En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002

Transkript

1 MISSIV Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2003 redovisa en bedömning av de totala kostnaderna för föregående budgetår för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan inkl. förskoleklassen, särskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, fördelat på grundläggande, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt särvux och sfi. Skolverket skall även redovisa en fördelning av de totala kostnaderna på de väsentligaste kostnadsslagen. Skolverket redovisar härmed uppdraget. På Skolverkets vägnar Staffan Lundh Avdelningschef Utredningsavdelningen Britt-Marie Jarnhammar Undervisningsråd Enheten för nationell uppföljning Postadress / Postal address Stockholm Sweden Besöksadress / Location Alströmergatan 12 Telefon / Telephone +46-(0) Telefax +46-(0) E-post: skolverket@skolverket.se

2 En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2003 redovisa en bedömning av de totala kostnaderna för föregående budgetår för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan inkl. förskoleklassen, särskolan, gymnasieskolan kommunal vuxenutbildning fördelat på grundläggande, gymnasial- och påbyggnadsutbildningar samt särvux och sfi. Denna rapport har utarbetats av undervisningsrådet Britt-Marie Jarnhammar på Skolverkets Utredningsavdelning.

3 Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Uppgifternas tillförlitlighet... 3 Jämförelser över tid... 4 Barnomsorg... 4 Förskola... 4 Familjedaghem...5 Fritidshem... 6 Grundskola inkl. förskoleklass... 6 Totala kostnader... 6 Grundskola... 7 Totala kostnader... 7 Delkostnader... 8 Förskoleklass... 8 Särskolan... 9 Obligatoriska särskolan... 9 Gymnasiesärskolan Gymnasieskola Totala kostnader Delkostnader Komvux Kommunal och annan utbildningsanordnare Komvux totalt Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning Kommunal utbildningsanordnare Särvux Sfi Metod Bilaga 1. Urvalets fördelning Bilaga 2. Fördelning av kostnad per elev för grundskolan och gymnasieskolan 2 (16)

4 Uppdraget Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2003 redovisa en bedömning av de totala kostnaderna för föregående budgetår för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan inkl. förskoleklassen, särskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, fördelat på grundläggande, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt särvux och sfi. Skolverket skall även redovisa en fördelning av de totala kostnaderna på de väsentligaste kostnadsslagen. Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader för barnomsorg, skola och vuxenutbildning har samordnats med Statistiska centralbyråns (SCB) insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s.k. räkenskapssammandraget (RS). I publikationen Jämförelsetal för huvudmän Barnomsorg och Skola, del 2, som utkommer årligen i september/oktober, redovisas mer definitiva och omfattande uppgifter om kostnader för barnomsorg och skolväsende. Denna rapport avser att redovisa en bedömning av följande kostnader: För förskola, familjedaghem och fritidshem redovisas kommunernas kostnader för kommunal och enskild verksamhet. För förskoleklass, grund- och gymnasieskola samt särskolan med kommunal huvudman redovisas skolkommunsuppgifterna. Uppgifter för Komvux redovisas dels uppdelat på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning avseende kommunal och annan utbildningsanordnare, dels för Komvuxverksamhet med enbart kommunal utbildningsanordnare. Uppgifter för särvux och sfi redovisas totalt för kommunal och annan utbildningsanordnare. Uppgifter för övriga verksamhetsformer och huvudmän omfattas inte av rapporten. Uppgifternas tillförlitlighet De uppgifter och nyckeltal som ligger till grund för denna rapport är i viss mån granskade av SCB och av kommunerna själva. Mycket granskningsarbete återstår dock vilket innebär att resultaten kan komma att förändras. Redovisningen är alltså en bedömning baserad på preliminära uppgifter för ett urval kommuner. Det urval som ingår i denna rapport består av de kommuner som inkommit med kostnadsuppgifter till SCB vid uppgifternas leveransdatum till Skolverket och som bedömts ha en rimlig kvalitet. Av rikets 289 kommuner hade 287 kommuner inkommit med uppgifter inför årets snabbrapport. I bilaga 1 redovisas urvalets fördelning på er och i bilaga 2 redovisas fördelningen av kostnader per elev i grundskolan för urvalet år 2002 och för samtliga kommuner med grundskola år 2001 och 2002, samt fördelning av kostnader per elev i gymnasiet för urvalet år Uppgifterna om barn- och elevantal samt heltidsstuderande i de olika verksamhetsformerna avser genomsnittligt antal för kalenderåret Som framgår av bilaga 1 och 3 (16)

5 redovisningen nedan grundas årets resultat på ett nästan komplett material. Uppgifter saknas endast från två kommuner, båda inom en industrikommuner. Den största kvalitetsbristen bedöms därför inte vara bristande representativitet utan kvarstående kvalitetsbrister i det material som redovisningen grundar sig på. Jämförelser över tid Vid jämförelser över tid omräknas vanligtvis kostnadsuppgifterna för tidigare år från löpande till fasta priser med hjälp av konsumentprisindex (KPI). Den allmänna prisnivån i samhället har förändrats något mellan 2001 och 2002, och kostnadsuppgifterna för 2001 har följaktligen räknats om till fasta priser i redovisningen. 1 I höstens definitiva redovisning av kostnader för barnomsorg och skola i publikationen Jämförelsetal för huvudmän Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, del 2 kommer kostnadsutvecklingen att analyseras med hjälp av både KPI och olika verksamhetsindex. Dessa verksamhetsindex tas fram av SCB på uppdrag av Skolverket. Barnomsorg I detta avsnitt redovisas en bedömning av kostnader för verksamheterna förskola, familjedaghem och fritidshem. Kostnader för de öppna verksamheterna utgör en ytterst liten del av de totala kostnaderna för barnomsorgen och uppskattas därför inte i denna rapport. Kostnaden för de verksamheter som redovisas avser verksamheter som bedrivs i kommunal och enskild regi. Kostnaderna för verksamhet i enskild regi avser endast de kommunala kostnaderna. Skattade uppgifter för den totala kostnaden, kostnad per inskrivet barn och genomsnittligt antal inskrivna barn år 2002 redovisas nedan. Förskola Den totala kostnaden för förskolan beräknas att uppgå till 30,0 miljarder kronor kalenderåret Detta kan ställas i relation till totalkostnaden för förskolan 2001 som uppgick till drygt 27,9 miljarder kronor (fasta priser), en ökning med 7,6 procent. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn i förskolan verksamhetsåret 2002 beräknas vara barn. Motsvarande uppgift för 2001 var barn. Antalet barn i förskolan har således ökat med 3,6 procent. Kostnaden per inskrivet barn beräknas uppgå till kronor. Antalet barn har ökat förhållandevis mindre än den totala kostnaden för verksamheten. Detta medför att kostnaden per inskrivet barn ökat med 3,8 procent. 1 KPI 2001=267,1, KPI 2002=272,8 (basår 1980). 4 (16)

6 Tabell 1. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i förskolan (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,6 7,6 3,8 Familjedaghem Antalet inskrivna barn i familjedaghem fortsätter att minska. Kalenderåret 2001 fanns det inskrivna barn i verksamheten men för år 2002 beräknas antalet barn minska till Den totala kostnaden beräknas också minska, från 3,6 miljarder kronor 2001 (fasta priser) till 3,4 miljarder kronor år Detta innebär en minskning av den totala kostnaden med nära sju procent. Eftersom antalet barn beräknas minska mer än den uppskattade totala kostnaden för familjedaghem, beräknas kostnaden per inskrivet barn vara drygt fem procent högre verksamhetsåret Tabell 2. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i familjedaghem (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,7-6,9 + 5,5 2 I 2002 års prisnivå, KPI. 3 I 2002 års prisnivå, KPI. 5 (16)

7 Fritidshem Den totala kostnaden för fritidshem verksamhetsåret 2002 beräknas uppgå till cirka 10,1 miljarder kronor. Föregående år uppgick den totala kostnaden för fritidshem till drygt 9,7 miljarder kronor (fasta priser). Kostnaden har därmed ökat med 3,5 procent. Antalet barn fortsätter att öka i fritidshemmen och mellan 2001 och 2002 har antalet barn som är inskrivna i denna verksamhet ökat med 1,6 procent. Kostnaden per inskrivet barn i fritidshem beräknas också öka från kronor (fasta priser) till kronor per barn, vilket motsvarar en ökning på cirka två procent. Tabell 3. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i fritidshem (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,6 + 3,5 + 1,9 Grundskola inkl. förskoleklass Totala kostnader Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan inklusive förskoleklass beräknas uppgå till cirka 66,2 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts på 1,9 miljarder, motsvarande kr/elev. I jämförelse med 2001 beräknas den totala kostnaden för grundskolan inkl. förskoleklass att öka med 2,2 procent. Antalet elever beräknas minska med elever, vilket motsvarar en minskning med på 1,2 procent jämfört med Kostnaden per elev beräknas öka med 3,4 procent till kronor per elev. Kostnaden för grundskolan inkl. förskoleklass exklusive lokaler beräknas öka med 2,3 procent. Per elev beräknas ökningen bli 3,4 procent. 4 I 2002 års prisnivå, KPI. 6 (16)

8 Tabell 5. Antal elever, total kostnad och kostnad per elev i grundskolan, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår inte i den totala kostnaden, fasta priser) antal elever exkl. lokaler per elev (kr) per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,2 + 2,2 + 2,2 + 3,4 + 3,4 Grundskola Totala kostnader Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas uppgå till cirka 62,7 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts. I jämförelse med 2001 beräknas den totala kostnaden för grundskolan att öka med 2,7 procent. Antalet elever beräknas minska med elever, vilket motsvarar en minskning med 0,5 procent jämfört med Kostnaden per elev beräknas öka med 3,2 procent till kronor per elev. Kostnaden för grundskolan exklusive lokaler beräknas öka något mer än kostnaden inklusive lokaler. Totalt ökar kostnaden exklusive lokaler med 2,7 procent och per elev beräknas ökningen bli 3,3 procent. Tabell 5. Antal elever, total kostnad och kostnad per elev i grundskolan, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår inte i den totala kostnaden, fasta priser) antal elever exkl. lokaler Total kostnad per elev (kr) per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,5 + 2,7 + 2,7 + 3,2 + 3,3 5 I 2002 års prisnivå, KPI. 6 I 2002 års prisnivå, KPI. 7 (16)

9 Delkostnader Ur det preliminära underlaget framgår att i stort sett samtliga delkostnader för grundskolan beräknas öka år 2002 jämfört med Endast kostnaden för övrigt beräknas minska med 1,0 procent. Kostnaden per elev för undervisning beräknas uppgå till kronor, vilket innebär en ökning på närmare 5 procent jämfört med En annan post som också utgör en stor del av den totala kostnaden för grundskolan är kostnaden för lokaler. Även denna delkostnad har ökat jämfört med föregående år vilket också bidrar till att den totala kostnaden för grundskolan ökar. Tabell 6. Delkostnader i grundskolan Kostnadsslag Kostnad per elev (kr) Förändring jämfört med 2001 (%) Undervisning ,7 Läromedel ,9 Skolmåltider ,4 Elevvård ,2 Lokaler ,1 Övrigt ,0 Därtill kommer kostnader för skolskjuts med kr/elev. Förskoleklass Den totala kostnaden för förskoleklass beräknas att uppgå till cirka 3,5 miljarder kronor kalenderåret Detta är en minskning med cirka 239 miljoner kronor eller 6,4 procent jämfört med Det genomsnittliga antalet elever i förskoleklass verksamhetsåret 2002 beräknas vara elever, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med föregående år. Eftersom antalet elever beräknas minska förhållandevis mer än den uppskattade totala kostnaden för verksamheten, ökar kostnaden per elev. Jämfört med 2001 uppskattas den genomsnittliga kostnaden per elev öka med 1,8 procent, från kronor per elev till kronor per elev. 8 (16)

10 Tabell 4. Antal elever, total kostnad samt kostnad per elev i förskoleklass, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever per elev (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,0-6,4 + 1,8 Särskolan I detta avsnitt redovisas en bedömning av kostnader för verksamheterna obligatorisk särskola och gymnasiesärskola. Kostnaden för de verksamheter som redovisas avser verksamheter som bedrivs i kommunal regi. Kostnader för den särskoleundervisning som bedrivs av landstingsskolor och fristående skolor ingår således inte i denna rapport. Skattade uppgifter för den totala kostnaden (inklusive skolskjuts), kostnad per elev och kostnad per elev för undervisning samt genomsnittligt antal särskoleelever redovisas nedan. 8 Obligatoriska särskolan Kommunernas kostnader för den kommunala obligatoriska särskolan beräknas uppgå till 3,2 miljarder kronor år Kostnaden uppskattas därmed öka med cirka 208 miljoner kronor eller 6,8 procent jämfört med Antalet elever inklusive integrerade elever 9 beräknas minska med 0,6 procent jämfört med föregående år och antalet elever exklusive integrerade elever beräknas öka med + 4,9 procent. 7 I 2002 års prisnivå, KPI. 8 Kostnad per elev beräknas genom att dividera skolkommunens kostnader med antalet elever exklusive elever som är integrerade i vanliga klasser i grund- och gymnasieskolan. 9 Antalet elever inklusive integrerade elever avser elever i särskolan och särskoleelever som är integrerade i vanliga klasser i grund- och gymnasieskolan. 9 (16)

11 Tabell 7. Antal elever inkl. resp. exkl. integrerade elever samt total kostnad inkl. skolskjuts i den obligatoriska särskolan, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever inkl. integrerade elever antal elever exkl. integrerade elever inkl. skolskjuts Preliminär Faktisk Förändring ,6 + 4,9 + 6,8 Kostnad per elev (exkl. integrerade elever) exklusive skolskjuts uppskattas öka från kronor per elev till kronor per elev eller med 1,3 procent jämfört med verksamhetsåret Även kostnaden per elev exklusive skolskjuts och lokaler beräknas öka något (0,8 %). Kostnaden för undervisning beräknas öka med 2,8 procent jämfört med föregående år. Tabell 8. per elev (exkl. integrerade elever) exkl. skolskjuts och total kostnad per elev exkl. lokaler och skolskjuts samt kostnad för undervisning per elev i den obligatoriska särskolan, kommunal huvudman (fasta priser) Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts och lokaler Kostnad per elev (kr) för undervisning Preliminär Faktisk Förändring ,3 + 0,8 + 2,8 Gymnasiesärskolan Kommunernas kostnader för den kommunala gymnasiesärskolan beräknas uppgå till cirka 1,2 miljarder kronor verksamhetsåret Kostnaden uppskattas därmed öka med cirka 106 miljoner kronor jämfört med 2001, vilket motsvarar en ökning med drygt 9 procent. Antalet elever inklusive integrerade elever beräknas öka med 11,3 procent jämfört med föregående verksamhetsår, medan ökningen i antalet elever exklusive integrerade elever beräknas vara 12,7 procent. 10 I 2002 års prisnivå, KPI. 11 I 2002 års prisnivå, KPI. 10 (16)

12 Tabell 9. Antal elever inkl. resp. exkl. integrerade elever samt total kostnad inkl. skolskjuts i gymnasiesärskolan, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever inkl. integrerade elever antal elever exkl. integrerade elever inkl. skolskjuts Preliminär Faktisk Förändring ,3 + 12,7 + 9,3 Kostnad per elev exklusive skolskjuts liksom kostnad per elev exklusive lokaler och skolskjuts beräknas minska med nära 4 procent jämfört med verksamhetsåret Även kostnaden för undervisning beräknas minska jämfört med föregående år. Kostnaden för undervisning per elev uppskattas minska med 2,2 procent, från kronor (fasta priser) per elev till kronor per elev. Tabell 10. per elev (exkl. integrerade elever) exkl. skolskjuts och total kostnad per elev exkl. lokaler och skolskjuts samt kostnad för undervisning per elev i gymnasiesärskolan, kommunal huvudman (fasta priser) Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts och lokaler Kostnad per elev (kr) för undervisning Preliminär Faktisk Förändring ,7-3,8-2,2 Gymnasieskola Totala kostnader De totala kostnaderna för gymnasieskolan med kommunal huvudman beräknas uppgå till 22,1 miljarder kronor år 2002, vilket motsvarar en ökning med 2,4 procent jämfört med föregående år. Därutöver kommer kostnader för skolskjuts, reseersättning och inackordering på 0,7 miljarder, motsvarande kronor per elev. Antalet elever beräknas ha ökat med 2,0 procent. Kostnaden per elev beräknas öka med 0,4 procent till kronor. Kostnaden per elev exklusive 12 I 2002 års prisnivå, KPI. 13 I 2002 års prisnivå, KPI. 11 (16)

13 lokaler uppskattas uppgå till kronor, vilket motsvarar en ökning på 0,9 procent jämfört med Tabell 11. och kostnad per elev i gymnasieskolan, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår ej i den totala kostnaden, fasta priser) antal elever exkl. lokaler Total kostnad per elev (kr) Total kostnad per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,0 + 2,4 + 2,9 + 0,4 + 0,9 Delkostnader För den kommunala gymnasieskolan beräknas kostnaderna öka för samtliga preciserade kostnadsslag jämfört med föregående verksamhetsår, utom för läromedel där kostnaderna beräknas minska med 3 procent. Kostnaden per elev för undervisning uppskattas uppgå till kronor, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med Kostnaden per elev för lokaler beräknas vara i det närmaste oförändrad. Störst är ökningen på elevvård, 2,8 procent. Tabell 12. Delkostnader i gymnasieskolan Kostnadsslag Kostnad per elev (kr) Förändring jämfört med 2001 (%) Undervisning ,5 Läromedel ,0 Skolmåltider ,1 Elevvård ,8 Lokaler ,4 14 I 2002 års prisnivå, KPI. 12 (16)

14 Komvux och kostnad per elev redovisas initialt för hela Komvuxverksamheten samt uppdelat på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Uppgifterna avser kostnader för elever hos såväl kommunal som extern utbildningsanordnare. Därefter följer en redovisning av kostnader för Komvux-verksamheten enbart avseende elever med kommunen som utbildningsanordnare. Kommunal och annan utbildningsanordnare Komvux totalt Den totala kostnaden för Komvuxverksamhet med kommunal och annan utbildningsanordnare beräknas uppgå till nära 5,8 miljarder kronor verksamhetsåret 2002, vilket innebär att kostnaden för verksamheten minskat med cirka 500 miljoner sedan föregående år (- 8 %). Orsaken till minskningen är framför allt den minskande volymen utbildning som finansieras med statliga medel genom Kunskapslyftet, under satsningens femte och sista år. Grundläggande vuxenutbildning Antalet heltidsstuderande inom grundläggande vuxenutbildning har till skillnad mot den gymnasiala vuxenutbildningen ökat i förhållande till föregående år. Antalet elever, omräknat till heltidsstuderande ökade med drygt 3 000, motsvarande 13 procents ökning. Eftersom de totala kostnaderna minskade med 0,9 procent minskade kostnaden per heltidsstuderande med 12,3 procent till kronor per heltidsstuderande. Tabell 13. Antal heltidsstuderande, total kostnad samt kostnad per heltidsstuderande i grundläggande vuxenutbildning, kommunal och annan utbildningsanordnare (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstuderande (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,0-0,9-11,4 15 I 2002 års prisnivå, KPI. 13 (16)

15 Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning För gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning beräknas antalet heltidsstuderande minska kraftigt. Det är framför allt till den gymnasiala utbildningen som de statliga medlen för Kunskapslyftet har gått, varför en minskning av bidragen ger lägre volymer. Antalet heltidsstuderande har minskat med heltidsstuderande, nära 10 procent. Kostnaden per heltidsstuderande uppgår till kronor, en ökning med 0,8 procent. Tabell 14. Antal heltidsstuderande, total kostnad samt kostnad per heltidsstuderande i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, kommunal eller annan utbildningsanordnare (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstuderande (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,8-9,1 0,8 Kommunal utbildningsanordnare Totalkostnaden för elever i Komvux med kommunal utbildningsanordnare beräknas uppgå till 4,6 miljarder kronor verksamhetsåret 2002, vilket innebär att den uppskattade totala kostnaden för verksamheten minskar med 12 procent. Kostnaden per heltidsstuderande i Komvux med kommunal anordnare beräknas uppgå till kronor per elev år 2002, vilket är en ökning med 1,4 procent jämfört med Kostnad per heltidsstuderande för undervisning beräknas minska med 0,4 procent till kronor. 16 I 2002 års prisnivå, KPI. 14 (16)

16 Tabell 15., kostnad per heltidsstuderande samt kostnad per heltidsstuderande för undervisning, endast kommunal utbildningsanordnare (fasta priser). Grundläggande, gymnasial- och påbyggnadsutbildning. antal heltidsstuderande Total kostnad per heltidsstud. (kr) Total kostnad för undervisn. per heltidsstud. (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,1-12,0 1,4-0,4 SÄRVUX Totalkostnaden för elever inom särvux beräknas uppgå till 133 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7,8 miljoner eller 6,2 procent. Kostnaden per genomsnittselev beräknas till kr, en ökning med 0,3 procent jämfört med En genomsnittselev deltar 2,5 undervisningstimmar per vecka, vilket motsvarar riksgenomsnittet undervisningstimmar per elev 2001 och Tabell 16., kostnad per genomsnittselev samt kostnad per genomsnittselev för undervisning, kommunal huvudman (fasta priser) Antal genomsnittselever per genomsnittselev. (kr) för undervisning per genomsnittselev (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,9 + 6,2 + 0,3 + 1,3 17 I 2002 års prisnivå, KPI. 18 I 2002 års prisnivå, KPI. 15 (16)

17 SFI Kostnaden för sfi beräknas uppgå till 783 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,4 procent. Antalet elever omräknat till heltidsstuderande beräknas öka med 15 procent, vilket innebär att kostnaden per elev minskar med cirka 12 procent. Tabell 17., kostnad per heltidsstuderande samt kostnad per heltidsstuderande för undervisning, kommunal huvudman (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstud. (kr) Preliminär Faktisk Förändring ,1 1,4-11,9 Av avsnittet om uppgifternas tillförlitlighet framgår att den största kvalitetsbristen i dessa preliminära data bedöms vara kvarstående kvalitetsbrister i det material som redovisningen grundar sig på. Kvalitetsbristerna i det preliminära materialet brukar vara störst inom de verksamhetsformer där flera verksamheter samordnas, t ex inom vuxenutbildningen. Metod Endast två kommuner saknades i underlaget för denna rapport. Båda kommunerna ingår i en industrikommuner. Gruppen består av 53 kommuner. Den metod som använts för att bortfallskorrigera totala kostnader i de olika verksamhetsformerna har genomgående varit att korrigera för ens genomsnittliga kostnad. 19 I 2002 års prisnivå, KPI. 16 (16)

18 Bilaga 1 Urvalets fördelning FÖRSKOLA Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket FAMILJEDAGHEM Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket FRITIDSHEM Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket

19 FÖRSKOLEKLASS Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket GRUNDSKOLA Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN, exkl. integrerade elever Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket

20 GYMNASIESÄRSKOLA, exkl. integrerade elever Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket ) Elever i gymnasieförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. GYMNASIESKOLA Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket ) Elever i gymnasieförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING (kommunal samt extern utbildningsanordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket ) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket.

21 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING OCH PÅBYGGNADSUTBILDNING (kommunal samt extern utbildninganordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket ) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. SÄRVUX Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket ) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. SFI (kommunal samt extern utbildninganordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga Mindre övriga Riket ) Elever i kommunförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket.

22 Bilaga 2 Dnr 2003:1168 Figur 1 Kostnadsfördelning för grundskolan 2002 (total kostnad per elev) (X-axelns värde anger intervallets högsta kostnad per elev) Kostnadsfördelning för grundskolan 2002 (total kostnad per elev) Antal kommuner Kostnad per elev (kr) Figur 2. Kostnad per elev i grundskolan år 2002, preliminära data, i förhållande till år års kommuner har sorterats efter kostnad per elev, fasta priser. Kronor per elev Kostnad per elev i grundskolan år 2002 i förhållande till år 2001 för rikets kommuner, fasta priser

23 Figur 3 Kostnadsfördelning för gymnasiet 2002 (total kostnad per elev) (X-axelns värde anger intervallets högsta kostnad per elev) Kostnadsfördelning för gymnasiet 2002 (total kostnad per elev) Antal kommuner Kostnad per elev (kr)