Beskrivande data 2007

Transkript

1 Rapport Beskrivande data 2007 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning

2

3 Skolverkets rapport nr 302 Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007 Sammanfattning: I denna rapport ges en aktuell, övergripande bild av hur svensk förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning är organiserad, t.ex. antal barn/ elever och personal i olika verksamhetsformer. Rapporten redogör också för kostnaderna för de olika verksamhetsformerna och för vilka resultat som uppnås. Rapporten grundar sig på det statistiska material som lämnats till det nationella uppföljningssystemet. Summary: This report provides a general description of current pre-school activities, school-age childcare, schools and adult education in Sweden, showing for example child/ pupil and staff strengths. The report, which also gives expenditure and achieved results in the different types of childcare and school, is based on the statistical material supplied to the national monitoring system for the sector. Ämnesord: Statistik, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kompletterande utbildningar, utlandsskolor, barn, elever, personal, lärare, kostnader, betyg, utbildningsresultat.

4 Tidigare utgåvor i samma serie: Rapport nr 8: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 52: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 75: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 107: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 135: Beskrivande data om skolverksamheten Kan ej beställas Rapport nr 157: Beskrivande data om barnomsorg och skola Kan ej beställas Rapport nr 173: Beskrivande data om barnomsorg och skola Kan ej beställas Rapport nr 192: Beskrivande data om barnomsorg och skola Beställningsnr: 00:571 Rapport nr 206: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning Beställningsnr: 01:664 Rapport nr 218: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning Beställningsnr: 02:744 Rapport nr 236: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning Beställningsnr: 03:821 Rapport nr 248: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola. Beställningsnr: 04:851 och vuxenutbildning Rapport nr 265: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola. Beställningsnr: 05:919 och vuxenutbildning Rapport nr 283: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola. Beställningsnr: 06:959 och vuxenutbildning Från Internet: Rapporterna (fr.o.m och framåt) finns också tillgängliga som Pdf-filer på Skolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: välj Statistik och därefter Nationella rapporter och studier. Rapporterna från 2000, 2003 och 2006 finns också tillgängliga på engelska, välj In English och därefter Statistics. Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr: 07:1013 Pris 60 kr exkl. moms och porto. Skolverkets diarienr: :2683 ISSN: ISRN: SKOLV-R--302-SE Utgiven av Skolverket, Stockholm Produktion: Ordförrådet AB Illustration: Maimidesign AB Foto: Thomas Henriksson/Orange AB, Johnér sid 120, MATTON sid 128, Tiofoto sid 131 Tryck: Alfa Print AB, Solna 2007 Upplaga: beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

5 Förord Syftet med denna faktaredovisning är att så långt som möjligt ge en aktuell, övergripande beskrivning av hur svensk förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning är organiserad, vilka resurser som disponeras och i vissa hänseenden vilka resultat som uppnås. Rapporten beskriver förhållandena inom samtliga verksamhetsformer som ligger inom Skolverkets ansvarsområde. I rapporten redovisas också eventuella skillnader mellan olika huvudmän och utbildningsanordnare samt viktigare förändringar jämfört med tidigare år. Rapporten avslutas med ett avsnitt som beskriver hur Sverige klarar sig vid internationella jämförelser. Rapporten har utkommit årligen sedan 1992 vilket innebär att denna utgåva är den sextonde i ordningen. De statistiska uppgifterna är till största delen hämtade från det nationella uppföljningssystemet för skolsektorn och bygger på uppgifter som rapporterats in av skolhuvudmännen till Statistiska Centralbyrån. De läsare som är intresserade av en mer detaljerad statistik på riksnivå om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning hänvisas till rapportserien Sveriges officiella statistik 2007:del 1 (Utbildningsresultat), del 2 (Barn, elever och personal) och del 3 (Kostnader). För de läsare som vill ta del av statistik på kommunal nivå finns rapporterna Jämförelsetal 2007:del 1 (Barn, elever, personal och utbildningsresultat) och del 2 (Kostnader). Samtliga rapporter finns tillgängliga via Skolverkets hemsida på Internet. Adressen är På Skolverkets hemsida finner du även databasen SIRIS som bl.a. innehåller uppgifter på skolnivå om betyg och utbildningsresultat för elever som avslutat grundskolan och gymnasieskolan. På hemsidan finns också databasen för jämförelsetal som innehåller statistik på kommunnivå. Rapporten har utarbetats av en projektgrupp inom enheten för utbildningsstatistik på Skolverket. Stockholm i oktober 2007 Christina Sandström Enhetschef Ulf Schwartz Undervisningsråd beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

6 Innehåll Några korta fakta om Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Organisation Resurser Förskoleklassen Organisation Resurser Grundskolan Organisation Resurser Resultat Obligatoriska särskolan Organisation Resurser Specialskolan Organisation Resurser Gymnasieskolan Organisation Resurser Resultat Gymnasiesärskolan Organisation Resurser Kommunal vuxenutbildning (komvux) Organisation Resurser Resultat Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Organisation Resurser Resultat beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

7 10. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Organisation Resurser Svenskundervisning för invandrare (sfi) Organisation Resurser Resultat Kompletterande utbildningar Organisation Resurser Svensk utbildning i utlandet Organisation Resurser Resultat Total kostnad för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Några internationella jämförelser Organisation Resurser Resultat beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

8 Några korta fakta om... barn/elever Antalet inskrivna barn i barnomsorgen var i oktober 2006 totalt , i förskoleverksamhet och i skolbarnsomsorg. Det innebär att 85 procent av alla 1 5-åringar och 48 procent av alla 6 12-åringar var inskrivna. Närmare 96 procent av alla sexåringar var inskrivna i förskoleklass och 2 procent var inskrivna i grundskolan. Det totala antalet elever i förskoleklass var Antalet elever i grundskolan minskade med jämfört med föregående år. I grundskolan gick elever hösten Av grundskolans elever gick (8,4 %) i en fristående skola (inkl. riksinternatskolor och internationella skolor) hösten Det var en ökning med elever jämfört med året innan. Av de elever som slutade grundskolan våren 2006 gick (97,8 %) vidare till gymnasieskolan hösten Totalt hade gymnasieskolan elever hösten Det var en ökning med elever jämfört med året innan. Av gymnasieskolans elever gick (15 %) i en fristående skola (inkl. riksinternatskolor och internationella skolor). Det var en ökning med elever jämfört med året innan. I komvux deltog personer läsåret 2005/06. Det var en minskning med elever jämfört med läsåret 2004/05. Av det totala antalet elever var 66 procent kvinnor och 36 procent var födda utomlands. Medianåldern var 30 år. lärare I riket som helhet fanns 8,3 heltidstjänstgörande lärare per 100 elever i grundskolan hösten Det var en ökning med 0,2 lärare jämfört med föregående år och en ökning med 0,7 lärare jämfört med hösten beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

9 I gymnasieskolan fanns 8,1 heltidstjänstgörande lärare per 100 elever vilket var oförändrat jämfört med de två närmast föregående åren. Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen var 84 procent i grundskolan och 74 procent i gymnasieskolan hösten Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var betydligt lägre i fristående skolor (65 resp. 51 %). kostnader Under verksamhetsåret 2006 uppgick den totala kostnaden för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning till 177,1 miljarder kronor. Jämfört med 2005 har kostnaden ökat med 3,9 miljarder kronor i fasta priser, vilket motsvarar en ökning på 2,2 procent. Av den totala kostnaden var 69 procent (122,5 miljarder kr) kostnader för skolväsendet och 31 procent (54,6 miljarder kr) var kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning utgör en väsentlig del av den kommunala sektorns verksamhet. Tillsammans svarade kommunernas utgifter för dessa verksamheter för cirka 44 procent av den kommunala sektorns samlade kostnader. Kostnaden för grundskolan år 2006 var 74,1 miljarder kronor. Räknat per elev motsvarar detta kronor. Undervisningen svarade för hälften och lokalerna för nästan en femtedel av den totala kostnaden. Kostnaden för gymnasieskolan år 2006 var 31,8 miljarder kronor. Den genomsnittliga kostnaden per elev var kronor. betyg och utbildningsresultat I juni 2006 fick eleverna i grundskolan för nionde gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Det genomsnittliga meritvärdet för de elever som slutade årskurs 9 var 206,8 poäng vilket var på ungefär samma nivå som de två närmast föregående åren (206,3 och 206,9). Flickor hade högre genomsnittligt meritvärde än pojkar (218,3 jämfört med 195,7) och elever i fristående skolor hade högre meritvärde än elever i kommunala skolor (225,3 jämfört med 205,3). Våren 2006 saknade 24,0 procent av de elever som gick ut grundskolan betyg i ett eller flera ämnen. Det var en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. 8,6 procent av eleverna nådde inte kunskapsmålen i ett ämne, 14,4 procent nådde inte målen i två eller flera ämnen och 1,0 procent saknade betyg i alla ämnen. Elever med utländsk bakgrund saknade ett eller flera betyg i betydligt större utsträckning (38,7 %) än elever med svensk bakgrund (21,7 %). I gymnasieskolan var den genomsnittliga betygspoängen 14,1 våren 2006 vilket var samma betygspoäng som de två närmast föregående åren. Liksom i grundskolan hade flickor högre betyg än pojkar (14,7 jämfört med 13,4) och elever i fristående skolor hade något högre betyg än elever i kommunala skolor (14,5 jämfört med 14,0). Av de elever som erhöll ett slutbetyg från gymnasieskolan våren 2006 hade 89,2 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Grundläggande behörighet har de elever som i sitt slutbetyg från nationellt beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

10 eller specialutformat program har lägst betyget godkänt på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Av de elever som avslutade gymnasieskolan våren 2003 påbörjade 43,6 procent en högskoleutbildning inom tre år. Motsvarande andelar för avgångseleverna 2002, 2001 och 2000 var 44,6, 45,9 respektive 42,6 procent. Syftet med denna rapport är att ge en aktuell bild av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. I rapporten beskrivs samtliga verksamhets- och skolformer som ligger inom Skolverkets ansvarsområde (se diagram 1). Diagram 1 Verksamhets- och skolformer inom Skolverkets ansvarsområde antal barn/elever samt huvudmän 15 oktober 2006 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet inskrivna barn kommun enskild Skolbarnsomsorg inskrivna barn kommun enskild Utbildning för barn och ungdom Förskoleklass elever kommun enskild fristående Grundskola elever kommun stat (sameskolan) fristående Obligatorisk särskola elever kommun landsting fristående Specialskola 500 elever stat Gymnasieskola elever kommun landsting fristående Gymnasiesärskola elever kommun landsting fristående Utlandsskolor elever enskild Vuxenutbildning Komvux elever 1) kommun landsting Särvux elever kommun CFL 2) elever 1) stat Sfi 3) elever 1) kommun Kompletterande utbildningar elever 4) fristående 1) avser läsåret 2005/06 2) nationellt centrum för flexibelt lärande 3) svenskundervisning för invandrare 4) avser hösten beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

11 1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Lagstiftningen Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten omfattar även förskoleverksamhet för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för ett syskon. Dessa barn ska erbjudas plats i förskola eller familjedaghem minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Dessutom har alla barn rätt till avgiftsfri förskola minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller fyra år (s.k. allmän förskola). Plats i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg ska enligt skollagen erbjudas utan oskäligt dröjsmål, det vill säga normalt inom tre till fyra månader efter det att vårdnadshavaren anmält behov av plats. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt och skälig hänsyn ska tas till föräldrarnas önskemål. Kommunerna har ett särskilt ansvar för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. De ska erbjudas plats i förskola eller fritidshem om inte deras behov kan tillgodoses på annat sätt. Även kvalitetskrav finns preciserade i lagen. De beskriver de förutsättningar som ska finnas för att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet ska tillgodoses. Kraven rör barngruppernas sammansättning och storlek, lokaler och personal. I lagen sägs också att kommunerna kan lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg om verksamheten uppfyller lagens krav på kvalitet och om avgifterna inte är oskäligt höga. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

12 Integrering livslångt lärande Barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har i Sverige av tradition haft en dubbel funktion. Den ska dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap och förvärvsarbete, dels genom en god pedagogisk verksamhet bidra till att ge barn goda uppväxtvillkor. Den har en viktig utbildningspolitisk betydelse samtidigt som den utgör en central del av svensk social- och familjepolitik. Avsikten med den ökande integrationen mellan förskola, fritidshem och skola är att all pedagogisk verksamhet för barn och unga ska ses som en helhet och som en del i ett livslångt lärande. Verksamheterna ska knytas närmare varandra så att ett gemensamt synsätt på utveckling och lärande kan växa fram i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. Förskolan ses som det första steget i utbildningssystemet och har sedan 1998 en egen läroplan. Skolverket har i en utvärdering av förskolan 1 pekat på både positiva och mer problematiska sidor av den ökade integrationen mellan förskola och skola. Förskolans läroplan har haft betydelse för personalen som stöd i det pedagogiska arbetet, men däremot inte för kommunala beslut om ramar och resurser. Trots att förskolorna arbetar under olika villkor tar kommunerna sällan hänsyn till detta vid resursfördelningen. Till de problematiska inslagen hör också att förskolan i vissa avseenden närmat sig skolan på ett sätt som inte varit avsikten. Barns prestationer kartläggs och bedöms i ökad omfattning, vilket strider mot grundtankarna i reformen. Reformer för ökad tillgänglighet Under genomfördes flera reformer för att öka tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (reformen Maxtaxa, allmän förskola m.m.). Barn till arbetslösa eller föräldralediga har fått rätt till förskoleverksamhet och allmän förskola har införts för fyra- och femåringar. Dessutom infördes ett system med maxtaxa Maxtaxan, som är frivillig för kommunerna, innebär att avgifterna sätts till mellan en och tre procent av föräldrarnas inkomst (beroende på antalet barn) upp till ett högsta tak. Skolverket har under en femårsperiod följt upp reformens olika delar. Slutredovisning lämnades i april Organisation I skollagen definieras de olika formerna av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten vänder sig till barn som inte går i skolan och bedrivs i form av förskola, 3 familjedaghem och öppen förskola. Förskola är en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är föräldralediga eller arbetslösa eller för barn som har ett eget behov av verksamheten. Dessutom har alla fyra och femåringar rätt till 525 avgiftsfria timmar per år. Öppettiderna varierar beroende på familjernas behov. 1 Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Skolverkets rapport nr Fem år med maxtaxa. Uppföljning av reformen Maxtaxa och allmän förskola m.m. Skolverkets rapport Begreppen daghem och deltidsgrupp ersattes 1998 i lagstiftningen med beteckningen förskola. 10 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

13 I familjedaghem tar en dagbarnvårdare emot inskrivna barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är föräldralediga eller arbetslösa eller barn som har ett eget behov av verksamheten. Öppettiderna anpassas till familjernas behov. Öppen förskola vänder sig till hemmavarande föräldrar och deras barn. Tillsammans med personalen ges föräldrarna möjlighet att utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barnen. Barnen är inte inskrivna. På många orter har även familjedaghemmen tillgång till den öppna förskolans verksamhet. Skolbarnsomsorgen vänder sig till barn som går i skolan till och med tolv års ålder. Den bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet under den skolfria delen av dagen och året för inskrivna barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller för barn som har ett eget behov av verksamheten. Fritidshemmen är i allmänhet integrerade med skolan. Familjedaghem tar emot även skolbarn (se ovan). Öppen fritidsverksamhet är ett alternativ till fritidshem och familjedaghem främst för barn i åldersgruppen år och fungerar också som ett komplement för skolbarn i familjedaghem. Barnen är inte inskrivna. Diagram 2 Verksamhetsformer inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg förskoleverksamhet skolbarnsomsorg förskola familjedaghem öppen förskola fritidshem familjedaghem öppen fritidsverksamhet Införandet av förskoleklassen 1998 har medfört att förskolan numera tar emot barn i åldern 1 5 år, i stället för som tidigare 1 6 år, och att allt fler sexåringar går i fritidshem. Uppgifter om förskola och fritidshem kan från och med 1998 således inte utan vidare jämföras med tidigare års uppgifter om daghem/deltidsgrupp och fritidshem. Snabb utbyggnad Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har byggts ut mycket snabbt i Sverige. Utbyggnaden av förskolor och fritidshem var stor under hela 1990-talet samtidigt som verksamheterna utsattes för omfattande besparingar. Antalet barn i familjedaghem har minskat kontinuerligt sedan slutet av 1980-talet. Tillgången på platser för barn 1 5 år och för skolbarn i åldrarna 6 9 år motsvarar i stort sett efterfrågan. Det har medfört att årskullarnas storlek har fått en direktare påverkan på antalet inskrivna barn. Fortfarande ökar dock andelen inskrivna barn av samtliga barn i båda åldersgrupperna. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

14 År 2006 var sammantaget barn inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, en ökning med drygt barn sedan Diagram 3 Antal inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem 31 december och 15 oktober Antal inskrivna barn Daghem/förskola Fritidshem Familjedaghem År Tabell 1 Daghem/förskola, familjedaghem och fritidshem. Andel inskrivna barn i procent av befolkningen i respektive åldrar 31 december och 15 oktober Daghem/förskola 1) Familjedaghem Fritidshem År 1 6 år 1 5 år 1 6 år 1 5 år 7 9 år 6 9 år 7 9 år 6 9 år år 2) ) Uppgifterna för avser daghem medan avser förskola. 2) För barn i åldrarna år redovisas endast fritidshem. Ett fåtal åringar går i familjedaghem. 12 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

15 Tabell 2 Antal inskrivna barn i olika åldrar och andel (%) inskrivna av befolkningen i respektive åldersgrupp 15 oktober Antal inskrivna barn yngre än 1 år 1 3 år 4 5 år 6 9 år år el. äldre Totalt 0 12 år Andel (%) inskrivna barn av samtliga i respektive ålder Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt, ,3 87,7 66,9 6,9 53,5 totalt, ,4 88,6 68,6 8,5 54,0 totalt, ,8 92,2 74,7 9,4 57,3 totalt, ,7 96,3 76,0 10,3 58,8 totalt, ,4 96,5 76,0 10,2 59,4 totalt, ,3 96,7 77,7 10,8 61,1 totalt, ,7 97,2 79,5 11,4 63,3 kommunal ,0 80,9 72,3 10,2 54,8 enskild ,7 16,3 7,2 1,2 8,5 Förskoleverksamhet ,7 96,8 0,5. 35,5 kommunal ,0 80,6 0,3. 29,6 enskild ,7 16,2 0,2. 5,9 Skolbarnsomsorg ,4 79,0 11,4 27,8 kommunal ,3 72,0 10,2 25,3 enskild ,1 7,0 1,2 2,5 Förskoleverksamhet Förskola ,1 91,2 0,5. 33,2 Familjedaghem ,5 5,7.. 2,3 Skolbarnsomsorg Fritidshem ,4 78,3 11,3 27,6 Familjedaghem ,7 0,1 0,2 1 3 år 4 5 år 6 9 år år 1 12 år Förskoleverksamhet År 2006 var barn inskrivna i någon form av förskoleverksamhet (samtliga barn i förskola och barn i åldrarna till och med fem år i familjedaghem). Detta kan jämföras med inskrivna barn Större delen av ökningen beror på demografiska förändringar. Antalet 1 5-åringar i befolkningen ökade mellan 2005 och 2006 från till barn. Andelen inskrivna är högre bland äldre barn än bland yngre. Till exempel var 97 procent av alla fyra- och femåringar inskrivna i förskoleverksamhet 2006 medan motsvarande andel för ettåringar var 47 procent. Förskola Förskola är den dominerande formen av förskoleverksamhet. I oktober 2006 var barn inskrivna i förskolan, en ökning med barn jämfört med året innan. Totalt gick 79 procent av alla barn i åldern 1 5 år i förskola Åren 2005 och 2004 var andelarna 77 respektive 76 procent. Andelen inskrivna barn har ökat med 1 2 procentenheter i samtliga åldersgrupper. År 2006 gick 43 procent av ettåringarna i förskola, 83 respektive 87 procent av två- och treåringarna och 91 respektive 92 procent av alla fyra- och femåringar. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

16 Fler barn har fått tillgång till förskola till följd av reformen Maxtaxa, allmän förskola m.m. Ökningen var störst mellan 2001 och 2002 då uppskattningsvis barn tillkom genom att barn till föräldralediga fick rätt till förskoleverksamhet. Under 2003 tillkom uppskattningsvis barn på grund av reformen allmän förskola för fyra- och femåringar. Familjedaghem Antalet förskolebarn i familjedaghem nådde en topp i slutet av 1980-talet och har därefter minskat i stort sett varje år. År 2006 var åringar inskrivna, en minskning med barn sedan Under den senaste tioårsperioden har antalet 1 5-åringar i familjedaghem minskat med Andelen 1 5-åringar i familjedaghem av samtliga barn i åldersgruppen var 6 procent Av alla ettåringar var 4 procent inskrivna jämfört med 7 procent av 2 3-åringarna och 6 respektive 5 procent av 4 5-åringarna. Öppna förskolor Den öppna förskolan vänder sig till barn som inte är inskrivna i förskolan och medföljande föräldrar. Den byggdes ut snabbt under 1980-talet och som mest fanns verksamheter Fram till och med 2004 minskade antalet i princip varje år. Minskningarna kan inte helt förklaras av att målgruppen för öppen förskola minskat när förskolan byggts ut. En stor del har lagts ner av besparingsskäl. 4 Mellan 1994 och 2004 försvann nästan 900 verksamheter. Under 2005 avstannade minskningen och antalet steg från 447 till 448. Under 2006 förstärktes denna trend och antalet ökade till 470. Drygt trettio kommuner rapporterar fler öppna förskolor 2006 än Samtidigt har antalet kommuner som helt saknar öppen förskola minskat från 151 till 131. Öppettiderna varierar. I vissa kommuner har alla öppna förskolor öppet mer än 16 timmar i veckan, medan i andra kommuner ingen har öppet så mycket. Drygt hälften (53 %) har öppet mer än 16 timmar/vecka Eftersom barnen inte är inskrivna saknas det uppgifter om hur många barn som tas emot i de öppna förskolorna. Diagram 4 Antal öppna förskolor 31 december och 15 oktober antal öppna förskolor År 4 Öppen förskolas utveckling. En studie av perioden Skolverkets rapport beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

17 Skolbarnsomsorg Totalt var barn inskrivna i någon form av skolbarnsomsorg 2006 (samtliga barn i fritidshem och 6 12-åringar i familjedaghem). Det är en ökning sedan 2005 då antalet var Det stora flertalet barn går i fritidshem. Fritidshem De stora åldersgrupperna som föddes i början av 1990-talet lämnade fritidshemmen i början av 2000-talet. Även under 2006 minskade antalet 6 12-åringar i befolkningen. Trots detta ökade antalet inskrivna barn i fritidshem. Hösten 2006 fanns det barn inskrivna, jämfört med året innan. Det innebär att andelen inskrivna barn har ökat. Hösten 2006 var 78 procent av 6 9-åringarna inskrivna, jämfört med 76 procent 2005 och 56 procent Andelen åringar som är inskrivna i fritidshem är betydligt lägre men har nästan fördubblats under den senaste tioårsperioden. År 2006 gick 11 procent av alla åringar i fritidshem, jämfört med 5 procent åren Sedan 2005 är ökningen knappt en procentenhet. Fritidshemmen har i mycket stor grad gemensam ledning med grund- och särskola. Av alla inskrivna barn i fritidshem gick 97 procent i ett fritidshem som hade gemensam rektor med en grund- eller särskola. Familjedaghem Antalet skolbarn i familjedaghem nådde en topp i slutet av 1980-talet och har därefter stadigt minskat. År 2005 fanns barn i åldern 6 12 år i familjedaghem och 2006 hade antalet sjunkit till barn. Merparten av skolbarnen i familjedaghemmen är i åldern 6 9 år. Öppen fritidsverksamhet Enligt skollagen kan skolbarnsomsorgen för barn i åldern år även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Den är ett alternativ till inskriven verksamhet (dvs. fritidshem och familjedaghem) för barn i denna åldersgrupp. En stor del av den öppna fritidsverksamheten lades ner under 1990-talet. Även under 2000-talet har antalet verksamheter minskat. Men hösten 2006 fanns det 581 öppna fritidsverksamheter i landet, vilket är en ökning sedan 2005 med 19 enheter. Ungefär 71 procent av verksamheterna hade öppet i mer än 16 timmar per vecka. Tillgången varierar kraftigt mellan kommunerna. Hösten 2006 saknades öppen fritidsverksamhet i nästan tre fjärdedelar av kommunerna, ungefär samma andel som året innan. Enskild verksamhet Förskolor och fritidshem i enskild regi blev vanligare under 1990-talet. Det är framför allt förskolor som bedrivs i enskild regi. År 2006 gick 17 procent av barnen som var inskrivna i förskolan i en enskild förskola, en oförändrad nivå jämfört med Bolagsdrivna förskolor har nu gått om föräldrakooperativen som den vanligaste driftsformen. 37 procent av barnen i enskilda förskolor gick i en bolagsdriven förskola 2006, jämfört med 32 procent i föräldrakooperativ. År 2000 var motsvarande andelar 25 och 44 procent. Andelen inskrivna i enskild verksamhet kan också illustreras genom måttet andelen inskrivna 1 5-åringar av alla 1 5-åringar i befolkningen. Enligt detta beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

18 Tabell 3 Barn i förskola, familjedaghem och fritidshem i enskild regi eller med entreprenadavtal 31 december 1995 och 15 oktober mått gick 13 procent av alla 1 5-åringar i en enskild förskola, samma andel som Enskilda fritidshem är ovanligare. År 2006 gick 9 procent av fritidshemsbarnen i ett enskilt fritidshem, samma andel som procent av barnen i familjedaghem gick i ett enskilt familjedaghem, en ökning med nästan 2 procentenheter jämfört med Barn i enskilda förskolor Barn i enskilda familjedaghem Barn i enskilda fritidshem andel av alla barn andel av alla barn andel av alla barn År antal i förskolor (%) antal i familjedaghem (%) antal i fritidshem (%) , , , , 2) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,1 1) För förskola och familjedaghem har uppgifterna korrigerats efter publiceringen av Skolverkets rapport nr ) Vid insamlingen avseende år 2001 har det framkommit att det tidigare år har skett en överskattning av antalet inskrivna barn i fritidshem i enskild regi. Jämfört med år 2001 var överskattningen år 2000 ca barn. Diagram 5 Andel (%) barn inskrivna i förskola respektive fritidshem i enskild regi av alla inskrivna barn per kommungrupp 15 oktober 2006 Procent förskolor fritidshem samtliga storstäder förortskommuner större städer Pendlingskommuner glesbygdskommuner varuproducerande kommuner övriga > inv övriga inv övriga < inv Enskild verksamhet är vanligast i storstäder och förortskommuner och minst vanlig i kommuner med färre än invånare. Av landets 290 kommuner hade 62 kommuner inga enskilda förskolor alls år Modersmålsstöd Trots att förskolan enligt läroplanen (Lpfö 98) ska bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål är det ovanligt att barnen får stöd i modersmålet. År 2006 hade 15 procent av barnen i förskolan ett annat modersmål än svenska. I familjedaghemmen var andelen 5 procent bland 1 5-åringarna. Det motsvarar sammantaget barn. Av dessa barn fick endast 15 procent modersmålsstöd. Det är dock en viss ökning jämfört med tidigare år. Andelen barn 16 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

19 i förskoleåldrarna med ett annat modersmål än svenska som får modersmålsstöd i förskolan eller familjedaghemmet ökade med några tiondels procentenheter varje år under 2000-talet. Andelen är dock fortfarande mycket låg jämfört med under 1980-talet då omkring cirka 60 procent av de berättigade barnen i förskolan fick modersmålsstöd. I stort sett alla kommuner hade barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Ändå anordnade endast ett åttiotal kommuner modersmålsstöd, vilket dock är en ökning jämfört med 2005 då ett sjuttiotal kommuner erbjöd stöd och 2004 då endast ett femtiotal kommuner anordnade modersmålsstöd. Tabell 4 Antal barn 1 5 år i förskola och familjedaghem med annat modersmål än svenska samt andel med modersmålsstöd 31 december 1995 och 15 oktober Antal barn 1 5 år i förskola och familjedaghem med annat Andel (%) med År modersmål än svenska modersmålsstöd , , , , , , , ,3 Tabell 5 Andel (%) barn 1 5 år, 6 9 år samt år inskrivna i förskola, fritidshem och familjedaghem av det totala antalet barn i respektive åldersgrupp per kommungrupp 15 oktober 2006 Regionala skillnader Förskoleverksamheten är relativt jämnt utbyggd över landet och de regionala skillnaderna är förhållandevis små. Skolbarnsomsorgen är däremot ojämnt utbyggd. Andelen barn i åldern 1 5 år i förskoleverksamheten var år 2006 högst i förortskommuner och lägst i glesbygdskommuner, varuproducerande och övriga kommuner med färre än invånare. Andelen barn i åldrarna 6 9 år var högst i förortskommuner och lägst i glesbygdskommuner, medan andelen barn i åldrarna år i fritidshem var högst i övriga kommuner med fler än invånare och lägst i glesbygdskommuner och storstäder. Fördelningen på olika verksamhetsformer skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner. Familjedaghem är vanligast i kommungrupperna övriga kommuner Andel 1 5-åringar inskrivna i Andel 6 9-åringar inskrivna i Andel åringar inskrivna i familje- fritidshedaghem familje- Kommuntyp förskola daghem totalt totalt fritidshem 1) Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga, > inv Övriga, inv Övriga, < inv Samtliga kommuner ) För barn i åldrarna år redovisas endast fritidshem. Ett fåtal åringar går i familjedaghem. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

20 med invånare, övriga kommuner med färre än invånare samt glesbygdskommuner. Förskolan är vanligast i storstäder och större städer. Fritidshem är vanligast i förortskommuner och storstäder. Gruppstorlekar Förskola Hösten 2006 var det genomsnittliga antalet barn per grupp i förskolan 16,7, en minskning från 17,0 hösten Årets värde är det lägsta som uppmätts under 2000-talet. Minskningen ska ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av gruppstorlekarna som ägde rum under 1990-talet. Mellan 1990 och början av 2000-talet ökade den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan från 14,4 barn per grupp till över 17. Hösten 2006 hade nästan hälften av grupperna mellan 16 och 20 barn. I 14 procent av grupperna fanns 21 barn eller fler, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med Variationerna mellan kommungrupper är förhållandevis små. Den genomsnittliga gruppstorleken är minst i glesbygdskommunerna med 15,5 barn och störst i kommungruppen övriga kommuner med fler än invånare med 17,1 barn. Nästan var tredje grupp (30 %) i förskolan är en småbarnsgrupp, dvs. tar endast emot barn i åldern 0 3 år. Nästan hälften (46 %) av dessa grupper hade 2006 mellan 14 och 16 barn. 11 procent av småbarnsgrupperna har 17 barn eller fler, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan. Tabell 6 Antalet avdelningar i förskolan efter antal barn i avdelningen 2006 Antal barn i avdelning Antal avdelningar Andel (%) avdelningar 15 barn barn barn barn eller fler barn Summa Skolverkets utvärdering av förskolan visar att det finns en relativt stor variation mellan olika kommuner när det gäller gruppstorlekar, men att den största variationen finns mellan förskolor i samma kommun. Som exempel kan nämnas att gruppstorleken i småbarnsgrupp kan variera mellan 10 och 22 barn och i grupper med äldre barn mellan 15 och 25 barn. Av studien framgår också att det främst är ekonomiska prioriteringar som ligger till grund för beslut om barngruppernas storlek, medan faktorer som upptagningsområdets sociala karaktär och personalens utbildning och kompetens har liten betydelse. 5 Med grupp/avdelning menas en barngrupp som ett arbetslag ansvarar för. 6 Förskolan i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Skolverkets rapport beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

21 Tabell 7 Genomsnittliga gruppstorlekar i förskola och fritidshem År Barn/grupp i förskola Barn/grupp i fritidshem ,4 17, ,7 23, ,9 24, ,9 26, ,5 29, ) 17, ) 17,4 34, ,2 30, ,2 31, ,0 30, ,7 1,7 1) 2001 och 2002 års uppgifter bygger på urvalsundersökningar.. Uppgift om genomsnittlig gruppstorlek saknas. Fritidshem Gruppstorlekarna i fritidshemmen är fortfarande stora. Hösten 2006 gick det i genomsnitt 31,7 barn per avdelning, en ökning med ett barn jämfört med 2005 då gruppstorleken var 30,6. I början av 1990-talet hade en genomsnittsgrupp omkring 18 barn. Störst är barngrupperna i större städer och förortskommuner (32,5 respektive 35,0 barn) medan de är minst i glesbygdskommuner (23,3 barn). Variationerna mellan kommunerna är mycket stora. Den genomsnittliga gruppstorleken kan vara fyra gånger så stor i en kommun som i en annan. Skolverket har tidigare visat att fritidshemmet, trots risk för kvalitetsbrister, inte fått del av det statsbidrag som sedan 2001 utgår till kommunerna för att anställa mer personal i skola och fritidshem. Personaltätheten har minskat i fritidshemmen under bidragsperioden medan den ökat i t.ex. grundskolan och särskolan. 7 Familjedaghem I motsats till i förskola och fritidshem så har barngrupperna i familjedaghem inte ökat i storlek. De har snarare blivit mindre fanns det i genomsnitt 5,0 barn per familjedaghem (mätt som antal barn per anställd), en minskning från 5,1 hösten I mitten av 1990-talet låg antalet omkring 5,8 barn. 1.2 Resurser Personal År 2006 fanns det arbetsledare och anställda i arbete med barn i förskolor och fritidshem samt dagbarnvårdare. Dessutom var drygt 600 anställda i de öppna förskolorna. Omräknat till årsarbetare motsvarar detta i förskolan och i fritidshem. Det kan jämföras med året innan då det fanns årsarbetare i förskola och oförändrat antal årsarbetare i fritidshem. 7 Statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem. Skolverkets rapport 295. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

22 Tabell 8 Antal årsarbetare i förskola, fritidshem och öppen förskola samt antal dagbarnvårdare 31 december 1990, 1995 och 15 oktober Årsarbetare 1) i År förskola fritidshem öppen förskola Dagbarnvårdare 2) ) ) Uppgiften om årsarbetare avser antal anställda omräknade till heltidstjänsgöring. 2) Uppgifter om dagbarnvårdare avser antalet anställda personer i familjedaghem. 3) vid insamlingen avseende år 2001 har det framkommit att det tidigare år har skett en överskattning av personalen i fritidshem i enskild regi. Jämfört med år 2001 var överskattningen år 2000 ca 150 årsarbetare. Personalen i förskolor och fritidshem är i allmänhet välutbildad. I förskolan hade 95 procent av årsarbetarna utbildning för arbete med barn hösten Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarutbildning) uppgick till 51 procent, vilket är samma andel som året innan. I fritidshemmen var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 58 procent, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med året innan. Drygt 70 procent av dagbarnvårdarna i familjedaghem har någon utbildning för arbete med barn, oftast barnskötarutbildning (33 %) eller annan utbildning för barn än högskoleutbildning eller barnskötarutbildning (34 %). Könsfördelningen bland de anställda är mycket ojämn. Endast 7 procent av de anställda som arbetar med barn i förskolor och fritidshem är män. Andelen har varit i stort densamma sedan början av 1980-talet. Högst andel män finns i fritidshemmen, drygt 17 procent, medan andelen män i förskolan är betydligt lägre, knappt 3 procent. En hög andel män finns även bland föreståndarna/ arbetsledarna, 20 procent. Tabell 9 Antal anställda i förskola och fritidshem, omräknat till årsarbetare, fördelade efter utbildning 15 oktober 2006 Förskola Fritidshem 1) Utbildning antal andel (%) antal andel (%) Förskollärare , ,4 Fritidspedagog 661 0, ,3 Lärarutbildning , ,3 Barnskötare ,8.. Fritidsledarutbildning 145 0, ,8 Annan utb. för arbete med barn ,5.. Ingen utb. för arbete med barn ,2.. Uppgift saknas 0 0, ,3 Summa ) Uppgifter om anställdas utbildning i fritidshem hämtas nästan uteslutande från högskoleregistret. Barnskötar- och barnavårdsutbildningar är till stor del gymnasiala och saknas i detta register vilket innebär att uppgift om utbildning saknas för dessa personer. 20 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

