Tillgänglighet till förskoleverksamhet

Transkript

1 Rapport Enheten för utbildningsstatistik Dnr ( :1890) 1 (27) Tillgänglighet till förskoleverksamhet Enkät till landets kommuner i maj 2008

2 2 (27) Förord Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera. Skyldigheten gäller även förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Vid Skolverket pågår just nu en kartläggning av kommunernas möjlighet att erbjuda plats i förskoleverksamhet i enlighet med lagstiftningen. Undersökningens första del omfattar möjligheten att tillhandahålla plats i september 2008 till barn som ställts i kö i maj 2008, medan den andra delen rör kommunernas möjlighet att tillhandahålla plats i början av våren I denna rapport redovisas undersökningens första del. Den bygger på en postenkät som skickades ut i maj 2008 till alla kommuner i landet samt till stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kartläggningen har gjorts av undervisningsråden Anneli Melén (projektledare) och Ulla Nordenstam. Stockholm i september 2008 Anna Westerholm Avdelningschef Anneli Melén Projektledare

3 3 (27) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Om undersökningen Syfte.. 7 Genomförande Lagstiftningen Jämförbarhet med tidigare undersökningar 8 Behovet av planering Tillgänglighet till förskoleverksamhet Plats i september Varför kan inte kommunen erbjuda plats? Åtgärder för att kunna erbjuda plats Tillfälliga lösningar Kommunernas planering Bilagor: 1. Karta. Kommuner som inte kan uppfylla platsgarantin september Hantering av stadsdelarnas svar 3. Enkätformulär

4 4 (27) 1. Sammanfattning Den så kallade platsgarantin innebär att kommunerna är skyldiga att tillhandahålla plats i förskoleverksamhet (förskola eller familjedaghem) inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält att barnet behöver plats. I denna rapport redovisas kommunernas möjlighet att tillhandahålla förskoleverksamhet i september 2008 om föräldrarna anmält behov i maj samma år. Alla kommuner i landet ingår i studien, som genomförts som en postenkät. Stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö har fått uppge egna svar. Svaren redovisas dels separat, dels sammanfattat till ett svar för respektive kommun. 14 kommuner klarar inte platsgarantin I våras räknade 14 av landets 290 kommuner med att inte kunna erbjuda plats i förskoleverksamhet i september till alla barn vars föräldrar anmält behov i maj. De 14 kommuner som har längre väntetider hänvisar framför allt till en kraftig ökning av barnantalet på grund av ökat antal födda eller ökad inflyttning (11 respektive 9 kommuner). Brist på lokaler är ett annat skäl (8 kommuner). Brist på mark är ovanligare (3 kommuner) och endast en kommun hänvisar till brist på personal. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö finns med bland de 14 kommunerna. Göteborg har störst problem. Där räknar fyra av de 21 stadsdelarna med långa väntetider. I Stockholm och Malmö gäller det en stadsdel vardera. Göteborg har uppgett att man inte räknar med att klara platsgarantin i alla de åtta uppföljningar som gjorts sedan 1995 då lagbestämmelsen infördes. Enligt årets undersökning räknar Göteborg med att klara platsgarantin i hela kommunen först under Plats långt från hemmet Vad planerar då kommunerna att göra för att kunna erbjuda plats i början av hösten? Enligt undersökningen är den vanligaste åtgärden att erbjuda platser långt från hemmet. Över hälften av kommunerna (155 kommuner) svarar Ja eller Troligtvis på frågan om de räknar med att göra det. Vanligt är också att man planerar nya förskoleavdelningar (102 kommuner). Det är ovanligare att kommunerna planerar att utöka barngrupperna. Det förekommer endast i 57 kommuner. Detta kan tyda på att diskussionerna om de stora barngrupperna har gett resultat. Tre kommuner har angett att de räknar med alla de åtgärder som tas upp i enkäten. Det rör sig om kommuner i storstadsområden med stark befolkningstillväxt och ett stort tryck på en utbyggnad av förskolan. Men inte alla kommuner behöver vidta några särskilda åtgärder för att uppfylla platsgarantin. 33 kommuner har inte angett någon åtgärd alls. I stort sett alla dessa tillhör kommungrupper där trycket på en utbyggnad av förskolan kan antas vara lågt, till exempel glesbygdskommuner.

5 5 (27) Tillfälliga lösningar Många kommuner använder mer eller mindre tillfälliga lösningar för att minska köerna. Ett exempel är möjligheten att omplacera barnet. Om föräldrarna accepterat en plats i en förskola som inte överensstämmer med deras önskemål (för att den ligger för långt bort från hemmet eller av andra skäl) ges de möjlighet att flytta barnet till en förskola de hellre vill ha när en plats blir ledig där. Möjligheten till sådan omplacering finns i alla kommuner i landet utom tre. I närmare två tredjedelar av kommunerna har den använts ofta eller ibland under det senaste året. En annan lösning är att inrätta särskilda förskolor eller avdelningar där barn placeras i väntan på plats i en ordinarie förskola. I maj 2008 fanns en sådan sluss i nästan var tionde kommun. Planering Att kommunerna har en väl fungerande planering och god framförhållning är självfallet nödvändigt för att man ska kunna erbjuda förskoleverksamhet i enlighet med lagstiftningen. Trots detta uppger 30 procent av kommunerna att man saknar en aktuell prognos över tillgången till och efterfrågan på platser. Av de 14 kommuner som inte räknar med att kunna uppfylla platsgarantin i september 2008 saknar ungefär hälften en aktuell prognos. Slutsatser och kommentarer Undersökningen visar att de allra flesta kommuner räknar med att kunna erbjuda förskoleverksamhet i enlighet med lagstiftningen i början av hösten De 14 kommuner som inte gör det hänvisar framför allt till ett kraftigt ökat barnantal i kommunen. Resultaten tyder dock inte på att efterfrågetrycket skulle vara större i dessa kommuner än i landet i övrigt. Problemen torde snarare handla om bristande planering och att platsgarantin inte getts tillräcklig politisk prioritet i kommunen. De allra flesta barn går i dag i förskolan vilket innebär att platsbehovet följer befolkningsutvecklingen på ett annat sätt än tidigare. Detta ställer krav på kommunerna att ha en beredskap att möta svängningar i födelsetal och in- och utflyttningar av barnfamiljer i hela kommunen. Undersökningen visar att olika former av tillfälliga lösningar används av kommunerna som en medveten strategi för att kapa efterfrågetoppar. Det kan handla om tillfälliga förskolor ( sluss ) där barnen skrivs in i väntan på en plats i en ordinarie förskola, eller om möjligheter till omplacering om barnet fått en plats som inte överensstämmer med föräldrarnas önskemål. Dessa lösningar kan dock vara problematiska. De riskerar att åsidosätta barns behov av kontinuitet och kan dessutom försvåra det pedagogiska arbetet i förskolan, där kontinuitet i barngruppen är en viktig förutsättning för kvalitet. Lösningarna kan inte sägas överensstämma med lagens intentioner.

6 6 (27) Att så många kommuner erbjuder platser långt från hemmet kräver ökad uppmärksamhet. Enligt skollagen ska plats erbjudas så nära barnets hem som möjligt med hänsyn taget till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Ett annat problem rör förhållandet mellan kvantitet och kvalitet. Skolverket har tidigare visat att medan full behovstäckning har varit ett prioriterat mål i de flesta kommuner har inte kvalitetsaspekter varit lika prioriterade. De tillfälliga lösningar som nämnts ovan kan ses som ett uttryck för att kvalitetsaspekter åsidosätts till förmån för platsgarantin.

7 7 (27) 2. Om undersökningen 2.1 Syfte Undersökningen syftar till att kartlägga i vilken utsträckning kommunerna kan tillhandahålla plats i förskoleverksamhet i enlighet med lagstiftningen. Skälen till eventuella svårigheter att uppfylla lagstiftningens krav ingår också, liksom en kartläggning av vilka åtgärder kommunerna vidtar för att uppfylla kraven. Undersökningens första del behandlar möjligheten att tillhandahålla plats i september 2008 till barn som ställts i kö i maj Många kommuner koncentrerar intagningen till förskoleverksamheten till hösten när sexåringarna slutar för att börja i förskoleklass. För att få en bild av hur väntetiderna ser ut även vid andra tider på året kommer en andra del av undersökningen att genomföras i slutet av hösten Den kommer att innehålla frågor om kommunernas möjlighet att tillhandahålla plats i början av våren I denna rapport behandlas den första delen av undersökningen. 2.2 Genomförande Undersökningen har genomförts som en postenkät och omfattar samtliga kommuner i landet. För att få en mer nyanserad bild av situationen i storstäderna har stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö fått uppge egna svar. Enkäten skickades ut i maj Den adresserades till chefen för barn- och utbildningsförvaltningen eller motsvarande i kommunen respektive stadsdelen. Totalt skickades 332 enkäter ut, varav 287 till kommuner centralt, 14 till stadsdelarna i Stockholm, 21 till stadsdelarna i Göteborg och 10 till stadsdelarna i Malmö. Svarsfrekvens Samtliga kommuner, inklusive samtliga stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, har besvarat enkäten. Svarsfrekvensen är således 100 procent. Telefonpåminnelse gjordes i juni. I några fall har enkätsvaren följts upp per telefon för komplettering eller förtydligande. Kodning av öppna svar Ett par frågor innehåller förutom fasta svarsalternativ ett öppet alternativ, Annat, nämligen. En genomgång av de öppna svaren har visat att flera av dem har kunnat föras till något av de fasta alternativen. Vidare har några av svaren strukits då de endast inneburit ett förtydligande av ett redan angett fast svarsalternativ. Behandling av stadsdelarnas svar Även om enkäten besvarats på stadsdelsnivå i Stockholm, Göteborg och Malmö rör undersökningen primärt inte förhållanden i enskilda stadsdelar utan kommunen som helhet. Stadsdelarnas svar redovisas därför inte bara separat utan har också

8 8 (27) sammanfattats i ett svar för respektive kommun. Sammanfattningen innebär att villkoren lokalt i vissa stadsdelar kan vara såväl mer som mindre gynnsamma än vad det sammanfattade kommunresultatet visar. Hur sammanfattningen gått till redovisas i bilaga Lagstiftningen Förskoleverksamhet vänder sig enligt skollagen 1 till förskolebarn, dvs. barn som inte går i skolan. Den bedrivs i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola). Kommunerna är sedan 1995 skyldiga att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla plats i förskoleverksamhet i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov ( platsgarantin ). I förarbetena till bestämmelserna 2 anges en handläggningstid på tre till fyra månader som skälig. Plats ska erbjudas så nära barnets hem eller skola som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser och skälig hänsyn ska tas till föräldrarnas önskemål. Barn i behov av särskilt stöd ska anvisas plats i förskola om inte barnets behov kan tillgodoses på något annat sätt. Sedan 2001 respektive 2002 omfattar skyldigheten att tillhandahålla plats även förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka, för barn till arbetslösa eller föräldralediga. Från och med 2003 har dessutom alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra år rätt till minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola (allmän förskola). Skolverkets kartläggning behandlar endast plats i inskriven förskoleverksamhet, dvs. i förskola eller familjedaghem. Öppen förskola ingår således inte och inte heller plats som ska tillhandahållas barn som endast utnyttjar så kallad allmän förskola. 2.4 Jämförbarhet med tidigare undersökningar Skolverket har följt upp skollagens bestämmelser om tillgänglighet till förskoleverksamhet vid ett flertal tillfällen sedan Åren gjorde Socialstyrelsen motsvarande uppföljningar. Uppföljningarna, som också omfattat skolbarnsomsorg, har gjorts i maj och innehållit frågor om kommunerna räknar med att erbjuda plats i september om föräldrarna anmält behov i maj samma år. Från och med 2001 års uppföljning ingår även en fråga som rör kommunernas möjlighet att ordna plats i januari följande år om föräldrarna anmält behov i september. Uppföljningarna har också innehållit frågor om kommunernas regler för tillgång till plats för barn till arbetslösa eller föräldralediga. 1 Skollagen 2 a kap. 2 Proposition 1993/94:11

9 9 (27) De kartläggningar som gjordes under perioden är i stor utsträckning jämförbara med varandra. I årets undersökning har dock en viktig förändring gjorts som kan påverka jämförelser bakåt i tiden. Den fråga som har förändrats är frågan om kommunerna kan erbjuda plats utan oskäliga väntetider. Tidigare har endast ett Ja- respektive Nej-alternativ funnits. I årets undersökning har Nej-alternativet nyanserats genom att en gradering gjorts av hur stor andel av de köande som bedöms kunna erbjudas plats - Nej, men till de flesta, Nej, men till ungefär hälften, Nej, men till färre än hälften. Det innebär att årets resultat inte utan vidare kan jämföras med tidigare års. Det finns till exempel skäl att tro att en del av de kommuner som nu svarar Nej, men till de flesta skulle kunna ha besvarat frågan jakande om formuleringen varit densamma som tidigare år. Däremot har ingen förändring gjorts när det gäller frågan som rör när kommunen räknar med att kunna uppfylla platsgarantin eller frågan om det i kommunen finns särskilda avdelningar eller förskolor där barn placeras tillfälligt i väntan på en plats i en ordinarie förskola. Såväl formuleringarna som svarsalternativen är desamma som i tidigare undersökningar varför resultaten bör kunna jämföras. De övriga frågorna i enkäten har inte ställts i de tidigare undersökningarna. 2.5 Behovet av planering Det föds allt fler barn i landet och trycket på kommunerna att bygga ut förskolan är stort. Sedan 2000 har det årliga antalet födda ökat från till barn, dvs. med närmare 20 procent. Samtidigt är en allt större andel av 1 5-åringarna inskrivna i förskoleverksamhet (förskola eller familjedaghem). Andelen har ökat från 76 procent år 2000 till 85 procent år Ökningen är störst i de yngsta åldersgrupperna. År 2007 gick till exempel 46 procent av ettåringarna i förskola, jämfört med 43 procent året innan. Bland femåringarna var motsvarande andel 92 procent båda åren. Att det stora flertalet barn deltar i förskoleverksamhet innebär att platsbehovet följer befolkningsutvecklingen på ett annat sätt än tidigare. Förändringar i födelsetalen påverkar nu direkt behovet av förskoleverksamhet i kommunen eller kommundelen. En ökning av antalet nyfödda innebär med relativt kort varsel ett behov av ytterligare förskoleplatser medan det omvända gäller då antalet födda minskar.

10 10 (27) Diagram. Antal barn 1 6 år (t.o.m. 1997) och 1 5 år (fr.o.m. 1998) i befolkningen samt därav inskrivna i förskoleverksamhet Barn 1-6 år (t.o.m. 1997) och 1-5 år (fr.o.m. 1998) i befolkningen Barn inskrivna i förskoleverksamhet (daghem/förskola eller familjedaghem) Anm. År 1998 övergick förskoleverksamheten till utbildningssektorn. Begreppet daghem ersattes med förskola i skollagen och för sexåringarna inrättades skolformen förskoleklass. För att kommunerna ska kunna uppfylla platsgarantin måste de således ha en beredskap att möta svängningar i såväl födelsetal som i in- och utflyttningar av barnfamiljer i olika delar av kommunen. För att inte riskera ett överskott eller brist på platser krävs en väl fungerande planering. För att få en uppfattning om kommunernas framförhållning ingår en fråga om prognoser i årets undersökning.

11 11 (27) 3. Tillgänglighet till förskoleverksamhet 3.1 Plats i september 2008 Undersökningen visar att de allra flesta kommuner kan erbjuda förskoleverksamhet utan oskäliga väntetider i september I 276 av landets 290 kommuner (95 procent) räknar man med att kunna erbjuda plats i förskola eller familjedaghem till alla barn vars föräldrar anmält behov i maj samma år. De 14 kommuner som räknar med längre väntetider är Borlänge, Forshaga, Gagnef, Grums, Göteborg, Huddinge, Kil, Malmö, Mullsjö, Munkedal, Osby, Stockholm, Töreboda och Vilhelmina. Av dessa räknar två (Borlänge och Vilhelmina) med att kunna erbjuda plats till färre än hälften av dem som ställt sig i kö i maj medan resterande 12 räknar med att kunna erbjuda plats till de flesta. Noteras kan att tre av kommunerna ligger i Västra Götalands län och tre i Värmland. Även i tidigare uppföljningar har kommuner som inte klarat platsgarantin varit överrepresenterade i Västra Götaland. Tabell 1. Räknar kommunen med att under augusti september 2008 kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i maj 2008? Kommunernas svar Svar Antal Andel (%) Ja, till alla Nej, men till de flesta 12 4 Nej, men till ungefär hälften 0 0 Nej, men till färre än hälften 2 1 Summa Nej 14 5 Det finns inte någon sådan bedömning 0 0 Alla I 2005 års undersökning uppgav sju kommuner att de inte räknade med att klara platsgarantin i september 2005, dvs. hälften så många som i årets undersökning. Eftersom svarsalternativen inte är desamma vet vi dock inte om det rör sig om en faktisk ökning eller ej (se avsnitt 2.4). Stockholm, Göteborg och Malmö Ingen av de tre storstäderna räknar med att kunna tillhandahålla plats i enlighet med lagstiftningen. Situationen är mest problematisk i Göteborg. Där räknar fyra av de 21 stadsdelarna med långa väntetider. Tre av dessa räknar endast med att kunna erbjuda plats till ungefär hälften eller färre än hälften av de barn som står i kö.

12 12 (27) Göteborg är därmed den enda kommun i landet som inte har levt upp till lagstiftningens krav i någon av de åtta undersökningar som gjorts under åren I Stockholm och Malmö är situationen något bättre. I båda kommunerna uppger alla stadsdelar utom en att man kan uppfylla platsgarantin i september. En stadsdel i Stockholm svarar att man inte kan ordna plats till alla men till de flesta, medan stadsdelen i Malmö räknar med att endast kunna erbjuda plats till ungefär hälften av barnen som väntar på plats. Tabell 2. Räknar stadsdelen med att under augusti september 2008 kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i maj 2008? Stadsdelarnas svar _ Svar Stockholm Göteborg Malmö _ Ja, till alla Nej, men till de flesta Nej, men till ungefär hälften Nej, men till färre än hälften Summa Nej Det finns inte någon sådan bedömning Alla När kan kommunen erbjuda förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål? De 14 kommuner som inte räknade med att klara platsgarantin i början av hösten 2008 fick i enkäten ange när de räknade med att kunna erbjuda plats till alla barn efter högst tre till fyra månaders väntetid ( utan oskäligt dröjsmål ). Drygt hälften - åtta kommuner - räknade med att klara platsgarantin under första halvåret 2009, medan två kommuner uppgav första eller andra halvåret I två kommuner hade man inte gjort någon bedömning. Ytterligare två kommuner räknar med att kunna erbjuda plats senare under hösten 2008 (Annan tidpunkt). Tabell 3. När räknar kommunen med att kunna tillhandahålla förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål? Kommunernas svar Svar Antal kommuner 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret Ingen bedömning finns 2 Annan tidpunkt 2 Summa 14

13 13 (27) Stockholm, Göteborg och Malmö Även här är situationen problematisk i Göteborg. Där räknar en stadsdel med att kunna erbjuda plats utan långa väntetider först under första halvåret 2010, medan tre anger andra halvåret Enligt undersökningen räknar således samtliga stadsdelar i Göteborg med att kunna uppfylla platsgarantin först under första halvåret I Malmö räknar en stadsdel med att kunna uppfylla platsgarantin andra halvåret 2010 medan en stadsdel i Stockholm räknar med att kunna erbjuda plats till alla senare under hösten 2008 (Annan tidpunkt). Tabell 4. När kan stadsdelen tillhandahålla förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål? Stadsdelarnas svar Stockholm Göteborg Malmö 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret Ingen bedömning finns Annan tidpunkt Summa Varför kan inte kommunen erbjuda plats? I enkäten fick de kommuner som inte räknar med att kunna uppfylla platsgarantin ange vilka de huvudsakliga skälen var till detta. Enkätfrågan hade ett antal fasta svarsalternativ och ett öppet (Annat, nämligen). 11 av de 14 kommunerna hänvisar till kraftig ökning av barnantalet i kommunen på grund av ökade födelsetal. Nästan lika många, 9 kommuner, hänvisar till ökad inflyttning. Brist på lokaler är också ett relativt vanligt skäl (8 kommuner). Däremot är brist på personal ovanligt. Det anger endast en kommun. Under alternativet Annat, nämligen hänvisar kommunerna bland annat till kommunens ekonomiska situation, att politiska beslut saknas eller att föräldrarna erbjuds plats men tackar nej då det inte är möjligt att erbjuda det önskade alternativet. Flertalet kommuner uppger fler än ett skäl. Den vanligaste kombination är att man har problem både på grund av ökade födelsetal och ökad inflyttning (8 kommuner) eller dessutom brist på lokaler (7 kommuner).

14 14 (27) Tabell 5. Vilka är de huvudsakliga skälen till att kommunen inte räknar med att kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem under augusti september 2008 till alla barn vars föräldrar anmäler behov i maj 2008? Kommunernas svar Skäl Antal Andel (%) av de svarande Kraftig ökning av barnantalet p.g.a. inflyttning 9 64 födelsetal Brist på mark 3 21 lokaler 8 57 personal 1 7 Annat 5 36 Summa svar 37.. Antal svarande Flera svarsalternativ fick anges Stockholm, Göteborg och Malmö Den stadsdelen i Stockholm som har problem med platsgarantin har angett ökad inflyttning, ökade födelsetal samt brist på mark och lokaler som skäl till svårigheterna. Tre av de fyra stadsdelarna i Göteborg har angett ökat barnantal på grund av inflyttning och födelsetal samt brist på lokaler. Den fjärde stadsdelen som har problem hänvisar till ökad inflyttning. Stadsdelen i Malmö hänvisar till samtliga skäl som anges i de fasta svarsalternativen. 3.3 Åtgärder för att kunna erbjuda plats Vilka åtgärder planerar då kommunerna för att uppfylla platsgarantin? En av de vanligaste är att erbjuda plats långt från hemmet. 155 kommuner, fler än hälften, svarar Ja eller Troligtvis på frågan om de kommer att göra detta. Endast 83 kommuner svarar bestämt Nej. Det är också vanligt att man planerar att inrätta nya avdelningar. Mer än var tredje kommun svarar Ja eller Troligtvis medan 167 kommuner svarar Nej. Det är inte alls lika vanligt att kommunerna öppnar nya förskolor. Det är det svarsalternativ som fått flest Nej-svar (205 kommuner). Relativt vanligt är att man planerar att erbjuda familjedaghem i stället för förskola - 84 kommuner svarar Ja eller Troligtvis. Det omvända är ovanligare.

15 15 (27) Utöka barngrupperna är det alternativ som fått minst antal Ja-svar. Endast 22 kommuner svara Ja medan ytterligare 35 svarar Troligtvis. Det här kan vara ett resultat av att diskussionerna om problemen med alltför stora barngrupper haft effekt. Tabell 6. Räknar kommunen med att göra något av följande för att kunna erbjuda plats i förskola eller familjedaghem under augusti september 2008? Kommunernas svar Åtgärd Ja Troligtvis Troligtvis Nej Beslut Alla inte senare Inrätta nya förskolor Inrätta nya avdelningar Erbjuda plats långt från hemmet Erbjuda familjedaghem i stället för förskola Erbjuda förskola i stället för familjedaghem Utöka barngrupperna Till denna fråga fanns också möjlighet att ange andra alternativ. Här finns svar som handlar om att starta uteförskolor eller mobila förskolebussar i syfte att erbjuda en naturinriktad verksamhet samtidigt som behovet av förskoleplatser tillgodoses. Andra svar rör möjligheten att ge fri etableringsrätt för enskilda familjedaghem eller att införa vårdnadsbidrag. Någon kommun planerar att samarbeta med förskoleklass och fritidshem för femåringar för att bereda mer plats i förskolan. Stockholm, Göteborg och Malmö Stadsdelarna i de tre storstäderna uppger ungefär samma åtgärder som kommunerna i övrigt. Att erbjuda plats långt från hemmet är den vanligaste åtgärden såväl i Stockholm som i Göteborg och Malmö. Endast enstaka stadsdelar svarar Nej. Det är också relativt många stadsdelar som planerar nya avdelningar medan det är ovanligare att man planerar nya förskolor. I Malmö planerar tre av de tio stadsdelarna att utöka barngrupperna (Ja eller Troligtvis) jämfört med endast en av de 14 i Stockholm och två av 21 i Göteborg.

16 16 (27) Tabell 7. Räknar stadsdelen med att göra något av följande för att kunna erbjuda plats i förskola eller familjedaghem under augusti september 2008? Stadsdelarnas svar Åtgärd Ja Troligtvis Troligtvis Nej Beslut Alla inte senare Stockholm Inrätta nya förskolor Inrätta nya avdelningar Erbjuda plats långt från hemmet Erbjuda familjedaghem i stället för förskola Erbjuda förskola i stället för familjedaghem Utöka barngrupperna Göteborg Inrätta nya förskolor Inrätta nya avdelningar Erbjuda plats långt från hemmet Erbjuda familjedaghem i stället för förskola Erbjuda förskola i stället för familjedaghem Utöka barngrupperna Malmö Inrätta nya förskolor Inrätta nya avdelningar Erbjuda plats långt från hemmet Erbjuda familjedaghem i stället för förskola Erbjuda förskola i stället för familjedaghem Utöka barngrupperna Skillnader mellan kommungrupper 33 kommuner har angett Nej för samtliga åtgärder. I stort sett alla dessa tillhör kategorin glesbygdskommuner, pendlingskommuner eller mindre kommuner 3. Bortsett från pendlingskommuner rör det sig om kommungrupper där barnantalet inte ökar i samma utsträckning som i övriga landet och där trycket på att bygga ut förskolan kan antas vara mindre. Behovet av platser är i stor utsträckning redan täckt och man behöver inte vidta några särskilda åtgärder inför hösten. En av kommunerna skriver i en kommentar att man har för många platser. 3 Kommungruppsindelning enligt Sveriges kommuner och Landsting

17 17 (27) 60 kommuner har angett antingen Nej eller Troligtvis inte för samtliga åtgärder. Även dessa kommuner tillhör i stor utsträckning kategorin glesbygdskommuner, pendlingskommuner eller mindre kommuner. Samtidigt har tre kommuner angett Ja för alla åtgärder, nämligen Göteborg, Malmö och Eskilstuna. Det rör sig alltså om kommuner med stark befolkningstillväxt. Trycket på en utbyggnad av förskolan är stort och flera åtgärder behövs för att uppnå full behovstäckning. 3.4 Tillfälliga lösningar Särskilda förskolor eller avdelningar En del kommuner använder mer eller mindre tillfälliga lösningar för att kunna erbjuda barn plats i förskoleverksamhet utan alltför långa väntetider. Ett exempel är att man inrättar särskilda förskolor eller avdelningar där barn erbjuds plats i väntan på en plats i ordinarie förskola. I enkäten uppgav 27 kommuner att de hade denna form av tillfälliga förskolor eller avdelningar. 4 Det är något färre än 2005 då denna typ av tillfälliga lösningar förekom i 33 kommuner, men ungefär lika många som Det är dock fler än 2003 då 20 kommuner använde sig av denna lösning. Sju av de 27 kommunerna uppgav även i 2005 års uppföljning att de hade tillfälliga förskolor. I dessa fall kan denna lösning således ha sträckt sig över flera år. Tabell 8. Finns det särskilda avdelningar eller förskolor i kommunen där barn placeras tillfälligt i väntan på plats i en ordinarie förskola? Kommunernas svar Antal Andel (%) Ja 27 9 Nej Alla De 27 kommunerna skiljer sig från övriga kommuner genom att de betydligt oftare räknar med att genomföra de åtgärder för att klara platsgarantin som tas upp i enkäten (se avsnitt 3.2). De har högre andel Ja-svar för samtliga åtgärder. Det tyder på att det handlar om kommuner som har problem med utbyggnaden och använder tillfälliga förskolor eller avdelningar för att korta köerna. 4 Här ingår inte kommuner som uppgett att de har tillfälliga platser för barn till asylsökande

18 18 (27) Stockholm, Göteborg och Malmö Tillfälliga förskolor eller avdelningar finns i alla de tre storstäderna två stadsdelar svarar Ja i Göteborg och en vardera i Stockholm och Malmö. Möjligheter till omplacering En annan form av tillfällig lösning är att föräldrarna accepterar en plats i en förskola som inte överensstämmer med deras önskemål. Familjen har sedan möjlighet att flytta barnet till en förskola de hellre vill ha när en plats blir ledig där. Enkätresultaten visar att denna form av tillfällig lösning är mycket vanlig. I stort sett alla kommuner kommuner eller 99 procent - uppger att föräldrarna har möjlighet att begära omplacering om barnet fått en plats som inte överensstämmer med deras önskemål. Endast kommunerna Kramfors, Malå och Åsele svarar Nej. Resultaten visar också att föräldrarna i stor utsträckning använder sig av denna möjlighet. I närmare två tredjedelar av kommunerna har den använts ofta eller ibland under det senaste året. Kommuner som tillhör kommungrupperna större städer, storstadsområden eller förortskommuner är överrepresenterade bland dessa medan glesbygdskommuner är underrepresenterade. Tabell 9. Hur ofta har en sådan möjlighet till omplacering använts under den senaste 12-månadersperioden? Kommunernas svar Svar Antal Andel (%) Ofta Ibland Sällan Aldrig 9 3 Summa Möjligheten finns ej 3 1 Alla Stockholm, Göteborg och Malmö Möjlighet till omplacering finns i alla stadsdelar i Göteborg och Malmö samt i alla utom en i Stockholm. Möjligheten används i mycket stor utsträckning. Ofta eller Ibland svarar de 13 stadsdelarna i Stockholm, samtliga 10 stadsdelar i Malmö och 17 av de 21 stadsdelarna i Göteborg.

19 19 (27) Tabell 10. Hur ofta har en sådan möjlighet till omplacering använts under den senaste 12-månadersperioden? Stadsdelarnas svar Svar Stockholm Göteborg Malmö Ofta Ibland Sällan Aldrig Summa Möjligheten finns ej Alla Kommunernas planering Slutligen ingår en fråga om kommunernas planering i enkäten. Förskoleverksamheten är i dag i princip fullt utbyggd. Det gör att platsbehovet följer befolkningsutvecklingen på ett annat sätt än tidigare. Förändringar i födelsetalen påverkar nu mer direkt behovet av platser i förskoleverksamheten liksom inoch utflyttningen i olika delar av kommunen. Kommunerna måste ha en beredskap att möta svängningar i födelsetal och i in- och utflyttningar av barnfamiljer i olika delar av kommunen. Förekomsten av en aktuell prognos över tillgången till och efterfrågan på förskoleverksamhet i kommunens olika delar torde vara en förutsättning för en fungerande planering. Enligt enkäten saknar trots detta 30 procent av kommunerna (87 kommuner) aktuella prognoser. De kommuner som har en aktuell prognos räknar oftare med att klara platsgarantin än de som inte har någon. Tabell 11. Kommuner med eller utan aktuell prognos efter om de räknar med att klara platsgarantin eller ej Antal Andel (%) Kommuner med prognos: kan erbjuda plats till alla % kan ej 6 3 % Summa % Kommuner utan prognos: kan erbjuda plats till alla 79 91% kan ej 8 9 % Summa %

20 20 (27) Stockholm, Göteborg och Malmö Storstäderna har något oftare aktuella prognoser än övriga landet. I Göteborg saknar ungefär var fjärde stadsdel en aktuell prognos, i Stockholm och Malmö ungefär var femte, jämfört med hela landets 30 procent (inkl. storstäderna). Tabell 12. Finns det i stadsdelen en aktuell prognos över tillgången till och efterfrågan på förskola och familjedaghem? Stadsdelarnas svar Stockholm Göteborg Malmö Ja Nej Alla De fyra stadsdelar i Göteborg som har problem med att uppfylla lagstiftningen svarar att de har en aktuell prognos, likaså stadsdelen i Malmö. I Stockholm däremot saknas en prognos i den stadsdel som har problem. Prognosernas innehåll De 203 kommuner som angett att de har aktuella prognoser ombads att bifoga dem. Ungefär hälften skickade in den, medan en fjärdedel i stället beskrev prognosen på frågeformuläret. En genomgång av de dokument som skickats in visar att de ofta innehåller en prognos för de olika upptagningsområdena i kommunen. Prognoserna beskriver en beräknad efterfrågan på platser utifrån aktuellt behov (antal inskrivna barn plus kö) och antaganden om födelsetal under prognosperioden. Prognosperioden omfattar i allmänhet de närmsta åren men sträcker sig i några fall fram till Några dokument innehåller också en notering om att prognosen pekar på ett större barnomsorgsbehov än tidigare. Det förklarar man dels med att det kommer att födas något fler barn, dels på att de faktiska behovsandelarna ökat. Exempel: En viss ökning av andelen barn under tre år kommer att ske eftersom prognosen är att det kommer att födas något fler barn under de kommande åren samt att det visat sig att man placerar de små barnen tidigare än förut. I några av prognoserna nämns även omvärldsfaktorer som kan påverka behovet av platser i förskoleverksamhet, som situationen på arbetsmarknaden eller möjligheten till vårdnadsbidrag. I ett av dokumenten redovisas också ett antal riskfaktorer som påverkar behovet av barnomsorgsplatser. Kommunen nämner faktorer som högre inflyttningsgrad än vad befolkningsprognosen anger, ökad placeringsgrad inom förskolans verksamheter, försening vad gäller nyetablering av förskolor samt effekter av statliga reformer som allmän förskola från tre års ålder och vårdnadsbidrag.

21 21 (27) Några kommuner använder prognosverktyg som ingår i kommunens administrativa system. Ett exempel: Kommunen har inga dokument utan vi använder oss av Tieto Enators system "Procapita". Där kan vi få dagsfärsk information om tillgång och efterfrågan samt även hur det kommer att se ut i framtiden dvs "presumtiva kunder". En av kommunerna har i enkäten kommenterat att prognoserna snabbt blir inaktuella: Då variationen i födelsetalet påverkar behov av personal och lokaler redan nästkommande år är verksamheten svårplanerad och prognosens giltighet kort.

22 22 (27) Bilaga 1. Karta. Kommuner som inte kan uppfylla platsgarantin september 2008 Dalarnas län Borlänge Gagnef Jönköpings län Mullsjö Skåne län Malmö Osby Stockholms län Huddinge Stockholm Värmlands län Forshaga Grums Kil Västerbottens län Vilhelmina Västra Götalands län Göteborg Munkedal Töreboda

23 23 (27) Bilaga 2. Hantering av stadsdelarnas svar Stadsdelarnas svar har sammanfattats i ett svar för respektive kommun. Sammanfattningen har gått till på följande sätt. Fråga 1. Räknar stadsdelen med att i början av hösten (augusti september 2008) kunna tillhandahålla förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i maj 2008? Kommunen har ansetts svara Ja på frågan endast om samtliga stadsdelar besvarat frågan jakande. Eftersom antalet stadsdelar som angett något av Nej-alternativen är få i såväl Stockholm som Göteborg och Malmö har alla tre kommunerna som helhet ansetts svara Nej, men till de flesta. Fråga 2. Vilka är de huvudsakliga skälen till att stadsdelen inte räknar med att kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem i början av hösten (augusti- september 2008) till alla barn vars föräldrar anmäler behov i maj 2008? Varje svarsalternativ som angetts av stadsdelarna har ansetts gälla kommunen som helhet. Fråga 3. När räknar stadsdelen med att kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem för barn efter högst 3 4 månaders väntetid? Det minst gynnsamma alternativet (dvs. den senaste tidpunkten) har ansetts gälla kommunen som helhet. Fråga 4. Räknar stadsdelen med att göra något av följande för att kunna erbjuda plats i förskola eller familjedaghem i början av hösten (augusti september 2008)? Om en åtgärd planeras i någon stadsdel så har det ansetts gälla kommunen som helhet. Kommunen har således ansetts svara Ja på frågan om minst en stadsdel svarat Ja. Har ingen stadsdel svarat Ja, men minst en svarat Troligtvis, har kommunen ansetts svara Troligtvis o.s.v. Fråga 5. Finns det i stadsdelen särskilda avdelningar eller förskolor där barn placeras tillfälligt i väntan på en plats i en ordinarie förskola? Kommunen har ansetts svara Ja på frågan om minst en stadsdel besvarat frågan jakande. Fråga 6a. Ibland accepterar föräldrarna att barnet får plats i en förskola som inte överensstämmer med deras önskemål. Finns det i er stadsdel möjlighet för föräldrarna att i sådant fall begära omplacering till den förskola som de hellre vill ha?

24 24 (27) I Göteborg och Malmö svarar alla stadsdelar Ja, varför dessa kommuner som helhet ansetts svara Ja. I Stockholm har 13 av 14 stadsdelar svarat Ja. Även Stockholm som helhet har därför ansetts svara Ja. Fråga 6b. Hur ofta har sådan möjlighet till omplacering använts under den senaste 12- månadersperioden? Det svarsalternativ som är vanligast har ansetts gälla kommunen som helhet. Till exempel har tre stadsdelar i Stockholm svarat Ofta medan 10 har svarat Ibland och ingen har angett de övriga alternativen. Stockholm som helhet har ansetts svara Ibland. Fråga 7. Finns det i stadsdelen en aktuell prognos över tillgång till och efterfrågan på förskola och familjedaghem? Kommunen har ansetts svara Ja på frågan endast om samtliga stadsdelar besvarat frågan jakande. Har någon stadsdel svarat Nej har kommunen som helhet ansetts svara Nej.

25 25 (27) Bilaga 3. Enkätformulär Uppföljning av tillgänglighet till förskoleverksamhet 1. Räknar kommunen med att i början av hösten (augusti september 2008) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i maj 2008? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. Ja, till alla Gå till fråga 4 Nej, men till de flesta Nej, men till ungefär hälften Nej, men till färre än hälften Gå till fråga 2 Det finns inte någon sådan bedömning i kommunen Gå till fråga 4 2. Vilka är de huvudsakliga skälen till att kommunen inte räknar med att kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem i början av hösten (augusti-september 2008) till alla barn vars föräldrar anmäler behov i maj 2008? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. Flera svarsalternativ kan anges. Kraftig ökning av barnantalet i kommunen på grund av inflyttning Kraftig ökning av barnantalet i kommunen på grund av födelsetal Brist på mark Brist på lokaler Brist på personal Annat, nämligen:

26 26 (27) 3. När räknar kommunen med att kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem för barn efter högst 3-4 månaders väntetid? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. Under 1:a halvåret 2009 Under 2:a halvåret 2009 Under 1:a halvåret 2010 Under 2:a halvåret 2010 Annan tidpunkt, nämligen: Finns inte någon sådan bedömning i kommunen 4. Räknar kommunen med att göra något av följande för att kunna erbjuda plats i förskola eller familjedaghem i början av hösten (augusti-september 2008)? Ja Troligtvis Troligtvis inte Nej Beslut fattas senare Inrätta ny förskola/nya förskolor Inrätta ny avdelning/nya avdelningar Erbjuda en plats i förskola eller familjedaghem som ligger längre bort från hemmet än vad föräldrarna önskar Erbjuda familjedaghem trots att föräldrarna önskat/sökt förskola Erbjuda förskola trots att föräldrarna önskat/sökt familjedaghem Utöka barngruppernas storlek Ange gärna annat som kommunen räknar med att göra för att kunna erbjuda plats: 5. Finns det i kommunen särskilda avdelningar eller förskolor där barn placeras tillfälligt i väntan på en plats i en ordinarie förskola? Nej Ja Var vänlig skicka in eventuella dokument och/eller beskriv nedan:

27 27 (27) 6a. Ibland accepterar föräldrarna att barnet får plats i en förskola som inte överensstämmer med deras önskemål. Finns det i er kommun möjlighet för föräldrarna att i sådant fall begära omplacering till den förskola som de hellre vill ha? Nej, någon sådan möjlighet finns inte Gå till fråga 7 Ja, sådan möjlighet finns Gå till fråga 6b 6b. Hur ofta har sådan möjlighet till omplacering använts under den senaste 12-månadersperioden? Ofta Ibland Sällan Aldrig 7. Finns det i kommunen en aktuell prognos över tillgång till och efterfrågan på förskola och familjedaghem? Ja Nej Var vänlig skicka in eventuella dokument. Kommentarer: Stort tack för er medverkan!