Utbildningsstatistisk årsbok Specialskolan

Transkript

1 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Specialskolan 6 Specialskolan Innehåll Fakta om statistiken Kommentarer till statistiken Elever i specialskolan läsåren 2001/ /11. Fördelade efter skola, kön och årskurs Lärare i specialskolan läsåren 2000/ /11. Fördelade efter kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet List of tables 6.1 Pupils in school for pupils with impaired hearing/vision/physical disabilities, by school, sex and grade Teachers in schools for pupils with impaired hearing/vision by sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Statistiska centralbyrån 105

2 Specialskolan Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Fakta om statistiken Den officiella statistiken om specialskolan görs på uppdrag av Skolverket. Underlag i form av gruppbaserade uppgifter till statistiken samlas in per den 15 oktober, eller närliggande vardag, varje år från samtliga rektorsområden. All officiell statistik om specialskolan är totalräknad. Det finns fem regionskolor för döva eller hörselskadade elever och tre riksskolor för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning, döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda samt elever med grava tal- och språkstörningar. Jämförbarhet Under den period som statistiken täcker har endast mindre förändringar skett i insamlingen. Det finns därför inte något som talar emot jämförelser mellan åren. Förklaringar och definitioner Antal tjänstgörande lärare Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel av alla tjänstgörande lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Antal lärare omräknat till heltidstjänster Omräkningen till heltidstjänster har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Källor och annan publicering Statistik om specialskolan publiceras i Skolverkets serie om officiell statistik (riksnivå). "Jämförelsetal för huvudmän" (kommunnivå) finns på databas för jämförelsetal. Rapporten Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007 finns på skolverkets hemsida under publikationer. För mer information, se statistik efter ämne Utbildning och forskning respektive Statistik. E-post: skolstatistik@scb.se 106 Statistiska centralbyrån

3 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Specialskolan Kommentarer till statistiken Tabell 6.1 Flest elever i regionalskolorna Specialskolorna indelas i regionskolor och riksskolor. Regionskolorna har regionala upptagningsområden, medan riksskolorna tar emot elever från hela Sverige. Läsåret 2010/2011 går 501 elever i specialskolan och flest elever finns i regionalskolorna. Där går 83 procent av dem, medan 17 procent går i riksskolorna. I specialskolorna finns det fler pojkar än flickor, 55,5 respektive 44,5 procent. Tabell 6.2 Var tredje lärare har specialpedagogisk högskoleexamen Läsåret 2010/11 tjänstgör 243 lärare i specialskolan. Av dessa är 218 tillsvidareanställda. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är 86 procent och omräknat till heltidstjänster blir det 210 lärare. Antalet lärare omräknat till heltidstjänster har minskat med 4 procent jämfört med föregående läsår. 84 procent av lärarna i specialskolan (heltidstjänster) har pedagogisk högskoleexamen och 33 procent har specialpedagogisk högskoleexamen. Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen har minskat kontinuerligt under den senaste tioårsperioden från 47 till 33 procent av lärarna. Högre andel med pedagogisk högskoleexamen bland kvinnliga lärare Av det totala antalet lärare som tjänstgör i specialskolan är 19 procent män. En högre andel kvinnor har pedagogisk högskoleexamen jämfört med männen, 86 respektive 76 procent. Lärartätheten varierar mellan specialskolorna Lärartätheten i landets specialskolor varierar. Den genomsnittliga lärartätheten totalt är 42 lärare per 100 elever. För enbart regionskolorna är tätheten 38,4 lärare per 100 elever, medan motsvarande för riksskolorna är 58,9. Lärare som är födda utomlands utgör 8 procent av samtliga tjänstgörande lärare. Källa: Skolverket Statistiska centralbyrån 107

4 Specialskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elever i specialskolan läsåren 2001/ /11. Fördelade efter skola, kön och årskurs 6.1 Pupils in school for pupils with impaired hearing/vision/physical disabilities, by school, sex and grade Skola Kön Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 1 Samtliga elever Flickor Pojkar 2001/ / / / / / / /09 Samtliga specialskolor Regionskolor för döva eller hörselskadade Riksskolor /10 Samtliga specialskolor Regionskolor för döva eller hörselskadade Riksskolor /11 Samtliga specialskolor Regionskolor för döva eller hörselskadade Riksskolor ) Deltagande i årskurs 10 är frivilligt. 108 Statistiska centralbyrån

5 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Specialskolan 6.2 Lärare i specialskolan läsåren 2000/ /11. Fördelade efter kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet 6.2 Teachers in schools for pupils with impaired hearing/vision by sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Läsår Antal tjänstgörande lärare Totalt Kvinnor Män pedagogisk högskoleexamen 1 Andel (%) med specialpedagogisk högskoleexamen 1 Antal lärare omräknat till heltidstjänster tillsvidare- Totalt Kvinanställning 1 nor Män Antal lärare (heltidstjänster) 1 per 100 elever 2000/ / / / / / / / / / / ) Uppgifter om könsfördelning är av administrativa skäl inte presenterade. Statistiska centralbyrån 109

6 110 Statistiska centralbyrån