Statistik och prognoser om lärare i grund- och gymnasieskola, inför skolstarten hösten 2007

Transkript

1 Enheten för utbildningsstatistik (6) Statistik och prognoser om lärare i grund- och gymnasieskola, inför skolstarten hösten 2007 I denna redovisas statistik om och prognoser för lärare i grundskola och gymnasieskola. Syftet är att i korthet beskriva behov av och tillgång på lärare och hur utvecklingen har varit. Alla uppgifter som redovisas bygger på bearbetningar av register, främst lärarregistret. Elev- och lärarutveckling 1994/ /07 Grundskola Utvecklingen av antalet elever är en viktig faktor när lärarsituationen i skolan ska bedömas. Antalet elever i grundskolan ökade från läsåret 1994/95 till läsåret 2001/02. Därefter har elevantalet sjunkit och läsåret 2006/07 fanns elever i grundskolan. Antalet tjänstgörande lärare läsåret 1994/95 var ca Efter några år med i stort sett oförändrat antal skedde en successiv ökning och läsåret 2004/05 fanns lärare i grundskolan. Över hela tioårsperioden var det en ökning med knappt 14 procent. Läsåret 2006/07 hade antalet lärare i grundskolan minskat till Lärartätheten, räknat som antal heltidstjänster per 100 elever, minskade under flera år. Den minskade från 8,2 till 7,5 mellan läsåren 1994/95 och 1997/98. Därefter var lärartätheten i stort sett oförändrad under tre år för att sedan successivt öka till 8,3 lärare per 100 elever under läsåret 2006/07. I tabell 1 nedan visas utvecklingen av lärartätheten i grundskolan.

2 2 (6) Tabell 1: Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever i grundskolan 1994/ /07 1 Läsår Lärartäthet 1994/95 8,2 1995/96 8,0 1996/97 7,7 1997/98 7,5 1998/99 7,6 1999/00 7,6 2000/01 7,6 2001/02 7,8 2002/03 7,9 2003/04 8,0 2004/05 8,0 2005/06 8,1 2006/07 8,3 Mellan 2001 och 2006 fördelade ett riktat statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem. Ursprungligen skulle kommunerna tillföras 17,5 miljarder kronor mellan 2001 och Fr.o.m. höstterminen 2006 ingår statsbidraget i det kommunala utjämningssystemet där det verkar nivåhöjande med fem miljarder kronor per år. I s rapport Statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem slutrapport redovisas en utvärdering av statsbidragets användning. Se Av de tjänstgörande lärarna i grundskolan hösten 2006 saknade ungefär (17,3 procent) pedagogisk högskoleexamen. Eftersom de som saknade pedagogisk högskoleexamen i genomsnitt undervisade mindre än de som hade pedagogisk högskoleexamen är det mer rättvisande att redovisa uppgifterna omräknat till heltidstjänster, istället för antal personer. Andelen lärare som saknade pedagogisk högskoleexamen var med detta sätt att räkna 15,8 procent. Andelen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående läsår. Andelen lärare utan pedagogisk högskoleexamen var 6,6 procent läsåret 1994/95. Från och med detta läsår har andelen stigit i stort sett varje år, utom de fyra senaste läsåren då den alltså minskat med drygt tre procentenheter. I diagram 1 nedan visas andelen lärare utan pedagogisk högskoleexamen i förhållande till totala antalet lärare, omräknat till heltidstjänster. 1 Värden för lärartäthet åren före 1995/96 är omräknade eftersom beräkningen av heltidstjänster förändrades från och med 1995/96. Anledning var det då nya läraravtalet.

3 3 (6) Diagram 1: Andel (%) lärare (heltidstjänster) i grundskolan som saknar pedagogisk högskoleexamen 1994/ /07 Andel (%) /95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Läsår Gymnasieskola Antalet elever i gymnasieskolan var under perioden 1994/ /02 ganska stabilt. Det pendlade mellan och Från läsåret 2001/02 då antalet elever var , har antalet successivt ökat och läsåret 2006/07 var antalet elever i gymnasieskolan Prognoserna tyder på att ökningen kommer att fortsätta de närmaste åren och nå sin kulmen år Också antalet tjänstgörande lärare har varit ganska stabilt under perioden, omkring , men ökade läsåret 2001/02 till närmare och därefter fortsatte ökningen och läsåret 2006/07 fanns tjänstgörande lärare gymnasieskolan. Antalet lärare (heltidstjänster) per 100 elever, lärartätheten, har ökat mellan läsåren 1997/ /04, från 7,4 till 8,2. Läsåret 2004/05 minskade lärartätheten något till 8,1 och har därefter varit oförändrad. Ökningen är något större om man ser enbart på kommunala skolor, från 7,1 till 8,3 under samma period. Tabell 2 visar på utvecklingen av antalet lärare per 100 elever i gymnasieskolan under perioden.

4 4 (6) Tabell 2: Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever i gymnasieskolan 1994/ /07 2 Läsår Lärartäthet 1994/95 7,8 1995/96 7,6 1996/97 7,4 1997/98 7,4 1998/99 7,6 1999/00 7,8 2000/01 7,9 2001/02 8,1 2002/03 8,2 2003/04 8,2 2004/05 8,1 2005/06 8,1 2006/07 8,1 Andelen av gymnasielärarna som saknar pedagogisk högskoleexamen har ökat under flera år. Mellan läsåret 1994/95 och 2006/07 ökade andelen från 13,8 till 28,4 procent. Omräknat till heltidstjänster så blir andelen lärare utan pedagogisk högskoleexamen 26,1 procent läsåret 2006/07 jämfört med 10,8 procent läsåret 1994/95. Andel lärare som saknar pedagogisk högskoleexamen (heltidstjänster) redovisas i diagram 2. 2 Värden för lärartäthet åren före 1995/96 är omräknade eftersom beräkningen av heltidstjänster förändrades från och med 1995/96. Anledning var det då nya läraravtalet.

5 5 (6) Diagram 2: Andel (%) lärare (heltidstjänster) i gymnasieskolan som saknar pedagogisk högskoleexamen 1994/ /07 Andel (%) /94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Läsår Ytterligare information Mer statistisk information om lärare finns under rubriken Statistik på s hemsida Där finns uppgifter uppdelat per verksamhetsform. I databasen SIRIS (också den nås via s hemsida) publiceras statistik på skolnivå om lärare i grundskola och gymnasieskola. Vad tror om framtida lärarbehov? Årets lärarprognos redovisar varje år en samlad bedömning av tillgång på och behov av lärare. I rapporten redovisas resultat för perioden av de beräkningar som vi låter SCB göra. Nytt för i år är en regional tabellbilaga samt en bilaga (riksnivå) med mer detaljerade uppgifter för år Den visade, liksom de senaste årens prognoser, ett stort rekryteringsbehov av framför allt förskollärare och yrkeslärare nya förskollärare behöver examineras varje år Det finns risk för brist på förskollärare under hela prognosperioden om inte examinationen av förskollärare ökar kraftigt. Årligen, fram till år 2011, behöver drygt förskollärare och drygt lärare för förskoleklass och fritidshem examineras. Rekryteringsbehovet i förskolan är framför allt beroende på ökat antal barn och ökad andel personal med pedagogisk högskoleutbildning. Resultaten är i hög grad beroende av hur många barn som kommer att födas.

6 6 (6) Pensionsavgång ger stort rekryteringsbehov i grundskolan trots färre elever För att täcka grundskolans rekryteringsbehov behöver lärare examineras varje år under perioden Av detta gäller större delen, cirka per år, grundskolans tidigare år. Rekryteringsbehovet för perioden i grundskola och gymnasieskola beror till cirka 60 procent på pensionsavgångar. Minskande elevkullar drar ned rekryteringsbehovet i både grundskolan och gymnasieskolan fram till år Det finns därför risk för ett överskott av lärare i allmänna ämnen i grundskolans senare år och gymnasieskolan under perioden Fortsatt hög andel yrkeslärare utan lärarexamen Andelen yrkeslärare utan pedagogisk högskoleexamen är fortsatt hög, 36 procent. Examinationsbehovet av yrkeslärare är nästan 800 per år fram till år 2011, vilket kan jämföras med de cirka 220 examinerade yrkeslärarna läsåret 2005/06. Några bakgrundsfakta I arbetet med att beräkna behov och tillgång av lärare krävs en hel del underlag. I 2007 års prognos över behov av och tillgång på pedagogisk personal, redovisas underlag för de antaganden som görs i prognosarbetet. Se Frågor kan ställas till José Luis Berrospi på tel alt. via jose.luis.berrospi@skolverket.se eller till Madeleine Nyman på tel alt. via madeleine.nyman@skolverket.se. Ifråga om det aktuella personalläget, dvs. inför årets skolstart, har inte några uppgifter. På arbetsförmedlingens hemsida finns aktuell information om lediga tjänster.