23 Personaltäthet Förskola Hösten 2006 gick det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Årets värde är det lägsta värde som uppmätts sedan Minskning är sannolikt en följd av det statsbidrag som utgick till kommunerna under 2005 för att öka personaltätheten i förskolan. 8 Statsbidraget inrättades som en följd av den sjunkande personaltätheten i förskolan. Under 1990-talet ökade antalet barn per årsarbetare i daghem/förskola, från 4,4 barn år 1990 till 5,7 barn år 1998, dvs. med 23 procent. Under de första åren av 2000-talet låg personaltätheten tämligen konstant kring 5,4 barn per årsarbetare. Fritidshem Mellan 1990 och 2000 mer än fördubblades antalet barn per årsarbetare i fritidshem (från 8,3 till 17,5). Personaltätheten har fortsatt att minska och hösten 2006 gick det 18,9 barn per årsarbetare. Förortskommuner, större städer och kommuner med fler än invånare har i genomsnitt flest antal barn i fritidshem per årsarbetare, barn, medan glesbygdkommuner har minst, omkring 16. Fritidspedagoger och annan personal i fritidshem har på många håll blivit en resurs i skolan. Hösten 2006 hade 39 procent av fritidspedagogerna i grundskolan arbetstid förlagd även i förskoleklass och/eller fritidshem, vilket är samma andel som Måttet antal barn per årsarbetare i fritidshem I måttet antal barn per årsarbetare tas ingen hänsyn till barnens närvarotid i fritidshem samtidigt som personalen räknats om till årsarbetare (dvs. anställda med 40 timmars tjänstgöring). Detta innebär att måttet kan vara svårtolkat. Ett mer lättolkat mått på personaltätheten skulle vara att sätta antalet heltidsbarn, dvs. antalet inskrivna barn omräknat till barn med närvarotid om 40 veckotimmar, i relation till antalet årsarbetare. Skolverket samlar dock inte in uppgifter om närvarotid inom ramen för den ordinarie insamlingen per 15 oktober varje år. I Skolverkets föräldraenkät hösten 2005 om barns omsorg, ingår dock frågor om barnens närvarotider bland annat i fritidshem. Enkätsvaren visar att nästan 90 procent av barnen i åldern 6 9 år vistas i fritidshem upp till 20 timmar i veckan. Utifrån dessa uppgifter kan vi uppskatta antalet heltidsbarn till ca hälften av antalet inskrivna barn. Måttet antalet heltidsbarn per årsarbetare beräknat på detta sätt kan därför uppskattas till mellan 9 och 10. Familjedaghem En dagbarnvårdare har i princip ensamt ansvar för en barngrupp. För familjedaghemmen blir därför antalet barn i gruppen ett mått både på gruppstorlek och på personaltäthet (mätt som antalet barn per anställd). Den genomsnittliga personaltätheten är 5,0 barn per dagbarnvårdare, en minskning från 5, I mitten av 1990-talet var antalet 5,8. 8 Förordning (2005:23) om statsbidrag till personalförstärkningar i förskola. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

24 Tabell 10 Antal barn per årsarbetare i förskola och fritidshem samt antal barn per dagbarnvårdare i familjedaghem december 1990, 1995 och 15 oktober 1998, Antal barn per årsarbetare 1) i Antal barn per dagbarnvårdare 2) År förskola fritidshem i familjedaghem ,4 8,3 5, ,5 11,4 5, ,7 15,5 5, ,4 17,5 5, ,4 17,4 5, ,3 18,4 5, ,4 18,2 5, ,4 18,2 5, ,2 18,6 5, ,1 18,9 5,0 1) Uppgiften om årsarbetare avser antal anställda omräknade till heltidstjänsgöring. 2) Uppgifter om dagbarnvårdare avser antalet anställda personer i familjedaghem. Framtida behov av personal Antalet anställda i förskolan ökade mellan 2004 och 2006 från drygt till drygt , delvis som svar på ett ökat behov till följd av fler barn i förskolan, delvis (troligen) till följd av det särskilda statsbidrag som utgick under åren och som syftade till höjd personaltäthet. Behovet av personal väntas fortsätta att öka eftersom antalet barn i åldrarna 1 5 år beräknas öka (enligt SCB:s huvudalternativ i befolkningsprognosen 2006). Under förutsättningen att andelen barn som går i förskolan kvarstår på 2006 års nivå och att personaltätheten är oförändrad, beräknas ökningen uppgå till (13 %) fram till år I jämförelse med utvecklingen under de senaste åren är detta alltså en relativt måttlig ökning. Även i fritidshem väntas en ökning av antalet barn till följd av befolkningsutvecklingen. Behovet av personal väntas öka med sammanlagt drygt personer (18 %) fram till år 2021 förutsatt att personaltätheten är oförändrad liksom andelen inskrivna barn i fritidshem. I Skolverkets lärarprognos 9 framgår att behovet av personal med pedagogisk högskoleutbildning beräknas öka för förskolan med fram till år 2011 och med ytterligare fram till år Behovet av personal med pedagogisk högskoleutbildning inom fritidshemmen beräknas öka med fram till år 2011 och med ytterligare fram till år Kostnader Kommunernas bruttokostnad för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg uppgick 2006 till 54,6 miljarder, en ökning med 5 procent jämfört med Förskolan stod för 75 procent av kostnaden, fritidshemmet för 19 procent och familjedaghemmen för 5 procent. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet svarade tillsammans för en procent av den totala kostnaden. Förskola Mellan 2005 och 2006 ökade den totala kostnaden för förskolan med nästan 8 procent till 40,9 miljarder. Samtidigt ökade det genomsnittliga antalet inskrivna 9 Behov av och tillgång på pedagogisk personal. Skolverkets bedömning Alla kostnadsjämförelser över tid görs i fasta priser som är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

25 barn med 3 procent. Det innebär att kostnaden per inskrivet barn ökade med nästan 5 procent mellan 2005 och 2006, till kronor. I de kommunala förskolorna stod personalkostnaden för 74 procent av den totala kostnaden, samma andel som Lokalkostnaderna utgjorde nästan 14 procent, en i stort sett oförändrad nivå jämfört med året innan. Familjedaghem Kostnaden för familjedaghem fortsätter att minska och uppgick 2006 till 2,7 miljarder kronor, en minskning med 5 procent sedan året innan. Samtidigt minskade det genomsnittliga antalet inskrivna barn med 8 procent. Sammantaget ökade kostnaden per inskrivet barn med 3 procent mellan 2005 och 2006, till kronor. Fritidshem Den totala kostnaden för fritidshem har inte förändrats mellan 2005 och Den är oförändrad 10,5 miljarder. Men eftersom fler barn går i fritidshem har kostnaden per inskrivet barn minskat. År 2006 var denna kostnad kronor, drygt en procent mindre än året innan. Av kostnaden för kommunala fritidshem stod personalkostnaden för 73 procent och lokalkostnaderna för 16 procent. I båda fallen är det en ökning med en procentenhet jämfört med Öppna verksamheter De öppna verksamheterna svarar för en liten del av kostnaderna för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg uppgick kostnaden för öppen fritidsverksamhet riktad till åringar till 161 miljoner kronor, en ökning med en procent jämfört med Resurserna till öppen förskola uppgick till 262 miljoner kronor, en ökning med 6 procent sedan Kommunala variationer Kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg varierar mycket mellan kommunerna. Till exempel ligger kostnaden per inskrivet barn i kommunala förskolor för åtta av tio kommuner i intervallet kronor. För fritidshem är motsvarande intervall kronor och för familjedaghem kronor. Att den relativa kostnadsvariationen är störst för fritidshem kan sammanhänga med svårigheten att särredovisa kostnaderna för fritidshem i integrerad verksamhet. Men det kan också sammanhänga med att barngruppernas storlekar varierar mer i fritidshem än i förskola. Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna har flera orsaker. De kan sammanhänga med skillnader i ekonomiska, sociala, demografiska eller andra strukturella förhållanden. Som några orsaker till storstädernas höga kostnader brukar till exempel höga lokalhyror och hög andel barn i behov av särskilt stöd nämnas. Men skillnaderna kan också vara ett uttryck för skilda politiska prioriteringar. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

26 Tabell 11 Kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg fördelade på verksamheter, anordnare och kostnadsslag (löpande priser) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kostnad totalt 3) kommunal regi Totalt personal lokaler Kommunala kostnader för verksamhet i enskild regi 4) Totalt, mkr Kostnad per inskrivet barn 1, 2), kr Förskola Totalt, mkr Kostnad per inskrivet barn 1), kr Familjedaghem Totalt, mkr Kostnad per inskrivet barn 1), kr Fritidshem Totalt, mkr Kostnad per inskrivet barn 1), kr Öppen förskola, mkr Öppen fritidsverksamhet för åringar, mkr ) Medeltal av antalet inskrivna barn vid mättillfället det aktuella året och året innan. 2) Denna beräkning omfattar inte kostnader och barn i öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. 3) Totalkostnaden avser kostnader för verksamhet i kommunal regi och kommunala bidrag till anordnare i enskild regi. 4) Observera att det är endast kommunens kostnad för den enskilda verksamheten som redovisas. Kostnad per heltidsbarn Om närvarotiderna förändras över tid bör de om möjligt vägas in när kostnadsjämförelser görs för en längre tidsperiod. Under 2002 och 2003 tillkom till exempel ett antal barn i förskolan med närvarotider begränsade till 15 timmar i veckan (barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga). Denna förskjutning mot fler deltidsbarn medför att jämförbarheten försämras över tid när det gäller kostnad per inskrivet barn. Det kan då vara av intresse att studera kostnaden per heltidsbarn. Måttet kostnad per heltidsbarn tar dessutom hänsyn till att barnens vistelsetider varierar mellan kommunerna. Kommuner där barnen har långa vistelsetider bör rimligtvis ha högre genomsnittliga kostnader per barn än kommuner där barnen har kortare närvarotider. Med hjälp av uppgifter om närvarotider från Skolverkets föräldraenkät 2005 har en kostnad per heltidsbarn beräknats. Heltidsbarn har definierats på samma sätt i förskola, familjedaghem och fritidshem (40 timmar per vecka) vilket gör att det är möjligt att jämföra de olika verksamheterna. I kommunala förskolor uppgick kostnaden per heltidsbarn till kronor, en ökning med 5 procent sedan I kommunala familjedaghem var kostnaden per heltidsbarn kronor 2006, en ökning med drygt 2 procent jämfört med I kommunala fritidshem, där närvarotiderna är förhållandevis korta, är kostnaden per heltidsbarn i särklass lägst, kronor. Det är en minskning sedan 2005 med 2 procent. 24 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

27 Verksamheternas finansiering Kommunerna finansierar förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med statsbidrag, egna medel och föräldraavgifter. Den del av bruttokostnaden som bekostas med föräldraavgifter, den s.k. avgiftsfinansieringsgraden, fördubblades under 1990-talet och var under åren drygt 18 procent. De allt högre avgiftsnivåerna och de stora avgiftsskillnaderna mellan kommunerna var några av orsakerna till att maxtaxan infördes År 2002, samma år som maxtaxan infördes, sjönk avgiftsfinansieringsgraden till 11 procent. Under 2006 har den uppgått till 10 procent. Avgiftsfinansieringsgraden är högst i fritidshem. År 2006 täckte föräldraavgifterna 16 procent av kostnaderna i fritidshem, att jämföra med 8 procent i förskola och 10 procent i familjedaghem. Jämfört med 2005 är avgiftsfinansieringsgraden oförändrad i alla verksamheter. Kostnader för maxtaxereformen m.m. Skolverket har haft i uppdrag av regeringen att under årligen följa upp reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. Skolverket lämnade sin slutrapport i april Uppföljningarna har visat att den utökade rätten till förskoleverksamhet för barn till arbetslösa och föräldralediga har medfört fler barn i förskolan. Detta har lett till högre kostnader samtidigt som avgiftsintäkterna minskat. Enligt Skolverket täcker dock statsbidraget det avgiftsbortfall som införandet av maxtaxan lett till på riksnivå. I en utvärdering av maxtaxans kommunalekonomiska effekter som Umeå universitet genomfört konstateras att kommunernas kostnad per barn i kommunal förskola inte ändrats nämnvärt sedan maxtaxan infördes. De skillnader som finns beror på vilken typ av avgiftssystem kommunen hade före reformen. Detsamma gäller skatteuttag, där kommuner som tidigare tillämpade tidsrelaterade taxor har högre kommunal skattesats efter reformen, i jämförelse med kommuner som tillämpade inkomstrelaterade taxor. Det bidrag som utgått för att kompensera kommunerna för avgiftsbortfall i samband med införande av maxtaxa (SFS 2001:160) har fungerat som ett generellt bidrag och har motverkat skattehöjningar i kommunerna. Bidraget har vidare en osäker effekt på kommunernas kostnader, vilket har tolkats som att kommunerna disponerat bidraget på olika sätt. För att kvaliteten inte ska försämras i verksamheterna har det även utgått ett bidrag till kvalitetssäkrande åtgärder. Bidraget ska användas till personalförstärkning och/eller kompetensutveckling. Större delen (ca 80 %) har gått till personalförstärkningar i förskolan. Kommunal ersättning till enskild verksamhet Enskilda förskolor finansierar sin verksamhet med kommunala bidrag, föräldraavgifter och ibland även med oavlönade arbetsinsatser från föräldrar. Den genomsnittliga kommunala ersättningsgraden uppgår till cirka 80 procent av kommunernas egna kostnader. Eventuella avgiftsintäkter, andra bidrag och intäktskällor inkluderas inte i detta mått, vilket försvårar möjligheten att bedöma om de enskilda förskolorna får ett skäligt bidrag från kommunen eller ej. 11 Fem år med maxtaxa, Skolverkets rapport nr 294. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

28 Den kommunala ersättningen till enskilda förskolor motsvarade kronor per inskrivet barn under år 2006, vilket i fasta priser är en ökning med en procent jämfört med föregående år. Ersättningen till fritidshem i enskild regi var kronor per inskrivet barn under 2006, en ökning sedan 2005 med drygt en procent. Under 2002, dvs. omedelbart efter maxtaxans införande, ökade den kommunala ersättningen till enskild verksamhet med 17 procent. Denna ökning var större än tidigare år och hänger sannolikt till stor del samman med införandet av maxtaxan. Enligt Skolverkets bedömning har kommunerna ersatt de enskilda förskolorna för det eventuella avgiftsbortfall som maxtaxan inneburit. 26 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

29 2 Förskoleklassen Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Verksamheten ska betraktas som undervisning i samma mening som övriga skolformer. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) gäller även förskoleklassen. Utbildningen i förskoleklass ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen är obligatorisk för kommunerna genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar. För barnen är deltagandet frivilligt. 2.1 Organisation Läsåret 2006/07 fanns förskoleklass i 286 av landets kommuner. Förskoleklass saknas därmed helt i 4 kommuner. Dessa kommuners sexåringar fanns huvudsakligen i grundskolans första år. I övriga kommuner var majoriteten av sexåringarna inskrivna i förskoleklass. Det totala antalet inskrivna elever i förskoleklass hösten 2006 var , vilket är en ökning med elever jämfört med föregående år. Antalet elever i förskoleklass har tidigare minskat under en lång rad år, från läsåret 1998/99 till läsåret 2005/06. Andelen sexåringar som går i förskoleklass har ökat från 91,6 procent läsåret 1998/99 till 95,6 procent 2006/07. En mindre andel av det totala antalet sexåringar, 3 procent, var inskrivna i grundskolan 2006/07, en lika stor andel som året innan. Liksom tidigare år var 98 procent av eleverna i förskoleklassen sexåringar. En procent av eleverna var fem år och en procent var sju år. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

30 Tabell 12 Antal elever i förskoleklass 15 oktober Inskrivna i förskoleklass Läsår Antal kommuner Totalt Huvudman med förskoleklass antal 5 år 6 år 7 år 2002/ / / / / Kommunal Enskild 1) Fristående Internationell ) Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor. Tabell 13 Elever med annat modersmål än svenska i förskoleklass 15 oktober Av alla elever i förskoleklass fanns 7,3 procent hösten 2006 i verksamhet i enskild regi (dvs. verksamhet som drivs på kommunens uppdrag) eller vid fristående skola. Andelen är i huvudsak oförändrad jämfört med föregående år. Utöver detta återfanns 127 elever, eller 0,1 procent, vid internationella skolor. Andelen elever i fristående/enskild verksamhet varierar mellan kommunerna. I vissa kommuner fanns över 20 procent av eleverna hos fristående/enskild anordnare, medan knappt hälften av kommunerna inte hade några elever i sådan verksamhet. Andelen elever i förskoleklass som hösten 2006 hade ett annat modersmål än svenska var 14,9 procent, men andelen som fick stöd i modersmål var betydligt lägre, 7,3 procent. Över tid har andelen som får stöd i modersmål ökat, se tabell 13. Av dem som hade annat modersmål än svenska fick 48,9 procent stöd i modersmål, vilket är en liten ökning jämfört med året innan då motsvarande andel var 46,6 procent. Läsår Huvudman Kön med annat modersmål än svenska Antal elever med stöd i modersmål med stöd i svenska som andraspråk 1) Totalt antal andel (%) antal andel (%) antal andel (%) 2002/ , , ,6 2003/ , , ,1 2004/ , , ,8 2005/ , , ,8 2006/ , , ,9 Kommunal , , ,4 Enskild 2) , ,8 - - Fristående , , ,8 Internationell ,6 3 2,4 4 3,1 Flickor , , ,8 Pojkar , , ,9 1) Uppgift om elever som får stöd i svenska som andraspråk samlas inte in för enskild förskoleklass. 2) Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor. 28 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

31 2.2 Resurser Personal Läsåret 2006/07 fanns det totalt årsarbetare (dvs. anställda omräknat till heltidstjänster) i arbete med elever i förskoleklass. Detta innebär att minskningen av antalet anställda har fortsatt, nu med 2 procent jämfört med föregående läsår. Av alla årsarbetare fanns drygt 7 procent i förskoleklass hos enskild eller fristående anordnare eller på en internationell skola. Andelen av de anställda som arbetar hos sådana anordnare år 2006 har minskat. Jämfört med föregående läsår har antalet elever ökat något men antalet anställda i pedagogiskt arbete har minskat. Personaltätheten har därmed minskat, från 7,1 till 6,7 årsarbetare per 100 elever. En jämförelse mellan olika typer av huvudmän visar att personaltätheten var lägre i kommunal förskoleklass än hos fristående och enskild anordnare. Jämfört med föregående läsår är skillnaderna större mellan olika huvudmän. Dock bör det observeras att antalet anställda hos övriga anordnare är betydligt färre, vilket gör att ganska små förändringar i antal lärare och elever kan ge relativt stort utslag i personaltätheten. Liksom i förskolan, fritidshemmet och grundskolan är majoriteten av årsarbetskraften kvinnor (94,5 %). Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen var hösten ,6 procent i förskoleklassen. Det betyder en minskning med 0,6 procentenheter av andelen anställda med sådan examen jämfört med läsåret innan. Hos kommunal anordnare var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 85 procent och hos fristående anordnare 64,7 procent. Bland årsarbetarna var 65,7 procent utbildade förskollärare, 7,5 procent fritidspedagoger och 10,2 procent lärare. I denna senare andel ingår även dem som utöver lärarexamen har förskollärar- eller fritidspedagogexamen. Även de som inom ramen för den nya lärarutbildningen har examen med profil mot förskolan, förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år ingår här. Sammansättningen av den högskoleutbildade personalen skiljer sig mellan anordnarna. I kommunal verksamhet var andelen med förskollärarexamen 67 procent medan motsvarande andel hos fristående skolor var 44 procent. I fristående skolor var andelen utbildade lärare (inklusive de som även har förskollärar- eller fritidspedagogexamen) större, 16 procent, jämfört med 10 procent i kommunala skolor. Skillnaderna var också stora mellan de kommunala huvudmännen när det gäller personal med pedagogisk högskoleexamen. Andelen med förskollärarexamen varierar mellan 25 och 100 procent och andelen med lärarexamen varierar mellan 0 och 45 procent. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

32 Tabell 14 Personal i förskoleklass omräknat till årsarbetare 15 oktober ) Antal årsarbetare Antal årsarbetare per 100 elever Andel (%) årsarbetare med Pedagog. Med ped. högskoleexamelärarpedagog- Lärarledarut- Förskol- Fritids- Fritids- Läsår högskoleexamen Huvudman Totalt Kvinnor 3) Män 3) Totalt totalt examen examen examen bildning 2002/ ,0 6,6 82,4 71,4 6,9 4,0 0,7 2003/ ,8 6,5 82,9 71,5 7,3 4,0 0,6 2004/ ,4 6,2 83,6 70,6 7,7 4,4 0,7 2005/ ,1 6,0 84,2 69,0 7,8 7,3 4) 0,7 2006/ ,7 5,6 83,6 65,7 7,5 10,2 4) 0,8 Kommunal ,7 5,7 85,0 67,4 7,8 9,8 4) 0,8 Enskild 2) ,5 8,0 77,7 61,7 0,6 15,3 4). Fristående ,5 4,2 64,7 43,6 4,9 16,2 4) 0,8 Internationell , ) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller 2) Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor 3) Uppgifter om årsarbetares fördelning på kön saknas för ca en procent av materialet men viktning har gjorts upp till värdet i totalkolumnen. 4) Här inräknas även årsarbetare som utöver lärarexamen har förskollärar- eller fritidspedagogexamen eller som inom ramen för den nya lärarutbildningen har examen med profil mot förskolan, förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år. Kostnader Den totala kostnaden för förskoleklass uppgick år 2006 till drygt 4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3 procent av skolväsendets totala kostnader. De totala resurserna för förskoleklass har ökat med nästan 3 procent från föregående år i fasta priser. 1 Verksamheten i förskoleklass är ofta både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Det gör att uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Uppgifterna bör därför tolkas med viss försiktighet. Kostnaden per elev i förskoleklass är totalt kronor. Verksamhet med kommunal huvudman svarar för drygt 92 procent av den totala kostnaden. Den genomsnittliga kostnaden per elev var där kronor. Det motsvarar 63 procent av vad en elev i kommunal grundskola kostar och 43 procent av kostnaden för ett barn i kommunal förskola. Elever i grundskolan och barn i förskolan tillbringar fler timmar i dessa verksamheter, vilket förklarar en del av kostnadsskillnaden. Problemet med att skilja kostnaderna för förskoleklass från andra samverkande verksamheter kan också ligga bakom en del av skillnaden. Skillnaden i kommunernas kostnad per elev är mycket stor. 8 av 10 kommuner har en kostnad per elev i intervallet kronor. Den största delen av kostnaden, i genomsnitt 65 procent, utgjordes av kostnader för personal. Kostnaden för lokaler utgjorde i genomsnitt 21 procent av den totala kostnaden. Denna kostnad är sannolikt underskattad på grund av de svårigheter att särredovisa kostnader för förskoleklass som nämnts tidigare. 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

33 Tabell 15 Kostnader för förskoleklass , fördelade på anordnare och kostnadsslag (löpande priser) Av alla elever i förskoleklass gick knappt 8 procent i verksamhet som anordnades av någon annan än kommunen, dvs. i enskild verksamhet eller i en förskoleklass i en fristående skola. Kostnaden för elever i fristående förskoleklass var kronor per elev (enligt skolornas redovisning) vilket är 0,2 procent mindre än föregående år i fasta priser. Av denna kostnad utgjordes 64 procent av kostnad för personal och 24 procent av kostnad för lokaler. De fristående skolorna redovisar ett bidrag från kommunerna på i genomsnitt kronor per elev, vilket utgör 94 procent av kostnaden per elev i fristående förskoleklass. Ersättningsnivån varierar kraftigt mellan kommunerna. Kostnaden för förskoleklass i internationella skolor var kronor per elev. Samtliga huvudmän 1) Kommunal huvudman Fristående förskoleklass 2) Kostnad totalt mkr Kostnad per elev 3,4), kr Kostnad totalt mkr Kostnad per elev 3), kr Kostnad totalt mkr Kostnad per elev 3,4), kr 2002 Totalt 5) Totalt 5) Totalt 5) Totalt 5) Totalt 5) Personal Lokaler Övrigt ) I kostnaden ingår även kostnader för internationella skolor och kostnden för nystartade förskoleklasser. 2) I kostnaden för fristående skolor ingår kostnader för internationella skolor from Kostnader för är omräknade enligt den nya definitionen även kostnader för skolor som inte haft verksamhet hela året. 3) Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 4) Endast kostnaden för fristående skolor som haft verksamhet hela verksamhetsåret ingår. 5) I kostnaden ingår inte kostnader för enskild verksamhet. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

34 3 Grundskolan Enligt skollagen är barn mellan 7 och 16 år som är bosatta i Sverige skolpliktiga. Som ett komplement till detta fick föräldrar år 1991 rätt att begära att deras barn skulle få börja skolan vid sex års ålder. Denna rätt utvidgades från 1 juli 1997 så att kommuner är skyldiga att bereda sexåringar plats i grundskolan om vårdnadshavarna så önskar. Det finns en allmän strävan att se barns lärande i ett längre tidsperspektiv som en del i det livslånga lärandet. All pedagogisk verksamhet för barn och unga ska därmed ses som en helhet och ett gemensamt synsätt för barn och unga ska utvecklas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg integreras därför på olika sätt med grundskolan. För att stimulera utvecklingen mot grundskolans integration med andra verksamhetsformer fördes bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg över från socialtjänstlagen till skollagen Samtidigt infördes förskoleklass som en ny skolform för sexåringar. Skolverket övertog också det nationella ansvaret för frågor om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från Socialstyrelsen. Integrationen mellan skola och skolbarnsomsorg kan underlättas om det finns en gemensam pedagogisk ledning. Av statistiken om fritidshem och förskoleklass framgår att dessa verksamheter till största delen är ledningsmässigt samordnade med grundskolan. De rektorer som ansvarar för grundskolan är alltså i allmänhet också ansvariga för fritidshem och förskoleklass. 3.1 Organisation Den allmänna skolplikten medför att antalet elever i stort sett följer befolkningsutvecklingen för barn i skolåldern. Eftersom barnkullarna minskade under flera år på 1980-talet nådde det totala antalet elever i grundskolan läsåret 1991/92 sin lägsta nivå sedan sextiotalet, drygt elever. Trenden bröts redan läsåret därpå då elevantalet började öka och ökningen fortsatte t.o.m. läsåret 2001/02. De senaste fem läsåren har elevantalet minskat. Minskningen mellan 32 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

35 läsåren 2005/06 och 2006/07 var drygt elever. Därmed fanns läsåret 2006/07 drygt elever i grundskolan. De närmaste fem åren kommer elevantalet att minska kraftigt för att läsåren 2010/11 till 2012/13 uppgå till ca elever (se diagram 6). Diagram 6 Antal elever i grundskolan läsåren 1980/ /07 samt prognos t.o.m. läsåret 2013/14 antal elever /81 84/85 88/89 92/93 96/97 00/01 04/05 08/09 läsår 12/13 Tabell 16 Antal elever i grundskolan 15 oktober fördelade efter huvudman 2002/ / / / /07 Grundskolan totalt Kommunala skolor Sameskolor Fristående skolor Internationella skolor Riksinternatskolor Grundskoleutbildning anordnas vid kommunala skolor, statliga sameskolor, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Det totala antalet grundskolor hösten 2006 var 4 872, vilket innebär att antalet minskat med 36 skolor sedan föregående läsår. De fristående skolorna fortsätter att öka i antal. Från att ha varit 585 hösten 2005 ökade antalet till 599 hösten Läsåret 1991/92, var antalet fristående skolor endast 66. Under 1990-talet har antalet kommunala skolor varit ganska stabilt med små årliga ökningar eller minskningar. De senaste åren har antalet emellertid minskat kontinuerligt. Läsåret 2005/06 är antalet kommunala skolor 4 256, en minskning med 50 skolor jämfört med föregående år. Jämfört med läsåret 2002/03 finns det 309 stycken färre kommunala skolor i landet. Av grundskolans elever återfanns läsåret 2006/07 den absoluta majoriteten av eleverna, 92 procent, i kommunala grundskolor. Samtidigt var antalet elever i skolor med annan än kommunal huvudman det högsta någonsin och uppgick till drygt elever. I storstäder och förortskommuner går var sjunde elev i en fristående skola. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

36 Tabell 17 Antal skolkommuner, rektorsområden, skolor och elever i grundskolan den 15 oktober Samtliga kommuner i landet anordnade hösten 2006 grundskoleutbildning. Antalet elever varierade stort mellan kommunerna, från cirka 300 till cirka , vilket avspeglar den stora variationen i kommunernas invånarantal. Även ifråga om genomsnittligt antal elever per skola var variationen mellan kommunerna emellertid stor, från 81 till 418. De kommunala skolorna hade genomsnittligt sett betydligt fler elever per skola än de fristående, 207 jämfört med 131, vilket redovisas i tabell 17. Över tid har andelen 1 9-skolor ökat. De utgör 20 procent av alla grundskolor och i dessa gick 33 procent av alla elever. 40 procent av skolorna är 1 6 skolor och 15 procent är 1 5 skolor. Läsår Antal skolkommuneområden Antal rektors- Antal Antal elever per Elever bosatta i annan kommun 1) Huvudman skolor Kommun Skola Antal Andel (%) 2002/ ,0 2003/ ,1 2004/ ,1 2005/ ,2 2006/ Kommun ,2 Sameskola Fristående Internationella Riksinternat ) Avser enbart elever i kommunala grundskolor. Både bland kommunala och fristående skolor fanns många ganska små enheter, räknat i antal elever. Av de kommunala grundskolorna hade en tredjedel av skolorna färre än 100 elever. Av de fristående skolorna hade drygt hälften (55 %) färre än 100 elever. Samtidigt fanns det stora grundskolor. Läsåret 2006/07 var det 1,1 procent, eller 56 grundskolor, som hade 700 elever eller fler. Alla dessa utom en var kommunala. I tabell 18 redovisas antalet elever i grundskolan fördelade på årskurs, huvudman och kön. Det totala antalet elever i årskurs 1 läsåret 2006/07 var ca och i årskurs 9 drygt elever. 34 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

37 Tabell 18 Antal elever i grundskolan 15 oktober fördelade efter årskurs och huvudman Läsår Kön Huvudman Antal elever Samtliga Åk 1 9 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk / / / / / flickor (%) 48,8 48,5 48,7 49,0 48,7 49,0 48,9 48,9 48,5 48,8 pojkar (%) 51,2 51,5 51,3 51,0 51,3 51,0 51,1 51,1 51,5 51,2 Kommun flickor (%) 48,6 48,4 48,6 48,9 48,5 48,7 48,6 48,6 48,2 48,6 pojkar (%) 51,4 51,6 51,4 51,1 51,5 51,3 51,4 51,4 51,8 51,4 Sameskola flickor (%) 48,3 52,9 50,0 34,8 60,0 58, ,0 pojkar (%) 51,7 47,1 50,0 65,2 40,0 41, ,0 Fristående flickor (%) 50,6 49,7 49,7 50,4 50,6 51,6 51,0 51,2 51,0 50,8 pojkar (%) 49,4 50,3 50,3 49,6 49,4 48,4 49,0 48,8 49,0 49,2 Internationella flickor (%) 51,3 54,6 50,0 46,4 46,9 50,9 55,6 54,7 47,8 50,8 pojkar (%) 48,7 45,4 50,0 53,6 53,1 49,1 44,4 45,3 52,2 49,2 Riksinternat flickor (%) ,6 52,8 48,2 49,4 pojkar (%) ,4 47,2 51,8 50,6 Tidigare skolstart Som tidigare nämnts har sexåringar rätt att börja i grundskolan om föräldrarna så önskar. Hösten 2006 började ca elever i årskurs 1. Av dessa var närmare elever högst sex år gamla, vilket utgjorde 2,1 procent av alla elever i årskurs 1. Andelen 6-åringar var 0,9 procentenheter lägre än föregående läsår, se tabell 19. I de flesta kommuner var mindre än 1 procent av eleverna i årskurs 1 sex år eller yngre. I ett fåtal kommuner var dock en mycket stor andel av eleverna i årskurs 1 sex år eller yngre. Läsåret 2006/07 hade 90 procent av kommunerna som högst 1,9 procent sexåringar i årskurs 1, motsvarande andel läsåret 2005/06 var 2,2 procent. I fristående skolor var andelen sexåringar i årskurs 1 läsåret 2006/07 nästan tre gånger större (4,6 %) än i kommunala skolor (1,7 %). En minskning av andelen 6-åringar har skett över tid. Läsåret 2001/02 var andelen sexåringar i fristående skolor 9,5 procent och motsvarande andel i de kommunala skolorna var 3,1 procent. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

38 Tabell 19 Antal elever i årskurs 1 den 15 oktober fördelade efter ålder Läsår Kön Huvudman Antal elever i årskurs 1 6 år eller yngre 7 år eller äldre Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2002/ , ,9 2003/ , ,9 2004/ , ,0 2005/ , ,0 2006/ , ,9 flickor , ,5 pojkar , ,3 Kommun , ,3 Sameskola , ,7 Fristående , ,4 Internationella , ,0 Fristående och internationella skolor samt riksinternatskolor Enligt skollagen får skolplikt fullgöras i en fristående skola om skolan är godkänd för ändamålet. Skolplikt får även fullgöras vid internationell skola eller riksinternatskola. Som tidigare nämnts fanns det 599 fristående skolor på grundskolenivå läsåret 2006/07. Vidare fanns det åtta internationella skolor och tre riksinternatskolor. Antalet grundskoleelever som läsåret 2006/07 fick sin undervisning i fristående skolor var drygt , vilket är ca fler än läsåret innan. Det innebär att ökningen av elevantalet har fortsatt. Andelen av alla grundskoleelever som fanns i fristående skolor var 8,2 procent, när även internationella skolor och riksinternat inkluderas stiger andelen till 8,4 procent. I diagram 7 redovisas utvecklingen av andelen elever i fristående skolor, inklusive internationella skolor och riksinternat, sedan början av 1990-talet. Diagram 7 Andel elever i fristående skolor, inklusive internationella skolor och riksinternat, läsåren 1991/ /07 Andel elever (%) /92 94/95 97/98 00/01 03/04 06/07 Läsår 36 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

