Beskrivande data 2013

Transkript

1 RAPPORT Beskrivande data 2013 Förskola, skola och vuxenutbildning

2

3 SKOLVERKETS RAPPORT NR 399 Beskrivande data 2013 Förskola, skola och vuxenutbildning SAMMANFATTNING: Denna rapport ger en aktuell och övergripande bild av hur svensk förskola, skola och vuxenutbildning är organiserad. Exempelvis visas antal barn/elever och personal i olika verksamhetsformer. Rapporten redogör också för kostnaderna för de olika verksamhetsformerna och för vilka resultat som uppnås. Rapporten grundar sig på det statistiska material som har lämnats till det nationella uppföljningssystemet. SUMMARY: This report provides a general description of current pre-school, school and adult education in Sweden, showing for example child/pupil and staff strengths. The report, which also gives expenditure and achieved results in the different types of childcare and school, is based on the statistical material supplied to the national monitoring system for the sector. ÄMNESORD: Statistik, förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, sfi, annan pedagogisk verksamhet, utlandsskolor, barn, elever, personal, lärare, kostnader, betyg, utbildningsresultat.

4 Tidigare utgåvor i samma serie Rapport nr 8: Beskrivande data om skolverksamheten 1993 Rapport nr 52: Beskrivande data om skolverksamheten 1994 Rapport nr 75: Beskrivande data om skolverksamheten 1995 Rapport nr 107: Beskrivande data om skolverksamheten 1996 Rapport nr 135: Beskrivande data om skolverksamheten 1997 Rapport nr 157: Beskrivande data om barnomsorg och skola 1998 Rapport nr 173: Beskrivande data om barnomsorg och skola 1999 Beställningsnummer Kan ej beställas Kan ej beställas Kan ej beställas Kan ej beställas Kan ej beställas Kan ej beställas Kan ej beställas Rapport nr 192: Beskrivande data om barnomsorg och skola 2000 Beställningsnr: 00:571 Rapport nr 206: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2001 Beställningsnr: 01:664 Rapport nr 218: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002 Beställningsnr: 02:744 Rapport nr 236: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2003 Beställningsnr: 03:821 Rapport nr 248: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2004 Beställningsnr: 04:851 Rapport nr 265: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2005 Beställningsnr: 05:919 Rapport nr 283: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006 Beställningsnr: 06:959 Rapport nr 302: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007 Beställningsnr: 07:1013 Rapport nr 320: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008 Beställningsnr: 08:1058 Rapport nr 335: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 Beställningsnr: 09:1137 Rapport nr 349: Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data Beställningsnr: 10:1187 Rapport nr 363: Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 Beskrivande data Beställningsnr: 11:1247 Rapport nr 383: Beskrivande data 2012: Förskola, skola och vuxenutbildning Kan ej beställas Rapporterna (fr.o.m och framåt) finns tillgängliga som pdf-filer på Rapporterna från 2000, 2003, 2006 och finns också tillgängliga på engelska. Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm telefon: telefax: E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr: 14:1399 ISSN ISRN SKOLV-R SE Utgiven av Skolverket, Stockholm Omslagsfoto: Lärlingskommittén/Skolverket Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Tryck: Taberg Media Group AB Upplaga: ex

5 Förord Beskrivande data är en årlig rapport som ger en aktuell och övergripande beskrivning av svensk förskola, skola och vuxenutbildning. Rapporten kan beskrivas som Skolverkets statistiska årsbok. Den beskriver organisationen, kostnader och resultat i varje verksamhetsform för sig. Skillnader mellan olika huvudmän och utbildningsanordnare samt viktiga förändringar jämfört med tidigare år redovisas också. Dessutom innehåller rapporten ett avsnitt som beskriver hur Sverige klarar sig vid internationella jämförelser. I rapporten ingår även ett fördjupningskapitel, som denna gång belyser övergångar både inom och mellan skolformerna förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. I kapitlet redovisas bland annat uppgifter om de elever som lämnade grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram läsåret 2011/12. Vi tittar även närmare på studietiden och studieresultaten i gymnasieskolan. De statistiska uppgifterna är till största delen hämtade från det nationella uppföljningssystemet för skolsektorn och bygger på uppgifter som rapporterats in av skolhuvudmännen till Statistiska centralbyrån (SCB). Mer detaljerad statistik på riksnivå finns i de tabeller som finns tillgängliga på På Skolverkets webbplats finns även databasen SIRIS som bland annat innehåller uppgifter på skolnivå. Databasen för jämförelsetal, som också finns på webbplatsen, innehåller statistik på kommunnivå. Beskrivande data 2013 har utarbetats av en projektgrupp inom enheten för utbildningsstatistik på Skolverket. Stockholm i april 2014 Christina Sandström Enhetschef Nina Beer Undervisningsråd

6 Teckenförklaring 0 uppgiften finns inte eller finns i så liten omfattning att den blir noll efter avrundning. uppgiften kan inte förekomma.. uppgiften är alltför osäker.

7 Innehåll 1. Förskola 7 2. Förskoleklass Grundskola (inklusive sameskolan) Grundsärskola Specialskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning (komvux) Särskild utbildning för vuxna (särvux) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Annan pedagogisk verksamhet Svensk utbildning i utlandet Total kostnad Några internationella jämförelser Övergångar 181

8

9 KAPITEL 1 FÖRSKOLA

10 Förskola Allt fler barn går i förskola. Hösten 2012 var över barn inskrivna i förskolan. Det innebär att 84 procent av alla barn i åldern 1 5 år i befolkningen gick i förskola, jämfört med 72 procent tio år tidigare. Trots att allt fler barn går i förskolan så är personaltätheten stabil och den genomsnittliga barngruppen har inte blivit större. Det finns några kvalitetsskillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Statistiken visar att personalen i kommunala förskolor har högre utbildning, medan barngrupperna i fristående förskolor är något mindre. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Förskolan ses som det första steget i utbildningssystemet och har sedan 1998 en egen läroplan. En reviderad läroplan för förskolan började gälla 1 juli 2011 (Lpfö 98, reviderad 2010). Enligt den nya skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 är förskolan en egen skolform och ryms inom skolväsendet. I både skollagen och den reviderade läroplanen har förskollärarens roll stärkts. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskola för barn i åldrarna 1 5 år. Skyldigheten omfattar även barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för ett syskon. Dessa barn ska erbjudas plats i förskola minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Hösten 2012 fanns det knappt förskoleenheter. Förskoleverksamheten har växt under många år. Sedan maxtaxans införande 2001 har antalet barn i förskola ökat kontinuerligt år efter år. Eftersom antalet årsarbetare och avdelningar i förskola har ökat i ungefär samma takt som barnen har kvalitetsmått som gruppstorlek och personaltäthet i det närmaste varit oförändrade under perioden. Under de senaste åren har emellertid antalet förskoleenheter inte ökat i samma takt som antalet barn, personal och grupper. 8 BESKRIVANDE DATA 2013

11 Diagram 1.1 Antal barn, årsarbetare och grupper i förskola samt antal förskoleenheter (index=år 2003). Index Antal barn Antal årsarbetare Antal grupper Antal förskoleenheter Barn och verksamhet Förskolan har byggts ut mycket snabbt i Sverige. De flesta barn i förskoleåldern, drygt åtta av tio, går i förskola. Platsbehovet följer befolkningsutvecklingen. Demografiska förändringar, såsom förändringar i födelsetalen, påverkar direkt behovet av förskola i kommunen eller kommundelen. Vid mätningen 15 oktober 2012 gick barn i förskola. Det innebär att 84 procent av alla barn i åldern 1 5 år i befolkningen gick i förskola, jämfört med 72 procent tio år tidigare. Sett över en tioårsperiod har andelen inskrivna barn i förskola ökat konstant. Fördelningen mellan flickor och pojkar är jämn. Diagram 1.2 Antal inskrivna barn i daghem/förskola 31 december och 15 oktober Antal Förskola Fritidshem Familjedaghem Pedagogisk omsorg Sedan införandet av förskoleklassen 1998 tar förskolan emot barn i åldern 1 5 år, i stället för som tidigare 1 6 år. Uppgifter om förskola kan från och med 1998 således inte utan vidare jämföras med tidigare års uppgifter. 1. FöRSKOLA 9

12 Andelen inskrivna barn har ökat något i samtliga åldersgrupper. Störst deltagande finns bland 3 5 åringar där nästan 95 procent av alla barn går i förskola. Alla barn har rätt till avgiftsfri förskola minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller tre år (s.k. allmän förskola). Tabell 1.1 Andel (%) inskrivna barn i daghem/förskola 1 av befolkningen i respektive åldrar 31 december och 15 oktober Daghem/förskola 1 Daghem/förskola År 1 6 år 1 5 år flickor.. 84 pojkar Uppgifterna för avser daghem medan avser förskola. Knappt hälften av alla kommuner har procent av barn 1 5 år inskrivna i förskola. Ungefär var sjätte kommun har mindre än 80 procent och drygt var tredje har mer än 85 procent av barnen inskrivna i förskola. Som högst har en enskild kommun 98 procent av barnen inskrivna i förskola och som lägst är siffran 64 procent. Antalet barn med annat modersmål än svenska har under den senaste tioårsperioden mer än fördubblats i förskolan, från barn år 2002 till barn Det innebär att ett av fem barn i förskolan har annat modersmål än svenska. Hösten 2012 gick vart femte inskrivet barn i en fristående förskola. Under 1990-talet blev fristående förskolor allt vanligare, och ökningen fortsatte även under 2000-talet. Sedan 2002 har antalet inskrivna barn i fristående förskola ökat med 70 procent medan ökningen i kommunal förskola har varit 39 procent under samma period. 1 Uppgifterna för avser daghem medan avser förskola. 10 BESKRIVANDE DATA 2013

13 Tabell 1.2 Antal inskrivna barn i fristående förskola samt andel (%) av alla barn i förskola År Antal Andel (%) av alla barn i förskolor , , , , , , , , , , ,7 Bolagsdrivna förskolor har sedan 2005 gått om föräldrakooperativen som den vanligaste enskilda driftsformen. Av barn i fristående förskola går 46 procent i bolagsdriven förskola och 22 procent i föräldrakooperativ. Tio år tidigare var förhållandet omvänt då 31 procent gick i bolagsdrivna och 38 procent i föräldrakooperativ. Diagram 1.3 Andel av samtliga inskriva barn i enskild regi efter driftsform Procent Föräldrakooperativ Personalkooperativ Bolagsdriven Övrig enskild Övrig offentlig 1. FöRSKOLA 11

14 Figur 1.1 Andel (%) barn inskrivna i fristående förskola av alla inskrivna barn per kommun 15 oktober Andel (%) barn 0,00 0,00 0,01 10,00 10,01 20,00 20,01 98,37 Barn i fristående förskolor är vanligast i kommungruppen 2 förortskommuner till storstäder och storstäder och minst vanligt i varuproducerande kommuner. I förortskommuner till storstäder går 32 procent av de inskrivna barnen i fristående förskola. Motsvarande andel för gruppen varuproducerande kommuner är 8 procent. Det är 47 kommuner i landet som helt saknar fristående förskolor Gruppstorlek Trots att antalet barn i förskola har ökat konstant de senaste 10 åren, har inte den genomsnittliga gruppstorleken ökat. Under en tioårsperiod har gruppstorleken snarare minskat. Barngrupperna ska enligt skollagen ha en lämplig sammansättning och storlek. Hösten 2012 var det genomsnittliga antalet barn per grupp 16,9. Mellan 1990 och början av 2000-talet ökade den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan från 14,4 barn per grupp till över 17. Sedan 2006 har gruppstorleken legat relativt konstant strax under 17 barn. 2 Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. För mer information se 12 BESKRIVANDE DATA 2013

15 Tabell 1.3 Genomsnittliga gruppstorlekar i förskola År Barn/grupp i förskola , , , , , ) 17, ) 17, , , , , , , , , , ,9.. Uppgift om genomsnittlig gruppstorlek saknas och 2002 års uppgifter bygger på urvalsundersökningar. Kommunala förskolor har i genomsnitt 17,0 barn per grupp medan motsvarande siffra är 16,2 för fristående förskolor. Variationerna mellan kommungrupper är små. Den genomsnittliga gruppstorleken är minst i kommungrupperna storstäder samt turism- och besöksnäringskommuner med 16,3 barn och störst i kommungrupperna kommuner i tätbefolkad region med 17,4 barn. 1. FöRSKOLA 13

16 Figur 1.2 Genomsnittlig gruppstorlek (barn/grupp) i förskola per kommun 15 oktober Genomsnittlig gruppstorlek 12,6 16,0 16,1 16,9 17,0 17,7 17,8 25,6 Den vanligaste barngruppsstorleken är en grupp bestående av 15 barn eller färre. Av alla barngrupper har 39 procent denna gruppstorlek. År 2012 har 18 procent av grupperna 21 eller fler barn. Motsvarande andel 2003 var 15 procent. Det är de kommunala förskolorna som har stått för ökningen av grupperna med 21 barn eller fler sedan De fristående förskolorna har istället minskat andelen. Dock är idag andelen grupper med 21 barn eller fler fortfarande något vanligare bland fristående förskolor. Det är även vanligare med grupper om 17 barn eller färre bland fristående förskolor. Tabell 1.4 Antal och andel (%) avdelningar i förskolan efter antal barn i avdelningen Antal barn i avdelning Antal avdelningar Andel (%) avdelningar 15 barn eller färre barn barn barn eller fler barn Summa Var tredje grupp i förskolan är en småbarnsgrupp, dvs. en grupp för barn upp till 3 år. Andelen småbarnsgrupper har ökat med 7 procentenheter sedan Nästan hälften av småbarnsgrupperna har barn. Småbarnsgrupperna är mindre i fristående förskolor än i kommunala förskolor. I en småbarngrupp i 14 BESKRIVANDE DATA 2013

17 kommunal förskola är det vanligast med en gruppstorlek på barn medan det i fristående förskola är vanligast med 10 barn eller färre. Diagram 1.4 Andel (%) småbarnsgrupper i kommunal respektive fristående förskola Procent barn eller färre barn barn 17 barn eller fler Kommunal förskola Fristående förskola Personal Utbildningsnivå Det ska finnas utbildade förskollärare i förskolan, men det får även finnas annan personal som har utbildning eller erfarenhet som kan främja barnens utveckling och lärande. Både i skollagen och i den reviderade läroplanen (Lpfö 98, reviderad 2010) stärks och tydliggörs förskollärarens roll. Hösten 2012 hade 94 procent av förskolans årsarbetare som arbetar med barn utbildning för arbete med barn. Det är en andel som har legat tämligen konstant under de senaste tio åren. Andelen årsarbetare med förskollärarutbildning 3 uppgick till 53 procent och har även den varierat lite under den senaste tioårsperioden. Tabell 1.5 Antal anställda som arbetar med barn i förskola omräknat till årsarbetare, fördelade efter utbildning och kön 15 oktober Årsarbetare Utbildning 1 Förskollärare Fritidspedagog Lärarutbildning Barnskötare Fritidsledarutbildning Annan utb. för arbete med barn Ingen utb. för arbete med barn Summa Antal Andel (%) totalt Andel (%) kvinnor Andel (%) män Uppgifter om anställdas utbildning i förskolan rapporteras från kommunen centralt. 3 Här ingår även personal med lärarutbildning. 1. FöRSKOLA 15

18 Figur 1.3 Andel årsarbetare med förskollärarutbildning 4 i förskola per kommun 15 oktober Andel (%) I slutet av 90-talet var andelen personal med förskollärarutbildning nästan lika stor i kommunala som i fristående förskolor. Skillnaden har dock ökat och idag är andelen personal med förskollärarutbildning 15 procentenheter större i kommunala förskolor än i fristående förskolor. 4 Här ingår även personal med lärarutbildning. 16 BESKRIVANDE DATA 2013

19 Diagram 1.5 Andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning 5 i förskola i kommunal respektive fristående förskola. Procent Kommunal förskola 40 Fristående förskola Totalt sett är förskollärarutbildning den vanligaste utbildningen bland personalen, men det finns skillnader mellan kommunal och fristående förskola. I kommunal förskola är förskollärarutbildning den vanligaste utbildningen medan barnskötarutbildning är den vanligaste i fristående förskola. Diagram 1.6 Andel (%) årsarbetare efter utbildning, i kommunal respektive fristående förskola 15 oktober Procent 60 Kommunal förskola Fristående förskola Förskollärar- Fritids- Lärar- Barnskötar- Fritids- Annan Ingen utbildning pedagog- utbildning utbildning ledar- utbildning utbildning utbildning utbildning för arbete för arbete Personaltäthet Hösten 2012 gick det 5,3 barn per årsarbetare i förskolan. De senaste tio åren har siffran legat ganska konstant. Under 2005 och 2006 utgick ett riktat statsbidrag till kommunerna för att öka personaltätheten i förskola. Statsbidraget resulterade i att antalet barn per årsarbetare förbättrades dessa år. Sedan statsbidraget upphörde i januari 2007 och inlemmades i det generella bidraget till kommunerna har antalet barn per årsarbetare försämrats något. 5 Här ingår även personal med lärarutbildning. 1. FöRSKOLA 17

20 Tabell 1.6 Antal barn per årsarbetare 6 totalt och per förskollärare 7 i förskola 31 december 1990, 1995 och 15 oktober för 1998 samt År Antal barn per årsarbetare totalt i förskola Antal barn per pedagogiskt högskoleutbildad i förskola , , , ,4 10, ,4 10, ,3 10, ,4 10, ,4 10, ,2 10, ,1 10, ,2 10, ,3 10, ,3 10, ,4 10, ,3 10, ,3 10,1 Det går i genomsnitt 10,1 barn per förskollärare. Under den senaste tioårsperioden har siffran varierat mellan 10,7 och 10,0. Jämför man fristående och kommunala förskolor under samma tidsperiod har det alltid gått fler barn per förskollärare i fristående förskola jämfört med kommunal, och skillnaden har ökat. I början på 2000-talet var skillnaden knappt 1 barn, medan det hösten 2012 gick 3 barn mer per förskollärare i fristående än i kommunal förskola. Diagram 1.7 Antal barn per årsarbetande förskollärare 8 i kommunal och fristående förskola 15 oktober Antal Fristående förskola 10 8 Kommunal förskola Uppgiften om årsarbetare avser antal anställda omräknade till heltidstjänstgöring. 7 Här ingår även personal med lärarutbildning. 8 Här ingår även personal med lärarutbildning. 18 BESKRIVANDE DATA 2013

21 Förskolechefen Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ledas av en förskolechef. Förskolechefen ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. En förskolechef kan delegera ansvaret till en ställföreträdare. Hösten 2012 fanns det förskolechefer. Skolverket har samlat in uppgifter om antal förskolechefer 2011 och 2012, och kan mellan dessa två år se en minskning med knappt förskolechefer. Det är de kommunala förskolorna som står för nästan hela minskningen. I genomsnitt ansvarar en förskolechef för 5 avdelningar. En förskolechef i kommunal förskola ansvarar för drygt tre gånger så många avdelningar som en förskolechef i en fristående förskola. Antalet avdelningar per förskolechef är 7,4 i kommunal förskola jämfört med 2,2 i fristående. Chefstätheten, antalet årsarbetare per förskolechef, var 16. Även här finns stora skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I fristående förskolor går det 7 årsarbetare per förskolechef medan motsvarande siffra i kommunal förskola är 24. Resurspersonal Enligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver. Totalt rapporterades resurs- och stödpersonal 9 (årsarbetare) in Det motsvarar drygt 4 procent av samtliga årsarbetare i förskolan. Könsfördelning Könsfördelningen bland personal i förskola är fortsatt mycket ojämn. Hösten 2012 var endast 4 procent av årsarbetarna män. Andelen har varit i stort sett densamma sedan början av 1980-talet. I fristående förskolor är andelen män större, 5 procent jämfört med 3 procent i kommunala. Bland förskolechefer är andelen män högre. 10 procent av dem är män. Även bland resurs- och stödpersonalen är en större andel män, 7 procent. Sett till mäns och kvinnors utbildning i förskolan är det vanligare att män inte har någon utbildning för arbete med barn. 18 procent av männen har inte någon utbildning för arbete med barn medan motsvarande siffra bland kvinnor är 5 procent. Kostnader År 2012 var den totala kostnaden för förskolan 59,8 miljarder. I de kommunala förskolorna stod personalkostnaden för 73 procent av den totala kostnaden. Lokalkostnaderna utgjorde 14 procent. Kommunerna finansierar förskolan med statsbidrag, egna medel och föräldraavgifter. Den del av bruttokostnaden som bekostas med föräldraavgifter kallas avgiftsfinansieringsgraden. År 2012 täckte föräldraavgifterna 7 procent av de kommunala kostnaderna i förskolan. Fristående förskolor finansierar sin verksamhet med kommunala bidrag, föräldraavgifter och ibland även med oavlönade arbetsinsatser från föräldrar. Den genomsnittliga kommunala ersättningsgraden till fristående förskolor uppgick till 88,5 procent av kommunernas 9 Med resurs- och stödpersonal avses här personal som arbetar med barn eller barngrupp som behöver särskilt stöd. 1. FöRSKOLA 19

22 egna kostnader. Eventuella avgiftsintäkter, andra bidrag och intäktskällor inkluderas inte i detta mått, vilket försvårar möjligheten att bedöma om de fristående förskolorna får ett skäligt bidrag från kommunen eller inte. Den kommunala ersättningen till fristående förskolor var kronor per inskrivet barn.

23 KAPITEL 2 FÖRSKOLEKLASS

24 Förskoleklass Läsåret 2012/13 gick nästan elever i förskoleklass. Det motsvarade 95 procent av alla sexåringar, vilka i sin tur utgjorde 98 procent av eleverna i förskoleklass. Knappt 10 procent av eleverna gick i en förskoleklass med fristående huvudman. En femtedel av eleverna hade ett annat modersmål än svenska. Av dessa elever fick 42 procent stöd i modersmålet. Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Kommunerna är skyldiga att erbjuda alla sexåringar plats i förskoleklass under minst 525 timmar under ett läsår, men för barnen är deltagandet frivilligt. Enligt läroplanen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje barns utveckling och lärande samt förbereda barnen för fortsatt skolgång. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Elever och skolor Läsåret 2012/13 fanns förskoleklasser i alla landets kommuner. Andelen sexåringar som är inskrivna i förskoleklass har legat stabilt på runt 95 procent de senaste åren. Det totala antalet inskrivna elever i förskoleklass hösten 2012 var Liksom tidigare år var 98 procent av eleverna i förskoleklassen sexåringar. Knappt en procent av eleverna var fem år och en procent var sju år. 22 BESKRIVANDE DATA 2013

25 Tabell 2.1 Antal elever i förskoleklass läsåren 2001/ /13. Läsår Huvudman Kön Antal kommuner med förskoleklass Inskrivna i förskoleklass Totalt antal 5 år 6 år 7 år Andel av alla 6-åringar som är inskrivna i förskoleklass 2001/ ,3 2002/ ,3 2003/ ,3 2004/ ,6 2005/ ,7 2006/ ,6 2007/ ,0 2008/ ,1 2009/ ,6 2010/ ,8 2011/ ,6 2012/ ,1 Kommunal ,2 Enskild ,0 Fristående ,8 Flickor ,2 Pojkar ,9 1. Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor. 2. Fristående skolor inkluderar internationella skolor. 10 procent av eleverna gick i förskoleklass i enskild regi eller med fristående huvudman läsåret 2012/13. Andelen elever i fristående verksamhet varierade mycket mellan kommuner. I mer än var tionde kommun var över 16 procent av eleverna inskrivna hos fristående/enskild anordnare, samtidigt som över 100 kommuner inte hade några elever i sådan verksamhet. Generellt sett har storstäder och förortskommuner en högre andel inskrivna elever i fristående verksamhet. 20 procent av eleverna i förskoleklass hade ett annat modersmål än svenska läsåret 2012/13. Över tid har andelen elever med annat modersmål ökat. 42 procent av eleverna som hade annat modersmål än svenska fick stöd i sitt modersmål läsåret 2012/ FöRSKOLEKLASS 23

26 Tabell 2.2 Elever med annat modersmål än svenska i förskoleklass läsåren 2001/ /13. Läsår Huvudman Kön Antal elever Totalt med annat modersmål än svenska med stöd i modersmål Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2001/ , ,5 2002/ , ,7 2003/ , ,3 2004/ , ,0 2005/ , ,6 2006/ , ,9 2007/ , ,4 2008/ , ,5 2009/ , ,7 2010/ , ,8 2011/ , ,2 2012/ , ,3 Kommunal , ,0 Enskild , ,3 Fristående , ,4 Flickor , ,9 Pojkar , ,7 1. Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor. 2. Fristående skolor inkluderar internationella skolor. Personal Läsåret 2012/13 fanns det drygt årsarbetare 1 i arbete med elever i förskoleklass. Liksom i förskolan, grundskolan och på fritidshemmen var majoriteten av den anställda personalen kvinnor, 93 procent. Personaltätheten uppgick till 15,5 elever per lärare. När det gäller lärare med pedagogisk högskoleexamen var personaltätheten överlag betydligt lägre hos fristående anordnare än i förskoleklasser i kommunal regi. Läsåret 2012/13 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen nästan 83 procent i förskoleklassen. Hos kommunal anordnare var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 84 procent och hos fristående anordnare 67 procent. Bland årsarbetarna var 56 procent utbildade förskollärare, 6 procent fritidspedagoger och 21 procent lärare. I gruppen lärare ingår även de som utöver lärarexamen har förskollärar- eller fritidspedagogexamen samt de som inom ramen för den nya lärarutbildningen har examen med profil mot förskolan, förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år. Sammansättningen av den högskoleutbildade personalen skiljer sig mellan anordnarna. I kommunal verksamhet var andelen med förskollärarexamen 58 procent medan motsvarande andel hos fristående skolor var 35 procent. I fristående skolor var dock 1 Anställda omräknat till heltidstjänster. 24 BESKRIVANDE DATA 2013

27 andelen utbildade lärare högre, nästan 28 procent, jämfört med 20 procent i kommunala skolor. Skillnaderna var också stora mellan de kommunala huvudmännen när det gäller personal med pedagogisk högskoleexamen. Andelen med förskollärarexamen varierar mellan 8,5 och 100 procent medan andelen med lärarexamen varierar mellan 0 och 82 procent. Tabell 2.3 Personal i förskoleklass omräknat till årsarbetare läsåren 2002/ /13. Antal årsarbetare Antal elever Andel (%) årsarbetare med Läsår Huvudman Totalt Kvinnor 3 Män 3 Totalt per lärare (heltidstjänster) per lärare med ped. högsk. examen Pedagog. högskole Förskol Fritidsexamen lärar pedagogtotalt examen examen Lärarexamen 4 Fritidsledarutbildning 2002/ ,5 15,2 82,4 71,4 6,9 4,0 0,7 2003/ ,8 15,4 82,9 71,5 7,3 4,0 0,6 2004/ ,5 16,1 83,6 70,6 7,7 4,4 0,7 2005/ ,1 16,7 84,2 69,0 7,8 7,3 0,7 2006/ ,9 17,9 83,6 65,7 7,5 10,2 0,8 2007/ ,5 17,5 82,3 62,7 7,4 12,1 0,8 2008/ ,4 18,5 83,0 61,3 7,0 12,8 0,8 2009/ ,9 18,9 83,6 60,4 6,9 16,3 0,7 2010/ ,1 19,6 82,7 58,8 6,9 17,0 0,8 2011/ ,4 18,5 83,3 57,3 6,7 19,3 0,8 2012/ ,5 18,8 82,6 55,7 6,0 20,8 0,7 Kommunal ,6 18,5 84,4 58,1 6,2 20,0 0,7 Enskild ,6 26,5 58,9 39,9 19,0 0,0 0,0 Fristående ,5 31,4 66,9 34,6 5,0 27,5 1,4 1. Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2. Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor. 3. Uppgifter om årsarbetares fördelning på kön saknas för ca en procent av materialet men viktning har gjorts upp till värdet i totalkolumnen. 4. Här inräknas sedan läsåret 2005/06 årsarbetare som utöver lärarexamen har förskollärar- eller fritidspedagogexamen eller som inom ramen för den nya lärarutbildningen har examen med profil mot förskolan, förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år. Kostnader Den totala kostnaden för förskoleklass uppgick år 2012 till knappt 5,4 miljarder kronor. Det motsvarade nästan 4 procent av skolväsendets totala kostnader. Verksamheten i förskoleklass är ofta både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Det gör att uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Uppgifterna bör därför tolkas med viss försiktighet. Den största delen av kostnaden, i genomsnitt 65 procent, utgjordes av kostnader för personal. Kostnaden för lokaler utgjorde i genomsnitt 20 procent av den totala kostnaden. Denna kostnad är sannolikt underskattad på grund av de svårigheter att särredovisa kostnader för förskoleklass som nämnts tidigare. 2. FöRSKOLEKLASS 25

28 Kostnaden per elev i förskoleklass var totalt kronor. I fristående förskoleklasser uppgick den till kronor per elev medan den i kommunala förskoleklasser uppgick till kronor. Tabell 2.4 Kostnader för förskoleklass , fördelade på anordnare och kostnadsslag (löpande priser). Samtliga huvudmän 1 Kommunal huvudman Fristående förskoleklass 2 Kostnad totalt mkr Kostnad per Kostnad elev 3 4, kr totalt mkr Kostnad per elev 3, kr Kostnad totalt mkr Kostnad per elev 3 4, kr 2008 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Personal Lokaler I kostnaden ingår även kostnader för internationella skolor och kostnden för nystartade förskoleklasser. 2. I kostnaden för fristående skolor ingår kostnader för internationella skolor. Även kostnader för skolor som inte haft verksamhet hela året. 3. Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 4. Endast kostnaden för fristående skolor som haft verksamhet hela verksamhetsåret ingår. 5. I kostnaden ingår inte kostnader för enskild verksamhet. 26 BESKRIVANDE DATA 2013

29 KAPITEL 3 GRUnDSKOLA (InKL. SAMESKOLAn) 1. FöRSKOLA 27

30 Grundskola (inklusive sameskolan) Antalet elever i grundskolan fortsätter att öka efter flera år med små elevkullar. Läsåret 2012/13 ökade antalet med drygt elever jämfört med föregående läsår. Allt fler elever går i fristående skolor. Andelen elever i fristående skolor uppgick till drygt 13 procent läsåret 2012/13. Det genomsnittliga meritvärdet har successivt ökat från 201,2 till 213,1 under perioden Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som påverkar resultaten mest. Elever med föräldrar vars högsta utbildning är grundskola hade ett genomsnittligt meritvärde på 159,6 medan elever med minst en högskoleutbildad förälder hade 233,3. Enligt skollagen inträder skolplikt på höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Kommunen är även skyldig att bereda sexåringar plats i grundskolan om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen. Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året. För den elev som inte har gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört upphör skolplikten istället senast när eleven fyller 18 år. I det följande kapitlet inkluderas de statliga sameskolorna i redovisningen. I skollagen fastslås att barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan istället för i årskurs 1 6 i grundskolan. Sameskolan, som har sex årskurser, är en skolform som är likvärdig med grundskolan men utformad och profilerad efter samernas behov av en utbildning som tillvaratar och utvecklar det samiska språket och kulturarvet. Elever och skolor Den allmänna skolplikten medför att antalet elever i stort sett följer befolkningsutvecklingen för barn i skolåldern. Mellan läsåren 2001/02 och 2010/11 minskade elevantalet kontinuerligt varje år. Därefter har utvecklingen vänt och elevkullarna blir nu större igen. Läsåret 2012/13 gick nästan elever i grundskolan, en ökning med drygt elever sedan föregående läsår. Enligt nuvarande prognoser kommer elevantalet fortsätta att öka till nästan elever läsåret 2018/19. Läsåret 2012/13 fanns det kommunala skolenheter, 5 sameskoleenheter och 790 fristående skolenheter på grundskolenivå. Av de fristående skolenheterna var 672 fristående skolenheter med allmän inriktning, 69 skolenheter med konfessionell inriktning och 38 skolenheter med undervisning enligt waldorfpedagogik. Dessutom räknas de åtta internationella skolenheterna och de tre riksinternatskolorna som fristående skolenheter. Majoriteten av grundskolans elever går i kommunala skolor, 87 procent läsåret 2012/13. Samtidigt fortsätter antalet elever i fristående skolor att öka och uppgick samma läsår till knappt elever, vilket motsvarar drygt 13 procent av elevunderlaget. Andelen elever som går i fristående skolor varierade stort mellan kommunerna. Medianvärdet låg på 4,2 procent. 28 BESKRIVANDE DATA 2013

31 Det är mer vanligt att elever i befolkningsmässigt stora kommuner går i fristående skolor. Vanligast var det i storstadskommuner, där 24 procent av eleverna gick i fristående skolor, följt av förortskommuner till storstäder, där motsvarande andel var procent. Lägst andel elever i fristående skolor, 3 procent, hade varuproducerande kommuner. 1 Diagram 3.1 Antal elever i grundskolan totalt samt i fristående skolenheter läsåren 1975/ /13 samt prognos t.o.m. läsåret 2019/ Antal elever totalt Prognos/ framskrivning Elever i fristående skolor 1975/ / / / / / / / / / / / / / / /20 1. I antal elever totalt ingår elever i kommunala skolor, sameskolan samt fristående skolor. I antal elever i fristående skola ingår elever i internationella skolor och riksinternat. Tabell 3.1 Antal elever i grundskolan 15 oktober fördelade efter huvudman. 2001/ / / / / / / / / / / /2013 Grundskolan totalt Kommunala skolor Sameskolor Fristående skolor Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor. 1 Varuproducerande kommuner definieras som kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. 3. GRUNDSKOLA 29

32 I och med att den nya skollagen (2010:800) började tillämpas den 1 juli 2011 ersattes skola som organisatorisk enhet med begreppet skolenhet. 3 Skolverkets statistikredovisning har anpassats efter skollagens nya begrepp från och med läsåret 2012/13. Övergången från skola till skolenhet i statistikredovisningen har inneburit ett visst tidsseriebrott mot tidigare års redovisning av uppgifter om antal skolor och uppgifter på skolnivå. Läsåret 2012/13 rapporterades fler skolenheter in jämfört med antalet skolor läsåret innan. Några skolor har delats upp på flera skolenheter och andra har omorganiserats med anledning av förändringen. Läsåret 2012/13 finns skolenheter och av dessa har 790 enskild huvudman. Föregående läsår var antalet skolor varav 761 hade enskild huvudman. Diagram 3.2 Antal skolenheter i grundskolan totalt samt fristående skolenheter läsåren 1974/ / Antal skolenheter totalt Antal fristående skolenheter / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /13 Samtliga kommuner i landet anordnar grundskoleutbildning. Antalet elever varierar stort mellan kommunerna, vilket avspeglar den stora variationen i kommunernas invånarantal. Det genomsnittliga antalet elever per skolenhet har minskat under de senaste tio åren och uppgick hösten 2012 till 183 elever. De kommunala skolorna hade i genomsnitt fler elever per skolenhet än de fristående. I de kommunala skolorna var det vanligast med mellan elever per skolenhet medan flest antal fristående skolor hade under 50 elever. Drygt en procent av eleverna i de kommunala skolorna är bosatta i en annan kommun än den där skolan är belägen. 3 Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor medan en lärare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef. 30 BESKRIVANDE DATA 2013

33 Tabell 3.2 Antal skolkommuner, skolenheter och elever i grundskolan den 15 oktober Antal elever per Elever bosatta i Antal Antal Läsår annan kommun skolkom skol Skol 1 Huvudman muner enheter Kommun enhet Antal Andel (%) 2001/ ,9 2002/ ,0 2003/ ,1 2004/ ,1 2005/ ,2 2006/ ,2 2007/ ,2 2008/ ,3 2009/ ,3 2010/ ,3 2011/ ,3 2012/ Kommunal ,3 Sameskola Enskild Avser enbart elever i kommunala grundskolor. 2. Inkluderar från och med hösten 2007 internationella skolor samt riksinternatskolor. Det totala antalet elever läsåret 2012/13 var , lägst i årskurs 7 med elever och högst i årskurs 1 med elever. Årskullarna i de tidiga årskurserna kommer att vara större än de sena under de kommande åren fram till och med läsåret 2018/19, därefter kommer antalet elever i årskurs 1 att minska igen enligt prognosen. 3. GRUNDSKOLA 31

34 Tabell 3.3 Antal elever i grundskolan 15 oktober fördelade efter årskurs och huvudman. Läsår Antal elever Huvudman Kön Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Samtliga Åk / / / / / / / / / / / / flickor (%) 48,7 48,6 48,9 49,0 48,6 48,5 48,8 48,4 48,5 48,7 pojkar (%) 51,3 51,4 51,1 51,0 51,4 51,5 51,2 51,6 51,5 51,3 Kommun flickor (%) 48,6 48,5 48,8 48,7 48,3 48,2 48,4 47,9 48,1 48,4 pojkar (%) 51,4 51,5 51,2 51,3 51,7 51,8 51,6 52,1 51,9 51,6 Sameskola flickor (%) 61,5 61,9 40,6 50,0 51,6 66, ,2 pojkar (%) 38,5 38,1 59,4 50,0 48,4 33, ,8 Enskild flickor (%) 49,3 49,3 49,5 50,6 50,7 50,2 50,6 50,9 50,5 50,3 pojkar (%) 50,7 50,7 50,5 49,4 49,3 49,8 49,4 49,1 49,5 49,7 1. Inkluderar från och med hösten 2007 internationella skolor samt riksinternatskolor. 32 BESKRIVANDE DATA 2013

35 Läsåret 2012/13 fanns det 790 fristående skolor i 189 kommuner. Av dessa var 61 procent lokaliserade till storstadslänen. 65 procent av eleverna i fristående skolor gick i skolan i något av storstadslänen. Tabell 3.4 Antal skolkommuner, skolenheter och elever i fristående skolenheter den 15 oktober Andel (%) Fristående skolor av samtliga Läsår Antal skol elever i grundskolan Inriktning kommuner Antal skolor Antal elever 2001/ / / / / / / / / / / / Allmän ,6 Konfessionell ,9 Waldorf ,5 Internationella skolor ,3 Riksinternatskolor ,0 3. GRUNDSKOLA 33

36 Tidigare skolstart Barn har rätt att börja i grundskolan det år de fyller sex år, om föräldrarna så önskar. I början på 90-talet var andelen som började i årskurs 1 ett år tidigare drygt 1 procent. Därefter ökade den stadigt fram till läsåret 1996/97, då den var 8 procent. Sedan förskoleklassen infördes som frivillig skolform för dessa barn hösten 1998 har andelen minskat för varje år. Läsåret 2012/13 var elever (1,3 procent) i årskurs 1 sex år eller yngre. Andelen sexåringar i årskurs 1 i fristående skolor var högre än rikssnittet, 5,4 procent. De internationella skolorna hade högst andel sexåringar i årskurs 1, följt av konfessionella skolor. Av sexåringarna i årskurs 1 var 59 procent flickor och 41 procent pojkar. Tabell 3.5 Antal elever i årskurs 1 den 15 oktober fördelade efter ålder. Läsår Kön Huvudman Antal elever i årskurs 1 6 år eller yngre 7 år eller äldre Antal Andel Antal Andel 2001/ , ,5 2002/ , ,9 2003/ , ,9 2004/ , ,0 2005/ , ,0 2006/ , ,9 2007/ , ,3 2008/ , ,6 2009/ , ,7 2010/ , ,8 2011/ , ,8 2012/ , ,7 flickor , ,4 pojkar , ,9 Kommunal , ,1 Sameskola , ,2 Enskild , ,6 1. Inkluderar internationella skolor. 34 BESKRIVANDE DATA 2013

37 Språkval Moderna språk kan läsas både inom språkval och som elevens val. Enligt Skolförordningen (SFS 2011:185) ska det finnas språkval och huvudmannen är skyldig att erbjuda språkval i minst två av språken franska, spanska och tyska och ska även sträva efter att erbjuda andra språk som språkval. En elev får även välja något av ämnena modersmål, svenska, svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk som alternativ till språkval. Språkval introduceras i allmänhet i årskurs 6. Läsåret 2012/13 hade 70 procent av eleverna i årskurs 6 språkval. I årskurserna 7, 8 och 9 uppgick andelen till 98 procent. Högst andel elever som läste moderna språk inom språkval fanns i årskurs 7, där nästan 86 procent av eleverna hade moderna språk som språkval. För årskurs 9 var andelen betydligt lägre, drygt 70 procent. Liksom tidigare år var val av moderna språk vanligare bland flickorna. Andelen elever som läser spanska har ökat de senaste tio åren. Läsåret 2012/13 läste nästan 54 procent av eleverna som läste ett modernt språk spanska, vilket innebär att spanska är det populäraste språket bland grundskoleeleverna. I senare årskurser var andelen elever som inom språkval läste alternativ till moderna språk högre. Knappt 6 procent av eleverna i årskurs 6 valde att läsa ett alternativ medan motsvarande andel i årskurs 9 var 27 procent. Bland alternativen till moderna språk valde flest elever engelska. I årskurs 9 läste 19 procent engelska som alternativ till moderna språk, fler pojkar än flickor. Tabell 3.6 Elever i årskurs 6, 7, 8 och 9 fördelade efter språkval 15 oktober Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Andel elever (%) av Andel elever (%) av Andel elever (%) av Andel elever (%) av Typ av språkval Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Moderna språk 64,6 65,6 63,6 85,5 88,2 83,0 78,6 82,9 74,5 70,6 76,2 65,2 Franska 12,4 14,7 10,2 16,6 20,6 12,9 15,3 19,0 11,7 14,1 17,6 10,8 Tyska 12,7 11,0 14,3 20,5 17,5 23,4 18,8 16,6 20,9 17,0 15,9 18,0 Spanska 31,7 32,1 31,3 47,7 49,5 46,0 43,6 46,4 40,9 38,2 41,6 34,9 övriga mod.språk 7,8 7,8 7,8 0,7 0,6 0,8 0,9 0,8 1,1 1,3 1,2 1,5 Alt. till mod. språk 5,5 4,8 6,3 12,7 10,3 15,0 19,6 15,7 23,2 27,3 22,2 32,1 Modersmål 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Svenska som andraspråk 0,3 0,3 0,4 0,6 0,5 0,6 0,8 0,7 0,9 1,0 0,9 1,2 Svenska 1,0 0,8 1,1 3,0 2,3 3,7 4,8 3,6 5,9 6,8 5,2 8,2 Engelska 4,1 3,6 4,7 9,0 7,3 10,6 13,9 11,3 16,3 19,4 16,0 22,6 Teckenspråk 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Summa språkval 70,1 70,4 69,9 98,2 98,4 98,0 98,2 98,6 97,8 97,9 98,5 97,4 3. GRUNDSKOLA 35

38 Undervisning i modersmål och svenska som andraspråk Läsåret 2012/13 rapporterades drygt grundskoleelever att vara berättigade till undervisning i modersmål. Det motsvarar nästan 21 procent av samtliga elever. De senaste tio åren har andelen ökat med nästan 9 procentenheter. Andelen av de berättigade som deltog i modersmålsundervisning var knappt 54 procent. Det var något fler flickor än pojkar som deltog i modersmålsundervisning. Liksom tidigare år hade de större kommunerna vanligen betydligt större andel elever som var berättigade till modersmålsundervisning än de mindre. I de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö var procent av eleverna i grundskolan berättigade till modersmålsundervisning. Andelen berättigade elever var över 30 procent i 21 av landets 290 kommuner. I tre kommuner var mer än hälften av eleverna berättigade till modersmålsundervisning. Andelen berättigade var ungefär lika stor i fristående som i kommunala skolor. Det var emellertid en betydligt större andel av de berättigade elever i de fristående skolorna som deltog i modersmålsundervisning, 63 procent jämfört med 52 procent i de kommunala. Andelen av alla elever som läsåret 2012/13 deltog i undervisning i svenska som andraspråk var knappt 8 procent. Tabell 3.7 Modersmål och svenska som andraspråk i grundskolan 15 oktober Läsår Huvudman Antal elever berättigade till modersmålsundervisning Andel (%) berättigade av samtliga elever Deltagare i modersmålsundervisning Andel (%) av Andel (%) Antal samtliga elever berättigade elever utanför timplan bunden tid Deltagare i svenska som andraspråk Antal Andel (%) av samtliga elever 2002/ , ,2 54,1 54, ,1 2003/ , ,2 54,1 56, ,5 2004/ , ,2 54,8 55, ,6 2005/ , ,2 54,6 59, ,8 2006/ , ,2 55,9 54, ,9 2007/ , ,2 53,8 52, ,1 2008/ , ,2 53,4 32, ,5 2009/ , ,2 53,3 60, ,0 2010/ , ,2 55,3 56, ,0 2011/ , ,2 54,7 52, ,6 2012/ , ,0 53,7 54, ,6 Kommunal , ,6 52,2 54, ,8 Sameskola , ,6 80,6 0,0 0 0,0 Enskild , ,4 63,1 57, ,6 Flickor , ,5 55,3 55, ,5 Pojkar , ,6 52,2 54, ,8 Arabiska har varit det vanligaste språket i modersmålsundervisningen sedan läsåret 1998/99, innan dess var finska vanligast. Andelen av de berättigade som deltog i modersmålsundervisningen varierade mellan språken. Högst deltagande, över 60 procent, hade elever med somaliska, arabiska, albanska och turkiska som modersmål. Högst deltagande i undervisning i svenska som andraspråk hade elever med modersmålet arabiska. 36 BESKRIVANDE DATA 2013