Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
|
|
- Amanda Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
2 2
3 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av Skolverket hösten Enkäten vände sig till över föräldrar med barn i åldern 1 12 år och innehöll frågor om hur barnens omsorg var ordnad. Rapporten behandlar vilka former av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som barn med olika social bakgrund deltar i och vilka grupper står utanför. Har barnen den omsorgsform som föräldrarna önskar, och om inte, vad är skälen till detta? Finns det något samband mellan faktorer som föräldrarnas utbildning, födelseland eller sysselsättning och barnens omsorgsform? I rapporten jämförs också resultaten med den föräldraenkät som Skolverket genomförde Jämförelsen gör det möjligt att studera bland annat hur reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. påverkat tillgängligheten till och närvarotider i förskolan. De första resultaten av föräldraenkäten publicerades i mars 2003 i Skolverkets rapport 231. Rapporten har sammanställts av undervisningsråden Barbro Dunér (projektledare), Anna Enström och Ulla Nordenstam. Stockholm i december 2004 Staffan Lundh Avdelningschef Barbro Dunér Projektledare 3
4 4
5 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning Syfte och genomförande Tidigare undersökningar Jämförelse med 1999 års föräldraenkät Verksamhetsformer Reformer för ökad tillgänglighet 2. Barnens familjer Föräldrarnas födelseland Föräldrarnas civilstånd Antal syskon Kommungrupp Föräldrarnas sysselsättning Föräldrarnas utbildning 3. Barns omsorg Omsorgsformer för barn 1 5 år Omsorgsformer för barn 6 12 år 4. Faktorer bakom tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Analysmodeller Tillgång till förskoleverksamhet Tillgång till skolbarnsomsorg för barn 6 9 år Sammanfattning 5. Föräldrarnas inställning Inställning till barnets omsorgsform Önskad omsorgsform Varför har inte barnet den omsorg föräldrarna önskar? Nyefterfrågan 6. Närvarotider Närvarotider för barn 1 5 år Närvarotider för barn 6 12 år 7. Erfarenhet av förskola Deltagande i förskola Sociala skillnader 8. Erfarenhet av öppen förskola Deltagande i öppen förskola Sociala skillnader 5
6 Varför har barnet inte gått i öppen förskola? 9. Teknisk beskrivning Genomförande Den multivariata analysen Jämförbarhet med tidigare undersökningar 10. Summary Bilagor: 1. Bilagetabeller 2. Resultat av logistisk regression 3. Frågeblankett 6
7 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från 2002 års föräldraenkät. Över föräldrar med barn i åldern 1 12 år har fått svara på frågor om hur omsorgen om barnen är ordnad och om sin inställning till omsorgsformen. De första resultaten redovisades i mars 2003 i samband med uppföljningen av reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. En jämförelse mellan 2002 och 1999 års föräldraenkäter gör det möjligt att studera effekter av reformen. Barns omsorg Enligt föräldraenkäten går ca 85 procent av alla 1 5-åringar i förskola eller familjedaghem hösten Av de övriga är ungefär hälften hemma med en förälder som är föräldraledig för ett syskon. Endast någon enstaka procent av alla 1 5-åringar är hemma med en förälder som är hemarbetande på heltid och lika ovanligt är det att barnen är hemma med en arbetslös förälder. Av 6 9 åringarna är ca 70 procent inskrivna i någon form av skolbarnsomsorg, oftast fritidshem. De övriga är i allmänhet hemma med en förälder när de inte är i skolan. Den vanligaste lösningen är att föräldrarna arbetar eller studerar på olika tider och turas om att vara hemma med barnen. De äldre skolbarnen, åringarna, är i stor utsträckning hänvisade till sig själva efter skolan. 40 procent av barnen har ingen omsorg alls utan är ensamma hemma när skoldagen är slut. Att föräldrarna turas om att vara hemma med barnet är därnäst vanligast. Endast åtta procent av åringarna går i fritidshem och ytterligare fem procent deltar i öppen fritidsverksamhet. Det är samma andelar som Ökad tillgänglighet till förskolan Barn till arbetslösa och föräldralediga fick rätt till plats i förskoleverksamhet den 1 juli 2001 respektive den 1 januari Föräldraenkäten visar att föräldrarna i stor utsträckning har använt sig av de nya bestämmelserna och framför allt när det gäller förskolan. Båda grupperna av barn går oftare i förskola hösten 2002 än hösten Förändringen är särskilt stor för barn till föräldralediga. År 1999 gick 25 procent av alla 1 5-åringar med en föräldraledig förälder i förskola, tre år senare är andelen nästan dubbelt så hög (47 procent). Den största gruppen i förskolan utgörs av barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Enligt föräldraenkäten går 87 procent av alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar i förskolan hösten 2002, jämfört med 77 procent tre år tidigare. Skolbarnen har inte fått någon utökad rätt till skolbarnsomsorg men trots detta går en större andel 6 9-åringar med föräldralediga föräldrar i fritidshem. Andelen 6 9- åringar med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar i fritidshem har också ökat 1 Andelarna skiljer sig något från dem som redovisas i den officiella statistiken. Se vidare avsnittet Teknisk beskrivning 7
8 sedan Det rör sig om barn som tidigare varit ensamma hemma eller för vilka omsorgen ordnats med hjälp av grannar, släktingar etc. Nyefterfrågan Den ökade tillgängligheten till förskoleverksamhet har gjort att efterfrågan på nya platser minskat. Totalt motsvarar nyefterfrågan endast en procent av alla 1 5- åringar. För barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar motsvarar efterfrågan i stort sett tillgången medan den är något högre för övriga barn. Efterfrågan på nya platser har minskat särskilt för barn till föräldralediga. För dessa barn efterfrågades nya platser i förskoleverksamhet för 10 procent av barnen 1999 jämfört med 3 procent Också för 6 9-åringarna är nyefterfrågan liten när föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar medan den är något högre när föräldrarna är arbetslösa, föräldralediga eller långtidssjuka. För barn till föräldralediga har dock nyefterfrågan mer än halverats mellan 1999 och 2002 (från 9 till 4 procent av barnen). Störst är efterfrågan på ytterligare platser för barn år. Den motsvarar 6 procent av åldersgruppen. Det är samma andel som Föräldrarna efterfrågar framför allt öppen fritidsverksamhet till barnen. Enligt enkäten finns det en efterfrågan på öppen fritidsverksamhet för ytterligare totalt ca barn. Det kan jämföras med de ca barn som deltog i verksamheten Fler barn till långtidssjukskrivna Antalet barn med minst en förälder som är långtidssjukskriven (inkl. sjuk- eller förtidspensionerad) har i det närmaste fördubblats mellan 1999 och Hösten 2002 har 5 procent av 1 5 åringarna och 8 procent av 6 12-åringarna en långtidssjuk förälder. Det här innebär att det är vanligare att skolbarnens föräldrar långtidssjuka än att de är arbetslösa (8 procent jämfört med 5 procent). Barnen har plats i förskoleverksamhet i ungefär samma utsträckning som andra barn medan det är något ovanligare att de utnyttjar skolbarnsomsorg. Hösten 2002 går 85 procent av de långtidssjukas 1 5-åringar i förskola eller familjedaghem medan 52 procent av 6 9-åringarna och 10 procent av åringarna deltar i skolbarnsomsorg. I samtliga fall är det en ökning sedan Föräldrarnas utbildning och födelseland Barnens sociala bakgrund har länge haft betydelse för vilken form av omsorg barnen har. Barn vars föräldrar har lång utbildning har till exempel oftare gått i förskola eller fritidshem än andra barn. I takt med att verksamheterna byggts ut har dock dessa skillnader minskat, särskilt när det gäller barn 1 5 år. Enligt föräldraenkäten har skillnaderna minskat ytterligare mellan 1999 och Barn i åldern 1 5 år går numera i förskola eller familjedaghem ungefär lika ofta oavsett föräldrarnas utbildning och även oavsett om föräldrarna är födda i Sverige eller ej. Däremot finns det skillnader när det gäller utnyttjandet av enskild förskola. Det är sex gånger så vanligt att barn till föräldrar med lång eftergymnasial utbildning går i enskild förskola som att barn vars föräldrar endast har grundskola gör det (18 pro- 8
9 cent jämfört med 3 procent). Dessutom går barn med svenskfödda föräldrar dubbelt så ofta i enskild förskola som andra barn. Bland skolbarnen har föräldrarnas utbildning större betydelse för barnets omsorgsform. Knappt hälften av alla 6 9-åringar vars föräldrar har förgymnasial utbildning går i fritidshem, jämfört med över tre fjärdedelar av barnen vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan utbildningsgrupperna har dessutom inte minskat sedan 1999 utan i stället ökat något. Andelen 6 9-åringar som har plats i fritidshem är dessutom högre om båda föräldrarna är födda i Sverige än om båda föräldrar är födda utomlands (72 procent jämfört med 54). I stället är barn med utrikesfödda föräldrar oftare hemma på dagarna, antingen tillsammans med en förälder eller ensamma. Utbyggnaden mellan 1999 och 2002 har inte heller kommit barnen med utländsk bakgrund till del. Det är endast barn vars båda föräldrar är födda i Sverige som har ökat sin andel i skolbarnsomsorgen under perioden. Nöjdare föräldrar De allra flesta föräldrar är nöjda med barnets omsorgsform. Över 90 procent av dem som har barn i åldrarna 1 5 år eller 6 9 år är nöjda och vill inte byta till något annat. Bland åringarnas föräldrar är andelen nöjda lägre, 85 procent. Mest tillfreds är föräldrar till barn som har tillgång till någon form av förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Ca 93 procent av dem som har barn i förskola, familjedaghem, fritidshem eller öppen fritidsverksamhet uppger att de är nöjda med detta. Om barnet inte har plats finns ett något större missnöje. Lägst andel nöjda hittar vi i familjer där barnen klarar sig själva eller tas om hand av grannar, släktingar etc. Bland föräldrarna till de åringar som klarar sig själva vill nästan var fjärde att barnet ska ha en annan omsorgsform. Sedan 1999 har andelen föräldrar som är nöjda med 1 5-åringarnas omsorgsform ökat, särskilt bland föräldrar vars barn är hemma. Tidigare fanns en relativt stor grupp arbetslösa eller föräldralediga föräldrar vars barn inte hade plats i förskoleverksamhet trots att föräldrarna önskade det. Dessa barn har fått rätt till plats och de föräldrar som nu har sina barn hemma är i större utsträckning nöjda med detta. Att vara hemma med sitt barn är i högre grad än tidigare resultatet av ett fritt val. Tydligast är förändringen bland de föräldralediga. Hösten 1999 uppgav 76 procent av de föräldralediga vars barn inte hade plats i förskoleverksamhet att de var nöjda med barnets omsorgsform. Tre år senare har andelen stigit till över 90 procent och de föräldralediga är därmed en av de grupper som är allra nöjdast med den form av omsorg som barnet har, oavsett om barnet är hemma eller i förskola/familjedaghem. Kortare närvarotider Den genomsnittliga närvarotiden i förskolan är 30 veckotimmar hösten 2002, en timme mer än i familjdaghem. Yngre barn har genomgående kortare närvarotider än äldre. Exempelvis är närvarotiden för femåringarna i genomsnitt tre timmar längre än för ettåringarna (31 veckotimmar jämfört med 28). Kortast närvarotider har de barn som har rätt till minst 15 timmars förskoleverksamhet per vecka, dvs. barn med en föräldraledig eller arbetslös förälder. Trots att 9
10 rätten är begränsad till 15 veckotimmar så är ändå ca 60 procent av barnen med arbetslösa föräldrar och nästan hälften av barnen med föräldralediga föräldrar i förskolan under längre tid. Den genomsnittliga närvarotiden är 23 veckotimmar för barn till arbetslösa och 21 veckotimmar för barn till föräldralediga. Den genomsnittliga närvarotiden i förskolan har sjunkit med en veckotimme mellan 1999 och 2002, från 31 till 30 timmar. I stort sett hela minskningen beror på att fler barn har närvarotider i intervallet 1 15 veckotimmar. Barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar har samma närvarotider som tidigare, i genomsnitt 32 timmar per vecka. Den genomsnittliga närvarotiden i fritidshem för barn 6 9 år är 15 veckotimmar och i familjedaghem en timme kortare. De äldre skolbarnen, åringarna tillbringar i genomsnitt 13 timmar i veckan i fritidshemmet. Närvarotiderna har minskat även i fritidshemmen jämfört med För de yngsta skolbarnen rör sig minskningen om 2 3 timmar i veckan. Erfarenhet av förskola I 2002 års enkät fick föräldrar med barn i åldern 6 12 år uppge om barnet gått i förskola under någon eller några perioder innan skolstarten. Svaren illustrerar förskolans utbyggnad i slutet av 1990-talet. 80 procent av barnen födda 1990 har enligt föräldrarna gått i förskola någon gång, jämfört med 90 procent av barnen födda sex år senare. Det finns tydliga skillnader beroende på föräldrarnas utbildning. Skillnaderna har dock minskat över tiden. 88 procent av barnen födda vars föräldrar 2002 har lång eftergymnasial utbildning har gått i förskola, jämfört med 66 procent av barnen vars föräldrar har endast grundskola. För barnen födda är motsvarande andelar 91 respektive 77 procent. Det tyder på att det är barn vars föräldrar har kort utbildning som har tjänat mest på utbyggnaden av förskolan. Erfarenhet av öppen förskola I enkäten ställdes också frågor om öppen förskola. Föräldrarna till barn 1 5 år fick uppge om barnet utnyttjat kommunal öppen förskola eller ej. Enligt svaren har öppen förskola utnyttjats mest av barn vars föräldrar 2002 har lång eftergymnasial utbildning (51 procent) och minst av barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning (37 procent). Det finns även skillnader som sammanhänger med föräldrarnas födelseland. Familjer där båda föräldrarna är födda utomlands har utnyttjat öppen förskola minst och familjer där båda föräldrarna är födda i Sverige har utnyttjat den mest. Knappt hälften av föräldrarna i de familjer som inte utnyttjat öppen förskola anger att de inte haft något behov av verksamheten. Var fjärde uppger att de inte deltagit för att det inte funnits någon tillgänglig och nästan lika många uppger att de i stället gått i en öppen förskola i icke-kommunal regi, till exempel kyrkans. 10
11 1.Inledning Hösten 2002 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket för andra gången en enkätundersökning riktad till föräldrar med barn i åldern 1 12 år för att belysa hur omsorgen om barnen var ordnad. Den första gjordes De första resultaten från denna andra undersökning redovisades i mars 2003 i samband med rapporteringen av regeringsuppdraget om uppföljning av reformen Maxtaxa, allmän förskola m.m. 3 Syfte och genomförande Föräldraenkäten omfattar föräldrar med barn födda januari 1990 till och med augusti 2001 (1 12 år). Enkäten skickades ut i september 2002 till föräldrar med barn i åldern 1 5 år och till föräldrar med barn i åldern 6 12 år. Den innehöll frågor om vilken form av omsorg barnen hade och om föräldrarna var nöjda med omsorgsformen. De som inte var nöjda gavs möjlighet att ange vilken form de hellre skulle vilja ha och skälen till att barnet inte hade den önskade omsorgsformen. Enkäten innehöll även frågor om närvarotider i förskolor, familjedaghem och fritidshem. Dessa uppgifter används bland annat vid Skolverkets beräkning av kostnader per heltidsbarn i verksamheterna. I enkäten ingick också ett par retrospektiva frågor rörande barnens tidigare deltagande i förskola respektive öppen förskola. Liknande frågor har inte ställts i tidigare enkäter. Studien visar vilka omsorgsformer som efterfrågas i olika socioekonomiska grupper och eventuella skäl till att familjerna inte har den omsorg de önskar. Den visar också vilken form av omsorg de barn har som inte deltar i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Faktorer som föräldrarnas civilstånd, sysselsättning, arbetstider, utbildningsnivå, födelseland och invandringsår ingår i analysen. Ett huvudsyfte med undersökningen är att belysa vilka former av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som barn i olika befolkningsgrupper deltar i och vilka som står utanför. Däremot är syftet inte att belysa föräldrarna inställning till hur verksamheterna bedrivs eller deras kvalitet. Enkätfrågorna rörde endast föräldrarnas uppfattning om den form av omsorg som barnen har. Undersökningens svarsfrekvens är 90 procent för föräldrar med barn 1 5 år och något lägre, 87 procent, för föräldrar med barn 6 12 år. Detta är en hög svarsfrekvens för att vara en enkätundersökning riktad till allmänheten. Bortfallet är högre än genomsnittet för ensamstående, lågutbildade och föräldrar födda utomlands. Det är också högre bland föräldrar till de äldsta barnen (10 12 år). 2 Barns omsorg. Tillgång och efterfrågan på barnomsorg för barn 1 12 år med olika social bakgrund. Skolverkets rapport Reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. Uppföljning Skolverkets rapport
12 Tidigare undersökningar Åren 1980, 1983 och genomförde SCB på uppdrag av Socialdepartementet enkätundersökningar till föräldrar med barn i åldern 0,5 6 år, de så kallade Barnomsorgsundersökningarna. Barnomsorgsundersökningarna gjorde det möjligt att följa hur utbyggnaden av barnomsorgen fortskred och hur efterfrågan och kösituationen utvecklades i kommunerna. Efter ett par års uppehåll genomfördes 1999 återigen en föräldraenkät, nu på Skolverkets uppdrag. Enkäten omfattade för första gången även barn 7 12 år. Eftersom sexåringarna år 1999 gick i skolformen förskoleklass och därmed omfattades av skolbarnsomsorg användes åldersgrupperingen 1 5 år för förskoleverksamhet och 6 12 år för skolbarnsomsorg. Resultaten från 1999 års enkät visade att barnomsorgen i stort sett var utbyggd för barn i åldrarna 1 9 år vars föräldrar förvärvsarbetade eller studerade. Ytterligare efterfrågan på barnomsorg fanns främst för barn till arbetslösa och för åringar. Studien visade också att föräldrarnas utbildning, födelseland och civilstånd hade betydelse för vilken form av omsorg barnet hade. Barn vars föräldrar var ensamstående eller förvärvsarbetade/studerade hade i större omfattning barnomsorg än andra. Studien visade också att skolbarnsomsorg för åringar var dåligt utbyggd och att barn vars föräldrar hade lång utbildning var överrepresenterade i förskola och fritidshem. Jämförelse med 1999 års föräldraenkät I rapporten görs flera jämförelser mellan 1999 och 2002 års föräldraenkäter, bland annat för att belysa effekter av reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. Vid jämförelsen har en något annorlunda definition av omsorgsform och sysselsättning använts än i Skolverkets rapporter 201 och 231. I de tidigare rapporterna ingår barnets samtliga omsorgsformer och närvarotider i de fall föräldrarna uppgett att barnen haft flera omsorgsformer. I denna rapport ingår endast en närvarotid/omsorgsform per barn. Hur omsorgsformerna prioriterats finns beskrivet i avsnittet Teknisk beskrivning. Dessutom har en annan prioriteringsordning använts i de fall föräldrarna uppgett flera sysselsättningar. Även denna prioriteringsordning beskrivs i avsnittet Teknisk beskrivning. Verksamhetsformer Begreppet barnomsorg förekommer inte i skollagen men har använts som en samlande benämning för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I denna rapport används huvudsakligen de senare benämningarna. Förskoleverksamhet vänder sig till barn 1 5 år som inte går i skolan och bedrivs enligt skollagen i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg vänder sig till barn t.o.m. tolv år och bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. I förskola, familjedaghem och fritidshem är barnen inskrivna. Den öppna förskolan vänder sig till barn som inte går i förskola, medan den öppna fritidsverksamheten är ett alternativ till inskriven verksamhet (dvs. fritidshem och familjedaghem) för barn i åldern år. 12
13 Huvuddelen av enkätfrågorna rör förskola, fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Dessa verksamhetsformer finns med som fasta svarsalternativ i frågan om vilken form av omsorg barnet har under mätveckan och också i frågan som rör närvarotider. Öppen förskola finns endast med i den fråga som ställdes till föräldrar med barn 1 5 år om barnets tidigare deltagande i denna verksamhet. Reformer för ökad tillgänglighet Reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. infördes under perioden och syftar till att öka tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och alla barn ska ha rätt till förskola från tidig ålder. Inget barn ska tvingas avstå från förskoleverksamhet på grund av höga avgifter, arbetslöshet i familjen eller när en förälder är föräldraledig. En strävan är att barnomsorgen ska bli en del av den generella välfärden och erbjudas alla barn och barnfamiljer. Reformen består av flera delar: Den 1 juli 2001 blev kommunerna skyldiga att erbjuda plats i förskoleverksamhet för barn 1 5 år till arbetslösa och den 1 januari 2002 även till barn vars föräldrar är föräldralediga för yngre syskon. Dessa barn ska erbjudas plats i förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg infördes den 1 januari Den innebär att ett tak sätts för de avgifter som föräldrarna betalar. De kommuner som inför maxtaxa kompenseras för intäktsbortfallet och får också pengar till kvalitetssäkrande åtgärder. Under år 2002 tillämpades maxtaxa i alla kommuner utom två och därefter har samtliga kommuner anslutit sig. Den 1 januari 2003 infördes allmän förskola för fyra- och femåringar. Alla barn ska erbjudas plats i förskola från och med höstterminen det år då de fyller fyra år. Platsen ska vara avgiftsfri och vara under minst 525 timmar per år, eller tre timmar per dag under skolans terminer. Samtliga delar av reformen, utom allmän förskola, genomfördes efter 1999 års föräldraenkät men före 2002 års undersökning. Det är således i viss utsträckning möjligt att studera effekter av reformerna genom att jämföra resultaten från de två enkäterna. 13
14 2. Barnens familjer I föräldraenkäten ingår ett antal bakgrundsfrågor som rör barnens familjesituation som föräldrarnas civilstånd, hur många syskon barnet har, föräldrarnas sysselsättning och arbetstider. Tillsammans med uppgifter om föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå från SCB:s befolknings- och utbildningsregister ger uppgifterna en bild av hur familjesituationen ser ut för barn i åldern 1 12 år hösten 2002 samt eventuella förändringar mellan 1999 och Föräldrarnas födelseland Ungefär var femte barn i åldern 1 12 år har enligt föräldraenkäten minst en förälder som är född utomlands. I hälften av dessa familjer är båda föräldrarna födda utomlands. Yngre barn har något oftare än äldre utlandsfödda förälder. Jämfört med 1999 har andelen barn med utlandsfödda föräldrar ökat något, från 20 procent av alla 1 12-åringar till 22 procent. Diagram 2.1 Barn i olika åldersgrupper efter föräldrarnas födelseland % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1-5 år 6-9 år år 1-12 år Båda Sverige Ena Sverige Båda utomlands Föräldrarnas civilstånd Merparten av barnen i Sverige, 85 procent, bor enligt föräldraenkäten tillsammans med två vuxna. Andelen är högst för 1 5-åringarna (89 procent) och lägst för åringarna (82 procent). Det betyder således att var tionde 1 5-åring och närmare var femte åring bor tillsammans med en ensamstående förälder. Andelarna har inte förändrats sedan Det går dock inte att utifrån enkäten avgöra om barn som bor i en familj med två vuxna bor tillsammans med båda sina biologiska föräldrar. I enkäten har föräldern fått ange sitt nuvarande civilstånd. Föräldrar som uppger att de är gifta/samboende kan vara omgifta eller samboende med någon som inte är barnets biologiska förälder. 4 Diagram 2.2 Barn i olika åldersgrupper efter föräldrarnas civilstånd I rapporten benämns genomgående de vuxna i barnets familj som barnens föräldrar 14
15 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1-5 år 6-9 år år 1-12 år Ensamstående Gifta/samboende Antal syskon Av naturliga skäl är det vanligare att ett barn har syskon ju äldre barnet är. Enligt föäldraenkäten är det nästan dubbelt så vanligt att en 1 5-åring är ensambarn som att en 6 12-åring är det (23 procent jämfört med 12 procent). Det allra vanligaste är att barnen har ett syskon. Tvåbarnsnormen är utbredd och ungefär häften av alla barn lever i en tvåbarnsfamilj, oberoende av åldersgrupp. Drygt var fjärde barn i åldern 6 12 år har två syskon. Att barnen har tre eller fler syskon är ungefär lika vanligt (eller ovanligt) som att barnet inte har några syskon alls. Diagram 2.3 Barn i olika åldersgrupper efter antalet syskon % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1-5 år 6-9 år år 1-12 år Inget syskon Ett syskon Två syskon Fler än två syskon Barn med gifta/samboende föräldrar har oftare syskon är barn till ensamstående. Till exempel har drygt 80 procent av 6 9-åringarna minst ett syskon om föräldrarna är gifta/samboende jämfört med 70 procent om de är ensamstående Däremot är det ingen större skillnad i antalet syskon bland dem som inte är ensambarn. Kommungrupp Befolkningen är ojämnt fördelad över landet. Ca 60 procent av alla 1 12-åringar bor i en storstad, förortskommun eller större stad. Endast ca 10 procent bor på landsbygden, i glesbygd eller i en mindre kommun. 15
16 Det finns vissa skillnader mellan åldersgrupperna. Det är något vanligare att de yngsta barnen i föräldraenkäten, 1 5-åringarna, bor i storstäder eller förortskommuner än att 6 12-åringarna gör det. I övriga kommungrupper är de yngsta barnen underrepresenterade. Diagram 2.4 Barn i olika åldersgrupper efter kommungrupper 2002 Andel (%) barn år 6-9 år år Landsbygdskommuner, Glesbygdskommuner o. Mindre övriga kommuner Medelstora städer, Industrikommuner o. Större övriga kommuner Större städer Storstäder och Förortskommuner Föräldrarnas sysselsättning Det stora flertalet barn växer i dag upp i familjer där båda föräldrarna, eller den ensamstående, förvärvsarbetar eller studerar. Enligt föräldraenkäten 2002 var andelen ca 70 procent för 1 5-åringarna och 80 procent för 6 12-åringarna. I 1 5-åringarnas familjer är det ungefär lika vanligt att båda föräldrarna förvärvsarbetar på heltid som att en arbetar heltid och den andra (vanligen mamman) deltid. Även bland skolbarnen är det vanligt att mamman arbetar deltid men inte lika vanligt som bland yngre barn. Ensamstående föräldrar arbetar oftare heltid än gifta/samboende. Det näst vanligaste bland barn 1 5 år är att föräldern är föräldraledig för ett syskon eller arbetslös. Bland de äldre barnen är det näst vanligaste att föräldern är långtidssjukskriven eller sjuk- eller förtidspensionerad 5. Att barnen har någon förälder som är hemarbetande på heltid är ovanligt. Det förekommer endast i någon enstaka procent av alla familjer. 5 I rapporten ersätts i fortsättningen långtidssjukskriven, sjuk- eller förtidspensionerad med det kortare långtidssjuk alternativt långtidssjukskriven. 16
17 Diagram 2.5 Barn i olika åldersgrupper efter föräldrarnas sysselsättning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1-5 år 6-9 år år 1-12 år Arbetar/ studerar Arbetslös Föräldraledig Hemarbete Sjukskriven m.m. Andelen barn som har en förälder som är långtidssjukskriven har ökat kraftigt sedan Andelen uppgick 2002 till 5 procent för 1 5 åringarna och 8 9 procent för de övriga åldersgrupperna. Det motsvarar en ökning med 2 till 3 procentenheter sedan 1999 eller med barn per åldersgrupp. I 2002 års föräldraenkät är antalet barn 6 12 år med minst en långtidssjuk förälder större än antalet barn med minst en arbetslös förälder. Ökningen sedan 1999 är störst bland barn som har en ensamstående förälder. Även andelen barn med föräldraledig förälder har ökat något vilket sannolikt sammanhänger med att födelsetalen stigit mellan 1999 och I stället har andelen barn vars båda föräldrar förvärvsarbetar eller studerar minskat något, liksom andelen barn med föräldrar som är arbetslösa. Föräldrarnas utbildning Föräldrarnas utbildning anges i rapporten med föräldrarnas (eller den ensamståendes) högsta utbildning. Drygt hälften av alla 1 12-åringar har föräldrar med högst gymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå är högre ju yngre barnen är. Bland 1 5-åringarna har 28 procent minst en förälder som har en mer än treårig eftergymnasial utbildning, jämfört med 22 procent bland 6 12-åringarna. I stället har de äldre barnens föräldrar oftare en gymnasial utbildning, och oftast en högst treårig. Andelen barn med föräldrar som har endast förgymnasial utbildning är liten i alla åldersgrupper, ca fem procent. Diagram 2.6 Barn i olika åldersgrupper efter föräldrarnas högsta utbildning
18 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1-5 år 6-9 år år 1-12 år Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 3 år Eftergymnasial 3år eller mer Gymnasial utbildning högst 2 år Eftergymnasial mindre än 3 år 18
19 3. Barns omsorg De allra flesta barn i Sverige har i dag tillgång till någon form av förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Under ökade tillgängligheten för 1 5-åringar ytterligare genom att barn till arbetslösa och föräldralediga fick rätt till plats. Med hjälp av föräldraenkäten kan vi se vilken form av omsorg som barn i olika åldrar utnyttjar, både de som är inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg och de som inte är det. Vi kan också studera skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Tidigare har till exempel barn till föräldrar med lång eftergymnasial utbildning varit överrepresenterade i förskola och fritidshem. Vad har de senaste årens reformer betytt för tillgängligheten för olika grupper av barn? I detta avsnitt studerar vi i huvudsak en bakgrundsvariabel i taget (föräldrarnas civilstånd, utbildning, sysselsättning, födelseland) utan att ta hänsyn till det inbördes sambandet mellan variablerna. I nästa avsnitt ser vi på effekten av varje enskild variabel för sig samtidigt som vi kontrollerar effekterna av övriga variabler. Omsorgsformer för barn 1 5 år Andelen 1 5-åringar som är inskrivna i förskola eller familjedaghem har ökat i princip varje år sedan utbyggnaden började i början av 1970-talet. Sedan slutet av talet ligger ökningen helt på förskolan. I och med att sexåringarna fick en egen skolform 1998 försvann de från förskolan. I dag tar förskolan emot barn i åldern 1 5 år. Omsorgsformer 2002 Hösten 2002 var enligt föräldraenkäten 85 procent av samtliga 1 5-åringar inskrivna i förskola eller familjedaghem, de flesta (78 procent) i förskolan. 6 Hälften av de barn som inte är inskrivna i någon form av förskoleverksamhet är hemma på dagarna med en förälder som är föräldraledig för ett syskon (8 procent). För två procent av barnen har föräldrarna ordnat omsorgen på privat väg med hjälp av barnflicka, släkting eller liknande eller också turas föräldrarna om att vara hemma med barnet. Endast en procent av alla 1 5-åringar är hemma med en förälder som är hemarbetande på heltid och ungefär lika ovanligt är det att barnen är hemma med en arbetslös eller långtidssjuk förälder. Tabell 3.1 Barn 1 5 år efter omsorgsform 2002 Omsorgsform Andel (%) Förskola 78 Familjedaghem 7 Privata lösningar (barnflicka, släkting, etc.) 2 Hemma 13 därav med föräldraledig förälder 8 6 Andelarna skiljer sig något från dem som redovisas i den officiella statistiken. Se vidare avsnittet Teknisk beskrivning 19
20 föräldrar som turas om 2 arbetslös förälder 1 hemarbetande förälder 1 långtidssjuk förälder 1 Annat 1 Alla 100 Antal barn Det är möjligt att jämföra resultaten från 2002 års föräldraenkät med motsvarande uppgifter i 1999 års föräldraenkäter och 1996 års barnomsorgsundersökning 7. Jämförelsen illustrerar vad utbyggnaden av förskolan i slutet av 1990-talet tillsammans med reformerna 2001 och 2002 har inneburit för tillgängligheten. Sedan 1999 har andelen barn som är hemma med arbetslös eller föräldraledig förälder minskat, från sammanlagt 14 procent av samtliga barn till 9 procent. Även andelen barn vars föräldrar turas om att vara hemma med barnet har minskat. Här rör det sig förmodligen om familjer där föräldrarna anpassar arbetstiderna så att de går omlott och på så sätt kan turas om att vara hemma med barnet. År 1996 hade 7 procent av barnen denna form av omsorg, 2002 hade andelen sjunkit till 2 procent. År 1996 var mer än var fjärde förskolebarn hemma på dagarna, 2002 var andelen hälften så stor. Minskningen av andelen barn som är hemma med en arbetslös förälder (från 5 till en procent) beror dock inte enbart på att regelverket har ändrats andelen barn med en arbetslös förälder minskade kraftigt mellan 1996 och Föräldrarnas civilstånd Barn med ensamstående föräldrar är oftare inskrivna i förskola eller familjedaghem än barn till gifta/samboende (92 procent jämfört med 84 procent). I stället är barn med gifta/samboende oftare hemma (14 procent jämfört med 5 procent). En stor del av skillnaden förklaras av att ensamstående föräldrar har högre förvärvsfrekvens än gifta/samboende. I familjer där föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar går barnen ungefär lika ofta i förskola eller familjedaghem oavsett föräldrarnas civilstånd. Sedan 1999 har skillnaden mellan familjetyper minskat. Barn till gifta/samboende har ökat sin andel i förskoleverksamhet mer än barn till ensamstående. Detta sammanhänger med att barn till gifta/samboende i större utsträckning har föräldrar som är föräldralediga och därmed fick rätt till plats den 1 januari Barn till gifta/samboende föräldrar går dessutom i enskild förskola oftare än barn till ensamstående (11 procent jämfört med 8 procent). Skillnaden kan bero på att förskolor i enskild regi ofta bedrivs som föräldrakooperativ, vilka ställer krav på att föräldrarna ska delta på ett sätt som kan vara svårt för de ensamstående att uppfylla. Föräldrarnas sysselsättning Föräldrarnas sysselsättning har självfallet stor betydelse för barnets omsorgsform. Kommunerna är sedan 1995 skyldiga att erbjuda plats i förskoleverksamhet eller 7 Uppgifterna från 1996 härrör från en analys av 1996 års barnomsorgsundersökning, publicerad i Med eller utan barnomsorg?, Socialstyrelsen Uppgifterna är inte helt jämföra med 1999 och 2002 års uppgifter 20
21 skolbarnsomsorg till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och i stort sett alla kommuner lever upp till detta. Det har resulterat i att en mycket hög andel av dessa barn går i förskola, fritidshem eller familjedaghem. Enligt föräldraenkäten 2002 var 94 procent av alla 1 5-åringar med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar inskrivna i förskoleverksamhet. År 1999 var andelen 90 procent och 1996 omkring 85 procent. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga går 2002 i stor utsträckning i förskola eller familjedaghem. De har utnyttjat den nya möjligheten till plats i förskoleverksamhet som reformen 2001 respektive 2002 gett dem och går oftare i förskola 2002 än Förändringen är särskilt stor för barn vars föräldrar är föräldralediga för ett syskon. År 1999 gick 28 procent av alla 1 5-åringar med en föräldraledig förälder i förskola eller familjedaghem, tre år senare var andelen 50 procent. Jämfört med 1996, då andelen var ca 18 procent, har andelen nästan tredubblats. Skolverkets uppföljning Utan oskäligt dröjsmål visar att kommunernas regler för barn till föräldralediga tidigare varit restriktiva. Däremot gick en relativt stor del av barnen med arbetslösa föräldrar i förskola eller familjedaghem redan innan lagändringen Kommunernas regler har varit generösare för dessa barn än för barn till föräldralediga. Ungefär vartannat förskolebarn med arbetslös förälder hade plats i förskoleverksamhet 1996, år 1999 hade andelen stigit till 65 procent och 2002 till 82 procent. Eftersom arbetslösheten har gått ned så har dock inte antalet barn till arbetslösa ökat i förskolan eller familjedaghemmet i samma utsträckning. En ytterligare grupp som oftare är inskriven i förskoleverksamhet 2002 än 1999 är barn vars föräldrar är sjukskrivna (långtidssjukskrivna, sjuk- eller förtidspensionerade). Andelen av dessa barn som går i förskola eller familjedaghem har ökat från 72 till 85 procent. Gruppen är dessutom dubbelt så stor 2002 som 1999 (21100 barn jämfört med ). Sammantaget betyder det att barn med långtidssjuk förälder är mer än dubbelt så många i förskola och familjedaghem 2002 som Tabell 3.2 Omsorgsform för barn 1 5 år efter föräldrarnas sysselsättning Procent Omsorgsform Förv.arbete/ Arbetslös Föräldra- Långtidsstudier ledig sjukskriven Förskola Familjedaghem S:a förskoleverksamhet Hemma med förälder Annat Alla Antal barn Föräldrarnas utbildning Föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet har tidigare visat sig ha ett samband med barnets utnyttjande av såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg. Till exempel 21
22 har barn till högre tjänstemän och högutbildade länge varit överrepresenterade i förskolan. I takt med att förskolan byggts ut har dock skillnaderna minskat. Mellan 1999 och 2002 har skillnaderna minskat ytterligare. Enligt 1999 års föräldraenkät var 73 procent av barnen till föräldrar med endast grundskola inskrivna i förskoleverksamhet, jämfört med 79 procent av barnen vars föräldrar har högskoleutbildning. År 2002 var motsvarande andelar 84 och 86 procent. Den stora skillnaden mellan utbildningsgrupperna rör i dag inte om barnen går i förskola eller ej, utan om de går i kommunal eller enskild förskola. Ju längre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att barnet går i en förskola som drivs i enskild regi. Enligt föräldraenkäten går nästan vart femte barn (18 procent) vars föräldrar har en mer än treårig eftergymnasial utbildning i en enskild förskola jämfört med endast 3 procent av barnen vars föräldrar har enbart grundskola. Tabell 3.3. Barn 1 5 år efter omsorgsform och föräldrarnas utbildning Procent Omsorgsform Förgymn. Gymnasial Eftergymnasial -3 år 3 år+ -3 år 3 år+ Kom. förskola Enskild förskola Familjedaghem S:a förskoleverksamhet Barnet hemma med förälder Övrigt Alla Föräldrarnas födelseland Barn i åldern 1 5 år är inskrivna i förskoleverksamhet ungefär lika ofta oberoende av om föräldrarna är födda i Sverige eller ej. Det finns dock även här skillnader som gäller vilken form av verksamhet som barnen utnyttjar. Barn vars båda föräldrar är födda utomlands går oftare i kommunal förskola och mindre ofta i enskild förskola eller i familjedaghem än barn som har minst en förälder född i Sverige. Tabell 3.4. Barn 1 5 år efter omsorgsform och föräldrarnas födelseland Procent Omsorgsform Båda födda En född Båda födda I Sverige utomlands utomlands Kommunal förskola Enskild förskola Familjedaghem S:a förskoleverksamhet Hemma med förälder Övrigt Alla
23 I 1999 års föräldraenkät utnyttjade barn med två utrikesfödda föräldrar förskoleverksamhet något mindre ofta än andra barn. Detta förklarades delvis av att föräldrarna oftare var arbetslösa. Men också när föräldrarna förvärvsarbetade eller studerade gick barnen i förskola eller familjedaghem mindre ofta om båda föräldrarna var utrikesfödda. I 2002 års undersökning har dessa skillnader nästan försvunnit. Barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar är inskrivna i förskola eller familjedaghem i stort sett lika ofta oavsett om föräldrarna är födda i Sverige eller ej. Inte heller bland barn till arbetslösa är det några större skillnader. Tabell 3.5. Barn 1 5 år vars föräldrar förvärvsarbetar/studerar eller är arbetslösa efter omsorgsform och föräldrarnas födelseland Procent Omsorgsform Förvärvsarbetar eller studerar Arbetslösa Båda födda En född i Båda födda Båda födda En född i Båda födda i Sverige Sverige utomlands i Sverige Sverige utomlands Förskola eller familjedaghem Privata lösningar Hemma m. förälder Annat Summa Omsorgsformer för barn 6 12 år Skolbarnsomsorgen har byggts ut mycket snabbt under de senaste decennierna. Mellan 1990 och 2000 ökade antalet barn i fritidshem från till , dvs. mer än en tredubbling. Ökningen beror bland annat på att fritidshemmen tog emot en helt ny åldersgrupp, sexåringarna, i slutet av 1990-talet. Utbyggnaden har framför allt gällt fritidshem och åldersgruppen 6 9 år. Det skedde i stort sett inte någon utbyggnad alls av verksamheter för åringarna under 1990-talet, varken av fritidshem eller av öppen fritidsverksamhet. Omsorgsformer 2002 Enligt föräldraenkäten 2002 är 71 procent av alla 6 9 åringar inskrivna i någon form av skolbarnsomsorg, oftast fritidshem. Bland de äldre barnen, åringarna, är andelen betydligt lägre, endast 8 procent. 8 De 6 9-åringar som inte har plats i skolbarnsomsorg är i allmänhet hemma med en förälder. Den vanligaste lösningen är att föräldrarna arbetar eller studerar på olika tider och turas om att vara hemma med barnen (11 procent). Däremot är det ovanligt att barnen är hemma med en föräldraledig förälder, lika ovanligt som att barnet inte har någon omsorg alls efter skolans slut (3 procent). De äldre skolbarnen, åringarna, är dock i hög utsträckning hänvisade till sig själva. 40 procent av barnen har ingen omsorg alls utan klarar sig själva när skolda- 8 Andelarna skiljer sig något från dem som redovisas i den officiella statistiken. Se vidare avsnittet Teknisk beskrivning 23
24 gen är slut. Att föräldrarna turas om att vara hemma med barnet är därnäst vanligast (29 procent). Öppen fritidsverksamhet är ett alternativ till inskriven verksamhet för åringar. Verksamheten är dåligt utbyggd och fanns 2002 endast i var fjärde kommun. Detta bekräftas i föräldraenkäten. Endast 5 procent av åringarna deltar i öppen fritidsverksamhet. Tabell 3.6. Barn 6 9 och år efter omsorgsform Procent Omsorgsform 6 9 år år Fritidshem eller familjedaghem 71 8 Öppen fritidsverksamhet 1 5 S:a skolbarnsomsorg Privata lösningar 2 3 Hemma Därav med föräldraledig förälder 3 3 föräldrar som turas om arbetslös förälder 3 3 hemarbetande förälder 1 1 långtidssjuk förälder 3 6 Barnet klarar sig självt 3 40 Annat 1 1 Alla Antal barn Sedan 1999 har det skett en ökning av andelen 6 9-åringar i fritidshem med ca 4 procentenheter och i stället en minskning av andelen barn som klarar sig själva efter skolan eller som tas om hand av barnflicka, grannar etc. Andelen åringar som utnyttjar skolbarnsomsorg har däremot inte förändrats sedan I stället har andelen förälder som uppger att de turas om att vara hemma med barnet ökat på bekostnad av andelen som uppger att barnet är ensamt hemma efter (eller före) skolan. Det kan röra sig om en faktisk förändring mellan de två åren men det kan också vara oklara gränser mellan svarsalternativen. Den totala andelen åringar som är hemma antingen ensam eller med en förälder är ca 70 procent både 1999 och Föräldrarnas civilstånd Barn till ensamstående utnyttjar skolbarnsomsorg något oftare än barn till gifta/samboende. Det gäller oavsett åldersgrupp och oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar/studerar eller inte. Till exempel är 78 procent av 6 9-åringarna med ensamstående förälder inskrivna i fritidshem eller familjedaghem jämfört med 69 procent av barnen som har gifta eller samboende föräldrar. I stället är barn till gifta/samboende oftare hemma med förälder. De är dessutom något oftare ensamma hemma än barn till ensamstående, men denna skillnad är liten. 24
25 Föräldrarnas sysselsättning Kommunerna är endast skyldiga att erbjuda skolbarnsomsorg till barn i åldern 6 12 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Skyldigheten omfattar således inte barn till arbetslösa eller föräldralediga som när det gäller barn i förskoleåldrarna. Knappt 80 procent av alla 6 9-åringar vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar, är inskrivna i skolbarnsomsorg. Mindre än hälften av de barn som har arbetslösa föräldrar har plats (46 procent) och knappt var tredje barn med föräldraledig förälder (31 procent). Tabell 3.7. Barn 6 9 år efter omsorgsform och föräldrarnas sysselsättning Procent Omsorgsform Arbete/ Arbets- Föräldra- Långtids- Hem- Annat Totalt studier lös ledig sjuk arbete Fritidshem Familjedaghem Öppen fritidsverksamhet S:a skolbarnsomsorg Hemma m. förälder Barnet klarar sig självt Övrigt Alla Att barn i årsåldern utnyttjar skolbarnsomsorg (inklusive öppen fritidsverksamhet) är ovanligt oavsett föräldrarnas sysselsättning. Andelen är högst bland barn vars föräldrar är arbetslösa (17 procent) och förvärvsarbetande/studerande (13 procent). En jämförelse med 1999 års enkät visar att ökningen av andelen barn i fritidshem är särskilt stor för barn till föräldralediga. Andelen av alla 6 9-åringar med förälder som är föräldraledig som går i fritidshem ökade från 17 procent 1999 till 30 procent Samma mönster gäller för åringarna. År 2002 gick 7 procent av de föräldraledigas åringar i fritidshem jämfört med 4 procent tre år tidigare. Numerärt utgör dock dessa barn en relativt liten grupp. Bland barn till arbetslösa är mönstret inte riktigt detsamma. Andelen 6 9-åringar med arbetslösa föräldrar som är inskrivna i skolbarnsomsorg förändrades inte mellan 1999 och 2002 medan andelen ökat något bland åringarna. Barn med arbetslösa föräldrar har minskat i antal mellan 1999 och Trots att reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. inte gett barn rätt till skolbarnsomsorg när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga så har således en ökad andel av dessa barn, framför allt barn till föräldralediga, ändå fått tillgång till plats. Skolverkets uppföljning Utan oskäligt dröjsmål har också visat att många kommuner ändrade sina regler mellan maj 2001 och maj 2002 så att skolbarnen får behålla sin plats om föräldern tar föräldraledigt. Fortfarande tog dock tre fjärdedelar av kommunerna inte emot föräldraledigas barn i skolbarnsomsorgen i maj
26 Andelen 6 9-åringar med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar i fritidshem har också ökat sedan Det rör sig om barn som tidigare varit ensamma hemma eller för vilka omsorgen ordnats med hjälp av grannar, släktingar etc. Föräldrarnas utbildning Föräldrarnas utbildningsnivå har ett tydligt samband med skolbarnens omsorg. Ju längre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att 6 9-åringar går i fritidshem och desto ovanligare är det att de är hemma med en förälder. Knappt hälften av alla 6 9-åringar vars föräldrar har förgymnasial utbildning har fritidshemsplats, jämfört med över tre fjärdedelar av barnen vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Att barnet går i ett enskilt fritidshem är ovanligt, men minst ovanligt bland barn vars föräldrar har minst treårig högskoleutbildning. Tabell 3.8. Barn 6 9 år efter omsorgsform och föräldrarnas utbildning Procent Omsorgsform Förgymn. Gymnasial Eftergymnasial -3 år =3 år- -3 år =3 år- Fritidshem Familjedaghem Öppen fritidsverksamhet S:a skolbarnsomsorg Hemma med förälder Barnet ensamt hemma Övrigt Alla Bland åringarna är mönstret inte lika tydligt. Andelen barn i fritidshem eller familjedaghem är ungefär densamma oavsett föräldrarnas utbildning. Däremot är det vanligare att åringar klarar sig själva när föräldrarna har lång utbildning. Föräldrar med kortare utbildning (som oftare arbetar deltid) uppger i stället oftare att de turas om att vara hemma med barnet. Sedan 1999 har skillnaderna mellan utbildningsgrupperna inte minskat utan snarare ökat. För barn 6 9 år vars föräldrar har förgymnasial utbildning har andelen inskrivna i skolbarnsomsorg minskat med någon procentenhet, medan den ökat för barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. För barn år är andelen barn inskrivna i skolbarnsomsorg ungefär densamma båda åren. Föräldrarnas födelseland Föräldrarnas födelseland har ett tydligt samband med 6 9-åringarnas omsorg. Andelen som har plats i fritidshem är betydligt högre bland barn vars båda föräldrar är födda i Sverige (72 procent) än bland dem vars båda föräldrar är födda utomlands (54 procent). I stället är barnen med utrikesfödda föräldrar oftare hemma på dagarna, antingen tillsammans med en förälder eller ensamma. Att 6 9-åringar med utrikesfödda föräldrar finns i skolbarnsomsorgen i mindre utsträckning än andra skulle kunna sammanhänga med att föräldrarna oftare är arbetslösa. Men även om vi tar hänsyn till föräldrarnas sysselsättning finns en skillnad. 26
27 Barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar är inte inskrivna i skolbarnsomsorg lika ofta om båda föräldrarna är födda utomlands som när någon förälder är född i Sverige (68 procent jämfört med 80 procent). Tabell 3.9 Barn 6-9 år vars föräldrar förvärvsarbetar/studerar eller är arbetslösa efter omsorgsform och föräldrarnas födelseland Procent Omsorgsform Förvärvsarbetar eller studerar Arbetslösa Båda födda En född i Båda födda Båda födda En född i Båda födda i Sverige Sverige utomlands i Sverige Sverige utomlands Fritidshem eller familjedaghem Öppen fritidsverks S:a skolbarnsomsorg Privata lösningar Hemma m. förälder Barnet klarar sig självt Annat Summa Utbyggnaden mellan 1999 och 2002 har inte heller kommit barnen med utländsk bakgrund till del. Det är endast barn vars båda föräldrar är födda i Sverige som har ökat sin andel i skolbarnsomsorgen mellan 1999 och 2002 (från 69 till 74 procent). För åringarna ser mönstret annorlunda ut. Bland dem är andelen som utnyttjar skolbarnsomsorg högst om båda föräldrar är födda utomlands. Dessutom är det betydligt ovanligare att åringar vars båda föräldrar är födda utomlands får klara sig själva efter skolan än att barn med två svenskfödda föräldrar får göra det (23 procent jämfört med 43 procent). 27
RAPPORT Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
RAPPORT 258 2004 Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:
Läs merRapport Barns omsorg Omsorgsformer för barn 1 12 år Resultat av Skolverkets föräldraenkät
Rapport 307 2007 Barns omsorg 2005 Omsorgsformer för barn 1 12 år Resultat av Skolverkets föräldraenkät Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95
Läs merSkolverkets rapport nr 203. Barns omsorg. Tillgång och efterfrågan på barnomsorg för barn 1 12 år med olika social bakgrund
Skolverkets rapport nr 203 Barns omsorg Tillgång och efterfrågan på barnomsorg för barn 1 12 år med olika social bakgrund Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 Stockholm Telefon
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merTillgång och efterfrågan på barnomsorg. Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år
Tillgång och efterfrågan på barnomsorg Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år Tillgång och efterfrågan på barnomsorg Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år Sammanfattning: I denna rapport
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2010
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merFöräldrars val och inställning till förskola och fritidshem
RAPPORT 392 2013 Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem Resultat från föräldraundersökningen 2012 Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem Resultat från föräldraundersökningen
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2009
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2009 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2009. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merBarnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg)
SKOLVERKET 17 mars 2003 Ulla Nordenstam Mikael Henningsson 1(15) Barnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg) Skolverket fick i regleringsbrevet för 2003 i uppdrag av regeringen att genomföra en studie
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Läs merBarn och personal i förskola hösten 2008
1 (7) Barn och personal i förskola hösten 2008 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper under 2008. Bland annat behandlas frågor om inskrivna
Läs merElever och personal i fritidshem hösten 2014
1 (7) Elever och personal i fritidshem hösten 2014 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2014, dels
Läs merElever och personal i fritidshem hösten 2015
1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels
Läs merBarn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009
1 (7) Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 I oktober 2009 fanns drygt 22 000 barn i pedagogisk omsorg. Det är framför allt de yngre barnen som går i sådan verksamhet, knappt 4 procent av alla
Läs merAnnan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Annan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.322 1 (10) Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Pedagogisk omsorg... 2 Barn i pedagogisk omsorg... 2 Mest yngre
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2016/17
1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges
Läs merBarn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014
1 (11) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014. Annan
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Läs merBarn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015
1 (10) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015. Annan
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2016
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2016 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskola hösten 2016. Varje år
Läs merRapport Kartläggning av skolbarnsomsorg för åringar 2009
Rapport 342 2010 Kartläggning av skolbarnsomsorg för 10 12-åringar 2009 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se
Läs merDnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Läs merBarn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2018/19
Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19 Diarienummer: 2019:00323 1 (16) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Utveckling av antal elever och anställda samt antal fritidshem och avdelningar... 4
Läs merBarnomsor Bar nomsor 130
130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2017
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2017 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskolan hösten 2017. Statistiken
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2013
1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012
Läs merBarn och personal i förskola 2006
PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs merPlats utan oskäligt dröjsmål?
RAPPORT 267 2005 Plats utan oskäligt dröjsmål? Uppföljning av tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2005 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690
Läs merTillgänglighet till förskoleverksamhet
Rapport Enheten för utbildningsstatistik 2008-09-08 Dnr (75-2008:1890) 1 (27) Tillgänglighet till förskoleverksamhet Enkät till landets kommuner i maj 2008 2 (27) Förord Kommunerna är enligt skollagen
Läs merBarnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%
Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende
Läs merStatistiska centralbyrån 201
)DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 42 Kommentarer till statistiken... 44 2.1 Inskrivna barn
Läs merBARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM
BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2
Läs mer7. Boende. Barn och deras familjer Utrymme för eget rum bland barn 0 17 år efter familjeform 2003/04. Procentandelar Se även tabell 7.
Barn och deras familjer 2004 Villa vanligast När barnen är små är det vanligt att familjen bor i flerfamiljshus. Ju äldre de blir, desto vanligare är det att man flyttar till något större; radhus, kedjehus
Läs merMaxtaxa och allmän förskola m.m.
2006-12-11 Freddy Sirland Planerings- och försörjningschef sakkunnig i förskolefrågor Maxtaxa och allmän förskola m.m. Sveriges Riksdag beslutade 2000-11-24 att bifalla utbildningsutskottets hemställan
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Läs merFöräldraundersökningen 2012
Oktober 2012 Till målsman för Föräldraundersökningen 2012 Skolverket genomför på uppdrag av regeringen en undersökning bland föräldrar till barn i åldern 6 12 år. Undersökningen ligger till grund för viktiga
Läs mer3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Läs merTillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09.
Malmö stad Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Förskoleverksamhet avser barn som inte går i skolan Förskoleverksamhetens
Läs mer8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Om barnens föräldrar förvärvsarbetar eller inte är av central betydelse för barnens dagliga liv. Dels påverkar det i hög grad familjens ekonomi, vilket
Läs meratt från och med 2003 införa avgift under årets samtliga tolv månader inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg -------------
Barnomsorgstaxa - maxtaxa (Kf 2001-09-20, 171) (Kf 2001-11-22, 220) (KF 2002-12-11, 227) Kf 227/2002 Kommunfullmäktige har beslutat att från och med 2003 införa avgift under årets samtliga tolv månader
Läs merPLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 januari 2010.
1(7) Sektorn för utbildning och kultur PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 januari 2010. Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR HÄRRYDA KOMMUN 2(7) Innehåll: Rätt till
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret
Läs merStadsledningskontoret Utbildningsförvaltningen
Stadsledningskontoret Utbildningsförvaltningen INTAGNINGS- OCH KVARGÅENDEREGLER FÖR PLATS I STADENS FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNSOMSORG (Antagna av kommunfullmäktige 2002-12-16 att gälla fr o m 2003-01-01.
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003
1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning
Läs merFler barn bor växelvis hos mamma och pappa
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen
Läs merElever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015
Ulbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat i kommunal vuxenutbildning år
Läs merAvgifter och regler avseende förskola och skolbarnomsorg Malung-Sälens kommun. Innehåll
Avgifter och regler avseende förskola och skolbarnomsorg Malung-Sälens kommun Innehåll Allmän förskola. 1 Inskolning.. 4 Ansökan.. 2 Kontraktsplats 5 Arbetslös. 2 Kö. 5 Avgift. 2 Schema/vistelsetid 5 Avgiftsreducering.
Läs merDeltagande i förskola
Deltagande i förskola Diarienummer: 2018:12 1 (41) Sammanfattning... 2 Majoriteten av 3 5-åringarna deltar i förskola eller pedagogisk omsorg... 2 Deltagandet är lägre i vissa grupper... 2 Kommunerna
Läs merElever och studieresultat i komvux 2012
Utbildningsstatistikenheten 2013-06-25 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2012 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av komvux
Läs merElever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merAvgifter och regler avseende förskola och skolbarnomsorg
Avgifter och regler avseende förskola och skolbarnomsorg Innehåll Allmän förskola 1 Inskolning 5 Ansökan 2 Kontrakstplats 5 Arbetslös 2 Kö/Placering 5 Avgift 2 Schema/Vistelsetid 6 Avgiftsreducering 3
Läs merREGLER FÖR BARNOMSORGEN I ÄLVDALENS KOMMUN
BARN- OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN REGLER FÖR BARNOMSORGEN I ÄLVDALENS KOMMUN GENERELLA REGLER Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas
Läs merRegler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun
Regler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun Fritidshem i Köpings kommun I regler och riktlinjer för fritidshem i Köpings kommun hittar du beskrivning på de olika verksamhetsformer som kommunen erbjuder.
Läs merFöräldraundersökningen 2012
Oktober 2012 Till målsman för Föräldraundersökningen 2012 Skolverket genomför på uppdrag av regeringen en undersökning bland föräldrar till barn i åldern 1 5 år. Undersökningen ligger till grund för viktiga
Läs merSofia Larsson, Lena Sandström, Karin Skilje Finans-, kommunalrätts- och skolsektionerna
Cirkulärnr: 2001:16 Diarienr: 2001/0093 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Sofia Larsson, Lena Sandström, Karin Skilje Finans-, kommunalrätts- och skolsektionerna
Läs merRegler för Munkfors kommuns barnomsorg Antagna av Kultur- och utbildningsnämnden 050404
Uppdaterad 2011-07-01 1 Regler för Munkfors kommuns barnomsorg Antagna av Kultur- och utbildningsnämnden 050404 Kultur- och utbildningsnämnden är ansvarig för kommunens barnomsorg. Verksamhetens mål, är
Läs mer1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003
1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas
Läs merEn bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002
MISSIV 2003-07-04 Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merPlaceringsregler för förskoleverksamhet Säters kommun. Beslutade 2012-06-07 SÄTERS KOMMUN
Placeringsregler för förskoleverksamhet Säters kommun Beslutade 2012-06-07 SÄTERS KOMMUN Innehållsförteckning 1. REGLER FÖR KOMMUNAL FÖRSKOLEVERKSAMHET... 3 VEM REGLERNA GÄLLER... 3 ÖPPETTIDER... 3 VISTELSETID...
Läs merArboga kommun. Regler och avgifter för förskola och fritidshem. Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01
Arboga kommun Regler och avgifter för förskola och fritidshem Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01 Innehåll 1 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs mer9. Barnomsorg. 9. Barnomsorg. Tabell 9.1 a Barnomsorgsform för barn 1-5 år efter ålder i september Antal (viktat) och procent
9. Barnomsorg Tabell 9.1 a Barnomsorgsform för barn 1-5 år efter ålder i september 2002. (viktat) och procent Ålder Kommunal Förskola Familje- Egen Släkting, Barnen är hemma Annat Uppgift Samtliga förskola
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004
1 (19) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 redovisa en bedömning
Läs merBarnens tid med föräldrarna
Barnens tid med föräldrarna Demografiska rapporter 2004:1 Statistiska centralbyrån 2004 Demographic reports 2004:1 Time children spend with their parents Statistics Sweden 2004 Tidigare publicering Previous
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2015:812. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2014
Läs merBeskrivande data 2008
Rapport 320 2008 Beskrivande data 2008 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Skolverkets rapport nr 320 Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
Läs merAvgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 4.12) Senast reviderad av kommunfullmäktige,
Läs merBeskrivande data 2007
Rapport 302 2007 Beskrivande data 2007 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Skolverkets rapport nr 302 Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning
Läs merBeslut Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Beslut 2016-09-15 Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1. Allmänt Riktlinjerna tillämpas för följande verksamheter som regleras i Skollagen (2010:800): Förskolan ( kapitel 8) Fritidshem
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merRIKTLINJER FÖR PLATS
RIKTLINJER FÖR PLATS inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Eksjö kommun Fastställda av kommunstyrelsen 2015-06-02, 193 och gäller från och med 2015-08-01. Innehållsförteckning Rätt till plats
Läs merRegeringens proposition 1999/2000:129
Regeringens proposition 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m. Prop. 1999/2000:129 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 maj 2000 Göran Persson Thomas Östros
Läs merBarnomsorgspeng 1 juli 2009
Barnomsorgspeng 1 juli 2009 Barnomsorgspeng Kommunerna blir skyldiga att ge bidrag till enskilda familjedaghem, flerfamiljssystem och andra pedagogiska verksamhetsformer. En barnomsorgspeng ger föräldrar
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2016:1068. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2015
Läs merKatrineholms kommuns författningssamling
Katrineholms kommuns författningssamling Nr 4.12 Antagen av kommunfullmäktige 2001-05-21, 86 Ändring av kommunfullmäktige 2001-11-19, 181 (införande av maxtaxa) Ändring av kommunfullmäktige 2003-02-24,
Läs merSeparation mellan föräldrar
54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen
Läs merFÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG I HÖGANÄS KOMMUN
FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG I HÖGANÄS KOMMUN -regler och avgifter VERKSAMHETSFORMER Förskola: för barn 1-5 år, i kommunal eller enskild regi. Verksamheten är till för barn med förvärvsarbetande,
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning
Läs merMaxtaxa och regler. för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem
130604 Maxtaxa och regler för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Välkommen till Bildningsförvaltningens verksamhet. Här kan du läsa om taxa och regler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017
1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:
Läs merPlaceringsföreskrifter
Fastställda i kommunfullmäktige 2018-03-26 68. Gäller fr.o.m. 2018-04-01. Placeringsföreskrifter Placeringsföreskrifter för familjedaghem, förskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet som har Härryda
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Utbildningsstatistisk årsbok 2009 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken...36 2.1 Inskrivna barn i förskolor och fritidshem åren 2000 2007. Fördelade efter ålder och kön...38
Läs merTAXA FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING TAXA FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14, 296 att gälla fr.o.m. 2016-01-01 Kommunfullmäktige beslutade
Läs merUtdrag: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Rapport 349 2010 Utdrag: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Skolverkets rapport
Läs mer