39 Antalet grundskoleelever i internationella skolor var ca och i riksinternatskolorna var antalet elever 249. Ett nytt system för klassificering av fristående skolor i inriktningar fastställdes i maj Alla fristående skolor delas därmed in i tre inriktningar; skolor med konfessionell inriktning, Waldorfskolor och skolor med allmän inriktning. Av tabell 20 framgår att det 2006/07 fanns 494 fristående skolor med allmän inriktning, 64 skolor med konfessionell inriktning respektive 41 Waldorfskolor. Tabell 20 Antal skolkommuner, skolor och elever i fristående och internationella skolor samt riksinternatskolor den 15 oktober Fristående skolor Internationella skolor Riksinternatskolor Läsår Inriktning Antal skolkommuner Antal skolor Antal elever Andel (%) av samtliga elever i grundskolan 2002/03 1) ,7 2003/04 1) ,4 2004/05 1) ,0 2005/06 1) ,6 2006/07 1 ) ,4 Fristående skolor ,2 inriktning Allmän ,0 Konfessionell ,7 Waldorf ,5 Internationella skolor ,2 Riksinternatskolor ,0 1) Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor. Läsåret 2006/07 fanns 63 procent av de fristående skolorna och 69 procent av eleverna i sådana skolor i tre län; Stockholms, Västra Götalands och Skåne län alltså i storstadslänen. Fristående skolor fanns dock etablerade i samtliga län i landet och i allt fler kommuner. I 177 av landets 290 kommuner fanns fristående skolor vilket innebar en ökning med 4 kommuner jämfört med läsåret innan. Högsta andelen grundskoleelever i fristående skolor hade Täby kommun med 29,9 procent. De flesta fristående skolorna var små och den genomsnittliga storleken ökade med fyra elever per skola mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. I medeltal hade skolorna 131 elever. Fördelningen mellan könen var jämn, andelen flickor i fristående skolor var 50,8 procent och andelen pojkar 49,2. Språkval Moderna språk kan läsas både inom språkvalet och som elevens val. Enligt grundskoleförordningen är varje kommun skyldig att erbjuda språkval i minst två av språken franska, spanska och tyska. Kommunen är skyldig att anordna undervisning om minst fem elever väljer språket och om eleverna bedöms ha möjlighet att fortsätta med språket i gymnasieskolan. Även finska och samiska får erbjudas eleverna som språkval. Om eleven och elevens vårdnadshavare så önskar, ska eleven som alternativ till moderna språk erbjudas undervisning i modersmål, svenska som andraspråk, svenska, engelska eller teckenspråk. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

40 Tabell 21 Elever i årskurs 6, 7, 8 och 9 fördelade efter språkval 15 oktober 2006 Bland elever t.o.m. årskurs 5 var språkval ovanligt och avsåg läsåret 2006/07 mindre än 1 procent i årskurs 1 4 och ca 1 procent i årskurs 5. Det var inför årskurs 6 som språkvalen i allmänhet skedde. Då var det ca 76 procent som gjorde ett sådant val, en procentenhet lägre jämfört med föregående läsår. I skolåren 7, 8 och 9 var andelen som gjorde ett språkval 98 procent. Högst andel elever som inom språkvalet läste moderna språk fanns liksom tidigare i årskurs 7. Där hade 81 procent av eleverna gjort ett sådant val. I årskurs 9 var andelen betydligt lägre, endast 65 procent. Liksom tidigare år var val av moderna språk vanligare bland flickorna. Skillnaden mellan könen var störst årskurs 9 då andelen av flickorna som läste moderna språk var 12 procentenheter högre än andelen av pojkarna. Det språk som var vanligast bland eleverna i årskurs 9 var spanska. Ökningen i spanska de senaste åren har medfört att det är det populäraste språket för eleverna i grundskolan. Andelen elever som inom språkvalet läste alternativ till moderna språk var högre i senare årskurser. Inom ramen för språkvalet var det i årskurs 6 ca 8 procent som valde att läsa ett alternativ medan motsvarande andel i årskurs 9 var 33 procent. Bland dem som fortsatte att läsa moderna språk finns det tydliga könsskillnader. Pojkar hoppar av dessa språkstudier i större utsträckning än flickor. Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Andel elever (%) av Andel elever (%) av Andel elever (%) av Andel elever (%) av Samtliga Samt- Samt- Samt- Typ av språkval Flickor Pojkar liga Flickor Pojkar liga Flickor Pojkar liga Flickor Pojkar Moderna språk 67,5 68,7 66,3 80,9 84,1 77,7 73,6 78,3 69,2 65,1 71,2 59,4 Tyska 14,9 13,1 16,6 23,2 20,6 25,8 23,0 20,6 25,3 21,9 20,3 23,4 Franska 12,6 15,0 10,3 17,9 21,7 14,3 16,4 20,5 12,4 15,2 19,4 11,3 Spanska 26,3 26,9 25,8 39,3 41,5 37,2 33,7 36,7 30,8 27,3 30,9 24,0 Övriga mod.språk 13,6 13,7 13,6 0,4 0,3 0,5 0,5 0,4 0,6 0,6 0,5 0,7 Alt. till mod. språk 8,2 7,2 9,2 17,3 14,3 20,2 24,2 19,9 28,3 32,5 26,7 37,9 Modersmål 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 SVA 0,2 0,1 0,2 0,4 0,3 0,4 0,5 0,4 0,5 0,5 0,5 0,6 Svenska 0,2 0,2 0,3 0,6 0,5 0,6 0,8 0,6 1,0 1,3 1,0 1,5 Engelska 2,7 2,4 2,9 5,0 4,4 5,7 6,9 6,0 7,8 9,1 7,6 10,4 Teckenspråk 0,1 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 Svenska/Engelska 4,1 3,4 4,8 10,9 8,7 13,0 15,6 12,4 18,7 21,0 17,0 24,7 Annan kombination 1,0 1,0 1,0 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,3 0,5 Summa språkval 75,7 75,9 75,6 98,2 98,4 97,9 97,9 98,2 97,5 97,6 97,9 97,3 Antal elever Bland alternativen till moderna språk valde flest elever kombinationen svenska/ engelska eller engelska. I årskurs 9 läste 21 procent kombinationen svenska/ engelska som alternativ, en procentenhet fler än föregående läsår. Läsåret 1998/99 var motsvarande andel 15,1 procent. Alternativet engelska hade valts av 9 procent av eleverna i årskurs 9. Undervisning i modersmål och svenska som andraspråk Läsåret 2006/07 rapporterades cirka grundskoleelever vara berättigade till undervisning i modersmål, vilket motsvarar drygt 15 procent av samtliga elever. Sedan läsåret 2002/03 har andelen ökat med 2,5 procentenheter. Ande- 38 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

41 Tabell 22 Modersmål och svenska som andraspråk (SVA) i grundskolan 15 oktober len av de berättigade som deltog i modersmålsundervisning har ökat från 54 procent läsåret 2002/03 till 56 procent läsåret 2006/07 (se tabell 22). Liksom tidigare år hade de större kommunerna läsåret 2006/07 betydligt större andel elever som var berättigade till modersmålsundervisning än de mindre. I de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö var i genomsnitt var tredje elev i grundskolan berättigade till modersmålsundervisning medan motsvarande andel för övriga kommuner med mindre än invånare var 6 procent. I de kommuner som hade en stor andel grundskoleelever som var berättigade deltog också en större andel i undervisningen. Detta gällde även för undervisning i svenska som andraspråk. I fristående skolor var andelen berättigade större än i kommunala skolor, 18 procent jämfört med 15 procent. I de fristående skolorna deltog också en större andel av de berättigade eleverna i modersmålsundervisningen, 69 procent jämfört med 54 procent. När det gäller förläggningen av elevernas deltagande i modersmålsundervisning så har andelen elever som deltar utanför timplanebunden tid minskat jämfört med föregående läsår och uppgick läsåret 2006/2007 till 55 procent. Under en följd av år låg andelen på omkring 60 procent, men sjönk läsåret 2001/02 till knappt 53 procent. Därefter ökade andelen igen och var läsåret 2005/06 åter uppe på 60 procent. Andelen av alla elever som läsåret 2006/07 deltog i undervisning i svenska som andra språk var 6,9 procent. För fristående skolor var andelen 7,2 procent, alltså liksom tidigare högre än för kommunala skolor (6,9 %). Andelen av dem som var berättigade till undervisning i modersmål och dessutom deltog i undervisning i svenska som andraspråk var läsåret 2006/07 45 procent. Andelen sjönk därmed jämfört med föregående år och är betydligt lägre än läsåret 1992/93 då andelen var 59 procent. Antal elever berättigade till modersmålsundervisning Andel (%) berättigade av samtliga elever Deltagare i modersmålsundervisning Andel (%) av Andel (%) utanför timplanebunden tid Deltagare i SVA Andel (%) av Läsår Huvudman Antal samtliga elever berättigade elever Antal samtliga elever berättigade elever 2002/ , ,0 54,1 54, ,1 47,2 2003/ , ,3 54,1 56, ,5 47,9 2004/ , ,7 54,8 55, ,6 47,2 2005/ , ,1 54,6 59, ,8 45,8 2006/ , ,6 55,9 54, ,9 44,8 Kommun , ,2 54,3 55, ,9 45,5 Sameskola , ,0 100,0 0,0 0 0,0 0,0 Fristående , ,7 69,4 49, ,2 39,6 Internationella , ,5 66,4 7, ,5 38,3 Riksinternat 6 2,4 6 2,4 100,0 100,0 0 0,0 0,0 Fördelningen av antalet elever på olika modersmål har inte förändrats nämnvärt de tre senaste läsåren. Läsåret 2006/07 fanns störst antal elever, liksom åren innan, i arabiska och näst störst antal fanns i bosniska/kroatiska/serbiska. Andelen av de berättigade som deltog i modersmålsundervisningen var totalt sett 56 procent, men den varierade mellan språken. Fortfarande var deltagandet i beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

42 Tabell 23 De tio största modersmålen i grundskolan 15 oktober 2006 modersmålsundervisning relativt lågt för de mindre modersmålen, men också för bl.a. finska och engelska. Högst deltagande, över 60 procent, hade elever med albanska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska som modersmål, vilket tabell 23 visar. Variationen i deltagande var ännu större när det gäller svenska som andra språk. Högst deltagande i undervisning i svenska som andra språk hade elever med modersmålet somaliska, medan elever med modersmålen engelska och finska hade lägst andel. Detta stämmer väl överens med hur det såg ut föregående år. Modersmål Antal elever berättigade till modersmålsundervisning Andel (%) berättigade av samtliga elever Antal Deltagare i modersmålsundervisning samtliga elever Andel (%) av berättigade elever Andel (%) utanför timplanebunden tid Antal Deltagare i SVA samtliga elever Andel (%) av berättigade elever Albanska , ,5 66,9 47, ,4 54,9 Arabiska , ,8 67,9 58, ,6 59,0 Bosniska/ Kroatiska/ Serbiska , ,8 51,3 53, ,6 39,5 Engelska , ,4 52,3 47, ,2 23,1 Finska , ,4 41,9 33, ,2 20,7 Kurdiska/ Nordkurdiska , ,3 58,8 57, ,3 60,2 Persiska , ,4 63,6 56, ,3 39,9 Somaliska , ,4 74,6 54, ,4 71,7 Spanska , ,5 52,0 54, ,4 37,9 Turkiska , ,3 60,5 62, ,3 60,7 Övriga språk , ,7 49,7 56, ,2 41,0 (122 st) Ospecificerade 524 0, ,0 30,5 47, ,0 59,4 språk Totalt , ,6 55,9 54, ,9 44,8 3.2 Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i grundskolan var personer enligt mätningen i oktober 2006, en minskning med sedan föregående år. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 86,5 procent. Det betyder att antalet lärare omräknat till heltidstjänster var drygt , drygt färre än hösten innan. Den andel av årsarbetskraften (dvs. efter omräkning till heltidstjänster) som hade pedagogisk högskoleexamen uppgick till 84,2 procent. Detta är ungefär samma andel som föregående år. Kvinnliga lärare hade i större utsträckning än män en pedagogisk högskoleexamen. I de fristående skolorna var andelen lärare (omräknat till heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen 65,3 procent. Andelen utbildade lärare var väsentligt lägre i fristående skolor än i kommunala skolor där den var 85,7 procent. Mellan kommunerna varierade andelen av årsarbetskraften som hade pedagogisk 40 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

43 högskoleexamen från omkring 72 till 99 procent. I riksinternatskolorna uppgick andelen med pedagogisk högskoleexamen i genomsnitt till 80,0 procent. Lärartätheten, beräknad som antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever, uppgick hösten 2006 till 8,3. Detta innebär en ökning sedan föregående år och en högre nivå jämfört med de tio senaste åren. I diagram 8 visas utvecklingen av antalet lärare (heltidstjänster) per 100 elever i grundskolan under perioden 1991/ /07. Lärartätheten var (precis som tidigare läsår) lägre i fristående skolor (7,5) än i skolor med kommunal huvudman (8,4). Sex år tidigare, läsåret 2000/01, var lärartätheten dock högre i de fristående skolorna än i de kommunala. Bland kommunerna varierade lärartätheten från 6,1 till 11,8 lärare per 100 elever. Lärartätheten var generellt sett högst i glesbygdskommuner. Att lärartätheten fortfarande är låg jämfört med läsåret 1991/92 behöver inte betyda att antalet vuxna i skolan blivit färre. Verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem integreras i allt större utsträckning vilket innebär att fler personalkategorier än tidigare kommer in i skolan. För att kunna spegla detta kompletterades insamlingen till lärarregistret med uppgifter om bl.a. förskollärares och fritidspedagogers tjänstgöring i grundskolan från och med läsåret 1999/00. Personaltätheten dvs. antal pedagogisk personal (årsarbetare) per 100 elever, var läsåret 2006/07 8,8, en ökning med 0,2 heltidstjänster per 100 elever jämfört med föregående läsår. I detta mått ingår lärare (inkl. förskollärare), fritidspedagoger och fritidsledare. Personaltätheten är alltså 0,5 heltidstjänster högre än lärartätheten, som var 8,3. Det bör framhållas att det personaltillskott som verksamhetsintegrationen ger, med stor säkerhet i första hand avser de lägsta årskurserna. Diagram 8 Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever i grundskolan 1991/ /07 antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 91/92 94/95 97/98 00/01 03/04 läsår 06/07 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

44 Tabell 24 Lärare i grundskolan 15 oktober Läsår Antal tjänstgörande lärare 2) Pedagogisk högskoleexamen Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i % Antal lärare omräknat till heltidstjänster Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever Exkl. lärare i modersmål och Totalt SVA Antal pedagog. personal per 100 elever 3) Huvudman Totalt Kvinnor Män Totalt med tillsvidareanställning 2002/03 Samtliga lärare , ,9 7,6 8,3 Andel (%) med ped. högskoleex. 79,9 83,1 71,0. 81,1 90, /04 Samtliga lärare , ,0 7,7 8,4 Andel (%) med ped. högskoleex. 80,1 83,3 71,3. 81,5 90, /05 Samtliga lärare , ,0 7,7 8,5 Andel (%) med ped. högskoleex. 81,9 84,8 73,4. 83,4 90, /06 Samtliga lärare , ,1 7,8 8,6 Andel (%) med ped. högskoleex. 82,7 85,7 74,1. 84,3 90, /07 Samtliga lärare , ,3 7,9 8,8 Antal med ped. högsk.examen , Andel (%) med ped. högsk.ex. 82,7 85,8 73,5. 84,2 90,1... Kommun (samtliga lärare) , ,4 8,0 8,9 Andel (%) med ped. högsk.ex. 84,5 87, ,7 91,6... Sameskola (samtliga lärare) , ,9 5,1 14,8 Andel (%) med ped. högsk.ex. 68,2 73,7 33,3. 69,6 76,0... Fristående (samtliga lärare) , ,5 7,3 8,0 Andel (%) med ped. högsk.ex. 62,8 68,1 49,9. 65,3 70,8... Internationella (samtliga lärare) , ,5 8,5 8,7 Andel (%) med ped. högsk.ex. 62,3 65,7 52,9. 66,2 70,2... Riksinternat (samtliga lärare) , ,0 9,0 9,4 Andel (%) med ped. högsk.ex. 76,7 83,3 70,0. 80,0 83,4... 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2) Lärare, skolledare och SYV med undervisning. 3) Lärare, skolledare och SYV med undervisning samt förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare. Sedan lång tid vet vi att könsfördelningen bland lärarna i grundskolan är ojämn, en obalans som ökat över tid. Läsåret 2006/07 var andelen kvinnor 74 procent, de fyra föregående läsåren var den procent medan den tolv år tidigare läsåret 1993/94 var 71 procent. Också bland skolledarna ökar andelen kvinnor. Läsåret 2006/07 var andelen kvinnliga skolledare 65 procent medan motsvarande andel var 53 procent läsåret 1993/94. Fr.o.m. läsåret 2003/04 insamlas uppgifter om samtliga studie- och yrkesvägledare. Tidigare år insamlades endast uppgifter om studie- och yrkesvägledare som hade undervisning i sin tjänst. Hösten 2006 fanns 926 tjänstgörande studie- och yrkesvägledare och 73 procent var kvinnor. Året innan var antalet 984 tjänstgörande studie- och yrkesvägledare, varav 70 procent var kvinnor. Omräknat till heltidstjänster fanns 679 studie- och yrkesvägledare i grundskolan hösten I de kommunala skolorna var antalet heltidstjänster 642, en minskning med 37,2 heltidstjänster sedan föregående läsår och i de fristående skolorna fanns 36 heltidstjänster, en ökning med 3,1 heltidstjänster jämfört med året innan. 42 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

45 Detta innebär att det fanns knappt 1 heltidstjänst per 500 elever i årskurs 7 9 i de kommunala skolorna och drygt 1 heltidstjänst per 1000 elever i de fristående skolorna. 64 procent av studie- och yrkesvägledarna i kommunala skolor hade studie- och yrkesvägledarutbildning. Motsvarande andel i de fristående skolorna var 30 procent. Detta är ungefär samma andelar som föregående år. Kostnader Kostnaden för samtliga skolor på grundskolenivå år 2006 var 74,1 miljarder kronor, inklusive hemkommunens kostnad för skolskjuts och nystartade fristående grundskolor. Jämfört med föregående år innebär det en minskning med knappt 1 procent i fasta priser. 1 Av den totala kostnaden utgjordes 92 procent av kostnader för kommunala grundskolor och knappt 8 procent avsåg kostnader för fristående skolor. Kostnaden för riksinternatskolor och internationella skolor ingår i kostnaden för fristående skolor. Kostnaden för den kommunala grundskolan år 2006 var 66,1 miljarder kronor, exklusive hemkommunens kostnad för skolskjuts. Räknat per elev motsvarar det kronor, vilket är en minskning jämfört med år 2005 med 1,8 procent (fast pris). Vid en jämförelse längre tillbaka i tiden, mellan åren 1991 och 2006, har kostnaden per elev i kommunal grundskola ökat med 19,5 procent eller kronor per elev i fasta priser. Det är främst kostnaden för undervisning som påverkar den totala kostnaden. Kostnaden för undervisning minskade med knappt 20 procent mellan åren 1991 och Minskningen berodde främst på att lärartätheten i grundskolan minskat. År 1991 fanns det 9,4 lärare per 100 elever medan det fanns 7,9 lärare per 100 elever år Sedan år 1997 har undervisningskostnaderna ökat med 40 procent. Kostnadsökningen har dock inte medfört någon markant högre lärartäthet utan beror i stället till stor del på en högre lönenivå inom sektorn. År 2006 var undervisningskostnaden kronor per elev. Kostnaden för läromedel, utrustning och skolbibliotek ökade kraftigt mellan år 1996 och 1998, en ökning med cirka 30 procent. En del av förklaringen till ökningen ligger i den satsning som KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) genomförde mellan 1996 och 1998 för att utveckla skolors IT-användning minskade kostnaderna kraftigt och har sedan dess ökat långsamt. Kostnaden per elev för läromedel, utrustning och skolbibliotek i kommunal grundskola år 2006 var kronor. År 2006 var elevvårdskostnaden i kommunal grundskola kronor per elev vilket var en ökning med 6 procent i fasta priser jämfört med föregående år. Kostnaden för skolmåltider ökade med 3,5 procent och var kronor per elev. Lokalkostnaden var kronor per elev vilket var en ökning med 3 procent jämfört med 2005 (fasta priser). Kostnaden per elev varierade mellan kommunerna. För åttio procent av kommunerna varierade kostnaden mellan och kronor per elev. Kostnaden för fristående skolor på grundskolenivå år 2006 var 5,6 miljarder kronor (inkl. nya fristående skolor som inte haft verksamhet under hela 2006, kostnaden för riksinternatskolor och internationella skolor ingår i kostnaden för 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

46 Tabell 25 Kostnader för grundskolan , fördelade på huvudman och kostnadsslag (löpande priser) fristående skolor fr.o.m. 2006). Kostnaden för de skolor som haft verksamhet under hela året var kronor per elev, vilket var en ökning med knappt 2 procent jämfört med år Notera att fristående skolor saknar avdragsrätt för mervärdeskatt. Kostnaden per elev var högre i de kommunala skolorna än i de fristående, en skillnad på kronor per elev (när kommunernas kostnader för skolskjuts har räknats bort). Sedan 1998 har kostnaderna per elev i kommunala respektive fristående grundskolor i stort följt varandra. De fristående skolorna har i genomsnitt en högre kostnad per elev för undervisning, lokaler, skolmåltider och läromedel/utrustning/skolbibliotek än de kommunala skolorna men däremot en lägre kostnad per elev för elevvård. Den totala kostnaden för de internationella skolorna år 2006 var 145 miljoner kronor. Kostnaden för de internationella skolorna var kronor per elev, vilket är en ökning med knappt 2 procent jämfört med år Riksinternatskolornas totala kostnad uppgick till 24 miljoner kronor vilket motsvarar en genomsnittlig kostnad på kronor per elev. Sameskolans kostnader uppgick år 2006 till 29,7 miljoner kronor (inkl. skolskjutsar, elevresor, reseersättningar och skolhem). Räknat per elev (inkl. elever i integrerad undervisning) motsvarar det kronor. En av de större skillnaderna när det gäller kostnaden för sameskolan jämfört med kommunal grundskola är att skolskjutsar och elevhem kostar betydligt mer i sameskolan, kronor per elev jämfört med kronor per elev i kommunal grundskola. Kostnad totalt mkr Samtliga huvudmän 1) Kommunal huvudman 2) Fristående skolor 3) Andel % Kostnad per elev 4, 5), kr Kostnad totalt mkr Andel % Kostnad per elev 4), kr Kostnad totalt mkr Andel % Kostnad per elev 4, 5), kr 2002 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Undervisning Lokaler Skolmåltider Läromedel, utrustn, bibliotek Skolskjuts Elevvård Övrigt ) Kostnaden för riksinternatskolor, internationella skolor samt sameskolan (inkl. sameskolans kostnad för elevhem), ingår i kostnad totalt. 2) Skolkommunernas kostnad för utbildning inklusive hemkommunernas kostnad för skolskjuts. 3) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Kostnaden för riksinternatskolor och internationella skolor ingår from 2006 i kostnaden för fristående skolor.kostnader för är omräknade enligt den nya definitionen. Kostnaden per elev avser fristående skolor som bedrivit verksamhet under hela verksamhetsåret. I kostnaden totalt ingår även kostnader för skolor som inte haft verksamhet hela året (125,4 milj. kr för 2002, 115,5 milj. kr för 2003, 71,4 milj.kr för 2004, 61,8 milj.kr för 2005 samt 120,8 milj för 2006). 4) Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 5) Kostnaden för fristående skolor som endast haft verksamhet under en del av året ingår ej. 44 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

47 3.3 Resultat Betyg Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första gången våren Betygen sätts utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och med hjälp av de betygskriterier som har fastställts. Läroplanen, kursplanerna och betygssystemet gör att resultaten blir synliga i förhållande till målen på ett annat sätt än tidigare. Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Det beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Godkänd räknas som 10 poäng, Väl Godkänd som 15 poäng och Mycket Väl Godkänd som 20 poäng). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet ökade årligen mellan 1998 till Våren 1998 var meritvärdet 201,2, våren 2004 var det 206,9. Våren 2005 sjönk meritvärdet något jämfört med föregående år till 206,3, men våren 2006 steg det åter till 206,8. Flickor har under en lång följd av år haft betydligt högre medelbetyg med det gamla relativa betygssystemet än pojkar. Detta mönster kvarstår med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Könsskillnaden har varit ungefär lika stor sedan det nya betygssystemet infördes. Läsåret 2005/06 var betygen för pojkar 195,7 och för flickor 218,3. Elever med svensk bakgrund hade våren 2006 ett genomsnittligt meritvärde på 209,3 vilket kan jämföras med 190,2 för elever med utländsk bakgrund. En elev med utländsk bakgrund i årskurs 9 kan vara född i Sverige och ha två utländska föräldrar, men kan också själv ha invandrat före eller under sin skoltid. Läsåret 1998/99 hade flickor med utländsk bakgrund för första gången ett något högre genomsnittligt meritvärde än pojkar med svensk bakgrund, detsamma gäller läsåret 2005/06. De elever som läsåret 2005/06 avslutade grundskolan i en fristående skola hade ett något lägre genomsnittligt meritvärde (225,3) än motsvarande elever föregående år (226,2). Elever i fristående grundskolor hade ett mycket högre genomsnittligt meritvärde (225,3) än elever i kommunala skolor (205,3). Spridningen i genomsnittligt meritvärde var stor mellan kommunerna. Det högsta genomsnittliga meritvärdet i en kommun var 241,7 (dvs. i snitt Väl Godkänd) och lägst var 179,6 (dvs. i snitt drygt Godkänd). Flickor nådde målen i större utsträckning än pojkar i alla ämnen utom i ämnet idrott och hälsa. I ämnet teknik har pojkarna under tidigare år haft bättre måluppfyllelse än flickorna, läsåret 2005/06 är det sjätte året i rad då andelen flickor som uppnått målen i ämnet är högre än andelen pojkar. Skillnaderna mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde (dvs. för de 16 bästa ämnena) varierade mellan kommunerna. I tre av 290 kommuner har pojkarna ett högre genomsnittligt meritvärde än flickorna. För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget G (Godkänd) i ämnena svenska/ svenska som andra språk, engelska och matematik. För de elever som saknar behörighet är det individuella programmet tillgängligt. Andelen behöriga elever minskade från 91,4 procent 1997/98 till 89,2 procent 2000/01. Därefter har andelen behöriga varit ganska stabil över tid. Läsåret 2005/06 var andelen 89,5 procent. I de ämnen som krävs för behörighet var det vanligast att eleven sakna- beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

48 Tabell 26 Slutbetyg i årskurs 9 läsåren 2001/ /06 de betyg i matematik. En större andel flickor 90,7 procent, jämfört med pojkar 88,3 procent är behöriga till gymnasieskolan. Andelen behöriga till gymnasieskolan bland elever med utländsk bakgrund var 78,3 procent läsåret 2005/06. Pojkarna ökade sin behörighetsgrad från 75,7 till 76,8 procent medan flickorna minskade sin andel från 80,5 till 80,0 procent. Av de elever som inte var behöriga att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program hade 38,7 procent utländsk bakgrund. Detta var, liksom tidigare, en stor överrepresentation eftersom andelen av alla elever som hade utländsk bakgrund var 13,6 procent. Läsåret 2005/06 avslutade 24,0 procent av eleverna grundskolan utan att nå kunskapsmålen i ett eller flera av ämnen. Andelen var 24,5 procent året innan. Då betygssystemet infördes, för åtta år sedan, var motsvarande andel 20,4 procent. Mellan läsåren 1997/98 och 2000/01 ökade andelen med mellan 1 2 procentenheter årligen. Läsåret 2001/02 minskade andelen för första gången och har sedan dess minskat något fram till läsåret 2005/06. Bland de elever som inte nått målen var det 8,6 procent som inte fått betyg i ett ämne, 14,4 procent i två eller fler ämnen och 1,0 procent som inte nått målen i något ämne (saknar slutbetyg). En lägre andel flickor (20,6 %) når inte kunskapsmålen i ett eller fler ämnen jämfört med pojkar (27,4 %). Detta innebär att drygt elever inte nådde betyget Godkänd i ett eller flera ämnen. Andelen elever som inte nådde målen i ett eller flera ämnen varierade mellan kommunerna, från 4,3 till 44,3 procent. Bland de elever som saknade betyg i två eller fler ämnen var elever med utländsk bakgrund kraftigt överrepresenterade. Det fanns också skillnader mellan de olika ämnena. I de naturorienterande ämnena var det en hög andel elever som inte uppnådde målen, mellan 8,4 och 10,7 procent, liksom bland det fåtal elever som studerade teckenspråk, 13,5 procent. I svenska som andraspråk var det 20 procent av eleverna som inte nådde målen. I övriga ämnen varierade andelen mellan 2,2 och 8,0 procent. Läsår Huvudman Kön Utländsk bakgrund Antal avgångna Genomsnittligt meritvärde 1) Andel behöriga till gymnasieskolan Totalt Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg I ett ämne I två eller fler ämnen I alla ämnen (saknar slutbetyg) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2001/ ,6 89, , , , ,2 2002/ ,4 89, , , , ,1 2003/ ,9 89, , , , ,1 2004/ ,3 89, , , , ,1 2005/ ,8 89, , , , ,0 Kommun ,3 89, , , , ,1 Fristående 2) ,3 93, , , ,7 48 0,5 Flickor ,3 90, , , , ,0 Pojkar ,7 88, , , , ,1 Elever med svensk bakgrund ,3 90, , , , ,8 Elever med utländsk bakgrund ,2 78, , , , ,4 1) I resultatredovisningen har meritvärdet beräknats för de elever som fått betyg i minst ett ämne. 2) Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor 46 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

49 Ämnesprov Resultaten på de nationella ämnesproven i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs nio är ett annat mått på elevernas prestationer. Ämnesproven, som är obligatoriska, genomfördes för första gången vårterminen Ämnesprovsinsamlingen har genomförts sedan Mellan 1998 och 2002 gällde insamlingen ett urval skolor. Urvalet bestod av ca en tiondel av skolorna med elever i skolår 9 (ca 150 skolor och elever). Från och med 2003 samlas samtliga elevers resultat in. Följande uppgifter samlas in för varje elev: sammanvägt provresultat i svenska och svenska som andraspråk, engelska och matematik, men även betyg för respektive delprov i engelska, svenska eller svenska som andraspråk. I matematik finns inga delprovsbetyg, där samlas istället elevens totala antal g-poäng och vgpoäng in. Alla elever som fick slutbetyg våren 2006 deltog inte i varje ämnesprov. Vissa elever deltog endast i något delprov. 90 procent av dem som fick betyg i svenska deltog i samtliga svenska delprov, medan motsvarande andel för svenska som andraspråk var 78 procent. Andelen redovisade elever som deltog i samtliga matematikprov var 87 procent och i engelska 90 procent. Det råder generellt en större överensstämmelse mellan måluppfyllelsen i ämnesproven och slutbetygen vad gäller svenska och engelska än i matematik. Slutbetygen i matematik visar en högre grad av måluppfyllelse än vad proven gör. Av eleverna som fick ett sammanvägt provbetyg i svenska nådde 3,8 procent inte målen för Godkänd. Andelen för flickorna var 2,0 procent och för pojkarna 5,5 procent. Bland de elever som deltog i läsförståelseprovet (delprov A) i svenska nådde 5,9 procent av flickorna och 12,3 av pojkarna inte målen för Godkänd. I det muntliga provet (delprov B) och det skriftliga provet (delprov C) var motsvarande andelar 1,8 och 3,4 procent samt 3,3 och 9,3 procent. I svenska som andraspråk var det 19,2 procent som inte nådde målen för Godkänd av eleverna som fick ett sammanvägt provbetyg. Andelen för flickorna var 15,0 procent och för pojkarna 22,7 procent. Av eleverna som fick ett sammanvägt provbetyg i engelska nådde 4,5 procent inte målen för Godkänd. Andelen för flickorna var 3,8 procent och för pojkarna 5,1 procent. I samtliga delprov lyckades flickorna bättre än pojkarna, men skillnaden var störst i provet som mäter skriftlig förmåga (delprov C). I provet som mäter muntlig förmåga (delprov A) uppnådde 17,8 procent av flickorna betyget Mycket väl godkänd, medan motsvarande andel bland pojkarna var 13,3 procent. I delprov B var andelen flickor med betyget Mycket väl godkänd 17,9 procent, medan andelen pojkar var 17,7 procent och i delprov C var motsvarande andelar 14,8 och 11,3 procent. Enligt ämnesproven nådde 12,4 procent av eleverna inte betyget Godkänd i matematikprovbetyget. Drygt en tredjedel av eleverna presterade resultat som bedömdes motsvara kriterierna för betygen Väl godkänd eller Mycket väl godkänd. Det förekommer inga stora skillnader mellan pojkars och flickors provbetyg i matematik. Andelen som inte uppnådde betyget Godkänd i provet är ungefär lika hög bland flickor som bland pojkar, detsamma gäller för betyget Mycket väl godkänd. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

50 Tabell 27 Ämnesprovsresultat i årskurs 9 läsåret 2005/06 På samtliga delprov är det en större andel flickor än pojkar som når målen för proven. Framförallt gäller det läsförståelse och skrivande förmåga i svenska och svenska som andraspråk. I matematik var skillnaderna mellan könen inte så stora vare sig i ämnesproven eller i slutbetygen. Även fördelningen mellan betygen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd var mer lika mellan könen i matematik jämfört med i engelska och svenska. Totalt Andel (%) elever Flickor Andel (%) elever Pojkar Andel (%) elever Ämne Delprov/Prov Engelska Ej nått Ej nått G VG MVG målen G VG MVG målen G VG MVG Sammanvägt provresultat 36,5 43,8 15,1 4,5 34,9 44,6 16,7 3,8 38,2 43,1 13,6 5,1 Muntlig förmåga (delprov A) 42,5 37,8 15,5 4,2 38,7 39,7 17,8 3,8 46,3 35,9 13,3 4,6 Receptiv förmåga (delprov B) 31,7 43,2 17,8 7,4 32,0 43,3 17,9 6,9 31,4 43,1 17,7 7,8 Skrivande förmåga (delprov C) 46,4 34,8 13,0 5,8 43,0 38,0 14,8 4,2 49,7 31,7 11,3 7,3 Matematik Provresultat 1) 53,4 23,8 10,5 12,4 52,5 24,4 10,7 12,4 54,3 23,2 10,2 12,3 Svenska Sammanvägt provresultat 42,6 42,3 11,3 3,8 31,6 49,5 16,9 2,0 53,3 35,3 5,9 5,5 Läsförståelse (delprov A) 32,2 39,9 18,8 9,1 25,1 42,4 26,6 5,9 39,1 37,4 11,2 12,3 Muntlig förmåga (delprov B) 44,0 40,1 13,3 2,6 34,4 45,5 18,2 1,8 53,3 34,8 8,6 3,4 Skriftlig förmåga (delprov C) 48,8 34,5 10,3 6,3 39,0 42,6 15,1 3,3 58,4 26,7 5,6 9,3 Svenska som andraspråk Sammanvägt provresultat 56,4 22,4 2,1 19,2 55,5 26,7 2,8 15,0 57,2 18,7 1,5 22,7 Läsförståelse (delprov A) 39,3 20,4 4,0 36,4 38,7 24,6 5,3 31,4 39,8 16,8 2,8 40,6 Muntlig förmåga (delprov B) 58,4 26,4 4,7 10,5 54,6 30,6 5,7 9,0 61,6 22,8 3,8 11,8 Skriftlig förmåga (delprov C) 56,8 21,6 2,7 18,9 55,9 25,8 3,6 14,8 57,5 18,2 1,8 22,4 1) I matematik ges inga delprovsbetyg. Ej nått målen Övergång till gymnasieskola Hösten 2006 gick nästan 98 procent av de elever som lämnade grundskolan vårterminen 2006 i gymnasieskolan. Det var i stort sett samma andel som under de senaste åren. Om de individuella programmen räknas bort var övergångsfrekvensen 89 procent. Det fanns inga könsskillnader när det gäller sökande- och övergångsfrekvens till gymnasieskolan. Däremot sökte och började elever med utländsk bakgrund i något mindre utsträckning, vilket bl.a. kan hänga samman med att elever med utländsk bakgrund oftare har en ofullständig grundskoleutbildning. 48 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

51 Tabell 28 Sökande- och övergångsfrekvens till gymnasieskolan hösten för elever som avslutat grundskolans årskurs 9 våren samma år År Antal saknade betyg Behörighet till gymnasieskolan Huvudman Utländsk bakgrund Kön Antal elever som avslutat åk 9 Sökande till gymnasieskolan från åk 9 Antal Andel (%) av elever som avslutat åk 9 1) Antal elever i gymnasieskolan från åk 9 Antal Andel (%) av elever som avslutat åk 9 1) , , , , , , , , , ,8 Elever som nått målen i alla ämnen , ,2 Elever som ej nått målen i ett ämne , ,2 i två eller flera ämnen , ,7 i alla ämnen , ,9 Elever behöriga till gymnasieskolan , ,8 Kommun , ,9 Fristående 2) , ,5 Flickor , ,0 Pojkar , ,7 Elever med svensk bakgrund , ,1 Elever med utländsk bakgrund , ,8 1) Beräknas utifrån de elever som har fullständiga och korrekta personnummer i registret över elever som avslutat år 9. 2) Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

52 4 Obligatoriska särskolan 4.1 Organisation Utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Utbildningen skall så långt det är möjligt motsvara den som ges i grundskolan (Skollagen 6 kap.1 ). Den obligatoriska särskolan består av grundsärskola och träningsskola. Den innebär nio års skolplikt för alla barn och ungdomar mellan 7 och 16 år. Därutöver har eleverna rätt till ett tionde, frivilligt skolår för att komplettera utbildningen. I grundsärskolan går elever med lindrig utvecklingsstörning. Eleverna undervisas i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar. Eleverna i träningsskolan har handikapp som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan. Genom en försöksverksamhet (SFS 1995:1249, ändr. SFS 2004:1367 se Skollagen 3 kap) har föräldrar till utvecklingsstörda barn fått ett ökat inflytande över sitt barns skolgång. Det innebär att barn inte får tas emot i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Försöksverksamheten gäller till och med utgången av juni Lagen ger föräldrar rätt att avgöra var den obligatoriska skolgången ska ske. Däremot ges vårdnadshavare inte rätt att välja undervisningsform inom särskolan, dvs. grundsärskola eller träningsskola. Skolverket har i olika sammanhang funnit att det blir allt vanligare att kommuner inför rutinen att elev/vårdnadshavare måste ansöka om särskola innan mottagande sker. 50 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

53 Tabell 29 Antal elever i den obligatoriska särskolan den 15 oktober / / / / /07 Obligatoriska särskolan totalt Grundsärskola Träningsskola Läsåret 2006/07 gick elever i den obligatoriska särskolan vilket är oförändrat i jämförelse med föregående läsår. I jämförelse med föregående läsår har antalet elever i grundsärskolan minskat med två procent till elever medan antalet elever i träningsskolan har ökat med knappt fyra procent till Samtidigt som det totala elevantalet är oförändrat i den obligatoriska särskolan har andelen elever i den obligatoriska särskolan, av det totala antalet elever i grundskolan och den obligatoriska särskolan, ökat något. Detta som en följd av att antalet elever i grundskoleåldern har minskat läsåret 2006/07. Diagram 9 Indexerad elevutveckling i den obligatoriska särskolan index (elevantal 1994/95=100) grundsärskola 150 obligatorisk särskola, totalt träningsskola 90 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 läsår 06/07 Under perioden 1994/ /07 har antalet elever i den obligatoriska särskolan ökat med 58 procent. Den största ökningen har ägt rum i grundsärskolan där antalet elever ökat med 71 procent. I träningsskolan ökade antalet elever med 34 procent under samma tidsperiod. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

54 Tabell 30 Antal elever i särskolan 15 oktober fördelade efter huvudman Antal elever i Läsår Obligatorisk särskola Integration Huvudman Kön Antal skolkommuner Antal skolor Grundsärskola Träningsskola Samtliga elever 2002/ Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor Läsåret 2006/07 finns en obligatorisk särskola som bedrivs i landstingsregi, 272 särskolor med kommunal huvudman i 282 kommuner samt 27 fristående skolor och ett antal skolkommuner där särskoleelever är integrerade i fristående skolor. Av det totala antalet elever i den obligatoriska särskolan är 16 procent integrerade i grundskolan, d.v.s. de går minst halva tiden tillsammans med elever i en vanlig grundskoleklass. Andelen integrerade elever har varit på ungefär samma nivå under de senaste 10 åren. På kommunnivå varierar andelen integrerade elever mellan 0 och 100 procent. Könsfördelningen i den obligatoriska särskolan är 39 procent flickor och 61 procent pojkar vilket är samma fördelning som föregående år. 52 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

55 4.2 Resurser Tabell 31 Lärare i den obligatoriska särskolan 15 oktober ) Lärare Tabell 36 visar att i oktober 2006 tjänstgjorde lärare i den obligatoriska särskolan varav med kommunal huvudman. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 65,3 procent och omräknat till heltidstjänster var antalet lärare (samtliga huvudmän) Det är en minskning med 81 heltidstjänster jämfört med året innan. I fristående skolor fanns det 208 tjänstgörande lärare. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 61 procent. Omräknat till heltidstjänster uppgick antalet lärare till 127. I och med kommunaliseringen av särskolan arbetar nu så gott som samtliga lärare i kommunala eller i fristående skolor. Samtliga huvudmän inräknade fanns det 25,8 lärare per 100 elever i den obligatoriska särskolan, en minskning med 0,8 lärare per 100 elever jämfört med föregående läsår. I beräkningen ingår inte integrerade elever. I fristående skolor var antalet lärare per 100 elever 32,6. Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen oavsett huvudman har varit relativ konstant den senaste femårsperioden. Läsåret 2006/07 var andelen 86,7 procent. I fristående särskola var andelen med pedagogisk högskoleexamen lägre än i skolor med kommunal huvudman, 88,2 procent jämfört med 52,0 procent. Antal lärare omräknat Läsår till heltidstjänster Pedagogisk Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig med Antal lärare högskoleexamen tjänstgöringsgrad tillsvidare- (heltidstjänster) Huvudman Totalt Kvinnor Män i procent Totalt anställning per 100 elever 2002/03 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högsk.examen 82,9 85,5 72,4. 86,2 92, /04 Samtliga lärare , ,8 Andel (%) med ped. högsk.examen 82,9 85,9 71,7. 86,7 92, /05 Samtliga lärare , ,0 Andel (%) med ped. högsk.examen 84,1 87,0 73,4. 87,7 92, /06 Samtliga lärare , ,6 Andel (%) med ped. högsk.examen 83,9 86,1 75,4. 87,5 91, /07 Samtliga lärare , ,8 Antal med ped. högsk.examen , Andel (%) med ped. högsk.examen 83,5 86,4 72,7. 86,7 91,2. Per huvudman 2006/ , ,8 Kommun (samtliga lärare) , ,6 Landsting (samtliga lärare) , ,0 Fristående (samtliga lärare) , ,6 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. Kostnader Den totala kostnaden för den obligatoriska särskolan (kommunal huvudman) uppgick år 2006 till 3,9 miljarder kronor. 1 Kostnaden per elev uppgick till 1 I totalkostnaden ingår inte kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor samt statsbidrag till två landsting för riksrekryterande utbildningar. Denna kostnad var år tkr för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan tillsammans. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

56 år vilket är ökning (i fasta priser) 3 med 1 procent sedan föregående år. Den största kostnadsposten i den obligatoriska särskolan är undervisningskostnaden som utgör 47 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för undervisning i den obligatoriska särskolan uppgick år 2006 till kronor per elev vilket är en ökning med drygt 1 procent. Lokalkostnaden utgör 10 procent av den totala kostnaden. År 2006 var lokalkostnaden kronor per elev i obligatorisk särskola, en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Läromedels- och utrustningskostnaden har minskat med knappt 7 procent jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev år Kostnaden för skolmåltider och elevvård uppgick till kronor respektive kronor per elev år Kostnaderna för skolmåltider ökade med knappt 1 procent och kostnaden för elevvård minskade med 9 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för skolskjuts utgör 11 procent av den totala kostnaden, vilket innebär att skolskjutskostnaden är den näst största enskilda kostnadsposten för obligatorisk särskola. Skolskjutskostnaden minskade med knappt 2 procent jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev år Eftersom hemkommunen ansvarar för skolskjuts för de elever som bor i kommunen, oavsett var eleverna går i skola, har skolskjutskostnaden i måttet per elev dividerats med antalet elever i den obligatoriska särskolan folkbokförda i kommunen, dvs. såväl integrerade elever som elever som inte är integrerade. I övriga mått har kostnaden dividerats med antalet elever i den obligatoriska särskolan som inte är integrerade i grundskolan. Tabell 32 Kostnader för den obligatoriska särskolan (löpande priser) Kostnad totalt miljoner kr 1) Andel (%) Kostnad per elev 2), kr 2002 Totalt 1,2) ) 2003 Totalt 1,2) ) 2004 Totalt 1,2) ) 2005 Totalt 1,2) ) 2006 Totalt 1,2) ) undervisning lokaler skolmåltider läromedel/utrustning/ skolbibliotek skolskjuts/reseersättning ) elevvård övrigt ) Kostnader för elever integrerade i grundskolan ingår inte. 2) De kostnader för särskolan som består av kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor samt statsbidrag till två landsting för riksrekryterande utbildningar ingår inte här. Denna kostnad var år tkr för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan tillsammans. 3) I kostnaden per elev divideras det medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. I detta mått, till skillnad från den totala kostnaden, ingår inte kostnaden för skolskjuts då denna kostnad divideras med antalet folkbokförda särskoleelever i kommunen. 4) Kommunens kostnad för skolskjutsar dividerat med medeltalet av antal folkbokförda särskoleelever i kommunen den 15 oktober 2005 och 15 oktober Skolkjutskostnaden per elev ingår alltså inte, som ovan beskrivet, i den totala kostnaden per elev. 2 Exklusive kostnad för skolskjuts. 3 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

57 5 Specialskolan 5.1 Organisation Utbildningen vid specialskolan är avsedd för barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada som inte kan gå i grundskolan. Utbildningen skall dock så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan men samtidigt utgå från varje elevs förutsättningar (se Skollagen 7 kap. 1 ). För specialskolan gäller i flertalet ämnen samma kursplaner som för grundskolan. För ämnena teckenspråk, svenska, engelska, moderna språk samt rörelse och drama har särskilda kursplaner utarbetats. Dessa har utformats så att de kan användas av alla elever i specialskolan. För döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning gäller dock särskolans kursplaner. Undervisningen i specialskolan är organiserad i tio årskurser. Döva och hörselskadade elever undervisas dels vid fem skolor med regionala upptagningsområden, dels vid den riksrekryterande Åsbackaskolan i Gnesta med speciell inriktning på barn- och ungdomar med flera funktionshinder. Tillsvidare bedrivs även undervisning för elever med flera funktionshinder vid Resurscenter syn i Örebro, Ekeskolan, och för elever med grav språkstörning vid Resurscenter tal och språk i Sigtuna, Hällsboskolan. Sedan den 1 juli 2000 är specialskolorna inte längre enskilda myndigheter. De fem regionala skolenheterna samt Åsbackaskolan är sammanförda under Specialskolemyndigheten (SPM). Den 1 juli 2000 omvandlades också Hällsboskolan och Ekeskolan till resurscentra och ingår i Statens specialpedagogiska institut. Resurscenter syn i Örebro och Resurscenter tal och språk i Sigtuna kommer under en övergångsperiod att bedriva specialskoleverksamhet för de elever beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

58 Tabell 33 Antal elever i specialskolan 15 oktober som påbörjat sin utbildning vid Ekeskolan och Hällsboskolan. Verksamheterna har dock intagningsstopp sedan 1 juli 2001 respektive 1 juli De flesta skolpliktiga barn och ungdomar som är hörsel eller talskadade får sin utbildning med hjälp av specialundervisning inom den vanliga grundskolan. De gravt hörsel eller talskadade som undervisas vid specialskolorna är en mycket liten grupp inom det svenska skolväsendet. Elevutvecklingen under den senaste femårsperioden redovisas i nedanstående tabell. 2002/ / / / /07 Specialskolan totalt Regionskolor för döva eller hörselskadade Riksskolor Åsbackaskolan 1), Gnesta Resurscenter Resurscenter syn, Örebro 2) Resurscenter tal och språk, Sigtuna 3) ) Riksskola för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. 2) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli ) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för elever med grav språkstörning. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli Hösten 2006 var 548 elever inskrivna i specialskolan, vilket är en minskning med knappt 28 procent sedan läsåret 2002/03 och en minskning med drygt nio procent jämfört med föregående år. Läsåret 2006/07 kom eleverna från 138 kommuner och 337 elever (62 %) kom från en annan kommun än den där skolan var belägen. Av det totala antalet elever var 406 (74 %) bosatta i föräldrahem under utbildningen och 142 elever (26 %) var bosatta i olika typer av elevhem på eller i närheten av skolorna. Av det totala antalet elever som var inskrivna i specialskolan läsåret 2006/07 var 13 elever (2 %) synskadade, 511 elever (93 %) hörselskadade och 24 elever (4 %) talskadade. 144 elever (26 %) hade ytterligare funktionshinder. Endast tolv elever (2 %) deltar i modersmålsundervisning. 56 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

59 Tabell 34 Antal elever i specialskolan 15 oktober 2006 fördelade efter skola, kön och funktionshinder Skoltyp Skola Kön Antal elever totalt med synskada med dövhet/ hörselskada Antal elever 1) med talskada med ytterligare funktionshinder Antal elever som deltar i modersmålsundervisning Samtliga specialskolor Flickor Pojkar Regionskolor för döva eller hörselskadade Birgittaskolan, Örebro Kristinaskolan, Härnösand Manillaskolan, Stockholm Vänerskolan, Vänersborg Östervångsskolan, Lund Flickor Pojkar Riksskola Åsbackaskolan, Gnesta Flickor Pojkar Resurscenter Ekeskolan, Örebro Hällsboskolan, Sigtuna ) En elev kan förekomma i mer än en kolumn. 5.2 Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i specialskolan var 270 enligt mätningen i oktober Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 86,3 procent. Omräknat till heltidstjänster hade specialskolan tillgång till 233 lärare, vilket blir 42,5 heltidstjänstgörande lärare per 100 elever. Föregående läsår var antalet heltidstjänstgörande lärare per 100 elever 42,7. 80 procent av lärarna var kvinnor. Den andel av årsarbetskraften (dvs. omräknat till heltidstjänster) som hade pedagogisk högskoleutbildning uppgick till 78 procent läsåret 2006/07. Detta är en liten ökning med 0,3 procent jämfört med föregående läsår. Läsåret 1996/97 var andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning 92,2 procent. De senaste tre läsåren har dock andelen med pedagogisk högskoleutbildning ökat något. Andelen lärare med specialpedagogisk utbildning har minskat kraftigt, från 68 procent läsåret 1996/97 till 37,5 procent läsåret 2006/07. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

60 Tabell 35 Lärare i specialskolan 15 oktober ) Antal lärare omräknat till heltidstjänster Läsår Pedagogisk Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig tjänstgöringsgrad med tillsvidare- Antal lärare (heltidstjänst) högskoleexamen Totalt Kvinnor Män i procent Totalt anställning per 100 elever 2002/03 Samtliga lärare , ,6 Andel (%) med ped. högskoleexamen 73,6 75,7 66,3. 73,3 87,9. Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 41,1 42,5 36,3. 41,6 55, /04 Samtliga lärare , ,9 Andel (%) med ped. högskoleexamen 73,0 75,0 66,7. 72,6 87,2. Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 41,1 42,5 36,3. 41,6 55, /05 Samtliga lärare , ,5 Andel (%) med ped. högskoleexamen 77,9 78,5 75,4. 76,9 88,0. Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 41,3 42,5 36,9. 39,6 47, /06 Samtliga lärare , ,7 Andel (%) med ped. högskoleexamen 77,9 79,7 70,7. 77,7 86,3. Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 39,4 39,4 39,7. 38,7 47, /07 Samtliga lärare , ,5 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 77,4 80,2 66,0. 78,0 87,3. Antal med spec. ped. högskoleex , Andel (%) med spec. ped. högskoleex. 37,8 38,7 34,0. 37,5 44,3. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. Kostnader Verksamhetsåret 2006 uppgick den totala kostnaden för specialskolan till cirka 411 miljoner kronor, 1 vilket är en minskning med 2,5 procent i fasta priser sedan Kostnaden per elev uppgick till kronor. Det är kronor (i fasta priser), 2 eller 7,5 procent, mer än år Undervisningskostnaden, som var kronor per elev 2006, utgör i specialskolan knappt 35 procent av totalkostnaden. Jämfört med exempelvis grundskolan och gymnasieskolan där undervisningskostnaden utgör cirka procent av den totala kostnaden är detta en förhållandevis låg andel. Per elev ökade kostnaden för undervisning med drygt 6 procent. Lokaler är den näst största kostnadsposten efter undervisningskostnaden. År 2006 uppgick denna kostnad till kronor per elev. Detta motsvarar 17 procent av den totala kostnaden för specialskolan. Kostnaden för lokaler ökade med kronor per elev (i fasta priser) eller 12 procent jämfört med Kostnaden för elevhem utgör 12 procent av den totala kostnaden i specialskolan och uppgick 2006 till kronor per elev, en minskning med drygt kronor per elev eller knappt 4 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för läromedel uppgick till kronor per elev och har ökat med nästan 12 procent jämfört med Kostnaden för skolskjuts som utgör 7 procent av specialskolans kostnader uppgick till kronor per elev 2006, vilket är en 1 Exklusive kostnad för specialpedagogiska resurscenter. 2 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

61 minskning med drygt 2 procent jämfört med föregående år. Elevvård respektive skolmåltider utgör tillsammans knappt 7 procent av den totala kostnaden för specialskolan och uppgick 2006 till kronor per elev respektive kronor per elev. Kostnaden för elevvård har ökat med knappt 1 procent och kostnaden för skolmåltider har minskat med 7 procent sedan Övriga kostnader, dvs. kostnader för exempelvis administration, skolledning, SYV, kompetensutveckling och utvecklingsarbete uppgick till kronor per elev, vilket är en ökning med 21 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för specialpedagogiska resurscenter uppgick till knappt 46 miljoner kronor 2006, en ökning med 22 procent jämfört med år Tabell 36 Kostnader för specialskolan (löpande priser) Samtliga specialskolor och resurscenter Kostnad totalt miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev 1), kr 2002 Totalt 2) Specialskolan Totalt 2) Specialskolan Totalt 2) Specialskolan Totalt 2) Specialskolan Totalt 2) Specialskolan undervisning lokaler skolmåltider läromedel/utrustning/ skolbibliotek skolskjuts/reseersättning elevvård elevhem övrigt Specialpedagogiska resurscenter ) Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 2) Inklusive specialpedagogiska resurscenter. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

62 6 Gymnasieskolan Alla elever som avslutat grundskolan ska erbjudas en gymnasieutbildning av sin hemkommun. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till eleven fyller 20 år. Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform. Den svenska gymnasieskolan syftar till att ge grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv samt för vidare studier. Gymnasieutbildning anordnas av kommuner, landsting och fristående huvudmän. Den innefattar 17 nationella program, specialutformade (SM) och individuella program (IV), International Baccalaureate (IB) samt utbildningar vid fristående skolor. De fristående skolorna är öppna för alla men olika intagningsregler kan förekomma när det är fler sökande än platser. Oavsett vilken inriktning den fristående skolan har följs i allmänhet läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt de nationella kursplanerna. De flesta fristående skolor har allmän inriktning, men det finns även skolor med konfessionell inriktning samt Waldorfskolor, riksinternatskolor och internationella skolor. De fristående skolornas gymnasieutbildningar indelas i bidragshänseende efter de olika de nationella programmen. Utöver nationella program har kommunerna möjlighet att anordna specialutformade program. Specialutformade program är avsedda att ge en utbildning som inte tillgodoses på de nationella programmen, men som är likvärdig med dessa. De specialutformade programmen har ofta en anknytning till något av de nationella programmen och kan därför, precis som utbildningar vid fristående skolor, indelas efter de olika nationella programmen. För de elever som inte tagits in på ett nationellt program eller ett specialutformat program eller som avbrutit en påbörjad utbildning är kommunerna skyldiga att erbjuda utbildning på ett individuellt program. De individuella programmen kan vara av olika längd och ha varierat innehåll. Det är den enskilde elevens behov och förutsättningar som avgör hur ett individuellt program utformas. Huvudsyftet är att ungdomarna så småningom ska kunna gå över till 60 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

63 ett nationellt program. 1 De individuella programmen inrymmer även invandrarintroduktion för nyanlända invandrare över 15 år där studierna kombineras med undervisning i svenska för invandrare (IVIK). Det finns också möjlighet att anordna programinriktat individuellt program (PRIV) med anknytning till ett nationellt program. Från och med läsåret 2006/07 kan även fristående skolor anordna individuella program. Vissa gymnasieskolor anordnar lärlingsutbildning. Med lärlingsutbildning menas att en elev, utöver den skol- och arbetsplatsförlagda undervisning som krävs för ett fullständigt program, under en längre tid får handledd praktik på en arbetsplats. Genom att delta aktivt i arbetet under en handledares ledning får eleven utbildning samt en fördjupad färdighet och förtrogenhet inom yrkesområdet. Fr.o.m. hösten 2008 förändras förutsättningarna för lärlingsutbildningen. Staten satsar drygt 500 miljoner kronor under tre år. Ersättning för såväl handledarutbildning som till arbetsplatser som tar emot lärlingar kommer att införas. Möjlighet att reducera kärnämnen införs. 6.1 Organisation Elevkullarna i gymnasieskolan fortsätter att öka och antalet elever har ökat både inom kommunala och fristående skolor. I landstingskommunala skolor har antalet elever varit relativt stabilt de senaste åren. Hösten 2006 gick totalt elever i gymnasieskolan. Av dessa gick i kommunala skolor och gick i fristående skolor. I landstingskommunala skolor gick elever. Antalet elever i gymnasieskolan kommer att fortsätta öka. Gymnasieskolans rekryteringsbas utgörs till största delen av elever som avslutat år 9 i grundskolan närmast föregående läsår och de årskullar som slutat grundskolan under 2006 och 2007 är de största sedan grundskolan infördes. Båda omfattar fler än elever. Tabell 37 Antal elever i gymnasieskolan 15 oktober fördelade efter huvudman 2002/03 1) 2003/ / / /07 Gymnasieskolan totalt Kommunala skolor Landstingsskolor Fristående skolor 2) ) Uppgifterna har korrigerats efter publicering av Skolverkets rapporter nr 229, nr 233 och nr ) Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor. Sökande och intagna Sammanlagt sökte behöriga personer till gymnasieskolan hösten 2006 och elever fanns i utbildning år 1 i oktober Av de senare hade elever inte sökt till gymnasieskolan. Flertalet av dem som inte sökt hade börjat gymnasieskolan läsåret innan och till hösten 2006 bytt program. Som framgår av tabell 38, så hade de nationella teknik-, naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- och omvårdnadsprogrammen störst andel intagna på de sökandes förstahandsval. Lägst andel förstahandsintagna av de nationella programmen hade, liksom tidigare år, hantverksprogrammet. Flera intagnings- 1 5 kap. 4b skollagen. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

64 Tabell 38 Behöriga sökande till år 1 läsåren 2002/03, 2003/04, 2004/05, 2005/06 samt 2006/07 nämnder rapporterar specialutformade program och utbildningar vid fristående skolor tillsammans, varför dessa inte går att särredovisa. Antal elever som sökt i 1:a hand Antal elever i år 1 den 15 oktober Antal fördelade intagna 1/7 på intagna på efter förstaförstahandsval 1) förstahandsval 2) Studieväg handsval Totalt Andel (%) Antal Totalt Andel (%) Ej sökt 3) Gymnasieskolan totalt 2002/ Gymnasieskolan totalt 2003/ Gymnasieskolan totalt 2004/ ) Gymnasieskolan totalt 2005/ ) Gymnasieskolan totalt 2006/ Nationella program Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och rest. (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) Specialutformade pgm. (SM) 4) Individuella pgm. (IV) Int. baccalaureate (IB) Utbildningar vid fristående skolor 4) ) Som intagen på första handsval räknas den som erbjuds studier på det program man sökt i första hand, oavsett huvudman och skola. 2) Som intagen på första handsval räknas den som studerar på det program man sökt i första hand, oavsett huvudman och skola. 3) Antal elever som inte hade sökt till den studieväg där de den 15 oktober fanns i årskurs 1. 4) Sökande till specialutformade program och fristående skolor går inte att särredovisa. 5) Reviderade uppgifter jämfört med tidigare publikationer. Av de elever som gick år 1 i gymnasieskolan hösten 2006 kom 81,9 procent, elever, direkt från grundskolan. Dessa utgjorde 97,6 procent av de elever som avslutade grundskolans årskurs 9 våren Antal kommuner, skolor och elever Hösten 2006 anordnades gymnasieutbildning i 275 av landets 290 kommuner, antingen i kommunal eller i enskild regi (fristående gymnasieskolor). Antalet skolor var 818 stycken, 23 fler än föregående år. Jämfört med hösten 2005 hade 62 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

65 Tabell 39 Antal kommuner, skolor och elever i gymnasieskolan 15 oktober antalet kommunala skolor minskat med fem och antalet fristående skolor ökat med 28. Landstingen hade hösten 2006 verksamhet i 24 skolor, vilket var samma antal som föregående år. Det genomsnittliga antalet elever per skola var 459. Det var betydligt fler elever per skola i kommunala skolor (637) än i landstingskommunala skolor (188) och fristående skolor (188). 2 I de fristående skolorna har det genomsnittliga antalet elever ökat trots att antalet fristående gymnasieskolor har ökat, vilket dels förklaras av det stora nytillskottet av elever och dels av att tidigare nystartade skolor successivt fått fler årskurser och utbildningar. Nästan 84 procent av alla elever i gymnasieskolan hösten 2006 fick sin utbildning i kommunala skolor medan 15 procent gick i fristående skolor, 1 procent deltog i utbildningar som anordnades av landstingen. Nästan alla elever vid fristående skolor (96 %) gick en allmän inriktning. Övriga elever (4 %) fördelade sig i stort sett lika mellan skolor med konfessionell inriktning, Waldorf-skolor, riksinternatskolor och internationella skolor. Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller andelen elever i fristående gymnasieskolor. I storstäderna går drygt var fjärde elev i en fristående gymnasieskola. I glesbygdskommunerna är det ungefär var tjugonde elev som går i en fristående gymnasieskola. Av det totala antalet elever i gymnasieskolan gick 28,9 procent av eleverna i en skola belägen i en annan kommun än hemkommunen. Läsår Antal skolkommuner Antal Antal Antal elever per Elever bosatta i annan kommun Huvudman skolor elever Kommun Skola Antal Andel (%) 2002/ ) ) 449 1) ) 26,4 2003/ ,3 2004/ ,9 2005/ ,4 2006/ ,9 Kommun ,6 Landsting ,7 Fristående skolor 2) ,5 1) Uppgifterna för läsåret 2002/03 har korrigerats efter publicering av Skolverkets rapporter nr 229, nr 233 och nr ) Inklusive internationella skolor och riksinternatskolor. Utbildningar och studievägar Andelen elever på nationella program fortsätter att minska, framförallt till förmån för utbildningar vid fristående skolor och specialutformade program. Läsåret 1995/96 studerade 91 procent av alla gymnasieelever på ett nationellt program, motsvarande andel 2006/07 är 67 procent. Andelen elever vid fristående skolor har under samma period ökat från två till 15 procent. Allt fler elever väljer också att studera på specialutformade program. Andelen elever på specialutformade program har de senaste elva åren ökat från en till tio procent. Andelen elever med individuellt program ökade framförallt vid införande av nya 2 Utbildningen vid en gymnasieskola är ofta förlagd till flera olika lokaler. På många håll förekommer också lokalmässig samverkan med komvux. Detta innebär att måttet skolstorlek för gymnasieskolan har en organisatorisk innebörd och inte som för grundskolan speglar hur många elever som undervisas i samma skolbyggnad. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

66 behörighetsregler , men har därefter varit relativ stabil. Sedan hösten 1999 har andelen gymnasieelever på individuella program varierat mellan sju och åtta procent. Diagram 10 Andel elever (%) inom nationella program, specialutformade program, fristående skolor och individuella program 15 oktober 1995, 2000 och / /01 Nationella program Fristående skolor Specialutformade program Individuella program 2006/ Procent Oberoende av huvudman eller utbildningsform 4 visar Skolverkets statistik att det är vanligast att eleverna i gymnasieskolan går en samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig utbildning. Bland de nationella programmen är samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet störst. Det är också vanligast att specialutformade program har en anknytning mot samhällsvetenskap eller naturvetenskap. Även vid fristående skolor går flest elever en utbildning med anknytning till samhällsvetenskap. Näst vanligast vid fristående gymnasieskolor är dock att eleverna går en el-utbildning. Den vanligaste anknytningen för de elever som går ett programinriktat individuellt program (PRIV) är barn- och fritid samt handels- och administration. Den senaste statistiken över antalet elever i år 1 visar att utbildningar med anknytning till samhällsvetenskap och naturvetenskap inte ökar i samma utsträckning som andra utbildningarna i år 1. Både natur- och samhällsvetenskapsutbildningar hade mindre än en procent i elevökning. Flera andra utbildningar hade ökat med tio procent eller mer. I år 1 har energi-, industri-, handels- och administration samt byggutbildningar alla ökat med mer än tio procent. Även intresset för omvårdnadsutbildningar har ökat, nio procent jämfört med förra läsåret. Totalt ökade antalet elever i gymnasieskolan med nästan fem procent. För 13 av de 17 nationella programmen finns ett antal olika inriktningar som eleverna kan välja mellan från och med andra årskursen. I tabell 41 redovisas vilka inriktningar respektive program har och storleken angiven som andel av eleverna i årskurs 3 på respektive inriktning. Utöver de nationellt fastslagna inriktningarna kan också skolan efter anmälan ordna lokala inriktningar varför summan för de nationella inriktningarna inom respektive program inte fullt ut summerar till 100 procent. 3 I samband med att betygen i grundskolan blev målrelaterade 1998 infördes också krav på behörighet för att studera på ett nationellt eller specialutformat program: lägst betyget Godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik. Elever som saknar godkänt betyg i dessa ämnen hänvisas till individuellt program. 4 Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Programinriktade individuella program (PRIV) kategoriseras efter respektive program. 64 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

67 Tabell 40 Elever på program eller anknytning till program fördelade efter typ av studier och årskurs 15 oktober Typ av gymnasiestudier Antal elever Program eller anknytning till program 1) Nationellt program 3) Specialutformat program (SM) 3) Individuellt program (IV) 3) Fristående skola 4) Totalt år 1 år 2 år 3 5) Gymnasieskolan totalt 2002/03 2) ) Gymnasieskolan totalt 2003/ Gymnasieskolan totalt 2004/ Gymnasieskolan totalt 2005/ Gymnasieskolan totalt 2006/ Elever på program/ankn. 1) Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) Övriga program Int. Baccalaureate (IB) Waldorf 6) Övriga utan anknytning 7) IV IVIK 8) SM utan specifik inriktning SM riksrekryterande 9) ) Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Programinriktade individuella program (PRIV) kategoriseras efter respektive program. 2) Uppgifterna för läsåret 2002/03 är beräknade på ett elevantal som är 944 elever fler än det verkliga antalet. 3) Elever med kommunal alternativt landstingskommunal huvudman. 4) Elever med fristående huvudman dvs. fristående skolor, internationella skolor samt riksinternatskolor. 5) I redovisningen för år 3 ingår även elever som går ett fjärde år. Totalt är elever registrerade i år 4 läsåret 2006/07. 6) Elever som går vid en fristående skola med inriktning Waldorf redovisas inte på respektive anknytningsprogram. 7) Utan anknytning till ett nationellt program. 8) Individuellt program kan kombineras med svenskundervisning för invandrare (sfi), så kallad invandrarintroduktion (IVIK). 9) Specialutformade program med riksrekrytering anordnade av kommunal huvudman. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

68 Tabell 41 Andel elever (%) per nationellt fastslagen inriktning på de nationella programmen 15 oktober Redovisning av andelen elever på respektive inriktning i årskurs 3 Nationella program 1) med inriktningar Barn- och fritidsprogrammet Andel (%) av elever år 3 på resp inrikt. Nationella program 1) med inriktningar Hotell- och rest.programmet Andel (%) av elever år 3 på resp inrikt. fritid 29 hotell 12 pedagogisk och social verksamhet Byggprogrammet 70 restaurangmåltidsservice Medieprogrammet anläggning 7 medieproduktion 93 husbyggnad 74 tryckteknik 1 måleri 13 Naturbruksprogrammet plåtslageri 4 djurvård 14 Elprogrammet hästhållning 15 automation 15 jord 14 datorteknik 21 miljö- och naturvård 1 elektronik 9 skog 5 elteknik 54 trädgård 3 Energiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet drift- och underhållsteknik 6 matematik- datavetenskap 14 sjöfartsteknik 9 miljövetenskap 6 VVS- och kylteknik 83 naturvetenskap 73 Estetiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet bild- och formgivning 32 ekonomi 33 dans 10 kultur 7 musik 36 samhällsvetenskap 43 teater 17 språk 7 Fordonsprogrammet Teknikprogrammet flygteknik 2 datorteknik 16 karosseri 7 människa och teknik 4 maskin- och lastbilsteknik 11 teknik, miljö och samhällsbyggande personbilsteknik 41 teknik och företagande 9 transport 37 virtuell design 4 Handels- och adm.programmet handel och service 81 turism och resor 17 1) Utöver de nationellt fastslagna inriktningarna kan skolan efter anmälan också anordna lokala inriktningar varför summan för de nationella inriktningarna inte fullt ut summerar till 100 procent Hösten 2006 anordnades, inom ramen för individuella program, lärlingsutbildning för 25 elever. Gränsen mellan yrkesutbildning och lärlingsutbildning är dock flytande. Många elever får mer än 15 veckors praktik. Försöksverksamhet med lärande i arbetslivet omfattar upp till 30 veckor. Fler än elever studerar årligen denna kurs. Byte av studieväg Av de elever som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2005 hade 12,7 procent bytt program till hösten Vid de fristående skolorna hade var 7,4 procent av eleverna gjort ett byte. Av de elever som påbörjade ett nationellt program hade 10,1 procent bytt program. Störst andel byten noteras för teknikprogrammet (12,5 %). Minst andel elever hade bytt från byggprogrammet (3,9 %). 66 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

69 Syftet med ett individuellt program (IV) är att eleven ska fortsätta sina studier vid ett nationellt eller specialutformat program. Bland nybörjareleverna som påbörjade ett individuellt program hösten 2005 hade nästan 38 procent bytt till en annan utbildning året därpå. Det finns dock stora skillnader mellan rikets kommuner. I ett tiotal kommuner hade nästan alla elever med ett individuellt program bytt till ett annat program medan det i ett tjugotal kommuner var färre än var femte elev som hade gjort motsvarande byte. Gymnasieskolan starkt uppdelad mellan könen Hösten 2006 var 51,3 procent av samtliga elever i gymnasieskolan män och 48,7 procent kvinnor, men på de olika utbildningarna (oberoende av huvudman) fanns liksom tidigare år stora skillnader vad gäller könsfördelningen. Högst andel kvinnor var det på omvårdnads-, hantverks- samt barn- och fritidsutbildningar, högst andel män var det på energi-, el- och byggutbildningar. Diagram 11 Andel kvinnor och män (%) fördelade efter typ av gymnasieutbildning 15 oktober 2006 Energi El Bygg Fordon Industri Teknik IV utan specifik inriktning Naturvetenskap IVIK SM utan specifik inriktning Medie Waldorf Samhällsvetenskap Hotell- och restaurang Int. Baccalaureate Handels- och adm. Naturbruk Estetiska Livsmedel Barn- och fritid Hantverk Omvårdnad Kvinnor Män Procent På de nationella programmen varierar andelen kvinnor från 86 procent på omvårdnadsprogrammet till omkring två procent på energi- och elprogrammen. På bygg-, el-, energi-, fordons- och industriprogrammen var andelen kvinnor mindre än tio procent. På omvårdnads-, hantverks-, barn- och fritids- samt estetiska programmet var andelen kvinnor över 70 procent. Endast ett nationellt program, naturvetenskapsprogrammet, hade en relativt jämn könsfördelning (mellan %). Vid fristående skolor var könsfördelningen i stort sett lika skev. Av de 17 programanknytningarna var endast fyra att betrakta som någorlunda jämnt fördelade. Utbildningar med inriktning mot handel och administration, media, naturvetenskap samt samhällsvetenskap hade en könsfördelning mellan 40 och 60 procent. Även International Baccalaureate (IB), Waldorf-skolor och individuella program vid fristående skolor hade en jämn könsfördelning. Totalt sett lockar fristående skolor fler män än kvinnor. Hösten 2006 gick män och kvinnor i de fristående gymnasieskolorna, vilket motsvarar 54,6 procent män respektive 45,4 procent kvinnor. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

70 6.2 Resurser Lärare Enligt mätningen i oktober 2006 fanns det tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i gymnasieskolan, med en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 83 procent. Omräknat till heltidstjänster fanns det lärare i gymnasieskolan. Av dessa fanns knappt 2 procent i landstingens gymnasieskolor och knappt 13 procent i de fristående gymnasieskolorna. 5 Jämfört med föregående år ökade antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) med drygt (5 %), se tabell 42. Av lärarna (omräknat till heltidstjänster) hade knappt 74 procent pedagogisk högskoleexamen, vilket är den lägsta andelen under 2000-talet. I de kommunala gymnasieskolorna var andelen knappt 78 procent. Liksom tidigare år varierade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen mellan kommunerna. I storstäderna och i större städer hade 81 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande andel i glesbygdskommunerna var 68 procent. Vid de fristående skolorna hade 51 procent av lärarna (omräknat till heltidstjänster) pedagogisk högskoleexamen. Antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever i gymnasieskolan var 8,1 hösten 2006, vilket är samma lärartäthet som de två föregående åren. Lärartätheten varierar mycket mellan skolor med olika huvudmän. I de kommunala gymnasieskolorna var lärartätheten 8,3. Lärartätheten i de kommunala gymnasieskolorna har varit relativt stabil (varierat mellan 8,2 och 8,3) de senaste fem åren. Lärartätheten i de fristående skolorna, exkl. internationella och riksinternatskolor var 6,8 lärare hösten De senaste fem åren har lärartätheten sjunkit något i de fristående gymnasieskolorna (från 7,3). Lärartätheten är något högre i riksinternatskolorna (10,2) och i de landstingskommunala gymnasieskolorna (11,2) samt i de internationella gymnasieskolorna (12,1). I diagram 13 visas utvecklingen av antalet lärare (heltidstjänster) per 100 elever i gymnasieskolan under perioden 1996/ /07. Av diagrammet framgår att lärartätheten ökat fram till 2003/04 varefter den minskat något och därefter legat på samma nivå de senaste tre åren. Lärartätheten i grundskolan har till skillnad ifrån lärartätheten i gymnasieskolan ökat något de senaste åren. Skillnaden beror till stor del på att elevantalet minskat i grundskolan. Enligt Skolverkets prognos är det stor risk att det utbildas för få lärare i yrkesämnen och i praktiskt estetiska ämnen medan det däremot finns risk för ett överskott av lärare i allmänna ämnen under perioden Internationella skolor och riksinternat skolor ingår i begreppet fristående skolor. 68 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

71 Tabell 42 Lärare i gymnasieskolan den 15 oktober Antal lärare omräknat till heltidstjänster Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever Läsår Pedagogisk utbildning Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Med tillsvidare- Huvudman Totalt Kvinnor Män i % Totalt anställning 2002/03 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 75,3 78,5 72,3. 77,5 86, /04 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,2 77,4 71,3. 76,5 85, /05 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,2 77,8 70,8. 76,7 84, /06 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 73,2 77,2 69,5. 75,5 83, /07 Samtliga lärare , ,1 Antal med ped.högsk.examen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 71,6 75,9 67,5. 73,9 82,8. Per huvudman 2006/07 Kommun (samtliga lärare) , ,3 Andel (%) med ped. högskoleexamen 75,6 79,4 71,8. 77,5 86,2. Landsting (samtliga lärare) , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 61,0 57,5 63,3. 63,4 72,5. Fristående (samtliga lärare) , ,8 Andel (%) med ped. högskoleexamen 48,6 55,0 42,9. 50,6 58,6. Internationella (samtliga lärare) , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 49,1 51,9 46,7. 55,6 73,6. Riksinternat (samtliga lärare) , ,2 Andel (%) med ped högskoleexamen 76,4 75,6 76,9. 79,9 86,6. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller Diagram 12 Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever i gymnasieskolan 15 oktober antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 Studie- och yrkesvägledare Fr.o.m. läsåret 2003/04 insamlas uppgifter om samtliga studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasieskolan. Tidigare år insamlades endast uppgifter om studie- och yrkesvägledare som hade undervisning i sin tjänst. Antalet tjänstgörande studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan var hösten läsår 06/07 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

72 2006 och majoriteten av dessa var kvinnor (76 %). Antalet studie- och yrkesvägledare har ökat sedan uppgifterna började samlas in läsåret 2003/04. Andel studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänster) med studie- och yrkesvägledareutbildning var 72 procent, vilket är samma nivå som föregående år. Antalet elever per studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänster) varierar mellan olika huvudmän och olika kommungrupper. 6 I fristående skolor är det 770 elever per studie- och yrkesvägledare och i kommunala skolor är det 400 elever per studie- och yrkesvägledare. Av samtliga kommungrupper är antalet elever per studie- och yrkesvägledare flest i storstadskommunerna med 560 elever per studie- och yrkesvägledare. Kostnader Den totala kostnaden för gymnasieskolan var 31,8 miljarder kronor 7 år 2006, vilket är en ökning med 5 procent (fasta priser 8 ) jämfört med föregående år. Huvuddelen av landets gymnasieutbildningar anordnas av kommunala huvudmän. År 2006 stod dessa för 85 procent (27 miljarder kr) av den totala kostnaden för gymnasieskolan. 9 Fristående gymnasieskolor kostade sammanlagt knappt 4,2 miljarder kronor 10 och utgör därmed drygt 13 procent av den totala kostnaden för gymnasieskolan. Landstingens gymnasieutbildningar kostade drygt 0,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av den totala kostnaden för gymnasieskolan. Den genomsnittliga kostnaden per elev för gymnasieskolan uppgick till kronor år 2006, 11 en ökning med 0,5 procent jämfört med föregående år. En elev i kommunal gymnasieskola kostade i genomsnitt kronor (inkl. skolskjuts) år 2006, vilket är en ökning med drygt 1 procent jämfört med år Den genomsnittliga kostnaden för gymnasieskolorna med fristående huvudman var kronor per elev. 12 Detta är en minskning med 2,4 procent jämfört med föregående år, då genomsnittskostnaden var kronor per elev (i fasta priser). År 2006 var kostnaderna per elev för fristående huvudmän, med allmän, konfessionell och Waldorf inriktning, , samt kr. 13 Kostnaderna för de internationella skolorna fortsätter att öka och uppgår till kronor per elev år 2006, en ökning med 13,4 procent jämfört med Kostnaderna för riksinternaten uppgår till kronor per elev år 2006 vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med Landstingen erbjuder huvudsakligen naturbruksutbildningar, vilka är kostsamma att anordna. Den genomsnittliga kostnaden för landstingsutbildning ökade med 1,4 procent jämfört med år 2005 och uppgår år 2006 till kronor per elev. 6 I statistiken per kommun ingår endast uppgifter för kommunala skolor. Dvs. statistik per kommun för landstingskommunala skolor och fristående skolor ingår inte. 7 Inklusive kostnad för skolskjuts, nystartade och nedlagda fristående skolor samt ersättningar till andra utbildningsanordnare. 8 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 1,4 procent mellan 2005 och Inklusive kostnad för skolskjuts och ersättningar till andra utbildningsanordnare. 10 Inklusive nystartade fristående skolor och nedlagda fristående skolor. 11 Exkl. nystartade och nedlagda fristående skolor. 12 Exkl. nystartade och nedlagda fristående skolor och tidigare delades fristående huvudman endast in i fristående skolor, riksinternat skolor samt internationella skolor. En jämförelse mellan kostnaderna för 2006 och tidigare år är därför inte möjlig för inriktningarna allmän, konfessionell och Waldorf. 70 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

73 Skillnaden i kostnad per elev mellan olika huvudmän samt inriktningar, riksinternat och internationella skolor för fristående huvudmän är påtaglig. Skillnaden beror till stor del på att de olika huvudmännen anordnar olika gymnasieprogram vars kostnader skiljer sig väsentligt åt samt att elevantalet varierar kraftigt. Den största kostnadsposten i gymnasieskolan är undervisningskostnaden, som utgör 44 procent av den totala kostnaden. Undervisningskostnaden utgörs främst av lärarlöner men även kostnader för kompetensutveckling ingår i undervisningskostnaderna. Den genomsnittliga undervisningskostnaden för gymnasieskolor med kommunal huvudman var kronor per elev år 2006, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Vid gymnasieskolor med fristående huvudman minskade undervisningskostnaden med drygt 2 procent jämfört med år 2005 och uppgick till kronor per elev år Landstingskommunala huvudmän hade en undervisningskostnad som uppgick till kronor per elev år 2006, vilket är en minskning med drygt 2 procent jämfört med föregående år. Lokalkostnaden utgör 20 procent av kostnaderna för gymnasieskolan, vilket innebär att lokalkostnaden är den näst största kostnadsposten för gymnasieskolan. Lokalkostnaden för gymnasieskolor med kommunal huvudman är i stort sätt oförändrad jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev. Vid gymnasieskolor med fristående huvudman uppgick kostnaden för lokaler till kronor per elev år 2006, vilket är en minskning med drygt 4 procent jämfört med föregående år. Lokalkostnaden för landstingskommunala huvudmän ökade med drygt 6 procent och uppgick till kronor per elev år Lokalkostnaden per elev är fortfarande hög jämfört med övriga huvudmän. Läromedelskostnaden utgör 8 procent av den totala kostnaden för gymnasieskolan. År 2006 var den genomsnittliga läromedelskostnaden för kommunal huvudman kronor per elev. Läromedelskostnaderna har därmed ökat med knappt 1 procent jämfört med föregående år. För fristående huvudmän minskade kostnaden för läromedel med drygt 5 procent och uppgick till kronor per elev år Vid gymnasieskolor med landstingskommunal huvudman uppgick läromedelskostnaden till kronor per elev, vilket är en minskning med drygt 2 procent jämfört med föregående år. Elevvård och skolmåltider utgör tillsammans närmare 6 procent av gymnasieskolans kostnader. För kommunala huvudmän uppgick kostnaden för elevvård till kronor per elev år Kostnaden för skolmåltider per elev var kronor år En ökning med 3 respektive drygt 4 procent jämfört med föregående år. Mellan 1993 och 1998 minskade kostnaden för skolmåltider med drygt 13 procent. Sedan 1998 har dock kostnaden för skolmåltider ökat med knappt 11 procent. I gymnasieskolor med fristående huvudmän ökade den genomsnittliga kostnaden för elevvård med drygt 5 procent och uppgick år 2006 till kronor per elev. Kostnaden för skolmåltider är i stort sätt oförändrad och uppgick till kronor per elev år I landstingskommunala gymnasieskolor ökade kostnaden för elevvård med drygt 6 procent till kronor per elev år Kostnaden för skolmåltider är oförändrad jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev år beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

74 Tabell 43 Kostnader för gymnasieskolan fördelade på huvudman och kostnadsslag (löpande priser) Samtliga huvudmän 1) Kommunal huvudman 2) Landsting Fristående skolor 3) Kostnad totalt, mkr Kostnad per elev, 4) kr Kostnad totalt, mkr Kostnad per elev, 4) kr Kostnad totalt, mkr Kostnad per elev, 5) kr Kostnad totalt, mkr Kostnad per elev, 4) kr 2002 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Undervisning Lokaler Skolmåltider Läromedel m.m. 6) Skolskjuts Elevvård Övrigt ) Inklusive kostnad för riksinternatskolor och internationella skolor. Kostnad för kompletterande utbildningar ingår inte. 2) Skolkommunernas kostnad för utbildning samt hemkommunernas kostnad för skolskjuts. 3) Fristående huvudman, ny definition. Här ingår, från och med 2007 års publikation, kostnaden för riksinternat resp. internationella skolor. Kostnaden för 2004 och 2005 är omräknade enligt den nya definitionen. Kostnad per elev avser fristående skolor som bedrivit verksamhet under hela verksamhetsåret. I kostnad totalt ingår även kostnader för skolor som inte haft verksamhet hela året. 4) Elevantalet är ett medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 5) Antal heltidsstuderande elever under respektive kalenderår. 6) Läromedel, utrustning samt bibliotek. 6.3 Resultat Fullföljd utbildning Hösten 2003 började ungdomar gymnasieskolan. Av dessa fick slutbetyg våren Två av tre, eller 68,3 procent, klarade med andra ord gymnasiestudierna på de planerade tre åren. Genomströmningen skilde sig något mellan de olika gymnasieutbildningarna. Störst andel med slutbetyg hade eleverna som läst utbildning med naturvetenskapligt innehåll, 83,6 procent. Lägst andel, 64,1 procent, hade de som gått industriutbildning. Kvinnor hade överlag högre genomströmning än män, 71,2 procent jämfört med 65,5 procent. Elever vid skolor med landstingskommunala huvudmän hade bäst genomströmning, 78,8 procent. Bara varannan elev med utländsk bakgrund klarade studierna på tre år, 51,4 procent. Motsvarande andel för elever med svensk bakgrund var 71,5 procent. Elever som byter utbildning, gör studieuppehåll eller startar på individuella program (IV) behöver allt som oftast ett fjärde studieår och andelen elever som fått ett slutbetyg ökar med 7 8 procentenheter efter fyra studieår. Av nybörjarelever i år 1 i gymnasieskolan hösten 2002 fick 74,9 procent slutbetyg inom fyra år. Kvinnor fullföljde utbildningen i högre utsträckning än män (77,8 % jämfört med 72,1 %). Bland elever med utländsk bakgrund var fullföljandegraden för 2002 års nybörjare 58,9 procent, att jämföra med elever med svensk bakgrund där andelen var 77,9 procent. Av eleverna i år 1 på nationella program hösten 2002 fick 81,9 procent slutbetyg inom fyra år. Bland nybörjarna var full- 72 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

75 Tabell 44 Fullföljd utbildning inom fyra år för nybörjare i gymnasieskolans år 1 den 15 oktober År Huvudman Kön Bakgrund Studieväg Totalt Antal Kvinnor Nybörjarelever i år 1 oktober 1998, 1999, 2000, 2001 och 2002 Elever med utländsk bakgrund Antal Totalt elever som fått slutbetyg inom fyra år Andel (%) Antal Kvinnor Andel (%) Antal Elever med utländsk bakgrund Nybörjare år 1, okt 1998 Gymnasieskolan totalt 1) , , ,7 Nybörjare år 1, okt 1999 Gymnasieskolan totalt 2) , , ,6 Nybörjare år 1, okt 2000 Gymnasieskolan totalt 2) , , ,8 Nybörjare år 1, okt 2001 Gymnasieskolan totalt 2) , , ,6 Nybörjare år 1, okt 2002 Gymnasieskolan totalt , , ,9 Kommun , , ,4 Landsting , , ,3 Fristående 3) , , ,7 Kvinnor , , ,4 Män , ,7 Elever med svensk bakgrund , ,4.. Elever med utländsk bakgrund , , ,9 Nationella program 3) , , ,8 Barn- och fritid (BF) , , ,5 Bygg (BP) , , ,7 El (EC) , , ,0 Energi (EN) , , ,2 Estetiska (ES) , , ,5 Fordon (FP) , , ,0 Handels- o. adm. (HP) , , ,7 Hantverk (HV) , , ,3 Hotell- o. rest. (HR) , , ,5 Industri (IP) , , ,8 Livsmedel (LP) , , ,0 Medie (MP) , , ,3 Naturbruk (NP) , , ,6 Naturvetenskap (NV) , , ,1 Omvårdnad (OP) , , ,9 Samhällsvet. (SP) , , ,3 Teknik (TE) , , ,5 Specialutform. pgm. (SM) 4) , , ,0 Individuella pgm. (IV) 4) , , ,3 Samtliga Program , , ,1 Utb. vid frist. skolor exkl. IB 4) , , ,9 Int. Baccalaureate (IB) , , ,5 1) I antalet för gymnasieskolan totalt ingår även studievägar som ej kan hänföras till program eller IB. 2) I antalet för gymnasieskolan totalt ingår även studievägar som ej kan hänföras till program eller IB exklusive invandrarintroduktion (IVIK). 3) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Ett av riksinternaten drivs som kommunalt bolag. 4) Specialutformade och individuella program redovisas endast för kommunala och landstingskommunala skolor. Nationella program innehåller elever från kommunala och landstingskommunala skolor samt vissa elever vid riksinternatskolor. Övriga utbildningar vid fristående skolor redovisas separat. Andel (%) beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

76 Tabell 45 Andelen elever med slutbetyg inom 3, 4 och 5 år följandsgraden högst på naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen där 91,5 procent respektive 85,9 procent fick slutbetyg inom fyra år. Elever på specialutformade program fullföljde utbildningen i något högre utsträckning (83,5 %) och elever på individuella program i betydligt lägre utsträckning (19,0 %) än elever på nationella program. För elever på utbildningar vid fristående skolor var andelen 80,1 procent. Stora skillnader uppmättes mellan landets kommuner avseende fullföljd utbildning inom fyra år. På kommungruppsnivå hade storstäder den lägsta andelen folkbokförda elever som fått slutbetyg inom fyra år, 69 procent. Högst var andelen bland elever som var folkbokförda i varuproducerande kommuner där 78 procent av eleverna fått slutbetyg inom fyra år. Något fler än elever erhåller slutbetyg efter fem års studier, vilket motsvar en genomströmningsökning med cirka 1 procentenhet. Totalt hade 76,2 procent av nybörjarna hösten 2001 fått ett slutbetyg efter fem år, dvs. senast våren Andel med slutbetyg inom 3 år (%) Andel med slutbetyg inom 4 år (%) Andel med slutbetyg inom 5 år (%) Elever som Elever som Elever som Startår Alla elever börjat på IV Alla elever börjat på IV Alla elever börjat på IV Drygt 95 procent av dem som fick slutbetyg efter tre års studier fick det från en utbildning med samma innehåll som de påbörjade. Av de elever som fick slutbetyg efter ytterligare ett studieår, ett fjärde år, hade endast 40 procent betyg från den utbildning de först började på. Skillnaderna mellan de olika utbildningarna var små vad gäller studievägsbyten. Kvinnor som börjat studera på mansdominerade utbildningar, som energi, el, fordon och industri, har dock oftare bytt utbildningsinnehåll än andra. Av landets 20-åringar har 72 procent ett slutbetyg från gymnasieskolan. Det betyder att drygt var fjärde saknar ett avgångsbetyg. Variationen mellan landets kommuner är fortfarande stor och har ökat något sedan föregående år. Vid en jämförelse mellan landets kommuner bör dock beaktas att många 19-åringar som slutfört sin gymnasieutbildning flyttar till orter med universitet och högskola, där de folkbokförs som 20-åringar. Genomsnittlig betygspoäng Läsåret 2005/06 slutförde elever gymnasieskolan, fler än föregående läsår. Av dessa fick elever ett slutbetyg enligt målrelaterad skala. Cirka 900 elever fick andra typer av omdömen än slutbetyg, t ex från Waldorfskolor. 74 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

77 Som ett jämförelsemått på betygsresultatet används den genomsnittliga betygspoängen. Alla kurser i slutbetyget ingår i beräkningen. 14 Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångna med slutbetyg från gymnasieskolans program 2005/06 var 14,1 vilket är det samma som de två föregående läsåren. Skillnaden i genomsnittlig betygspoäng mellan fristående och kommunala gymnasieskolor fortsätter att minska. Den genomsnittliga betygspoängen har för elever vid kommunala skolor varit oförändrad de senaste tre läsåren och uppgick läsåret 2005/06 till 14,0. För elever vid fristående skolor har den genomsnittliga betygspoängen minskat från 15,1 till 14,5 under samma tidsperiod. Högst genomsnittlig betygspoäng hade utbildningar med naturvetenskapligt (16,1), estetiskt (14,9) och samhällsvetenskapligt (14,7) innehåll. Lägst genomsnittlig betygspoäng hade utbildningar med anknytning till energi (11,9) samt bygg (12,3) och el (12,4). Läsåret 2005/06 hade kvinnor i genomsnitt 1,3 betygspoäng högre än män. Genomsnittet för män var 13,4 medan genomsnittet för kvinnor var 14,7. Samma läsår hade elever med svensk bakgrund i genomsnitt 1,0 betygspoäng högre än elever med utländsk bakgrund (14,2, jämfört med 13,2). Omfattning En elev som har påtagliga studiesvårigheter kan beviljas ett reducerat gymnasieprogram, vilket innebär att eleven befrias från undervisning i ett eller flera ämnen. 15 Eleven erhåller därmed inte betyg i alla kurser som normalt ingår i utbildningen. Andelen elever med reducerat program har minskat flera år i rad. Av eleverna med slutbetyg från de nationella programmen våren 2006 hade 4,4 procent gått ett reducerat program. Föregående år var andelen 5,1 procent och året dessförinnan var andelen 5,8 procent. En något större andel av kvinnorna än av männen hade reducerat program (4,9 % jämfört med 4,0 %). Andelen elever med reducerat program i kommunala gymnasieskolor var 4,5 procent våren I kommunala skolor var det vanligast att elever på industriprogrammet hade reducerat program (8,9 %). Variationen mellan de kommunala huvudmännen vad gäller andelen elever som beviljats reducerat program var förhållandevis stor även om den har minskat de tre senaste läsåren. I sex kommuner hade 20 procent eller ännu större andel av eleverna med slutbetyg vårterminen 2006 beviljats reducerat program, vårterminen 2005 hade åtta kommuner motsvarande andel. I 41 kommuner har inga elever reducerat program. Andelen elever med reducerat program var i landstingskommunala skolor 5,8 procent och i fristående skolor 3,6 procent. I de fall en elev bedöms klara av fler kurser än vad som krävs för ett fullständigt gymnasieprogram kan eleven beviljas rätt att läsa fler kurser än vad som normalt ingår i studierna. Nästan var fjärde elev (22,6 %) som fick ett slutbetyg våren 2006 hade läst ett utökat program. Andelen elever med utökat program har minskat någon procentenhet de senaste tre åren. På kommunala skolor hade 21,1 procent av eleverna ett utökat program. Högst andel elever med utökat program hade gått fordonsprogrammet (36,0 %). På landstingskommunala skolor var andelen elever med utökat program 35,9 och i fristående skolor var 14 Kursernas poäng multipliceras med en vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt divideras med poängsumman för eleven kap. 23 gymnasieförordningen. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

78 Tabell 46 Elever som fått slutbetyg från gymnasieskolan läsåret 2001/ /06 andelen 31,7 procent. Män gick oftare ett utökat program än kvinnor, 24,7 procent respektive 20,5 procent. Studieväg Huvudman Kön Bakgrund Elever med slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng Elever med reducerat program Elever med utökat program Antal Andel (%) Totalt Kvinnor Män Antal Andel (%) Antal Andel (%) Gymnasieskolan totalt 2001/ ,0 13,8 14,4 13, , ,7 Gymnasieskolan totalt 2002/ ,0 14,0 14,7 13, , ,9 Gymnasieskolan totalt 2003/ ,0 14,1 14,7 13, , ,0 Gymnasieskolan totalt 2004/ ,0 14,1 14,7 13, , ,2 Gymnasieskolan totalt 2005/ ,0 14,1 14,7 13, , ,6 Kommun ,2 14,0 14,7 13, , ,1 Landsting ,4 13,5 14,0 12,6 69 5, ,9 Fristående skolor 1) ,4 14,5 15,4 13, , ,7 Kvinnor ,7 14, , ,5 Män ,3 13, , ,7 Elever med svensk bakgrund ,1 14,2 14,9 13, , ,6 Elever med utländsk bakgrund , , ,6 Nationella program 1) ,4 14,0 14,6 13, , ,3 Barn- och fritid (BF) ,7 12,6 12,9 11, , ,9 Bygg (BP) ,4 12,3 13,2 12,3 74 2, ,2 El (EC) ,9 12,3 13,2 12,3 55 1, ,1 Energi (EN) 516 0,6 11,8 12,1 11,8 18 3, ,6 Estetiska (ES) ,7 15,0 15,2 14, , ,7 Fordon (FP) ,2 11,6 11,6 11, , ,0 Handels- o adm.(hp) ,6 12,7 13,0 12, , ,8 Hantverk (HV) ,7 14,2 14,4 13,0 47 3, ,4 Hotell- o. rest.(hr) ,0 12,9 13,3 12, , ,5 Industri (IP) 896 1,1 11,8 13,5 11,7 80 8, ,4 Livsmedel (LP) 372 0,4 13,0 13,3 11,5 15 4, ,2 Medie (MP) ,2 13,8 14,2 13,2 75 2, ,5 Naturbruk (NP) ,3 13,5 14,0 12, , ,1 Naturvetenskap (NV) ,0 16,1 16,5 15, , ,1 Omvårdnad (OP) ,6 13,2 13,3 11, , ,0 Samhällsvet. (SP) ,7 14,7 15,2 13, , ,6 Teknikprogrammet (TE) ,3 14,0 15,3 13, , ,5 Specialutformat program (SM) ,6 14,4 15,0 13, , ,0 riksrekryterande 310 0,4 14,8 15,7 13,4 10 3, ,6 utan specifik inriktning ,0 14,5 15,1 13, , ,3 med anknytning till: Barn- och fritid (BF) 320 0,4 13,4 13,7 12,8 16 5,0 28 8,8 Bygg (BP) 169 0,2 12,2 14,0 12,0 1 0, ,2 El (EC) 124 0,1 12,0 11,5 12,0 5 4, ,0 Energi (EN) 30 0,0 13,1 12,3 13,3 3 10, ,7 Estetiska (ES) 632 0,7 14,7 14,9 14,1 43 6, ,2 Fordon (FP) 135 0,2 12,4 11,1 12,5 3 2, ,1 Handels- och adm. (HP) 187 0,2 13,1 13,7 12,4 11 5, ,6 Hantverk (HV) 69 0,1 14,1 14,1 14,1 1 1, ,2 Hotell- o. restaurang (HR) 58 0,1 14,4 14,5 14,2 4 6, ,7 76 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

79 Studieväg Huvudman Kön Bakgrund Elever med slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng Elever med reducerat program Elever med utökat program Antal Andel (%) Totalt Kvinnor Män Antal Andel (%) Antal Andel (%) Industri (IP) 167 0,2 12,6 13,8 12,3 4 2, ,3 Livsmedel (LP) 20 0,0 12,6 13,4 10,9 0 0,0 1 5,0 Medie (MP) 234 0,3 14,0 15,1 12,7 15 6, ,7 Naturbruk (NP) 87 0,1 14,1 14,1 14,8 2 2, ,4 Naturvetenskap (NV) ,1 15,5 15,8 15,2 73 4, ,0 Omvårdnad (OP) 309 0,4 13,7 14,0 12,7 16 5, ,2 Samhällsvetenskap (SP) ,6 14,5 14,9 13, , ,1 Teknik (TE) 431 0,5 13,6 15,7 13,0 25 5, ,3 Individuella pgm. (IV) 516 0,6 9,5 9,9 9,2.. Utb. vid fristående skolor ,4 14,5 15,4 13, , ,7 med anknytning till: Barn- och fritid (BF) 72 0,1 13,0 13,3 12,5 4 5,6 3 4,2 Bygg (BP) 23 0,0 10,6. 10, ,9 5 21,7 El (EC) ,9 12,7 13,7 12,6 17 1, ,1 Energi (EN) 77 0,1 11,7 12,7 11,6 3 3, ,3 Estetiska (ES) 758 0,9 14,8 15,2 13,9 21 2, ,9 Fordon (FP) 278 0,3 11,7 11,7 11,7 23 8, ,3 Handels- och adm. (HP) 335 0,4 13,1 13,5 12,8 17 5, ,4 Hantverk (HV) 115 0,1 13,9 14,3 13,0 5 4, ,2 Hotell- o. restaurang (HR) 282 0,3 13,4 13,8 12,8 3 1, ,1 Industri (IP) 511 0,6 15,4 16,6 15,1 6 1, ,2 Livsmedel (LP) 5 0,0 13,2. 13,2 0 0, ,0 Medie (MP) ,2 13,3 13,8 12,8 38 3, ,1 Naturbruk (NP) 515 0,6 14,0 14,8 12,5 6 1, ,7 Naturvetenskap (NV) ,5 16,8 17,1 16,5 40 3, ,2 Omvårdnad (OP) 224 0,3 13,4 13,4 13,2 12 5, ,9 Samhällsvetenskap (SP) ,8 15,4 15,9 14, , ,6 Teknik (TE) 127 0,2 14,0 14,9 13,9 1 0, ,6 Specialutformade pgm. (SM) 17 0,0 14,0 13,9 14,1 3 17,6 8 47,1 1) Från och med läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inklusive internationella skolor inom en egen grupp. Jämförelse med förra läsåret på respektive utbildning är därför inte möjlig i denna tabell. Utbildningar vid riksinternatskolorna redovisas på de nationella programmen och International Baccalaureate. Studieavbrott och studieuppehåll Studieavbrott kan mätas på flera olika sätt. En metod är att följa individer över tiden och se om de fortsätter studera på gymnasieskolan. Av samtliga elever som hösten 2005 gick i år 1 var det sju procent av eleverna som avbröt eller gjorde ett studieuppehåll från sin gymnasieutbildning under eller efter det första studieåret (år 1). Ungefär var åttonde elev (12,7 %) hade under samma period bytt program. Det finns inga stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller avbrott eller studieuppehåll efter första året men elever med utländsk bakgrund avbryter/gör ett studieuppehåll dubbelt så ofta som elever med svensk bakgrund. Av de elever som hösten 2005 gick i år 1 på ett nationellt program i en kommunal skola var det 3,4 procent som inte fanns i gymnasieskolan hösten 2006 på grund av studieavbrott eller studieuppehåll och 10,1 procent som hade bytt studieväg. Motsvarande andel för elever i fristående skolor var 4,3 procent och 7,4 procent. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

80 Ungefär en fjärdedel (26,8 %) av eleverna som gick ett individuellt program första året hösten 2005 återfanns inte i gymnasieskolan ett år senare. Andelen elever som bytt studieväg efter år 1 är också betydligt större på individuella program än på nationella program (30,0 % jämfört med 10,1 %). Som tidigare nämnts är ett av målen för det individuella programmet att stimulera till vidare studier på ett nationellt program. Av de elever som hösten 2004 gick i år 1 och inte återfanns på gymnasieskolan år 2005 hade 15 procent återkommit hösten Dessa elever hade alltså gjort ett studieuppehåll under ett år. Återvändarna delade sig i ungefär tre lika stora grupper: en grupp fortsatte på det program de tidigare gått men nu i årskurs 2, en grupp gick om första årskursen och ytterligare en grupp gick ett annat program i en högre årskurs än hösten Grundläggande behörighet till universitet och högskolestudier Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har en elev som i sitt slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, dvs poäng. Av de elever som erhöll ett slutbetyg från gymnasieskolan hade 89,2 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Behörigheten har varit stabil under de tre senaste läsåren men minskat något för elever med slutbetyg från en fristående huvudmän. Övergång till högskolan Av de elever som slutförde gymnasieskolan och erhöll slutbetyg eller motsvarande våren 2003 hade 43,6 procent påbörjat högskolestudier inom tre år (senast vårterminen 2006). Det är en minskning jämfört med föregående elevgrupp då 44,6 procent påbörjade en högskoleutbildning inom tre år. Kvinnor påbörjar i större utsträckning än män en högskoleutbildning. Av de elever som slutförde sina gymnasiestudier läsåret 2002/03 har 49,0 procent av kvinnorna och 38,2 procent av männen påbörjat en högskoleutbildning inom tre år. Elever från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen (80,0 % respektive 57,3 %) påbörjar en utbildning på högskolan inom tre år i betydligt större utsträckning än elever från övriga nationella program. Relativt höga andelar noterades för teknikprogrammet (54,7), estetiska programmet (39,0 %), medieprogrammet (31,5 %) omvårdnadsprogrammet (27,2 %) och barn- och fritidsprogrammet (20,5 %). För elever som avslutat sin utbildning på fristående skola eller på ett specialutformat program var andelen som övergick till högre studier, 55,2 procent respektive 49,0 procent. För elever med svensk bakgrund och ett slutbetyg från gymnasieskolan gick 42,9 procent till högskolan inom tre år. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var 48,3 procent. Det finns stora skillnader mellan kommuner när det gäller övergång till högskolan. Mellan de olika kommungrupperna varierar övergången till högskolan inom tre år från 33 procent (glesbygdskommuner) till 49 procent (storstäder). I den kommun som har högst övergång till högskolan har 70 procent av eleverna påbörjat en högskoleutbildning inom tre år. Motsvarande andel för den kommun som har lägst andel är 18 procent. 78 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

81 Tabell 47 Övergång till högskolan inom tre år för elever som avslutat gymnasieskolan läsåret 1998/ /03 Avgångsår Huvudman Kön Bakgrund Studieväg Totalt Antal Elever med slut- eller avgångsbetyg läsåren 1998/99, 99/00, 00/01, 01/02, 02/03 elever i högskoleutbildning inom tre år (senast våren 02, 03, 04, 05 resp. 06) antal och andel inom respektive delgrupp av Andel elever med svensk bakgrund elever med utländsk bakgrund Totalt % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Gymnasieskolan totalt 1998/ , , , , ,6 Gymnasieskolan totalt 1999/ , , , , ,5 Gymnasieskolan totalt 2000/ , , , , ,7 Gymnasieskolan totalt 2001/ , , , , ,4 Gymnasieskolan totalt 2002/ , , , , ,0 Kommun , , , , ,2 Landsting , ,3 23 5,9 1 5,6 0. Fristående 1) , , , , ,3 Riksinternat 1) , , , ,0 7 53,8 Internationella 1) ,0 7 46,7 8 66,7 9 56,3 9 75,0 Kvinnor , , ,1.. Män , , ,0 Elever med svensk bakgrund , , ,3.... Elever med utländsk bakgrund , , ,0 Nationella program 2) , , , , ,3 Barn- och fritid (BF) , , , ,5 3 5,1 Bygg (BP) ,5 1 3,0 28 1, ,8 El (EC) ,9 5 15, ,9 2 40, ,0 Energi (EN) ,5 1 7,1 30 8, ,0 6 20,7 Estetiska (ES) , , , , ,8 Fordon (FP) ,9 1 1,8 8 0, ,3 Handels- o. adm. (HP) , ,9 85 9, , ,9 Hantverk (HV) , ,5 5 4,7 12 7,9 0. Hotell- o. rest. (HR) , ,8 54 4, ,3 11 6,7 Industri (IP) ,6 9 17,6 20 2,6 2 28,6 1 1,3 Livsmedel (LP) ,4 14 6,4 4 4, Medie (MP) , , , , ,9 Naturbruk (NP) , ,1 28 5,0 3 8,6 1 6,3 Naturvetenskap (NV) , , , , ,1 Omvårdnad (OP) , , , , ,9 Samhällsvet. (SP) , , , , ,6 Teknik (TE) , , , , ,9 Specialutform. program (SM) 2) , , , , ,2 Individuella program (IV) 2) ,2 2 1,7 2 0,9 6 8,8 1 1,3 Utb. vid frist. skolor exkl. IB 2) , , , , ,0 Int. Baccalaureate (IB) , , , , ,6 1) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Ett av riksinternaten drivs som kommunalt bolag. 2) Specialutformade och individuella program redovisas endast för kommunala och landstingskommunala skolor. Nationella program innehåller elever från kommunala och landstingskommunala skolor samt vissa elever vid riksinternatskolor. Övriga utbildningar vid fristående skolor redovisas separat. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

82 Övergång till komvux Av de elever som gick i gymnasieskolans tredje årskurs hösten 2004 fortsatte elever till komvux det följande läsåret (2005/06), dvs. 14,4 procent. Av de elever som inte erhållit ett slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan återfanns 16,4 procent i komvux följande läsår. Motsvarande andel för elever med slutbetyg eller motsvarande var 14,0 procent. Det var betydligt vanligare att kvinnor studerade i komvux läsåret efter sista årskurs i gymnasiet. Bland elever som saknade slutbetyg var andelen som fortsatte i komvux 20,4 procent för kvinnor respektive 13,6 procent för män. Motsvarande andelar för de med slutbetyg var för kvinnor 16,8 procent och män 11,0 procent. Elever med utländsk bakgrund kompletterade sina gymnasiestudier dubbelt så ofta som elever med svensk bakgrund. Procentandelen i komvux läsåret efter tredje årets studier i gymnasieskolan var bland de som fått slutbetyg 25,3 procent för elever med utländsk bakgrund och 12,3 procent för elever med svensk bakgrund. Motsvarande andel för de som saknade slutbetyg var 24,7 procent för elever med utländsk bakgrund och 14,2 procent för elever med svensk bakgrund. Övergången från gymnasieskolan till komvux uppvisade inte några stora skillnader mellan olika huvudmän för gymnasieutbildningen. Det var med andra ord ungefär lika vanligt att elever från en fristående gymnasieskola som från en kommunal skola fortsatte i komvux. Variationen var stor mellan de kommunala gymnasieskolornas nationella program. Störst övergång till komvux uppmättes för elever som gått omvårdnadsprogrammet (18,2 %) och lägst för elever som gått byggprogrammet (3,8 %). Bland elever som fått slutbetyg från gymnasieskolan är övergången till komvux störst första året efter gymnasieskolan. De senaste fem åren har andel varit procent. Andra året efter gymnasiet påbörjar ungefär nio procentenheter ytterligare studier i komvux. Sammantaget har var tredje person som slutfört gymnasieskolan studerat någon gång i komvux de följande fem åren. Kvinnor fortsatte i betydligt högre utsträckning än män i komvux (37,4 % jämfört med 28,1 %). 80 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

83 7 Gymnasiesärskolan 7.1 Organisation Utbildningen i gymnasiesärskolan syftar till att ge utvecklingsstörda ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Utbildningen skall så långt det är möjligt motsvara den som ges i gymnasieskolan (Skollagen 6 kap.1 ). Alla elever som fullgjort sin skolplikt i den obligatoriska särskolan ska erbjudas fortsatt fyraårig utbildning i gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan erbjuder yrkesutbildning på samma sätt som gymnasieskolan i nationella, specialutformade eller individuella program. Styrelsen för särskolan avgör om en elev ska erbjudas yrkesutbildning på ett nationellt eller specialutformat program eller om eleven ska erbjudas yrkesträning eller verksamhetsträning inom ett individuellt program. De individuella programmen i gymnasiesärskolan riktar sig främst till elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt eller specialutformat program. Läsåret 2006/07 var antalet elever i gymnasiesärskolan 8 200, vilket innebär att antalet elever har ökat med 119 procent sedan läsåret 1994/95 då antalet elever var Jämfört med läsåret 2005/06 ökade antalet elever med drygt 400 (5 %). Läsåret 2006/07 utgjorde eleverna i gymnasiesärskolan 2,1 procent av samtliga elever som går gymnasiesärskola och gymnasieskola. Motsvarande andel för läsåret 1994/95 var 1,2 procent. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

84 Tabell 48 Antal elever i gymnasiesärskolan den 15 oktober / / / / /07 Gymnasiesärskolan totalt Yrkesförberedande linjer /program Yrkesträning + Verksamhetsträning (IV-programmet) Av de elever som gick i gymnasiesärskolan 2006/07 deltog elever (37 %) i yrkesträning eller verksamhetsträning inom ramen för ett individuellt program (IV-program) medan elever (63 %) deltog i yrkesutbildning enligt ett nationellt eller specialutformat program. Könsfördelningen i gymnasiesärskolan var 41 procent flickor och 59 procent pojkar. Diagram 13 Indexerad elevutveckling i gymnasiesärskolan index (elevantal 1994/95=100) Yrkesutbildning gymnasiesärskolan, totalt /95 97/98 00/01 Yrkesträning+verksamhetsträning (iv-programmet) 03/04 läsår 06/07 Av tabell 49 framgår att majoriteten av eleverna i gymnasiesärskolan (92 %) fick sin utbildning i skolor med kommunal huvudman. Fem procent av eleverna i gymnasiesärskolan gick på en fristående skola. Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 13 procent läsåret 2006/07. Totalt anordnades gymnasial särskola i 267 skolor i 177 kommuner läsåret 2006/07 varav 22 skolor hade fristående huvudman och 8 skolor bedrevs i landstingsregi. Det genomsnittliga antalet elever per skola är 31. I gymnasiesärskolan är 34 procent av eleverna bosatta i annan kommun. Andelen integrerade särskoleelever i en gymnasieskolklass är 4 procent. 82 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

85 Tabell 49 Antal elever i gymnasiesärskolan den 15 oktober fördelade efter huvudman Antal elever i Gymnasiesärskola Läsår Integration IV-program Huvudman Antal skol- Yrkesförberedande Samtliga Kön kommuner Antal skolor linjer/program Yrkesträning Verksamhetsträning elever 2002/ Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor / Integrerade Kommuner Landsting Fristående Pojkar Flickor Resurser Lärare I gymnasiesärskolan fanns läsåret 2006/ lärare, varav i skolor med kommunal huvudman. Tjänstgöringsgraden var 75 procent och omräknat till heltidstjänster var antalet lärare (samtliga huvudmän) vilket är en ökning med 76 heltidstjänster jämfört med läsåret 2005/06. I fristående skolor var det 180 tjänstgörande lärare i gymnasiesärskolan. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 72,9 procent. Omräknat till heltidstjänster uppgick antalet lärare till 131. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

86 Tabell 50 Lärare i gymnasiesärskolan 15 oktober ) Samtliga huvudmän inräknade gick det 24,0 lärare per 100 elever jämfört med 24,5 läsåret innan. I fristående skolor var antalet lärare per 100 elever högre än i skolor med kommunal huvudman elever, 32,4 jämfört med 23,7 lärare per 100 elever. Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen har minskat från 81,6 procent till 79,5 procent mellan läsåren 2002/03 och 2006/07. I fristående särskolor var andelen med pedagogisk högskoleexamen lägre än i skolor med kommunal huvudman, 46,5 procent jämfört med 82,3 procent. Antal lärare omräknat Läsår till heltidstjänster Pedagogisk Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig med Antal lärare högskoleexamen tjänstgöringsgrad tillsvidare- (heltidstjänster) Huvudman Totalt Kvinnor Män i procent Totalt anställning per 100 elever 2002/03 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 80,1 83,7 74,0. 81,6 90, /04 Samtliga lärare , ,8 Andel (%) med ped. högskoleexamen 78,3 81,3 73,2. 80,6 88, /05 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 78,1 81,5 72,0. 79,9 87, /06 Samtliga lärare , ,5 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 77,0 80,2 71,3. 79,5 86, /07 Samtliga lärare , ,0 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 76,9 81,0 69,7. 79,5 85,3. Per huvudman 2006/ , ,0 Kommun (samtliga lärare) , ,7 Landsting (samtliga lärare) , ,2 Fristående (samtliga lärare) , ,4 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. Kostnader Den totala kostnaden för gymnasiesärskolan (kommunal huvudman) uppgick år 2006 till 1,9 miljarder kronor. 1 Kostnaden per elev uppgick till år vilket är oförändrat (i fasta priser) 3 jämfört med föregående år. Den största kostnadsposten i gymnasiesärskolan är precis som i obligatorisk särskola undervisningskostnaden som utgör 44 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för undervisning i gymnasiesärskolan är oförändrad jämfört med föregående år och uppgick år 2006 till kronor per elev. Kostnaden för lokaler utgör 13 procent av den totala kostnaden, vilket innebär att lokalkostnaden är den näst största kostnadsposten för gymnasiesärskolan bortsett från övriga kostnader. Lokalkostnaden minskade med drygt 4 procent jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev år Läromedels- och utrustningskostnaden har ökat med knappt 5 procent jämfört med föregående 1 I totalkostnaden ingår inte kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor samt statsbidrag till två landsting för riksrekryterande utbildningar. Denna kostnad var för år tkr för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan tillsammans. 2 Exklusive kostnad för skolskjuts. 3 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

87 år och uppgick till kronor per elev år Kostnaden för skolmåltider och elevvård uppgick till kronor respektive kronor per elev år Detta innebär att kostnaden för skolmåltider har minskat med knappt 3 procent och kostnaden för elevvård har minskat med drygt 6 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för skolskjuts utgör 9 procent av hemkommunens totala kostnad. Skolskjutskostnaden ökade med 7 procent jämfört med föregående år och uppgick till kronor per elev i gymnasiesärskolan år Eftersom hemkommunen ansvarar för skolskjuts för de elever som bor i kommunen, oavsett var eleverna går i skola, har skolskjutskostnaden i måttet per elev dividerats med antalet gymnasiesärskoleelever folkbokförda i kommunen, dvs. såväl integrerade elever som elever som inte är integrerade. I övriga mått har kostnaden dividerats med antalet elever i gymnasiesärskolan som inte är integrerade i gymnasieskolan. Tabell 51 Kostnader för gymnasiesärskolan (löpande priser) Kostnad totalt miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev, kr 2002 Totalt 1,2) ) 2003 Totalt 1,2) ) 2004 Totalt 1,2) ) 2005 Totalt 1,2) ) 2006 Totalt ) undervisning lokaler skolmåltider läromedel/utrustning/ skolbibliotek skolskjuts/reseersättning ) elevvård övrigt ) Kostnader för elever integrerade i gymnasieskolan ingår inte. 2) De kostnader för särskolan som består av kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor samt statsbidrag till två landsting för riksrekryterande utbildningar ingår inte här. Denna kostnad var för år tkr för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan tillsammans. 3) I kostnaden per elev divideras det medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. I detta mått, till skillnad från den totala kostnaden, ingår inte kostnaden för skolskjuts då denna kostnad divideras med antalet folkbokförda särskoleelever i kommunen. 4) Kommunens kostnad för skolskjutsar dividerat med medeltalet av antal folkbokförda särskoleelever i kommunen den 15 oktober 2005 och 15 oktober Skolskjutskostnaden per elev ingår alltså inte, som ovan beskrivet, i den totala kostnaden per elev. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

88 8 Kommunal vuxenutbildning (komvux) 8.1 Organisation Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är utbildning för vuxna på grundskolenivå och syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den ska också syfta till att möjliggöra fortsatta studier. Varje kommunmedborgare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan och är bosatt i landet. Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i gymnasieskolan. Utbildning får anordnas i alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av specialidrott. Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny nivå i deras yrke eller till ett nytt yrke. Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att informera om och anordna grundläggande vuxenutbildning i sådan omfattning att de kommuninvånare som har rätt till utbildningen och önskar delta i den får göra det. Kommunerna ska vidare sträva efter att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Utbildningen i komvux anordnas i form av kurser. Kunskapsmålen för utbildningen är de samma som för ungdomsutbildningen, men kursernas innehåll, omfattning och tyngdpunkter behöver inte vara identiska. Kommuner och landsting är huvudmän för komvux. Landstingen anordnar numera endast gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom området naturbruk. Huvudmännen får anlita andra utbildningsanordnare för genomförande av utbildningen. 86 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

89 Genom regeringens särskilda satsning på gymnasial vuxenutbildning för arbetslösa erhöll kommunerna under läsåren 1993/ /97 extra statsbidrag för anordnande av gymnasial utbildning och påbyggnadsutbildning. Under perioden till utgick extra statsbidrag för grundläggande och gymnasial utbildning enligt bestämmelserna i regeringens femåriga satsning på utbildning för arbetslösa och kortutbildade, det s.k. Kunskapslyftet. Kunskapslyftet innebar att staten betalade statsbidrag för utbildning motsvarande cirka årsstudieplatser. Kunskapslyftet avslutades år 2002 och under de sista åren skedde en successiv minskning av det statliga stödet som år 2002 motsvarade cirka platser. De extra statsbidragen medförde att komvux expanderade mycket kraftigt under 1990-talet. I nedanstående diagram redovisas hur antalet elever och kursdeltagare utvecklats under läsåren 1992/ /06. Som framgår av diagrammet fördubblades nästan antalet elever under 1990-talet, medan antalet kursdeltagare mer än tredubblades. I statistiken över komvux används två begrepp med olika betydelse, elev och kursdeltagare. En elev är en fysisk person som läser en eller flera kurser i komvux. Av detta följer att en elev kan studera på flera olika nivåer under läsåret. I statistiken har dessa elever förts till den nivå där eleven studerar flest timmar. Genom detta förfaringssätt undviks en dubbelräkning av eleverna, men det innebär samtidigt att antalet elever på varje enskild nivå underskattas något. På varje kurs som eleven deltar i räknas han/hon som en kursdeltagare. Diagram 14 Indexerad förändring av antalet elever och kursdeltagare i komvux läsåren 1992/ /06 index (1992/93 = 100) kursdeltagare elever /93 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 läsår 05/06 Regeringen betonade i proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen betydelsen av en fortsatt reformering och förnyelse av vuxenutbildningen. Ett nytt riktat statsbidrag för kommunernas utbildning för vuxna och folkhögskolor utgick för perioden , i samband med Kunskapslyftets upphörande. Stödet finansierade mellan årsstudieplatser åren Den 1 januari 2003 infördes ett rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Bidraget riktas till personer som har behov av utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Bidraget är en särskild stödform som fungerar som ett alternativ till studiemedel. Avsikten är att kommunerna ska använda rekryteringsbidraget beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

90 som ett verktyg i den uppsökande verksamheten. Genom att studiefinansiering utan lånedel kan erbjudas efter kort handläggningstid ger rekryteringsbidraget de sökande gynnsamma förutsättningar för att pröva på vuxenstudier. För åren fördelades ungefär en miljard kronor årligen vilket finansierade ca vuxenstuderande årligen. Från och med 2007 utgår inte något av ovanstående bidrag. Det riktade statsbidraget har utgått och ersatts med ett reducerat generellt bidrag som lagts in i det kommunala utjämningsbidraget. Bidraget beräknas finansiera årsstudieplatser För studerande med rekryteringsbidrag som fått beslut om bidrag för en period som började 2006 och slutar 2007 utgår fortsatt bidrag under perioden. Tabell 52 Antal elever i komvux läsåren 2001/ /06 Läsåret 2005/06 Läsåret 2005/06 uppgick antalet elever till närmare , vilket var en minskning med drygt elever (-0,7 %) jämfört med läsåret 2004/05. 99,8 procent av eleverna deltog i utbildningar som anordnades av kommuner (inklusive köpt utbildning), medan landstingen svarade för resterande 0,2 procent. Kommunernas elevantal minskade med 0,5 procent ( elever), medan antalet elever i landstingen minskade med 50,3 procent (-373 elever) mellan läsåren 2004/05 och 2005/06. Den gymnasiala vuxenutbildningen ökade med knappt 900 elever (0,5 %), den grundläggande vuxenutbildningen med närmare 300 elever (0,7 %) och påbyggnadsutbildningen minskade med drygt elever (-56,2 %) mellan läsåren 2004/05 och 2005/06. Den stora minskningen av antalet elever inom påbyggnadsutbildningar beror i huvudsak på att vissa påbyggnadsutbildningar från och med 2005 har överförts till högskolan, folkhögskolor, KY-utbildningar och kompletterande utbildningar. Utbildningsnivå Huvudman 2001/ / / / /06 Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning Komvux (samtliga nivåer) Kommun Landsting Arton kommuner i landet hade inte någon kommunal vuxenutbildning i kommunen under läsåret 2005/06. Utbildningsbehoven tillgodosågs i dessa kommuner genom kommunalförbund eller andra kommunala samverkansformer. Sex av landets 20 landsting anordnade kommunal vuxenutbildning. I de återstående landstingen har utbildningen helt överförts till kommunerna. Antalet skolor som anordnade komvux var 338, en minskning med 24 skolor sedan läsåret 2004/05. Skolorna kan antingen vara särskilda komvuxskolor under ledning av en egen rektor eller gymnasie- eller grundskolor där komvux är organisatoriskt underställd rektor i ungdomsskolan. Ett ökande antal kommuner har under senare år valt att förlägga komvuxutbildning till s.k. lärcentra där olika vuxenutbildningsformer samlas inom kommunen och där samverkan 88 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

91 Tabell 53 Antal kommuner, skolor, kursplaner, elever och kursdeltagare i komvux läsåren 2001/ /06 sker mellan berörda utbildningsanordnare och arbetsliv. Under de senaste åren har också mer än en femtedel av utbildningsplatserna upphandlats av externa utbildningsanordnare och därigenom ofta förlagts utanför kommunens skolor. Under läsåret 2005/06 anordnades utbildning enligt kursplaner, en minskning med knappt 800 kursplaner jämfört med föregående läsår. Av det totala antalet elever i komvux läsåret 2005/06 var (59,5 %) nyinskrivna. Det är en minskning med knappt elever (-1,5 %) jämfört med föregående år. Med nyinskrivna elever avses elever som inte bedrev studier inom komvux föregående läsår. Läsår Huvudman Utbildningsnivå Antal skolkommuner Antal skolor Antal kursplaner Antal elever Andel nyinskrivna elever 1) Antal kursdeltagare Andel (%) kursdeltagare hos annan anordnare 2) Antal kurser per elev Läsåret 2001/ , ,3 4,8 Kommun , ,4 4,8 Landsting , ,6 Läsåret 2002/ , ,0 4,4 Kommun , ,2 4,4 Landsting , ,1 Läsåret 2003/ , ,6 4,3 Kommun , ,7 4,3 Landsting , ,5 Läsåret 2004/ , ,8 4,2 Kommun , ,0 4,2 Landsting , ,0 8,1 Läsåret 2005/ , ,6 4,1 Kommun , ,7 4,1 Landsting , ,1 6,2 Grundläggande , ,3 2,7 Gymnasial , ,2 4,3 Kommun , ,3 4,3 Landsting , ,2 6,0 Påbyggnads , ,0 6,5 Kommun , ,3 6,4 Landsting , ,9 1) Andel av eleverna som ej bedrev komvuxstudier föregående läsår. 2) Andel av kursdeltagarna som deltog i kurs som upphandlats av annan utbildningsanordnare. Antalet kursdeltagare var 4,1 gånger fler än antalet elever läsåret 2005/06, dvs. varje elev deltog i genomsnitt i 4,1 kurser under året. Det var en minskning med 0,1 kurser jämfört med läsåret 2004/05. Det totala antalet kursdeltagare minskade med närmare (-3,2 %) mellan läsåren 2004/05 och 2005/06. Antalet kursdeltagare inom gymnasial vuxenutbildning minskade med (-1,1 %). Antalet kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning ökade med närmare (3,3 %). Antalet kursdeltagare inom påbyggnadsutbildning minskade med knappt (-64,3 %). Kunskapslyftet medförde en ökning av andelen kursdeltagare som deltog i kurser som huvudmannen köpt och som genomfördes av annan utbildningsanordnare än kommun och landsting. Under Kunskapslyftets första år, läsåret 1997/98, deltog 14,4 procent av kursdeltagarna i kurser som anordnades av andra utbildningsanordnare. Läsåret 2003/04 var motsvarande andel 20,6 pro- beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

92 Tabell 54 Komvuxkurser med flest kursdeltagare läsåret 2005/06 cent, läsåret 2004/05 uppgick andelen till 23,8 procent och läsåret 2005/06 var andelen upphandlad utbildning 26,6 procent. Av det totala antalet kursdeltagare deltog 4,4 procent i kurser som anordnades på kvällstid och 4,9 procent i undervisning som inte schemalagts. Resterande 90,7 procent av kursdeltagarna deltog i kurser som anordnades på dagtid. Kursdeltagare Utbildningsnivå Antal kommuner Totalt Kvinnor Män Kurser som ger kursen Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Grundläggande vuxenutbildning , , ,7 Svenska som andraspråk , , ,2 Engelska , , ,5 Orienteringskurs , , ,7 Matematik , , ,6 Svenska , , ,1 Samhällskunskap , , ,9 Övriga kurser grundläggande vux , , ,9 Gymnasial vuxenutbildning , , ,1 Orienteringskurs , , ,2 Datorkunskap , , ,4 Matematik A , , ,3 Matematik B , , ,3 Engelska A , , ,8 Psykologi A , , ,1 Samhällskunskap A , , ,3 Engelska B , , ,7 Omvårdnad , , ,9 Svenska B , , ,1 Arbetsmiljö och säkerhet , , ,0 Historia A , , ,8 Medicinsk grundkurs , , ,5 Svenska A , , ,0 Matematik C , , ,9 Etik och livsfrågor , , ,0 Vård- och omsorgsarbete , , ,6 Människan socialt o. kulturellt , , ,6 Övriga kurser gymnasial vux , , ,2 Påbyggnadsutbildning , , ,5 Barnskötare , ,3 72 2,7 Flygyrkesteknik , , ,6 Transportteknik , , ,9 Fordonsyrkesteknik , , ,5 Företagsekonomi , , ,8 Övriga kurser påbyggnadsutbildning , , ,6 Samtliga nivåer , , ,3 90 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

93 Tabell 55 Antal elever, kvinnor, män, födda utomlands samt elever från annan kommun, i komvux läsåren 2001/ /06 Den vanligast förekommande kursen på gymnasienivå är orienteringskurs med kursdeltagare. Orienteringskurser är lokala kurser som skall ha ett eller flera av följande syften, nämligen att medverka till väl underbyggda beslut om studie- och yrkesval, ge ökade studietekniska färdigheter, utgöra en introduktion till kurser i olika ämnen samt ge möjlighet till bedömning av en elevs kunskaper i olika ämnen eller kurser. Orienteringskurser anordnades i 201 kommuner. Efter orienteringskurserna hade datorkunskap på gymnasienivå flest kursdeltagare, Kursen anordnades i 271 kommuner. Majoriteten, 66,1 procent, av eleverna var kvinnor och har legat på denna nivå under de senaste tio åren. Kvinnornas andel var 0,8 procentenheter högre jämfört med föregående läsår. Läsåret 2005/06 var antalet elever i komvux födda utomlands eller 35,7 procent av samtliga elever inom kommunal vuxenutbildning. Året innan var antalet (33,9 %). I grundläggande vuxenutbildning ökade andelen elever födda utomlands från 79,7 till 82,3 procent. Elevernas medianålder var 30 år för hela komvux. Det var samma medianålder som läsåret 2004/05 men två år lägre än för läsåren 2000/ /04. Högst medianålder hade eleverna i grundläggande vuxenutbildning (34 år). Eleverna i gymnasial vuxenutbildning hade lägst medianålder (29 år) och eleverna i påbyggnadsutbildning hade en medianålder på 30 år. Andelen elever som fick sin utbildning i en annan kommun än hemkommunen minskade från 10,2 procent läsåret 2004/05 till 9,4 procent läsåret 2005/06. Läsår Utbildningsnivå Huvudman Kön Bakgrund Elever totalt Kvinnor Män Födda utomlands Bosatta i annan kommun Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Samtliga nivåer 2001/ , , , , ,3 Samtliga nivåer 2002/ , , , , ,7 Samtliga nivåer 2003/ , , , , ,1 Samtliga nivåer 2004/ , , , , ,2 Samtliga nivåer 2005/ , , , , ,4 Grundläggande , , , , ,3 Gymnasial , , , , ,8 Kommun , , , , ,7 Landsting 275 0, , ,5 17 6, ,3 Påbyggnads , , , , ,2 Kommun , , , , ,9 Landsting 93 0, , ,0 9 9, ,8 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

94 Hösten 2006 För att ge en bild av utvecklingen det senaste året redovisas här vissa uppgifter avseende hösten Uppgifterna bygger på den statistik som tidigare utgjort underlag för Skolverkets rapport om Kunskapslyftet. Statistiken omfattade ursprungligen endast den gymnasiala vuxenutbildningen, men har nu utvidgats till att omfatta hela den kommunala vuxenutbildningen. Antalet elever i kommunal vuxenutbildning uppgick hösten 2006 till totalt , en minskning med 6,5 procent sedan föregående höst. Av eleverna studerade inom grundläggande vuxenutbildning, vilket innebar en minskning med 6,0 procent sedan hösten Elevantalet inom gymnasial vuxenutbildning var , en minskning med 6,5 procent sedan hösten Elevantalet inom påbyggnadsutbildningen var 1 564, vilket innebar en minskning med 11,3 procent sedan hösten Antalet kursdeltagare inom kommunal vuxenutbildning uppgick hösten 2006 till totalt , en minskning med 7,0 procent sedan föregående höst. Av kursdeltagarna studerade inom grundläggande vuxenutbildning, vilket innebar en minskning med 7,3 procent sedan hösten Antalet kursdeltagare inom gymnasial vuxenutbildning var , en minskning med 6,7 procent sedan hösten Antalet kursdeltagare inom påbyggnadsutbildningen var 8 500, vilket innebar en minskning med 16,1 procent sedan hösten Hösten 2006 deltog en elev inom kommunal vuxenutbildning i genomsnitt i 3,2 kurser, medan motsvarande uppgift för hösten 2005 var 3,3 kurser. 8.2 Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i komvux uppgick vid mätningen i oktober 2006 till personer. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 65,6 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än året innan. Omräknat till heltidstjänster fanns det lärare i komvux. Andelen av årsarbetskraften som undervisar inom landstingets vuxenutbildning är 0,2 procent. Jämfört med hösten 2005 har antalet tjänstgörande lärare minskat med 4,2 procent, medan antalet lärare omräknat till heltidstjänster minskat med 3,5 procent. Lärartätheten i komvux, uttryckt som antal lärare (heltidstjänster) per 100 heltidsstuderande, ökade från 3,7 till 4,0 per 100 heltidsstuderande mellan hösten 2005 och hösten Lärartätheten var dock densamma som hösten Det är troligt att uppgifter om lärare på kurser som köps av andra anordnare inte rapporteras fullständigt och att lärartätheten därmed kan vara underskattad. 92 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

95 Tabell 56 Lärare i komvux 15 oktober ) Antal lärare omräknat till heltidstjänster Antal lärare (heltidstj.) per 100 heltidsstuderande 2) Genomsnittlig tjänst med Antal tjänstgörande lärare Läsår Pedagogisk högskoleexamen Huvudman Totalt Kvinnor Män göringsgrad i procent Totalt tillsvidareanställning 2002/03 Samtliga lärare , ,0 Andel (%) med ped. högskoleexamen 72,8 77,8 65,5. 75,0 86, /04 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,9 79,5 67,8. 78,1 87, /05 Samtliga lärare , Andel (%) med ped. högskoleexamen 75,6 80,2 67,9. 78,8 87, /06 Samtliga lärare , ,7 3) Andel (%) med ped. högskoleexamen 76,0 80,1 69,1. 78,9 86, /07 Samtliga lärare , ,0 Andel (%) med ped. högskoleexamen 75,6 79,8 68,3. 78,1 85,7. Per huvudman 2006/07 Kommun (samtliga lärare) , ,0 Andel (%) med ped. högskoleexamen 75,8 79,8 68,6. 78,2 85,8. Landsting (samtliga lärare) , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 50,0 60,0 45,8. 53,8 66,3. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2) Antalet heltidsstuderande har beräknats med hjälp av antalet redovisade elevtimmar och innebär att antalet sextiominuterslektioner under respektive hösttermin har dividerats med 270 (18 veckor * 15 sextiominuterslektioner). 3) Uppgifterna har korrigerats efter publicering av Skolverkets rapporter nr 276, nr 277, nr 283, nr 296 och nr 298. Hösten 2006 hade 78,1 procent av årsarbetskraften pedagogisk högskoleexamen. Det är en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med hösten innan. Högst var andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommungruppen övriga, > invånare, 87,5 procent, och lägst var andelen i övriga, < invånare, 63,9 procent. Variationerna mellan kommunerna var stora. Från och med läsåret 2005/06 redovisas vissa uppgifter om studie- och yrkesvägledare i komvux. Eftersom uppgiftsinsamlingen är ny bör uppgifter på kommunnivå tolkas med viss försiktighet. Läsåret 2006/07 fanns totalt, samtliga huvudmän, 352 studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänster), vilket är åtta heltidstjänster färre (-2,2 %) jämfört med föregående läsår. Under samma period har antalet heltidsstuderande minskat med drygt elva procent. Detta innebär att SYV-tätheten, uttryckt som antal studie- och yrkesvägledare (heltidstjänster) per 100 heltidsstuderande, ökade från 0,31 till 0,35 mellan hösten 2005 och Det innebär att det fanns ungefär 1 heltidstjänst per 286 heltidsstuderande hösten Ca 74 procent av studie- och yrkesvägledarna har studie- och yrkesvägledarutbildning vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med läsåret 2005/06. Samtliga dessa var anställda av kommuner. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

96 Tabell 57 Kostnader för komvux fördelade på huvudman och kostnadsslag (löpande priser) Kostnader Den totala kostnaden för komvux år 2006 var miljoner kronor, en minskning sedan 2005 med 4,6 procent i fasta priser. 1 Hösten 1997 inleddes regeringens femåriga satsning på Kunskapslyftet, vilket innebar att staten under finansierade drygt hälften av verksamheten. År 2006 var andelen 41 procent. Kostnaden per elev (omräknat till heltidsstuderande) för den utbildning som samtliga huvudmän anordnar eller upphandlar var kronor per heltidsstuderande år 2006, en minskning med 9,4 procent jämfört med föregående år. Motsvarande kostnad för grundläggande vuxenutbildning uppgick till kronor (-3,7 %) och för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning Kostnad totalt, mkr Samtliga huvudmän Kommunal huvudman Landsting Andel (%) Kostnad per heltidsstud. kr Kostnad totalt, mkr Andel (%) Kostnad per heltidsstud. 1) kr Kostnad totalt, mkr Andel (%) Kostnad per heltidsstud. 2) kr Samtliga nivåer Samtliga nivåer Samtliga nivåer Samtliga nivåer Samtliga nivåer av kommunen anordnad utbildning 3) Totalt undervisning lokaler läromedel/utr./bibl elevvård övrigt Grundläggande vuxenutbildning Totalt av kommunen anordnad utbildning 3) Totalt undervisning lokaler och invent läromedel/utr./bibl elevvård övrigt Gymnasial vuxenoch påbyggnadsutbildning Totalt av kommunen anordnad utbildning 3) Totalt undervisning lokaler och invent läromedel/utr./bibl elevvård övrigt ) Elever har räknats om till heltidsstuderande under året utifrån antal undervisningstimmar på de kurser de deltagit i. (15 timmar om 60 minuter per vecka under 36 veckor har betraktats som heltidsstudier). 2) Elever har räknats om till heltidsstuderande under året utifrån antal elevveckor på de kurser de deltagit i. 3) Exklusive upphandlad utbildning. 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

97 till kronor (-10,8 %). Siffror inom parentes anger förändringen jämfört med år Kostnaden per heltidsstuderande för kommunal huvudman (exklusive upphandlad utbildning) uppgick till kronor år 2006, en minskning med 13,5 procent jämfört med föregående år. För grundläggande vuxenutbildning var motsvarande kostnad kronor (-5,4 %) och för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning kronor (-15,6 %). Komvux i kommunal regi svarade för 99,7 procent av kostnaderna och landstingens komvux för 0,3 procent. En jämförelse mellan de två huvudmännen visar att kostnaden per heltidsstuderande är nästan sex gånger så hög i landstingens komvux som i kommunal komvux. Orsaken till de högre kostnaderna inom landstingens komvux är att utbildningens innehåll är olika hos de två huvudmännen. Landstingen anordnar enbart utbildning inom det kostnadskrävande området naturbruk. Jämfört med kommunernas kostnad för komvux var andelen undervisning mindre än hälften för landstingen och andelen läromedel, utrustning m.m. var fyra gånger så hög. Tabell 58 Antal kursdeltagare som slutfört respektive avbrutit kurs i komvux läsåren 2001/ / Resultat Av de kursdeltagare som fanns registrerade vid något tillfälle under läsåret 2005/06 fullföljde (73,6 %) under läsåret den kurs de påbörjat och (21,4 %) avbröt kursen. Resterande kursdeltagare (5,0 %) deltog vid läsårets slut i kurser som ännu inte var avslutade. I förhållande till läsåret 2004/05 avbröt 0,4 procentenheter fler sina kurser. Män avbröt i högre grad, 24,4 procent, än kvinnor, 20,0 procent och födda utomlands avbröt i högre grad, 23,4 procent, än födda i Sverige, 20,3 procent. Den högsta andelen kursdeltagare som avbrutit kurs redovisas inom den grundläggande vuxenutbildningen, där 27,6 procent avbrutit kurs. Inom gymnasial vuxenutbildning var andelen 20,8 procent. Läsår Utbildningsnivå Kön Huvudman Antal kursdeltagare Slutfört kurs Avbrutit kurs Fortsätter nästa läsår Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2001/02 Samtliga nivåer , , ,2 2002/03 Samtliga nivåer , , ,5 2003/04 Samtliga nivåer , , ,6 2004/05 Samtliga nivåer , , ,2 2005/06 Samtliga nivåer , , ,0 Grundläggande vuxenutbildning , , ,8 Gymnasial vuxenutbildning , , ,7 Påbyggnadsutbildning , , ,1 Kvinnor , , ,0 Män , , ,8 Födda i Sverige , , ,8 Födda utomlands , , ,3 Kommun , , ,9 Landsting , , ,0 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

98 Antalet kursdeltagare som slutförde kurser inom gymnasial vuxenutbildning var Av dessa deltog i kurser där betyg skall sättas. För 12,7 procent av kursdeltagarna saknas uppgift om betyg. Betygsfördelningen för resterande kursdeltagare som fick betyg enligt det målrelaterade betygssystemet redovisas i tabell 59. Diagram 15 Procentuell fördelning av betygen i gymnasial vuxenutbildning under läsåren 1994/ /06 andel (%) kursdeltagare g vg mvg ig /95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 läsår Läsåret 2005/06 var den genomsnittliga betygsfördelningen Icke godkänd 11,7 (10,5) procent, Godkänd 33,0 (32,5) procent, Väl godkänd 32,1 (33,2) procent och Mycket väl godkänd 23,2 (23,7) procent. Siffror inom parentes avser läsåret 2004/05. Under de senaste sju läsåren har andelen kursdeltagare med betygen Väl godkänd minskat, andelen med betygen Godkänd varit relativt konstant och andelen med betygen Icke godkänd ökat. Andelen med betyget Mycket väl godkänd ökade kraftigt mellan läsåren 1994/ /03, men sedan dess har andelen minskat något tre läsår i rad. Av tabellen framgår att andelen kursdeltagare med betyget Mycket väl godkänd var betydligt lägre än genomsnittet i kurserna Matematik B, 14,9 procent och Matematik C, 14,2 procent. Högst andel med betyget Mycket väl godkänd har kursdeltagare i Datorkunskap, 25,6 procent. Liksom i grundskolan och gymnasieskolan hade kvinnor inom gymnasial vuxenutbildning i genomsnitt högre betyg än män och kursdeltagare födda i Sverige hade högre betyg än de som var födda utomlands. 96 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

99 Tabell 59 Betygsfördelning för kursdeltagare som slutfört kurs inom gymnasial vuxenutbildning läsåren 2001/ /06 Läsår Kurs Kön Bakgrund Huvudman Antal kursdeltagare som slutfört kurs Antal kursdeltagare med målrelaterade betyg 1) Därav med betyget Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG) Mycket väl godkänd (MVG) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Gymnasial vux 2001/ , , , ,7 Gymnasial vux 2002/ , , , ,4 Gymnasial vux 2003/ , , , ,1 Gymnasial vux 2004/ , , , ,7 Gymnasial vux 2005/ , , , ,2 Orienteringskurs 2) Datorkunskap , , , ,6 Matematik A , , , ,4 Matematik B , , , ,9 Engelska A , , , ,4 Psykologi A , , , ,7 Samhällskunskap A , , , ,0 Engelska B , , , ,7 Omvårdnad , , , ,0 Svenska B , , , ,2 Arbetsmiljö och säkerhet , , , ,7 Historia A , , , ,3 Medicinsk grundkurs , , , ,9 Svenska A , , , ,5 Matematik C , , , ,2 Etik och livsfrågor , , , ,5 Vård- och omsorgsarbete , , , ,2 Människan socialt o kulturellt , , , ,9 Övriga kurser gymnasial vux , , , ,0 Kvinnor , , , ,6 Män , , , ,1 Födda i Sverige , , , ,6 Födda utomlands , , , ,9 Kommun , , , ,2 Landsting , , , ,3 1) För kursdeltagare med datum för avslutad kurs inom läsåret 2005/06 (exklusive orienteringskurser där betyg ej skall ges) saknar 12,7 procent uppgift om betyg. 2) På orienteringskurser skall enligt förordning inte sättas betyg. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

100 9 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 9.1 Organisation Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) bildades den 1 januari 2002 då Statens skolor för vuxna (SSV) och delar av Distansutbildningsmyndigheten, Distum, slogs samman till en ny myndighet inom vuxenutbildningsområdet. CFL har i uppdrag att främja livslångt lärande för alla genom att stärka och stimulera utvecklingen av flexibelt lärande inom vuxenutbildning och folkbildning. Myndigheten består av två operativa enheter, en i Härnösand och en i Norrköping, samt av ett centralt kansli i Hässleholm. CFL:s utbildningsverksamhet ska komplettera kommunernas utbud genom att erbjuda sådana kurser som inte kan anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen med tillräcklig spridning och regelbundenhet. För utbildningen tillämpas de kursplaner som fastställts av Statens skolverk för den kommunala vuxenutbildningen. Kursplaner för lokala kurser fastställs av styrelsen för CFL. CFL ska, förutom att genomföra distansutbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning, även utveckla metoder och läromedel samt arbeta konsultativt gentemot kommunerna för att stödja dem i arbetet med att skapa flexibla utbildningar med distansmetoder. Distansundervisning ger möjlighet till flexibel kursstart, kursuppläggning, studietakt och metod. I enlighet med CFL:s uppdrag har utbildningsverksamheten i egen regi fortsatt att minska och har avvecklats helt i och med utgången av läsåret 2006/07. CFL:s lärare arbetar med kursdeltagare, kursutveckling, kompetensutveckling av lärare och pedagogisk utveckling inom området IT och lärande. I nedanstående redovisning ingår elever som deltagit i utbildning som finansierats genom ordinarie anslag eller de särskilda medel som tilldelats myndigheten. Härutöver genomför myndigheten uppdragsutbildning bl.a. genom att 98 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

101 sälja utbildningsplatser till kommunerna. Om en kommun köpt utbildning av CFL redovisas den som köpt utbildning i komvux, dvs. den redovisas inte här. Elevutvecklingen under de senaste läsåren redovisas i tabell 60. Tabell 60 Antal elever vid CFL läsåren 2001/ /06 enligt utbildningsnivå Utbildningsnivå Studieform 2001/ / / / /06 Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning CFL (samtliga nivåer) Heldistans Intervallkurser Läsåret 2005/06 deltog samtliga elever vid CFL i Internetbaserade distanskurser på gymnasial nivå. Kurserna har inga kursträffar förutom obligatoriska laborationsmoment. Antagningen till kurser med tryckt material upphörde den 1 juli Det totala antalet elever vid CFL läsåret 2005/06 var 2 086, en minskning med elever (-53,3 %) jämfört med 2004/05. Av eleverna var 42,4 procent män och 57,6 procent kvinnor. 17,7 procent av eleverna var födda utomlands. Tabell 61 Antal elever och kursdeltagare vid CFL läsåret 2005/06 fördelade efter utbildningsnivå, studieform, kön och bakgrund Utbildningsnivå Studieform Kön Elever, totalt Kursdeltagare, totalt Bakgrund Antal Andel (%) Antal Andel (%) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning , ,0 Heldistans , ,0 Intervallkurser Påbyggnadsutbildning Samtliga nivåer , ,0 Heldistans , ,0 Intervallkurser Kvinnor , ,4 Män , ,6 Födda i Sverige , ,0 Födda utomlands , ,0 Andelen elever som var 30 år eller äldre uppgick till 43,8 procent under läsåret 2005/06. Andelen elever som var 30 år eller äldre ökade successivt under åren med Kunskapslyftet då andelen ökade från 50 till 62 procent mellan läsåren 1996/ /00, en utveckling som avbröts läsåret 2000/01. Antalet kursdeltagare läsåret 2005/06 var 3 542, en minskning med kursdeltagare (-52,4 %) jämfört med läsåret 2004/05. Det innebär att eleverna i genomsnitt deltog i 1,7 kurser under läsåret. De femton största kurserna omfattade 75,9 procent av samtliga kursdeltagare. Flest kursdeltagare fanns i kurserna Tyska, 8,0 procent, Spanska, 7,3 procent, Matematik C, 6,8 procent samt Företagsekonomi A, 5,8 procent. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

102 Tabell 62 Kurser med flest kursdeltagare läsåret 2005/06 Antal kursdeltagare Totalt Kvinnor Män Kurser Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Tyska 283 8, , ,9 Spanska 260 7, , ,0 Matematik C 240 6, , ,5 Företagsekonomi A 206 5, ,9 96 5,7 Kemi A 194 5, ,6 90 5,3 Historia A 183 5,2 88 4,7 95 5,6 Naturkunskap B 170 4, ,1 57 3,4 Företagsekonomi B 167 4,7 96 5,2 71 4,2 Biologi A 165 4,7 95 5,1 70 4,2 Fysik A 164 4,6 81 4,4 83 4,9 Ryska 157 4,4 68 3,7 89 5,3 Franska 149 4,2 84 4,5 65 3,9 Filosofi A 137 3,9 70 3,8 67 4,0 Engelska C 128 3,6 93 5,0 35 2,1 Matematik D 86 2,4 41 2,2 45 2,7 Övriga kurser , , ,4 Samtliga kurser , , ,0 9.2 Resurser Tabell 63 Lärare i CFL den 15 oktober Lärare I tabell 63 redovisas antalet lärare under mätveckan i oktober 2001/ /07. Med tjänstgörande lärare avses personer som har en tjänstgöringsomfattning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare med undervisning ingår, men däremot inte personer som var anställda kortare tid än en månad. Antalet tjänstgörande lärare är oförändrat mellan hösten 2005 och hösten 2006, medan antalet lärare omräknat till heltidstjänster har minskat med 71 procent. Med den förändring av verksamhetens karaktär som CFL har inlett har en allt större del av personalen arbetat med utveckling av webbkurser, studiehandledningar och distansmetodik och allt mindre tid har ägnats åt undervisning. Antal lärare omräknat till heltidstjänster Läsår Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig tjänstgöringsgrad med tillsvidare- Pedagogisk utbildning Totalt Kvinnor Män i procent Totalt anställning 2002/03 Samtliga lärare , Andel (%) med pedagogisk utbildning 77,0 75,7 78,4. 77,7 79,0 2003/04 Samtliga lärare , Andel (%) med pedagogisk utbildning 80,4 68,4 88,9. 94,8 96,5 2004/05 Samtliga lärare , Andel (%) med pedagogisk utbildning 83,3 66,7 93,3. 94,1 95,0 2005/06 Samtliga lärare ,9 7 6 Andel (%) med pedagogisk utbildning 81,8 71,4 100,0. 88,8 88,8 2006/07 Samtliga lärare ,0 2 2 Antal med pedagogisk utbildning ,6 2 1 Andel (%) med pedagogisk utbildning 81,8 71,4 100, ,1 100 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

103 Kostnader Kostnaden för CFL uppgick verksamhetsåret 2006 till knappt 29 miljoner kronor. Jämfört med 2005 har kostnaderna minskat med drygt 19 procent i fasta priser. 1 Kostnaderna för CFL finansierades till övervägande delen med statliga anslag. Utöver anslaget har CFL erhållit extra statsbidrag inom ramen för vuxnas lärande (4 miljoner kr). Den största kostnadsposten är utvecklingsarbete som utgör ungefär 71 procent av CFL:s kostnader, medan administration svarar för knappt 5 procent, lokaler för 21 procent och undervisning för 1 procent av kostnaderna. Tabell 64 Kostnader för CFL (löpande priser) Kostnad totalt, milj. kr Andel (%) Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt undervisning 0 1 lokaler och inventarier 6 21 administration 1 5 läromedel/utrustning/bibliotek 0 0 utvecklingsarbete övrigt Resultat Av de kursdeltagare som var registrerade vid CFL under läsåret 2005/06 slutförde 259 (7,3 %) den kurs de påbörjat och (72,9 %) avbröt kursen. Resterande 702 kursdeltagare (19,8 %) deltog vid läsårets slut i kurser som ännu inte var avslutade. Jämfört med föregående läsår har andelen kursdeltagare som slutfört kurs minskat medan andelen som avbrutit kurs har ökat. Ökningen av antalet kursdeltagare som avbrutit kurs förklaras framför allt av att elever som varit inaktiva under flera år, och därmed borde ha avskrivits under tidigare år, har tagits bort ur elevregistret först under läsåret 2005/06. Antalet aktiva kursdeltagare under läsåret 2005/06 är därmed överskattat vilket innebär att andelen kursdeltagare som slutfört kurs är underskattad. Jämfört med kursdeltagare i komvux är studietakten lägre i CFL. Detta beror på att kursdeltagarna ofta kombinerar yrkesarbete med studier och att studier vid CFL kan påbörjas när som helst under året samt bedrivas i den studietakt som kursdeltagaren finner lämplig. 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

104 Tabell 65 Antal kursdeltagare som slutfört respektive avbrutit kurs läsåren 2001/ /06 Läsår Utbildningsnivå Studieform Kön Bakgrund Antal kursdeltagare Slutfört kurs Avbrutit kurs Fortsätter nästa läsår Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2001/02 Samtliga nivåer , , ,9 2002/03 Samtliga nivåer , , ,4 2003/04 Samtliga nivåer , , ,6 2004/05 Samtliga nivåer , , ,4 2005/06 Samtliga nivåer , , ,8 Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning , , ,8 Påbyggnadsutbildning Heldistans , , ,8 Intervallkurser Kvinnor , , ,7 Män , , ,1 Födda i Sverige , , ,0 Födda utomlands , , ,3 Läsåret 2005/06 slutförde 259 kursdeltagare gymnasial vuxenutbildning vid CFL. Av dessa erhöll samtliga betyg enligt det målrelaterade betygssystemet. Fördelningen av betyg inom gymnasial vuxenutbildning i CFL var IG 1,5 procent, G 31,7 procent, VG 33,6 procent och MVG 33,2 procent. Jämfört med komvux var andelen IG betydligt lägre och andelen MVG betydligt högre i CFL. 102 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

105 Tabell 66 Betygsfördelning för kursdeltagare som slutfört kurs inom gymnasial vuxenutbildning läsåretn 2001/ /06 Läsår Kurs Kurstyp Kön Bakgrund Antal kursdeltagare som slutfört kurs Antal kursdeltagare med målrelaterade betyg med betyget Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG) Mycket väl godkänd (MVG) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Gymnasial vux 2001/ , , , ,8 Gymnasial vux 2002/ , , , ,7 Gymnasial vux 2003/ , , , ,6 Gymnasial vux 2004/ , , , ,9 Gymnasial vux 2005/ , , , ,2 Tyska ,7 7 46,7 4 26,7 3 20,0 Spanska ,4 6 21, ,1 Matematik C ,1 7 77, ,1 Företagsekonomi A ,9 8 57,1 0. Kemi A ,3 5 33,3 2 13,3 Historia A ,0 1 12,5 5 62,5 Naturkunskap B , ,4 0. Företagsekonomi B ,9 6 42,9 2 14,3 Biologi A , ,1 1 5,6 Fysik A ,0 3 30,0 3 30,0 3 30,0 Övriga kurser gymnasial vux , , , ,5 Heldistans , , , ,2 Intervallkurser Kvinnor , , , ,0 Män , , , ,5 Födda i Sverige , , , ,8 Födda utomlands , , ,0 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

106 10 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 10.1 Organisation Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (grundsärskolan respektive träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Särvux har egna kursplaner och timplaner. Skolformen vänder sig till vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och eleverna kan välja att studera en enda kurs eller olika kombinationer av kurser. Timplanerna i särvux anger endast riktvärden. En elev kan behöva mer eller mindre tid för att nå ett utbildningsmål och har alltid rätt att fullfölja kursen. Förutsättningen är dock att eleven bedöms ha förmåga att nå ett bestämt utbildningsmål. I likhet med vad som gäller för särskolan har huvudmannaskapet för särvux förts över från landstingen till kommunerna under 1990-talets första hälft. Utbildning anordnades hösten 2006 i totalt 215 kommuner, en minskning med 3 kommuner jämfört med föregående år. För eleverna i 17 av dessa kommuner samordnas undervisningen i sex gymnasieförbund. Särvuxeleverna var bosatta i 251 kommuner vilket var en minskning med 3 kommuner jämfört med föregående läsår. Knappt sex procent, 288 elever, var bosatta (folkbokförda) i en annan kommun än den där skolan är belägen, en något högre andel än föregående läsår då 274 elever, drygt fem procent, kom från en annan kommun. Hösten 2006 fanns det totalt elever i särvux vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Grundsärskolan har minskat med 143 elever (-6,7 %), träningsskolan ökade med 94 elever (-5,7 %) och gymnasiesärskolan ökade med 224 elever (+19 %). 104 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

107 Diagram 16 visar nästan en fyrdubbling, från läsåret 1996/97 och framåt, av antalet elever på gymnasiesärskolenivå medan antalet elever på grund- och träningsskolenivåerna varit mer oförändrade över perioden. Tabell 67 Antal elever i särvux ) 2002/ / / / /07 Särvux Grundsärskolenivå Träningsskolenivå Gymnasiesärskolenivå ) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. Diagram 16 Indexerad elevutveckling index (elevantal 1995/96=100) gymnasiesärskolenivå 150 träningsskolenivå grundsärskolenivå 0 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 läsår 06/07 Det genomsnittliga antalet undervisningstimmar (60 minuter) per elev och vecka är för läsåret 2006/07 2,8, vilket är samma antal timmar som föregående år. Motsvarande uppgifter per studienivå läsåret 2006/07 var för grundsärskolenivån 2,9 (2,8), för träningsskolenivån 2,3 (2,3) och för gymnasiesärskolenivån 3,4 (3,4) elevtimmar. Siffrorna inom parentes avser läsåret 2005/06. Sedan läsåret 1997/98 har antalet undervisningstimmar ökat från 2,2 till 2,8. Den genomsnittliga gruppstorleken inklusive individuell undervisning har under den senaste tioårsperioden ökat från 2,1 till 3,0 elever. Det senaste året ökade gruppstorleken från 2,9 till 3,0 elever. Liksom föregående läsår var medianåldern i särvux 36 år och andelen utlandsfödda elever var ungefär nio procent. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

108 Tabell 68 Elever i särvux 15 oktober fördelade efter studienivå 1) Elever Läsår Studienivå Totalt antal Andel (%) Kvinnor Antal (%) Män Antal (%) Födda i Sverige Antal (%) Födda utomlands Antal (%) Antal elever per grupp 2) Antal elevtimmar per elev under mätveckan 2002/ (48) (52) (92) 369 (8) 2,6 2,6 2003/ (49) (51) (91) 404 (9) 2,7 2,7 2004/ (49) (51) (91) 423 (9) 2,8 2,7 2005/ (49) (51) (91) 445 (9) 2,9 2,8 2006/ (49) (51) (91) 452 ( 9) 3,0 2,8 Grundsärskolenivå (50) 989 (50) (91) 172 ( 9). 2,9 Träningsskolenivå (45) 851 (55) (91) 137 ( 9). 2,3 Gymnasiesärskolenivå (52) 671 (48) (90) 143 (10). 3,4 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. 2) Uppgift om utbildningsnivå samlas inte in per undervisningsgrupp. Antal elever per grupp redovisas därför inte på utbildningsnivå utan som medelvärdet av samtliga undervisingsgruppers storlek Resurser Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) var 414 under mätveckan i oktober Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 63,3 procent. Omräknat till heltidstjänster var antalet lärare 262. Antalet tjänstgörande lärare är detsamma som för tio år sedan medan antalet heltidstjänster har ökat med 22 procent (+47 lärare). Jämfört med föregående år har antalet heltidstjänster ökat med 3,5 procent (+9 lärare). Ungefär 11 procent av årsarbetskraften saknar pedagogisk utbildning. Lärartätheten, beräknad som antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever, var 5,3 i oktober 2006, en ökning från föregående läsår med 0,2 lärare per 100 elever. Läsåret 1996/97 var antalet lärare per 100 elever 5,5. Lärartätheten i särvux kan inte jämföras med lärartätheten inom andra skolformer. Särvuxeleverna undervisas i mindre grupper och dessutom får de betydligt färre undervisningstimmar per vecka än eleverna i andra skolformer. 106 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

109 Tabell 69 Lärare i särvux 15 oktober ) Antal lärare omräknat Antal tjänstgörande lärare till heltidstjänster Genomsnittlig med Antal lärare Läsår Pedagogisk högskoleexamen Totalt Kvinnor Män tjänstgöringsgrad i % Totalt tillsvidareanställning (heltidstjänst) per 100 elever 2002/03 Samtliga lärare , ,4 Andel (%) med ped. högskoleexamen 86,7 86,3 88,5. 91,1 97, /04 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 87,0 87,0 86,8. 90,1 96, /05 Samtliga lärare , ,2 Andel (%) med ped. högskoleexamen 87,5 87,3 88,2. 91,5 96, /06 Samtliga lärare , ,1 Andel (%) med ped. högskoleexamen 85,6 85,8 84,7. 89,0 94, /07 Samtliga lärare , ,3 Antal med ped.högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 84,8 86,4 77,9. 88,9 93,5. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. Kostnader Den totala kostnaden för särvux var 168 miljoner kronor år 2006, vilket är en ökning med knappt 9 miljoner eller cirka 5 procent (i fasta priser) 1 sedan Antalet elever, omräknat till genomsnittselever, var 4 915, en ökning med knappt 2 procent. Räknat per elev var den totala kostnaden kronor 2006, en ökning med kronor i fasta priser sedan Undervisningskostnaden utgör 65 procent av den totala kostnaden. Flera kommuner redovisar inga kostnader för lokaler, vilket delvis förklarar den höga andelen undervisning. Undervisningskostnaden per elev var kronor och varierar avsevärt mellan kommunerna. För 80 procent av kommunerna ligger kostnaden mellan kronor och kronor per elev. Tabell 70 Kostnader för särvux (löpande priser) Kommunal huvudman Kostnad totalt miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev 1) kr Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt undervisning lokaler och inventarier läromedel/utrustning/ skolbibliotek elevvård övrigt ) Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar. 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

110 11 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 11.1 Organisation Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Riktvärdet för undervisningens omfattning i tid är 525 timmar. Riktvärdet får underskridas eller överskridas beroende på hur mycket undervisning eleven behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i kursplanen. Eleven börjar sina studier på den språkliga nivå som bestäms av förkunskaperna och avslutar dem när målen för utbildningen har uppnåtts. Enligt kursplanen bör sfi för analfabeter kombineras med läs- och skrivinlärning i grundläggande vuxenutbildning. För ungdomar i åldrarna år kan sfi kombineras med studier på ett individuellt program i gymnasieskolan. Inom grundläggande vuxenutbildning finns en påbyggnad till sfi, kursen svenska som andraspråk. Kommunerna är huvudmän för sfi och bestämmer hur utbildningen ska organiseras. Detta gäller t.ex. undervisningsintensitet och val av utbildningsanordnare. Sfi anordnas av flertalet kommuner i anslutning till komvux. I en del kommuner anlitas studieförbund, folkhögskolor eller privata anordnare för genomförandet av sfi. Några kommuner har bildat kommunalförbund som anordnar sfi. 2002/03 års kursplan för sfi består av tre olika studievägar om vardera två kurser. Sfi 1 består av kurs A och B, Sfi 2 består av kurs B och C och Sfi 3 består av kurs C och D. Två av kurserna finns i mer än en studieväg. Beroende på studieväg kan var och en av dessa två kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett om kursen är nybörjarkurs eller 108 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

111 fortsättningskurs är kursmålen desamma, men kursen får helt olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. I Sfi 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Sfi 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål. Den elevstatistik som presenteras i det följande avser läsåret 2005/06, dvs. den innehåller endast elever som har studerat enligt 2002/03 års kursplan. Läsåret 2005/06 Läsåret 2005/06 deltog totalt elever i sfi. Det är ungefär fler elever än läsåret innan och det sjätte läsåret i rad som det totala antalet elever ökar. Utgår man från den högsta studieväg eleven studerade på under läsåret så studerade på studieväg 1, på studieväg 2 och på studieväg 3. Av eleverna 2005/06 var nybörjare i sfi. Övriga cirka elever hade påbörjat sfi ett eller flera läsår tidigare. Antalet nybörjare i sfi 2005/06 var högre än läsåret innan ( nybörjare). Antalet nybörjare i sfi 2005/06 är det högsta antalet sedan läsåren 1993/94 och 1994/95 då antalet nybörjare var över Tabell 71 Studieanordnare och elever i sfi läsåren 2001/ /06 År Antal Antal studieanordnare Antal Antal elever per Studieanordnare kommuner elever Kommun Studieanordnare 2001/ / / / / Kommun Studieförbund Annan kommuner hade elever i sfi läsåret 2005/06 jämfört med 242 kommuner 2000/01 och 277 kommuner 1994/95. Sfi är en liten verksamhet i många kommuner. I 39 kommuner var elevantalet under 25, i åtta kommuner var elevantalet lägre än tio. Bara 86 kommuner eller kommunalförbund hade fler än 100 elever 2005/06. Av samtliga elever 2005/06 var (23,2 %) flyktingar, 823 (1,6 %) tillståndssökande och (75,2 %) övriga invandrare. Andelen flyktingar ökade med drygt 1 procentenhet jämfört med läsåret 2004/05. Andelen flyktingar hade dessförinnan minskat varje läsår från och med läsåret 1993/94 då andelen flyktingar uppgick till 72 procent. Med flykting avses en person som efter att ha beviljats uppehållstillstånd mottagits i kommunen och som kommunen har rätt att erhålla ersättning för enligt statsbidragsbestämmelserna för mottagande av flyktingar i kommunen. Med tillståndssökande avses utländsk medborgare som sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige och som ännu inte erhållit beslut. Med övriga invandrare avses elever i sfi som inte är flyktingar eller tillståndssökande. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

112 Tabell 72 Elevernas modersmål och utbildningsbakgrund läsåret 2005/06 Bland eleverna under 2005/06 var arabiska det vanligaste modersmålet elever hade arabiska som modersmål. De därnäst vanligaste modersmålen var thailändska (3 420 elever) och spanska (2 989 elever). De därefter vanligaste språken var somaliska, kurdiska/nordkurdiska, bosninska/kroatiska/serbiska, engelska, polska, ryska, persiska, turkiska, sydkurdiska och albanska, alla med mer än sfi-elever. Nästan 70 procent av sfi-eleverna hade något av dessa språk som modersmål. Bland de resterande eleverna var 122 språk representerade. De flesta av dessa språk talades bara av enstaka elever. 109 språk talas av färre än tio elever och nio språk talas bara av en elev vardera. Modersmål Antal elever Antal Antal utbildningsår i hemlandet Totalt Kvinnor Män Flyktingar Tillståndssökande Övriga invandrare 0 6 år 7 9 år år 13 år Samtliga Albanska Arabiska Bosniska/Kroatiska/ Serbiska Engelska Kinesiska Kurdiska/Nordkurdiska Persiska Polska Ryska Somaliska Spanska Sydkurdiska (Sorani) Thailändska Tigrinska (Tigrinja) Turkiska Övriga Av det totala antalet elever läsåret 2005/06 var 59,0 procent kvinnor och 41,0 procent män. Könsfördelningen är därmed ungefär densamma som de fem närmast föregående åren då andelen kvinnor var omkring 60 procent. Andelen kvinnor har ökat sedan mitten av 90-talet, läsåret 1994/95 var andelen 52 procent. Andelen kvinnor varierade också mellan språkgrupperna. Bland elever med thailändska som modersmål var andelen kvinnor över 95 procent. Bland elever med engelska och italienska som modersmål och med minst 100 elever med samma modersmål, var andelen kvinnor under 40 procent. Elevernas medianålder var 32 år läsåret 2005/06. 17,9 procent av eleverna var yngre än 25 år och 12,8 procent var 45 år eller äldre. Kvinnor och män i sfi hade samma medelålder, 33 år. De enda uppgifter som finns om sfi elevernas utbildningsbakgrund är antalet utbildningsår i hemlandet, dvs. ett grovt mått på tidigare utbildning. 30,0 procent av sfi-eleverna 2005/06 hade en minst trettonårig tidigare utbildning, 60,7 procent hade en utbildning som var tio år eller längre och 10,8 procent hade en tidigare utbildning som var högst tre år. 110 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

113 Invandrare med den allra kortaste utbildningen måste i allmänhet delta i läs- och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning innan eller parallellt med sfi studierna. Det finns brister i sfi-statistiken genom att elever som egentligen bedriver sfi studier av några kommuner betraktas som elever enbart i grundläggande vuxenutbildning och därför inte rapporteras. Elevantalet i sfi kan alltså vara underskattat och utbildningsnivån därmed överskattad. Utbildningsbakgrunden varierade mycket mellan elever med olika modersmål. För de modersmål som hade mer än 100 elever i sfi hade elever med japanska som modersmål i genomsnitt en 15-årig tidigare utbildning och elever med engelska och hindi i genomsnitt en 14-årig tidigare utbildning. Elever med sorani, vietnamesiska och thailändska som modersmål hade i genomsnitt gått åtta år i utbildning och elever med somaliska som modersmål i genomsnitt drygt fem år Resurser Tabell 73 Lärare i sfi 15 oktober ) Lärare Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) var under mätveckan i oktober Det är en ökning med 329 lärare jämfört med föregående år. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden ökade, från 74,4 procent av heltid i oktober 2005 till 76,4 procent i oktober Omräknat till heltidstjänster var antalet lärare i oktober 2006, vilket är 284 fler årsarbetare än vid mätningen i oktober Antalet elever ökade med drygt 26 procent mellan hösten 2005 och 2006 medan antalet lärare (omräknat till heltidsstjänster) ökade med knappt 24 procent. Det innebär att lärartätheten (antalet lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever) minskade från 4,3 till 4,2 lärartjänster per 100 elever. 29,7 procent av lärarna (omräknat till heltidstjänster) saknade pedagogisk högskoleexamen, vilket är knappt tre procentenheter högre än året. Andelen Läsår Pedagogisk högskoleexamen Utbildningsanordnare Antal tjänstgörande lärare Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i % Antal lärare omräknat till heltidstjänster med tillsvidareanställning Totalt Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever Totalt Kvinnor Män 2002/03 Samtliga lärare , ,6 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,2 74,9 70,0. 74,8 85, /04 Samtliga lärare , ,8 Andel (%) med ped. högskoleexamen 72,1 73,1 66,7. 72,8 84, /05 Samtliga lärare , ,3 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,7 75,9 68,4. 74,2 83, /06 Samtliga lärare , ,3 Andel (%) med ped. högskoleexamen 72,4 73,7 66,0. 72,9 82, /07 Samtliga lärare , ,2 Antal med ped. högskoleexamen , Andel (%) med ped. högskoleexamen 70,1 71,8 61,8. 70,3 81,6. Per utbildningsanordnare Kommun (samtliga lärare) , ,8 Andel (%) med ped. högskoleexamen 74,6 75,6 69,0. 74,9 86,6. Annan (samtliga lärare) , ,7 Andel (%) med ped. högskoleexamen 50,7 54,0 38,2. 50,3 52,3. 1) Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

114 lärare som saknar pedagogisk högskoleexamen är liksom tidigare år betydligt större hos andra utbildningsanordnare än i sfi i kommunernas regi. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var 74,9 procent i sfi i kommunal regi och 50,3 procent hos andra utbildningsanordnare. Kostnader Kommunernas kostnader för sfi uppgick år 2006 till miljoner kronor, en ökning sedan 2005 med knappt 13 procent i fasta priser. 1 Kostnaden per heltidsstuderande var kronor, en minskning med knappt 8 procent i jämförelse mot föregående år. Kostnadsminskningen per elev förklaras av att antalet elever har ökat kraftigt. Läsåret 2002/2003 infördes en ny kursplan i sfi. Den nya kursplanen gör det möjligt för deltagarna att kombinera eller integrera kurser inom sfi med studier i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Förändringen har inneburit att sättet att beräkna en heltidsstuderande har ändrats. Antalet heltidsstuderande beräknas genom att ta hänsyn till såväl undervisningstid som tid i praktik. Eftersom detta sätt att rapportera är nytt har uppgifterna sannolikt en lägre kvalitet än tidigare varför uppgifter om antalet heltidsstuderande och kostnader per heltidsstuderande får användas med viss försiktighet Resultat Sfi är en skolform där eleverna kan påbörja och avsluta utbildningen när som helst under året. Undervisning för en elev med rätt till sfi ska finnas att tillgå så snart som möjligt. Om det inte finns särskilda skäl ska undervisningen kunna påbörjas inom tre månader. Undervisningen bör bedrivas kontinuerligt under hela året, endast med uppehåll för semester. Eftersom eleven börjar studierna på sin språkliga nivå och avslutar dem när målen för utbildningen har uppnåtts, kan studietiden variera kraftigt. För att bedöma resultaten i sfi måste därför en grupp elever som börjat under samma tidsperiod följas under relativt lång tid. Genom det statistiksystem som infördes 1993/94 är det nu möjligt att följa eleverna under en längre tidsperiod, hittills under 13 läsår, t.o.m. 2005/06. Av de ca elever som började i sfi någon gång under 1993/94 hade 48,4 procent godkänts t.o.m. läsåret 1995/96, dvs. efter i genomsnitt två och ett halvt år. Efter 8 år dvs. till och med 2000/01, var 53,4 procent godkända i sfi och efter 13 år (t.o.m. läsåret 2005/06) var 54,5 procent godkända i sfi. Här ingår de elever som godkänts enligt 2002/03 års kursplan studieväg 3 kurs D eller äldre kursplan. Flertalet av de elever som godkändes på sfi-kursen många år efter att sfi påbörjades eller som fortfarande går kvar i sfi det trettonde året har säkert gjort ett eller flera uppehåll under perioden. Av de ca nybörjarna i sfi någon gång under 1994/95 var på motsvarande sätt 44,1 procent godkända i sfi efter i genomsnitt två och ett halvt år, dvs. t.o.m. läsåret 1996/97. Efter tolv år (t.o.m. läsåret 2005/06) var andelen godkända 50,7 procent. 1 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

115 Tabell 74 Studieresultat i sfi två år efter startåret för nybörjare i sfi 1993/ /04 I den senaste nybörjargruppen i sfi som kan följas i genomsnitt två och ett halvt år, nybörjare läsåret 2003/04, hade 32,7 procent godkänts på den tiden vilket är något lägre än för nybörjarna läsåret 2002/03 (33,6 %). Här ingår de elever som antingen har godkänts enligt studieväg 3, kurs D. Ytterligare drygt sex procent godkändes på studieväg 2 (kurs C) och knappt två procent på studieväg 1 (kurs B). Andelen nybörjare 2003/04 och som fortfarande fanns i utbildning 2005/06 var 24,8 procent och var högre än för nybörjarna 2002/03 och 2001/02 men ungefär densamma som för nybörjarna 2000/01. Andelen som slutat utan att ha godkänts eller som avbrutit utbildningen var 34,0 procent, vilket är den lägsta andelen sedan 1993/94. Antal elever avslutat utbildningen med godkänt resultat andel (%) som två år efter startåret avslutat Sfi 2, kurs C eller Sfi 1, kurs B avbrutit utbildningen/gjort studieuppehåll fortsätter utbildningen nästa läsår Nybörjare 1993/ ,4. 41,8 9,8 Nybörjare 1994/ ,1. 44,8 11,1 Nybörjare 1995/ ,3. 52,6 10,1 Nybörjare 1996/ ,6. 54,4 11,0 Nybörjare 1997/ ,8. 51,5 10,7 Nybörjare 1998/ ,3. 52,3 10,4 Nybörjare 1999/ ,3. 55,4 9,2 Nybörjare 2000/ ,9 1) 0,9 42,7 24,5 Nybörjare 2001/ ,5 1) 3,4 48,6 13,5 Nybörjare 2002/ ,6 1) 6,7 39,5 20,2 Nybörjare 2003/ ,7 2) 8,5 34,0 24,8 1) I denna uppgift ingår elever som har godkänts enligt äldre kursplan eller 2002/03 års kursplan studieväg 3, kurs D. 2) I denna uppgift ingår endast elever som har godkänts enligt 2002/03 års kursplan studieväg 3, kurs D. Av nybörjarna 2003/04 hade således 32,7 procent godkänts på studieväg 3 kurs D t.o.m. läsåret 2005/06. 13,3 procent godkändes redan under det första året, 14,3 procent under det andra året och ytterligare 5,1 procent under det tredje året. För dem som godkänts på någon av de lägre studievägarna (studieväg 1 kurs B eller studieväg 2 kurs C) var motsvarande siffror 2,0 procent under det första året, 3,6 procent under det andra året och ytterligare 2,9 procent t.o.m. läsåret 2005/06. Varje kurs i 2002/03 års kursplan kan utgöra den avslutande kursen. Inkluderas även de elever som godkänts på studieväg 1 kurs A, studieväg 2 kurs B eller studieväg 3 kurs C, hade 62,9 procent av nybörjarna godkänts på någon kurs, oavsett studieväg, efter två och ett halvt år. Diagram 17 Studieresultat i sfi inom ett, två respektive tre år för nybörjare i sfi 2003/04 godkända på studieväg 3 kurs d godkända på studieväg 1 kurs b eller studieväg 2 kurs c avbrott/uppehåll fortsätter utbildningen nästa läsår 2003/ / / Procent beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

116 Sambandet mellan tidigare utbildning och resultat i sfi är starkt. 45,5 procent av nybörjarna 2003/04 med en minst 13-årig tidigare utbildning godkändes i sfi inom två och ett halvt år mot bara 13,4 procent av dem som hade en högst sexårig utbildning och 19,1 procent av dem med en 7 9-årig utbildning. Vid jämförelser mellan elever med olika utbildningsbakgrund är det värt att notera att elever med kort utbildningsbakgrund inte alltid har samma förutsättningar att snabbt lära sig det svenska språket. Elever med kort utbildningsbakgrund måste ofta först delta i läs- och skrivinlärning och inlärningstiden kan därmed bli längre. I de allra flesta språkgrupper godkändes elever med längre utbildning i högre grad än elever med kortare utbildning. Det fanns dock skillnader mellan olika språkgrupper. Knappt 29 procent av de högutbildade eleverna (minst 13 års utbildning) med t.ex. kinesiska som modersmål godkändes i sfi inom två och ett halvt år mot cirka hälften av de högutbildade med t.ex. albanska och persiska som modersmål. Av de högutbildade eleverna med tyska som modersmål godkändes ungefär 62 procent inom två och ett halvt år. Studieresultatet varierar också mellan olika åldersgrupper och språkgrupper. Mönstret är relativt likartat mellan åren. Yngre elever godkänns i högre grad än äldre elever. Elever med vissa modersmål godkänns genomgående i större utsträckning än andra. Det hänger självfallet samman både med olikheter i utbildningsbakgrund mellan elever från olika delar av världen och att de språkliga skillnaderna gentemot svenskan är större eller mindre. Ungefär 57 procent av eleverna med ryska som modersmål godkändes på sfi-kursen inom två och ett halvt år, vilket är den högsta andelen bland de tio språkgrupper som hade störst antal sfi-nybörjare 2003/04. Därefter följer bosniska/kroatiska/serbiska, persiska och spanska med ungefär 42, 40 respektive 35 procent. Lägst andel godkända efter i genomsnitt två och ett halvt år hade elever med somaliska och thailändska som modersmål, cirka 15 respektive 21 procent. Riktmärket för hur många undervisningstimmar som behövs för att uppnå godkänt resultat i sfi är 525 timmar. Denna tid kan överskridas eller underskridas beroende på vad den enskilde eleven behöver för att klara kursens mål. Elever som godkändes under sitt första år har självfallet i genomsnitt deltagit i färre undervisningstimmar än de som godkändes under det tredje läsåret. På grund av studieuppehåll och olika studieintensitet varierar emellertid antalet timmar betydligt även bland de elever som godkändes först 2005/06. I genomsnitt hade nybörjarna 2003/04, som godkänts enligt sfi 3, kurs D t.o.m. 2005/06, deltagit i 389 timmars undervisning under en period på i genomsnitt 11,5 månader. För nybörjarna 2002/03 var motsvarande siffra 405 timmar under en period på i genomsnitt 11,7 månader. 114 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

117 12 Kompletterande utbildningar 12.1 Organisation En kompletterande utbildning är en utbildning som anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person och antingen utgör ett komplement till gymnasieskolan eller motsvarande utbildningar eller har lägst genomgången gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning eller viss yrkeserfarenhet som antagningskrav men som inte kan anses vara jämförbar med en högskoleutbildning enligt högskolelagen. 1 Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, hantverksutbildningar, dansutbildningar, utbildningar inom design och mode, ekonomi, teknik och hälsa. Kompletterande utbildningar kan ställas under statlig tillsyn. Sådana utbildningar kan även förklaras berättiga de studerande till studiestöd om utbildningen är värdefull ur nationell synpunkt t.ex. ökar tillgången på värdefull yrkesskicklighet som det finns ett nationellt intresse av. Utbildningar kan få statsbidrag om de bedöms särskilt värdefulla från nationell synpunkt t.ex. bidrar till att bevara det svenska kulturarvet. Skolverket beslutar om statlig tillsyn och statsbidrag. Skolverket beslutar även för vilka utbildningar de studerande kan få studiestöd enligt studiestödsförordningen. Förutsättningar för att statligt stöd ska utgå är att utbildningen är utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund eller på beprövad erfarenhet. Utbildningen ska ha en viss omfattning, en plan över utbildningens innehåll och mål, godtagbara inträdesvillkor och urvalsgrunder, kompetenta lärare och handledare samt en ansvarig person som leder utbildningen. De studerande ska få betyg eller intyg efter utbildningens slut. Endast skäliga elevavgifter får tas ut. 1 Förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

118 För att en utbildning ska kunna förklaras berättiga de studerande till studiestöd och för att få statsbidrag ska huvudmannen även ha en styrelse eller ledningsgrupp för utbildningen, godtagbara kursplaner samt en plan för kompetensutveckling och hur uppföljning och utvärdering av verksamheten ska ske. I nedanstående tabell redovisas antal skolor som genomförde utbildningar hösten 2006, antal utbildningar samt antal studerande som deltog i utbildningarna. Tabell 75 Antal skolor, utbildningar samt studerande vid de kompletterande utbildningarna hösten med fördelning på olika slag av statligt stöd Antal Antal utbildningar Antal studerande Statligt stöd skolor Totalt Kvinnor Män Hösten 2002 Totalt Hösten 2003 Totalt Hösten 2004 Totalt Hösten 2005 Totalt Hösten 2006 Totalt med Tillsyn Tillsyn och studiestöd Tillsyn, studiestöd och statsbidrag Tillsyn och statsbidrag År 2001 var första gången statistik om studerande insamlades för samtliga kompletterande utbildningar och med fördelning på olika slag av statligt stöd. Tidigare år har insamlingen endast omfattat viss del av de kompletterande utbildningarna. Dessa värden är inte jämförbara med de här redovisade uppgifterna. Inför 2003 gjorde Skolverket en omfattande översyn av det statliga stödet till kompletterande utbildningar. Översynen innebar att många huvudmän gjorde om sina utbildningar helt eller delvis. Under 2003 pågick därför utbildningar som påbörjats under tidigare år, enligt gamla kursplaner samtidigt som nya utbildningar påbörjades. Samma utbildning betraktades då ofta som två utbildningar. Antalet utbildningar ökade därmed från 213 utbildningar hösten 2002 till 267 utbildningar hösten Hösten 2004 var antalet utbildningar nere på samma nivå som för 2002, d.v.s. 217 utbildningar. Hösten 2005 sjönk antalet utbildningar till 203 och hösten 2006 var antalet utbildningar på samma nivå som 2004, d.v.s. 218 utbildningar. Jämfört med hösten 2005 ökade antalet utbildningar med drygt sju procent och antalet studerande ökade med drygt sex procent. Andelen kvinnor i kompletterande utbildningar var 69 procent hösten Liksom föregående år var majoriteten av de studerande under 30 år, 65 procent. Medelåldern var 29 år. Många inriktningar på utbildningarna De kompletterande utbildningarna har olika inriktning. Längden på utbildningarna varierar också från kortare kurser till 3-åriga utbildningar. Utbildningarna följer inte heller alltid den gängse terminsindelningen. En följd av detta är att såväl antal utbildningar som antal studerande varierar över året. I här redovisade tabeller presenteras antal studerande höstterminen beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

119 Tabell 76 Antal utbildningar och studerande fördelade efter utbildningarnas inriktning hösten 2006 Utbildningens inriktning Antal utbildningar Antal studerande Andel (%) kvinnor Medelålder Totalt Dans, teater, musik Design, mode Djurvård Ekonomi, konsumentekonomi, kommunikation, media Flyg Hantverk Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Konst Teknik ) Uppgift saknas om ålder för 80 studerande varför uppgiften om medelålder avser studerande. De kompletterande utbildningarna har många och ganska olikartade inriktningar. Av de nio inriktningarna fördelar sig de studerande relativt jämt på de fem största inriktningarna med mellan 15 och 20 procent vardera av de studerande. Högst antal studerande har utbildningar med inriktning hudvård, hårvård, hälsa, friskvård och miljö medan utbildningar inom djurvård och teknik endast har drygt en procent vardera av de studerande Resurser Nedan presenterade uppgifter om lärare respektive kostnader avser endast utbildningar som omfattas av studiestöd och/eller statsbidrag. För utbildningar som endast har statligt stöd i form av tillsyn samlas inte dessa uppgifter in. Lärare Att de kompletterande utbildningarna har olika inriktningar avspeglas också i sammansättningen av lärare. Många av lärarna har specialkompetens och arbetar bara ett begränsat antal timmar vid resp. utbildning. Tjänstgörande lärare vid de utbildningar som omfattades av studiestöd och/eller statsbidrag var hösten 2006 totalt 976 personer, motsvarande 353 heltidstjänster. Av de tjänstgörande lärarna hade 20 procent en pedagogisk högskoleexamen. 48 procent av lärarna var kvinnor. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

120 Tabell 77 Lärare 15 oktober Kompletterande utbildningar med studiestöd och/eller statsbidrag Läsår Utbildningar Antal tjänstgörande lärare Andel (%) med ped. Andel (%) högskoleexamen med tillsv. Totalt Kvinnor Män anställning 1) Totalt Antal lärare omräknat till heltidstjänster med ped. högskoleexamen med tillsv. anställning 1) 2002/03 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) /04 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) /05 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) /06 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) /07 Utbildningar med statsbidrag/studiestöd studiestöd 2) statsbidrag 3) ) Uppgifterna om antal och andel tillsvidareanställda har korrigerats för läsåren 2002/03 och 2003/04. 2) hit räknas de kompletterande utbildningar som står under statlig tillsyn samt berättigar till studiestöd men inte statsbidrag 3) Hit räknas de kompletterande utbildningar som står under statlig tillsyn, berättigar till studiestöd och erhåller statsbidrag. Ett fåtal av dessa utbildningar berättigar inte till studiestöd. Kostnader Den totala kostnaden för utbildningar som berättigar till studiestöd och/eller statsbidrag var 334 miljoner kronor. Av dessa svarade undervisningen för 42,4 procent och lokaler och inventarier för 24,9 procent. I fasta priser 2 var totalkostnaden nio procent högre än föregående år. Antalet studerande ökade med tolv procent och kostnaden per årselevplats minskade med tre procent. 2 Fasta priser är beräknade med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI förändrades med knappt 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

121 Tabell 78 Huvudmannens kostnader (löpande priser). utbildningar med studiestöd och/eller statsbidrag Utbildningar med studiestöd och/eller statsbidrag Totalkostnad Undervisning Lokaler och inventarier Läromedel, utrustning och skolbibliotek Elevvård Övrigt 2002 Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr kompletterande utbildningar som berättigar till studiestöd 2) Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr kompletterande utbildningar med statsbidrag 3) Kostnader totalt, tkr Kostnader per årselevplats 1), kr ) Med årselevplats avses en elevplats i heltidsutbildning. 2) Hit räknas de kompletterande utbildningar som står under statlig tillsyn samt berättigar till studiestöd men inte statsbidrag. 3) Hit räknas de kompletterande utbildningar som står under statlig tillsyn, berättigar till studiestöd och erhåller statsbidrag. Ett fåtal av dessa utbildningar berättigar inte till studiestöd. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

122 13 Svensk utbildning i utlandet 13.1 Organisation Syftet med svensk utbildning i utlandet är att underlätta för svenskar med barn i skolåldern att under en begränsad period acceptera en tjänst förlagd till utlandet. Att det finns tillgång till skolor med undervisning som motsvarar den svenska skolans är viktigt ur detta perspektiv. Därför är detta också det grundläggande skälet till varför staten har beslutat att stödja utbildning av utlandssvenska barn. Förutsättningen är dock att anställningen i utlandet ska tjäna svenska intressen. Svensk statsunderstödd utbildning finns för närvarande i följande former svensk utlandsskola, dvs. reguljär utbildning på grundskole- och gymnasienivå distansundervisning för ungdomar i årskurs 7 9 och gymnasieungdomar kompletterande svensk undervisning undervisning vid utländsk skola (internationell skola), en utökad form av kompletterande svensk undervisning Europaskolor Behöriga till den reguljära utbildningen vid svensk utlandsskola, och därmed statsbidragsberättigande för den som anordnar utbildningen, är elever som uppfyller de krav som anges i Förordning om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (SFS 1994:519 senast ändrad 2004:713). Som krav gäller i huvudsak att minst en förälder ska tjänstgöra vid svensk eller internationell organisation, vid ett svenskt företag eller vara sysselsatt med kulturell verksamhet som familjens försörjning är beroende av. Icke behöriga barn tas emot i mån av plats, men skolan har inte rätt till statsbidrag för dem. 120 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

123 Behöriga och därmed statsbidragsberättigade är också norska grundskoleelever som undervisas vid svenska utlandsskolor. Ett samarbetsavtal är upprättat mellan Sverige och Norge där man enats om att ta emot varandras elever i sina respektive utlandsskolor. Detta avtal omfattar inte gymnasieskolan. Även med Finland finns ett samarbetsavtal. Tillämpningen av detta skiljer sig något från hur samarbetet med Norge genomförs, exempelvis rekvirerar utlandsskolorna statsbidrag för finska elever direkt från finska staten. Behörighetskraven för elever som vill delta i distansundervisning är i stort desamma som för den reguljära undervisningen. Kravet för att vara behörig till kompletterande svensk undervisning är dock endast att minst en förälder är svensk medborgare. Svenska utlandsskolor De svenska utlandsskolorna kan delas in i tre grupper. Skolor som kommit till på initiativ av ett eller flera företag och som huvudsakligen ordnar undervisning för barn till företagens tjänstemän, missionsskolor och den stora gruppen övriga skolor med barn från olika kategorier. Huvudman för en skola är oftast en svensk skolförening på orten, en missionsorganisation eller ett svenskt företag. Svenska utlandsskolor återfanns läsåret 2006/07 i 18 länder. Undervisning bedrevs för elever i grundskolan vid samtliga (25) svenska utlandsskolor. I Kecskemét i Ungern har en skola tillkommit det senaste året och skolorna i Buraidah och Medinah, Saudiarabien har upphört. Sex av de 25 utlandsskolorna erbjuder både grundskole- och gymnasieundervisning och vid 21 av utlandsskolorna bedrivs även undervisning i förskoleklass. Antalet skolor är flest i Europa (18), Afrika och Asien har tre och Amerika en utlandsskola. Diagram 18 Svenska utlandsskolor läsåret 2006/07 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

124 Tabell 79 Utbildning vid svenska utlandsskolor, 15 oktober, Läsår Antal länder Antal skolor Förskoleklass Totalt Antal elever i Grundskolan 1) Gymnasieskolan Handledning vid distans- Totalt behöriga 2) Totalt behöriga undervisning Kompletterande svensk undervisning 3) 2002/ ) / ) / ) / ) / ) ) Både behöriga och obehöriga elever som deltar i reguljär grundskoleutbildning i utlandet. 2) elever från Sverige som uppfyller kraven för behörighet samt elever från Norge som enligt samarbetsavtal ska erbjudas undervisning. 3) Uppgifterna avser enbart kompletterande svensk undervisning som bedrivs i svenska utlandsskolor. 4) 73 av eleverna i förskoleklass läsåret 2002/03 var behöriga. 5) 77 av eleverna i förskoleklass läsåret 2003/04 var behöriga. 6) 65 av eleverna i förskoleklass läsåret 2004/05 var behöriga. 7) 55 av eleverna i förskoleklass läsåret 2005/06 var behöriga. 8) 59 av eleverna i förskoleklass läsåret 2006/07 var behöriga. Läsåret 2000/01 utökades verksamheten vid svenska utlandsskolor med förskoleklass. Uppgifter om verksamheten redovisas från och med läsåret 2002/03 då antalet förskoleklasselever var 102. Antalet elever i förskoleklass ökade läsåret 2006/07 till 89, en ökning med drygt sju procent från föregående läsår. Antalet grundskoleelever vid svenska utlandsskolor har minskat med tre procent det senaste läsåret, från 816 till 792. Av det totala antalet elever går merparten, 612 elever, i någon av årskurserna 1 6, medan 180 elever går i årskurserna 7 9. I årskurserna 1 6 har antalet elever minskat med 17 (-3 %) och i årskurs 7 9 med 7 elever (-4 %) det senaste året. Andelen 6-åringar i årskurs ett är 17 procent (20 elever), en ökning med två procentenheter från föregående år. I den kommunala grundskolan i Sverige var 1,7 procent sex år eller yngre och motsvarande andel för de fristående grundskolorna i Sverige var 4,6 procent. Vid flertalet svenska utlandsskolor, 17 av 25, deltog elever från andra länder än Sverige i undervisning på grundskolenivå. Läsåret 2006/07 kom 152 elever (19 %) från annat land än Sverige. Av de utländska eleverna kom 74 elever från Norge, 29 från Finland och 49 från övriga länder. Antalet elever i svenska utlandsskolor på gymnasial nivå ökade med 85 (+29 %) elever läsåret 2006/07. Av de sammanlagt 375 elever som deltog i gymnasieutbildning fanns 327 elever i Europa varav 97 i vardera Brüssel och Fuengirola, 65 i London, 35 i Madrid och 33 i Paris. Återstående 48 elever fanns i Nairobi, Kenya. Av gymnasieeleverna var det 87 svenska elever som uppfyllde kraven för behörighet (därmed statsbidragsberättigade). Av den resterande gruppen kom 238 från Sverige, 29 från Norge, 14 från Finland och sju från övriga länder. 122 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

125 Tabell 80 Antal elever i reguljär utbildning vid svenska utlandsskolor 15 oktober Läsår Nivå Antal elever i Europa Asien Afrika Amerika Samtliga 2002/ / / / / med undervisning i förskoleklass 1) grundskolan åk åk gymnasieskolan med inriktning mot Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Övrig inriktning 2) ) Läsåret 2002/03 redovisas uppgifter om elever i förskoleklass vid utlandsskolorna för första gången. Verksamhet med förskoleklass vid utlandsskolorna startade 2000/01. 2) Elever som går på IB (International Baccalaureate) samt elever som läser enligt norsk läroplan. Gymnasieutbildningen bestod läsåret 2006/07 liksom föregående läsår endast av studieförberedande program. Knappt två tredjedelar av eleverna hade valt en utbildning med samhällsvetenskaplig inriktning 25 procent naturvetenskaplig inriktning och tio procent av eleverna hade valt International Baccalaureate eller finsk alternativt norsk läroplan. Distansundervisning Utöver den reguljära grund- och gymnasieutbildningen erbjuds också annan utbildning för utlandssvenskar i form av distansundervisning och kompletterande svensk undervisning. Distansundervisning kallades tidigare korrespondensundervisning. Utbildningsformen är avsedd för ungdomar som skulle varit elever i någon av grundskolans årskurser 7 9 eller på gymnasieskolan, men som bor på en ort där svensk undervisning på de nivåerna inte bedrivs. Elev som är behörig till distansundervisning har rätt till studiematerial utan kostnad och att få handledning om det på orten finns en svensk utlandsskola. Totalt 34 elever deltog läsåret 2006/07 i distansundervisning med handledning vid 11 svenska utlandsskolor, en minskning med 23 elever från läsåret 2005/06. Ytterligare 89 elever deltog i distansundervisning utan att få handledning från personal vid svensk utlandsskola. Kompletterande svensk undervisning Kompletterande svensk undervisning är avsedd för barn och ungdomar som deltar i utländsk utbildning och som vill upprätthålla och utveckla sina kunskaper i svenska och om Sverige. Den omfattar normalt några timmar i veckan och följer en särskild kursplan som Skolverket utarbetat. Kompletterande svensk undervisning anordnas av flertalet svenska utlandsskolor, men kan också anordnas av annan huvudman vanligtvis en svensk skolförening. Totalt deltog läsåret 2006/07 knappt elever (inklusive elever i utländsk skola, se nedan) i kompletterande svensk undervisning. Av dem undervisades 305 vid 15 av de 25 svenska utlandsskolorna där utlandsskolan i Genève hade beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

126 flest elever, 57. Majoriteten av eleverna undervisades alltså genom andra huvudmäns försorg. Utländsk skola En internationell skola, Lycée International i Saint Germain-en-Laye utanför Paris får statsbidrag för att bedriva en utökad form av kompletterande svensk undervisning. Skolan är en statlig fransk grund- och gymnasieskola som har en svensk sektion där 125 elever (+8 obehöriga) undervisades 6 8 timmar i veckan läsåret 2006/07. Den utökade svenska undervisningen vid American School of Warszaw fortsatte sin verksamhet läsåret 2006/07 med 32 deltagande elever (34 föregående år) liksom den svenska skolföreningen i Hanoi med i stort sett oförändrat antal elever (20). Europaskolor Det finns cirka barn/elever från medlemsländerna, fr o m 1995 även från Sverige, som går i Europaskolor. Dessa finns i Bryssel och Mol i Belgien, Culham i England, Varese i Italien, Luxemburg, Bergen i Nederländerna, Alicante i Spanien, Frankfurt, Karlsruhe och München i Tyskland. Sverige har byggt upp svenska sektioner i Bryssel och Luxemburg. Eleverna går från ungefär fyra års ålder, två år, i förskolan (77 svenska elever läsåret 2006/07), därefter från sex års ålder i primärstadiet under fem läsår (220 svenska elever läsåret 2006/07) och slutligen i sekundärstadiet under sju läsår (241 svenska elever läsåret 2006/07) där studierna avslutas med europeisk studentexamen (Baccalaureate Européenne en motsvarighet till IB = International Baccalaureate), som ger behörighet till EU-ländernas universitet och högskolor. Undervisningen följer speciella läroplaner, kurs- och timplaner. Europaskolornas verksamhet redovisas här endast på detta sätt (elevdata m.m. ingår inte i tabellerna 74 79). Mer information om verksamheten finns på Europaskolornas webbsida Resurser Lärare Hösten 2006 tjänstgjorde 279 lärare (varav 20 förskollärare) vid de svenska utlandsskolorna. Av dessa arbetade 216 vid skolor i Europa. Sextionio procent av lärarna tjänstgjorde minst 40 procent, en grupp som minskat med fem procentenheter det senaste läsåret. Liksom vid skolorna i Sverige är kvinnorna i klar majoritet inom lärarkåren. Andelen kvinnliga lärare är 73 procent, en något högre andel än föregående läsår (71 %). Andelen lärare med pedagogisk utbildning är knappt 83 procent och har därmed ökat med en knapp procentenhet sedan föregående läsår. 124 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

127 Tabell 81 Lärare vid svenska utlandsskolor 15 oktober Läsår Antal tjänstgörande lärare Pedagogisk utbildning Kvinnor Män Totalt 2002/03 Lärare totalt Andel (%) med pedagogisk utbildning /04 Lärare totalt Andel (%) med pedagogisk utbildning /05 Lärare totalt Andel (%) med pedagogisk utbildning /06 Lärare totalt Andel (%) med pedagogisk utbildning /07 Lärare totalt Antal med pedagogisk utbildning Andel (%) med pedagogisk utbildning Vid mättillfället (vecka 42) uppgick den fastställda undervisningstiden för samtliga undervisningsformer till lärarveckotimmar, en ökning från föregående år med en halv procentenhet. Andelen lärarveckotimmar fördelade sig mellan förskoleklass (12 %), grundskola (60 %) och gymnasieskola (21 %) i stort sett som föregående år. Det genomsnittliga antalet lärarveckotimmar per elev i grundskolan var 3,5 och i gymnasieskolan 2,5. Tabell 82 Kostnader för svenska utlandsskolor läsåren 2001/ /06 fördelade på utbildningsnivå (löpande priser) Kostnader Kostnaden totalt för de svenska utlandsskolorna läsåret 2005/06 var 159,4 miljoner kronor, en ökning av totalkostnaden med ca 7 miljoner kronor från föregående läsår (omräknat till 2006 års prisnivå). En betydande del av skolornas kostnader finansierades liksom tidigare med statsbidrag som 2005/06 uppgick till 62 miljoner kronor och inkluderar statsbidrag för kompletterande svensk undervisning i sin helhet. Kostnad per elev 1) (kronor) i genomsnitt för Samtliga skolor Grundskolan Handledning Kompletterande Kostnader Kostnad totalt, kronor åk F 6 2) åk 7 9 Gymnasieskolan vid distansundervisning svensk undervisning 2001/ / ) / / / min max ) Antal elever den 15 oktober 2001, 2002, 2003, 2004 och ) Förskoleklassens kostnader ingår i redovisningen av grundskolans kostnader. 3) En skola har redovisat kostnader för handledning vid distansundervisning, men har inte rapporterat in några elever för denna skolform. Kostnaden för verksamheten vid de svenska utlandsskolorna varierar skolorna emellan. Skolor med upp till 20 elever hade mellan läsåren 1996/97 och 2002/03 den högsta genomsnittskostnaden per elev. Trenden bröts läsåret 2003/04 då de största skolorna, med fler än 101 elever, hade den högsta genomsnittliga kostnaden, kronor per elev (omräknat till 2006 års prisnivå). Följande läsår 2004/05 var kostnaden fortfarande högst i gruppen med de största skolorna liksom läsåret 2005/06 då kostnaden beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

128 var kronor per elev. Genomsnittskostnaden för en elev i årskurs F-6 (förskoleklassens kostnader ingår i dessa uppgifter) är läsåret 2005/ kronor, en ökning med kronor jämfört med läsåret innan (omräknat till 2006 års prisnivå). Genomsnittskostnaden per elev i årskurs F-6 varierar mycket mellan skolorna, från till kronor. Genomsnittskostnaden per elev för undervisning i årskurs 7 9 är kronor, en ökning med knappt 4 procent från föregående läsår (omräknat till 2006 års prisnivå). Kostnaden per gymnasieelev är läsåret 2005/06 i genomsnitt kronor, en marginell minskning från läsåret innan (omräknat till 2006 års prisnivå). Kostnaderna per gymnasieelev för olika skolor varierade mellan och kronor. För de övriga verksamheterna, handledning vid distansundervisning och kompletterande svensk undervisning som bedrivs vid de svenska utlandsskolorna, är genomsnittskostnaden respektive kronor per elev. Kompletterande svensk undervisning omfattar endast ett par undervisningstimmar per elev och vecka Resultat Tabell 83 Slutbetyg i årskurs 9 för elever vid svenska utlandsskolor läsåren 2001/ /06 Grundskolan Läsåret 2005/06 fick 52 elever vid åtta svenska utlandsskolor slutbetyg från grundskolan. Sju av eleverna, 13,5 procent, hade inte nått målen i ett eller flera ämnen. Andelen som inte nått målen i ett eller flera ämnen i den svenska grundskolan 2005/06 var 24,0 procent. En av orsakerna till att man inte når målen i ett eller flera ämnen i en utlandsskola kan vara att eleven har flyttat under högstadiet och därför gått miste om undervisning. Elevernas slutbetyg var läsåret 2005/06 något lägre än föregående år. Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga elever var läsåret 2005/ jämfört med 247 föregående läsår. Flickorna hade något lägre genomsnittligt meritvärde, 239 än pojkarna vars meritvärde var 242. Pojkarna har för första gången sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes högre genomsnittligt meritvärde än flickorna. Genomsnittligt meritvärde för flickor resp. pojkar i den svenska grundskolan läsåret 2005/06 var 218 resp Elever som avslutat åk 9 Totalt antal med slutbetyg Genomsnittligt meritvärde Andel (%) elever som är behöriga till gymnasieskolan Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg I två eller Totalt I ett ämne flera ämnen I alla ämnen Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Grundskolan 2001/ / / / / flickor pojkar beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

129 I ämnena svenska, engelska respektive matematik nådde alla elever utom en minst godkänt. Läsåret 2005/06 fick 47 elever slutbetyg i moderna språk inom ramen för språkval. De flesta av dessa elever, 22 stycken, fick slutbetyg i franska och nästan lika många i spanska. Resterande elever fick slutbetyg i polska eller tyska. Dessutom fick ett antal elever slutbetyg i tyska och spanska som moderna språk inom ramen för elevens val. Tabell 84 Elever med avgångsbetyg från gymnasieskolans program läsåren 2001/ /06 Gymnasieskolan Totalt 47 elever avslutade sina studier och fick avgångsbetyg från de sex utlandsskolor som bedrev gymnasieutbildning 2005/06. Av dem gick 29 elever samhällsvetenskapsprogrammet och 9 gick naturvetenskapsprogrammet. Nio elever fick slutbetyg från specialutformat program. Bland samtliga elever som gick ut gymnasieskolan hade fem elever beviljats reducerat och 18 elever utökat program. Antalet behöriga till högskolestudier var 46 (98 %) jämfört med föregående läsår då alla elever lyckades uppnå högskolebehörighet. Studieväg Kön Gymnasieskolan totalt Antal elever som fått slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng Antal elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Antal elever med reducerat program 2001/ , / , / , / , / , kvinnor 29 15, män 18 14, Nationella program 38 15, Naturvetenskapsprogram (NV) 9 17, Samhällsvetenskapsprogram (SP) 29 14, utökat program Specialutformade program (SM) 9 15, Genomsnittlig betygspoäng för de elever som gick ut gymnasieskolan vid utlandsskolorna läsåret 2005/06 var 15,3, något lägre än föregående läsår. Motsvarande betygspoäng för svenska gymnasieelever var 14,0. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

130 14 Total kostnad för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Under verksamhetsåret 2006 uppgick den totala kostnaden för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning till 177,1 miljarder kronor. Jämfört med 2005 har kostnaden ökat med 3,9 miljarder kronor (i fasta priser), vilket motsvarar en ökning på 2,2 procent. 1 Av den totala kostnaden utgörs 69 procent (122,5 miljarder kr) av kostnader för skolväsendet och 31 procent (54,6 miljarder kr) av kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av de totala kostnaderna för skolväsendet år 2006 var drygt 111 miljarder kronor kostnader för verksamhet med kommunal huvudman. Det innebär att cirka 91 procent av den totala kostnaden för skolväsendet utgörs av kommunernas kostnader. Den resterande kostnaden på knappt 11 miljarder kronor är kostnader för verksamhet med fristående, statlig eller landstingskommunal huvudman. En stor del av de övriga huvudmännens kostnader finansieras emellertid av kommunerna. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning utgör en väsentlig del av den kommunala sektorns verksamhet. Kostnaderna för dessa verksamheter motsvarar 44 procent av kostnaden för den kommunala sektorn som helhet som uppgick till 407 miljarder kronor 2 år Av kommunernas totala kostnader svarade förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för nära 13 procent medan skolans andel uppgick till 31 procent, vilket är nästan samma andelar som I dessa kostnader ingår även ersättningar till andra anordnare och huvudmän. 1 Kostnaden för 2005 har omräknats till fasta priser med konsumentprisindex (KPI). KPI ökade med knappt 1,4 procent mellan 2005 och Kostnaden avser kommunernas egentliga, dvs. skattefinansierade, verksamhet. 128 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

131 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg består av verksamheterna förskola, familjedaghem, fritidshem samt öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Av verksamhetens totala kostnader står förskolan för den största delen (75 %) med 40,9 miljarder kronor år Kostnaderna för fritidshemmen var 10,5 miljarder kronor (19 %) och för familjedaghemmen 2,7 miljarder kronor (5 %). De öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet, utgör endast en liten del av kostnaden för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen (1 %) och kostade 0,4 miljarder kronor år Jämfört med verksamhetsåret 2005 är den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen 5 procent högre i fasta priser år Kostnaden för förskola, fritidshem, öppen förskola och öppen fritidsverksamhet har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaden för familjedaghem har minskat. Skolväsendet består av elva skolformer, varav grundskolan är den största. År 2006 kostade grundskolan 74 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 60 procent av den totala kostnaden för skolväsendet. Gymnasieskolan står för 26 procent (31,8 miljarder kr), särskolan för drygt 5 procent (6,2 miljarder kr), komvux för knappt 4 procent (4,3 miljarder kr) och förskoleklassen för drygt 3 procent (4,2 miljarder kronor). Svenskundervisning för invandrare (sfi) svarade för knappt 1 procent (1,0 miljarder kr) medan särvux, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), specialskolan, sameskolan samt kompletterande utbildningar tillsammans svarade för knappt 1 procent (1,0 miljard kr) 3. Skolväsendets totala kostnader har ökat med 1 procent (1,2 miljarder kr) mellan 2005 och Ökningen beror till stor del på en ökad kostnad för gymnasieskola (4,8 %). Även för särskola, förskoleklass och sfi har de totala kostnaderna ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna har minskat för grundskola, komvux och särvux. Diagram 19 Den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (54,6 miljarder kr) respektive skola och vuxenutbildning (122,5 miljarder kr) fördelade på olika verksamhetsformer 2006 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg öppen verksamhet, 1% familjedaghem, 5% fritidshem, 19% Skolväsendet förskoleklass 3% övrig verksamhet 1% svenska för invandrare 1% komvux 4% gymnasieskola 26% förskola, 75% särskola 5% grundskola 60% 3 I Diagram 19 redovisas särvux, CFL, specialskolan, sameskolan och kompletterande utbildningar som övrig verksamhet 4 Kostnaden för 2005 har omräknats till fasta priser med konsumentprisindex (KPI). KPI ökade med knappt 1,4 procent mellan 2005 och beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,

132 Tabell 85 Kostnader (miljoner kronor) för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (löpande priser) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Totalt samtliga huvudmän 1) förskola familjedaghem fritidshem öppen förskola öppen fritidsverksamhet Skolväsendet Totalt samtliga huvudmän förskoleklass grundskola (inkl. sameskolan) särskola specialskolan gymnasieskola komvux särvux CFL sfi kompletterande utbildningar Skolväsendet per huvudman och skolform Kommunal huvudman förskoleklass grundskola särskola gymnasieskola komvux 2) särvux sfi Landsting som huvudman särskola 3) gymnasieskola komvux Statlig huvudman sameskola specialskola CFL Enskild huvudman förskoleklass 4) grundskola särskola 5) gymnasieskola 6) kompletterande utbildningar 7) ) Kostnaden avser verksamhet i kommunal regi samt kommunala ersättningar till enskilda anordnare. 2) I uppgiften ingår även kostnader hos externa utbildningsanordnare. 3) Uppgiften avser statsbidrag och ersättning från kommuner. 4) Kostnaden avser verksamhet i fristående förskoleklass och internationella skolor. 5) Kostnaden avser kommunala ersättningar till fristående särskolor. 6) Kostnaden avser skolor berättigade till kommun- eller statsbidrag. Kostnaden för kompletterande skolor med statsbidrag ingår inte. 7) Kostnad för kompletterande utbildningar som erhåller statsbidrag och/eller är berättigade till studiestöd. Kostnad för skolor som inte haft verksamhet under hela verksamhetsåren ingår. 130 beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, 2007

133 15 Några internationella jämförelser Sverige deltar i internationellt samarbete inom EU, OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) och IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) för att åstadkomma internationella jämförelser inom utbildningsområdet med hjälp av statistik. Ett omfattande utvecklingsarbete har bedrivits för att förbättra den statistiska kvaliteten, men fortfarande finns en hel del fallgropar på grund av definitionsmässiga och andra statistiska jämförelseproblem. De stora olikheterna mellan ländernas utbildningssystem är kanske den största utmaningen när det gäller att tolka och förstå internationella jämförelser som alltså måste göras med försiktighet och omsorg. Till grund för jämförelser finns en internationell utbildningsklassificering, ISCED97 (International Standard for the Classification of Education), som FN s organ för utbildnings- och kulturfrågor, UNESCO, svarar för. Grunden för klassificeringen är framför allt utbildningsinnehåll och utbildningens längd. Isced 1 motsvarar till exempel vår grundskolas årskurs 1 6, men där ingår även årskurs 1 6 i särskolan och specialskolan. Isced 2 motsvarar grundskolans årskurs 7 9, särskolans årskurs 7 10 samt grundläggande kommunal vuxenutbildning. Isced 3 motsvarar utbildningsnivån gymnasieskola hos oss. Även gymnasial vuxenutbildning och gymnasiesärskola är utbildning på isced 3-nivån. I den internationella statistiken jämförs nivåer och inte olika skolformer. Det beror på att utbildningssystemen i så hög grad skiljer sig åt, t.ex. i vilken utsträckning det finns olika skolformer för olika elevgrupper eller om de allra flesta elever på samma utbildningsnivå går i samma skolform. beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning,