa i ett särskilt kapitel (Janson 2001). Bilden av hälsoutvecklingen hos barn och ungdom bygger på registerdata, hälsoundersökningar och kliniska studier samt intervjuer och enkäter riktade till barn, ungdomar, föräldrar och andra som i sitt yrke möter gruppen. Inom EU pågår utveckling av ett program för att följa befolkningens hälsa (McKee, Ryan 2003). När det gäller indikatorer för barns hälsa föreslår en arbetsgrupp att 38 indikatorer ska användas för att belysa demograþska och socioekonomiska faktorer, hälsostatus och välbeþnnande, risk- och skyddsfaktorer samt hälsosystem och policy (Rigby m ß 2003). Vidare identiþerar gruppen 17 områden där ytterligare forskning behövs för att utveckla säkra indikatorer som kan användas i olika der. Att mäta barns hälsa är viktigt av två skäl. Dels kan barn själva endast i begränsad omfattning föra sin egen talan och dels bestämmer barnens hälsa den framtida befolkningens hälsa (Rigby m ß 2003). I befolkningsundersökningen Liv & hälsa år 2000, som gjordes i samarbete mellan Värmlands, Örebros, Dalarnas (södra), Sörmlands, Västmanlands och Uppsala svarade de vuxna inte bara om sina egna levnadsvillkor och hälsa. De som hade barn besvarade även frågor om deras hälsa och sjukvårdskonsumtion. Detta har gett oss möjligheten, att utifrån vårt mycket stora datamaterial analysera samband mellan föräldrars levnadsförhållanden och deras barns hälsa åtminstone utifrån föräldrarnas syn på saken. I en tidigare utgiven rapport analyseras sambandet mellan vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa (Berglund m ß 2003). Eftersom det sedan tidigare Þnns en del representativa studier där barn och ungdomar själva rapporterar om sina livsvillkor och hälsa, kan vi också till dels bedöma om föräldrar underrapporterar eller överrapporterar sina barns besvär. Föräldrarnas sociala och ekonomiska villkor är betydelsefulla för barnens välfärd. Barnfamiljer är mer utsatta än andra, den ekonomiska utsattheten ökade något under talet och bostadsutrymmet minskade. Under samma tid har ßer barn kommit att leva med arbetslösa föräldrar. Detta tycks inte ha haft någon direkt betydelse för barnens egna resurser eller skolframgång. Barns ekonomi verkar på det hela taget vara mindre ojämlikt fördelad än föräldrarnas. Möjligen beror detta på att föräldrar i det gsta försöker hålla barnen skadeslösa. Tonårsbarn med arbetslösa föräldrar har dock rapporterat sämre psykiskt välbeþnnande än andra barn (Jonsson 2001). Även om svenska barn knappast kan sägas leva i fattigdom, vet vi att en tredjedel av alla hushåll med barn i tonåren måste låna utanför familjen för att klara av sina utgifter (Jonsson 2001). I de nordiska derna är relativ fattigdom mer betydelsefull än absolut och det Þnns ett påvisat samband mellan otillfredsställelse med familjens ekonomi och långvarig sjukdom hos barnen (Berntsson 2000). Den kombinerade effekten av att ha lågutbildade föräldrar med svag ekonomi ökade risken nästan två gånger för att barnen skulle ha en kronisk sjukdom eller psykosomatiska problem (Gröholt 2003). De två grupper som har störst ekonomiska problem är ensamstående mödrar och barn vars båda föräldrar är utrikes födda. Den senare gruppen har vi inte studerat särskilt i detta arbete, då den gruppen är relativt liten. Invandrarnas generella problematik har också behandlats i en tidigare rapport (Wallin, Carlberg 2003). I de nordiska derna har man också påvisat ett samband mellan föräldrarnas, särkilt moderns hälsa och barns psykosomatiska problem. Föräldrars sjukdom är visserligen en 8

11 riskfaktor för barnens hälsa, men en god hälsa och framtidstro hos föräldrarna är också en skyddsfaktor för barnen, även i situationer där det Þnns ekonomiska och sociala problem (Berntsson 2000). Vi har därför ansett det viktigt att studera även detta i vårt material. Referenser: Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år CDUST, Rapport nr Berntsson L. Health and Well-being of children in the Þve Nordic countries 1984 and Doktorsavhandling. Nordiska Hälsovårdshögskolan, Göteborg Bäck-Wiklund M, Lundström T (red). Barns vardag i det senmoderna samhället. Stockholm: Natur och kultur, Gröholt E-K. Health and well-being of children in the Nordic countries. Inßuence of socio-economic factors in welfare states. Doktorsavhandling, Medicinska fakulteten, Oslo Universitet Janson S. Barns och ungdomars hälsa. Kapitel 4 i Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen, Jonsson J, Östberg V, Evertsson M, Brolin Låftman S. Barns och ungdomars välfärd. Antologi/Kommittén Välfärdsbokslut. SOU 2001:55: Stockholm Liljeström R, Kollind A-K. Kärleksliv och föräldraskap. Stockholm: Carlsson Bokförlag, McKee M, Ryan J. Monitoring health in Europe: opportunities, challenges, and progress. European Journal of Public Health, 2003, 13 (3 supplement):1-4. Rigby MJ, Köhler LI., Blair ME, Metchler R. Child health indicators for Europe. A priority for a caring society. European Journal of Public Health, 2003, 13 (3 supplement): Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen, Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år CDUST, Rapport

12 2. MATERIAL OCH METOD Charli Eriksson, Margareta Lindén-Boström, Niklas Pettersson I undersökningen Liv & hälsa år 2000 ingick frågor till deltagarna om de hade hemmavarande barn under 18 år. Svaren på dessa frågor utgör utgångspunkten för denna rapport. För att kunna följa arbetet ges först en beskrivning av hela undersökningen, dess uppläggning, genomförande och rapportering. Därefter ges en beskrivning av de centrala frågorna kring barnens vårdutnyttjande, läkemedelsanvändning, långvariga sjukdomar, besvär och problem med hälsan. Centrala begrepp i denna rapport redovisas kortfattat. Metodavsnittet avslutas med läsanvisningar till rapporten. Undersökningen Liv & hälsa år 2000 Undersökningen Liv och hälsa genomfördes våren Landstingen i Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro samt fyra kommuner, Smedjebacken, Hedemora, Ludvika och Avesta i södra Dalarna ingick i samarbetet. Undersökningsområdet omfattade 58 kommuner med en befolkning på personer i åldern år. Bland dessa Þck slumpvis utvalda personer möjlighet att besvara frågeformuläret som skickades ut per post. Den databas som skapades av de inkomna och bearbetningsbara enkäterna omfattar personer. Enkätsvaren kompletterades med registerdata. Från Registret över totalbefolkningen (RTB) hämtades uppgifter om kön, ålder, födelseår, folkbokföringsort, civilstånd, medborgarskap, födelseland, eventuellt invandringsår samt föräldrarnas födelseland. Från Statistiska Centralbyråns (SCB:s) utbildningsregister hämtades uppgifter om utbildningsnivå. SCB har även lagt till nyckelkoder för att inom varje kommun möjliggöra analyser av data med olika geograþska indelningar. Databeredningen genomfördes vid SCB: s enkätfunktion i Örebro. Urvalsramen för undersökningen skapades ur RTB vid årsskiftet 1999/2000. StratiÞeringar efter kön och ålder genomfördes i alla områden utom Sörmland. StratiÞering efter kommun genomfördes på hela urvalet. Dessutom gjordes stratiþeringar efter delområden i de tre största kommunerna: Uppsala, Västerås och Örebro. Frågeformuläret omfattade 20 sidor med totalt 87 frågor, vissa med delfrågor. Frågorna berörde ämnesområdena hälsa, vård och läkemedel, behov av stöd och hjälp, levnadsvanor, trygghet, psykisk hälsa och livskvalitet, sociala relationer, arbete och arbetsmiljö, boende och boendemiljö samt ekonomi. Dessutom ingick ett begränsat antal frågor om barnens hälsa för dem som hade hemmavarande barn under 18 år. Dessa utgör utgångspunkten för denna rapport. Totalt har föräldrar besvarat frågor rörande närmare barn. Bortfall Av de ursprungligt utvalda besvarade enkäten. På grund av övertäckningsfel, adressfel och förhindrad medverkan av andra skäl kunde maximalt personer besvara enkäten vilket två av tre (66,6 procent) gjorde. I tabell 2.1 ges en sammanfattning av bortfallet. Tabell 2.1. Skäl till bortfall i undersökningen. Orsak Antal Ej avhörda Avböjt medverkan 749 Insänd blank mm 399 Postreturer 916 Övertäckningsfel 643 Totalt Av de tillfrågade personerna uppgav att de hade minst ett hemmavarande barn i åldern upp till 18 år. Ser vi utifrån barngruppen är det totalt barn som omfattas av undersökningen. Dessa fördelas efter ordning i syskonskaran i tabell 2.2. Tabell 2.2. Antal barn med olika ordning i syskonskaran. Ordning i syskonskara Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 4 Barn 5 Antal barn I denna analys har barnen ingått i undersökningen i den utsträckning som deras föräldrar ingått i urvalet och deltagit i undersökningen. För att skatta hur olika förhållanden i befolkningen är har ett särskilt viktsystem tillämpats för att genom så kallad kalibrering ge statistiskt bra uppskattningar av förhållanden i befolkningen. Dessa skattningar kallas i rapporten för viktade data. Denna viktning beaktar barnens olika sannolikheter att ingå i undersökningen och variationer i deltagande relaterat till vissa bakgrundsfaktorer. I de ßesta fall görs analyserna inom materialet och då har oviktade data använts. Partiellt bortfall Partiellt bortfall uppkommer när en person medverkar i undersökningen men ej svarar på vissa frågor. Generellt sett var det partiella bortfallet cirka fem procent. Ett antal grupper som uppvisar höga bortfall identiþerades. Dessa var i första hand relaterade till ålder, men även grupper med låg 10

13 utbildning, dåligt hälsotillstånd, dålig ekonomi samt invandrargrupper visade högre partiellt bortfall. Av samtliga svarande har 27 procent svarat på alla för dem relevanta frågor. Totalt har 18 procent av de som svarat minst tio obesvarade frågor. Av särskilt intresse för denna delstudie är hur väl besvarade de avslutande frågorna till personer som har hemmavarande barn under 18 år är. Praktiskt taget alla svarade på barnens kön och ålder (97 procent). Svarsfrekvensen var något lägre för de andra frågeområdena (tabell 2.3). Svarsfrekvensen sjunker efter antalet barn, och bortfallet för barn fem är störst. Då gruppen består av endast 110 observationer är det svårt att säga något mer om den, och därför kommenteras inte detta vidare. Frågan om långvarig sjukdom uppvisar lägst svarsfrekvens, vilket kan medföra en viss risk för underskattning av förekomsten av långvarig sjukdom och funktionsnedsättning i denna undersökning. Samtidigt kan konstateras att majoriteten av föräldrarna lagt ner stor möda på att besvara alla frågorna om deras olika barns hälsa i slutet av ett mycket omfattande frågeformulär. Föräldrarnas berättelse om barn Denna undersöknings stora styrka ligger i möjligheten att koppla barnens hälsa till familjens livssituation och hälsoförhållanden genom att en av barnens föräldrar aktivt medverkat i enkäten inom studien Liv och hälsa Frågorna till föräldrarna om hemmavarande barn under 18 år ger en bild av barnens hälsa i några utvalda perspektiv. Enkätfrågorna om barnens hälsa skulle i och för sig ha kunnat vara mer omfattande och detaljrika. Genom den valda strategin har dock ett gott deltagande kunna uppnås och det har varit med stort intresse som vi analyserat det insamlade materialet. I denna rapport har analyserna fokuserats kring följande huvudområden: Barnen och deras familjer (kapitel 3) Barnfamiljernas livsvillkor (kapitel 4) Föräldrars levnadsvanor (kapitel 5) Föräldrars hälsoförhållanden (kapitel 6) Föräldrars rapport om barnens hälsa (kapitel 7) Föräldrars livssituation och barnens hälsa (kapitel 8) Rapporten avslutas med en diskussion av huvudresultaten. Materialet är mycket omfattande och kommer att bli föremål för fortsatt vetenskaplig analys och rapportering. Tabell 2.3. Andel svarande inom olika frågeområden för första till och med femte barnet (median hos grupperna). Första Andra Tredje Fjärde Femte Medel Vårdutnyttjande Läkemedel Långvarig sjukdom Symtom Medel

14 3. BARNEN OCH DERAS FAMILJER Charli Eriksson, Margareta Lindén-Boström I undersökningen Liv och hälsa 2000 har föräldrar besvarat frågor om sina hemmavarande barns hälsa, vårdutnyttjande och medicinanvändning. Totalt rör det sig om uppgifter för nästan barn i åldrarna 0 till och med 17 år. Resultaten redovisas som andelar av de som svarat i undersökningen efter uppräkning till antal i befolkningen. Redovisningen av andelar har gjorts efter att de som inte svarat på den aktuella frågan (internt bortfall) tagits bort från det totala antalet svarande. Familjestruktur Majoriteten (86 procent) av de föräldrar som besvarat enkäten och som har hemmavarande barn under 18 år bor tillsammans med sambo, make eller maka. Endast 13 procent säger att de inte bor tillsammans med någon annan vuxen. Det är en lägre andel än vad som anges för totalbefolkningen. Andelen ensamstående med barn uppges där till 25 procent (SCB 2002:2). En trolig förklaring till denna skillnad är att sammanboende par utan gemensamma barn räknas som ensamstående i den ofþciella statistiken. Uppgifterna från Liv och hälsa, där man med ensamstående med barn avser förälder som inte bor med någon annan vuxen, torde därför mer överensstämma med vad man vanligen lägger in i begreppet ensamstående. Den ensamstående föräldern är i ßertalet fall barnets mamma (SCB 2002:2). Andelen ensamstående ökar i takt med att barnen blir äldre. Det är således barn i ålder år som i störst utsträckning lever med ensamstående förälder (se tabell 3.1.). Tabell 3.1. Andel barn som bor hos ensamstående respektive sammanboende förälder. Viktade data. Ensamstående Sammanboende 0-5 år år år Totalt Av de föräldrar som svarat ja på frågan om de har egna barn under 18 år uppger den stora majoriteten, över 90 procent, att barnen alltid bor hos dem. Andelen barn som uppges dela boende mellan den förälder som besvarat enkäten och den andre föräldern är sex procent. Enstaka barn bor aldrig hos den ene föräldern och några uppges ha ßyttat till eget boende. Syskon Det vanligaste för barn i Sverige under 18 år är att dela sin vardag med ett eller ßera syskon. Ungefär åtta av tio har minst ett syskon som de bor tillsammans med. Omkring en tredjedel har två eller ßer syskon i samma hushåll. Det är framför allt barn med sammanboende föräldrar som lever tillsammans med syskon (SCB 2002:2). Denna beskrivning stämmer väl överens också för barnen i Mellansverige som den givits av barnens föräldrar (tabell 3.2). Ungefär två av tio bor i ett hushåll utan andra hemmavarande syskon och det stora ßertalet med ett eller ßera syskon. En tredjedel av barnen som bor tillsammans med en ensamstående förälder har inga andra syskon i hushållet. Motsvarande andel bland barn till sammanboende föräldrar är en femtedel. Att inte bo tillsammans med andra syskon innebär dock inte att barnet inte har syskon. Äldre syskon kan ha ßyttat hemifrån och barn till ensamstående kan ha syskon som bor med en annan förälder. Tabell 3.2. Antal hemmavarande barn uppdelat efter ensamstående och sammanboende föräldrar. Procent. Viktade data. Ensamstående Sammanboende Totalt 1 barn barn barn eller fler Separation mellan föräldrar Majoriteten barn (70 procent) i åldern 0-17 år bor i traditionella kärnfamiljer 1 (SCB 2002:2). Under de senaste årtiondena har emellertid barn som upplevt en separation mellan föräldrarna ökat. Separationsfrekvensen minskar med barnets stigande ålder. Men även om separationer blir mindre vanliga i takt med barnets stigande ålder ökar med tiden andelen barn som lever skilda från en av sina föräldrar (se tabell 3.1). Av dem som i enkäten svarat att de har hemmavarande barn har sju procent separerat från make/maka eller sambo under de senaste två åren. Denna andel överensstämmer väl med den ofþciella statistiken över föräldraseparationer, som dock avser ett år. Enligt SCB separerade 3,4 procent av föräldrar till hemmaboende barn i åldern 0-17 år under 1. Traditionell kärnfamilj = sammanboende med enbart hemmaboende gemensamma barn/adoptivbarn. 12

15 år Under en tvåårsperiod rör det sig sålunda om cirka sju procent som skiljer sig. Boende Av barnfamiljerna bor den största andelen, två tredjedelar, i egen villa eller radhus (tabell 3.3). En femtedel bor i hyresrätt och var tionde i bostadsrätt. Endast tre procent bor i någon annan form av boende, exempelvis i arrendebostad. Hur barnen bor hänger delvis samman med deras ålder. Det är vanligare att de yngre barnen i åldern 0-5 år bor i hyresrätt, ungefär en fjärdedel jämfört med en femtedel bland barn som är sex år eller äldre. När barnen är äldre ökar andelen som bor i villa eller radhus. Detta är ett mönster som gäller landet som helhet (SCB 2002:2). Tabell 3.3. Typ av boende bland barn. Procent. Viktade data. 0-5 år 6-12 år år Totalt Hyresrätt Bostadsrätt Egen villa/radhus Annat I vilken typ av bostad som barnen bor i sammanhänger också med om föräldrarna är ensamstående eller inte (tabell 3.4). Majoriteten av barn till ensamstående bor i hyresrätter, medan majoriteten av barn till samboende föräldrar däremot bor i villa eller radhus. Barngruppen De barn som uppges bo hemma eller är, som det sägs i enkäten, hemmavarande, kan vara både egna biologiska och adopterade likväl som andras barn, exempelvis en partners barn från ett annat förhållande. Vi har valt att i ßertalet fall redovisa barnen i de tre ålderskategorierna 0-5 år, 6-12 år och år för att dels ansluta till den ofþciella statistiken, dels för att göra framställningen mer överskådlig. Åldersgruppen 6-12 år är den numerärt största, vilket förklaras med talets relativt stora barnkullar. Andelen pojkar är något större än andelen ßickor i materialet, 51 procent jämfört med 49 procent (tabell 3.5). Tabell 3.5. Andelen hemmavarande ß ickor och pojkar i olika ålderskategorier. Viktade data. Flickor Pojkar Totalt 0-5 år år år Totalt Majoriteten barn i Sverige är födda i landet av två svenskfödda föräldrar. Detta gäller tre av fyra barn i åldrarna upp till 18 år. Närmare tio procent är själva födda i Sverige men har två utrikesfödda föräldrar och tio procent har en förälder som är född utomlands. En mindre andel om tre procent är själva födda utomlands av utdska föräldrar. De utlandsfödda adoptivbarnen utgör en procent (SCB 2002:2). Sammanfattning av barnen och deras familjer Totalt omfattar denna undersökning närmare barn. Deras föräldrar ( personer) har besvarat frågor om sina hemmavarande barn i åldern upp till 18 år.! Majoriteten av föräldrarna, 86 procent, bor tillsammans med sambo, make eller maka.! Den ensamstående föräldern är i ßertalet fall barnets mamma. Ju äldre barnet är, desto vanligare är det att leva med en ensamstående förälder.! Andelen barn som uppges dela boende mellan sina föräldrar är sex procent.! Det vanligaste för barn i Sverige under 18 år är att dela sin vardag med ett eller ßera syskon. Framför allt gäller detta i familjer med sammanboende föräldrar. Ungefär två av tio barn bor i ett hushåll utan andra hemmavarande syskon.! En stor del av barnen, två tredjedelar, bor i villa eller radhus som ägs av familjen. En femtedel bor i hyresrätt och var tionde i bostadsrätt. Det är markanta skillnader Tabell 3.4. Typ av boende bland barn till ensamstående respektive sammanboende föräldrar. Procent. Viktade data. Ensamstående 0-5 år 6-12 år år Sammanboende 0-5 år 6-12 år år Hyresrätt Bostadsrätt Villa/radhus Annat

16 i vilken typ av boende barnen växer upp i. Barn till ensamstående bor till största delen i hyresrätter. Majoriteten av barn till sammanboende föräldrar bor däremot i villa eller radhus. Referenser Statistiska centralbyrån. Barn och deras familjer DemograÞska rapporter 2002:2. Stockholm. 14

17 4. BARNFAMILJERNAS LIVSVILLKOR Margareta Lindén-Boström, Niklas Pettersson Människors livsvillkor är av stor betydelse för deras hälsa. Orsakssambanden kan variera, och olika livsvillkor får olika betydelse för människors hälsa. Föräldrarnas ekonomiska resurser är t.ex. avgörande för hela familjens handlingsfrihet och levnadsnivå, men sambandet mellan föräldrars och barns egen ekonomi är inte så starkt som kan förväntas. En viktig förklaring till detta kan vara att föräldrar med dålig ekonomi avstår från egen konsumtion till förmån för barnens konsumtion. Det har också i ß era svenska studier visats att föräldrarnas utbildning och samhällsklass är av större vikt än ekonomiska faktorer när det gäller barnens utbildningskarriär (SOU 2001:55). Här kommer nu att presenteras olika aspekter som anknyter till barnfamiljernas livsvillkor i förhållande till dem som inte har hemmavarande barn, exempelvis de svarandes utbildningsnivå, socioekonomiska ställning och arbetslivsförhållanden. Skillnader som konstateras beror inte på att grupperna har olika ålderssammansättning eftersom effekten av ålder tagits hänsyn till genom åldersstandardisering. Utbildning Svenska kvinnor har generellt sett en högre utbildning än män. Detta är något som bekräftas även i denna undersökning (Þgur 4.1). Kvinnor utan barn är den grupp som har högst utbildning och detta gäller oavsett om de är sammanboende eller ensamboende. Lägst andel med eftergymnasial utbildning har ensamstående med barn och detta gäller både män och kvinnor. Trots att kvinnor generellt har högre utbildning än män återþnns den största andelen med endast förgymnasial skolgång bland ensamstående kvinnor med barn. En tänkbar förklaring är att förekomst av barn gör att ensamstående i högre grad avstår från att vidareutbilda sig. Socioekonomi och sysselsättning Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Kvinna Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Figur 4.1. Utbildningsnivå. Åldersstandardiserade tal. gruppen ledande befattning, fria yrkesutövare med akademisk utbildning, företagare eller lantbrukare med endast fem procent. Bland sammanboende män, och oavsett om dessa har barn eller inte, är motsvarande andel 14 procent. Man Utifrån svaret på en fråga om vilket yrke eller vilka arbetsuppgifter man har eller har haft har en socioekonomisk indelning skapats. Omkring hälften av de ensamstående med barn återþnns inom grupperna ej facklärda/facklärda arbetare, vilket är en högre andel än vad som gäller sammanboende och ensamstående utan barn (tabell 4.1). Ensamstående kvinnor med barn är de som har den lägsta andelen inom En majoritet av den vuxna befolkningen arbetar som anställda (tabell 4.2). Andelen är lägre bland kvinnor med än utan barn. För männen gäller det motsatta förhållandet. Ensamstående kvinnor arbetar i betydligt mindre omfattning än sammanboende kvinnor som anställda, vilket delvis förklaras av den relativt höga andelen studerande bland de förstnämnda. Andelen egenföretagare är högre bland perso- Tabell 4.1. Socioekonomisk indelning. Åldersstandardiserade tal. Procent. Ensamstående Sammanboende kvinnor kvinnor Ensamstående män Sammanboende män Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Arbetare, ej facklärda Arbetare, facklärda Tjänstemän, lägre Tjänstemän, mellan o högre Ledande befattning, fria yrkesutövare.mm Övriga

18 Tabell 4.2. Andel svar på frågan: Vilket av följande alternativ är huvudsakligen aktuellt för Dig just nu? Flera alternativ är möjliga. Åldersstandardiserade tal. Procent. Ensamstående kvinnor Sammanboende kvinnor Ensamstående män Sammanboende män Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Arbetar som anställd Sköter eget/delägt företag Föräldraledig Sköter hushåll på heltid Tjänstledig Studerande Öppet arbetslös Arbetslös, sysselsatt i åtgärd Förtids- eller sjukpensionär Ålderspensionerad Annat ner med barn, oberoende av kön eller hushållssammansättning. Att vara egenföretagare är dock vanligare bland män än bland kvinnor. Andelen studerande är betydligt högre i gruppen utan barn oberoende av kön och hushållssammansättning, undantaget ensamstående kvinnor (tabell 4.2). Total arbetslöshet (öppen arbetslöshet och sysselsatta i åtgärder) är generellt högre för ensamstående än sammanboende. Bland kvinnor är andelen något högre för dem med än utan barn. Det motsatta förhållandet gäller bland männen. En förhållandevis hög andel, en av tio, av de ensamstående kvinnorna med barn är förtids- eller sjukpensionärer. Gruppen föräldraledig domineras mycket starkt av sammanboende kvinnor med barn (tabell 4.2). Traditionellt har kvinnor mer ofta tagit föräldraledigt, men detta är som synes inte alls lika vanligt bland ensamstående kvinnor. Anledningen till detta kan till stor del förklaras av att ensamstående har barn som är äldre än vad som omfattas av den garanterade föräldraledigheten. Värt att notera är att sammanboende män är föräldralediga i nästan samma utsträckning som ensamstående kvinnor. Andelen som sköter hushåll på heltid är högre för personer med barn. Arbetsliv Flertalet vuxna har en anknytning till arbetslivet. Ungefär fyra av fem personer i åldern år förvärvsarbetar i någon form. De som inte förvärvsarbetar är huvudsakligen studerande, arbetslösa eller förtidspensionerade. Andelen förvärvsarbetande är störst bland män som har barn, och framförallt bland dem som är ensamstående. Svaren på den fråga som ställts om vem som är huvudman eller ägare till den arbetsplats där man arbetar visar att det i detta avseende Þnns mycket stora variationer mellan könen (tabell 4.3). Omkring hälften av kvinnorna arbetar inom offentlig sektor, där kommunen är den enskilt största arbetsgivaren. Andelen kvinnor anställda inom kommunal verksamhet är högre bland dem som har barn oavsett om de är ensamstående eller sammanboende. Samma förhållanden gäller för männen, men skillnaderna är här mindre. Bland Tabell 4.3. Andel svar på frågan: Vem är ägare eller huvudman för din arbetsplats? Åldersstandardiserade tal. Procent. Ensamstående kvinnor Sammanboende kvinnor Ensamstående män Sammanboende män Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Förvärvsarbetar ej Privatägt företag Jag själv eller familjmedlem Kommunen Landstinget Staten Annat

19 männen arbetar ungefär var femte inom offentlig sektor. Majoriteten återþnns inom de privatägda företagen. Kvinnor med barn arbetar i mindre utsträckning än kvinnor utan barn i privatägda företag. Det omvända förhållandet gäller för männens del, det vill säga män som har barn arbetar i högre grad inom privat verksamhet jämfört med män utan barn. I de frågor som fortsättningsvis berör arbete används hädanefter endast de svarande som angett att de förvärvsarbetar. Arbetstid och sjukskrivning Arbetstidens omfattning och förläggning har stor betydelse för föräldrars tillgänglighet för sina barn. Det är exempelvis vanligare att ensamstående mödrar arbetar heltid än mödrar som är sammanboende, vilket påverkar barnens möjlighet att tillbringa tid med föräldern (Regeringens skrivelse1999/2000:137). Ett sådant mönster framkommer även i denna undersökning (tabell 4.4). Trots det är det ändå 30 procent bland de ensamstående kvinnorna med barn som arbetar deltid, här deþnierat som arbetstid mindre än 35 timmar per vecka. Motsvarande andel bland ensamstående fäder är sju procent. Den största andelen deltidsarbetande, 42 procent, Þnns bland sammanboende kvinnor med barn. Bland männen är skillnaderna små mellan dem med och utan barn, oberoende av om de är ensamstående eller sammanboende, det stora ßertalet arbetar heltid. Sjukskrivning är intressant att studera i förhållande till arbetstid. En anledning till att arbeta deltid kan vara just deltidssjukskrivning. I enkäten ställdes frågan om man varit sjukskriven en eller ßera gånger under de senaste 12 månaderna. Frågan erbjuder inget svar när det gäller deltidssjuk Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Deltid 1-34 timmar Heltid 35- timmar Ja flera gånger Ja en gång Nej Figur 4.2. Sjukskrivning de senaste 12 månaderna bland män uppdelat på arbetstid. Åldersstandardiserade tal Ja flera gånger Ja en gång Nej Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Deltid 1-34 timmar Heltid 35- timmar Figur 4.3. Sjukskrivning de senaste 12 månaderna bland kvinnor uppdelat på arbetstid. Åldersstandardiserade tal. skrivning men svarsmönstret visar att både bland män och kvinnor är andelen sjukskrivna störst i gruppen ensamstående med barn som arbetar deltid (Þgur 4.2 och 4.3). Minst andel sjukskrivna Þnns bland sammanboende heltidsarbetande män oavsett om de har barn eller inte. Kvinnor i motsvarande situation är sjukskrivna i större omfattning. För kvinnornas del är det de heltidsarbetande ensamstående mödrarna som har lägst andel sjukskrivna. I övrigt är skillnaderna relativt små mellan kvinnor och män. Tabell 4.4. Genomsnittlig veckoarbetstid. Åldersstandardiserade tal. Procent. Ensamstående kvinnor Sammanboende kvinnor Ensamstående män Sammanboende män Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn 1-19 timmar i veckan timmar i veckan timmar i veckan timmar i veckan Mer än 50 timmar i veckan

20 Trivsel med arbetet och oro att förlora arbetet Att trivas med sitt arbte är en viktig faktor i förhållande till upplevd hälsa, vilket visas i en tidigare analys av Liv och hälsamaterialet (Berglund m ß 2003). Generellt trivs majoriteten ganska eller mycket bra med sitt nuvarande arbete (Þgur 4.4). Allra bäst trivs gruppen ensamstående kvinnor med barn, 83 procent. Totalt anger cirka sju procent att de trivs dåligt eller mycket dåligt med sitt arbete. Kvinnor trivs något sämre än män. Skillnaderna är relativt små mellan dem som har respektive inte har barn. Störst är skillnaden bland ensamstående kvinnor där de som inte har barn har en lägre andel som trivs ganska eller mycket bra med sitt arbete Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Kvinna Man Dåligt / mycket dåligt Varken bra eller dåligt Ganska / mycket bra Figur 4.4. Andel svar på frågan; Hur trivs du med Ditt nuvarande arbete? Åldersstandardiserade tal. Det Þnns en oro bland många att de kan förlora sitt arbete inom det närmaste året (Þgur 4.5). Bland de förvärvsarbetande personerna med hemmavarande barn är 15 procent mycket eller ganska oroliga att förlora jobbet. Motsvarande andel bland personer utan hemmavarande barn är 12 procent. I barnfamiljerna är mönstret tydligt. Ensamstående kvinnor med barn är mest oroliga och sammanboende män utan barn minst oroliga att förlora arbetet. Ekonomi Ekonomiska problem är betydligt vanligare i barnfamiljer än i övriga befolkningen och i en nordisk undersökning visades att drygt 30 procent av barnfamiljerna upplevde ekonomiska problem (Takala 2000, sid 23). Ekonomisk trygghet/otrygghet representeras i denna studie av förmågan att kunna skaffa fram kr på en vecka (motsvarande ett halvt basbelopp). Detta benämns också som kontantmarginal och syftar till att mäta hur plötsliga stora utgifter klaras av. Som indikator på ekonomisk förmåga används dessutom möjligheten att klara av löpande utgifter. En person som under de tre senaste månaderna minst någon enstaka månad haft svårt att betala hyra, avbetalningar och liknande klassiþceras som att inte klara av sina löpande utgifter. Båda måtten avser att mäta den ekonomiska bufferten. Kon Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Kvinna Hemmavarande barn Ej hemmavarande barn Figur 4.5. Andel som är ganska eller mycket oroliga att förlora jobbet det närmaste året. Åldersstandardiserade tal. 18 Man tantmarginalen syftar till att fånga in den absoluta dimensionen medan förmågan att klara av de löpande utgifterna mer är beroende av nivån på dessa (SOU 2001:55). Skillnaderna är stora beträffande förmågan att på en vecka skaffa fram kronor och 37 procent av samtliga personer med barn har svarat att de inte klarar detta. Motsvarande andel för personer utan barn är 30 procent. Ett generellt mönster är att kvinnor, ensamstående och de med barn har svårare att skaffa fram beloppet. Högst är andelen därför hos ensamstående kvinnor med hemmavarande barn där sju

21 av tio inte har en kontantmarginal av det här slaget (Þgur 4.6) Beträffande möjligheten att klara av löpande utgifter syns ett liknande mönster som vid förmågan att skaffa fram kronor. Totalt sett har 31 procent av alla personer med barn svårigheter i detta avseende, vilket kan jämföras med 23 procent av dem utan barn. Oberoende av kön är ensamstående med barn den grupp som är mest utsatta ur ekomiskt hänseende. Bland ensamstående kvinnor anger närmare sex av tio att de har besvär med att klara sina löpande utgifter. För ensamstående män med hemmavarande barn är motsvarande andel ungefär hälften (Þgur 4.7). Mer konkreta exempel på hur den ekonomiska situationen ter sig är att se hur stor andel som avstått från tandläkarbesök eller semesterresa på grund av brist på pengar. Här framkommer det tydligt att personer med barn i större utsträckning än andra avstått från tandläkarbesök eller semesterresa (tabell 4.5). Tydligt är också att andelen är högre bland ensamstående än bland sammanboende. Den grupp som har störst andel som avstått från tandläkarbesök och semesterresa är ensamstående kvinnor med barn. Bostadssituation En persons bostad kan spegla mycket av dennes situation i övrigt, i synnerhet ekonomisk status. Boendestandarden bland barnfamiljer är hög i Sverige, och ur ett internationellt perspektiv är boendestandarden jämnt fördelad. Skillnader Þnns dock beroende av bland annat inkomst och antal barn (Regeringens skrivelse 1999/2000:137). 6 4 Hemmavarande barn Ej hemmavarande barn Figur 4.6. Andel som ej klarar att skaffa fram kronor på en vecka. Åldersstandardiserade tal Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Kvinna Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Kvinna Man Hemmavarande barn Ej hemmavarande barn Figur 4.7. Svårigheter att klara av de löpande utgifterna. Åldersstandardiserade tal. Man Den dominerande boendeformen bland ensamstående kvinnor med barn är hyresbostad, vilket också gäller ensamstå- Tabell 4.5. Andel som de 3 senaste månaderna pga brist på pengar avstått från Åldersstandardiserade tal. Procent. Ensamstående kvinnor Sammanboende kvinnor Ensamstående män Sammanboende män Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn Barn Ej barn tandläkarbesök semesterresa

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000

En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000 Hälsan ur ett etniskt perspektiv En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000 Anne-Marie Wallin, Monica Carlberg Frågeformuläret som ligger till grund för

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på barnomsorg. Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år

Tillgång och efterfrågan på barnomsorg. Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år Tillgång och efterfrågan på barnomsorg Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år Tillgång och efterfrågan på barnomsorg Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år Sammanfattning: I denna rapport

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

DELAKTIG ELAKTIGHET T

DELAKTIG ELAKTIGHET T RAPPORT 97 Behov ov Lika Lika Lika villkor villkor villkor TILLGÄNGLIGHET Levnadsförhållanden INTEGRITET DELAKTIG ELAKTIGHET T Funktionshindrade 1988 1999 OBEROENDE Stöd Arbete Lars Häll Cecilia Skjöld

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

% 30. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel. Ålder. Kvinnor. Män

% 30. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel. Ålder. Kvinnor. Män Liv & hälsa år 2000 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari 2013. 2 Folkhälsopolitiskt bokslut 2012

Läs mer

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Genomförd under perioden 10 september 1 oktober 2013 2013-11-21 NMI 2013 en snabböversikt Nedan följer en kortfattad översikt över resultat från NMI

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer