Beskrivande data 2008

Transkript

1 Rapport Beskrivande data 2008 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning

2

3 Skolverkets rapport nr 320 Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008 Sammanfattning: I denna rapport ges en aktuell, övergripande bild av hur svensk förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning är organiserad. Exempelvis visas antal barn/elever och personal i olika verksamhetsformer. Rapporten redogör också för kostnaderna för de olika verksamhetsformerna och för vilka resultat som uppnås. Rapporten grundar sig på det statistiska material som lämnats till det nationella uppföljningssystemet. Summary: This report provides a general description of current pre-school activities, school-age childcare, schools and adult education in Sweden, showing for example child/ pupil and staff strengths. The report, which also gives expenditure and achieved results in the different types of childcare and school, is based on the statistical material supplied to the national monitoring system for the sector. Ämnesord: Statistik, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kompletterande utbildningar, utlandsskolor, barn, elever, personal, lärare, kostnader, betyg, utbildningsresultat.

4 Tidigare utgåvor i samma serie: Rapport nr 8: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 52: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 75: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 107: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 135: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 157: Beskrivande data om barnomsorg och skola Kan ej beställas Rapport nr 173: Beskrivande data om barnomsorg och skola Kan ej beställas Rapport nr 192: Beskrivande data om barnomsorg och skola Beställningsnr: 00:571 Rapport nr 206: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning Beställningsnr: 01:664 Rapport nr 218: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning Beställningsnr: 02:744 Rapport nr 236: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning Beställningsnr: 03:821 Rapport nr 248: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola. Beställningsnr: 04:851 och vuxenutbildning Rapport nr 265: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola. Beställningsnr: 05:919 och vuxenutbildning Rapport nr 283: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola. Beställningsnr: 06:959 och vuxenutbildning Rapport nr 302: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola. Beställningsnr: 07:1013 och vuxenutbildning Från Internet: Rapporterna (fr.o.m och framåt) finns också tillgängliga som Pdf-filer på Skolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: välj Statistik och därefter Nationella rapporter och studier. Rapporterna från 2000, 2003 och 2006 finns också tillgängliga på engelska, välj In English och därefter Statistics. Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr: 08:1058 Pris: 60 kr exkl. moms och porto. Skolverkets diarienr: :02626 ISSN: ISRN: SKOLV-R--320-SE Utgiven av Skolverket, Stockholm Produktion: Ordförrådet AB Illustration: Maimidesign AB Foto: Thomas Henriksson/Orange AB, Johnér sid 110, MATTON sid 118, Swedish School Beijing sid 121 Tryck: NRS Tryckeri 2008 Upplaga: ex. 2 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

5 Förord Syftet med denna faktaredovisning är att så långt som möjligt ge en aktuell och övergripande beskrivning av svensk förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Rapporten beskriver organisationen, vilka resurser som disponeras och vilka resultat som uppnås. I rapporten redovisas också skillnader mellan olika huvudmän och utbildningsanordnare samt viktiga förändringar jämfört med tidigare år. Rapporten avslutas med ett avsnitt som beskriver hur Sverige klarar sig vid internationella jämförelser. Rapporten har utkommit årligen sedan 1992 vilket innebär att denna utgåva är den sjuttonde i ordningen. De statistiska uppgifterna är till största delen hämtade från det nationella uppföljningssystemet för skolsektorn och bygger på uppgifter som rapporterats in av skolhuvudmännen till Statistiska centralbyrån (SCB). De läsare som är intresserade av en mer detaljerad statistik på riksnivå om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning hänvisas till rapportserien Sveriges officiella statistik 2008: del 1 (Utbildningsresultat), del 2 (Barn, elever och personal) och del 3 (Kostnader). För de läsare som vill ta del av statistik på kommunal nivå finns rapporterna Jämförelsetal 2008: del 1 (Barn, elever, personal och utbildningsresultat) och del 2 (Kostnader). Samtliga rapporter finns tillgängliga via Skolverkets hemsida på Internet. Adressen är På Skolverkets hemsida finns även databasen SIRIS som bl.a. innehåller uppgifter på skolnivå om betyg och utbildningsresultat för elever som avslutat grundskolan och gymnasieskolan. På hemsidan finns också databasen för jämförelsetal som innehåller statistik på kommunnivå. Rapporten har utarbetats av en projektgrupp inom enheten för utbildningsstatistik på Skolverket. Stockholm i november 2008 Christina Sandström Enhetschef Åsa Nordström Undervisningsråd beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

6 Innehåll Några korta fakta om barn/elever lärare kostnader betyg och utbildningsresultat Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Organisation Resurser Förskoleklassen Organisation Resurser Grundskolan Organisation Resultat Resurser Obligatoriska särskolan Organisation Resurser Specialskolan Organisation Resurser Gymnasieskolan Organisation Resurser Resultat Gymnasiesärskolan Organisation Resurser Kommunal vuxenutbildning (komvux) Organisation Resurser Resultat Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Organisation Resurser Resultat beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

7 10. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Organisation Resurser Svenskundervisning för invandrare (sfi) Organisation Resurser Resultat Kompletterande utbildningar Organisation Resurser Svensk utbildning i utlandet Organisation Resurser Resultat Total kostnad för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Några internationella jämförelser Organisation Resurser Resultat beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

8 Några korta fakta om barn/elever Antalet inskrivna barn i barnomsorgen var i oktober 2007 totalt , i förskoleverksamhet och i skolbarnsomsorg. Det innebär att 86 procent av alla 1 5-åringar och 50 procent av alla 6 12-åringar var inskrivna. 96 procent av alla sexåringar var inskrivna i förskoleklass och 2 procent var inskrivna i grundskolan. Det totala antalet elever i förskoleklass var I grundskolan gick elever hösten Det var en minskning med jämfört med föregående år. Av grundskolans elever gick drygt 9 procent i en fristående skola (inkl. riksinternatskolor och internationella skolor) hösten Det var en ökning med elever jämfört med året innan. Av de elever som slutade grundskolan våren 2007 gick drygt 98 procent vidare till gymnasieskolan hösten Totalt hade gymnasieskolan elever hösten Det var en ökning med elever jämfört med året innan. Av gymnasieskolans elever gick (17 procent) i en fristående skola (inkl. riksinternatskolor och internationella skolor). Det var en ökning med elever jämfört med året innan. I komvux deltog personer läsåret 2006/07. Det var en minskning med elever jämfört med läsåret innan. Av det totala antalet elever var 67 procent kvinnor och 38 procent var födda utomlands. Medianåldern var 30 år.... lärare Det fanns nästan 700 anställda i 455 öppna förskolor hösten Hösten 2007 gick det 5,2 barn per årsarbetare i förskolan. Personaltätheten i fritidshem har fortsatt att minska och hösten 2007 gick det 19,5 barn per årsarbetare. 6 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

9 I riket som helhet fanns 8,3 heltidstjänstgörande lärare per 100 elever i grundskolan hösten Det var samma nivå som föregående år och en ökning med 0,7 lärare jämfört med hösten I gymnasieskolan fanns 8,1 heltidstjänstgörande lärare per 100 elever. Den andelen har legat relativt konstant under hela 2000-talet. Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen var 85 procent i grundskolan och 74 procent i gymnasieskolan hösten Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var betydligt lägre i fristående skolor (67 resp. 53 procent).... kostnader Under verksamhetsåret 2007 uppgick den totala kostnaden för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning till 184,8 miljarder kronor. Jämfört med 2006 har kostnaden ökat med 3,8 miljarder kronor i fasta priser. Det motsvarar en ökning på 2,1 procent. Av den totala kostnaden var 68 procent (126,2 miljarder kr) kostnader för skolväsendet och 32 procent (58,6 miljarder kr) var kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning utgör en väsentlig del av den kommunala sektorns verksamhet. Tillsammans svarade kommunernas utgifter för dessa verksamheter för cirka 44 procent av den kommunala sektorns samlade kostnader. Kostnaden för grundskolan år 2007 var 75,3 miljarder kronor. Räknat per elev motsvarar detta kronor. Undervisningen svarade för hälften och lokalerna för nästan en femtedel av den totala kostnaden. Kostnaden för gymnasieskolan år 2007 var 33,9 miljarder kronor. Den genomsnittliga kostnaden per elev var kronor.... betyg och utbildningsresultat Våren 2007 fick eleverna i grundskolan för tionde gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Det genomsnittliga meritvärdet för de elever som slutade årskurs 9 var 207,3. Flickor hade högre genomsnittligt meritvärde än pojkar (218,8 jämfört med 196,5). Elever i fristående skolor hade betydligt högre meritvärde än elever i kommunala skolor (225,7 jämfört med 205,8). Våren 2007 saknade 24 procent av de elever som gick ut grundskolan betyg i ett eller flera ämnen. Det var ungefär samma andel som föregående år. 9 procent av eleverna nådde inte kunskapsmålen i ett ämne, 14 procent nådde inte målen i två eller flera ämnen och 1 procent saknade betyg i alla ämnen. Elever med utländsk bakgrund saknade ett eller flera betyg i betydligt större utsträckning (39 procent) än elever med svensk bakgrund (21 procent). I gymnasieskolan var den genomsnittliga betygspoängen 14,1 våren 2007 vilket var samma betygspoäng som de tre närmast föregående åren. Liksom i grundskolan hade flickor högre betyg än pojkar (14,7 jämfört med 13,4) och elever i fristående skolor hade något högre betyg än elever i kommunala skolor (14,3 jämfört med 14,0). Av de elever som erhöll ett slutbetyg från gymnasieskolan våren 2007 hade 89 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Grundläggande behörighet har de elever som i sitt slutbetyg från nationellt eller beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

10 specialutformat program har lägst betyget godkänt på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Av de elever som slutförde sina gymnasiestudier våren 2004 hade 47 procent av kvinnorna och 37 procent av männen påbörjat en högskoleutbildning inom tre år. Diagram 1 Verksamhets- och skolformer inom Skolverkets ansvarsområde antal barn/elever samt huvudmän 15 oktober 2007 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet inskrivna barn kommun enskild Skolbarnsomsorg inskrivna barn kommun enskild Utbildning för barn och ungdom Förskoleklass elever kommun enskild fristående Grundskola elever kommun stat (sameskolan) fristående Obligatorisk särskola elever kommun landsting fristående Specialskola 500 elever stat Gymnasieskola elever kommun landsting fristående Gymnasiesärskola elever kommun landsting fristående Utlandsskolor elever enskild Vuxenutbildning Komvux elever 1) kommun landsting CFL 2) 500 elever 1) stat Särvux elever kommun Sfi 3) elever 1) kommun Kompletterande utbildningar elever 4) fristående 1) avser läsåret 2006/07 2) nationellt centrum för flexibelt lärande 3) svenskundervisning för invandrare 4) avser hösten beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

11 1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera, eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten omfattar även förskoleverksamhet för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för ett syskon. Dessa barn ska erbjudas plats i förskola eller familjedaghem minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Dessutom har alla barn rätt till avgiftsfri förskola minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller fyra år (s.k. allmän förskola). Plats i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg ska enligt skollagen erbjudas utan oskäligt dröjsmål, det vill säga normalt inom tre till fyra månader efter det att vårdnadshavaren anmält behov av plats. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt och skälig hänsyn ska tas till föräldrarnas önskemål. Kommunerna har ett särskilt ansvar för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. De ska erbjudas plats i förskola eller fritidshem om inte deras behov kan tillgodoses på annat sätt. Även kvalitetskrav finns preciserade i lagen. De beskriver de förutsättningar som ska finnas för att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet ska tillgodoses. Kraven rör barngruppernas sammansättning och storlek, lokaler och personal. I lagen sägs också att kommunerna kan lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg om verksamheten uppfyller lagens krav på kvalitet och om avgifterna inte är oskäligt höga. Integrering livslångt lärande Barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har i Sverige av tradition haft en dubbel funktion. Den ska dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap och förvärvsarbete, dels genom en god pedagogisk verksamhet beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

12 1 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg bidra till att ge barn goda uppväxtvillkor. Den har en viktig utbildningspolitisk betydelse och utgör en central del av svensk social- och familjepolitik. Avsikten med den ökande integrationen mellan förskola, fritidshem och skola är att all pedagogisk verksamhet för barn och unga ska ses som en helhet och som en del i ett livslångt lärande. Verksamheterna ska knytas närmare varandra så att ett gemensamt synsätt på utveckling och lärande kan växa fram i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. Förskolan ses som det första steget i utbildningssystemet och har sedan 1998 en egen läroplan. 1.1 Organisation Förskoleverksamheten vänder sig till barn som inte går i skolan och bedrivs i form av förskola, 1 familjedaghem och öppen förskola. Förskola är en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är föräldralediga eller arbetslösa eller för barn som har ett eget behov av verksamheten. Dessutom har alla fyra- och femåringar rätt till 525 avgiftsfria timmar per år. Öppettiderna varierar beroende på familjernas behov. I familjedaghem tar en dagbarnvårdare emot inskrivna barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är föräldralediga eller arbetslösa eller barn som har ett eget behov av verksamheten. Öppettiderna anpassas till familjernas behov. Öppen förskola vänder sig till hemmavarande föräldrar och deras barn. Tillsammans med personalen ges föräldrarna möjlighet att utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barnen. Barnen är inte inskrivna. På många orter har även familjedaghemmen tillgång till den öppna förskolans verksamhet. Skolbarnsomsorgen vänder sig till barn som går i skolan till och med tolv års ålder. Den bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet under den skolfria delen av dagen och året för inskrivna barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller för barn som har ett eget behov av verksamheten. Fritidshemmen är i allmänhet integrerade med skolan. Familjedaghem tar emot även skolbarn (se ovan). Öppen fritidsverksamhet är ett alternativ till fritidshem och familjedaghem främst för barn i åldersgruppen år och fungerar också som ett komplement för skolbarn i familjedaghem. Barnen är inte inskrivna. Diagram 2 Verksamhetsformer inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg förskoleverksamhet skolbarnsomsorg förskola familjedaghem öppen förskola fritidshem familjedaghem öppen fritidsverksamhet 1 Begreppen daghem och deltidsgrupp ersattes 1998 i lagstiftningen med beteckningen förskola. 10 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

13 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 1 Snabb utbyggnad Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har byggts ut mycket snabbt i Sverige. I dag motsvarar tillgången på platser för barn 1 5 år och för skolbarn i åldrarna 6 9 år i stort sett efterfrågan. De flesta barn i förskoleåldrarna deltar i förskoleverksamhet. Det innebär att platsbehovet följer befolkningsutvecklingen på ett annat sätt än tidigare. Förändringar i födelsetalen påverkar nu direkt behovet av förskoleverksamhet i kommunen eller kommundelen. År 2007 var sammantaget barn inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, en ökning med drygt barn sedan Diagram 3 Antal inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem 31 december och 15 oktober Antal inskrivna barn Daghem/förskola Införandet av förskoleklassen 1998 har medfört att förskolan numera tar emot barn i åldern 1 5 år, i stället för som tidigare 1 6 år, och att allt fler sexåringar går i fritidshem. Uppgifter om förskola och fritidshem kan från och med 1998 således inte utan vidare jämföras med tidigare års uppgifter om daghem/ deltidsgrupp och fritidshem Fritidshem Familjedaghem År Tabell 1 Daghem/förskola, familje daghem och fritidshem. Andel inskrivna barn i procent av befolkningen i respektive åldrar 31 december och 15 oktober År Daghem/förskola 1) Familjedaghem Fritidshem 1 6 år 1 5 år 1 6 år 1 5 år 7 9 år 6 9 år 7 9 år 6 9 år år 2) ) Uppgifterna för avser daghem medan avser förskola. 2) För barn i åldrarna år redovisas endast fritidshem. Ett fåtal åringar går i familjedaghem. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

14 1 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Tabell 2 Antal inskrivna barn i olika åldrar och andel (%) inskrivna av befolkningen i respektive åldersgrupp 15 oktober Antal inskrivna barn yngre än 1 år 1 3 år 4 5 år 6 9 år år el. äldre Totalt 0 12 år Andel (%) inskrivna barn av samtliga i respektive ålder Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt, totalt, totalt, totalt, totalt, totalt, totalt, totalt, kommunal enskild Förskoleverksamhet kommunal enskild Skolbarnsomsorg kommunal enskild Förskoleverksamhet Förskola Familjedaghem Skolbarnsomsorg Fritidshem Familjedaghem år 4 5 år 6 9 år år 1 12 år Förskoleverksamhet År 2007 var barn inskrivna i någon form av förskoleverksamhet (samtliga barn i förskola och barn i åldrarna till och med fem år i familjedaghem). Detta kan jämföras med inskrivna barn Större delen av ökningen beror på demografiska förändringar. Antalet 1 5-åringar i befolkningen ökade mellan 2006 och 2007 från till barn. Andelen inskrivna är högre bland äldre barn än bland yngre. Till exempel var 97 procent av alla fyra- och femåringar inskrivna i förskoleverksamhet 2007 medan motsvarande andel för ettåringar var 49 procent. Förskola Förskola är den dominerande formen av förskoleverksamhet. I oktober 2007 var barn inskrivna i förskolan, en ökning med barn jämfört med året innan. Totalt gick 80 procent av alla barn i åldern 1 5 år i förskola År 2006 var det 79 procent. Andelen inskrivna i förskolan har successivt ökat under flera år. År 2000 var 66 procent av alla 1 5-åringar inskrivna i förskola. Andelen inskrivna barn har ökat i samtliga åldersgrupper. Ökningen är störst bland de yngsta barnen. År 2007 gick 46 procent av ettåringarna i förskola, jämfört med 43 procent året innan. Bland 4 5-åringarna var motsvarande andel 92 procent 2007, jämfört med 91 procent Fler barn har fått tillgång till förskola till följd av reformen Maxtaxa, allmän förskola m.m. Ökningen var störst mellan 2001 och 2002 då uppskattningsvis 12 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

15 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg barn tillkom genom att barn till föräldralediga fick rätt till förskoleverksamhet. Under 2003 tillkom uppskattningsvis barn på grund av reformen allmän förskola för fyra- och femåringar. Familjedaghem Antalet förskolebarn i familjedaghem nådde en topp i slutet av 1980-talet och har därefter minskat i stort sett varje år. Minskningen sammanhänger med förskolans utbyggnad. År 2007 var åringar inskrivna, en minskning med barn sedan Under den senaste tioårsperioden har antalet 1 5-åringar i familjedaghem minskat med barn. Andelen 1 5-åringar i familjedaghem av samtliga barn i åldersgruppen var 5 procent Av alla ettåringar var 3 procent inskrivna jämfört med 6 procent av 2 3-åringarna och 5 procent av 4 5-åringarna. Öppna förskolor Den öppna förskolan vänder sig till barn som inte är inskrivna i förskolan och medföljande föräldrar. Den byggdes ut snabbt under 1980-talet och som mest fanns verksamheter Fram till och med 2004 minskade antalet i princip varje år. Minskningarna kan inte helt förklaras av att målgruppen för öppen förskola minskat när förskolan byggts ut. En stor del har lagts ner av besparingsskäl. 2 Mellan 1994 och 2004 försvann nästan 900 verksamheter. Under 2005 och 2006 avstannade minskningen och antalet verksamheter ökade från 447 till 470. Under 2007 minskade antalet återigen, nu till 455. Knappt hälften av kommunerna (128 kommuner) saknade helt öppen förskola 2007 jämfört med 131 året innan. 21 kommuner rapporterade fler öppna förskolor 2007 än 2006 medan 22 rapporterade en minskning. Öppettiderna på de öppna förskolorna varierar. I vissa kommuner har alla öppna förskolor öppet mer än 16 timmar i veckan, medan i andra kommuner ingen har öppet så mycket. Drygt hälften har öppet mer än 16 timmar/vecka Eftersom barnen inte är inskrivna saknas det uppgifter om hur många barn som tas emot i de öppna förskolorna. Diagram 4 Antal öppna förskolor 31 december och 15 oktober antal öppna förskolor År 2 Öppen förskolas utveckling. En studie av perioden Skolverkets rapport 269. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

16 1 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Skolbarnsomsorg Totalt var barn inskrivna i någon form av skolbarnsomsorg 2007 (samtliga barn i fritidshem och 6 12-åringar i familjedaghem). Det är en ökning sedan 2006 då antalet var Det stora flertalet barn går i fritidshem. Fritidshem Antalet barn i fritidshem fortsätter att öka. Hösten 2007 fanns det barn inskrivna, jämfört med året innan. Det är en ökning med 2 procent. Ökningen av antalet inskrivna barn har skett trots att antalet 6 12-åringar i befolkningen har minskat. Det innebär att andelen barn som går i fritidshem också fortsätter att öka. Hösten 2007 var 79 procent av 6 9-åringarna inskrivna, jämfört med 78 procent År 2000 var andelen 64 procent. Utbyggnaden av fritidshem har framför allt gällt 6 9-åringarna. Det är betydligt ovanligare att barn i åldern år går i fritidshem. Men även andelen inskrivna åringar ökar. År 2007 var andelen 12 procent, jämfört med 11 procent året innan. År 2000 var andelen 7 procent. Fritidshemmen har i mycket stor grad gemensam ledning med grund- och särskolan. Av alla inskrivna barn i fritidshem gick 98 procent i ett fritidshem som hade gemensam rektor med en grund- eller särskola. Familjedaghem Antalet skolbarn i familjedaghem nådde en topp i slutet av 1980-talet och har därefter stadigt minskat. År 2006 fanns barn i åldern 6 12 år i familjedaghem och 2007 hade antalet sjunkit till barn. Merparten av skolbarnen i familjedaghemmen är i åldern 6 9 år. Öppen fritidsverksamhet Enligt skollagen kan skolbarnsomsorgen för barn i åldern år även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Den är ett alternativ till inskriven verksamhet (dvs. fritidshem och familjedaghem) för barn i denna åldersgrupp. En stor del av den öppna fritidsverksamheten lades ner under 1990-talet. Även under talet har antalet verksamheter minskat. Men hösten 2007 fanns det 605 öppna fritidsverksamheter i landet, vilket är en ökning sedan 2006 med 24 enheter. Ungefär 67 procent av verksamheterna hade öppet i mer än 16 timmar per vecka. Tillgången varierar kraftigt mellan kommunerna. Hösten 2007 saknades öppen fritidsverksamhet i drygt tre fjärdedelar av kommunerna, ungefär samma andel som året innan. Skolverkets föräldraenkät, som gjorts åren 1999, 2002 och 2005, visar att efterfrågan på öppen fritidsverksamhet är betydligt större än tillgången. Enskild verksamhet Förskolor och fritidshem i enskild regi blev vanligare under 1990-talet. Det är framför allt förskolor som bedrivs i enskild regi. År 2007 gick 17 procent av barnen som var inskrivna i förskolan i en enskild förskola, en oförändrad nivå jämfört med År 2000 var den andelen 15 procent. Bolagsdrivna förskolor har nu gått om föräldrakooperativen som den vanligaste enskilda driftsformen. År 2007 gick 39 procent av barnen i enskilda förskolor i en bolagsdriven förskola, jämfört med 30 procent i föräldrakooperativ. År 2000 var motsvarande andelar 25 och 44 procent. 14 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

17 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 1 Tabell 3 Barn i förskola, familjedaghem och fritidshem i enskild regi eller med entreprenadavtal 31 december 1995 och 15 oktober Andelen inskrivna i enskild verksamhet kan också illustreras genom måttet andelen inskrivna 1 5-åringar av alla 1 5-åringar i befolkningen. Enligt detta mått gick 14 procent av alla 1 5-åringar i en enskild förskola, jämfört med 13 procent År 2000 var den andelen 10 procent. Enskilda fritidshem är ovanligare. År 2007 gick 9 procent av fritidshemsbarnen i ett enskilt fritidshem, samma andel som procent av barnen i familjedaghem gick i ett enskilt familjedaghem, en ökning med 2 procentenheter jämfört med År Barn i enskilda förskolor Barn i enskilda familjedaghem Barn i enskilda fritidshem antal andel av alla barn i förskolor (%) antal andel av alla barn i familjedaghem (%) antal andel av alla barn i fritidshem (%) , , , , 2) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 1) För förskola och familjedaghem har uppgifterna korrigerats efter publiceringen av Skolverkets rapport nr ) Vid insamlingen avseende år 2001 har det framkommit att det tidigare år har skett en överskattning av antalet inskrivna barn i fritidshem i enskild regi. Jämfört med år 2001 var överskattningen år 2000 ca barn. Diagram 5 Andel (%) barn inskrivna i förskola respektive fritidshem i enskild regi av alla inskrivna barn per kommungrupp 15 oktober 2007 Procent förskolor fritidshem samtliga storstäder förortskommuner större städer Pendlingskommuner glesbygdskommuner varuproducerande kommuner övriga > inv övriga inv övriga < inv Enskild verksamhet är vanligast i storstäder och förortskommuner och minst vanlig i kommungruppen övriga kommuner med färre än invånare. Ett sextiotal kommuner i landet saknade helt förskolor i enskild regi Modersmålsstöd Trots att förskolan enligt läroplanen (Lpfö 98) ska bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål är det ovanligt att barnen får stöd i modersmålet. År 2007 hade 16 procent av barnen i förskolan ett annat modersmål än svenska. I familjedaghemmen var andelen 6 procent bland 1 5-åringarna. Det beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

18 1 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg motsvarar sammantaget barn. Av dessa barn fick endast 16 procent modersmålsstöd. Det är dock en viss ökning jämfört med tidigare år. Andelen barn i förskoleåldrarna med ett annat modersmål än svenska som får modersmålsstöd i förskolan eller familjedaghemmet ökade med några tiondels procentenheter varje år under 2000-talet. Andelen är dock fortfarande mycket låg jämfört med under 1980-talet då omkring cirka 60 procent av de berättigade barnen i förskolan fick modersmålsstöd. I stort sett alla kommuner hade barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Ändå anordnade bara 86 kommuner modersmålsstöd, vilket dock är en ökning jämfört med 2006 då 80 kommuner erbjöd stöd. Tabell 4 Antal barn 1 5 år i förskola och familjedaghem med annat modersmål än svenska samt andel med modersmålsstöd 31 december 1995 och 15 oktober Antal barn 1 5 år i förskola och familjedaghem med annat Andel (%) med År modersmål än svenska modersmålsstöd , , , , , , , , ,0 Tabell 5 Andel (%) barn 1 5 år, 6 9 år samt år inskrivna i förskola, familjedaghem och fritidshem av det totala antalet barn i res pektive åldersgrupp per kommungrupp 15 oktober 2007 Regionala skillnader Andelen inskrivna barn i åldern 1 5 år var 2007 högst i kommungruppen större städer och lägst i storstäder, glesbygdskommuner och varuproducerande. Andelen inskrivna barn i åldern 6 9 år var högst i förortskommuner och lägst i glesbygdskommuner, medan andelen barn i åldrarna år i fritidshem var högst i kommungruppen övriga kommuner med fler än invånare och lägst i storstäder och glesbygdskommuner. Fördelningen på olika verksamhetsformer skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner. Familjedaghem är vanligast i kommungrupperna övriga kommuner med invånare, övriga kommuner med färre än invånare Kommuntyp Andel 1 5-åringar inskrivna i förskola familjedaghem totalt Andel 6 9-åringar inskrivna i Andel åringar inskrivna i fritidshem familjedaghem totalt fritidshem 1) Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga, > inv Övriga, inv Övriga, < inv Samtliga kommuner ) För barn i åldrarna år redovisas endast fritidshem. Ett fåtal åringar går i familjedaghem. 16 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

19 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 1 samt glesbygdskommuner. Förskolor är vanligast i större städer, storstäder och förortskommuner. Fritidshem är vanligast i förortskommuner och storstäder. Gruppstorlekar Förskola Hösten 2007 var det genomsnittliga antalet barn per grupp i förskolan 16,7. Det är ett oförändrat antal jämfört med hösten Värdet är det lägsta som uppmätts under 2000-talet. Minskningen ska ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av gruppstorlekarna som ägde rum under 1990-talet. Mellan 1990 och början av 2000-talet ökade den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan från 14,4 barn per grupp till över 17. Hösten 2007 hade nästan hälften av grupperna mellan 16 och 20 barn. I 14 procent av grupperna fanns 21 barn eller fler, en oförändrad nivå jämfört med Variationerna mellan kommungrupper var förhållandevis små. Den genomsnittliga gruppstorleken var minst i glesbygdskommunerna med 15,5 barn och störst i kommungruppen övriga kommuner med fler än invånare med 17,1 barn. Nästan var tredje grupp (31 procent) i förskolan var en småbarnsgrupp, dvs. tog endast emot barn i åldern 0 3 år. Knappt hälften (47 procent) av dessa grupper hade 2007 mellan 14 och 16 barn. 12 procent av småbarnsgrupperna hade 17 barn eller fler, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan. Tabell 6 Antalet avdelningar i förskolan efter antal barn i avdelningen 2007 Antal barn i avdelning Antal avdelningar Andel (%) avdelningar 15 barn barn barn barn eller fler barn Summa Tabell 7 Genomsnittliga gruppstorlekar i förskola och fritidshem År Barn/grupp i förskola Barn/grupp i fritidshem ,4 17, ,7 23, ,9 24, ,9 26, ,5 29, ) 17, ) 17,4 34, ,2 30, ,2 31, ,0 30, ,7 31, ,7 33,5 1) 2001 och 2002 års uppgifter bygger på urvalsundersökningar.. Uppgift om genomsnittlig gruppstorlek saknas. 3 Med grupp/avdelning menas en barngrupp som ett arbetslag ansvarar för. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

20 1 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Gruppstorlekarna i fritidshemmen fortsätter att öka. Hösten 2007 gick det i genomsnitt 33,5 barn per avdelning, en ökning med nästan två barn jämfört med 2006 då gruppstorleken var 31,7. I början av 1990-talet hade en genomsnittsgrupp omkring 18 barn. Störst är barngrupperna i förortskommuner och större städer (36,5 respektive 34,3 barn) medan de är minst i glesbygdskommuner (25,0 barn). Variationerna mellan kommunerna är mycket stora. Den genomsnittliga gruppstorleken kan vara fyra gånger så stor i en kommun som i en annan. Familjedaghem I motsats till i förskola och fritidshem så har barngrupperna i familjedaghem inte ökat i storlek. De har snarare blivit mindre fanns det i genomsnitt 4,9 barn per familjedaghem (mätt som antal barn per anställd), en minskning från 5,0 hösten I mitten av 1990-talet låg antalet omkring 5,8 barn. 1.2 Resurser Personal År 2007 fanns det arbetsledare och anställda i arbete med barn i förskolor och fritidshem samt knappt dagbarnvårdare. Dessutom var nästan 700 anställda i de öppna förskolorna. Omräknat till årsarbetare motsvarar detta i förskolan och i fritidshem. Det kan jämföras med året innan då det fanns årsarbetare i förskola och i fritidshem. Tabell 8 Antal årsarbetare i förskola, fritidshem och öppen förskola samt antal dagbarnvårdare 31 december 1990, 1995 och 15 oktober Årsarbetare 1) i År förskola fritidshem öppen förskola Dagbarnvårdare 2) ) ) Uppgiften om årsarbetare avser antal anställda omräknade till heltidstjänsgöring. 2) Uppgifter om dagbarnvårdare avser antalet anställda personer i familjedaghem. 3) vid insamlingen avseende år 2001 har det framkommit att det tidigare år har skett en överskattning av personalen i fritidshem i enskild regi. Jämfört med år 2001 var överskattningen år 2000 ca 150 årsarbetare. Personalen i förskolor och fritidshem är i allmänhet välutbildad. Hösten 2007 hade 95 procent av årsarbetarna i förskolan utbildning för arbete med barn. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarutbildning) uppgick till 52 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan. I fritidshemmen var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 58 procent, vilket är samma andel som året innan. Drygt 70 procent av dagbarnvårdarna i familjedaghem har någon utbildning för arbete med barn, oftast barnskötarutbildning (36 procent) eller en annan utbildning för barn som inte är högskoleutbildning eller barnskötarutbildning (31 procent). 18 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

21 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 1 Könsfördelningen bland de anställda är mycket ojämn. Endast 6 procent av de anställda som arbetar med barn i förskolor och fritidshem är män. Andelen har varit i stort densamma sedan början av 1980-talet. Högst andel män finns i fritidshemmen, drygt 17 procent, medan andelen män i förskolan är betydligt lägre, knappt 3 procent. En hög andel män finns även bland föreståndarna/ arbetsledarna, 19 procent. Tabell 9 Antal anställda i förskola och fritidshem, omräknat till årsarbetare, fördelade efter utbildning 15 oktober 2007 Utbildning Förskola Fritidshem 1) antal andel (%) antal andel (%) Förskollärare Fritidspedagog Lärarutbildning Barnskötare Fritidsledarutbildning Annan utb. för arbete med barn Ingen utb. för arbete med barn Uppgift saknas Summa ) Uppgifter om anställdas utbildning i fritidshem hämtas nästan uteslutande från högskoleregistret. Barnskötar- och barnavårdsutbildningar är till stor del gymnasiala och saknas i detta register vilket innebär att uppgift om utbildning saknas för dessa personer. Personaltäthet Förskola Hösten 2007 gick det 5,2 barn per årsarbetare i förskolan, vilket innebär något lägre personaltäthet än ett år tidigare då antalet var 5,1 barn. Under 2005 och 2006 utgick ett riktat statsbidrag till kommunerna för att öka antalet anställda i förskolan. 4 Statsbidraget inrättades som en följd av en oro för kvalitetsförsämringar på grund av sjunkande personaltäthet. Det riktade statsbidraget upphörde dock den 1 januari 2007 och inlemmades i det generella bidraget till kommunerna. I samband med detta har antalet barn per årsarbetare återigen ökat. 5 Fritidshem Mellan 1990 och 2000 mer än fördubblades antalet barn per årsarbetare i fritidshem (från 8,3 till 17,5). Personaltätheten har fortsatt att minska och hösten 2007 gick det 19,5 barn per årsarbetare. Förortskommuner, större städer och kommuner med fler än invånare hade i genomsnitt flest antal barn i fritidshem per årsarbetare, barn, medan glesbygdkommuner har minst, omkring 16. Variationerna mellan kommunerna är mycket stora. Det genomsnittliga antalet barn per årsarbetare kan vara fyra gånger så stor i en kommun som i en annan. Fritidspedagoger och annan personal i fritidshem har på många håll blivit en resurs i skolan. Hösten 2007 hade 40 procent av fritidspedagogerna arbetstid förlagd även i grundskolan och/eller förskoleklass, vilket är ungefär samma andel som Förordning (2005:23) om statsbidrag till personalförstärkningar i förskola. 5 Personalförstärkningar i förskolan. Utvärdering av statsbidrag fördelat under åren 2005 och Skolverkets rapport 314. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

22 1 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Måttet antal barn per årsarbetare tar ingen hänsyn till barnens närvarotid i fritidshem samtidigt som personalen räknats om till årsarbetare. Personaltätheten kan även illustreras genom att antalet heltidsbarn (dvs. antalet inskrivna barn omräknat till barn med närvarotid om 40 veckotimmar) sätts i relation till antalet årsarbetare. För att göra en sådan beräkning krävs dock uppgifter om barnens närvarotider, vilket saknas på riksnivå. Utifrån uppgifter i Skolverkets föräldraenkät kan dock antalet heltidsbarn uppskattas till cirka hälften av antalet inskrivna barn. Antalet heltidsbarn per årsarbetare beräknat på detta sätt blir hösten 2007 cirka 10 på riksnivå. Familjedaghem En dagbarnvårdare har i princip ensamt ansvar för en barngrupp. För familjedaghemmen blir därför antalet barn i gruppen ett mått både på gruppstorlek och på personaltäthet (mätt som antalet barn per anställd). Den genomsnittliga personaltätheten var 4,9 barn per dagbarnvårdare, en minskning från 5, I mitten av 1990-talet var antalet 5,8. Tabell 10 Antal barn per årsarbetare i förskola och fritidshem samt antal barn per dagbarnvårdare i familjedaghem 31 december 1990, 1995 och 15 oktober 1998, Antal barn per årsarbetare 1) i Antal barn per dagbarnvårdare 2) År förskola fritidshem i familjedaghem ,4 8,3 5, ,5 11,4 5, ,7 15,5 5, ,4 17,5 5, ,4 17,4 5, ,3 18,4 5, ,4 18,2 5, ,4 18,2 5, ,2 18,6 5, ,1 18,9 5, ,2 19,5 4,9 1) Uppgiften om årsarbetare avser antal anställda omräknade till heltidstjänstgöring. 2) Uppgifter om dagbarnvårdare avser antalet anställda personer i familjedaghem. Framtida behov av personal Antalet anställda som arbetar med barn i förskolan (inkl. öppen förskola) ökade mellan 2004 och 2007 från drygt till drygt Det berodde dels på ett ökat behov till följd av fler inskrivna barn och dels på det särskilda statsbidrag som utgick under åren i syfte att öka personaltäthet. I Skolverkets lärarprognos 7 beräknas årligen det framtida behovet av personal fram. Enligt den senaste prognosen väntas behovet av personal i förskolan fortsätta att öka eftersom antalet barn i åldrarna 1 5 år väntas öka. Dessutom antas antalet barn som är inskrivna i familjedaghem minska och ge motsvarande ökning av barn i förskolan. Under förutsättningen att personaltätheten kvarstår på 2007 års nivå, beräknas behovet av personal i förskolan öka med nära fram till år Barns omsorg Omsorgsformer för barn 1 12 år. Resultat av Skolverkets föräldraenkät. Skolverkets rapport Lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning års prognos över behov av och tillgång på lärare, perioden beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

23 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 1 I fritidshem väntas en ökning av antalet barn till följd av befolkningsutvecklingen och någon höjd andel barn i fritidhem till följd av neddragning av familjedaghem. Behovet av personal väntas öka med sammanlagt drygt personer fram till år 2022, detta under förutsättning att personaltätheten är densamma som Behovet av personal med pedagogisk högskoleutbildning beräknas öka för förskolan med fram till år 2012 och med ytterligare fram till år Behovet av personal med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmen beräknas öka med fram till år 2012 och med ytterligare 900 fram till år nya förskollärare behöver examineras varje år Med hänsyn taget till ett ökat barnantal i verksamheterna, att andel personal med pedagogisk högskoleexamen förväntas öka samt pensionsavgångar och andra avgångar beräknas behovet av särskilt förskollärare öka kraftigt. Fram till år 2012 behöver nästan förskollärare och drygt 900 lärare för fritidshem examineras årligen. Rekryteringsbehovet i förskolan beror framför allt på att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ska öka och att antalet barn ökar. Om hänsyn tas till den senaste befolkningsprognosen, där antalet barn beräknas bli fler än tidigare, så behöver ytterligare 400 förskollärare examineras årligen fram till år Kostnader Kommunernas bruttokostnad för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg uppgick 2007 till 58,6 miljarder, en ökning med 5 procent jämfört med Förskolan stod för 76 procent av kostnaden, fritidshemmet för 19 procent och familjedaghemmen för 4 procent. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet svarade tillsammans för mindre än en procent av den totala kostnaden. Förskola Mellan 2006 och 2007 ökade den totala kostnaden för förskolan med nästan 7 procent till 44,6 miljarder. Samtidigt ökade det genomsnittliga antalet inskrivna barn med 5 procent. Det innebär att kostnaden per inskrivet barn ökade med knappt 2 procent mellan 2006 och 2007, till kronor. I de kommunala förskolorna stod personalkostnaden för 74 procent av den totala kostnaden, samma andel som Lokalkostnaderna utgjorde drygt 13 procent, en i stort sett oförändrad nivå jämfört med året innan. Familjedaghem I takt med att allt färre barn är inskrivna i familjedaghem fortsätter den totala kostnaden för familjedaghem att minska. År 2007 uppgick de totala kostnaderna till 2,6 miljarder kronor, en minskning med 5 procent sedan året innan. Samtidigt minskade det genomsnittliga antalet inskrivna barn med 7 procent. Sammantaget ökade kostnaden per inskrivet barn med 2 procent mellan 2006 och 2007, till kronor. 8 Alla kostnadsjämförelser över tid görs i fasta priser som är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 2,2 procent mellan 2006 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

24 1 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Fritidshem År 2007 var den totala kostnaden för fritidshem 10,9 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 1 procent sedan året innan. Men eftersom fler barn går i fritidshem har kostnaden per inskrivet barn minskat. År 2007 var denna kostnad kronor, drygt en procent mindre än Av kostnaden för kommunala fritidshem stod personalkostnaden för 73 procent och lokalkostnaderna för 16 procent. Det är samma andelar som Öppna verksamheter De öppna verksamheterna svarar för en liten del av kostnaderna för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. År 2007 uppgick kostnaden för öppen fritidsverksamhet riktad till åringar till 180 miljoner kronor, en ökning med drygt 9 procent jämfört med Resurserna till öppen förskola uppgick till 274 miljoner kronor, en ökning med 2 procent sedan Tabell 11 Kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg fördelade på verksamheter, anordnare och kostnadsslag (löpande priser) Kommunala variationer Kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg varierar mycket mellan kommunerna. Till exempel låg kostnaden per inskrivet barn i kommunala förskolor för åtta av tio kommuner i intervallet och kronor. För kommunala fritidshem var motsvarande intervall kronor och för familjedaghem kronor. Att den relativa kostnadsvariationen är störst för fritidshem kan sammanhänga med svårigheten att särredovisa kostnaderna för fritidshem i integrerad verksamhet. Men det kan också sammanhänga med att barngruppernas storlekar varierar mer i fritidshem än i förskola. Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna har flera orsaker. De kan sammanhänga med skillnader i ekonomiska, sociala, demografiska eller andra strukturella förhållanden. Som några orsaker till storstädernas höga kostnader brukar Kostnad totalt 3) kommunal regi Totalt personal lokaler Kommunala kostnader för verksamhet i enskild regi 4) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Totalt, mkr Kostnad per inskrivet barn 1, 2), kr Förskola Totalt, mkr Kostnad per inskrivet barn 1), kr Familjedaghem Totalt, mkr Kostnad per inskrivet barn 1), kr Fritidshem Totalt, mkr Kostnad per inskrivet barn 1), kr Öppen förskola, mkr Öppen fritidsverksamhet för åringar, mkr ) Medeltal av antalet inskrivna barn vid mättillfället det aktuella året och året innan. 2) Denna beräkning omfattar inte kostnader och barn i öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. 3) Totalkostnaden avser kostnader för verksamhet i kommunal regi och kommunala bidrag till anordnare i enskild regi. 4) Observera att det är endast kommunens kostnad för den enskilda verksamheten som redovisas. 22 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

25 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 1 till exempel höga lokalhyror och hög andel barn i behov av särskilt stöd nämnas. Men skillnaderna kan också vara ett uttryck för skilda politiska prioriteringar. Kostnad per heltidsbarn Om närvarotiderna förändras över tid bör de om möjligt vägas in när kostnadsjämförelser görs för en längre tidsperiod. Under 2002 och 2003 tillkom till exempel ett antal barn i förskolan med närvarotider begränsade till 15 timmar i veckan (barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga). Denna förskjutning mot fler deltidsbarn medför att jämförbarheten försämras över tid när det gäller kostnad per inskrivet barn. Det kan då vara av intresse att studera kostnaden per heltidsbarn. Måttet kostnad per heltidsbarn tar dessutom hänsyn till att barnens vistelsetider varierar mellan kommunerna. Kommuner där barnen har långa vistelsetider bör rimligtvis ha högre genomsnittliga kostnader per barn än kommuner där barnen har kortare närvarotider. Med hjälp av uppgifter om närvarotider från Skolverkets föräldraenkät 2005 har en kostnad per heltidsbarn beräknats. Heltidsbarn har definierats på samma sätt i förskola, familjedaghem och fritidshem (40 timmar per vecka) vilket gör att det är möjligt att jämföra de olika verksamheterna. I kommunala förskolor uppgick kostnaden per heltidsbarn till kronor, en ökning med knappt 2 procent sedan I kommunala familjedaghem var kostnaden per heltidsbarn kronor 2007, en ökning med 2 procent jämfört med året innan. I kommunala fritidshem, där närvarotiderna är förhållandevis korta, var kostnaden per heltidsbarn i särklass lägst, kronor. Det är en minskning sedan 2006 med 1 procent. Verksamheternas finansiering Kommunerna finansierar förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med statsbidrag, egna medel och föräldraavgifter. Den del av bruttokostnaden som bekostas med föräldraavgifter, den s.k. avgiftsfinansieringsgraden, fördubblades under 1990-talet och var under åren drygt 18 procent. De allt högre avgiftsnivåerna och de stora avgiftsskillnaderna mellan kommunerna var några av orsakerna till att maxtaxan infördes År 2002, samma år som maxtaxan infördes, sjönk avgiftsfinansieringsgraden till 11 procent. Under 2007 uppgick den till 10 procent. Avgiftsfinansieringsgraden är högst i fritidshem. År 2007 täckte föräldraavgifterna 16 procent av kostnaderna i fritidshem, att jämföra med 8 procent i förskola och 10 procent i familjedaghem. Jämfört med 2006 är avgiftsfinansieringsgraden oförändrad i alla verksamheter. Kostnader för maxtaxereformen m.m. Skolverket har haft i uppdrag av regeringen att under årligen följa upp reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. Skolverket lämnade sin slutrapport i april Uppföljningarna har visat att den utökade rätten till förskoleverksamhet för barn till arbetslösa och föräldralediga har medfört fler barn i förskolan. Detta har lett till högre kostnader samtidigt som avgiftsintäkterna 9 Fem år med maxtaxa, Skolverkets rapport nr 294. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

26 1 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg minskat. Enligt Skolverket täcker dock statsbidraget det avgiftsbortfall som införandet av maxtaxan lett till på riksnivå. I en utvärdering av maxtaxans kommunalekonomiska effekter som Umeå universitet genomfört konstateras att kommunernas kostnad per barn i kommunal förskola inte ändrats nämnvärt sedan maxtaxan infördes. De skillnader som finns beror på vilken typ av avgiftssystem kommunen hade före reformen. Detsamma gäller skatteuttag, där kommuner som tidigare tillämpade tidsrelaterade taxor har högre kommunal skattesats efter reformen, i jämförelse med kommuner som tillämpade inkomstrelaterade taxor. Det bidrag som utgått för att kompensera kommunerna för avgiftsbortfall i samband med införande av maxtaxa (SFS 2001:160) har fungerat som ett generellt bidrag och har motverkat skattehöjningar i kommunerna. Bidraget har vidare en osäker effekt på kommunernas kostnader, vilket har tolkats som att kommunerna disponerat bidraget på olika sätt. För att kvaliteten inte ska försämras i verksamheterna har det även utgått ett bidrag till kvalitetssäkrande åtgärder. Bidraget ska användas till personalförstärkning och/eller kompetensutveckling. Större delen (ca 80 procent) har gått till personalförstärkningar i förskolan. Kommunal ersättning till enskild verksamhet Enskilda förskolor finansierar sin verksamhet med kommunala bidrag, föräldraavgifter och ibland även med oavlönade arbetsinsatser från föräldrar. Den genomsnittliga kommunala ersättningsgraden uppgår till cirka 80 procent av kommunernas egna kostnader. Eventuella avgiftsintäkter, andra bidrag och intäktskällor inkluderas inte i detta mått, vilket försvårar möjligheten att bedöma om de enskilda förskolorna får ett skäligt bidrag från kommunen eller ej. Den kommunala ersättningen till enskilda förskolor motsvarade kronor per inskrivet barn under år 2007, vilket i fasta priser är en ökning med en procent jämfört med föregående år. Ersättningen till fritidshem i enskild regi var kronor per inskrivet barn under 2007, en ökning sedan 2006 med drygt en procent. Under 2002, dvs. omedelbart efter maxtaxans införande, ökade den kommunala ersättningen till enskild verksamhet med 17 procent. Denna ökning var större än tidigare år och hänger sannolikt till stor del samman med införandet av maxtaxan. Enligt Skolverkets bedömning har kommunerna ersatt de enskilda förskolorna för det eventuella avgiftsbortfall som maxtaxan inneburit. 24 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

27 2 Förskoleklassen Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Verksamheten ska betraktas som undervisning i samma mening som övriga skolformer. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) gäller även förskoleklassen. Utbildningen i förskoleklass ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen är obligatorisk för kommunerna sedan 1998 genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar. För barnen är deltagandet frivilligt. 2.1 Organisation Läsåret 2007/08 fanns förskoleklass i 287 av landets kommuner. Förskoleklass saknas därmed helt i tre kommuner. Dessa kommuners sexåringar fanns huvudsakligen i grundskolans första år. I övriga kommuner var majoriteten av sexåringarna inskrivna i förskoleklass. Det totala antalet inskrivna elever i förskoleklass hösten 2007 var , vilket var en ökning med nästan elever jämfört med föregående år. Detta var andra året i rad med en ökning av antalet inskrivna elever. Dessförinnan minskade antalet under en lång rad år, från läsåret 1998/99 till läsåret 2005/06. Andelen sexåringar som går i förskoleklass har ökat från knappt 92 procent läsåret 1998/99 till 96 procent 2007/08. Liksom tidigare år var 98 procent av eleverna i förskoleklassen sexåringar. En procent av eleverna var fem år och en procent var sju år. Av alla elever i förskoleklass fanns 7,9 procent hösten 2007 i verksamhet i enskild regi (dvs. verksamhet som drivs på kommunens uppdrag) eller vid fristående skola. Andelen var något högre jämfört med föregående år. Andelen elever i fristående/enskild verksamhet varierar mellan kommunerna. I vissa kommuner fanns över 20 procent av eleverna hos fristående/enskild anordnare, medan knappt hälften av kommunerna inte hade några elever i sådan verksamhet. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

28 2 Förskoleklassen Tabell 12 Antal elever i förskoleklass 15 oktober Läsår Huvudman Antal kommuner med förskoleklass Totalt antal Inskrivna i förskoleklass 5 år 6 år 7 år 2003/ / / / / Kommunal Enskild 1) Fristående 2) ) Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor. 2) Fristående skolor inkluderar internationella skolor. Tabell 13 Elever med annat moders mål än svenska i förskole klass 15 oktober Nästan 17 procent av eleverna i förskoleklass hade ett annat modersmål än svenska hösten Emellertid var andelen som fick stöd i modersmål betydligt lägre, knappt 8 procent. Över tid har andelen som får stöd i modersmål ökat. Av dem som hade annat modersmål än svenska fick 45,4 procent stöd i modersmål, vilket var en tillbakagång jämfört med året innan då motsvarande andel uppgick till 48,9 procent. Läsår Huvudman Kön med annat modersmål än svenska Antal elever med stöd i modersmål med stöd i svenska som andraspråk 1) Totalt antal andel (%) antal andel (%) antal andel (%) 2003/ , , ,1 2004/ , , ,8 2005/ , , ,8 2006/ , , ,9 2007/ , , ,3 Kommunal , , ,0 Enskild 2) , ,4 - - Fristående 3) , , ,7 Flickor , , ,4 Pojkar , , ,3 1) Uppgift om elever som får stöd i svenska som andraspråk samlas inte in för enskild förskoleklass. 2) Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor. 3) Fristående skolor inkluderar internationella skolor. 2.2 Resurser Personal Läsåret 2007/08 fanns det drygt årsarbetare (dvs. anställda omräknat till hel tidstjänster) i arbete med elever i förskoleklass. Detta innebar en ökning av antalet anställda med 4 procent jämfört med föregående läsår. Av alla årsarbetare fanns drygt 9 procent i för skoleklass hos enskild eller fristående anordnare. Andelen av de anställda som arbetar hos sådana anordnare år 2007 har ökat. Jämfört med föregående läsår har antalet elever ökat med knappt 2 procent medan antalet anställda i pedagogiskt arbete har ökat med drygt 4 procent. 26 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

29 Förskoleklassen 2 Tabell 14 Personal i förskoleklass omräknat till årsarbetare 15 oktober ) Personaltätheten har därmed ökat, från 6,7 till 6,9 årsarbetare per 100 elever. En jämförelse mellan olika typer av huvudmän visar att personaltätheten var lägre i kommunal förskoleklass än hos fristående och enskild anordnare. Jämfört med föregående läsår var skillnaderna större mellan olika huvudmän. Dock bör det observeras att antalet anställda hos övriga anordnare var betydligt mindre, vilket gör att ganska små förändringar i antal lärare och elever kan ge relativt stort utslag i personaltätheten. Liksom i förskolan, fritidshemmet och grundskolan var majoriteten av den anställda personalen kvinnor, 94 procent. Hösten 2007 var andelen årsarbetare med peda gogisk högskoleexamen 82 procent i förskoleklassen. Det betyder en liten minskning (1,6 procentenheter) av andelen anställda med sådan examen jämfört med läsåret innan. Hos kommunal anordnare var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 84 procent och hos fristående anordnare 62 procent. Bland årsarbetarna var 63 procent utbildade förskollärare, 7 procent fritidspedagoger och 12 procent lärare. I denna senare andel ingår även dem som utöver lärarexamen har förskollärar- eller fritidspedagogexamen. Även de som inom ramen för den nya lärarutbildningen har examen med profil mot förskolan, förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år ingår här. Sammansättningen av den högskoleutbildade personalen skiljer sig mellan anordnarna. I kommunal verksamhet var andelen med förskollärarexamen 65 procent medan motsvarande andel hos enskild eller fristående skolor var 37 procent. I fristående skolor var andelen utbildade lärare (inklusive de som även har förskollärar- eller fritidspedagogexamen) större, 21 procent, jämfört med 11 procent i kommunala skolor. Skillnaderna var också stora mellan de kommunala huvudmännen när det gäller personal med pedagogisk högskoleexamen. Andelen med förskollärarexamen varierar mellan 0 och 100 procent och andelen med lärarexamen varierar mellan 0 och 50 procent. Läsår Huvudman Totalt Antal årsarbetare Kvinnor 3) Män 3) Totalt Antal årsarbetare per 100 elever Pedagog. högskoleexamen totalt Andel (%) årsarbetare med Fritidsledarutbildning Lärarexamen Med ped. högskoleexamen Förskollärarexamen Fritidspedagogexamen 2003/ ,8 6,5 82,9 71,5 7,3 4,0 0,6 2004/ ,4 6,2 83,6 70,6 7,7 4,4 0,7 2005/ ,1 6,0 84,2 69,0 7,8 7,3 4) 0,7 2006/ ,7 5,6 83,6 65,7 7,5 10,2 4) 0,8 2007/ ,9 5,7 82,3 62,7 7,4 12,1 4) 0,8 Kommunal ,8 5,7 84,3 65,3 7,7 11,3 0,7 Enskild 2) ,9 8,3 75,6 57,8 8,7 9,1 0,0 Fristående ,9 4,9 62,2 36,2 5,1 21,0 0,9 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2) Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor. 3) Uppgifter om årsarbetares fördelning på kön saknas för ca en procent av materialet men viktning har gjorts upp till värdet i totalkolumnen. 4) Här inräknas även årsarbetare som utöver lärarexamen har förskollärar- eller fritidspedagogexamen eller som inom ramen för den nya lärarutbildningen har examen med profil mot förskolan, förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

30 2 Förskoleklassen Tabell 15 Kostnader för förskoleklass , fördelade på anordnare och kostnadsslag (löpande priser) Kostnader Den totala kostnaden för förskoleklass uppgick år 2007 till drygt 4,4 miljarder kronor Det motsvarar 3 procent av skolväsendets totala kostnader. De totala resurserna för förskoleklass har ökat med drygt 3 procent från föregående år i fasta priser. 1 Verksamheten i förskoleklass är ofta både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Det gör att uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Uppgifterna bör därför tolkas med viss försiktighet. Kostnaden per elev i förskoleklass var totalt kronor. Verksamhet med kommunal huvudman svarade för drygt 92 procent av den totala kostnaden. Den genomsnittliga kostnaden per elev var där kronor. Det motsvarade 62 procent av vad en elev i kommunal grundskola kostade och 42 procent av kostnaden för ett barn i kommunal förskola. Elever i grundskolan och barn i förskolan tillbringar fler timmar i dessa verksamheter, vilket förklarar en del av kostnadsskillnaden. Problemet med att skilja kostnaderna för förskoleklass från andra samverkande verksamheter kan också ligga bakom en del av skillnaden. Skillnaden i kommunernas kostnad per elev var mycket stor. 8 av 10 kommuner hade en kostnad per elev i intervallet kronor. Den största delen av kostnaden, i genomsnitt 64 procent, utgjordes av kostnader för personal. Kostnaden för lokaler utgjorde i genomsnitt 20 procent av den totala kostnaden. Denna kostnad är sannolikt underskattad på grund av de svårigheter att särredovisa kostnader för förskoleklass som nämnts tidigare. Av alla elever i förskoleklass gick knappt 8 procent i verksamhet som anordnades av någon annan än kommunen, dvs. i enskild verksamhet eller i en förskoleklass i en fristående skola. Kostnaden för elever i fristående förskoleklass var kronor per elev (enligt skolornas redovisning) vilket var 2 procent högre än förra årets fasta priser. Av denna kostnad utgjordes 64 procent av kostnad för personal och 24 procent av kostnad för lokaler. De fristående skolorna redovisar ett bidrag från kommunerna på i genomsnitt på kronor per elev, Ersättningsnivån varierar kraftigt mellan kommunerna. Kostnaden för förskoleklass i internationella skolor var kronor per elev. Samtliga huvudmän 1) Kommunal huvudman Fristående förskoleklass 2) Kostnad totalt mkr Kostnad per elev 3,4), kr Kostnad totalt mkr Kostnad per elev 3), kr Kostnad totalt mkr Kostnad per elev 3,4), kr 2003 Totalt 5) Totalt 5) Totalt 5) Totalt 5) Totalt 5) Personal Lokaler Övrigt ) I kostnaden ingår även kostnader för internationella skolor och kostnaden för nystartade förskoleklasser. 2) I kostnaden för fristående skolor ingår kostnader för internationella skolor from Kostnader för är omräknade enligt den nya definitionen. Även kostnader för skolor som inte haft verksamhet hela året. 3) Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 4) Endast kostnaden för fristående skolor som haft verksamhet hela verksamhetsåret ingår. 5) I kostnaden ingår inte kostnader för enskild verksamhet. 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 2 procent mellan 2006 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

31 3 Grundskolan Enligt skollagen är barn mellan 7 och 16 år som är bosatta i Sverige skolpliktiga. Som ett komplement till detta fick föräldrar år 1991 rätt att begära att deras barn skulle få börja skolan vid sex års ålder. Denna rätt utvidgades från 1 juli 1997 så att kommuner är skyldiga att bereda sexåringar plats i grundskolan om vårdnadshavarna så önskar. 3.1 Organisation Den allmänna skolplikten medför att antalet elever i stort sett följer befolkningsutvecklingen för barn i skolåldern. Eftersom barnkullarna minskade under flera år på 1980-talet nådde det totala antalet elever i grundskolan läsåret 1991/92 sin lägsta nivå sedan sextiotalet, drygt elever. Trenden bröts läsåret därpå då elevantalet började öka och ökningen fortsatte t.o.m. läsåret 2001/02. De senaste sex läsåren har elevantalet minskat. Minskningen mellan läsåren 2006/07 och 2007/08 var drygt elever. Därmed fanns läsåret 2007/08 nästan elever i grundskolan. De närmaste fyra åren kommer elevantalet att minska kraftigt för att läsåren 2010/11 till 2012/13 uppgå till ca elever (se diagram 6). Grundskoleutbildning anordnas vid kommunala skolor, statliga sameskolor, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Det totala antalet grundskolor hösten 2007 var 4 826, vilket innebär att antalet minskat med 46 Tabell 16 Antal elever i grundskolan 15 oktober fördelade efter huvudman 2003/ / / / /08 Grundskolan totalt Kommunala skolor Sameskolor Fristående skolor Internationella skolor Riksinternatskolor beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

32 3 Grundskolan Diagram 6 Antal elever i grundskolan läsåren 1980/ /08 samt prognos t.o.m. läsåret 2014/15 antal elever /81 84/85 88/89 92/93 96/97 00/01 04/05 08/09 12/13 läsår Tabell 17 Antal kommuner, rektorsområden, skolor och elever i grundskolan den 15 oktober skolor sedan föregående läsår. De fristående skolorna fortsätter att öka i antal. Från att ha varit 610 hösten 2006 ökade antalet till 635 hösten Läsåret 1995/96 var antalet fristående skolor endast 238. Under 1990-talet har antalet kommunala skolor varit ganska stabilt med små årliga ökningar eller minskningar. De senaste åren har antalet emellertid minskat kontinuerligt. Läsåret 2006/07 fanns kommunala skolor. Det var 71 skolor färre än året innan och 380 färre än läsåret 2002/03. Av grundskolans elever återfanns läsåret 2007/08 den absoluta majoriteten av eleverna, 91 procent, i kommunala grundskolor. Samtidigt var antalet elever i skolor med annan än kommunal huvudman det högsta någonsin och uppgick till drygt elever. I storstäder går 18 procent, eller mer än var sjätte elev, i en fristående skola. Samtliga kommuner i landet anordnade hösten 2007 grundskoleutbildning. Antalet elever varierade stort mellan kommunerna, från cirka 300 till cirka , vilket avspeglar den stora variationen i kommunernas invånarantal. Även ifråga om genomsnittligt antal elever per skola var variationen mellan kommunerna stor, från 77 till 409. De kommunala skolorna hade genomsnittligt sett betydligt fler elever per skola än de fristående, 203 jämfört med 136. Över tid har andelen skolor med årskurs 1 9 ökat. De utgjorde 21 procent av alla grundskolor och i dessa gick 34 procent av alla elever. Av alla skolor har 39 procent årskurs 1 6 och 16 procent har årskurs 1 5. Läsår Huvudman Antal skolkommuner Antal rektorsområden Antal skolor Antal elever per Elever bosatta i annan kommun 1) Kommun Skola Antal Andel (%) 2003/ ,1 2004/ ,1 2005/ ,2 2006/ ,2 2007/ Kommun ,2 Sameskola Fristående 2) ) Avser enbart elever i kommunala grundskolor. 2) Fristående skolor inkluderar från och med hösten 2007 internationella skolor samt riksinternatskolor. 30 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

33 Grundskolan 3 Tabell 18 Antal elever i grundskolan 15 oktober fördelade efter årskurs och huvudman Både bland kommunala och fristående skolor fanns många ganska små enheter, räknat i antal elever. Av de kommunala grundskolorna hade en tredjedel av skolorna färre än 100 elever. Av de fristående skolorna hade drygt hälften färre än 100 elever. Samtidigt fanns det stora grundskolor. Läsåret 2007/08 var det 1 procent eller 50 grundskolor som hade 700 elever eller fler. Alla dessa utom en var kommunala. Det totala antalet elever i årskurs 1 läsåret 2007/08 var och i årskurs 9 drygt elever. Läsår Huvudman Kön Antal elever Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Samtliga Åk / / / / / flickor (%) 48,5 48,8 48,5 48,7 49,0 48,6 49,0 48,9 48,8 48,8 pojkar (%) 51,5 51,2 51,5 51,3 51,0 51,4 51,0 51,1 51,2 51,2 Kommun flickor (%) 48,4 48,6 48,3 48,5 48,9 48,5 48,8 48,6 48,6 48,6 pojkar (%) 51,6 51,4 51,7 51,5 51,1 51,5 51,2 51,4 51,4 51,4 Sameskola flickor (%) 44,8 52,0 52,6 50,0 37,5 55, ,7 pojkar (%) 55,2 48,0 47,4 50,0 62,5 44, ,3 Fristående 1) flickor (%) 49,3 50,7 50,1 50,7 50,1 49,5 50,9 51,4 50,9 50,5 pojkar (%) 50,7 49,3 49,9 49,3 49,9 50,5 49,1 48,6 49,1 49,5 1) Fristående skolor inkluderar från och med hösten 2007 internationella skolor samt riksinternatskolor. Tidigare skolstart Sexåringar har rätt att börja i grundskolan om föräldrarna så önskar. Hösten 2007 började elever i årskurs 1. Av dessa var drygt elever högst sex år gamla, vilket utgjorde 1,7 procent av alla elever i årskurs 1. I de flesta kommuner var mindre än 1 procent av eleverna i årskurs 1 sex år eller yngre. I ett fåtal kommuner var dock en mycket stor andel av eleverna i årskurs 1 sex år eller yngre. Läsåret 2007/08 hade 90 procent av kommunerna som högst 1,9 procent sexåringar i årskurs 1, en lika stor andel som föregående läsår. I fristående skolor var andelen sexåringar i årskurs 1 läsåret 2007/08 fyra gånger så stor (5,7 procent) som i kommunala skolor (1,4 procent). En minskning av andelen 6-åringar har skett över tid. Läsåret 2001/02 var andelen sexåringar i fristående skolor 9,5 procent, medan motsvarande andel i de kommunala skolorna var 3,1 procent. Bland de elever som började grundskolan ett år före den obligatoriska skolstarten var flickorna överrepresenterade. Bland sexåringarna i årskurs 1 var nästan 58 procent flickor medan pojkarna endast utgjorde 42 procent. Föregående läsår var fördelningen ungefär densamma och de senaste femton åren har andelen pojkar legat omkring 45 procent. Fördelningen kan även beskrivas som att andelen sexåringar bland flickorna i årskurs 1 var 2 procent och bland pojkarna drygt 1 procent. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

34 3 Grundskolan Tabell 19 Antal elever i årskurs 1 den 15 oktober fördelade efter ålder Läsår Kön Huvudman Antal elever i årskurs 1 6 år eller yngre 7 år eller äldre Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2003/ , ,9 2004/ , ,0 2005/ , ,0 2006/ , ,9 2007/ , ,3 flickor , ,9 pojkar , ,6 Kommun , ,6 Sameskola , ,0 Fristående 1) , ,3 1) Fristående skolor inkluderar internationella skolor. Fristående skolor Enligt skollagen får skolplikt fullgöras i en fristående skola om skolan är godkänd för ändamålet. Läsåret 2007/08 fanns det 635 fristående skolor på grundskolenivå. Antalet grundskoleelever som läsåret 2007/08 fick sin undervisning i fristående skolor var drygt , vilket var fler än läsåret innan. Det innebär att ökningen av elevantalet har fortsatt. Drygt 9 procent av alla grundskoleelever fanns i fristående skolor. Diagram 7 Andel elever i fristående skolor läsåren 1991/ /08 Andel elever (%) /92 94/95 97/98 00/01 03/04 06/07 Läsår I gruppen fristående skolor ingår skolor med allmän inriktning, med konfessionell inriktning, Waldorfskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Klassificeringen i inriktningar görs utifrån författningarna om fristående skolor. Av tabell 20 framgår att det 2007/2008 fanns 520 fristående skolor med allmän inriktning, 65 skolor med konfessionell inriktning respektive 39 skolor med undervisning enligt waldorfpedagogik. Liksom föregående år fanns åtta internationella skolor och tre riksinternatskolor. Läsåret 2007/08 fanns 62 procent av de fristående skolorna och 69 procent av eleverna i sådana skolor i tre län; Stockholms, Västra Götalands och Skåne län alltså i storstadslänen. Fristående skolor fanns dock etablerade i samtliga 32 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

35 Grundskolan 3 Tabell 20 Antal skolkommuner, skolor och elever i fristående skolor Fristående skolor Läsår Inriktning Antal skolkommuner Antal skolor Antal elever Andel (%) av samtliga elever i grundskolan 2003/ ,4 2004/ ,0 2005/ ,6 2006/ ,4 2007/ ,2 Allmän ,7 Konfessionell ,8 Waldorf ,5 Internationella skolor ,2 Riksinternatskolor ,0 län i landet och i allt fler kommuner. I 180 av landets 290 kommuner fanns fristående skolor vilket innebar en ökning med tre kommuner jämfört med läsåret innan. Högsta andelen grundskoleelever i fristående skolor hade Täby kommun med 33 procent. De flesta av de fristående skolorna var små och den genomsnittliga storleken ökade med fyra elever per skola mellan läsåren 2006/07 och 2007/08. I medeltal hade skolorna 136 elever. Fördelningen mellan könen var jämn, andelen flickor i fristående skolor var 50,5 procent och andelen pojkar 49,5. Språkval Moderna språk kan läsas både inom språk valet och som elevens val. Enligt grundskoleförordningen är varje kommun skyldig att erbjuda språkval i minst två av språken franska, spanska och tyska. Kommunen är skyldig att anordna undervisning om minst fem elever väljer språket och om eleverna bedöms ha möjlighet att fortsätta med språket i gymnasieskolan. Även finska och samiska får erbjudas eleverna som språkval. Om eleven och elevens vårdnadshavare så önskar, ska eleven som alternativ till moderna språk erbjudas undervisning i modersmål, svenska som andra språk, svenska, engelska eller teckenspråk. Bland elever t.o.m. årskurs 5 var språkval ovanligt och avsåg läsåret 2007/08 mindre än 1 procent i årskurs 1 4 och 1 procent i årskurs 5. Det är inför årskurs 6 som språkvalen i allmänhet sker. Då var det ca 75 procent som gjorde ett sådant val, en procentenhet lägre jämfört med föregående läsår. I årskurserna 7, 8 och 9 uppgick andelen som gjorde ett språkval till över 97 procent. Högst andel elever som inom språkvalet läste moderna språk fanns liksom tidigare i årskurs 7. Där hade 81 procent av eleverna gjort ett sådant val. I årskurs 9 var andelen betydligt lägre, endast 66 procent. Liksom tidigare år var val av moderna språk vanligare bland flickorna. Skillnaden mellan könen var störst i årskurs 9 då andelen av flickorna som läste moderna språk var 12 procentenheter större än andelen av pojkarna. Det språk som var störst för eleverna i årskurs 9 var spanska. Ökningen i spanska de senaste åren har medfört att det är det populäraste språket för eleverna i grundskolan. Andelen elever som inom språkvalet läste alternativ till moderna språk var högre i senare årskurser. Inom ramen för språkvalet var det i årskurs 6 ca 8 procent som valde att läsa ett alternativ medan motsvarande andel i årskurs 9 var 31 procent. Bland dem som fortsätter att läsa moderna språk finns det tydliga könsskillnader. Pojkar hoppar av språkstudierna i större utsträckning än flickor. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

36 3 Grundskolan Tabell 21 Elever i årskurs 6, 7, 8 och 9 fördelade efter språkval 15 oktober 2007 Bland alternativen till moderna språk valde flest elever kombinationen svenska /engelska eller engelska. I årskurs 9 läste 21 procent kombinationen svenska/ engelska som alternativ, samma andel som föregående läsår. Läsåret 1998/99 var motsvarande andel 15 procent. Alternativet engelska lästes av 8 procent av eleverna i årskurs 9. Typ av språkval Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Andel elever (%) av Andel elever (%) av Andel elever (%) av Andel elever (%) av Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Moderna språk Tyska Franska Spanska Övriga mod.språk Alt. till mod. språk Modersmål SVA Svenska Engelska Teckenspråk Svenska/Engelska Annan kombination Summa språkval Antal elever Undervisning i modersmål och svenska som andraspråk Läsåret 2007/08 rapporterades cirka grundskoleelever vara berättigade till undervisning i modersmål, vilket motsvarar nästan 17 procent av samtliga elever. Sedan läsåret 2003/04 har andelen ökat med 3 procentenheter. Andelen av de berättigade som deltog i modersmålsundervisning var 54 procent. Liksom tidigare år hade de större kommunerna läsåret 2007/08 betydligt större andel elever som var berättigade till modersmålsundervisning än de mindre. I de tre stor stadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö var i genomsnitt drygt var tredje elev i grundskolan berättigad till modersmålsundervisning medan motsvarande andel för övriga kommuner med mindre än invånare var 7 procent. I fristående skolor var andelen berättigade större än i kommunala skolor, 18 procent jämfört med 16 procent. I de fristående skolorna deltog också en större andel av de berättigade eleverna i modersmålsundervisningen, 71 procent jämfört med 51 procent. När det gäller förläggningen av elevernas deltagande i modersmålsundervisning så har andelen elever som deltar utanför timplanebunden tid minskat jämfört med föregående läsår och uppgick läsåret 2007/08 till 52 procent. Under en följd av år låg andelen på omkring 60 procent, men sjönk läsåret 2001/02 till knappt 53 procent. Därefter ökade andelen igen och var läsåret 2005/06 åter uppe på 60 procent. Andelen av alla elever som läsåret 2007/08 deltog i undervisning i svenska som andra språk var 7,1 procent. För fristående skolor var andelen 7,4 procent, alltså högre än för kommunala skolor (7,1 procent). Andelen av dem som var berättigade till undervisning i modersmål och dessutom deltog i undervisning i svenska som andraspråk var läsåret 2007/08 43 procent. Andelen sjönk därmed 34 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

37 Grundskolan 3 Tabell 22 Modersmål och svenska som andraspråk (SVA) i grund skolan 15 oktober jämfört med föregående år och var betydligt lägre än läsåret 1992/93 då andelen var 59 procent. Fördelningen av antalet elever på olika modersmål har inte förändrats nämnvärt de tre senaste läsåren. Läsåret 2006/07 fanns störst antal elever, liksom åren innan, i arabiska och näst störst antal fanns i bosniska/kroatiska/serbiska. Andelen av de berättigade som deltog i modersmåls undervisningen var totalt 54 procent, men den varierade mellan språken. Deltagandet i modersmåls undervisning var relativt lågt för de mindre modersmålen, men också för finska (37 procent). Antal elever berättigade till modersmålsundervisning Andel (%) berättigade av samtliga elever Deltagare i modersmålsundervisning Andel (%) av Andel (%) utanför timplanebunden tid Deltagare i SVA Andel (%) av Läsår Huvudman Antal samtliga elever berättigade elever Antal samtliga elever 2003/ , , 3 5 4, 1 5 6, , 5 4 7, / , , 7 5 4, 8 5 5, , 6 4 7, / , , 1 5 4, 6 5 9, , 8 4 5, / , , 6 5 5, 9 5 4, , 9 4 4, 8 berättigade elever 2007/ , , 9 5 3, 8 5 2, , 1 4 3, 1 Kommun , , 5 5 1, 8 5 3, , 1 4 3, 5 Sameskola , ,0 100,0 0, 0 0 0, 0 0, 0 Fristående , , 0 7 1, 1 4 3, , 4 40,3 Tabell 23 De tio största modersmålen i grundskolan 15 oktober 2007 Högst deltagande, över 60 procent, hade elever med albanska, arabiska, persiska och somaliska som modersmål. Variationen i deltagande var ännu större när det gäller svenska som andra språk. Högst deltagande i undervisning i svenska som andra språk hade elever med modersmålet somaliska, medan elever med modersmålen engelska och finska hade lägst andel. Detta stämmer väl överens med hur det såg ut föregående år. Modersmål Antal elever berättigade till modersmålsundervisning Andel (%) berättigade av samtliga elever Antal Deltagare i modersmålsundervisning samtliga elever Andel (%) av berättigade elever Andel (%) utanför timplanebunden tid Antal Deltagare i SVA samtliga elever Andel (%) av berättigade elever Albanska , , 5 65,4 4 3, ,4 51,9 Arabiska , , 0 66,0 4 9, ,7 57,8 Bosniska/ Kroatiska/ Serbiska , , 8 50,3 5 0, ,6 36,9 Engelska , , 4 47,9 4 5, ,2 20,9 Finska , , 3 36,9 3 6, ,2 17,3 Kurdiska/ Nordkurdiska , , 3 56,6 5 5, ,3 57,5 Persiska , , 4 61,0 5 5, ,3 36,5 Somaliska , , 5 72,6 5 3, ,4 66,0 Spanska , , 5 51,0 5 2, ,4 36,1 Turkiska , , 3 59,3 6 4, ,3 57,7 Övriga språk (122 st) , , 8 47,4 5 6, ,3 39,8 Ospec. språk , , 0 26,0 4 0, ,0 46,0 Totalt , , 9 53,8 5 2, ,1 43,1 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

38 3 Grundskolan 3.2 Resultat Betyg Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första gången våren Betygen sätts utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha upp nått i slutet av årskurs 9 och med hjälp av de betygs kriterier som har fastställts. Läroplanen, kursplanerna och betygssystemet gör att resultaten blir synliga i för hållande till målen på ett annat sätt än tidigare. Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Det beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Godkänt räknas som 10 poäng, Väl Godkänt som 15 poäng och Mycket Väl Godkänt som 20 poäng). Det möjliga maxvärdet var 320 poäng. Genomsnittligt meritvärde Det genomsnittliga meritvärdet ökade årligen mellan 1998 och Våren 1998 var meritvärdet 201,2, våren 2004 var det 206,9. Sedan dess har meritvärdet legat ganska konstant och våren 2007 var genomsnittet 207,3. Flickor har under en lång följd av år haft betydligt högre medelbetyg än pojkar. Läsåret 2006/07 var det genomsnittliga meritvärdet för flickor 218,8 och för pojkar 196,5. Elever med svensk bakgrund hade våren 2007 ett genomsnittligt meritvärde på 210,1 vilket kan jämföras med 190,1 för elever med utländsk bakgrund. En elev med utländsk bakgrund i årskurs 9 kan vara född i Sverige och ha två utländska föräldrar, men kan också själv ha invandrat före eller under sin skoltid. Läsåret 1998/99 hade flickor med utländsk bakgrund för första gången ett något högre genomsnittligt meritvärde än pojkar med svensk bakgrund, detsamma gäller läsåret 2006/07. Elever i fristående grundskolor hade, liksom tidigare år, ett mycket högre genomsnittligt meritvärde (225,7) än elever i kommunala skolor (205,8). Spridningen i genomsnittligt meritvärde var stor mellan kommunerna. Det högsta genomsnittliga meritvärdet i en kommun var 250,4 (dvs. i snitt Väl Godkänt) och lägst var 182,7 (dvs. i snitt drygt Godkänt). Flickor nådde målen i större utsträckning än pojkar i alla ämnen utom i ämnet idrott och hälsa. I ämnet teknik har pojkarna under tidigare år haft bättre måluppfyllelse än flickorna, läsåret 2006/07 var dock det sjunde året i rad då andelen flickor som uppnått målen i ämnet var högre än andelen pojkar. Skillnaderna mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde (dvs. för de 16 bästa ämnena) varierade mellan kommunerna. I fem av 290 kommuner har pojkarna ett högre genomsnittligt meritvärde än flickorna. Behörighet till gymnasieskolan För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget G (Godkänt) i ämnena svenska/ svenska som andra språk, engelska och matematik. För de elever som saknar behörighet är det individuella programmet tillgängligt. Andelen behöriga elever minskade från 91,4 procent 1997/98 till 89,2 procent 2000/01. Därefter har andelen behöriga varit ganska stabil över tid. Läsåret 2006/07 var andelen 89,1 procent. I de ämnen som krävs för behörighet var det vanligast att eleven saknade betyg i matematik. En större andel flickor, 90 procent, jämfört med pojkar, 88 procent, var behöriga till gymnasieskolan. 36 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

39 Grundskolan 3 Andelen behöriga till gymnasieskolan bland elever med utländsk bakgrund var 76,6 procent läsåret 2006/07. Både pojkar och flickor har minskat sin behörighetsgrad jämfört med föregående läsår, pojkarna från 76,8 till 74,3 procent och flickorna från 80,0 till 79,1 procent. Av de elever som inte var behöriga att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program hade 39,4 procent utländsk bakgrund. Detta var, liksom tidigare, en stor överrepresentation eftersom andelen elever med utländsk bakgrund var 14,1 procent. Tabell 24 Slutbetyg i årskurs 9 läsåren 2002/ /07 Att inte nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen Läsåret 2006/07 avslutade 24 procent av eleverna grundskolan utan att nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Det var ungefär samma andel som året innan. När de första eleverna fick slutbetyg i det nya betygssystemet 1998 var andelen 20 procent. Mellan läsåren 1997/98 och 2000/01 ökade andelen med mellan 1 2 procentenheter årligen. Läsåret 2001/02 minskade andelen för första gången och har sedan dess minskat något fram till läsåret 2006/07. Bland de elever som inte nått målen var det 9 procent som inte fått betyg i ett ämne, 14 procent i två eller fler ämnen och 1 procent som inte nått målen i något ämne (saknar slutbetyg). En mindre andel flickor, 21 procent, än pojkar, 27 procent, nådde inte kunskapsmålen i ett eller fler ämnen. Detta innebar att nästan elever saknade Godkänt betyg i ett eller flera ämnen. Andelen elever som inte nådde målen i ett eller flera ämnen varierade mellan kommunerna, från 5 till 43 procent. Bland de elever som saknade betyg i två eller fler ämnen var elever med utländsk bakgrund kraftigt överrepresenterade. Det fanns också skillnader mellan de olika ämnena. I de natur orienterande ämnena var det en hög andel elever som inte uppnådde målen, mellan 8 och 10 procent, liksom bland det fåtal elever som studerade teckenspråk, 9 procent. I svenska som andraspråk var det 22 procent av eleverna som inte nådde målen. I övriga ämnen varierade andelen mellan 3 och 8 procent. Läsår Huvudman Kön Utländsk bakgrund Antal avgångna Genomsnittligt meritvärde 1) Andel behöriga till gymnasieskolan Totalt Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg I ett ämne I två eller fler ämnen I alla ämnen (saknar slutbetyg) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2002/ ,4 89, , , , ,1 2003/ ,9 89, , , , ,1 2004/ ,3 89, , , , ,1 2005/ ,8 89, , , , ,0 2006/ ,3 89, , , , ,1 Kommun ,8 88, , , , ,2 Fristående 2) ,7 93, , , ,4 44 0,5 Flickor ,8 90, , , , ,0 Pojkar ,5 87, , , , ,2 Elever med svensk bakgrund ,1 91, , , , ,9 Elever med utländsk bakgrund ,1 76, , , , ,7 1) I resultatredovisningen har meritvärdet beräknats för de elever som fått betyg i minst ett ämne. 2) Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

40 3 Grundskolan Tabell 25 Ämnesprovsresultat i årskurs 9 läsåret 2006/07 Ämnesprov Resultaten på de nationella ämnesproven i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs nio är ett annat mått på elevernas prestationer. Ämnesproven, som är obligatoriska, genomfördes första gången vårterminen Ämnesprovsinsamlingen har genomförts sedan Mellan 1998 och 2002 gällde insamlingen endast ett urval skolor. Urvalet bestod av ca en tiondel av skolorna med elever i årskurs 9 (ca 150 skolor och elever). Från och med 2003 samlas samtliga elevers resultat in. Följande uppgifter samlas in för varje elev: sammanvägt provresultat i svenska och svenska som andraspråk, engelska och matematik men även betyg för respektive delprov i engelska och svenska/svenska som andraspråk. I matematik finns inga delprovsbetyg, där samlas istället elevens totala antal G- och VGpoäng in. Alla inrapporterade ( ) elever deltog inte i varje ämnesprov. Vissa elever deltog endast i något delprov. 95 procent av dem som fick betyg i svenska deltog i samtliga svenska delprov, medan motsvarande andel för svenska som andraspråk var 82 procent. Andelen redovisade elever som deltog i samtliga matematikpr ov var 92 procent och i engelska 94 procent. Det råder generellt en större överensstämmelse mellan måluppfyllelsen i ämnesproven och slutbetygen vad gäller svenska och engelska än i matematik. Slutbetygen i matematik visar en betydligt högre grad av måluppfyllelse än vad proven gör. Av eleverna som fick ett sammanvägt provbetyg i svenska uppnådde 3,7 procent inte målen för Godkänt. Andelen för flickorna var 2,1 procent och för pojkarna 5,2 procent. Bland de elever som deltog i läsförståelseprovet (delprov A) i svenska uppnådde 7,1 procent av flickorna och 12,1 av pojkarna inte målen för Godkänt. I det muntliga provet (delprov B) var det 1,6 procent av flickorna och 3,2 procent av pojkarna som inte nådde dessa mål. I det skriftliga provet (delprov C) var det 2,9 av flickorna och 8,2 procent av pojkarna som inte nådde målen för Godkänt. Totalt Andel (%) elever Flickor Andel (%) elever Pojkar Andel (%) elever Ämne Delprov/Prov Ej nått Ej nått G VG MVG målen G VG MVG målen G VG MVG Ej nått målen Engelska Sammanvägt provresultat Muntlig förmåga (delprov A) Receptiv förmåga (delprov B) Skrivande förmåga (delprov C) Matematik Provresultat 1) Svenska Sammanvägt provresultat Läsförståelse (delprov A) Muntlig förmåga (delprov B) Skriftlig förmåga (delprov C) Svenska som andraspråk Sammanvägt provresultat Läsförståelse (delprov A) Muntlig förmåga (delprov B) Skriftlig förmåga (delprov C) ) I matematik ges inga delprovsbetyg. 38 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

41 Grundskolan 3 Tabell 26 Sökande- och övergångsfrekvens till gymnasieskolan hösten för elever som avslutat grundskolans årskurs 9 våren samma år I svenska som andraspråk var det 19,2 procent som inte uppnådde målen för Godkänt av eleverna som fick ett sammanvägt provbetyg. Andelen för flickorna var 17,1 procent och för pojkarna 20,8 procent. Av eleverna som fick ett sammanvägt provbetyg i engelska uppnådde 5,0 procent inte målen för Godkänt. Andelen för flickorna var 4,6 procent och för pojkarna 5,4 procent. I samtliga delprov var det en högre andel pojkar än flickor som inte uppnådde målen. I delproven som mäter muntlig förmåga (delprov A) och skriftlig förmåga (delprov C) lyckades en större andel flickor få betyget Mycket väl godkänt, 18,7 jämfört med 15,8 respektive 15,8 procent jämfört med 12,7 procent. Däremot var det en större andel pojkar än flickor som i provet om receptiv förmåga (delprov B) fick betyget Mycket väl godkänt, 21,5 jämfört med 18,4 procent. Enligt ämnesproven uppnådde 15,6 procent av eleverna inte betyget Godkänt i matematikprovbetyget. 30 procent av eleverna presterade resultat som bedömdes motsvara kriterierna för betygen Väl godkänt eller Mycket väl godkänt. Det förekom inga stora skillnader mellan pojkars och flickors provbetyg i matematik. Andelen som inte uppnådde betyget Godkänt i provet var ungefär lika hög bland flickor som bland pojkar och drygt sju procent fick betyget Mycket väl godkänt. I samtliga delprov var det en större andel flickor än pojkar som nådde målen på proven. Framförallt gällde det skrivande förmåga i svenska och svenska som andraspråk samt läsförståelse i svenska. I matematik var skillnaderna mellan könen inte så stora vare sig i ämnesproven eller i slutbetygen. Även fördelningen mellan betygen Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt var mer lika mellan könen i matematik jämfört med i engelska och svenska. År Antal saknade betyg Behörighet till gymnasieskolan Huvudman Utländsk bakgrund Kön Antal elever som avslutat åk 9 Sökande till gymnasieskolan från åk 9 Antal Andel (%) av elever som avslutat åk 9 1) Antal elever i gymnasieskolan från åk 9 Antal Andel (%) av elever som avslutat åk 9 1) , , , , , , , , , ,6 Elever som nått målen i alla ämnen , ,5 Elever som ej nått målen i ett ämne , ,8 i två eller flera ämnen , ,0 i alla ämnen , ,2 Elever behöriga till gymnasieskolan , ,3 Kommun , ,6 Fristående 2) , ,8 Flickor , ,7 Pojkar , ,4 Elever med svensk bakgrund , ,8 Elever med utländsk bakgrund , ,1 1) Beräknas utifrån de elever som har fullständiga och korrekta personnummer i registret över elever som avslutat år 9. 2) Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

42 3 Grundskolan Övergång till gymnasieskola Hösten 2007 gick drygt 98 procent av de elever som lämnade grundskolan vårterminen 2007 i gymnasieskolan. Det var i stort sett samma andel som under de senaste åren. Om de individuella programmen räknas bort var övergångsfrekvensen 89 procent. Det fanns inga könsskillnader när det gäller sökande- och övergångsfrekvens till gymnasieskolan. Däremot sökte och började elever med utländsk bak grund i något mindre utsträckning, vilket bl.a. kan hänga samman med att elever med utländsk bakgrund oftare har en ofullständig grundskole utbildning. (Tabell 26) 3.3 Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i grundskolan var personer enligt mätningen i oktober Det var en minskning med personer sedan föregående år. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 86 procent. Det betyder att antalet lärare omräknat till heltidstjänster var drygt , knappt färre än hösten innan. Den andel av årsarbetskraften (dvs. efter omräkning till heltidstjänster) som hade pedagogisk högskoleexamen uppgick till 85 procent. Detta var en marginell ökning jämfört med föregående år. Kvinnliga lärare hade i större utsträckning än manliga en pedagogisk högskoleexamen. I de fristående skolorna var andelen lärare (omräknat till heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen 67 procent. Andelen utbildade lärare var väsentligt lägre i fristående skolor än i kommunala skolor där den var 87 procent. Mellan kommunerna varierade andelen av årsarbetskraften som hade pedagogisk högskoleexamen från omkring 72 till 98 procent. Lärartätheten, beräknad som antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever, uppgick hösten 2007 till 8,3 vilket var samma andel som föregående år och en högre nivå jämfört med de tio senaste åren. Lärartätheten var lägre i fristående skolor (7,6) än i skolor med kommunal huvudman (8,4). Sju år tidigare, läsåret 2000/01, var lärartätheten dock högre i de fristående skolorna än i de kommunala. Bland kommunerna varierade lärartätheten från 7 till 11,7 lärare per 100 elever. Lärartätheten var generellt sett störst i glesbygdskommuner. Att lärartätheten fortfarande var låg jämfört med läsåret 1991/92 behöver inte betyda att antalet vuxna i skolan blivit färre. Verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem integreras i allt större utsträckning vilket innebär att fler personalkategorier än tidigare kommer in i skolan. För att kunna spegla detta kompletterades insamlingen till lärarregistret med uppgifter om bl.a. förskollärares och fritidspedagogers tjänstgöring i grundskolan från och med läsåret 1999/00. Personaltätheten dvs. antal pedagogisk personal (årsarbetare) per 100 elever, var läsåret 2007/08 8,7, en minskning med 0,1 heltidstjänster per 100 elever jämfört med föregående läsår. I detta mått ingår lärare (inkl. förskollärare), fritidspedagoger och fritidsledare. Personaltätheten var alltså 0,4 heltidstjänster högre än lärartätheten, som var 8,3. Det bör framhållas att det personaltillskott som verksamhetsintegrationen ger, med stor säkerhet i första hand avser de lägsta årskurserna. 40 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

43 Grundskolan 3 Diagram 8 Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever i grundskolan 1991/ /08 antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 läsår 5,0 91/92 94/95 97/98 00/01 03/04 06/07 Tabell 27 Lärare i grundskolan 15 oktober Läsår Antal tjänstgörande lärare 2) Pedagogisk högskoleexamen Huvudman Totalt Kvinnor Män Sedan lång tid vet vi att könsfördelningen bland lärarna i grundskolan är ojämn, en obalans som ökat över tid. Läsåret 2007/08 var andelen kvinnor 75 procent, de fem föregående läsåren var den procent medan den tolv år tidigare läsåret 1993/94 var 71 procent. Även bland skolledarna var andelen kvinnor hög. Läsåret 2007/08 var andelen kvinnliga skolledare 64 procent dock 1 procent mindre jämfört med föregående år. Fr.o.m. läsåret 2003/04 insamlas uppgifter om samtliga studie- och yrkesvägledare. Tidigare år insamlades endast uppgifter om studie- och yrkesvägledare som hade undervisning i sin tjänst. Hösten 2007 fanns 896 tjänstgörande stu Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i % Antal lärare omräknat till heltidstjänster Totalt med tillsvidareanställning Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever Totalt Exkl. lärare i modersmål och SVA Antal pedagog. personal per 100 elever 3) 2003/04 Samtliga lärare , 0 7, 7 8, 4 Andel (%) med ped. högskoleex. 80,1 83,3 71,3. 81,5 90, /05 Samtliga lärare , 0 7, 7 8, 5 Andel (%) med ped. högskoleex. 81,9 84,8 73,4. 83,4 90, /06 Samtliga lärare , 1 7, 8 8, 6 Andel (%) med ped. högskoleex. 82,7 85,7 74,1. 84,3 90, /07 Samtliga lärare ,3 7,9 8,8 Andel (%) med ped. högskoleex. 82,7 85,8 73,5. 84,2 90, /08 Samtliga lärare ,3 7,9 8,7 Antal med ped. högsk.examen Andel (%) med ped. högskoleex. 83,4 86,3 74,6. 84,9 90,1... Kommun Samtliga lärare ,4 8,0 8,8 Andel (%) med ped. högskoleex. 85,3 88,0 77,2. 86,6 91,7... Sameskola Samtliga lärare ,0 8,6 14,0 Andel (%) med ped. högskoleex. 70,4 75,0 33,3. 72,7 82,6... Fristående 4) Samtliga lärare ,6 7,5 8,0 Andel (%) med ped. högskoleex. 64,1 68,7 52,8. 66,9 71,5... 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2) Lärare, skolledare och SYV med undervisning. 3) Lärare, skolledare och SYV med undervisning samt förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare. 4) Fristående skolor inkluderar från och med hösten 2007 internationella skolor samt riksinternatskolor. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

44 3 Grundskolan die- och yrkesvägledare och 74 procent var kvinnor. Året innan var antalet 926 tjänstgörande studie- och yrkesvägledare varav 73 procent kvinnor. Omräknat till heltidstjänster fanns 629 studie- och yrkesvägledare i grundskolan hösten I de kommunala skolorna var antalet heltidstjänster 594, en minskning med 48 heltidstjänster sedan föregående läsår och i de fristående skolorna fanns 35 heltidstjänster, en minskning med 1 heltidstjänster jämfört med året innan. Detta innebär att det fanns knappt 1 heltidstjänst per 500 elever i årskurs 7 9 i de kommunala skolorna och knappt 1 heltidstjänst per elever i de fristående skolorna. Cirka 66 procent av studie- och yrkesvägledarna i kommunala skolor hade studie- och yrkesvägledarutbildning och 33 procent hade studie- och yrkesvägledarutbildning i de fristående skolorna. Det var en marginell ökning jämfört med föregående år. Kostnader Kostnaden för samtliga skolor på grundskolenivå år 2007 var 75,3 miljarder kronor, inklusive hemkommunens kostnad för skolskjuts och nystartade fristående grundskolor. Jämfört med föregående år innebar det en minskning med knappt 1 procent i fasta priser. 1 Av den totala kostnaden utgjordes knappt 92 procent av kostnader för kommunala grundskolor och drygt 8 procent avsåg kostnader för fristående skolor. Kostnaden för riksinternatskolor och internationella skolor ingår i kostnaden för fristående skolor. Kostnaden för den kommunala grundskolan år 2007 var 66,8 miljarder kronor, exklusive hemkommunens kostnad för skolskjuts. Räknat per elev motsvarar det kronor, vilket var en ökning med 3 procent jämfört med år 2006 (fast pris). Vid en jämförelse längre tillbaka i tiden, mellan åren 1991 och 2007, har kostnaden per elev i kommunal grundskola ökat med 26 procent eller kronor per elev. Det är främst kostnaden för undervisning som påverkar den totala kostnaden. Kostnaden för undervisning minskade med knappt 20 procent mellan åren 1991 och Minskningen berodde främst på att lärartätheten i grundskolan minskat. År 1991 fanns det 9,4 lärare per 100 elever medan det fanns 7,9 lärare per 100 elever år Sedan år 1997 har undervisningskostnaderna ökat med 40 procent. Kostnadsökningen har dock inte medfört någon markant högre lärartäthet utan beror i stället till stor del på en högre lönenivå inom sektorn. År 2007 var undervisningskostnaden kronor per elev. Kostnaden för läromedel, utrustning och skolbibliotek ökade kraftigt mellan år 1996 och 1998, en ökning med cirka 30 procent. En del av förklaringen till ökningen ligger i den satsning som KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) genomförde mellan 1996 och 1998 för att utveckla skolors IT-användning. År 1999 minskade kostnaderna kraftigt och har sedan dess långsamt ökat. Kostnaden per elev för läromedel, utrustning och skolbibliotek i kommunal grundskola var kronor år År 2007 var elevvårdskostnaden i kommunal grundskola kronor per elev. Det var en ökning med knappt 6 procent jämfört med året innan. Kostnaden för skolmåltider ökade med knappt 5 procent och var kronor per elev. Lokalkostnaden var kronor per elev, vilket var en ökning med 2,6 procent jämfört med 2006 (fasta priser). 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 2 procent mellan 2006 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

45 Grundskolan 3 Tabell 28 Kostnader för grundskolan , fördelade på huvudman och kostnadsslag (löpande priser) Kostnaden per elev varierade mellan kommunerna. För åttio procent av kommunerna varierade kostnaden mellan och kronor per elev. Kostnaden för fristående skolor på grundskolenivå år 2007 var 6,1 miljarder kronor (inkl. nya fristående skolor som inte haft verksamhet under hela Kostnaden för riksinternatskolor och internationella skolor ingår i kostnaden för fristående skolor fr.o.m Kostnaden för de skolor som haft verksamhet under hela året var kronor per elev, vilket var en ökning med 7 procent jämfört med år Notera att fristående skolor saknar avdragsrätt för mervärdeskatt. Kostnaden per elev var högre i de kommunala skolorna än i de fristående, en skillnad på kronor per elev (när kommunernas kostnader för skolskjuts har räknats bort). Sedan 1998 har kostnaderna per elev i kommunala respektive fristående grundskolor i stort följt varandra. De fristående skolorna hade i genomsnitt samma kostnad per elev för undervisning och lokaler som de kommunala skolorna. Kostnaden per elev för skolmåltider och läromedel/ utrustning/skolbibliotek var högre i de fristående skolorna medan kostnaden per elev för elevvård var lägre, jämfört med de kommunala skolorna. År 2006 var den totala kostnaden för de internationella skolorna 155,5 miljoner kronor. Kostnaden för de internationella skolorna var kronor per elev, vilket var detsamma som Riksinternatskolornas totala kostnad uppgick till 24,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig kostnad på kronor per elev. Sameskolans kostnader uppgick år 2007 till 34,4 miljoner kronor (inkl. skolskjutsar, elevresor, reseersättningar och skolhem). Räknat per elev (inkl. elever i integrerad undervisning) motsvarade det kronor. En av de större skillnaderna när det gäller kostnaden för sameskolan jämfört med den kommunala grundskolan var att skolskjutsar och elevhem kosta betydligt mer i sameskolan, kronor per elev jämfört med kronor per elev i kommunal grundskola. Kostnad totalt mkr Samtliga huvudmän 1) Kommunal huvudman 2) Fristående skolor 3) Andel % Kostnad per elev 4, 5), kr Kostnad totalt mkr Andel % Kostnad per elev 4), kr Kostnad totalt mkr Andel % Kostnad per elev 4, 5), kr 2003 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Undervisning Lokaler Skolmåltider Läromedel, utrustn, bibliotek Skolskjuts Elevvård Övrigt ) Kostnaden för riksinternatskolor, internationella skolor samt sameskolan (inkl. sameskolans kostnad för elevhem), ingår i kostnad totalt. 2) Skolkommunernas kostnad för utbildning inklusive hemkommunernas kostnad för skolskjuts. 3) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Kostnaden för riksinternatskolor och internationella skolor ingår from 2007 i kostnaden för fristående skolor. Kostnaden per elev avser fristående skolor som bedrivit verksamhet under hela verksamhetsåret. I kostnaden totalt ingår även kostnader för skolor som inte haft verksamhet hela året (125,4 milj. kr för 2002, 115,5 milj. kr för 2003, 71,4 milj. kr för 2004, 61,8 milj. kr för 2005, 120,8 milj. kr för 2006 samt 66,9 milj. kr för 2007). 4) Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 5) Kostnaden för fristående skolor som endast haft verksamhet under en del av året ingår ej. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

46 4 Obligatoriska särskolan 4.1 Organisation Utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara den som ges i grundskolan (Skollagen 6 kap.1 ). Den obligatoriska särskolan består av grundsärskola och träningsskola. Den innebär nio års skolplikt för alla barn och ungdomar mellan 7 och 16 år. Därutöver har eleverna rätt till ett tionde, frivilligt skolår för att komplettera utbildningen. I grundsärskolan går elever med lindrig utvecklingsstörning. Eleverna undervisas i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar. Eleverna i träningsskolan har handikapp som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan. Genom en försöksverksamhet (SFS 1995:1249, ändr. SFS 2004:1367 se Skollagen 3 kap) har föräldrar till utvecklingsstörda barn fått ett ökat inflytande över sitt barns skolgång. Det innebär att barn inte får tas emot i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Lagen ger föräldrar rätt att avgöra var den obligatoriska skolgången ska ske. Däremot ges vårdnadshavare inte rätt att välja skolform inom särskolan, grundsärskola eller träningsskola. Skolverket har i olika sammanhang funnit att det blir allt vanligare att kommuner inför rutinen att elev/vårdnadshavare måste ansöka om särskola innan mottagande sker. Läsåret 2007/08 gick elever i den obligatoriska särskolan vilket var en minskning med 3,5 procent i jämförelse med föregående läsår. I jämförelse med föregående läsår har antalet elever i grundsärskolan minskat drygt tre procent till elever och antalet elever i träningsskolan har minskat knappt fyra procent till Andelen elever som går i den obligatoriska särskolan utgjorde 44 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

47 Obligatoriska särskolan 4 Tabell 29 Antal elever i den obligatoriska särskolan den 15 oktober / / / / /08 Obligatoriska särskolan totalt Grundsärskola Träningsskola t Diagram 9 Indexerad elevutveckling i den obligatoriska särskolan index (elevantal 1994/95=100) grundsärskola obligatorisk särskola, totalt träningsskola 90 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07 läsår cirka 1,5 procent av samtliga elever i den obligatoriska skolan. Denna andel har ökat under en längre tid. Läsåret 1992/93 utgjorde eleverna i den obligatoriska särskolan knappt en procent av samtliga elever i den obligatoriska skolan. Under perioden 1994/ /08 har antalet elever i den obligatoriska särskolan ökat med 53 procent. Den största ökningen har ägt rum i grundsärskolan där antalet elever ökat med 66 procent. I träningsskolan ökade antalet elever med 28 procent under samma tidsperiod. Läsåret 2007/08 fanns en obligatorisk särskola som bedrevs i landstingsregi, 682 särskolor med kommunal huvudman i 281 kommuner. Det fanns även 39 fristående skolor och ett antal skolkommuner 1 där särskoleelever var integrerade i fristående skolor. Av det totala antalet elever i den obligatoriska särskolan var 15 procent integrerade i grundskolan, dvs. de gick minst halva tiden tillsammans med elever i en grundskoleklass. Andelen integrerade elever har varit på ungefär samma nivå under de senaste 10 åren. På kommunnivå varierar andelen integrerade elever mellan 0 och 100 procent. Könsfördelningen i den obligatoriska särskolan var 40 procent flickor och 60 procent pojkar, vilket var samma fördelning som föregående år. 4.2 Resurser Lärare I oktober 2007 tjänstgjorde lärare i den obligatoriska särskolan varav med kommunal huvudman. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 1 Hemkommun är den kommun eleven är folkbokförd. Skolkommun är skolans lägeskommun (dvs. där skolan är belägen). beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

48 4 Obligatoriska särskolan Tabell 30 Antal elever i den obligatoriska särskolan 15 oktober fördelade efter huvudman Läsår Integration Huvudman Kön Antal elever i Obligatorisk särskola Antal skolkommuner Antal skolor Grundsärskola Träningsskola Samtliga elever 2003/ Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor ,6 procent och omräknat till heltidstjänster var antalet lärare (samtliga huvudmän) Det var en minskning med 96 heltidstjänster jämfört med året innan. I fristående skolor fanns det 220 tjänstgörande lärare. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 60,7 procent. Omräknat till heltidstjänster uppgick antalet lärare till 134. I och med kommunaliseringen av särskolan arbetar nu så gott som samtliga lärare i kommunala eller i fristående skolor. Totalt bland alla huvudmän fanns det 25,9 lärare per 100 elever i den obligatoriska särskolan, vilket i stort sett var oförändrat jämfört med föregående läsår. I beräkningen ingår inte integrerade elever. I fristående skolor var antalet lärare per 100 elever 31,0. 46 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

49 Obligatoriska särskolan 4 Tabell 31 Lärare i den obligatoriska särskolan 15 oktober ) Läsår Pedagogisk högskoleexamen Huvudman Antal tjänstgörande lärare Totalt Kvinnor Män Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i procent Antal lärare omräknat till heltidstjänster Totalt med tillsvidareanställning Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 2003/04 Samtliga lärare , ,8 Andel (%) med ped. högsk.examen 82,9 85,9 71,7. 86,7 92, /05 Samtliga lärare , ,0 Andel (%) med ped. högsk.examen 84,1 87,0 73,4. 87,7 92, /06 Samtliga lärare , ,6 Andel (%) med ped. högsk.examen 83,9 86,1 75,4. 87,5 91, /07 Samtliga lärare , ,8 Andel (%) med ped. högsk.examen 83,5 86,4 72,7. 86,7 91, /08 Samtliga lärare , ,9 Antal med ped. högsk.examen , Andel (%) med ped. högsk.examen 83,7 86,3 74,0. 87,4 90,6. Per huvudman 2007/ , ,9 Kommun (samtliga lärare) , ,6 Landsting (samtliga lärare) , ,0 Fristående (samtliga lärare) , ,0 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen har ökat något, från 86 procent läsåret 2002/03 till 87,4 procent läsåret 2007/08. I fristående särskolor var andelen med pedagogisk högskoleexamen lägre än i skolor med kommunal huvudman, 50 procent jämfört med 89 procent. Kostnader Den totala kostnaden för den obligatoriska särskolan (kommunal huvudman) uppgick år 2007 till 4,1 miljarder kronor. 2 Kostnaden per elev uppgick till , 3 vilket var en ökning (i fasta priser) 4 med 5 procent sedan föregående år. Den största kostnadsposten i den obligatoriska särskolan var undervisningskostnaden 5 som utgjorde 49 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för undervisning i den obligatoriska särskolan uppgick år 2007 till kronor per elev vilket var en ökning med drygt 4 procent. Lokalkostnaden utgjorde 10 procent av den totala kostnaden. År 2007 var lokalkostnaden kronor per elev i obligatorisk särskola, en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Läromedels- och utrustningskostnaden ökade med drygt 3 procent jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev år Kostnaden för skolmåltider och elevvård uppgick till kronor respektive kronor per 2 I totalkostnaden ingår inte kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor samt statsbidrag till två landsting för riksrekryterande utbildningar. Dessa kostnader för den obligatoriska särskolan och gymnasie särskolan tillsammans var år tkr resp tkr. 3 Exklusive kostnad för skolskjuts då denna kostnad beräknas på antalet folkbokförda särskoleelever i kommunen. 4 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 2,2 procent mellan 2006 och Undervisningskostnaderna avser främst löner för samtliga timplanebundna aktiviteter såsom undervisning och handledning. Löner för lärare under tid för kompetensutveckling liksom lönekostnader för eventuell vikarie ingår här. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

50 4 Obligatoriska särskolan elev år Kostnaderna för skolmåltider ökade med knappt 2 procent och kostnaden för elevvård ökade med drygt 10 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för skolskjuts utgjorde 11 procent av den totala kostnaden, vilket innebär att skolskjutskostnaden är den näst största kostnadsposten för obligatorisk särskola, bortsett från utgiftsposten övriga kostnader. Skolskjutskostnaden ökade med drygt 5 procent jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev år Eftersom hemkommunen ansvarar för skolskjuts för de elever som bor i kommunen, oavsett var eleverna går i skola, har skolskjutskostnaden i måttet per elev dividerats med antalet elever i den obligatoriska särskolan folkbokförda i kommunen, dvs. såväl integrerade elever som elever som inte är integrerade. I övriga mått har kostnaden dividerats med antalet elever i den obligatoriska särskolan som inte är integrerade i grundskolan. Tabell 32 Kostnader för den obligatoriska särskolan (löpande priser) Kostnad totalt miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev, kr 2003 Totalt 1,2) ) 2004 Totalt 1,2) ) 2005 Totalt 1,2) ) 2006 Totalt 1,2) ) 2007 Totalt 1,2) ) undervisning lokaler skolmåltider läromedel/utrustning/ skolbibliotek skolskjuts/reseersättning ) elevvård övrigt ) Kostnader för elever integrerade i grundskolan ingår inte. 2) De kostnader för särskolan som består av kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor samt statsbidrag till två landsting för riksrekryterande utbildningar ingår inte här. Dessa kostnader var för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan totalt år tkr resp tkr. 3) I kostnaden per elev divideras det medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. I detta mått, till skillnad från den totala kostnaden, ingår inte kostnaden för skolskjuts då denna kostnad divideras med antalet folkbokförda särskoleelever i kommunen. 4) Kommunens kostnad för skolskjutsar dividerat med medeltalet av antal folkbokförda särskoleelever i kommunen den 15 oktober 2006 och 15 oktober Skolkjutskostnaden per elev ingår alltså inte, som ovan beskrivet, i den totala kostnaden per elev. 48 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

51 5 Specialskolan 5.1 Organisation Utbildningen vid specialskolan är avsedd för barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada som inte kan gå i grundskolan. Utbildningen ska dock så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan men samtidigt utgå från varje elevs förutsättningar (se Skollagen 7 kap. 1 ). För specialskolan gäller i de flesta ämnen samma kursplaner som för grundskolan. För ämnena teckenspråk, svenska, engelska, moderna språk samt rörelse och drama har särskilda kursplaner utarbetats. Dessa har utformats så att de kan användas av alla elever i specialskolan. För döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning gäller dock särskolans kursplaner. Undervisningen i specialskolan är organiserad i tio årskurser. Döva och hörselskadade elever undervisas dels vid fem skolor med regionala upptagningsområden, dels vid den riksrekryterande Åsbackaskolan i Gnesta med speciell inriktning på barn- och ungdomar med flera funktionshinder. Tillsvidare bedrivs även undervisning för elever med flera funktionshinder vid Resurscenter syn i Örebro, Ekeskolan, och för elever med grav språkstörning vid Resurscenter tal och språk i Sigtuna, Hällsboskolan. Ekeskolan och Hällsboskolan har haft intagningsstopp sedan 1 juli 2001 respektive 1 juli 2002, men har sedan hösten 2008 åter inrättats som statliga specialskolor. Sedan den 1 juli 2008 är en ny myndighet, Specialskolemyndigheten (SPSM), huvudman och gemensam myndighet för specialskolan. 1 De flesta skolpliktiga barn och ungdomar som är hörsel eller talskadade får sin utbildning med hjälp av specialundervisning inom den vanliga grundskolan. 1 Specialskolemyndigheten är bildad genom en sammanslagning av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Statens institut för särskilt utbildningsstöd som utgjort en särskild beslutsfunktion i Socialstyrelsen. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

52 5 Specialskolan Tabell 33 Antal elever i specialskolan 15 oktober / / / / /08 Specialskolan totalt Regionskolor för döva eller hörselskadade Riksskolor Åsbackaskolan 1), Gnesta Resurscenter Resurscenter syn, Örebro 2) Resurscenter tal och språk, Sigtuna 3) ) Riksskola för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. 2) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli ) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för elever med grav språkstörning. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli Tabell 34 Antal elever i specialskolan 15 oktober 2007 fördelade efter skola, kön och funktionshinder De gravt hörsel eller talskadade som undervisas vid specialskolorna är en mycket liten grupp inom det svenska skolväsendet. Hösten 2007 var 514 elever inskrivna i specialskolan, vilket var en minskning med 32 procent sedan läsåret 2002/03 och en minskning med drygt sex procent jämfört med föregående år. Läsåret 2007/08 kom eleverna från 130 kommuner. Drygt 59 procent av eleverna kom från en annan kommun än den där skolan var belägen. Av det totala antalet elever var 79 procent bosatta i föräldrahemmet under utbildningen och 21 procent var bosatta i olika typer av elevhem på eller i närheten av skolorna. Skoltyp Skola Kön Antal elever totalt med synskada med dövhet/ hörselskada Antal elever 1) med talskada med ytterligare funktionshinder Antal elever som deltar i modersmålsundervisning Samtliga specialskolor Flickor Pojkar Regionskolor för döva eller hörselskadade Birgittaskolan, Örebro Kristinaskolan, Härnösand Manillaskolan, Stockholm Vänerskolan, Vänersborg Östervångsskolan, Lund Flickor Pojkar Riksskola Åsbackaskolan, Gnesta Flickor Pojkar Resurscenter Ekeskolan, Örebro Hällsboskolan, Sigtuna ) En elev kan förekomma i mer än en kolumn. 50 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

53 Specialskolan 5 Av de 514 elever som var inskrivna i specialskolan läsåret 2007/08 var 2 procent synskadade, 96 procent hörselskadade och 2 procent talskadade. 107 elever (21 procent) hade ytterligare funktionshinder. Endast 2 procent deltog i modersmålsundervisning. Tabell 35 Lärare i specialskolan 15 oktober ) 5.2 Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i specialskolan var 269 enligt mätningen i oktober Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 88 procent. Omräknat till heltidstjänster hade specialskolan tillgång till 237 lärare, vilket blir 46 heltidstjänstgörande lärare per 100 elever. Föregående läsår var antalet heltidstjänstgörande lärare per 100 elever 42. Av alla lärare var 80 procent kvinnor. Den andel av årsarbetskraften (dvs. omräknat till heltidstjänster) som hade pedagogisk högskoleutbildning uppgick till 80 procent läsåret 2007/08. Detta var en ökning med 2 procentenheter jämfört med föregående läsår. Läsåret 1996/97 var andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning 92 procent. De senaste fem läsåren har dock andelen med pedagogisk högskoleutbildning ökat något. Andelen lärare med specialpedagogisk utbildning har minskat kraftigt, från 68 procent läsåret 1996/97 till 35 procent läsåret 2007/08. Läsår Pedagogisk högskoleexamen Antal tjänstgörande lärare Totalt Kvinnor Män Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i procent Antal lärare omräknat till heltidstjänster Totalt med tillsvidareanställning Antal lärare (heltidstjänst) per 100 elever 2003/04 Samtliga lärare , , 9 Andel (%) med ped. högskoleexamen 73,0 75,0 66,7. 72,6 8 7, 2. Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 41,1 42,5 36,3. 41,6 5 5, /05 Samtliga lärare , , 5 Andel (%) med ped. högskoleexamen 77,9 78,5 75,4. 76,9 8 8, 0. Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 41,3 42,5 36,9. 39,6 4 7, /06 Samtliga lärare , , 7 Andel (%) med ped. högskoleexamen 77,9 79,7 70,7. 77,7 86,3. Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 39,4 39,4 39,7. 38,7 47, /07 Samtliga lärare , ,5 Andel (%) med ped. högskoleexamen 77,4 80,2 66,0. 78,0 87,3. Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 37,8 38,7 34,0. 37,5 44, /08 Samtliga lärare , , 2 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 79,6 81,5 71,7. 79,9 87,6. Antal med spec. ped. högskoleex , Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 35,7 36,1 34,0. 35,4 40,4. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. Kostnader Verksamhetsåret 2007 uppgick den totala kostnaden för specialskolan till cirka 418 miljoner kronor. 2 Det var i princip en oförändrad kostnad, i fasta priser, 3 2 Exklusive kostnad för specialpedagogiska resurscenter. 3 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

54 5 Specialskolan sedan Kostnaden per elev uppgick till kronor, en ökning med 8 procent sedan Undervisningskostnaden var kronor per elev 2007 och utgjorde 35 procent av totalkostnaden. Jämfört med 2006 ökade undervisningskostnaden med 9 procent. Lokaler var den näst största kostnadsposten efter undervisningskostnaden och utgjorde 16 procent av den totala kostnaden. År 2007 uppgick denna kostnad till kronor per elev, en ökning med 1 procent jämfört med Kostnaden för elevhem utgjorde 13 procent av den totala kostnaden i specialskolan och uppgick 2007 till kronor per elev. Det var en ökning med kronor per elev eller 18 procent jämfört med året innan. Kostnaden för läromedel uppgick till kronor per elev och har ökat med knappt 2 procent jämfört med Kostnaden för skolskjuts, som utgjorde 7 procent av specialskolans kostnader, uppgick till kronor per elev Det var en ökning med knappt 4 procent sedan året innan. Elevvård respektive skolmåltider utgjorde tillsammans 6 procent av den totala kostnaden för specialskolan. År 2007 var kostnaden för elevvård kronor per elev och kostnaden för skolmåltider kronor per elev. Kostnaden för elevvård har ökat med 3 procent och kostnaden för skolmåltider har minskat med 4 procent sedan Övriga kostnader, dvs. kostnader för exempelvis administration, skolledning, studieyrkesvägledning, kompetensutveckling och utvecklingsarbete uppgick till kronor per elev. Det var en ökning med nästan 10 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för specialpedagogiska resurscenter uppgick till drygt 51 miljoner kronor 2007, en ökning med 12 procent jämfört med år Tabell 36 Kostnader för specialskolan (löpande priser) Samtliga specialskolor och resurscenter Kostnad totalt miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev 1), kr 2003 Totalt 2) Specialskolan Totalt 2) Specialskolan Totalt 2) Specialskolan Totalt 2) Specialskolan Totalt 2) Specialskolan undervisning lokaler skolmåltider läromedel/utrustning/ skolbibliotek skolskjuts/reseersättning elevvård elevhem övrigt Specialpedagogiska resurscenter ) Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 2) Inklusive specialpedagogiska resurscenter. 52 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

55 6 Gymnasieskolan Alla elever som avslutat grundskolan ska erbjudas en gymnasieutbildning av sin hemkommun. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till eleven fyller 20 år. Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform. När eleven har påbörjat gymnasieskolan innebär det att den accepterar att följa de bestämmelser som finns angående närvaro och att genomföra utbildningen. Den svenska gymnasieskolan syftar till att ge grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv samt för vidare studier. Gymnasieutbildning anordnas av kommuner, landsting och fristående huvudmän. Den innefattar 17 nationella program, specialutformade (SM) och individuella program (IV), International Baccalaureate (IB) samt utbildningar vid fristående skolor. De fristående skolorna är öppna för alla men olika intagningsregler kan förekomma när det är fler sökande än platser. Oavsett vilken inriktning den fristående skolan har följs i allmänhet läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt de nationella kursplanerna. Fristående huvudmän kan delas in i fem kategorier. Det finns tre inriktningar, allmän inriktning, konfessionell inriktning och Waldorf-skolor, samt två typer av fristående skolor, riksinternatskolor och internationella skolor. De fristående skolornas gymnasieutbildningar indelas i bidragshänseende efter de olika nationella programmen. Utöver nationella program har kommunerna möjlighet att anordna specialutformade program. Specialutformade program är avsedda att ge en utbildning som inte tillgodoses på de nationella programmen, men som är likvärdig med dessa. De specialutformade programmen har ofta en anknytning till något av de nationella programmen och kan därför, precis som utbildningar vid fristående skolor, indelas efter de olika nationella programmen. För de elever som inte har tagits in på ett nationellt program, specialutformat program eller som har avbrutit en påbörjad utbildning är kommunerna skyldiga att erbjuda utbildning på ett individuellt program. De individuella programmen kan vara av olika längd och ha varierat innehåll. Det är den enskilde elevens be beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

56 6 Gymnasieskolan hov och förutsättningar som avgör hur ett individuellt program utformas. Syftet med att gå ett individuellt program är först och främst att eleven ska gå över till ett nationellt eller specialutformat program. 1 De individuella programmen inrymmer även invandrarintroduktion för nyanlända invandrare över 15 år där studierna kombineras med undervisning i svenska för invandrare (IVIK). Det finns också möjlighet att anordna programinriktat individuellt program (PRIV) med anknytning till ett nationellt program. Från och med läsåret 2006/07 kan även fristående skolor anordna individuella program. Hösten 2008 startade en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Minst halva utbildningstiden ska vara förlagd på arbetsplatser. En annan förändring gäller nya antagningsregler till högre utbildning. I decem ber 2007 beslutade Högskoleverket om nya områdesbehörigheter för antagning till högre utbildning från och med hösten Nytt är bland annat att förutom genomsnittlig betygspoäng från gymnasieskolan kommer vissa kurser att ge extra meritpoäng. 6.1 Organisation Antalet elever i gymnasieskolan är nu större än någonsin. Gymnasieskolans rekryteringsbas utgörs av elever som avslutat år 9 i grundskolan närmast föregående läsår. Den elevkull som slutade år 9 våren 2006 var den största sedan grundskolan infördes, och året därpå var elevkullen nästan lika stor. En större rekryteringsbas innebär med andra ord ökad inströmning av elever till gymnasieskolan, och medför därmed att det totala antalet elever i gymnasieskolan ökar. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren både inom kommunala Tabell 37 Antal elever i gymnasieskolan läsåren 2003/ /08 fördelade efter huvudman 2003/ / / / /08 Gymnasieskolan totalt Kommunala skolor Landstingsskolor Fristående skolor 1) Uppgiften avser den 15 oktober eller närliggande vardag. 1) Elever i skolor med fristående huvudman. Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor. Diagram 10 Antal elever i gymnasieskolan, på linjer, specialkurser och program. Läsåren 1971/ /19 antal elever samtliga elever (på linjer och specialkurser) elever på program elever på linjer läsår /72 75/76 80/81 85/86 90/91 95/96 00/01 05/06 10/11 15/ kap. 4b skollagen 54 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

57 Gymnasieskolan 6 och fristående gymnasieskolor. I landstingskommunala gymnasieskolor har antalet elever varit relativt stabilt de senaste åren. Totalt elever gick i gymnasieskolan hösten Av dessa gick i kommunala skolor, i fristående skolor och i landstingskommunala skolor. Det totala antalet elever i gymnasieskolan kommer att ha sin högsta punkt läsåret 2008/09. Därefter vänder trenden i takt med att de stora årskullarna genomgår gymnasieskolan. Tabell 38 Behöriga sökande till år 1 samt antalet elever i år 1 läsåren 2003/ /08 För uppgifter om övergången från grundskola till gymnasieskolan, se kapitel 3, Grundskolan. Sökande och intagna Sammanlagt sökte behöriga personer till gymnasieskolan hösten 2007 och elever gick första årskursen i gymnasieskolan i oktober Av dessa hade elever inte sökt till gymnasieskolan hösten Flertalet av de elever som hade sökt hade börjat läsåret innan och till läsåret 2007/08 bytt program. Studieväg Antal elever som sökt i 1:a hand Antal fördelade efter förstahandsval intagna 1/7 på förstahandsval 1) Antal elever i år 1 den 15 oktober intagna på förstahandsval 2) Totalt Andel (%) Antal Totalt Andel (%) Ej sökt 3) Gymnasieskolan totalt 2003/ Gymnasieskolan totalt 2004/ ) Gymnasieskolan totalt 2005/ ) Gymnasieskolan totalt 2006/ Gymnasieskolan totalt 2007/ Nationella program Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och rest. (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) Specialutformade pgm. (SM) 5) Individuella pgm. (IV) 7) Int. baccalaureate (IB) Utbildningar vid fristående skolor 5,6) ) Som intagen på förstahandsval räknas den som erbjuds studier på det program man sökt i första hand, oavsett huvudman och skola. 2) Som intagen på förstahandsval räknas den som studerar på det program man sökt i första hand, oavsett huvudman och skola. 3) Antal elever som inte sökt till den studieväg där de fanns i årskurs 1 i oktober ) Reviderade uppgifter jämfört med tidigare publikationer. 5) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa. 6) Från och med läsåret 2002/03 redovisas elever på utbildningar vid fristående skolor separat. Elever vid riksinternatskolor redovisas på respektive nationellt program eller IB. De nya koderna för utbildningar vid fristående skolor har i vissa fall inte använts av uppgiftslämnarna. Detta innebär att elever i denna statistik redovisas på specialutformat program, trots att de går en utbildning vid fristående skola. 7) Från och med läsåret 2006/07 får också fristående skolor anordna individuella program. I den vänstra delen av tabellen räknas elever som söker till och studerar på fristående skolors individuella program till Individuella program. I den högra delen redovisas däremot elever som söker och studerar på fristående skolors individuella program till Utbildningar vid fristående skolor. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

58 6 Gymnasieskolan De nationella teknik-, barn- och fritids-, omvårdnads-, naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen hade störst andel intagna på de sökandes förstahandsval. Lägst andel förstahandsintagna av de nationella programmen hade, liksom tidigare år, hantverksprogrammet. Flera intagningsnämnder rapporterar specialutformade program och utbildningar vid fristående skolor tillsammans, varför dessa inte går att särredovisa. Av de elever som gick i gymnasieskolans första år hösten 2007 kom knappt 81 procent, elever, direkt från grundskolan. Dessa utgjorde drygt 98 procent av de elever som avslutade grundskolans årskurs 9 våren Tabell 39 Antal kommuner, skolor och elever 15 oktober Antal kommuner, skolor och elever Hösten 2007 anordnades gymnasieutbildning i 278 av landets 290 kommuner, antingen i kommunal eller i enskild regi (fristående gymnasieskolor). Antalet skolor var 889 stycken, 71 fler än föregående år. Jämfört med hösten 2006 fanns det 14 fler kommunala skolor och 59 fler fristående skolor. Landstingen hade hösten 2007 verksamhet i 22 skolor, vilket var 2 färre än föregående år. Det genomsnittliga antalet elever per skola var 439, en minskning med 20 elever per skola. Det var dock betydligt fler elever per skola i kommunala skolor (626) än i landstingskommunala skolor (194) och fristående skolor (189). 2 Det totala antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren på grund av stora årskullar. Det har främst gynnat fristående skolor som har ökat mest både i antal skolor och antal elever. Nästan 82 procent av alla elever i gymnasieskolan hösten 2007 fick sin utbildning i kommunala skolor, drygt 17 procent i fristående skolor och 1 procent i utbildningar som anordnades av landstingen. Så gott som alla elever vid fristående skolor (96 procent) gick en allmän inriktning. Övriga elever (4 procent) fördelade sig i stort sett lika mellan skolor med konfessionell inriktning, Waldorf-skolor, riksinternatskolor och internationella skolor. Det fanns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller andelen elever i fristående gymnasieskolor. I storstäderna gick 30 procent av eleverna i en fristående gymnasieskola, motsvarande siffra för glesbygdskommunerna var 6 procent. Av det totala Läsår Huvudman Antal skolkommuner Antal skolor Antal elever Antal elever per Elever bosatta i annan kommun Kommun Skola Antal Andel (%) 2003/ ,3 2004/ ,9 2005/ ,4 2006/ ,9 2007/ ,6 Kommun ,9 Landsting ,6 Fristående skolor 1) ,9 1) Elever i skolor med fristående huvudman. Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor. 2 Utbildningen vid en gymnasieskola är ofta förlagd till flera olika lokaler. På många håll förekommer också lokalmässig samverkan med komvux. Detta innebär att måttet skolstorlek för gymnasieskolan har en organisatorisk innebörd och inte som för grundskolan där måttet speglar hur många elever som undervisas i samma skolbyggnad. 56 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

59 Gymnasieskolan 6 antalet elever i gymnasieskolan gick 30 procent av eleverna i en skola belägen i en annan kommun än hemkommunen. Utbildningar och studievägar Andelen elever på nationella program fortsätter att minska, framförallt till förmån för utbildningar vid fristående skolor och specialutformade program. Läsåret 1995/96 studerade 91 procent av alla gymnasieelever på ett nationellt program. Denna andel minskade till 81 procent läsåret 2000/01 och till 65 procent läsåret 2007/08. Andelen elever vid fristående skolor ökade under samma period från 2 procent läsåret 1995/96, till 5 procent läsåret 2000/01 och till 17 procent läsåret 2007/08. Allt fler elever väljer också att studera på specialutformade program. Andelen elever på specialutformade program har de senaste tolv åren ökat från 1 till 10 procent. Andelen elever med individuellt program ökade framförallt vid införandet av nya behörighetsregler , men har därefter varit relativt stabil. Läsåret 2007/08 var andelen elever med individuellt program 8 procent. 4 Diagram 11 Andel elever (%) inom nationella program, specialutformade program, fristående skolor och individuella program 15 oktober 1995, 2000 och 2007 Nationella program Specialutformade program Fristående skolor Individuella program 1995/ / / Procent Oberoende av huvudman eller utbildningsform 5 gick senaste läsåret 47 procent av eleverna i gymnasieskolan en utbildning med studieinriktning 6 och 44 procent gick en utbildning med yrkesinriktning. 7 Samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga utbildningar är fortfarande de största utbildningarna. Läsåret 2007/08 gick 35 procent av eleverna någon av dessa utbildnin g ar. I gymnasieskolans första årskurs har andelen elever på utbildningar med yrkesinriktning ökat med 2 procentenheter jämfört med föregående läsår. Läsåret 2007/08 uppgick andelen elever i år 1 på utbildningar med studieinriktning till 42 procent medan andelen elever i år 1 på utbildningar med yrkesinriktning uppgick till 43 procent. 3 I samband med att betygen i grundskolan blev målrelaterade 1998 infördes också krav på behörighet för att studera på ett nationellt eller specialutformat program: lägst betyget Godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik. Elever som saknar godkänt betyg i dessa ämnen hänvisas till individuellt program. 4 Inklusive elever som studerar på Invandrarintroduktion, (IVIK) samt Programinriktade individuella program (PRIV). 5 Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Programinriktade individuella program (PRIV) kategoriseras efter respektive program. 6 Till studieinriktade utbildningar räknas program eller utbildning motsvarande följande program: estetisk (ES), International Baccalaureate (IB), naturvetenskap (NV), samhällsvetenskap (SP), teknik (TE) samt Waldorf (W). Grund för indelningen har varit om formellt krav ställs på 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU) eller ej. 7 Till yrkesinriktade utbildningar räknas program eller utbildning motsvarande följande program: barnoch fritid (BF), bygg (BP), el (EC), energi (EN), fordon (FP), handels- och administration (HP), hantverk (HV), hotell- och restaurang (HR), industri (IP), livsmedel (LP), medie (MP), naturbruk (NP) samt omvårdnad (OP). Samtliga dessa utbildningar har som nationellt program krav på 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU). beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

60 6 Gymnasieskolan Tabell 40 Elever på program eller anknytning till program fördelade efter typ av studier och årskurs 15 oktober Totalt ökade antalet elever i gymnasieskolans första år med 2 procent. Trots det hade antalet utbildningar med anknytning till estetiska ämnen, barn- och fritid samt hotell- och restaurang färre elever i år 1 jämfört med föregående år. Övriga utbildningar hade fler förstaårselever jämfört med föregående läsår. Natur- och samhällsvetenskapliga utbildningar hade flest elever, men intresset för dessa utbildningar har minskat eftersom antalet förstaårselever inte har ökat i lika stor utsträckning som den totala ökningen förstaårselever. Antalet första Program eller anknytning till program 1) Nationellt program 3) Typ av gymnasiestudier Specialut format pro gram (SM) 3) Individuellt program (IV) 3) Fristående skola 4) Antal elever Totalt år 1 år 2 år 3 2) Gymnasieskolan totalt 2003/ Gymnasieskolan totalt 2004/ Gymnasieskolan totalt 2005/ Gymnasieskolan totalt 2006/ Gymnasieskolan totalt 2007/ Elever på program/ankn. 1) Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) Övriga program Int. Baccalaureate (IB) Waldorf 5) Övriga utan anknytning 6) IV IVIK 7) SM utan specifik inriktning SM riksrekryterande 8) ) Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Programinriktade individuella program (PRIV) kategoriseras efter respektive program. 2) I redovisningen för år 3 ingår även elever som går ett fjärde år. Totalt är elever registrerade i år 4. 3) Elever med kommunal alternativt landstingskommunal huvudman. 4) Elever med fristående huvudman dvs. fristående skolor, internationella skolor samt riksinternatskolor. Läsåret 2007/08 gick det 234 elever på internationella skolor (med anknytning till: 81 NV-elever, 102 SP-elever och 51 IB-elever) och 791 elever på riksinternatskolor (med anknytning till: 152 NV-elever, 423 SP-elever, 177 IB-elever). Fristående skolor fick fr.o.m. läsåret 2005/06 anordna individuella program efter särskilt beslut. Från och med läsåret 2006/07får alla fristående skolor anordna individuella program. 5) Elever som går vid en fristående skola med inriktning Waldorf redovisas inte på respektive anknytningsprogram. 6) Utan anknytning till ett nationellt program. 7) Individuellt program kan kombineras med svenskundervisning för invandrare (sfi), så kallad invandrarintroduktion (IVIK). 8) Specialutformade program med riksrekrytering anordnade av kommunal huvudman. 58 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

61 Gymnasieskolan 6 årselever har däremot ökat framförallt för utbildningar inom hantverk-, energi-, bygg-, livsmedel samt industri. Dessa har ökat med 10 procent eller mer jämfört med föregående läsår. Övriga utbildningar har en ökning av antalet elever, och det relativa intresset ligger på en någorlunda lika nivå. För 13 av de 17 nationella programmen finns ett antal olika nationella inriktningar som eleverna kan välja mellan från och med andra årskursen. Utöver de nationellt fastslagna inriktningarna kan också skolan efter anmälan ordna lokala inriktningar varför summan för de nationella inriktningarna inom respektive program inte fullt ut summerar till 100 procent. Tabell 41 Andelen elever (%) på de nationella programmens fastslagna inriktningar. Redovisning av elever i årskurs 3, 1) läsåret 2007/08. Nationella program 2) med inriktningar Andel (%) av elever år 3 på resp inrikt. Barn- och fritidsprogrammet fritid 28 pedagogisk och social 70 verksamhet Byggprogrammet anläggning 7 husbyggnad 73 måleri 14 plåtslageri 4 Elprogrammet automation 14 datorteknik 20 elektronik 8 elteknik 57 Energiprogrammet drift- och underhållsteknik 5 sjöfartsteknik 8 VVS- och kylteknik 84 Estetiska programmet bild- och formgivning 31 dans 11 musik 38 teater 16 Fordonsprogrammet flygteknik 2 karosseri 7 maskin- och lastbilsteknik 11 personbilsteknik 39 transport 38 Handels- och adm.programmet handel och service 80 turism och resor 18 Nationella program 2) med inriktningar Andel (%) av elever år 3 på resp inrikt. Hotell- och rest.programmet hotell 12 restaurang- måltidsservice 82 Medieprogrammet medieproduktion 94 tryckteknik 1 Naturbruksprogrammet djurvård 22 hästhållning 18 jord 15 miljö- och naturvård 1 skog 9 trädgård 4 Naturvetenskapsprogrammet 3) matematik- datavetenskap 12 miljövetenskap 7 naturvetenskap 74 Samhällsvetenskapsprogrammet ekonomi 34 kultur 7 samhällsvetenskap 42 språk 7 Teknikprogrammet 3) datorteknik 15 människa och teknik 2 teknik, miljö och 3 samhällsbyggande teknik och företagande 9 virtuell design 4 Uppgifterna avser den 15 oktober eller närliggande vardag. 1) I redovisningen för år 3 ingår även elever som går ett fjärde år. Totalt är elever registrerade i år 4. 2) Utöver de nationellt fastslagna inriktningarna kan skolan efter anmälan också ordna lokala inriktningar varför summan för de nationella inriktningarna inte fullt ut summerar till 100 procent. Fyra av de nationella programmen redovisas ej då det ej finns nationella inriktningar (Hantverks-, Industri-, Livsmedels- och Omvårdnadsprogrammet). 3) För Naturbruksprogrammet och Teknikprogrammet särredovisas dels av Skolverket föreslagna lokala inriktningar, dels lokala inriktningar (nationellt fastslagna inriktningar saknas för dessa program). Könsskillnader i utbildningsval Hösten 2007 var 51,5 procent av samtliga elever i gymnasieskolan män och 48,5 procent kvinnor. Det var dock stora skillnader mellan könen när det gäller valet av gymnasieutbildning. Könsfördelningen var som mest ojämn på energi-, beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

62 6 Gymnasieskolan el-, bygg- och fordonsutbildningarna. På dessa utbildningar var andelen män över 90 procent. Vidare var andelen kvinnor högst på hantverks-, omvårdnads-, barn- och fritids- samt livsmedelsutbildningar. På dessa utbildningar var andelen kvinnor procent. Jämnast var könsfördelning på naturvetenskapliga utbildningar och utbildningar med inriktning mot media. På flera av de utbildningar där könsfördelningen var ojämnast har dock andelen av det underrepresenterade könet ökat över tid. På energi-, bygg-, och teknikutbildningar, där merparten av eleverna var män, har andelen kvinnor ökat. Motsvarande har andelen män ökat på omvårdnadsutbildningarna, där kvinnor dominerar till antalet. Diagram 12 Andel kvinnor och män (%) fördelade efter typ av gymnasieutbildning 15 oktober 2007 Kvinnor Män Energi El Bygg Fordon Industri Teknik IV utan specifik inriktning IVIK SM utan specifik inriktning Naturvetenskap SM riksrekryterande Medie Samhällsvetenskap Waldorf Int. Baccalaureate Hotell- och restaurang Handels- och adm. Naturbruk Estetiska Livsmedel Barn- och fritid Omvårdnad Hantverk Procent 6.2 Resurser Lärare Enligt mätningen i oktober 2007 fanns det tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i gymnasieskolan, med en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 84 procent. Omräknat till heltidstjänster fanns det lärare i gymnasieskolan. Av dessa fanns drygt 1 procent i landstingskommunala gymnasieskolor och drygt 14 procent i de fristående gymnasieskolorna. Jämfört med föregående år ökade antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) med drygt 3 procent. Av lärarna (omräknat till heltidstjänster) hade drygt 74 procent pedagogisk högskoleexamen, vilket var en marginell ökning jämfört med föregående år. I de kommunala gymnasieskolorna var andelen knappt 78 procent, medan andelen i fristående skolor var 53 procent. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående skolor har dock ökat med 2 procentenheter sedan föregående läsår. Liksom tidigare år varierade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen mellan kommunerna. 8 Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var 8 I statistiken per kommun ingår endast uppgifter för kommunala skolor. Dvs. statistik per kommun för landstingskommunala skolor och fristående skolor ingår inte. I kommuner där flertalet lärare ingår i ett kommunalförbund, redovisas den genomsnittliga andelen lärare med pedagogisk examen för kommunalförbundet. 60 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

63 Gymnasieskolan 6 Tabell 42 Lärare i gymnasieskolan den 15 oktober högst i storstäder och större städer. Där hade 81 till 82 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande andel i glesbygdskommunerna var 68 procent. Läsår Pedagogisk utbildning Huvudman Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Totalt Kvinnor Män i % Totalt Antal lärare omräknat till heltidstjänster Med tillsvidareanställning Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 2003/04 Samtliga lärare , , 2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,2 77,4 71,3. 76,5 85, /05 Samtliga lärare , , 1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,2 77,8 70,8. 76,7 84, /06 Samtliga lärare , , 1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 73,2 77,2 69,5. 75,5 83, /07 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 71,6 75,9 67,5. 73,9 82, /08 Samtliga lärare , ,1 Antal med ped. högskoleexamen , ,0 Andel (%) med ped. högskoleexamen 72,0 76,5 67,5. 74,1 82,3. Per huvudman 2007/08 1) Kommun (samtliga lärare) , ,4 Andel (%) med ped. högskoleexamen 76,1 80,3 71,8. 77,8 86,0. Landsting (samtliga lärare) , ,7 Andel (%) med ped. högskoleexamen 62,8 62,2 63,2. 63,9 73,5. Fristående (samtliga lärare) , ,7 Andel (%) med ped. högskoleexamen 51,2 56,6 46,1. 53,4 60,3. 1) Summering av antalet tjänstgörande lärare per huvudman ger en högre siffra än totalsiffran, eftersom samma person kan vara anställd av flera huvudmän. Antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever i gymnasieskolan var 8,1 hösten Den andelen har legat konstant sedan läsåret 2004/05. Lärartätheten varierar mycket mellan skolor med olika huvudmän. Lärartätheten var lägre i fristående skolor än i kommunala skolor (6,7 i jämförelse med 8,4). I landstingskommunala skolor var lärartätheten drygt 10 lärare per 100 elever. Diagram 13 Lärartäthet. Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever i gymnasieskolan läsåren 2000/ /08 antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever landsting 9 6 kommun totalt fristående /01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 läsår beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

64 6 Gymnasieskolan Enligt Skolverkets prognos 9 är det stor risk att det utbildas för få lärare i yrkes ämnen medan det däremot finns risk för ett överskott av lärare i allmänna ämnen fram till år Studie- och yrkesvägledare Från och med läsåret 2003/04 insamlas uppgifter om samtliga studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasieskolan. Tidigare år insamlades endast uppgifter om studie- och yrkesvägledare som hade undervisning i sin tjänst. Antalet studie- och yrkesvägledare sjönk något läsåret 2007/08 jämfört med föregående år, men har stigit sedan uppgifterna började samlas in läsåret 2003/04. Andelen studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänster) med studie- och yrkesvägledareutbildning var 76 procent, vilket var den högsta nivån sedan 2003/04. Antalet elever per studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänster) varierade mellan olika huvudmän och kommungrupper. 10 I fristående skolor var det 770 elever per studie- och yrkesvägledare och i kommunala skolor var det 400 elever per studie- och yrkesvägledare. Av samtliga kommungrupper var det lägst studie- och yrkesvägledartäthet i storstäderna (620 elever per studie- och yrkesvägledare). Kostnader Den totala kostnaden för gymnasieskolan var 33,9 miljarder kronor 11 år 2007, vilket var en ökning med 4 procent (fasta priser 12 ) jämfört med föregående år. Huvuddelen av landets gymnasieutbildningar anordnas av kommunala huvudmän. År 2007 stod dessa för 83 procent (28 miljarder kr) av den totala kostnaden för gymnasieskolan. 13 Fristående gymnasieskolor kostade sammanlagt knappt 5 miljarder kronor 14 och utgör därmed drygt 15 procent av den totala kostnaden för gymnasieskolan. Landstingskommunala gymnasieutbildningar kostade drygt 0,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av den totala kostnaden för gymnasieskolan. Den genomsnittliga kostnaden per elev för gymnasieskolan uppgick till kronor år Det var en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. En elev i kommunal gymnasieskola kostade i genomsnitt kronor (inklusive skolskjuts), vilket var en ökning med 1 procent jämfört med år Den genomsnittliga kostnaden för fristående gymnasieskolor var kronor per elev. 16 Detta var en marginell minskning jämfört med föregående år, då genomsnittskostnaden var kronor per elev (i fasta priser). Fristående huvudmän kan delas in i tre inriktningar, allmän, konfessionell och Waldorf, samt ytterligare två typer av fristående skolor, riksinternat och internationella skolor. Kostnaderna per elev för fristående huvudmän, med allmän, konfessio 9 Lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning års prognos över behov av och tillgång på lärare perioden I statistiken per kommun ingår endast uppgifter för kommunala skolor. Dvs. statistik per kommun för landstingskommunala skolor och fristående skolor ingår inte. 11 Inklusive kostnad för skolskjuts, nystartade och nedlagda fristående skolor samt ersättningar till andra utbildningsanordnare. 12 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 2 procent mellan 2006 och Inklusive kostnad för skolskjuts och ersättningar till andra utbildningsanordnare. 14 Inklusive nystartade fristående skolor och nedlagda fristående skolor. 15 Exkl. nystartade och nedlagda fristående skolor. 16 Exkl. nystartade och nedlagda fristående skolor. 62 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

65 Gymnasieskolan 6 Tabell 43 Kostnader för gymnasieskolan fördelade på huvudman och kostnadsslag (löpande priser) nell och Waldorf inriktning var , respektive kr. Kostnaderna för riksinternat och internationella skolor uppgick till respektive kronor per elev. Landstingen erbjuder huvudsakligen naturbruksutbildningar, som relativt sett är dyra att anordna. Den genomsnittliga kostnaden för landstingsutbildning minskade med 5 procent jämfört med år 2006 och uppgick 2007 till kronor per elev. Skillnaden i kostnad per elev mellan olika huvudmän är påtaglig. Skillnaden beror till stor del på att de olika huvudmännen anordnar olika gymnasieprogram vars kostnader skiljer sig väsentligt åt samt att elevantalet varierar kraftigt. Samtliga huvudmän 1) Kommunal huvudman 2) Landsting Fristående skolor 3) Kostnad totalt, mkr Kostnad per elev, 4) kr Kostnad totalt, mkr Kostnad per elev, 4) kr Kostnad totalt, mkr Kostnad per elev, 5) kr Kostnad totalt, mkr Kostnad per elev, 4) kr 2003 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Undervisning Lokaler Skolmåltider Läromedel m.m. 6) Skolskjuts Elevvård Övrigt ) Inklusive kostnad för riksinternatskolor och internationella skolor. Kostnad för kompletterande utbildningar ingår inte. 2) Skolkommunernas kostnad för utbildning samt hemkommunernas kostnad för skolskjuts. 3) Fristående huvudman, ny definition. Här ingår, från och med 2007 års publikation, kostnaden för riksinternat resp. internationella skolor. Kostnaden för 2004 och 2005 är omräknade enligt den nya definitionen. Kostnad per elev avser fristående skolor som bedrivit verksamhet under hela verksamhetsåret. I kostnad totalt ingår även kostnader för skolor som inte haft verksamhet hela året. 4) Elevantalet är ett medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 5) Antal heltidsstuderande elever under respektive kalenderår. 6) Läromedel, utrustning samt bibliotek. Den största kostnadsposten i gymnasieskolan var undervisningskostnaden, som utgjorde 47 procent av den totala kostnaden. Denna kostnad bestod främst av lärarlöner men även kostnader för kompetensutveckling ingick i undervisningskostnaderna. Den genomsnittliga undervisningskostnaden för gymnasieskolan ökade med 3 procent mellan åren 2006 och 2007 och uppgick till kronor per elev. För kommunala gymnasieskolor ökade motsvarande period undervisningskostnaden med 3 procent och uppgick till kronor per elev. Vid fristående gymnasieskolor ökade undervisningskostnaden med 1 procent jämfört med år 2006 och uppgick till kronor per elev. Landstingskommunala skolor hade en undervisningskostnad som uppgick till kronor per elev, en minskning med 1 procent jämfört med föregående år. Lokalkostnaden utgjorde 21 procent av kostnaderna för gymnasieskolan, vilket innebär att lokalkostnaden är den näst största kostnadsposten för gymnasieskolan. Lokalkostnaden per elev har sjunkit något de senaste åren och uppgick till kronor per elev, en marginell minskning jämfört med föregående år. Lokalkostnaden för kommunala respektive fristående gymnasieskolor var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år och uppgick till respektive kronor per elev. Lokalkostnaden för landstingskommunala skolor mins beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

66 6 Gymnasieskolan kade med 9 procent och uppgick till kronor per elev. Lokalkostnaden per elev var dock fortfarande hög jämfört med övriga huvudmän. Läromedelskostnaden utgjorde 8 procent av den totala kostnaden för gymnasieskolan och uppgick till kronor per elev, en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. För kommunal huvudman var läromedelskostnaden kronor per elev vilket var en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. För fristående huvudmän minskade kostnaden för läromedel med 1 procent och uppgick till kronor per elev. Vid landstingskommunala gymnasieskolor uppgick läromedelskostnaden till kronor per elev, vilket var en minskning med 10 procent jämfört med föregående år. Elevvård och skolmåltider utgjorde tillsammans 6 procent av gymnasieskolans kostnader och uppgick till respektive kronor per elev. Sedan 1999 har kostnaden för elevvård och skolmåltider ökat med 38 respektive 16 procent. För kommunala skolor uppgick kostnaden för elevvård och skolmåltider till respektive kronor per elev, en ökning med 4 respektive 2 procent jämfört med föregående år. I gymnasieskolor med fristående huvudmän minskade den genomsnittliga kostnaden för elevvård med 3 procent och uppgick till kronor per elev. Kostnaden för skolmåltider ökade med 3 procent och uppgick till kronor per elev. I landstingskommunala gymnasieskolor minskade kostnaden för såväl elevvård som skolmåltider. Elevvård minskade med 5 procent och uppgick till kronor per elev. Kostnaden för skolmåltider minskade med 3 procent jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev år Resultat Det finns flera sätt att redovisa elevernas studieresultat i gymnasieskolan. Ett första sätt är att redovisa genomströmningen av elever, med andra ord andelen elever som har fått slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan. 17 Andelen elever med slutbetyg för en kull elever ökar med antalet studieår. Därför presenteras både den senaste statistiken för genomströmning på tre år, samt utvecklingen över tid genom att följa kullar. Ett andra sätt är att redovisa hur många av eleverna med slutbetyg som har grundläggande behörighet till studier på universitet och högskola. Dessutom finns ett alternativt sätt att studera såväl andelen med slutbetyg som andelen med grundläggande behörighet, genom att redovisa andelen av landets 20-åringar som uppnått detta. Ett tredje sätt att belysa studieresultat är att redovisa betygspoängen hos eleverna med slutbetyg. Ett fjärde sätt är att redovisa elever som inte uppnått grundläggande behörighet. Fullföljd utbildning Genomströmningen av elever åsyftar andelen som har slutbetyg från gymnasieskolan. Antalet elever med slutbetyg kan jämföras mot flera baser av personer. Ett sätt är att redovisa andelen av landets 20-åringar som har slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan. Detta mått tar hänsyn till elever som inte börjat gymnasieskolan. År 2007 hade 72 procent av landets 20-åringar slutbetyg. Det betyder att drygt var fjärde 20-åring saknar ett slutbetyg. Andelen elever med slutbetyg varierar mellan landets kommuner. Som minst var andelen 51 procent och som högst 92 procent. Vid en jämförelse mellan 17 Elever som går Waldorf och International Baccalaureate (IB) får inte slutbetyg. Elever på IB får ett diplom från International Baccalaureate office, och eleverna på Waldorf får ett intyg över utbildning. 64 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

67 Gymnasieskolan 6 Tabell 44 Andelen elever med slutbetyg inom 3, 4 och 5 år ) landets kommuner bör dock beaktas att många 19-åringar som slutfört sin gymnasieutbildning flyttar till orter med universitet och högskola, där de folkbokförs som 20-åringar. Variationen är exempelvis inte lika stor när kommungrupper efter befolkningsmängd jämförs, då är skillnaderna mellan procent. I normalfallet behöver en elev tre år för att slutföra sina gymnasiestudier. Elever som byter utbildning, gör studieuppehåll eller startar på individuella program (IV) behöver med anledning av detta oftast ett fjärde studieår för att slutföra sina studier i gymnasieskolan. Därutöver finns det elever som behöver längre tid på sig att slutföra gymnasieutbildningen av andra orsaker. När andelen med slutbetyg redovisas, är det därför även relevant att presentera andelen elever som har uppnått slutbetyg efter längre studietid än tre år. Startår Andel med slutbetyg inom 3 år (%) Andel med slutbetyg inom 4 år (%) Andel med slutbetyg inom 5 år (%) Alla elever Elever som börjat på IV Alla elever Elever som börjat på IV Alla elever Elever som börjat på IV ) Antal elever som påbörjade gymnasiet aktuellt år och som avslutat gymnasiet oavsett innehåll i utbildningen. Ett andra sätt att redovisa genomströmning är andelen elever med slutbetyg för elevkullar. Genom att studera nybörjarkullars genomströmning över tid framgår att majoriteten av eleverna får sitt slutbetyg efter tre års gymnasiestudier. Andelen elever med slutbetyg ökar med ytterligare ett och två studieår, vilket till stor del förklaras av att andelen elever som börjat sina studier på IV i högre utsträckning studerar fyra och fem år innan de får sitt slutbetyg. Resultaten som här presenteras gäller antalet studieår, oavsett om eleven avslutar studierna på utbildningen de började på eller inte. De senaste tio åren har procent av eleverna i gymnasieskolan fullföljt sina studier inom tre år. För elever som började sina studier på IV var genomströmningen inom tre år som mest 5 procent. Efter ytterligare ett studieår ökar andelen elever med slutbetyg 7 8 procentenheter, och varierar mellan procent. Andelen för elever som började sina studier på IV är nu mellan procent. Efter fem studieår är andelen elever med slutbetyg omkring 1 procentenhet högre än inom fyra år, och varierar mellan procent. Genomströmningen för elever som började gymnasiestudierna på IV är mellan procent inom fem år. Den senaste statistiken vad gäller andelen elever med slutbetyg inom tre år, finns för elevkullen som började gymnasieskolan läsåret 2004/ procent av denna elevkull hade slutbetyg inom tre år. Mer precist var det elever som fick slutbetyg våren 2007, av de ungdomar som hösten 2004 började gymnasieskolan. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

68 6 Gymnasieskolan Tabell 45 Fullföljd utbildning inom 3, 4 respektive 5 år för nybörjare gymnasieskolans år 1 den 15 oktober Huvudman Kön Bakgrund Utbildningens innehåll vid studiestart Antal Totalt Antal Kvinnor Nybörjarelever i år 1 den 15 oktober 1999, 2000, 2001 och 2002 Antal Män Antal elever som slutfört gymnasieskolan och erhållit slutbetyg eller motsvarande inom 3, 4 respektive 5 år Totalt 4) Inom 3 år Inom 4 år Inom 5 år Andel (%) Antal Andel (%) Antal Nybörjare år 1, okt 1999 Gymnasieskolan totalt 04/05 1) , , ,7 Nybörjare år 1, okt 2000 Gymnasieskolan totalt 05/06 1) , , ,1 Nybörjare år 1, okt 2001 Gymnasieskolan totalt 06/ , , ,2 Nybörjare år 1, okt 2002 Gymnasieskolan totalt 07/ , , ,9 Nationella program 2) , , ,5 Specialutformat program (SM) 2) , , ,3 Individuella program (IV) 2) , , ,0 Utb. vid fristående skolor 3) , , ,7 Int. Baccalaureate (kom. IB) 4) , , ,5 Kommun , , ,3 Landsting , , ,7 Fristående , , ,7 Kvinnor , , ,8 Män , , ,2 Elever med svensk bakgrund , , ,7 Elever med utländsk bakgrund , , ,8 Gymnasieskolan totalt , , ,9 innehåll 5) Barn- och fritid (BF) , , ,2 Bygg (BP) , , ,1 El (EC) , , ,5 Energi (EN) , , ,9 Estetiska (ES) , , ,7 Fordon (FP) , , ,6 Handels- o. adm. (HP) , , ,3 Hantverk (HV) , , ,2 Hotell- o. rest. (HR) , , ,5 Industri (IP) , , ,1 Livsmedel (LP) , , ,6 Medie (MP) , , ,3 Naturbruk (NP) , , ,8 Naturvetenskap (NV) , , ,7 Omvårdnad (OP) , , ,5 Samhällsvet. (SP) , , ,7 Teknik (TE) , , ,9 Motsvarande slutbetyg , , ,4 Int. Baccalaureate (smtl. IB) , , ,5 Waldorf 6) , , ,0 Övriga utan anknytning 7) , , ,6 IV , , ,4 IVIK 8) , , ,1 SM utan specifik inriktning , , ,9 SM riksrekryterande 9) , , ,2 Se kommentarer på nästa sida. Andel (%) 66 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

69 Gymnasieskolan 6 Tabell 45 Kommentarer 1) I antalet för gymnasieskolan totalt ingår även studievägar som ej kan hänföras till program eller IB exklusive invandrarintroduktion (IVIK). 2) Elever i skolor med kommunal alternativt landstingskommunal huvudman. 3) Elever i skolor med fristående huvudman. 4) Elever vid IB med kommunal huvudman. 5) Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Programinriktade individuella program (PRIV) kategoriseras efter respektive program. 6) Elever som går vid en fristående skola med inriktning Waldorf redovisas inte på respektive anknytningsprogram. 7) Utan anknytning till ett nationellt program. 8) Individuellt program kan kombineras med svenskundervisning för invandrare (sfi), så kallad invandrarintroduktion (IVIK). 9) Specialutformade program med riksrekrytering anordnade av kommunal huvudman. Den elevkull som började sina gymnasiestudier läsåret 2002/03 är den senaste kull vi har möjlighet att följa under fem läsår. Denna nybörjarkull bestod vid starten hösten 2002 av elever. Av dessa slutförde gymnasieskolan inom tre år, vilket motsvarar 68 procent. Inom fyra år hade 75 procent av dem erhållit slutbetyg eller motsvarande, och inom fem år var motsvarande siffra 76 procent. Vid jämförelser mellan huvudmän, var genomströmningen högst för fristående skolor, följt av landstingskommunala skolor och lägst för kommunala skolor. Detta gäller oavsett om jämförelserna görs vid tre, fyra eller fem år. Individuella program anordnas framförallt av kommunala skolor. 18 Eftersom studier vid ett individuellt program har som syfte att eleven ska övergå till ett nationellt eller specialutformat program, medför det att genomströmningen inom tre år är lägst för elever på individuella program. Resultaten visar att genomströmningen är högst för elever på specialutformande program, följt av elever på nationella program. Även dessa resultat är genomgående oavsett om jämförelser sker vid tre, fyra, eller fem år. Exempelvis har 84 procent av eleverna på specialutformande program erhållit slutbetyg inom fem år, och 83 procent av eleverna på nationella program. Elever på fristående skolor har lägre genomströmning än elever på specialutformade och nationella program. Inom fem år har 81 procent av eleverna på utbildningar vid fristående skolor slutbetyg. Genomströmningen skiljer sig något mellan olika typer av utbildningar. Oavsett vilken utbildningsform eleven går på, är genomströmningen högst på naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildningar. Detta gäller oavsett om jämförelserna sker efter tre, fyra eller fem år. Inom fem år hade 92 procent av eleverna fått slutbetyg från naturvetenskapliga utbildningar, och 86 procent från samhällsvetenskapliga utbildningar. Även den senaste statistiken för genomströmning inom tre år, det vill säga för de elever som började sina gymnasiestudier hösten 2004, visar att elever som läst utbildning med naturvetenskapligt innehåll har högst genomströmning (83 procent). Omvårdnadsutbildningar har den lägsta andelen elever med slutbetyg inom tre år, när nybörjare hösten 2004 granskas. Endast 67 procent hade slutfört omvårdnadsutbildningen på tre år. När det gäller skillnader mellan män och kvinnor, har kvinnor överlag högre genomströmning än män. Detta resultat gäller både för den senaste statistiken 18 Fristående skolor fick fr.o.m. läsåret 2005/06 anordna individuella program efter särskilt beslut. Från och med läsåret 2006/07 får alla fristående skolor anordna individuella program. Dessa elever har ännu ej genomgått gymnasieskolan. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

70 6 Gymnasieskolan för slutbetyg inom tre år, det vill säga elevkullen som började hösten 2004, och genomströmningen inom tre, fyra och fem år för nybörjare hösten Av dem som började gymnasiestudierna läsåret 2004/05, har 71 procent av kvinnorna och 66 procent av männen slutbetyg inom tre år. Genom att följa nybörjare från 2002 kan vi se att kvinnor även efter fyra och fem år har fullföljt gymnasieutbildningen i högre utsträckning än män. Inom fyra år hade 78 procent av kvinnorna och 72 procent av männen erhållit slutbetyg, motsvarande siffror efter fem år var 79 samt 74 procent. Andelen elever med slutbetyg är lägre bland elever med utländsk bakgrund jämfört med elever med svensk bakgrund. 19 Av eleverna som började sina studier hösten 2004, hade endast 52 procent av eleverna med utländsk bakgrund slutbetyg inom tre år. Motsvarande andel för elever med svensk bakgrund var 71 procent. Även när nybörjare från 2002 granskas, har elever med utländsk bakgrund lägre genomströmning såväl inom tre, fyra som fem år. För elever med utländsk bakgrund ökar dock andelen med slutbetyg, speciellt det fjärde men även det femte året, med fler procentenheter än för elever med svensk bakgrund. Det var stora skillnader mellan landets kommuner vad gäller genomströmningen inom fyra år, visade resultaten för eleverna som var nybörjare hösten På kommungruppsnivå hade storstäder lägst andel folkbokförda elever som fått slutbetyg inom fyra år, 70 procent. Högst var andelen bland elever folkbokförda i varuproducerande kommuner, där hade 78 procent av eleverna fått slutbetyg inom fyra år. Genomsnittlig betygspoäng Läsåret 2006/07 slutförde elever gymnasieskolan, fler än föregående läsår. Denna siffra avser hur många elever som våren 2007 gick ut gymnasieskolan med slutbetyg eller motsvarande, oberoende av hur många år de spenderade i gymnasieskolan. Av dessa fick elever ett slutbetyg enligt målrelaterad skala. Cirka 900 elever fick andra typer av omdömen än slutbetyg, exempelvis från Waldorfskolor. Som ett jämförelsemått på betygsresultatet används den genomsnittliga betygspoängen. Alla kurser i slutbetyget ingår i beräkningen. 20 Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångna med slutbetyg från gymnasieskolans program 2006/07 var 14,1. Det var samma betygspoäng som de tre föregående läsåren. Skillnaden i genomsnittlig betygspoäng mellan fristående och kommunala gymnasieskolor fortsätter att minska. Den genomsnittliga betygspoängen har för elever vid kommunala skolor varit oförändrad på nivån 14,0 sedan läsåret 2003/04. För elever vid fristående skolor har den genomsnittliga betygspoängen minskat från 15,1 till 14,3 under samma tidsperiod. Högst genomsnittlig betygspoäng hade utbildningar med naturvetenskapligt (16,2 ), estetiskt (14,9) och samhällsvetenskapligt (14,7) innehåll. Lägst genomsnittlig betygspoäng hade utbildningar med anknytning till fordon (11,6) energi (11,9) och el (12,3). Läsåret 2006/07 hade kvinnor i genomsnitt 1,3 högre genomsnittligt betygspoäng än män. Genomsnittet för män var 13,4 medan genomsnittet för kvinnor var 14,7. Skillnaden i betygspoäng mellan män och 19 Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 20 Kursernas poäng multipliceras med en vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt divideras med poängsumman för eleven. 68 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

71 Gymnasieskolan 6 kvinnor har varit oföränderlig de senaste fem åren, och könskategoriernas genomsnittliga betygspoäng har varit konstant. Likaså noteras inga förändringar vad gäller skillnaden mellan elever med svensk bakgrund, där resultatet för den senare kategorin i genomsnitt var 1,0 betygspoäng högre (14,2 jämfört med 13,2). Tabell 46 Elever som fått slutbetyg från gymnasieskolan, deras genomsnittliga betygspoäng samt andelen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, läsåren 2002/ /07 Grundläggande behörighet till universitet och högskolestudier Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har en elev som i sitt slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga poäng. Även antalet elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola kan jämföras mot flera baser av personer. Ett sätt är att redovisa antalet 20-åringar med grundläggande behörighet jämfört med antalet 20-åringar i Studieväg Huvudman Kön Bakgrund Elever med slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) elever med grundläggande behörighet Antal Andel (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Gymnasieskolan totalt 2002/ ,0 14,7 13,4 89,2 91,9 86,6 Gymnasieskolan totalt 2003/ ,1 14,7 13,4 89,4 92,0 86,8 Gymnasieskolan totalt 2004/ ,1 14,7 13,4 88,9 91,3 86,5 Gymnasieskolan totalt 2005/ ,1 14,7 13,4 89,2 91,7 86,6 Gymnasieskolan totalt 2006/ ,1 14,7 13,4 88,9 91,3 86,4 Kommun ,1 14,0 14,7 13,4 89,1 91,3 86,9 Landsting ,3 13,6 14,1 12,7 82,6 85,0 78,4 Fristående skolor 1) ,6 14,3 15,2 13,4 87,9 92,3 84,0 Kvinnor ,2 14,7 14,7. 91,3. Män ,8 13,4. 13,4 86,4. Elever med svensk bakgrund ,6 14,2 14,9 13,5 90,0 92,3 87,7 Elever med utländsk bakgrund ,4 13,2 13,8 12,6 80,9 84,5 77,0 Elever på program/anknytning 1) Barn- och fritid (BF) ,4 12,8 13,1 11,8 83,9 86,4 76,4 Bygg (BP) ,7 12,4 13,0 12,3 90,9 93,3 90,8 El (EC) ,8 12,3 13,8 12,3 86,3 92,0 86,1 Energi (EN) 719 0,8 11,9 11,5 11,9 86,5 81,8 86,6 Estetiska (ES) ,4 14,9 15,1 14,3 89,9 91,7 85,1 Fordon (FP) ,8 11,6 11,9 11,6 83,1 88,2 82,7 Handels- o adm.(hp) ,0 12,7 13,1 12,0 81,2 83,9 76,5 Hantverk (HV) ,1 14,2 14,3 12,8 92,1 92,7 87,7 Hotell- o. rest.(hr) ,4 12,9 13,3 12,1 86,1 89,0 80,5 Industri (IP) ,1 12,9 14,6 12,6 83,3 92,7 82,0 Livsmedel (LP) 403 0,5 12,9 13,2 12,0 88,8 89,7 86,1 Medie (MP) ,5 13,5 14,1 12,8 86,3 89,5 82,1 Naturbruk (NP) ,1 13,7 14,2 12,6 84,8 87,6 79,9 Naturvetenskap (NV) ,4 16,2 16,5 15,9 95,3 96,4 94,3 Omvårdnad (OP) ,0 13,4 13,5 12,4 87,7 88,6 81,9 Samhällsvet. (SP) ,7 14,7 15,2 13,9 91,1 93,2 87,6 Teknikprogrammet (TE) ,9 13,9 15,1 13,7 88,4 93,9 87,5 Övriga program utan anknytning IV 368 0,4 9,4 9,5 9,3... IVIK SM utan specifik inriktning ,7 14,5 15,1 13,7 92,9 94,5 91,2 SM riksrekryterande 302 0,3 14,7 15,8 13,0 88,1 95,1 76,9 1) Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Programinriktade individuella program (PRIV) kategoriseras efter respektive program. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

72 6 Gymnasieskolan Sverige, måttet tar då hänsyn till dem som inte påbörjat i gymnasieskolan. Andelen med grundläggande behörighet för dessa var 64 procent år Kurvorna för andelen med slutbetyg från gymnasieskolan och andelen med grundläggande behörighet följer varandra. I slutet av 1990-talet minskade såväl andelen med slutbetyg som andelen med grundläggande behörighet. Studieresultaten förbättrades något runt år 2000, för att sedan minska fram till år Sedan ökade andelarna med slutbetyg och grundläggande behörighet ett par år därefter, och har sedan 2002 varit stabila. Utvecklingen över tid för dessa två mått på studieresultat är alltså ungefär detsamma. Diagram 14 Andel 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning och med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) andel 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola läsår Ett annat sätt är att redovisa antalet elever med grundläggande behörighet av dem som har slutbetyg från gymnasieskolan. Av de elever som våren 2007 erhöll ett slutbetyg från gymnasieskolan hade 89 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Den totala andelen elever med behörighet har varit stabil under de tre senaste läsåren men minskat något för elever med slutbetyg från en fristående huvudman. Föregående läsår uppmättes för första gången en högre andel med grundläggande behörighet från kommunala skolor än för fristående skolor. Det senaste läsåret var andelen med grundläggande behörighet från kommunala skolor 89 procent jämfört med 88 procent för fristående skolor. Andelen med grundläggande behörighet, av de eleverna med slutbetyg våren 2007, var högre bland kvinnor (91 procent) än bland män (86 procent). Det var även en högre andel av eleverna med svensk bakgrund (90 procent) som hade grundläggande behörighet, jämfört med elever med utländsk bakgrund (81 procent). När det gäller skillnader mellan huvudmän, var andelen med grundläggande behörighet högst bland kommunala skolor. Även här var andelen störst för elever på naturvetenskapliga utbildningar där 95 procent hade uppnått grundläggande behörighet. Dessa följdes av elever som gick på byggutbildningar, där andelen var 91 procent. Lägst andel (83 procent) med grundläggande behörighet återfanns på Fordonsprogrammet. Omfattning En elev som har påtagliga studiesvårigheter kan beviljas ett reducerat gymnasieprogram, vilket innebär att eleven befrias från undervisning i ett eller flera 70 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

73 Gymnasieskolan 6 Tabell 47 Elever som fått slutbetyg från gymnasieskolan. Elever med reducerat och utökat program. Studieväg Huvudman Kön Bakgrund Elever med slutbetyg Elever med reducerat program Elever med utökat program Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Gymnasieskolan totalt 2002/ , ,9 Gymnasieskolan totalt 2003/ , ,0 Gymnasieskolan totalt 2004/ , ,2 Gymnasieskolan totalt 2005/ , ,6 Gymnasieskolan totalt 2006/ , ,5 Kommun , , ,3 Landsting ,3 79 6, ,6 Fristående skolor 1) , , ,0 Kvinnor ,2. 4,4. 20,8 Män ,8. 3,6. 24,2 Elever med svensk bakgrund , , ,4 Elever med utländsk bakgrund , , ,2 Elever på program/inriktning 2) , , ,7 Barn- och fritid (BF) , , ,9 Bygg (BP) ,7 49 1, ,9 El (EC) , , ,8 Energi (EN) 718 0,8 19 2, ,2 Estetiska (ES) , , ,9 Fordon (FP) ,8 98 2, ,0 Handels- o adm.(hp) , , ,8 Hantverk (HV) ,1 44 2, ,7 Hotell- o. rest.(hr) , , ,7 Industri (IP) , , ,8 Livsmedel (LP) 403 0,5 13 3, ,6 Medie (MP) , , ,7 Naturbruk (NP) , , ,0 Naturvetenskap (NV) , , ,8 Omvårdnad (OP) , , ,6 Samhällsvet. (SP) , , ,3 Teknikprogrammet (TE) , , ,3 Övriga program utan anknytning ,7.... IV 601 0,7.... SM utan specifik inriktning ,7 82 5, ,1 SM riksrekryterande 302 0,0 8 2, ,4 1) Elever i skolor med fristående huvudman. 2) Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Elever som går IV kan ej ha utökat eller reducerat program och ingår därför inte i redovisningsgruppen. Detta medför att antalet och andelen elever med slutbetyg på program/anknytning kan skilja sig jämfört med tabell 46 där PRIV elever är inkluderade i antalet med slutbetyg från program/anknytning. 3) Elever som går IV kan ej ha utökat eller reducerat program. Här ingår elver som läser individuellt program(iv). Programinriktade individuella program (PRIV) samt individuellt program kombinerat med svenskundervisning för invandrare(sfi) ämnen. 21 Eleven erhåller därmed inte betyg i alla kurser som normalt ingår i utbildningen. De senaste fem åren har andelen elever med ett reducerat program minskat, från 6,7 procent till 4,0 procent. Av eleverna med slutbetyg från de nationella programmen våren 2007 hade 4,0 procent gått ett reducerat program. Föregående år var andelen 4,4 procent och året dessförinnan var andelen 5,1 procent. En något större andel av kvinnorna än av männen hade reducerat program (4,4 procent jämfört med 3,6 procent) kap. 23 gymnasieförordningen beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

74 6 Gymnasieskolan Andelen elever med reducerat program i kommunala gymnasieskolor var 4,0 procent våren Framförallt elever på estetisk utbildning läste reducerat program, 7,1 procent. Variationen mellan de kommunala huvudmännen vad gäller andelen elever som beviljats reducerat program var förhållandevis stor även om den har minskat de tre senaste läsåren. I fyra kommuner hade minst var femte elev med slutbetyg vårterminen 2007 beviljats reducerat program. Vårterminen 2006 hade sex kommuner motsvarande andel och vårterminen 2005 var det åtta kommuner. I 43 kommuner hade inga elever reducerat program. 22 Andelen elever med reducerat program var i landstingskommunala skolor 6,9 och i fristående skolor 3,9 procent. I de fall en elev bedöms klara av fler kurser än vad som krävs för ett fullständigt gymnasieprogram kan eleven beviljas rätt att läsa fler kurser än vad som normalt ingår i studierna (2 500 poäng). Något fler än var femte elev som fick ett slutbetyg våren 2007 hade läst ett utökat program. Denna andel har minskat de senaste åren. På kommunala skolor hade 21 procent av eleverna ett utökat program. Högst andel elever med utökat program hade gått fordonsprogrammet (36 procent). På landstingskommunala skolor var andelen elever med utökat program 32 procent och i fristående skolor var andelen 29 procent. Män gick oftare ett utökat program än kvinnor, 24 procent respektive 21 procent. (Tabell 47) Byte av studieväg Av nybörjareleverna som hösten 2006 påbörjade en gymnasieutbildning har var tionde elev bytt studieväg hösten 2007 (exklusive elever på IV). Det är något fler elever som byter studieväg på de kommunala skolorna jämfört med elever i landstingskommunala och fristående skolor. Syftet med de individuella programmen (IV) är att eleven ska fortsätta sina studier vid ett nationellt eller specialutformat program. Bland de nybörjarelever som påbörjade ett individuellt program hösten 2006 bytte 38 procent till en annan utbildning året därpå. Men det finns stora skillnader mellan kommunerna. I ett tiotal kommuner bytte mer än 80 procent av nybörjareleverna med ett individuellt program till ett annat program medan det i ett femtontal kommuner var färre än var femte elev som gjorde motsvarande byte. Knappt 95 procent av dem som våren 2007 fick slutbetyg efter tre års studier fick det från en utbildning med samma innehåll som de påbörjade. Av de elever som fick slutbetyg efter ytterligare ett studieår hade endast 42 procent betyg från den utbildning de först började på. Skillnaderna mellan de olika utbildningarna var små vad gäller studievägsbyten. Kvinnor som börjat studera på vissa mansdominerade utbildningar, som energi, el, fordon och industri, har dock oftare bytt utbildningsinnehåll än andra. Studietid och studieavbrott Studieavbrott och slutbetyg utan grundläggande behörighet har under våren 2008 undersökts i Skolverkets rapport Studieresultat i gymnasieskolan en statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier. Undersökningen bygger på registeruppgifter och omfattar alla som har gått i svensk grundskola. Med av 22 Uppgiften avser var skolan är belägen. 72 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

75 Gymnasieskolan 6 brott menas att eleven inte har fått ett slutbetyg. Utan grundläggande behörighet avser när en elev inte erhållit ett slutbetyg eller när en elev fått ett slutbetyg men inte uppnått grundläggande behörighet. Resultaten i undersökningen visar att andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola har ökat för elevkullen född 1985 jämfört med elever födda Fortfarande gäller dock att var tredje elev, vilket motsvarar runt elever per år inte har grundläggande behörighet för vidare studier. Mer än var fjärde ung kvinna och mer än var tredje ung man lämnar gymnasieskolan utan grundläggande behörighet när vuxenlivet börjar. Flertalet som lämnar gymnasieskolan utan behörighet har gått i årskurs 3 och är därmed nära att nå målet för behörighet. Redan i första årskursen lämnar 7 procent av eleverna studierna. Ytterligare 4 procent kommer aldrig längre än till andra årskursen. Drygt 20 procent har gått i årskurs 3 utan att slutföra studierna med grundläggande behörighet. Knappt hälften av dessa har ett slutbetyg och övriga har lämnat gymnasieskolan med ett samlat betygsdokument. Att andelen elever med grundläggande behörighet ökat stämmer däremot inte för elever som startat på individuella program. Endast en av sex klarar studierna. Inte heller för gruppen elever som har lågutbildade föräldrar syns någon förbättring. Detta gäller även män med invandrarbakgrund. Förbättringarna gäller heller inte de grupper som avbryter sina studier redan i årskurs 1 eller årskurs 2. Utländsk bakgrund och studietraditioner från hemmet har stor betydelse för elevernas prestationer i gymnasieskolan. Nära nog hälften av de elever som har utländsk bakgrund och lika stor andel bland dem med lågutbildade föräldrar når ej grundläggande behörighet. Elever som går yrkesinriktade utbildningar får grundläggande behörighet i mindre utsträckning än de som går på studieinriktade utbildningar. Sämst är resultaten för dem som började på individuella program. I normalfallet då alla elever är inskrivna i 3 studieår i gymnasieskolan uppgår antalet studieår för nybörjarna hösten 2002 till studieår. Det faktiska antalet studieår som nybörjarna hösten 2002 var inskrivna i gymnasieskolan uppgick till studieår, det vill säga fler studieår än normalt. Diagram 15 Studieresultat i grundskolan Studieår utan grundläggande behörighet, 32% slutbetyg med grundläggande behörighet, 68% 1 år, 2% 2 år, 4% 3 år, 18% 4 år, 7% 5 år, 1% 3 år, 62% 4 år, 5% 5 år, 1% studietid studietid Drygt 32 procent eller elever som var nybörjare hösten 2002 hade efter fem läsår inte uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskolor. Av dessa elever avbröt 24 procent eller elever sina studier inom fem läsår medan 8 procent hade fått slutbetyg utan grundläggande behörighet. Av de 32 procent som saknade grundläggande behörighet hade 26 procent varit inskrivna i minst 3 studieår i gymnasieskolan, det vill säga åtta av tio elever utan grundläggande behörighet hade varit inskrivna i minst 3 studieår i gymnasieskolan. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

76 6 Gymnasieskolan Av resterande 6 procent hade 2 procent eller elever studerat i 1 år medan cirka 4 procentenheter eller elever hade studerat i 2 år. Utöver resultaten från rapporten, går det att belysa studieavbrott genom att följa individer över tid och se om de fortsätter studera på gymnasieskolan. Den senaste statistiken där det går att följa elever för att se om de fortsätter längre än ett studieår avser elever som började läsåret 2006/07. Av samtliga elever som hösten 2006 gick i gymnasieskolans första årskurs var det sex procent av eleverna som avbröt eller gjorde ett studieuppehåll från sin gymnasieutbildning under eller efter det första studieåret (år 1). Ungefär var åttonde elev hade under samma period bytt program. En stor del av de elever som bytte hade börjat sina studier på IV. Ungefär en fjärdedel av eleverna som gick ett individuellt program första året hösten 2006 återfanns inte i gymnasieskolan ett år senare. Andelen elever som bytt studieväg efter år 1 var också betydligt större på individuella program än på nationella program (31 procent jämfört med 11 procent). Övergång till universitets- och högskolestudier Av de elever som slutförde gymnasieskolan och erhöll slutbetyg eller motsvarande våren 2004 hade 42 procent påbörjat högskolestudier inom tre år (senast vårterminen 2007). Det var en minskning jämfört med föregående elevgrupp då 44 procent påbörjade en högskoleutbildning inom tre år. Kvinnor påbörjar i större utsträckning än män en högskoleutbildning. Av de elever som slutförde sina gymnasiestudier läsåret 2003/04 hade 47 procent av kvinnorna och 37 procent av männen påbörjat en högskoleutbildning inom tre år. Elever från naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- och teknikprogrammen (80, 56 respektive 54 procent) påbörjade en utbildning på högskolan inom tre år i betydligt större utsträckning än elever från övriga nationella program. Relativt höga andelar noterades för teknikprogrammet (54 procent), estetiska programmet (41 procent), medieprogrammet (33 procent), omvårdnadsprogrammet (27 procent) och barn- och fritidsprogrammet (23 procent). För elever som avslutade sin utbildning på fristående skola eller på ett specialutformat program var andelen som övergick till högre studier, 51 procent respektive 47 procent. För elever med svensk bakgrund och ett slutbetyg från gymnasieskolan gick 41 procent till högskolan inom tre år. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var 48 procent. Det finns stora skillnader mellan kommuner när det gäller övergång till högskolan. Mellan de olika kommungrupperna varierar övergången till högskolan inom tre år från 32 procent (glesbygdskommuner) till 49 procent (storstäder). I den kommun där övergången till högskolan var störst hade 69 procent av eleverna påbörjat en högskoleutbildning inom tre år. Motsvarande andel för den kommun som hade lägst andel var 13 procent. Övergång till komvux Av de elever som gick i gymnasieskolans tredje årskurs hösten 2005 fortsatte elever till komvux det följande läsåret, det vill säga 13 procent. Av de elever som inte erhållit ett slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan återfanns 15 procent i komvux följande läsår. Motsvarande andel för elever med slutbetyg eller motsvarande var 12 procent. Det var betydligt vanligare att kvinnor studerade i komvux läsåret efter sista årskurs i gymnasieskolan. Bland elever 74 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

77 Gymnasieskolan 6 Tabell 48 Övergång till högskolan inom tre år för elever som avslutat gymnasieskolan läsåret 1999/ /04 Avgångsår Huvudman Kön Bakgrund Studieväg Totalt Antal Elever med slut- eller avgångsbetyg läsåren 1999/00, 00/01, 01/02, 02/03 och 03/04 elever i högskoleutbildning inom tre år (senast våren 03, 04, 05, 06 resp. 07) antal och andel inom respektive delgrupp av Andel elever med svensk bakgrund elever med utländsk bakgrund Totalt % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Gymnasieskolan totalt 1999/ , , , , ,5 Gymnasieskolan totalt 2000/ , , , , ,7 Gymnasieskolan totalt 2001/ , , , , ,4 Gymnasieskolan totalt 2002/ , , , , ,0 Gymnasieskolan totalt 2003/ , , , , ,1 Kommun , , , , ,8 Landsting , ,0 27 8,4 3 15,8 1 20,0 Fristående 1) , , , , ,5 Kvinnor , , ,9.. Män , , ,1 Elever med svensk bakgrund , , ,0.... Elever med utländsk bakgrund , , ,1 Nationella program 2) , , , , ,8 Barn- och fritid (BF) , , , , ,5 Bygg (BP) , , ,2 El (EC) , , ,6 2 28, ,9 Energi (EN) ,1 2 13,3 32 8, ,0 6 15,8 Estetiska (ES) , , , , ,2 Fordon (FP) ,3 2 1,9 21 1, ,4 Handels- o. adm. (HP) , ,2 85 9, , ,4 Hantverk (HV) , ,5 11 9, ,7 3 18,8 Hotell- o. rest. (HR) , ,4 70 5, ,2 9 5,4 Industri (IP) ,2 2 4,9 27 3,2 1 16,7 1 1,3 Livsmedel (LP) ,1 16 7,7 3 3, Medie (MP) , , , , ,1 Naturbruk (NP) , ,5 33 5,7 8 24,2 2 22,2 Naturvetenskap (NV) , , , , ,2 Omvårdnad (OP) , , , , ,8 Samhällsvet. (SP) , , , , ,6 Teknik (TE) , , , , ,5 Specialutform. program (SM) 2) , , , , ,2 Individuella program (IV) 2) ,9 2 1,7 2 0,7 3 6,3 3 3,5 Utb. vid frist. skolor exkl. IB 2) , , , , ,5 Int. Baccalaureate (IB) , , , , ,8 1) Elever i skolor med fristående huvudman. 2) Specialutformade och individuella program redovisas endast för kommunala och landstingskommunala skolor. Nationella program innehåller elever från kommunala och landstingskommunala skolor samt vissa elever vid riksinternatskolor. Övriga utbildningar vid fristående skolor redovisas separat. som saknade slutbetyg var andelen som fortsatte i komvux 18 procent för kvinnor respektive 12 procent för män. Motsvarande andelar för de med slutbetyg var för kvinnor 15 procent och män 9 procent. Elever med utländsk bakgrund kompletterade sina gymnasiestudier dubbelt så ofta som elever med svensk bakgrund. Andelen elever med slutbetyg som gör en direkt övergång till komvux var 23 procent för elever med utländsk bakgrund och 11 procent för elever med svensk bakgrund. Motsvarande andel för de som saknade slutbetyg var 23 procent för elever med utländsk bakgrund och 12 procent för elever med svensk bakgrund. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

78 6 Gymnasieskolan Övergången från gymnasieskolan till komvux uppvisade inte några stora skillnader mellan olika huvudmän för gymnasieutbildningen. Det var med andra ord ungefär lika vanligt att elever från en fristående gymnasieskola som från en kommunal skola fortsatte i komvux. Noterbart var att inom landstingens naturbruksutbildning hade kvinnor med slutbetyg från gymnasieskolan i betydligt större utsträckning än män fortsatt studera på komvux, 16 procent för kvinnor jämfört med 4 procent för män. Variationen var stor mellan de kommunala gymnasieskolornas nationella program. Störst övergång till komvux uppmättes för elever som gått omvårdnadsprogrammet (17 procent) och lägst för elever som gått byggprogrammet (3 procent). Bland elever som fått slutbetyg från gymnasieskolan är övergången till komvux störst första året efter gymnasieskolan. De senaste fem åren har andel varit procent. Andra året efter gymnasiet påbörjar 7 9 procentenheter ytterligare studier i komvux. Sammantaget har nästan var tredje person som slutfört gymnasieskolan studerat någon gång i komvux de följande fem åren. Kvinnor fortsatte i betydligt högre utsträckning än män i komvux (36 procent jämfört med 27 procent). 76 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

79 7 Gymnasiesärskolan 7.1 Organisation Utbildningen i gymnasiesärskolan syftar till att ge utvecklingsstörda ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara den som ges i gymnasieskolan (Skollagen 6 kap.1 ). Alla elever som fullgjort sin skolplikt i den obligatoriska särskolan ska erbjudas fortsatt fyraårig utbildning i gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan erbjuder yrkesutbildning på samma sätt som gymnasieskolan i nationella, specialutformade eller individuella program. Styrelsen för särskolan avgör om en elev ska erbjudas yrkesutbildning på ett nationellt eller specialutformat program eller om eleven ska erbjudas yrkesträning eller verksamhetsträning inom ett individuellt program. De individuella programmen i gymnasiesärskolan riktar sig främst till elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt eller specialutformat program. Läsåret 2007/08 var antalet elever i gymnasiesärskolan 8 700, vilket innebar att antalet elever har ökat med 132 procent sedan läsåret 1994/95 då antalet elever var Jämfört med läsåret 2006/07 ökade antalet elever med 6 procent. År 2007/08 deltog 36 procent av gymnasiesärskolans elever i yrkesträning eller verksamhetsträning inom ramen för ett individuellt program (IVprogram) medan 64 procent deltog i yrkesutbildning enligt ett nationellt eller Tabell 49 Antal elever i gymnasiesärskolan den 15 oktober / / / / /08 Gymnasiesärskolan totalt Yrkesförberedande linjer/program Yrkesträning + Verksamhetsträning (IV-programmet) beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

80 7 Gymnasiesärskolan specialutformat program. Könsfördelningen i gymnasiesärskolan var 41 procent flickor och 59 procent pojkar. Majoriteten av eleverna i gymnasiesärskolan (93 procent) fick sin utbildning i skolor med kommunal huvudman. Fem procent av eleverna i gymnasiesärskolan gick på en fristående skola. Totalt anordnades gymnasial särskola i 265 skolor i 171 kommuner läsåret 2007/08 varav 23 skolor hade fristående huvudman och 7 skolor bedrevs i landstingsregi. Det genomsnittliga antalet elever per skola var 31. I gymnasiesärskolan var 37 procent av eleverna bosatta i annan kommun än den där skolan var belägen. Andelen integrerade särskoleelever i en gymnasieskolklass var knappt 3 procent. Tabell 50 Antal elever i gymnasiesärskolan den 15 oktober fördelade efter huvudman Läsår Integration Huvudman Kön Antal skolkommuner Antal elever i Gymnasiesärskola IV-program Yrkesförberedande Antal skolor linjer/program Yrkesträning Verksamhetsträning Samtliga elever 2003/ Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

81 Gymnasiesärskolan 7 Diagram 16 Indexerad elevutveckling i gymnasiesärskolan index (elevantal 1994/95=100) Yrkesutbildning med tillsvidareanställning gymnasiesärskolan, totalt /95 96/97 98/99 00/01 02/03 Yrkesträning + verksamhetsträning (iv-programmet) 04/05 06/07 läsår Tabell 51 Lärare i gymnasiesärskolan 15 oktober ) 7.2 Resurser Lärare Läsåret 2007/08 fanns drygt lärare, varav i skolor med kommunal huvudman. Tjänstgöringsgraden var 73 procent och omräknat till heltidstjänster var antalet lärare (samtliga huvudmän) Det var en ökning med 110 heltidstjänster jämfört med läsåret 2005/06. Det fanns 187 tjänstgörande lärare i fristående gymnasiesärskolor. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 67 procent. Omräknat till heltidstjänster uppgick antalet lärare till 125. Samtliga huvudmän inräknade gick det 23,6 lärare per 100 elever jämfört med 24,0 läsåret innan. I fristående skolor var antalet lärare per 100 elever högre än i skolor med kommunal huvudman elever, 31,4 jämfört med 23,1 lärare per 100 elever. Läsår Pedagogisk högskoleexamen Huvudman Antal tjänstgörande lärare Totalt Kvinnor Män Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i procent Antal lärare omräknat till heltidstjänster Totalt Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 2003/04 Samtliga lärare , ,8 Andel (%) med ped. högskoleexamen 78,3 81,3 73,2. 80,6 88, /05 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 78,1 81,5 72,0. 79,9 87, /06 Samtliga lärare , ,5 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 77,0 80,2 71,3. 79,5 86, /07 Samtliga lärare , ,0 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 76,9 81,0 69,7. 79,5 85, /08 Samtliga lärare , ,6 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 78,2 82,3 70,8. 80,5 85,4. Per huvudman 2007/ , ,6 Kommun (samtliga lärare) , ,1 Landsting (samtliga lärare) , ,5 Fristående (samtliga lärare) , ,4 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

82 7 Gymnasiesärskolan Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen ligger på samma nivå läsåret 2007/08 som läsåret 2003/04. I fristående särskola var andelen med pedagogisk högskoleexamen lägre än i skolor med kommunal huvudman, 50 procent jämfört med 83 procent. Kostnader Den totala kostnaden för gymnasiesärskolan (kommunal huvudman) uppgick år 2007 till drygt 2 miljarder kronor. 1 Kostnaden per elev uppgick till , 2 en ökning med 1 procent (i fasta priser) 3 jämfört med föregående år. Den största kostnadsposten i gymnasiesärskolan var precis som i obligatorisk särskola undervisningskostnaden. Den utgjorde 45 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för undervisning ökade med 3 procent jämfört med föregående år och uppgick år 2007 till kronor per elev. Kostnaden för lokaler utgjorde 13 procent av den totala kostnaden, vilket innebar att lokalkostnaden var den näst största kostnadsposten för gymnasiesärskolan bortsett från övriga kostnader. Kostnaderna för läromedel har minskat med 5 procent eller drygt 500 kronor per elev jämfört med Även kostnaderna för skolmåltider och lokaler minskade jämfört med föregående år, 2 respektive 1 procent och skolskjuts var något lägre 2007 jämfört med Kostnaden för skolskjuts utgjorde 8 procent av hemkommunens totala kostnad. Skolskjutskostnaden minskade med 3 procent jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev i gymnasiesärskolan år Eftersom hemkommunen ansvarar för skolskjuts för de elever som bor i kommunen, oavsett var eleverna går i skola, har skolskjutskostnaden i måttet per elev dividerats med antalet gymnasiesärskoleelever folkbokförda i kommunen, dvs. såväl integrerade elever som elever som inte är integrerade. I övriga mått har kostnaden dividerats med antalet elever i gymnasiesärskolan som inte är integrerade i gymnasieskolan. 1 I totalkostnaden ingår inte kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor samt statsbidrag till två landsting för riksrekryterande utbildningar. Dessa kostnader för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan tillsammans var år tkr, tkr resp tkr. 2 Exklusive kostnad för skolskjuts då denna kostnad beräknas på antalet folkbokförda särskoleelever i kommunen. 3 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 2,2 procent mellan 2006 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

83 Gymnasiesärskolan 7 Tabell 52 Kostnader för gymnasiesärskolan (löpande priser) Kostnad totalt miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev, kr 2003 Totalt 1,2) ) 2004 Totalt 1,2) ) 2005 Totalt 1,2) ) 2006 Totalt 1,2) ) 2007 Totalt 1,2) ) undervisning lokaler skolmåltider läromedel/utrustning/ skolbibliotek skolskjuts/reseersättning ) elevvård övrigt ) Kostnader för elever integrerade i gymnasieskolan ingår inte. 2) De kostnader för särskolan som består av kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor samt statsbidrag till två landsting för riksrekryterande utbildningar ingår inte här. Dessa kostnader var för den obligatoriska särskolan tkr och gymnasiesärskolan tkr samt tkr i statsbidrag till landsting för riksrekryterande utbildningar. 3) I kostnaden per elev divideras det medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. I detta mått, till skillnad från den totala kostnaden, ingår inte kostnaden för skolskjuts då denna kostnad divideras med antalet folkbokförda särskoleelever i kommunen. 4) Kommunens kostnad för skolskjutsar dividerat med medeltalet av antal folkbokförda särskoleelever i kommunen den 15 oktober 2006 och 15 oktober Skolskjutskostnaden per elev ingår alltså inte, som ovan beskrivet, i den totala kostnaden per elev. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

84 8 Kommunal vuxenutbildning (komvux) 8.1 Organisation Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är utbildning för vuxna på grundskolenivå och syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den ska också syfta till att möjliggöra fortsatta studier. Varje kommunmedborgare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år personen fyller 20 år om personen saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan och är bosatt i landet. Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i gymnasieskolan. Utbildning får anordnas i alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av specialidrott. Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny nivå i deras yrke eller till ett nytt yrke. Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att informera om och anordna grundläggande vuxenutbildning i sådan omfattning att de kommuninvånare som har rätt till utbildningen och önskar delta i den får göra det. Kommunerna ska vidare sträva efter att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Utbildningen i komvux anordnas i form av kurser. Kunskapsmålen för utbildningen är desamma som för ungdomsutbildningen, men kursernas innehåll, omfattning och tyngdpunkter behöver inte vara identiska. Kommuner och landsting är huvudmän för komvux. Huvudmännen får anlita andra utbildningsanordnare för genomförande av utbildningen. Landstingen anordnar numera endast gymnasial vuxen utbildning och påbyggnadsutbildning inom området naturbruk. Kommunerna har sedan hösten 1993 fått extra statsbidrag för särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten. De extra statsbidragen medförde att 82 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

85 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 8 Diagram 17 Indexerad förändring av antalet elever och kursdeltagare i komvux läsåren 1993/ /07 index (1993/94 = 100) kursdeltagare 150 elever /94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 läsår komvux expanderade mycket kraftigt under 1990-talet. Mellan 1998/99 och 2006/07 minskade dock antalet elever från till och antalet kursdeltagare från till De statliga bidragen för Kunskapslyftet utbetalades under åren 1997 till 2002 och ersattes 2003 med statligt stöd för utbildning av vuxna. Från och med 2007 utgår inte något riktat statsbidrag till komvux utan detta har ersatts med ett reducerat generellt bidrag som lagts in i det kommunala utjämningsbidraget. I statistiken över komvux används två begrepp med olika betydelse: elev och kursdeltagare. En elev är en fysisk person som läser en eller flera kurser i komvux. Av detta följer att en elev kan studera på flera olika nivåer under läsåret. I statistiken har dessa elever förts till den nivå där eleven studerar flest timmar. Genom detta förfaringssätt undviks en dubbelräkning av eleverna, men det innebär samtidigt att antalet elever på varje enskild nivå underskattas något. På varje kurs som eleven deltar i räknas han/hon som en kursdeltagare. Läsåret 2006/07 Läsåret 2006/07 uppgick antalet elever till , vilket var en minskning med 10 procent jämfört med läsåret 2005/06. Nästan alla, 99,85 procent av eleverna, deltog i utbildningar som anordnades av kommuner (inklusive köpt utbildning), medan landstingen svarade för resterande 0,15 procent. Kommunernas elevantal minskade med 10 procent, medan antalet elever i landstingen minskade ännu mer, nämligen med 16 procent mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. Den gymnasiala vuxenutbildningen minskade med 10 procent och den grundläggande vuxenutbildningen med 10 procent mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. Påbyggnadsutbildningen ökade däremot med drygt 2 procent. Orsaken till att antalet elever ökar något i påbyggnadsutbildning är det särskilda statsbidrag som utgår för dessa utbildningar. Nitton kommuner i landet hade inte någon kommunal vuxenutbildning i kommunen under läsåret 2006/07. Utbildningsbehoven tillgodosågs i dessa kommuner genom kommunalförbund eller andra kommunala samverkans former. Nio av landets 20 landsting och regioner anordnade kommunal vuxenutbildning. I de återstående landstingen har utbildningen helt överförts till kommunerna. Antalet skolor som anordnade komvux var 330, en minskning med 8 skolor sedan läsåret 2005/06. Mest skolor fanns 1997/98 (491) men antalet har beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

86 8 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) Tabell 53 Antal elever i komvux l äsåren 2002/ /07 Utbildningsnivå Huvudman 2002/ / / / /07 Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning Komvux (samtliga nivåer) Kommun Landsting Tabell 54 Antal kommuner, skolor, kursplaner, elever och kursdeltagare i komvux läsåren 2002/ /07 minskat stadigt sedan dess. Skolorna kan antingen vara särskilda komvuxskolor under ledning av en egen rektor eller gymnasie- eller grundskolor där komvux är organisatoriskt underställd rektor i ungdomsskolan. Ett ökande antal kommuner har under senare år valt att förlägga komvuxutbildning till s.k. lärcentra där olika vuxenutbildningsformer samlas inom kommunen och där samverkan sker mellan berörda utbildningsanordnare och arbetsliv. Under de senaste åren har också drygt en femtedel av utbildningsplatserna upphandlats av externa utbildningsanordnare och därigenom ofta förlagts utanför kommunens skolor. Denna andel har ökat från 21 procent läsåret 2002/03 till 27 procent läsåret 2006/07. Av det totala antalet elever i komvux läsåret 2006/07 var (58 procent) nyinskrivna. Det var en minskning med drygt elever (12 procent) jämfört med föregående år. Med nyinskrivna elever avses elever som inte bedrev studier inom komvux föregående läsår. Läsår Huvudman Utbildningsnivå Antal skolkommuner Antal skolor Antal kursplaner Antal elever Andel nyinskrivna elever 1) Antal kursdeltagare Andel (%) kursdeltagare hos annan anordnare 2) Antal kurser per elev Läsåret 2002/ , ,0 4,4 Kommun , ,2 4,4 Landsting , ,1 Läsåret 2003/ , ,6 4,3 Kommun , ,7 4,3 Landsting , ,5 Läsåret 2004/ , ,8 4,2 Kommun , ,0 4,2 Landsting , ,0 8,1 Läsåret 2005/ , ,6 4,1 Kommun , ,7 4,1 Landsting , ,1 6,2 Läsåret 2006/ , ,4 4,0 Kommun , ,5 4,0 Landsting , ,0 Grundläggande , ,0 2,6 Gymnasial , ,0 4,3 Kommun , ,1 4,3 Landsting , ,4 Påbyggnads , ,5 5,9 Kommun , ,3 5,8 Landsting , ,7 1) Andel av eleverna som ej bedrev komvuxstudier föregående läsår. 2) Andel av kursdeltagarna som deltog i kurs som upphandlats av annan utbildningsanordnare. 84 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

87 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 8 Tabell 55 Komvuxkurser med flest kursdeltagare läsåret 2006/07 Antalet kurser per elev var 4,0 läsåret 2006/07, dvs. varje elev deltog i genomsnitt i 4,0 kurser under året. Det var en minskning med 0,1 kurser jämfört med läsåret 2005/06. Eleverna läste flest kurser per elev under läsåret 1998/99 (5,6 kurser) och sedan dess har antalet kurser per elev minskat kontinuerligt. Det totala antalet kursdeltagare minskade med drygt (11 procent) mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. Antalet kursdeltagare inom gymnasial vuxenutbildning minskade med 11 procent, antalet i grundläggande vuxenutbildning minskade med 12 procent och antalet inom påbyggnadsutbildning minskade med 7 procent. Påfallande är att antalet elever inom påbyggnadsutbildningen ökade medan antalet kursdeltagare minskade. Eleverna läser alltså i genomsnitt ett mindre antal kurser än läsåret innan. Kunskapslyftet medförde en ökning av andelen kursdeltagare som deltog i kurser som huvudmannen köpt och som genomfördes av annan utbildningsanordnare än kommun och landsting. Under Kunskapslyftets första år, läsåret Utbildningsnivå Kurser Antal kommuner som ger kursen Kursdeltagare Totalt Kvinnor Män Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Grundläggande vuxenutbildning , , ,7 Svenska som andraspråk , , ,0 Engelska grundl. Vux , , ,9 Orienteringskurs , , ,3 Matematik , , ,4 Samhällskunskap , , ,8 Svenska , , ,1 Övr. kurser grundläggande vux , , ,1 Gymnasial vuxenutbildning , , ,1 Orienteringskurs , , ,0 Datorkunskap , , ,2 Matematik A , , ,1 Matematik B , , ,3 Engelska A , , ,7 Psykologi A , , ,2 Samhällskunskap A , , ,8 Arbetsmiljö och säkerhet , , ,3 Omvårdnad , , ,0 Etik och livsfrågor , , ,0 Medicinsk grundkurs , , ,1 Engelska B , , ,8 Svenska B , , ,1 Vård- och omsorgsarbete , , ,4 Människan socialt o. kulturellt , , ,1 Social omsorg , , ,3 Historia A , , ,9 Matematik C , , ,8 Övr. kurser gymnasial vux , , ,5 Påbyggnadsutbildning , , ,5 Omsorg , ,6 13 1, 4 Flygyrkesteknik , , ,7 Transportteknik , , ,8 Barns lärande och utveckling , ,7 18 3, 3 Fordonsyrkesteknik , , ,2 Att arbeta i förskola och fritidshem , ,4 18 3, 6 Övr. kurser påbyggnadsutb , , ,4 Samtliga nivåer , , ,5 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

88 8 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) Tabell 56 Antal elever, kvinnor, män, födda utomlands samt elever från annan kommun, i komvux läsåren 2002/ / /98, deltog 14 procent av kursdeltagarna i kurser som anordnades av andra utbildningsanordnare. Läsåret 2003/04 var motsvarande andel 21 procent och andelen har därefter ökat kontinuerligt till 27 procent läsåret 2006/07. Av det totala antalet kursdeltagare deltog 4 procent i kurser som anordnades på kvällstid och 7 procent i undervisning som inte var schemalagd. Resterande 89 procent av kursdeltagarna deltog i kurser som anordnades på dagtid. Den vanligast förekommande kursen på gymnasienivå var Orienteringskursen med kursdeltagare. Orienteringskurser är lokala kurser som ska ha ett eller flera av följande syften, nämligen att medverka till väl underbyggda beslut om studie- och yrkesval, ge ökade studietekniska färdigheter, utgöra en introduktion till kurser i olika ämnen samt ge möjlighet till bedömning av en elevs kunskaper i olika ämnen eller kurser. Orienteringskurser anordnades i 194 kommuner. Efter Orienteringskurserna hade Datorkunskap på gymnasienivå flest kursdeltagare, Kursen anordnades i 267 kommuner. Majoriteten, 67 procent, av eleverna var kvinnor. Denna andel har legat på denna nivå under de senaste tio åren. Kvinnornas andel var en knapp procentenhet högre jämfört med föregående läsår. Läsåret 2006/07 var 38 procent av samtliga elever inom kommunal vuxenutbildning födda utomlands. Året innan var andelen 36 procent. I grundläggande vuxenutbildning ökade andelen elever födda utomlands från drygt 82 till knappt 86 procent. Elevernas medianålder var 30 år för hela komvux. Det var samma medianålder som läsåret 2005/06. Högst medianålder hade eleverna i grundläggande vuxenutbildning (33 år). Eleverna i gymnasial vuxenutbildning hade lägst medianålder (28 år) och eleverna i påbyggnadsutbildning hade en medianålder på 31 år. Andelen elever som fick sin utbildning i en annan kommun än hemkommunen var 10 procent läsåret 2006/07. Läsår Utbildningsnivå Huvudman Kön Bakgrund Elever totalt Kvinnor Män Födda utomlands Bosatta i annan kommun Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Samtliga nivåer 2002/ , , , , ,7 Samtliga nivåer 2003/ , , , , ,1 Samtliga nivåer 2004/ , , , , ,2 Samtliga nivåer 2005/ , , , , ,4 Samtliga nivåer 2006/ , , , , ,1 Grundläggande , , , , ,4 Gymnasial , , , , ,6 Kommun , , , , ,5 Landsting 231 0, , ,3 13 5, ,3 Påbyggnads , , , , ,0 Kommun , , , , ,3 Landsting 77 0, , ,3 9 11, ,9 Hösten 2007 För att ge en bild av utvecklingen det senaste året redovisas här vissa uppgifter avseende hösten Uppgifterna bygger på den statistik som tidigare utgjort underlag för Skolverkets rapport om Kunskapslyftet. Statistiken omfattade ur- 86 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

89 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 8 sprungligen endast den gymnasiala vuxenutbildningen, men har nu utvidgats till att omfatta hela den kommunala vuxenutbildningen. Antalet elever i kommunal vuxenutbildning uppgick hösten 2007 till totalt Det var en minskning med 21 procent sedan föregående höst. Av eleverna studerade inom grundläggande vuxenutbildning, vilket var en minskning med 21 procent sedan hösten Elevantalet inom gymnasial vuxenutbildning var , en minskning med 21 procent sedan hösten Elevantalet inom påbyggnadsutbildningen var 2 049, vilket var en ökning med 31 procent sedan hösten Antalet kursdeltagare inom kommunal vuxenutbildning uppgick hösten 2007 till totalt Det var en minskning med 22 procent sedan föregående höst. Av kursdeltagarna studerade inom grundläggande vuxenutbildning, vilket var en minskning med 24 procent sedan hösten Antalet kursdeltagare inom gymnasial vuxenutbildning var , en minskning med 23 procent sedan hösten Antalet kursdeltagare inom påbyggnadsutbildningen var , vilket var en ökning med 30 procent sedan hösten Hösten 2007 deltog en elev inom kommunal vuxenutbildning i genomsnitt i 3,2 kurser, vilket var samma genomsnitt som hösten Tabell 57 Lärare i komvux 15 oktober ) 8.2 Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i komvux uppgick vid mätningen i oktober 2007 till personer. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 65 procent, vilket var en halv procentenhet mindre än året innan. Omräknat till heltidstjänster fanns det lärare i komvux. Andelen av årsarbetskraften som undervisar inom landstingets vuxenutbildning var 0,6 procent. Läsår Pedagogisk högskoleexamen Huvudman Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i procent Totalt Kvinnor Män Totalt Antal lärare omräknat till heltidstjänster med tillsvidareanställning Antal lärare (heltidstj.) per 100 heltidsstuderande 2) 2003/04 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,9 79,5 67,8. 78,1 87, /05 Samtliga lärare , Andel (%) med ped. högskoleexamen 75,6 80,2 67,9. 78,8 87, /06 Samtliga lärare , ,7 3) Andel (%) med ped. högskoleexamen 76,0 80,1 69,1. 78,9 86, /07 Samtliga lärare , ,0 Andel (%) med ped. högskoleexamen 75,6 79,8 68,3. 78,1 85, /08 Samtliga lärare , ,0 Andel (%) med ped. högskoleexamen 76,5 63,3 36, Per huvudman 2007/08 Kommun (samtliga lärare) , ,0 Andel (%) med ped. högskoleexamen 76,7 81,4 68,5. 79,4 85,9. Landsting (samtliga lärare) , ,4 Andel (%) med ped. högskoleexamen 58,1 75,0 51,6. 54,0 78,2. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2) Antalet heltidsstuderande har beräknats med hjälp av antalet redovisade elevtimmar och innebär att antalet sextiominuterslektioner under respektive hösttermin har dividerats med 270 (18 veckor x 15 sextiominuterslektioner). 3) Uppgifterna har korrigerats efter publicering av Skolverkets rapporter nr 276, nr 277, nr 283, nr 296 och nr 298. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

90 8 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) Jämfört med hösten 2006 minskade antalet tjänstgörande lärare med 17 procent, medan antalet lärare omräknat till heltidstjänster minskade med 18 procent. Lärartätheten i komvux, uttryckt som antal lärare (heltidstjänster) per 100 heltidsstuderande, låg hösten 2007 såsom hösten 2006 på 4,0. Det är troligt att uppgifter om lärare på kurser som köps av andra anordnare inte rapporteras fullständigt och att lärartätheten därmed kan vara underskattad. Hösten 2007 hade 79 procent av årsarbetskraften pedagogisk högskoleexamen. Det var en ökning med en dryg procentenhet jämfört med hösten innan. Variationerna mellan kommunerna var stora. Läsåret 2007/08 fanns totalt, samtliga huvudmän, 333 studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänster), vilket var 19 heltidstjänster färre jämfört med föregående läsår. SYV-tätheten, uttryckt som antal studie- och yrkesvägledare (heltidstjänster) per 100 heltidsstuderande, ökade från 0,35 till 0,37 mellan hösten 2006 och Det fanns alltså ungefär 1 heltidstjänst per 270 heltidsstuderande hösten Ca 75 procent av studie- och yrkesvägledarna har studie- och yrkesvägledarutbildning vilket var en ökning med 1 procentenhet jämfört med läsåret 2006/07. Samtliga dessa var anställda av kommuner. Kostnader Den totala kostnaden för komvux år 2007 var miljoner kronor, en minskning sedan 2006 med 13 procent i fasta priser. 1 Ungefär en femtedel av den totala kostnaden 2007 bestod av kostnader för upphandlad utbildning dvs. utbildning som köpts in av externa anordnare som studieförbund, folkhögskolor och privata anordnare. Andelen var ungefär densamma som föregående år. Volym- och kostnadsutvecklingen för komvux kan i huvudsak förklaras av att kommunerna sedan hösten 1993 fått statligt stöd för utbildningsåtgärder inom komvux. De statliga bidragen för Kunskapslyftet utbetalades under åren 1997 och 2002 och ersattes 2003 med statligt stöd för utbildning av vuxna. Under 2006 finansierades den kommunala vuxenutbildningen till 41 procent med riktade statsbidrag. Från och med 2007 har det statliga stödet för utbildning av vuxna utgått och ersatts med ett reducerat generellt bidrag som lagts in i det kommunala utjämningsbidraget. 2 År 2005 överfördes finansieringen av vissa påbyggnadsutbildningar från kommunal till statlig finansiering. Under 2007 uppgick det riktade statsbidraget för dessa utbildningar till 91 miljoner kronor. Samtidigt som de totala kostnaderna för komvux har minskat med 13 procent sedan 2006 har antalet elever omräknat till heltidsstuderande minskat med 18 procent. Räknat per heltidsstuderande var kostnaden för den utbildning som samtliga huvudmän anordnade eller upphandlade kronor per heltidsstuderande Det var en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Motsvarande kostnad för grundläggande vuxenutbildning samt för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning var respektive kronor. Det motsvarar en ökning med 12 respektive 5 procent jämfört med föregående år. 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 2,2 procent mellan 2006 och Under 2007 utgick det också riktat statsbidrag med 68,9 miljoner kronor till kommuner som genomfört förhållandevis fler yrkesinriktade kurser under 2006 än som det riktade bidraget förutsatte. Bidraget finansierades med statsbidrag som återbetalats av kommuner som inte hade anordnat utbildningar under 2006 i den omfattning som det utbetalade statsbidraget förutsatte. 88 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

91 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 8 Kostnaden per heltidsstuderande med kommun eller landsting som utbildningsanord nare (exklusive upphandlad utbildning) uppgick till kronor. Det var en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. För grundläggande vuxenutbildning samt gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning var motsvarande kostnad respektive kronor. Det motsvarar en ökning med 11 respektive 5 procent jämfört med föregående år. Vid landstingen, som erbjuder gymnasial vuxenutbildning inom det kostnadskrävande området naturbruk, kostade utbildningen i genomsnitt kronor per heltidsstuderande. Jämfört med föregående år minskade kostnaderna med 31 procent per heltidsstuderande. Landstingen hade en mindre än hälften så stor undervisningskostnad för komvux jämfört med kommunerna. Kostnaderna för läromedel, utrustning m.m. var fem gånger så hög för landstingen som för kommunerna. Tabell 58 Kostnader för komvux fördelade på huvudman och kostnadsslag (löpande priser) Kostnad totalt, mkr Samtliga huvudmän Kommunal huvudman Landsting Andel (%) Kostnad per heltidsstud. kr Kostnad totalt, mkr Andel (%) Kostnad per heltidsstud. 1) kr Kostnad totalt, mkr Andel (%) Kostnad per heltidsstud. 2) kr Samtliga nivåer Samtliga nivåer Samtliga nivåer Samtliga nivåer Samtliga nivåer av kommunen anordnad utbildning 3) Totalt undervisning lokaler läromedel/utr./bibl elevvård övrigt Grundläggande vuxenutbildning Totalt av kommunen anordnad utbildning 3) Totalt undervisning lokaler och invent läromedel/utr./bibl elevvård övrigt Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning Totalt av kommunen anordnad utbildning 3) Totalt undervisning lokaler och invent läromedel/utr./bibl elevvård övrigt ) Elever har räknats om till heltidsstuderande under året utifrån antal undervisningstimmar på de kurser de deltagit i. (15 timmar om 60 minuter per vecka under 36 veckor har betraktats som heltidsstudier). 2) Elever har räknats om till heltidsstuderande under året utifrån antal elevveckor på de kurser de deltagit i. 3) Exklusive upphandlad utbildning. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

92 8 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) Tabell 59 Antal kursdeltagare som slutfört respektive avbrutit kurs i komvux läsåren 2002/ / Resultat Av de kursdeltagare som fanns registrerade vid något tillfälle under läsåret 2006/07 fullföljde 74 procent den kurs de hade påbörjat under läsåret. 21 procent avbröt kursen. Resterande 5 procent deltog vid läsårets slut i kurser som ännu inte var avslutade. Män avbröt i högre grad, 24 procent, än kvinnor, 19 procent. Födda utomlands avbröt i något högre grad, 22 procent, än födda i Sverige, 20 procent. Den högst a andelen kursdeltagare som avbrutit kurs redovisas inom den grundläggande vuxenutbildningen, där 27 procent avbrutit kurs. Inom gymnasial vuxenutbildning var andelen 20 procent. Läsår Utbildningsnivå Kön Huvudman Antal kursdeltagare Slutfört kurs Avbrutit kurs Fortsätter nästa läsår Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2002/03 Samtliga nivåer , , ,5 2003/04 Samtliga nivåer , , ,6 2004/05 Samtliga nivåer , , ,2 2005/06 Samtliga nivåer , , ,0 2006/07 Samtliga nivåer , , ,1 Grundläggande vuxenutbildning , , ,7 Gymnasial vuxenutbildning , , ,7 Påbyggnadsutbildning , , ,0 Kvinnor , , ,8 Män , , ,7 Födda i Sverige , , ,0 Födda utomlands , , ,3 Kommun , , ,1 Landsting , , ,5 Antalet kursdeltagare som slutförde kurser inom gymnasial vuxenutbildning var Av dessa deltog i kurser där betyg ska sättas. För 11,7 procent av kursdeltagarna saknas uppgift om betyg. Betygsfördelningen för de resterande kursdeltagarna som fick betyg enligt det målrelaterade betygssystemet redovisas i tabell 60. Diagram 18 Procentuell fördelning av betygen i gymnasial vuxenutbildning under läsåren 1995/ /07 andel (%) kursdeltagare g vg mvg ig 0 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 läsår 90 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

93 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 8 Tabell 60 Betygsfördelning för kursdeltagare som slutfört kurs inom gymnasial vuxenutbildning läsåren 2002/ /07 Läsåret 2006/07 var den genomsnittliga betygsfördelningen Icke godkänt 11 procent, Godkänt 34 procent, Väl godkänt 32 procent och Mycket väl godkänt 23 procent. Under de senaste nio läsåren har andelen kursdeltagare med betyget Väl godkänt minskat kontinuerligt. Andelen med betyget Godkänt steg något det senaste året medan betyget Icke Godkänt låg på i princip samma nivå som förra året. Andelen med betyget Mycket väl godkänt ökade kraftigt mellan läsåren 1994/95 och 2002/03 men har under de fyra senaste läsåren minskat successivt. Andelen kursdeltagare med betyget Mycket väl godkänt var betydligt lägre än genomsnittet i kurserna Matematik B (15 procent) och Matematik C (13 procent). Högst andel med betyget Mycket väl godkänt hade kursdeltagare i Datorkunskap (24 procent). Liksom i grundskolan och påbyggnadsutbildningen hade kvinnor inom gymnasial vuxenutbildning i genomsnitt högre betyg än män. Kursdeltagare födda i Sverige hade högre betyg än de som var födda utomlands. Läsår Kurs Kön Bakgrund Huvudman Antal kursdeltagare som slutfört kurs Antal kursdeltagare med målrelaterade betyg 1) Därav med betyget Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Mycket väl godkänd (MVG) Gymnasial vux 2002/ , , , ,4 Gymnasial vux 2003/ , , , ,1 Gymnasial vux 2004/ , , , ,7 Gymnasial vux 2005/ , , , ,2 Gymnasial vux 2006/ , , , ,5 Orienteringskurs 2) Datorkunskap , , , ,3 Matematik A , , , ,6 Matematik B , , , ,4 Engelska A , , , ,4 Psykologi A , , , ,7 Samhällskunskap A , , , ,9 Arbetsmiljö och säkerhet , , , ,8 Omvårdnad , , , ,0 Etik och livsfrågor , , , ,1 Medicinsk grundkurs , , , ,4 Engelska B , , , ,9 Svenska B , , , ,0 Vård- och omsorgsarbete , , , ,4 Människan socialt o. kulturellt , , , ,5 Social omsorg , , , ,8 Historia A , , , ,1 Matematik C , , , ,3 Övr. kurser gymnasial vux , , , ,9 Kvinnor , , , ,6 Män , , , ,9 Födda i Sverige , , , ,2 Födda utomlands , , , ,5 Kommun , , , ,5 Landsting , , , ,0 1) För kursdeltagare med datum för avslutad kurs inom läsåret 2006/07 (exklusive orienteringskurser där betyg ej skall ges) saknar 11,7 procent uppgift om betyg. 2) På orienteringskurser skall enligt förordning inte sättas betyg. Andel (%) beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

94 9 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 9.1 Organisation Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) bildades den 1 januari 2002 då Statens skolor för vuxna (SSV) och delar av Distansutbildnings myndigheten, Distum, slogs samman till en ny myndighet inom vuxenutbildningsområdet. CFL har haft i uppdrag att främja livslångt lärande för alla genom att stärka och stimulera utvecklingen av flexibelt lärande inom vuxenutbildning och folkbildning. Myndigheten har bestått av två operativa enheter, en i Härnösand och en i Norrköping, samt av ett centralt kansli i Hässleholm. Den 1 oktober 2008 lades CFL ned i enlighet med ett regeringsbeslut från Beslutet om CFL:s nedläggning kom efter en utredning som på regeringens uppdrag gjort en översyn över statliga myndigheter inom skolområdet. Utredningen föreslog att flera myndigheter med skol- och vuxenutbildningsinriktning skulle läggas ned. Delar av CFL:s verksamhet fördes över till Skolverket, medan annan verksamhet lades ned. Syftet med CFL:s utbildningsverksamhet har varit att komplettera kommunernas utbud genom att erbjuda sådana kurser som inte kan anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen med tillräcklig spridning och regelbundenhet. För utbildningen tillämpas de kursplaner som fastställts av Skolverket för den kommunala vuxenutbildningen. Kursplaner för lokala kurser fastställs av styrelsen för CFL. Vidare har CFL, förutom att genomföra distansutbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning, även utvecklat metoder och läromedel samt arbetat konsultativt gentemot kommunerna för att stödja dem i arbetet med att skapa flexibla utbildningar med distansmetoder. Distansundervisning ger möjlighet till flexibel kursstart, kursuppläggning, studietakt och metod. CFL har i enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 2007 avvecklat all sin utbildningsverksamhet och de sista eleverna avslutade sina studier under våren 92 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

95 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Läsåret 2006/07 var därmed det sista för CFL:s utbildningsverksamhet. På grund av detta finns det inga läraruppgifter att redovisa för läsåret 2007/08 utan detta avsnitt utgår i årets upplaga. CFL har under 2007 arbetat med att tillgängliggöra sina utbildningar för kommunernas vuxenutbildning så att de kan överta och fortsätta nyttja samt utveckla CFL:s kurser. I nedanstående redovisning ingår elever som deltagit i utbildning som finansierats genom ordinarie anslag eller de särskilda medel som tilldelats myndigheten. Härutöver genomför myndigheten uppdragsutbildning bl.a. genom att sälja utbildningsplatser till kommunerna. Om en kommun köpt utbildning av CFL redovisas den som köpt utbildning i komvux, dvs. den redovisas inte här. Tabell 61 Antal elever vid CFL läsåren 2002/ /07 efter utbildningsnivå Utbildningsnivå Studieform 2002/ / / / /07 Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning CFL (samtliga nivåer) Heldistans Intervallkurser Läsåret 2006/07 deltog samtliga elever vid CFL i Internetbaserade distanskurser på gymnasial nivå. Kurserna har inga kursträffar förutom obligatoriska laborationsmoment. Det totala antalet elever vid CFL läsåret 2006/07 var 456, en minskning med närmare 80 procent jämfört med 2005/06. Samtliga elever deltog i gymnasial vuxenutbildning. Av eleverna var 39 procent män och 61 procent kvinnor. 18 procent av eleverna var födda utomlands. Tabell 62 Antal elever och kursdeltagare vid CFL läsåret 2006/07 fördelade efter utbildningsnivå, studieform, kön och bakgrund Utbildningsnivå Studieform Kön Bakgrund Elever, totalt Kursdeltagare, totalt Antal Andel (%) Antal Andel (%) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Heldistans Intervallkurser Påbyggnadsutbildning Samtliga nivåer Heldistans Intervallkurser Kvinnor Män Födda i Sverige Födda utomlands Andelen elever som var 30 år eller äldre uppgick till 47 procent under läsåret 2006/07. Den andelen ökade successivt under åren med Kunskapslyftet. Mellan läsåren 1996/97 och 1999/00 ökade andelen från 50 till 62 procent, en utveckling som avbröts läsåret 2000/01. I statistiken över CFL används två begrepp med olika betydelse: elev och kursdeltagare. En elev är en fysisk person som läser en eller flera kurser och på varje kurs som eleven deltar i räknas han/hon som en kursdeltagare. Antalet beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

96 9 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) kursdeltagare läsåret 2006/07 var 679, en minskning med drygt 80 procent jämfört med läsåret 2005/06. Det innebar att eleverna i genomsnitt deltog i 1,5 kurser under läsåret vilket var något lägre än föregående läsår. De femton största kurserna omfattade 94 procent av samtliga kursdeltagare. Flest kursdeltagare fanns i Spanska, 12 procent, följt av Matematik C, 11 procent, samt Tyska och Företagsekonomi A, båda ungefär 9 procent. Tabell 63 Kurser med flest kursdeltagare läsåret 2006/07 Kurser Antal kursdeltagare Totalt Kvinnor Män Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Spanska Matematik C Tyska Företagsekonomi A Ryska Kemi A Biologi A Företagsekonomi B Engelska C Fysik A Franska Naturkunskap B Kemi B Svenska C muntlig/ skriftl. kommunikation Litteratur och litteraturvetenskap Övriga kurser Samtliga kurser Resurser Kostnader Kostnaden för CFL uppgick verksamhetsåret 2007 till knappt 8 miljoner kronor. Eftersom skolformen var under avveckling under mätperioden avser kostnadsuppgifterna endast första kvartalet Kostnaderna för CFL finansierades till övervägande delen med statliga anslag. Den största kostnadsposten var utvecklingsarbete som utgjorde ungefär 76 procent av CFL:s kostnader, medan administration svarade för 3 procent, lokaler för 19 procent och undervisning för 0,4 procent av kostnaderna. Tabell 64 Kostnader för CFL (löpande priser) Kostnad totalt, tkr Andel (%) Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt undervisning 28 0 lokaler och inventarier administration läromedel/utrustning/bibliotek 3 0 utvecklingsarbete övrigt beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

97 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 9 Tabell 65 Antal kursdeltagare som slutfört respektive avbrutit kurs läsåren 2002/ / Resultat Av de 679 kursdeltagare som var registrerade vid CFL under läsåret 2006/07 slutförde 8 procent den kurs de påbörjat och 92 procent avbröt kursen. Att andelen som avbröt kurs var så hög förklaras till stor del av att elever som varit inaktiva under flera år, och därmed borde ha avskrivits under tidigare år, är borttagna ur elevregistret först under läsåret 2006/07. Den höga andelen avbrott förklaras också av att vissa elever i samband med utbildningsverksamhetens avveckling valt att inte slutföra sina pågående kurser. Jämfört med kursdeltagare i komvux är studietakten lägre i CFL. Detta beror på att kursdeltagarna ofta kombinerar yrkesarbete med studier och att studier vid CFL kan påbörjas när som helst under året samt bedrivas i den studietakt som kursdeltagaren finner lämplig. Läsåret 2006/07 slutförde 52 kursdeltagare gymnasial vuxenutbildning vid CFL. Av dessa erhöll samtliga betyg enligt det målrelaterade betygssystemet. Läsår Utbildningsnivå Studieform Kön Bakgrund Antal kursdeltagare Slutfört kurs Avbrutit kurs Fortsätter nästa läsår Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2002/03 Samtliga nivåer , , ,4 2003/04 Samtliga nivåer , , ,6 2004/05 Samtliga nivåer , , ,4 2005/06 Samtliga nivåer , , ,8 2006/07 Samtliga nivåer , ,3 0. Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning , ,3 0. Påbyggnadsutbildning Heldistans , ,3 0. Intervallkurser Kvinnor , ,2 0. Män , ,6 0. Födda i Sverige , ,8 0. Födda utomlands , ,4 0. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

98 10 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 10.1 Organisation Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (grundsärskolan respektive träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Särvux har egna kursplaner och timplaner. Skolformen vänder sig till vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och eleverna kan välja att studera en enda kurs eller olika kombinationer av kurser. Timplanerna i särvux anger endast riktvärden. En elev kan behöva mer eller mindre tid för att nå ett utbildningsmål och har alltid rätt att fullfölja kursen. Förutsättningen är dock att eleven bedöms ha förmåga att nå ett bestämt utbildningsmål. I likhet med vad som gäller för särskolan fördes huvudmannaskapet för särvux över från landstingen till kommunerna under 1990-talets första hälft. Utbildning anordnades hösten 2007 i totalt 221 kommuner, en ökning med 6 kommuner jämfört med föregående år. För eleverna i 16 av dessa kommuner samordnades undervisningen i sex gymnasieförbund. Särvuxeleverna var bosatta i 257 kommuner vilket var en ökning med 6 kommuner jämfört med föregående läsår. Drygt fem procent av eleverna var bosatta (folkbokförda) i en annan kommun än den där skolan var belägen. Det var en något lägre andel än föregående läsår då knappt sex procent kom från en annan kommun. Hösten 2007 fanns det totalt elever i särvux vilket var en ökning med en procent jämfört med föregående år. Andelen elever på grundsärskolenivå och gymnasiesärskolenivå ökade med drygt 1 procent vardera och andelen elever på träningsskolenivå var oförändrad. Sedan 1996/97 har antalet elever på 96 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

99 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 10 Tabell 66 Antal elever i särvux 15 oktober / / / / /08 Särvux Grundsärskolenivå Träningsskolenivå Gymnasiesärskolenivå Diagram 19 Indexerad elevutveckling index (elevantal 1997/98=100) gymnasiesärskolenivå grundsärskolenivå träningsskolenivå läsår 0 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 Tabell 67 Elever i särvux 15 oktober fördelade efter studienivå 1) gymnasie särskolenivå fördubblats medan antalet elever på grund- och träningsskolenivå har varit oförändrade. Det genomsnittliga antalet undervisningstimmar (60 minuter) per elev och vecka var läsåret 2007/08 2,9, en marginell ökning med 0,1 timmar jämfört med föregående år. Motsvarande uppgifter per studienivå läsåret 2007/08 var för grundsärskolenivån 3,0, för träningsskolenivån 2,4 och för gymnasiesärskolenivån 3,4 elevtimmar. Sedan läsåret 1997/98 har antalet undervisningstimmar ökat från 2,2 till 2,9. Elever Läsår Studienivå Totalt antal Andel (%) Kvinnor Antal (%) Män Antal (%) Födda i Sverige Antal (%) Födda utomlands Antal (%) Antal elever per grupp 2) Antal elevtimmar per elev under mätveckan 2003/ (49) (51) (91) 404 (9) 2, 7 2, / (49) (51) (91) 423 (9) 2, 8 2, / (49) (51) (91) 445 (9) 2, 9 2, / (49) (51) (91) 452 (9) 3,0 2,8 2007/ (49) (51) (90) 496 (10) 3,1 2,9 Grundsärskolenivå (50) (50) (90) 211 (10). 3,0 Träningsskolenivå (45) 845 (55) (91) 137 (9). 2,4 Gymnasiesärskolenivå (51) 702 (49) (90) 148 (10). 3,4 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2) Uppgift om utbildningsnivå samlas inte in per undervisningsgrupp. Antal elever per grupp redovisas därför inte på utbildningsnivå utan som medelvärdet av samtliga undervisingsgruppers storlek. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

100 10 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Den genomsnittliga gruppstorleken inklusive individuell undervisning har under den senaste tioårsperioden ökat från 2,2 till 3,1 elever. Det senaste året ökade gruppstorleken från 3,0 till 3,1 elever. Liksom föregående läsår var medianåldern i särvux 36 år och andelen utlandsfödda elever var 10 procent. Tabell 68 Lärare i särvux 15 oktober ) 10.2 Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) var 439 under mätveckan i oktober Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 60 procent. Omräknat till heltidstjänster var antalet lärare 261. Antalet tjänstgörande lärare har ökat något jämfört med föregående läsår medan antalet heltidstjänster i stort sett var detsamma som föregående läsår. Drygt 11 procent av årsarbetskraften saknade pedagogisk utbildning. Lärartätheten, beräknad som antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever, var 5,2 i oktober 2007, en minskning från föregående läsår med 0,1 lärar e per 100 elever. Läsåret 1996/97 var antalet lärare per 100 elever 5,5. Lärar tätheten i särvux kan inte jämföras med lärartätheten inom andra skolformer. Särvuxeleverna undervisas i mindre grupper och dessutom får de betydligt färre undervisningstimmar per vecka än eleverna i andra skolformer. Läsår Pedagogisk högskoleexamen Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig Totalt Kvinnor Män tjänstgöringsgrad i % Totalt Antal lärare omräknat till heltidstjänster med tillsvidareanställning Antal lärare (heltidstjänst) per 100 elever 2003/04 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 87,0 87,0 86,8. 90,1 96, /05 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 87,5 87,3 88,2. 91,5 96, /06 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 85,6 85,8 84,7. 89,0 94, /07 Samtliga lärare , ,3 Andel (%) med ped. högskoleexamen 84,8 86,4 77,9. 88,9 93, /08 Samtliga lärare , ,2 Antal med ped.högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 82,9 83,4 81,0. 88,5 92,1. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. Kostnader Den totala kostnaden för särvux var 199 miljoner kronor år 2007, vilket var en ökning med 31 miljoner eller cirka 16 procent (i fasta priser) 1 sedan Antalet elever, omräknat till genomsnittselever, var 4 986, en ökning med drygt 1 procent. Räknat per elev var den totala kostnaden kronor 2007, en ökning med kronor i fasta priser sedan Under visningskostnaden utgjorde 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 2,2 procent mellan 2006 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

101 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 10 Tabell 69 Kostnader för särvux (löpande priser) Kommunal huvudman Kostnad totalt miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev 1) kr Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt undervisning lokaler och inventarier läromedel/utrustning/ skolbibliotek elevvård övrigt ) Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 58 procent av den totala kostnaden. Flera kommuner redovisade inga kostnader för lokaler, vilket delvis förklarar den höga andelen undervisning. Undervisningskostnaden per elev var kronor och varierade avsevärt mellan kommunerna. För 80 procent av kommunerna låg kostnaden mellan kronor och kronor per elev. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

102 11 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 11.1 Organisation Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Kommunerna är huvudmän för sfi och bestämmer hur utbildningen ska organiseras. Detta gäller t.ex. undervisningsintensitet och val av utbildningsanordnare. Sfi anordnas av flertalet kommuner i anslutning till komvux. I en del kommuner anlitas studieförbund, folkhögskolor eller privata anordnare för genomförandet av sfi. Några kommuner har bildat kommunalförbund som anordnar sfi. Kursplanen för sfi består av tre olika studievägar om vardera två kurser. Sfi 1 består av kurs A och B, Sfi 2 består av kurs B och C och Sfi 3 består av kurs C och D. Två av kurserna finns således på två studievägar. Beroende på studieväg kan var och en av dessa två kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett om kursen är nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kursmålen desamma, men kursen får till stor del olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. I Sfi 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Sfi 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål. Enligt kursplanen bör sfi för analfabeter kombineras med läs- och skrivinlärning. Kursplanen för sfi är sedan 2007 en mer renodlad språkkursplan. Den samhällsinformation som tidigare ingick i sfi har lyfts ur och läs- och skrivinlärningen som tidigare skedde inom grundläggande vuxenutbildning ska numera 100 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

103 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 11 ske inom ramen för sfi. För ungdomar i åldrarna år kan sfi kombineras med studier på ett individuellt program i gymnasieskolan. Inom grundläggande vuxenutbildning finns en påbyggnad till sfi, kursen svenska som andraspråk. Den elevstatistik som presenteras i det följande avser läsåret 2006/07, dvs. den innehåller endast elever som har studerat enligt det studievägssystem som infördes i och med 2002/03 års kursplan och som fortsatt gäller för 2007 års kursplan. Läsåret 2006/07 Läsåret 2006/07 deltog totalt elever i sfi. Det var en ökning med elever, 24 procent, jämfört med läsåret innan. Läsåret 2006/07 var det sjunde läsåret i rad som det totala antalet elever ökade och elevantalet var det högsta som har uppmätts i sfi någonsin. Sett till den högsta studieväg eleven studerade på under läsåret studerade 13 procent på studieväg 1, 39 procent på studieväg 2 och 48 procent på studieväg 3. Av eleverna 2006/07 var nybörjare. Övriga cirka elever hade påbörjat sfi ett eller flera läsår tidigare. Antalet nybörjare i sfi 2006/07 var det högsta antalet sedan läsåret 1993/94 då antalet nybörjare var Tabell 70 Studieanordnare och elever i sfi läsåren 2002/ /07 År Studieanordnare Antal kommuner Antal studieanordnare Antal elever Kommun Antal elever per Studieanordnare 2002/ / / / / Kommun Studieförbund Annan kommuner hade elever i sfi läsåret 2006/07 vilket var samma antal som läsåret dessförinnan. Sfi är en liten verksamhet i många kommuner. I 23 kommuner var elevantalet under 25, i fyra kommuner var elevantalet färre än tio till antalet. Bara 111 kommuner eller kommunalförbund hade fler än 100 elever 2006/07. Av samtliga elever 2006/07 var 29 procent flyktingar, 1 procent tillståndssökande och 70 procent övriga invandrare. 1 Andelen flyktingar ökade med drygt fem procentenheter jämfört med läsåret 2005/06. Andelen flyktingar hade fram till föregående läsår minskat kontinuerligt sedan läsåret 1993/94 då andelen flyktingar uppgick till 72 procent. Bland eleverna under 2006/07 var arabiska det vanligaste modersmålet. Av alla elever hade 21 procent arabiska som modersmål. De därnäst vanligaste modersmålen var thailändska, 6 procent och somaliska, 6 procent. Drygt 80 procent av sfi-eleverna hade något av de 20 största språken som modersmål. Bland 1 Med flykting avses en person som efter att ha beviljats uppehållstillstånd mottagits i kommunen och som kommunen har rätt att erhålla ersättning för enligt statsbidragsbestämmelserna för mottagande av flyktingar i kommunen. Med tillståndssökande avses utländsk medborgare som sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige men som ännu inte erhållit beslut. Med övriga invandrare avses elever i sfi som vare sig är flyktingar eller tillståndssökande. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

104 11 Svenskundervisning för invandrare (sfi) Tabell 71 Elevernas modersmål och utbildningsbakgrund läsåret 2006/07 de resterande eleverna var 113 språk representerade. De flesta av dessa språk talades bara av enstaka elever. 68 språk talades av färre än 50 elever och nio språk talades bara av en elev vardera. Av det totala antalet elever läsåret 2006/07 var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Andelen kvinnor var därmed lite lägre jämfört med de fem senaste läsåren då andelen kvinnor utgjorde cirka 60 procent av eleverna. Andelen kvinnor har dock ökat sedan mitten av 90-talet. Läsåret 1994/95 var andelen 52 procent. Modersmål Totalt antal Elever Kategori (%) Antal utbildningsår i hemlandet (%) Kvinnor (%) Män (%) Flyktingar Tillståndssökande Övriga invandrare 0 6 år 7 9 år år 13 år Samtliga Arabiska Thailändska Somaliska Polska Spanska Kurdiska/Nordkurdiska Bosniska/Kroatiska/ Serbiska Ryska Engelska Persiska Turkiska Albanska Sydkurdiska (Sorani) Tigrinska (Tigrinja) Kinesiska Övriga Andelen kvinnor varierar stort mellan de 20 största språkgrupperna. Bland elever med thailändska som modersmål uppgick andelen till hela 95 procent medan de kvinnor som hade engelska som modersmål endast var knappt 40 procent. Elevernas medianålder var 32 år läsåret 2006/ procent av eleverna var yngre än 25 år och 13 procent var 45 år eller äldre. Kvinnor och män i sfi hade samma medelålder, 33 år. De enda uppgifter som finns om sfi-elevernas utbildningsbakgrund är antalet utbildningsår i hemlandet, vilket är ett tämligen grovt mått på den tidigare utbildningen. Drygt 58 procent av eleverna 2006/07 hade minst en tioårig utbildning sedan tidigare, 17 procent hade en utbildning som var 7 9-årig och knappt 25 procent hade en utbildning som var sex år eller kortare. Jämfört med föregående läsår har andelen med en minst tioårig utbildning minskat med två procentenheter. Samtidigt har andelen med en utbildning som var sex år eller kortare ökat med två procentenheter. Utbildningsbakgrunden varierar mellan elever med olika modersmål. Om man jämför elever bland de 20 största språken visar det sig att de med polska som modersmål var den grupp där flest hade en hög utbildning. Bland de med polska som modersmål hade 87 procent en utbildning som var 10 år eller längre. Bland de med somaliska som modersmål hade endast 19 procent en sådan lång utbildning. 102 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

105 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 11 Tabell 72 Lärare i sfi 15 oktober ) Läsår Pedagogisk högskoleexamen Utbildningsanordnare 11.2 Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i svenskundervisning för invandrare (sfi) uppgick vid mätningen i oktober 2007 till knappt personer. 83 procent av de tjänstgörande lärarna var kvinnor och 15 procent var födda utomlands. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 79 procent, vilket var tre procentenheter högre än året innan. Omräknat till heltidstjänster fanns det lärare i sfi. Jämfört med hösten 2006 ökade antalet tjänstgörande lärare med 22 procent, medan antalet lärare omräknat till heltidstjänster ökade med 27 procent. Lärartätheten (antalet lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever) ökade från 4,2 till 4,5. 30 procent av lärarna (omräknat till heltidstjänster) saknade pedagogisk högskoleexamen hösten 2007, vilket var oförändrat jämfört med hösten Andelen lärare, omräknat till heltidstjänster som saknade pedagogisk högskoleexamen var liksom tidigare år betydligt högre i utbildningar som upphandlats från externa utbildningsanordnare än i den sfi som bedrevs i kommunernas egen regi, 49 respektive 25 procent. Antal tjänstgörande lärare Totalt Kvinnor Män Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i % Antal lärare omräknat till heltidstjänster Totalt med tillsvidareanställning Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 2003/04 Samtliga lärare , ,8 Andel (%) med ped. högskoleexamen 72,1 73,1 66,7. 72,8 84, /05 Samtliga lärare , ,3 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,7 75,9 68,4. 74,2 83, /06 Samtliga lärare , ,3 Andel (%) med ped. högskoleexamen 72,4 73,7 66,0. 72,9 82, /07 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 70,1 71,8 61,8. 70,3 81, /08 Samtliga lärare 2) , ,5 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 70,1 71,3 64,0. 69,9 79,8. Per utbildningsanordnare Kommun (samtliga lärare) , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 75,0 75,3 73,3. 75,3 85,9. Annan (samtliga lärare) , ,4 Andel (%) med ped. högskoleexamen 51,8 55,2 40,2. 51,0 52,7. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2) Summering på anordnare kan ge en högre siffra än totalsiffran, eftersom samma person kan vara anställd av flera anordnare. Kostnader Kommunernas kostnader för sfi uppgick år 2007 till miljoner kronor, en ökning sedan 2006 med knappt 19 procent i fasta priser. 2 Kostnaden per heltidsstuderande var kronor, en minskning med 2,5 procent i jämförelse mot föregående år. Kostnadsminskningen per elev förklaras av att antalet elever har ökat kraftigt. 2 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 2,2 procent mellan 2006 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

106 11 Svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplanen för sfi gör det möjligt för deltagarna att kombinera eller integrera kurser inom sfi med studier i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Antalet heltidsstuderande beräknas därför genom att ta hänsyn till såväl undervisningstid som tid i praktik. Tabell 73 Studieresultat i sfi två år efter startåret för nybörjare i sfi 2002/ / Resultat Sfi är en skolform där eleverna kan påbörja och avsluta utbildningen när som helst under året. Undervisning för en elev med rätt till sfi ska finnas att tillgå så snart som möjligt. Om det inte finns särskilda skäl ska undervisningen kunna påbörjas inom tre månader. Undervisningen bör bedrivas kontinuerligt under hela året, endast med uppehåll för semester. Eftersom eleven börjar studierna på sin egna språkliga nivå och avslutar dem när målen för utbildningen har uppnåtts, kan studietiden variera kraftigt från en elev till en annan. För att bedöma resultaten i sfi måste därför en grupp elever som börjat under samma tidsperiod följas under relativt lång tid. I den senaste nybörjargruppen som kan följas i genomsnitt två och ett halvt år efter startåret ( nybörjare läsåret 2004/05) hade 62 procent fått godkänt på någon kurs, oavsett studieväg, t.o.m. läsåret 2006/07. Detta var en marginell minskning jämfört med nybörjarna läsåret 2003/04 och deras resultat t.o.m. läsåret 2005/06. Drygt hälften av dem som hade fått godkänt på någon kurs hade fått det på den högsta nivån dvs. studieväg 3, kurs D. Andelen som slutat utan att ha fått godkänt eller som avbröt utbildningen var 35 procent. Andelen nybörjare som inte hade fått godkänt på någon kurs alls och som heller inte var registrerade för kursavslut eller avbrott/studieuppehåll uppgick till 3 procent. Antal elever avslutat kurs 3D med godkänt resultat andel (%) som två år efter startåret avslutat någon lägre kurs avbrutit utbildningen/gjort studieuppehåll ej registrerad för avbrott/ studieuppehåll Nybörjare 2002/ ,6 1) 23,7 39,5 3,2 Nybörjare 2003/ ,7 2) 30,3 34,0 3,0 Nybörjare 2004/ ,8 2) 29,1 34,9 3,1 1) I denna uppgift ingår elever som har godkänts enligt äldre kursplan eller 2002/03 års kursplan studieväg 3, kurs D. 2) I denna uppgift ingår endast elever som har godkänts på studieväg 3, kurs D, enligt det studievägssystem som infördes i och med 2002/03 års kursplan och som fortsatt gäller för 2007 års kursplan. Av nybörjarna 2004/05 hade som sagt 62 procent godkänts på någon kurs t.o.m. läsåret 2006/ procent godkändes redan under det första året, 24 procent under det andra året och ytterligare 13 procent under det tredje året. För de som godkänts på studieväg 3, kurs D var motsvarande siffror 14 procent under det första året 13 procent under det andra året och ytterligare 6 procent t.o.m. läsåret 2006/07. Sambandet mellan den tidigare utbildningens längd och resultat i sfi är starkt. Knappt 45 procent av nybörjarna 2004/05 med en minst 13-årig tidigare utbildning fick godkänt på sfi 3, kurs D inom två och ett halvt år mot drygt 15 procent av de som hade en högst sexårig utbildning och drygt 20 procent av dem med en 7 9-årig utbildning. Vid jämförelser mellan elever med olika utbildningsbakgrund är det värt att notera att elever med kort utbildningsbakgrund inte alltid har samma förutsättningar att snabbt lära sig det svenska språket. Elever med kort utbildningsbakgrund måste ofta först delta i läs- och 104 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

107 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 11 Diagram 20 Studieresultat i sfi inom ett, två respektive tre år för nybörjare i sfi 2004/05 godkända på 3d godkända på lägre kurs avbrott/uppehåll ej registrerade för avbrott/uppehåll 2004/ / / Procent skrivinlärning och utbildningstiden kan därmed bli längre. I de allra flesta språkgrupperna godkändes elever med längre utbildning i högre grad än elever med kortare utbildning. Det fanns dock skillnader mellan olika språkgrupper. Ungefär 23 procent av de högutbildade eleverna (minst 13 års utbildning) med kinesiska som modersmål godkändes i sfi inom två och ett halvt år mot drygt 52 procent av de högutbildade med persiska som modersmål. Av de högutbildade eleverna med ryska som modersmål godkändes 60 procent inom två och ett halvt år. Studieresultatet varierar också mellan olika åldersgrupper och språkgrupper. Mönstret är relativt likartat över tid. Yngre elever godkänns i högre grad än äldre elever. Elever med vissa modersmål godkänns genomgående i större utsträckning än andra. Det hänger självfallet samman både med olikheter i utbildningsbakgrund mellan elever från olika delar av världen och att de språkliga skillnaderna gentemot svenskan är större eller mindre. Ungefär 55 procent av eleverna med ryska som modersmål godkändes på sfi 3, kurs D inom två och ett halvt år. Det var den högsta andelen bland de tio språkgrupper som hade störst antal sfi-nybörjare 2004/05. Därefter följer bosniska/kroatiska/serbiska, polska och persiska alla med ungefär 40 procent. Lägst andel godkända efter i genomsnitt två och ett halvt år hade elever med kurdiska/nordkurdiska och thailändska som modersmål, 22 procent vardera. Riktvärdet för hur många undervisningstimmar som behövs för att uppnå godkänt resultat i sfi (studieväg 3, kurs D) är 525 timmar. Denna tid kan överskridas eller underskridas beroende på vad den enskilde eleven behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i kursplanen. Eleven börjar sina studier på den språkliga nivå som bestäms av förkunskaperna och avslutar dem när målen för utbildningen har uppnåtts. Elever som godkändes under sitt första år har självfallet i genomsnitt deltagit i färre undervisningstimmar än de som godkändes under det tredje läsåret. På grund av studieuppehåll och olika studieintensitet kan emellertid antalet timmar variera betydligt även bland de elever som godkändes först 2006/07. I genomsnitt hade nybörjarna 2004/05, som godkänts enligt sfi 3, kurs D t.o.m. 2006/07, deltagit i 396 timmars undervisning under en period på i genomsnitt 11,4 månader. För nybörjarna 2003/04 och 2002/03 var motsvarande siffror 389 respektive 405 timmar under en period på i genomsnitt 11,5 respektive 11,7 månader. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

108 12 Kompletterande utbildningar 12.1 Organisation En kompletterande utbildning är en utbildning som utgör ett komplement till gymnasieskolan eller motsvarande utbildningar. Antagningskraven är lägst genomgången gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning eller viss yrkeserfarenhet. En kompletterande utbildning kan inte anses vara jämförbar med en högskoleutbildning enligt högskolelagen. 1 Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, hantverksutbildningar, dansutbildningar, utbildningar inom design och mode, ekonomi, teknik och hälsa. En kompletterande utbildning kan anordnas av en enskild eller fysisk person. Kompletterande utbildningar kan berättiga de studerande till studiestöd om utbildningen är värdefull ur nationell synpunkt t.ex. ökar tillgången på värdefull yrkesskicklighet som det finns ett nationellt intresse av. Utbildningar kan få statsbidrag om de bedöms särskilt värdefulla från nationell synpunkt t.ex. bidrar till att bevara det svenska kulturarvet. Skolverket beslutar om statlig tillsyn och statsbidrag. Skolverket beslutar även för vilka utbildningar de studerande kan få studiestöd enligt studiestödsförordningen. Förutsättningar för att statligt stöd ska utgå är att utbildningen är utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund eller på beprövad erfarenhet. Utbildningen ska ha en viss omfattning, en plan över utbildningens innehåll och mål, godtagbara inträdesvillkor och urvalsgrunder, kompetenta lärare och handledare samt en ansvarig person som leder utbildningen. De studerande ska få betyg eller intyg efter utbildningens slut. Endast skäliga elevavgifter får tas ut. För att en utbildning ska kunna förklaras berättiga de studerande till studiestöd och för att få statsbidrag ska huvudmannen även ha en styrelse eller 1 Förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. 106 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

109 Kompletterande utbildningar 12 Tabell 74 Antal skolor, utbildningar samt studerande vid de kompletterande utbildningarna hösten med fördelning på olika slag av statligt stöd Statligt stöd Antal skolor Antal studerande Totalt Kvinnor Män Hösten 2003 Totalt Hösten 2004 Totalt Hösten 2005 Totalt Hösten 2006 Totalt Hösten 2007 Totalt med Tillsyn Tillsyn och studiestöd Tillsyn, studiestöd och statsbidrag Tillsyn och statsbidrag ledningsgrupp för utbildningen, godtagbara kursplaner samt en plan för kompetensutveckling och hur uppföljning och utvärdering av verksamheten ska ske. År 2001 var första gången statistik om studerande insamlades för samtliga kompletterande utbildningar och med fördelning på olika slag av statligt stöd. Tidigare år har insamlingen endast omfattat viss del av de kompletterande utbildningarna. Dessa värden är inte jämförbara med de här redovisade uppgifterna. Inför 2003 gjorde Skolverket en omfattande översyn av det statliga stödet till kompletterande utbildningar. Översynen innebar att många huvudmän gjorde om sina utbildningar helt eller delvis. Under 2003 pågick därför utbildningar som påbörjats under tidigare år, enligt gamla kursplaner samtidigt som nya utbildningar påbörjades. Samma utbildning betraktades då ofta som två utbildningar. Antalet utbildningar ökade därmed från 213 utbildningar hösten 2002 till 267 utbildningar hösten Hösten 2004 var antalet utbildningar nere på samma nivå som för Hösten 2007 fanns 230 kompletterande utbildningar. Jämfört med hösten 2006 ökade antalet utbildningar med drygt 5 procent medan antalet studerande minskade med knappt 5 procent. Andelen kvinnor i kompletterande utbildningar var 68 procent hösten I likhet med föregående år var en stor majoritet av de studerande under 30 år, 69 procent. Medelåldern var 28 år. Många inriktningar på utbildningarna De kompletterande utbildningarna har olika inriktningar. Längden på utbildningarna varierar också från kortare kurser till 3-åriga utbildningar. Utbildningarna följer inte heller alltid den gängse terminsindelningen. En följd av detta är att såväl antal utbildningar som antal studerande varierar över året. Tabell 75 Antal utbildningar och studerande fördelade efter utbildningarnas inriktning hösten 2007 Utbildningens inriktning Antal utbildningar Antal studerande Andel (%) kvinnor Antal utbildningar Medelålder Totalt Dans, teater, musik Design, mode Djurvård Ekonomi, konsumentekonomi, kommunikation, media Flyg Hantverk Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Konst Teknik beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

110 12 Kompletterande utbildningar De kompletterande utbildningarna har många och ganska olikartade inriktningar. Av de nio inriktningarna fördelade sig de studerande relativt jämt på de fem största inriktningarna med mellan 15 och 20 procent vardera av de studerande. Störst antal studerande hade utbildningar med inriktning mot konst medan utbildningar inom djurvård och teknik endast hade runt tre procent vardera av de studerande Resurser Nedan presenterade uppgifter om lärare respektive kostnader avser endast utbildningar som omfattades av studiestöd och/eller statsbidrag. Inga uppgifter samlas in avseende utbildningar som endast har statligt stöd i form av tillsyn. Tabell 76 Lärare 15 oktober Kompletterande utbildningar med studiestöd och/eller statsbidrag Lärare Att de kompletterande utbildningarna har olika inriktningar avspeglas också i sammansättningen av lärare. Många av lärarna har specialkompetens och arbetar bara ett begränsat antal timmar vid resp. utbildning. Tjänstgörande lärare vid de utbildningar som omfattades av studiestöd och/eller statsbidrag var hösten 2007 totalt 898 personer, motsvarande 405 heltidstjänster. Ungefär 20 procent av lärarna, omräknat till heltidstjänster, hade en pedagogisk högskoleexamen. Hälften av lärarna var kvinnor. Läsår Utbildningar Antal tjänstgörande lärare Andel (%) Totalt Kvinnor Män med ped. högskoleexamen Andel (%) med tillsv. anställning 1) Totalt Antal lärare omräknat till heltidstjänster med ped. högskoleexamen med tillsv. anställning 1) 2003/04 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) /05 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) /06 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) /07 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) /08 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) ) Uppgifterna om antal och andel tillsvidareanställda har korrigerats för läsåren 2002/03 och 2003/04. 2) hit räknas de kompletterande utbildningar som står under statlig tillsyn samt berättigar till studiestöd men inte statsbidrag. 3) Hit räknas de kompletterande utbildningar som står under statlig tillsyn, berättigar till studiestöd och erhåller statsbidrag. Ett fåtal av dessa utbildningar berättigar inte till studiestöd. 108 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

111 Kompletterande utbildningar 12 Tabell 77 Huvudmannens kostnader (löpande priser). utbildningar med studiestöd och/eller statsbidrag Kostnader Den totala kostnaden för utbildningar som berättigar till studiestöd och/eller statsbidrag uppgick år 2007 till 339 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har den totala kostnaden minskat med 1 procent i fasta priser. 2 Den största kostnadsposten var undervisning som utgjorde 41 procent av de totala kostnaderna, medan lokaler/inventarier svarade för 24 procent, läromedel för 9 procent, elevvård för 0,5 procent och övrigt för 25 procent av kostnaderna. Kostnaden per årselevplats uppgick till kronor, en ökning med drygt sex procent jämfört med föregående år. Att kostnaden per årselev har ökat beror på att antalet årselevplatser har minskat med sju procent. Utbildningar med studiestöd och/eller statsbidrag Totalkostnad Undervisning Lokaler och inventarier Läromedel, utrustning och skolbibliotek Elevvård Övrigt 2003 Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr kompletterande utbildningar som berättigar till studiestöd 2) Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr kompletterande utbildningar med statsbidrag 3) Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr ) Med årselevplats avses en elevplats i heltidsutbildning. 2) Hit räknas de kompletterande utbildningar som står under statlig tillsyn samt berättigar till studiestöd men inte statsbidrag. 3) Hit räknas de kompletterande utbildningar som står under statlig tillsyn, berättigar till studiestöd och erhåller statsbidrag. Ett fåtal av dessa utbildningar berättigar inte till studiestöd. 2 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 2,2 procent mellan 2006 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

112 13 Svensk utbildning i utlandet 13.1 Organisation Syftet med svensk utbildning i utlandet är att underlätta för svenskar med barn i skolåldern att under en begränsad period acceptera tjänstgöring förlagd till utlandet. Att det finns tillgång till skolformer med undervisning som motsvarar den svenska skolans är viktigt ur detta perspektiv. Därför är detta också det grundläggande skälet till varför staten har beslutat att stödja utbildning av utlandssvenska barn. Förutsättningen är dock att vårdnadshavarens tjänstgöring i utlandet ska tjäna svenska intressen. Svensk statsunderstödd utbildning finns för närvarande i följande former svensk utlandsskola, dvs. reguljär utbildning på grundskole- och gymnasienivå distansundervisning för ungdomar i årskurs 7 9 och gymnasieungdomar kompletterande svensk undervisning undervisning vid så kallad svensk sektion i utländsk skola eller internationell skola, en utökad form av kompletterande svensk undervisning Europaskolor Behöriga till den reguljära utbildningen vid svensk utlandsskola, och därmed statsbidragsberättigande för den som anordnar utbildningen, är elever som uppfyller de krav som anges i Förordning om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (SFS 1994:519 senast ändrad 2004:713). Som krav gäller i huvudsak att minst en vårdnadshavare ska tjänstgöra vid ett svenskt företag eller en internationell organisation eller vara sysselsatt med kulturell verksamhet som familjens försörjning är beroende av. Icke behöriga barn tas emot i mån av plats, men skolan har inte rätt till statsbidrag för dem. Behöriga och därmed statsbidragsberättigade är också norska grundskoleelever som undervisas vid svenska utlandsskolor. Ett samarbetsavtal är upprättat mellan Sverige och Norge där man enats om att ta emot varandras elever i sina 110 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

113 Utlandsskolor 13 respektive utlandsskolor. Detta avtal omfattar inte gymnasieskolan. Även med Finland finns ett samarbetsavtal. Tillämpningen av detta skiljer sig något från hur samarbetet med Norge genomförs, exempelvis rekvirerar utlandsskolorna statsbidrag för finska elever direkt från finska staten. Behörighetskraven för elever som vill delta i distansundervisning är i stort desamma som för den reguljära undervisningen. Kravet för att vara behörig till kompletterande svensk undervisning är dock endast att minst en vårdnadshavare är svensk medborgare samt att svenskan är ett levande språk i hemmet. Svenska utlandsskolor De svenska utlandsskolorna kan delas in i tre grupper. Skolor som kommit till på initiativ av ett eller flera företag och som huvudsakligen ordnar undervisning för barn till företagens tjänstemän, missionsskolor och den stora gruppen övriga skolor med barn från olika kategorier. Huvudman för en skola är oftast en svensk skolförening på orten. Svenska utlandsskolor återfanns läsåret 2007/08 i 17 länder. Undervisning bedrevs för elever i grundskolan vid samtliga (24) svenska utlandsskolor. Skolan i Milano, Italien har upphört. Sex av de 24 utlandsskolorna erbjuder både grundskole- och gymnasieundervisning och vid 20 av utlandsskolorna bedrivs även undervisning i förskoleklass. Antalet skolor är flest i Europa (17), Afrika och Asien har tre och Sydamerika en utlandsskola. Diagram 21 Svenska utlandsskolor läsåret 2007/08 Läsåret 2000/01 utökades verksamheten vid svenska utlandsskolor med förskoleklass. Uppgifter om verksamheten redovisas från och med läsåret 2002/03 då antalet förskoleklasselever var 102. Antalet elever i förskoleklass ökade läsåret 2007/08 till 117. Det är en ökning med drygt trettio procent från läsåret innan, 2006/07. Antalet grundskoleelever vid svenska utlandsskolor har ökat med sex procent det senaste läsåret, från 792 till 842. Av det totala antalet elever gick merparten, 657 elever, i någon av årskurserna 1 6, medan 185 elever gick i årskurserna beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

114 13 Utlandsskolor Tabell 78 Utbildning vid svenska utlandsskolor, 15 oktober, Läsår Antal länder Antal skolor Förskoleklass Totalt Antal elever i Grundskolan 1) Gymnasieskolan Handledning vid distans- Totalt behöriga 2) Totalt behöriga undervisning Kompletterande svensk undervisning 3) 2003/ ) / ) / ) / ) / ) ) Både behöriga och obehöriga elever som deltar i reguljär grundskoleutbildning i utlandet. 2) elever från Sverige som uppfyller kraven för behörighet samt elever från Norge som enligt samarbetsavtal ska erbjudas undervisning. 3) Uppgifterna avser enbart kompletterande svensk undervisning som bedrivs i svenska utlandsskolor. 4) 77 av eleverna i förskoleklass läsåret 2003/04 var behöriga. 5) 65 av eleverna i förskoleklass läsåret 2004/05 var behöriga. 6) 55 av eleverna i förskoleklass läsåret 2005/06 var behöriga. 7) 59 av eleverna i förskoleklass läsåret 2006/07 var behöriga. 8) 56 av eleverna i förskoleklass läsåret 2007/08 var behöriga I årskurserna 1 6 har antalet elever ökat med 45 stycken (drygt 7 procent) och i årskurs 7 9 med 5 elever (3 procent) det senaste året. Andelen statsbidragsberättigade elever (behöriga svenska plus norska elever) minskade med 14 procentenheter från föregående läsår. Andelen 6-åringar i årskurs 1 var 23 procent (30 elever), en ökning med sex procentenheter från föregående år. I den kommunala grundskolan i Sverige var drygt 1 procent sex år eller yngre och motsvarande andel för de fristående grundskolorna i Sverige var knappt 6 procent. Vid flertalet svenska utlandsskolor, 20 av 24, deltog elever från andra länder än Sverige i undervisning på grundskolenivå. Läsåret 2007/08 kom 194 elever (23 procent) från annat land än Sverige. Av de utländska eleverna kom 72 elever från Norge, 47 från Finland och sammanlagt 75 från övriga länder. Tabell 79 Antal elever i reguljär utbildning vid svenska utlandsskolor 15 oktober Läsår Nivå Antal elever i Europa Asien Afrika Amerika Samtliga 2003/ / / / / med undervisning i förskoleklass 1) grundskolan åk åk gymnasieskolan med inriktning mot Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Övrig inriktning 2) ) Läsåret 2002/03 redovisas uppgifter om elever i förskoleklass vid utlandsskolorna för första gången. Verksamhet med förskoleklass vid utlandsskolorna startade 2000/01. 2) Elever som går på IB (International Baccalaureate) samt elever som läser enligt norsk alternativt finsk läroplan. 112 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

115 Utlandsskolor 13 Antalet elever i svenska utlandsskolor på gymnasial nivå ökade med 51 elever (14 procent) läsåret 2007/08. Av de sammanlagt 426 elever som deltog i gymnasieutbildning fanns 383 elever i Europa varav 86 i Bryssel, 114 i Fuengirola, 88 i London, 41 i Madrid och 54 i Paris. Återstående 43 elever fanns i Nairobi, Kenya. Av gymnasieeleverna var det 59 svenska elever som uppfyllde kraven för behörighet (därmed statsbidragsberättigade) en minskning med cirka 10 procentenheter jämfört med föregående läsår. Av den resterande gruppen kom 326 från Sverige, 24 från Norge, sju från Finland och 10 från övriga länder. Gymnasieutbildningen bestod läsåret 2007/08 liksom föregående läsår endast av studieförberedande program. Ungefär 70 procent av eleverna hade valt en utbildning med samhällsvetenskaplig inriktning en femtedel naturvetenskaplig inriktning och knappt tio procent av eleverna hade valt International Baccalaureate eller finsk alternativt norsk gymnasieutbildning. Distansundervisning Utöver den reguljära grund- och gymnasieutbildningen erbjuds också annan utbildning för utlandssvenska barn och ungdomar i form av distansundervisning och kompletterande svensk undervisning. Distansundervisning kallades tidigare korrespondensundervisning. Utbildningsformen är avsedd för ungdomar som skulle ha varit elever i någon av grundskolans årskurser 7 9 eller på gymnasieskolan, men som bor på en ort där svensk undervisning på de nivåerna inte bedrivs. En elev som är behörig till distansundervisning har rätt till studiematerial utan kostnad och handledning om det finns en svensk utlandsskola på orten. Totalt 45 elever deltog läsåret 2007/08 i distansundervisning med handledning vid 9 svenska utlandsskolor, en ökning med 11 elever från läsåret 2006/07. Ytterligare 61 elever deltog i distansundervisning utan att få handledning från personal vid svensk utlandsskola. Kompletterande svensk undervisning Kompletterande svensk undervisning är avsedd för barn och ungdomar som deltar i utländsk utbildning och som vill upprätthålla och utveckla sina kunskaper i svenska och om Sverige. Den omfattar normalt några timmar i veckan och följer oftast den rekommenderade kursplan som Skolverket utarbetat. Kompletterande svensk undervisning anordnas av flertalet svenska utlandsskolor, men kan också anordnas av annan huvudman vanligtvis en svensk skolförening. Totalt deltog läsåret 2007/08 knappt elever (inklusive elever i utländsk skola, se nedan ) i kompletterande svensk undervisning. Av dem undervisades 297 vid 14 av de 24 svenska utlandsskolorna. Utlandsskolan i Genève hade flest elever, totalt 60. Majoriteten av eleverna undervisades alltså genom andra huvud mäns försorg. Utländsk skola En internationell skola, Lycée International i Saint Germain-en-Laye utanför Paris, får statsbidrag för att bedriva en utökad form av kompletterande svensk undervisning. Skolan är en statlig fransk grund- och gymnasieskola som har en svensk sektion där 131 elever (samt 28 obehöriga) undervisades 6 8 timmar i veckan läsåret 2007/08. Den utökade svenska undervisningen vid American School of Warszaw fortsatte sin verksamhet läsåret 2007/08 med 30 behöriga och 2 obehöriga elever (32 föregående år) liksom den svenska skolföreningen i Hanoi med 16 elever. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

116 13 Utlandsskolor Europaskolor Läsåret 2007/08 fanns det cirka barn/elever från medlemsländerna, fr.o.m även från Sverige, som gick i Europaskolor. Dessa fanns i Bryssel och Mol i Belgien, Culham i England, Varese i Italien, Luxemburg, Bergen i Nederländerna, Alicante i Spanien, Frankfurt, Karlsruhe och München i Tyskland. Sverige har byggt upp svenska sektioner i Bryssel och Luxemburg. Eleverna går från ungefär fyra års ålder, två år, i förskolan (82 svenska elever läsåret 2007/08), därefter från sex års ålder i primärstadiet under fem läsår (196 svenska elever läsåret 2007/08) och slutligen i sekundärstadiet under sju läsår (224 svenska elever läsåret 2007/08). Studierna avslutas med europeisk studentexamen 1 som ger behörighet till EU-ländernas universitet och högskolor. Undervisningen följer speciella läroplaner, kurs- och timplaner. Europaskolornas verksamhet redovisas här endast på detta sätt (elevdata m.m. ingår inte i tabellerna 78 83). Mer information om verksamheten finns på Europaskolornas webbsida Resurser Lärare Hösten 2007 tjänstgjorde 292 lärare (varav 23 förskollärare) vid de svenska utlandsskolorna. Av dessa arbetade 236 vid skolor i Europa. Nästan tre fjärdedelar (72 procent) av lärarna vid de svenska utlandsskolorna tjänstgjorde minst 40 procent. Liksom vid skolorna i Sverige var kvinnorna i klar majoritet inom lärarkåren. Andelen kvinnliga lärare, 74 procent, var en procentenhet större än föregående år. Andelen lärare med pedagogisk utbildning var 83 procent och andelen har därmed inte förändrats sedan föregående läsår. Tabell 80 Lärare vid svenska utlandsskolor 15 oktober Läsår Pedagogisk utbildning Antal tjänstgörande lärare Kvinnor Män Totalt 2003/04 Lärare totalt Andel (%) med pedagogisk utbildning /05 Lärare totalt Andel (%) med pedagogisk utbildning /06 Lärare totalt Andel (%) med pedagogisk utbildning /07 Lärare totalt Andel (%) med pedagogisk utbildning /08 Lärare totalt Antal med pedagogisk utbildning Andel (%) med pedagogisk utbildning Vid mättillfället (vecka 42 ) uppgick den fastställda undervisningstiden för samtliga undervisningsformer till lärarveckotimmar, en minskning med ca 20 procent från föregående år. Andelen lärarveckotimmar fördelade sig mellan förskoleklass (12 procent), grundskola (61 procent) och gymnasieskola (20 procent) i stort sett som föregående år. Det genomsnittliga antalet lärarveckotimmar per elev i grundskolan var 2,7 och i gymnasieskolan 1,7 en minskning med 0,8 lärarveckotimmar per elev i båda skolformerna. 1 Baccalauréat Européen, dvs. en motsvarighet till IB = International Baccalaureate 114 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

117 Utlandsskolor 13 Tabell 81 Kostnader för svenska utlandsskolor läsåren 2002/ /07 fördelade på utbildningsnivå (löpande priser) Kostnader Kostnaden totalt för de svenska utlandsskolorna läsåret 2006/07 var 152 miljoner kronor, en minskning av totalkostnaden med knappt 12 miljoner kronor från föregående läsår (omräknat till 2007 års prisnivå). En betydande del av skolornas kostnader finansierades liksom tidigare med statsbidrag. Statsbidraget uppgick 2006/07 till 66 miljoner kronor och inkluderade statsbidrag för kompletterande svensk undervisning i sin helhet. Kostnader Samtliga skolor Kostnad totalt, kronor Grundskolan åk F 6 2) åk 7 9 Kostnad per elev 1) (kronor) i genomsnitt för Gymnasieskolan Handledning vid distansundervisning Kompletterande svensk undervisning 2002/ ) / / / / ) Antal elever den 15 oktober 2002, 2003, 2004, 2005 och ) Förskoleklassens kostnader ingår i redovisningen av grundskolans kostnader. 3) En skola har redovisat kostnader för handledning vid distansundervisning, men har inte rapporterat in några elevuppgifter för denna skolform. Kostnaden för verksamheten vid de svenska utlandsskolorna varierar skolorna emellan. Skolor med upp till 20 elever hade mellan läsåren 1996/97 och 2002/03 den högsta genomsnittskostnaden per elev. Trenden bröts läsåret 2003/04 då kostnaderna per elev för de största skolorna, 101 elever eller fler, var högre. Läsåret 2006/07 var kostnaden fortfarande högst, kronor per elev, i de största skolorna. Genomsnittskostnaden för en elev i årskurs F 6 (förskoleklassens kostnader ingår i dessa uppgifter) har ökat marginellt jämfört med föregående läsår då den var kr (omräknat till 2007 års prisnivå). Kostnaden per elev i årskurs F 6 varierade fortfarande mycket mellan skolorna, från till kronor. Genomsnittskostnaden per elev för undervisning i årskurs 7 9 var kronor, något lägre än föregående läsår (omräknat till 2007 års prisnivå). Den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieelev var läsåret 2006/07 i genomsnitt kronor. Det är en minskning från föregående läsår med cirka en tredjedel (omräknat till 2007 års prisnivå). Kostnaderna per gymnasieelev varierade för olika skolor och den högsta kostnaden var kronor. För de övriga verksamheterna, handledning vid distansundervisning och kompletterande svensk undervisning som bedrevs vid de svenska utlandsskolorna, var genomsnittskostnaden respektive kronor per elev. Kompletterande svensk undervisning omfattar endast ett par undervisningstimmar per elev och vecka Resultat Grundskolan Läsåret 2006/07 fick 43 elever vid sju svenska utlandsskolor slutbetyg från grundskolan. Åtta av eleverna, 19 procent, hade inte nått målen i ett eller flera ämnen. Andelen som inte nått målen i ett eller flera ämnen i den svenska grundskolan 2006/07 var 24 procent. En av orsakerna till att man inte når målen i ett beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

118 13 Utlandsskolor Tabell 82 Slutbetyg i årskurs 9 för elever vid svenska utlandsskolor läsåren 2002/ /07 eller flera ämnen i en utlandsskola kan vara att eleven har flyttat under högstadiet och därför gått miste om undervisning. Elevernas slutbetyg var läsåret 2006/07 högre än året innan. Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga elever var 259 läsåret 2006/07 jämfört med 241 föregående läsår. Flickornas genomsnittliga meritvärde var åter högre, 262, än pojkarnas 254. Föregående år hade pojkarna för första gången sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes ett högre genomsnittligt meritvärde än flickorna. Genomsnittligt meritvärde för flickor resp. pojkar i den svenska grundskolan läsåret 2006/07 var 219 resp Grundskolan Elever som avslutat åk 9 Totalt antal med slutbetyg Genomsnittligt meritvärde Andel (%) elever som är behöriga till gymnasieskolan Totalt Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg I ett ämne I två eller flera ämnen I alla ämnen Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2002/ / / / / flickor pojkar I ämnena engelska och matematik uppnådde, läsåret 2006/07, alla elever utom en minst betyget godkänt. Två elever nådde inte målen i svenska. Tjugonio elever fick slutbetyg i moderna språk inom ramen för språkval. De flesta av dessa elever, 20 stycken, fick slutbetyg i franska och 15 i spanska. Resterande elever fick slutbetyg i polska eller tyska. Dessutom fick ett antal elever slutbetyg i franska och spanska som moderna språk inom ramen för elevens val. Gymnasieskolan Totalt 72 elever avslutade sina studier och fick avgångsbetyg från de sex utlandsskolor som bedrev gymnasieutbildning 2006/07. Av dessa avgick 44 från samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och 16 från naturvetenskapsprogrammet (NV). 12 elever fick slutbetyg från specialutformat program (SM), varav nio med anknytning till SP och tre med anknytning till NV. Bland samtliga elever som gick ut gymnasieskolan hade nio elever beviljats reducerat och 29 elever utökat program. Antalet behöriga till högskolestudier var 70 (97 procent), en marginell minskning jämfört med föregående läsår. Genomsnittlig betygspoäng för de elever som gick ut gymnasieskolan vid utlandsskolorna läsåret 2006/07 var 15,6, något högre än föregående läsår. Motsvarande betygspoäng för svenska gymnasieelever var 14, beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

119 Utlandsskolor 13 Tabell 83 Elever med slutbetyg från gymnasieskolans program läsåren 2002/ /07 Studieväg Kön Gymnasieskolan totalt Antal elever som fått slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng Antal elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Antal elever med reducerat program 2002/ , / , / , / , utökat program 2006/ , kvinnor 49 15, män 23 15, Nationella program 60 15, Naturvetenskapsprogram (NV) 16 17, Samhällsvetenskapsprogram (SP) 44 15, Specialutformade program (SM) 12 15, beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

120 14 Total kostnad för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Under verksamhetsåret 2007 uppgick den totala kostnaden för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning till 184,8 miljarder kronor. Jämfört med 2006 har kostnaden ökat med 3,8 miljarder kronor i fasta priser. 1 Det motsvarar en ökning på 2,1 procent. Av den totala kostnaden utgjordes 68 procent (126,2 miljarder kr) av kostnader för skolväsendet och 32 procent (58,6 miljarder kr) av kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av de totala kostnaderna för skolväsendet år 2007 var drygt 107 miljarder kronor kostnader för verksamhet med kommunal huvudman. Det innebär att cirka 85 procent av den totala kostnaden för skolväsendet utggjordes av kommunernas kostnader. Den resterande kostnaden på knappt 19 miljarder kronor är kostnader för verksamhet med fristående, statlig eller landstingskommunal huvudman. En stor del av de övriga huvudmännens kostnader finansierades emellertid av kommunerna. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning utgör en väsentlig del av den kommunala sektorns verksamhet. Kostnaderna för dessa verksamheter motsvarade 44 procent av kostnaden för hela den kommunala sektorn, som uppgick till 426 miljarder kronor 2 år Av kommunernas totala kostnader svarade förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för knappt 14 procent medan skolans andel uppgick till drygt 30 procent, vilket är nästan samma andelar som I dessa kostnader ingår även ersättningar till andra anordnare och huvudmän. 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 2 procent mellan 2006 och Kostnaden avser kommunernas egentliga, dvs. skattefinansierade, verksamhet. 118 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

121 Total kostnad för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 14 Av förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens totala kostnader står förskolan för den största delen (76 procent) med 44,6 miljarder kronor år Kostnaderna för fritidshemmen var 10,9 miljarder kronor (19 procent) och för familjedaghemmen 2,6 miljarder kronor (4 procent). De öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet, utgjorde endast en liten del (1 procent) av kostnaden för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och kostade 0,5 miljarder kronor. Jämfört med verksamhetsåret 2006 var den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsom sorgen 5 procent högre Kostnaden för förskola, fritidshem, öppen förskola och öppen fritidsverksamhet ökade jämfört med före gående år, medan kostnaden för familjedaghem minskade. Skolväsendet består av elva skolformer, varav grundskolan är den största. År 2007 kostade grundskolan 75 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 60 procent av den totala kostnaden för skolväsendet. Gymnasieskolan stod för 27 procent (34 miljarder kr), komvux för 3 procent (4 miljarder kr), särsko lan för drygt 5 procent (6,5 miljarder kr) och svenskundervisning för invandrare (sfi) för knappt 1 procent (1 miljard kr). Särvux, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), specialskolan, sameskolan samt kompletterande utbildningar utgjorde tillsammans knappt 1 procent (1 miljard kr). 3 Förskoleklassen kostade 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarade drygt 3 procent av den totala kostnaden för skolväsendet. Skolväsendets totala kostnader ökade med knappt 1 procent (1 miljard kr) mellan 2006 och Ökningen berodde till stor del på en ökad kostnad för gymnasieskolan. Även för särskola, förskoleklass och sfi ökade de totala kostnaderna jämfört med föregående år, medan kostnaderna minskade för grundskolan och komvux. Diagram 22 Den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg respektive skola och vuxenutbildning fördelade på olika verksamhetsformer 2007 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Totalt 58,6 miljarder kr öppen verksamhet, 1% familjedaghem, 4% fritidshem, 19% Skolväsendet Totalt 126,2 miljarder kr förskoleklass 3% övrig verksamhet 1% svenska för invandrare 1% komvux 3% gymnasieskola 27% förskola, 76% särskola 5% grundskola 60% 3 I Diagram 19 redovisas särvux, CFL, specialskolan, sameskola och kompletterande utbildningar som övrig verksamhet. 4 Justerade med konsumentprisindex, KPI. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

122 14 Total kostnad för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Tabell 84 Kostnader (miljoner kronor) för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (löpande priser) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Totalt samtliga huvudmän 1) förskola familjedaghem fritidshem öppen förskola öppen fritidsverksamhet Skolväsendet Totalt samtliga huvudmän förskoleklass grundskola (inkl. sameskolan) särskola specialskolan gymnasieskola komvux CFL särvux sfi kompletterande utbildningar Skolväsendet per huvudman och skolform Kommunal huvudman förskoleklass grundskola särskola gymnasieskola komvux 2) särvux sfi Landsting som huvudman särskola 3) gymnasieskola komvux Statlig huvudman sameskola specialskola CFL Enskild huvudman förskoleklass 4) grundskola särskola 5) gymnasieskola 6) kompletterande utbildningar 7) ) Kostnaden avser verksamhet i kommunal regi samt kommunala ersättningar till enskilda anordnare. 2) I uppgiften ingår även kostnader hos externa utbildningsanordnare. 3) Uppgiften avser statsbidrag och ersättning från kommuner. 4) Kostnaden avser verksamhet i fristående förskoleklass och internationella skolor. 5) Kostnaden avser kommunala ersättningar till fristående särskolor. 6) Kostnaden avser skolor berättigade till kommun- eller statsbidrag. Kostnaden för kompletterande skolor med statsbidrag ingår inte. 7) Kostnad för kompletterande utbildningar som erhåller statsbidrag och/eller är berättigade till studiestöd. Kostnad för skolor som inte haft verksamhet under hela verksamhetsåren ingår. 120 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2008

123 15 Några internationella jämförelser Sverige deltar i internationellt samarbete inom EU, OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) och IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) för att åstadkomma internationella jämförelser inom utbildningsområdet med hjälp av statistik. Ett omfattande utvecklingsarbete har bedrivits för att förbättra den statistiska kvaliteten, men fortfarande finns en hel del fallgropar på grund av definitionsmässiga och andra statistiska jämförelseproblem. De stora olikheterna mellan ländernas utbildningssystem är kanske den största utmaningen när det gäller att tolka och förstå internationella jämförelser som alltså måste göras med försiktighet och omsorg. Till grund för jämförelser finns en internationell utbildningsklassificering, ISCED97 (International Standard for the Classification of Education), som FN s organ för utbildnings- och kulturfrågor, UNESCO, svarar för. Grunden för klassificeringen är framför allt utbildningsinnehåll och utbildningens längd. Isced 1 motsvarar till exempel vår grundskolas årskurser 1 6, men där ingår även årskurser 1 6 i särskolan och specialskolan. Isced 2 motsvarar grundskolans årskurser 7 9, särskolans årskurser 7 10 samt grundläggande kommunal vuxenutbildning. Isced 3 motsvarar utbildningsnivån gymnasieskola hos oss. Även gymnasial vuxenutbildning och gymnasiesärskola är utbildning på isced 3-nivån. I den internationella statistiken jämförs nivåer och inte olika skolformer. Det beror på att utbildningssystemen i så hög grad skiljer sig åt, t.ex. i vilken utsträckning det finns olika skolformer för olika elevgrupper eller om de allra flesta elever på samma utbildningsnivå går i samma skolform Organisation Utbildningsdeltagande I Sverige, precis som i övriga EU- och OECD-länder, går i stort sett alla barn i åldern 5 14 år i utbildning. Bland 3 4-åringarna varierar andelen som deltar beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,