Plats utan oskäligt dröjsmål?

Transkript

1 RAPPORT Plats utan oskäligt dröjsmål? Uppföljning av tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2005

2 Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress: Beställningsnummer: 05:922 ISSN: ISRN: SKOLV-R-267-SE Tryck: 08 Tryck AB, Bromma 2005 Stockholm 2005 Upplaga: ex Foto: Sten Didrik Stellander/Tiofoto

3 Plats utan oskäligt dröjsmål? Uppföljning av tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2005

4

5 Förord Kommunerna är sedan den 1 januari 1995 skyldiga att utan oskäligt dröjsmål erbjuda förskola, familjedaghem eller fritidshem till barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera. Sedan 2001 och 2002 gäller skyldigheten även förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga. Alla fyra- och femåringar har dessutom sedan 2003 rätt till minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola. I denna rapport redovisas en kartläggning av i vilken utsträckning kommunerna räknar med att kunna tillhandahålla plats utan oskäliga väntetider i september 2005 respektive januari Kommunernas bedömning gjordes i maj En kartläggning av kommunernas regler för tillgång till plats i skolbarnsomsorg för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga ingår också. Undersökningen omfattar alla kommuner i landet. I rapporten jämförs årets uppföljning med motsvarande undersökningar från 1998, 2001, 2002 och 2003 samt med studier som Socialstyrelsen gjorde under 1990-talet. Rapporten avslutas med en sammanfattning av utvecklingen under åren Kartläggningen har gjorts av undervisningsråden Anneli Jennefors Melén och Ulla Nordenstam (projektledare) som också sammanställt rapporten. Stockholm i oktober 2005 Staffan Lundh Avdelningschef Ulla Nordenstam Projektledare

6

7 Innehåll Sammanfattning... 8 Om undersökningen Syfte...12 Genomförande...12 Lagstiftningen...13 Tidigare uppföljningar...14 Plats i förskoleverksamhet Plats i september Plats i januari Tidsbegränsningar för barn till arbetslösa och föräldralediga...23 Plats i skolbarnsomsorg Plats i september Plats i januari Skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa eller föräldralediga Regler för barn till arbetslösa...32 Regler för barn till föräldralediga...34 Regler för barn till sjukskrivna m.fl Tillfälliga lösningar Tio år med platsgaranti en summering Bilaga: Enkätformulär... 50

8 6 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

9 Sammanfattning PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 7

10 Sammanfattning Skolverket gjorde i maj 2005 en kartläggning av i vilken utsträckning kommunerna räknar med att kunna ordna plats i förskola, fritidshem eller familjedaghem i september 2005 respektive januari 2006 om föräldrarna anmält behov tre till fyra månader tidigare. Uppföljningen omfattar alla kommuner i landet och innehåller även frågor om kommunernas regler för plats i skolbarnsomsorg för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Utan oskäligt dröjsmål? Våren 2005 räknade alla kommuner i landet utom sju med att kunna erbjuda plats i förskola eller familjedaghem i september till barn vars föräldrar anmält behov i maj. Samtidigt räknade tre kommuner med att inte kunna erbjuda skolbarnsomsorg utan oskäliga väntetider. Något fler kommuner räknar med långa väntetider i januari I 14 kommuner kan förskolebarnen få vänta på en plats mer än tre till fyra månader, medan skolbarnen kan få vänta på skolbarnsomsorg i fyra kommuner. De allt färre kommuner som under årens lopp inte uppfyllt lagstiftningen har i allmänhet haft tillfälliga problem. Ett undantag är Göteborg som inte levt upp till kraven i någon av de sju uppföljningar som gjorts sedan Våren 2005 räknade över hälften av stadsdelarna i Göteborg med långa väntetider för dem som vill ha förskoleplats i januari Närvarotiderna begränsas i förskolan Barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller femton timmar per vecka. Allt fler kommuner tillämpar denna minimitid medan kommuner som inte har några tidsrestriktioner alls blir färre. Våren 2005 hade 264 kommuner (91 procent) regler som maximerade närvarotiderna i förskolan för barn till arbetslösa till 15 veckotimmar. 16 kommuner erbjöd längre närvarotider (oftast 20 eller 25) medan sju inte hade någon tidsbegränsning alls. Våren 2003 tillämpade 249 kommuner (86 procent) minimitiden 15 veckotimmar. Reglerna är något mer restriktiva för barn som fått ett syskon. Våren 2004 tillämpade 272 kommuner (94 procent) minimitiden 15 veckotimmar medan 14 kommuner erbjöd fler timmar (oftast 20). Endast en kommun hade ingen tidsbegränsning alls. 8 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

11 Färre kommuner erbjuder barn till arbetslösa eller föräldralediga skolbarnsomsorg Skolbarn har ingen rätt till plats i skolbarnsomsorg när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga. Trots detta lät 86 kommuner barnen behålla sin plats våren 2005 om en förälder förlorade sitt arbete. Det är dock färre än tidigare. Våren 2003 fick barnen behålla sin plats i 103 kommuner och våren 2002 i 111. Antalet 2005 är det lägsta som uppmätts i de uppföljningar som gjorts sedan lagregleringen Det har också blivit ovanligare att kommunerna låter barn gå kvar i skolbarnsomsorgen om en förälder tar föräldraledigt. Våren 2005 fick barnet behålla sin plats i 49 kommuner, våren 2003 i 66 kommuner och våren 2002 i 74. Tio år med platsgaranti Rapporten avslutas med en tillbakablick på de tio år som platsgarantin varit i kraft. Bland annat konstateras att lagregleringen 1995 medfört en snabb utbyggnad av förskolor och fritidshem. Det första året kunde ca 80 procent av kommunerna erbjuda förskoleverksamhet i september enligt de nya kraven medan 87 procent kunde erbjuda skolbarnsomsorg. Det kan jämföras med årets 98 respektive 99 procent. Att förskoleverksamheten i dag är i det närmaste fullt utbyggd innebär att platsbehovet följer befolkningsutvecklingen på ett annat sätt än tidigare. Detta ställer nya krav på kommunerna att ha en beredskap att möta svängningar i födelsetal och in- och utflyttningar av barnfamiljer. En del kommuner använder mer eller mindre tillfälliga lösningar för att kapa efterfrågetoppar. Ett exempel är förskolor eller avdelningar där barn placeras i väntan på plats i en ordinarie förskola. I maj 2005 fanns en sådan form av sluss i ungefär var tionde kommun. Detta är ingen oproblematisk lösning eftersom det finns risk att barns behov av kontinuitet åsidosätts. PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 9

12 10 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

13 Om undersökningen PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 11

14 Om undersökningen Syfte Undersökningen syftar till att kartlägga i vilken utsträckning kommunerna räknar med att tillhandahålla plats i förskola, familjedaghem eller fritidshem enligt lagstiftningens krav i september 2005 och januari Den tar också upp kommunernas regler för tillgång till plats i fritidshem eller familjedaghem för skolbarn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Dessutom kartläggs förekomsten av förskolor eller avdelningar där barn placeras tillfälligt i väntan på plats i en ordinarie förskola. I årets uppföljning ingår även en fråga om vilka regler kommunerna har för tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn vars föräldrar är sjukskrivna och uppbär sjukpenning eller sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag/förtidspension). Genomförande Undersökningen har genomförts som en postenkät och omfattar samtliga kommuner i landet. Statistiska centralbyrån (SCB) har anlitats för genomförandet. Situationen inom en kommun när det gäller tillgänglighet och väntetider kan variera, särskilt gäller detta i större kommuner. För att få en mer nyanserad bild har därför stadsdelarna i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö fått uppge egna svar på frågorna 1 och 2 i blanketten, dvs. de som rör plats utan oskäligt dröjsmål i september 2005 respektive januari Övriga frågor har besvarats av kommunen centralt. Enkäten skickades i maj 2005 till samtliga kommuner samt till stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den adresserades till chefen för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg eller motsvarande i kommunen/stadsdelen. Totalt skickades 336 blanketter ut, varav 290 till kommuner centralt, 18 till stadsdelarna i Stockholm, 21 till stadsdelarna i Göteborg och 10 till Malmös stadsdelar. För att få en fylligare bild har svaren i en del fall följts upp per telefon. Framför allt gäller detta frågan om tillfälliga förskolor. 12 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

15 Svarsfrekvens och bortfall Samtliga kommuner, inklusive samtliga stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, har besvarat enkäten. Svarsfrekvensen är således 100 procent. Det finns dock ett visst bortfall i enstaka frågor (partiellt bortfall). I tabellerna redovisas detta under rubriken Ej svar. I rapporterna från 1998 och 2000 års uppföljningar antogs det partiella bortfallet fördela sig på samma sätt som de inkomna svaren. I tabellerna i denna rapport har därför Ej svar markerats med en punkt för dessa år. Stadsdelarnas svar Även om enkäten besvarats på stadsdelsnivå i Stockholm, Göteborg och Malmö rör undersökningen primärt inte förhållanden i enskilda stadsdelar utan kommunen som helhet. Stadsdelarnas svar redovisas därför inte bara separat utan har också vägts samman till ett svar för respektive kommun. Kommunen har ansetts svara Ja på frågan om man räknar med att kunna erbjuda plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i september 2005 respektive januari 2006 endast i de fall samtliga stadsdelar besvarat frågan jakande. Har någon stadsdel svarat att man inte räknar med att kunna erbjuda plats inom tre till fyra månader har kommunen som helhet ansetts svara Nej. Det här innebär att villkoren lokalt i vissa stadsdelar kan vara mera gynnsamma än det sammanvägda kommunresultatet. Även 2001 och 2002 års undersökningar riktades till stadsdelar (i 13 respektive 17 kommuner). Däremot inte undersökningen Lagstiftningen Verksamhetsformer Förskoleverksamhet vänder sig enligt skollagen 1 till förskolebarn, dvs. barn som inte går i skolan. Den bedrivs i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola). Skolbarnsomsorg vänder sig till barn som går i skolan. Den bedrivs i form av fritidshem eller familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan den även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Undersökningen behandlar endast plats i inskriven verksamhet, dvs. i förskola, familjedaghem och fritidshem. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet ingår således inte. 1 Skollagen 2 a kap. PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 13

16 Regler för tillgänglighet Kommunerna är sedan den 1 januari 1995 skyldiga att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldern ett till och med tolv år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Plats ska tillhandahållas utan oskäligt dröjsmål. I förarbetena till bestämmelserna 2 anges en handläggningstid på tre till fyra månader som skälig. Plats ska erbjudas så nära barnets hem eller skola som möjligt och skälig hänsyn ska tas till föräldrarnas önskemål. Sedan den 1 juni 2001 respektive den 1 januari 2002 omfattar skyldigheten även förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka för barn till arbetslösa respektive föräldralediga. För skolbarnsomsorgen har inte motsvarande förändringar gjorts. Från och med den 1 januari 2003 har vidare alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra år rätt till minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola (s.k. allmän förskola). Tidigare uppföljningar Skolverket har följt upp skollagens bestämmelser om tillgänglighet till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg åren 1998, 2001, 2002 och Uppföljningarna har publicerats i rapporterna Utan oskäligt dröjsmål? Barnomsorgens utbyggnad samt kommunernas regler vid arbetslöshet och föräldraledighet 1998; Plats utan oskäligt dröjsmål Uppföljning av tillgängligheten till barnomsorg; Plats utan oskäligt dröjsmål Uppföljning av tillgängligheten till barnomsorg samt i Plats utan oskäligt dröjsmål. Uppföljning av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i maj Samtliga uppföljningar har genomförts i maj. De har innehållit frågor om kommunerna räknar med att kunna ge barn plats i förskola, fritidshem eller familjedaghem i september om föräldrarna anmält behov av plats för sitt barn i maj samma år. Uppföljningarna har dessutom innehållit frågor om kommunernas regler för tillgång till plats för barn till arbetslösa och föräldralediga. Från och med 2001 års uppföljning ingår dessutom en fråga om kommunerna räknar med att kunna ordna plats i januari följande år om föräldrarna anmält behov i september. Frågan tillkom då Skolverket fått indikationer på att en del kommuner koncentrerar intagningen av barn i förskoleverksamhet till hösten och att det kan vara svårt att få plats vid andra tider på året. 2 Proposition 1993/94: PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

17 Bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingick fram till den 1 januari 1998 i socialtjänstlagen. Socialstyrelsen följde under åren upp hur kommunerna följde socialtjänstlagens bestämmelser om tillhandahållandet av plats samt kommunernas regler för plats när någon av föräldrarna var arbetslös eller föräldraledig. Uppföljningarna gjordes med hjälp av enkäter till landets samtliga kommuner. Resultaten publicerades i Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 22/95, Meddelandeblad nr 11/96 och Meddelandeblad nr 24/97 samt i rapporten Begränsad barnomsorg. Tillgång till barnomsorg till arbetslösa och föräldralediga De olika uppföljningarna är i stor utsträckning jämförbara. Det finns dock vissa skillnader, såväl i frågeformuleringar som i svarsalternativ. PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 15

18 16 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

19 Plats i förskoleverksamhet PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 17

20 Plats i förskoleverksamhet Plats i september 2005 I stort sett alla kommuner, 98 procent, räknade i maj 2005 med att kunna erbjuda plats i förskola eller familjedaghem till förskolebarn i september om föräldrarna anmält behov i maj. Antalet kommuner som kan tillhandahålla platser i enlighet med lagstiftningen har därmed ökat sedan 2003, från 274 till 283. Av de sju kommuner som räknar med längre väntetider ligger tre i Västra Götaland, däribland Göteborg. Göteborg är nu den enda kommun i landet som inte levt upp till lagstiftningens krav i någon av de sju uppföljningar som gjorts sedan Tabell 1 Kommer kommunen att kunna tillhandahålla plats i förskoleverksamhet i september till barn vars föräldrar anmält behov i maj samma år? 3 Kommunernas svar Ja Nej Ej svar Alla 283* * fem kommuner besvarade ej enkäten Stockholm, Göteborg och Malmö Stockholm är den enda av de tre storstäderna där samtliga stadsdelar svarar att de kan erbjuda plats utan oskäliga väntetider i september En stadsdel svarar dock Ja med kommentaren Troligtvis. I Göteborg har nio av de 21 stadsdelarna längre väntetider och i Malmö fyra av tio. En jämförelse med 2001 och 2002 års undersökningar visar att situationen i Göteborg förbättrats något, medan den i Malmö snarare försämrats. Våren 2001 uppgav en av Malmös tio stadsdelar att man inte kunde tillhandahålla plats i förskoleverksamhet i september jämfört med fem våren 2002 och fyra våren Uppföljningen 2003 riktades inte till stadsdelar. 3 Den exakta formuleringen av frågan framgår av rapporterna från respektive år. 18 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

21 Bild 1 Kommuner som inte räknar med att kunna tillhandahålla plats i förskoleverksamhet i september 2005 om föräldrarna anmält behov i maj 2005 Stockholms län Täby Uppsala län Håbo (Även 1996) Skåne län Malmö (Även 1996, ) Västra Götalands län Dals-Ed Göteborg (Även , 1998, ) Karlsborg Dalarnas län Rättvik PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 19

22 Tabell 2 Kommer stadsdelarna att kunna tillhandahålla plats i förskoleverksamhet i september till barn vars föräldrar anmält behov i maj samma år? Stadsdelarnas svar Stockholm Göteborg Malmö Ja Nej Alla 17* * 10 * en stadsdel har ej besvarat frågan Plats i januari 2006 Många kommuner koncentrerar intagningen till förskoleverksamheten till hösten när många sexåringar slutar för att börja i förskoleklass. För att få en bild av hur väntetiderna ser ut även vid andra tider på året omfattar uppföljningen sedan 2001 en fråga om tillgången på plats i januari respektive år. Årets uppföljning visar, liksom de tidigare, att väntetiderna i en del kommuner är längre i januari än i september. I maj 2005 uppgav 14 kommuner att de inte räknade med att kunna tillhandahålla plats i januari 2006 om föräldrarna anmält behov i september Det är dubbelt så många som när det gäller plats i september Fyra av dessa 14 kommuner kunde inte heller erbjuda plats i september 2005 utan oskäligt dröjsmål (Göteborg, Malmö, Dals-Ed och Rättvik). Situationen har dock förbättrats jämfört med tidigare år. Åren uppgav mellan 23 och 26 kommuner att de saknade beredskap att ta emot förskolebarn i januari utan långa väntetider. Tabell 3 Kommer kommunen att kunna erbjuda plats i förskoleverksamhet i januari 2006 till barn vars föräldrar anmält behov i september 2005? Kommunernas svar Ja Nej Ej svar/oklart Alla PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

23 Bild 2 Kommuner som inte räknar med att kunna tillhandahålla plats i förskoleverksamhet i januari 2006 om föräldrarna anmält behov i september 2005 Stockholms län Ekerö (Även 2002) Jönköpings län Gnosjö Skåne län Lomma Malmö (Även ) Västra Götalands län Dals-Ed Göteborg (Även ) Herrljunga Strömstad (Även ) Tibro Värmlands län Arvika Filipstad (Även 2003) Kil (Även ) Dalarnas län Rättvik Norrbottens län Älvsbyn Ej svar Södertälje, Tjörn och Vaggeryd PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 21

24 Stockholm, Göteborg och Malmö Stockholm är den enda av de tre storstäderna som räknar med att kunna tillhandahålla plats i januari 2006 i enlighet med lagstiftningen. I Göteborg räknar elva av de 21 stadsdelarna och i Malmö sju av tio med att inte kunna leva upp till kravet att tillhandahålla platser utan oskäligt dröjsmål. dvs. över hälften av stadsdelarna. Jämfört med tidigare år har situationen förbättras i Göteborg medan den försämrats i Malmö. Tre av Malmös tio stadsdelar uppgav i 2002 års undersökning att de inte skulle kunna bereda plats åt alla barn i rimlig tid i januari, jämfört med sju i årets undersökning. Tabell 4 Kommer stadsdelarna att kunna tillhandahålla plats i förskoleverksamhet i januari till barn vars föräldrar anmält behov i september året innan? Stadsdelarnas svar Stockholm Göteborg Malmö Ja Nej Ej svar Alla När kan kommunen erbjuda förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål? De 14 kommuner som inte räknade med att kunna erbjuda plats i förskoleverksamhet i januari 2006 om föräldrarna anmält behov i september året innan fick i enkäten ange när de räknar med att kunna erbjuda plats utan oskäliga väntetider. Dessutom har en av de tre kommuner som gett ett oklart svar på frågan om kommunen kan erbjuda plats (se tabell 3) besvarat frågan. Sju av de 15 kommunerna räknar med att kunna erbjuda plats utan långa väntetider under våren 2006, ytterligare fyra under senare delen av Två kommuner kunde inte bedöma när de långa väntetiderna skulle vara borta. När kan kommunen tillhandahålla förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål? Antal kommuner 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret Ingen bedömning finns 2 Summa PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

25 Bland de 15 kommunerna ingår Göteborg och Malmö. Fem av stadsdelarna i Göteborg räknar med att kunna erbjuda plats utan oskäliga väntetider under 2006 medan två räknar med att kunna göra detta först under andra halvåret I Malmö räknar man med något undantag med att kunna uppfylla lagstiftningen under Anmärkningsvärt är att tre stadsdelar i såväl Göteborg som Malmö inte gjort någon bedömning av när man räknar med att uppfylla lagstiftningen. När kan stadsdelen tillhandahålla förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål? Antal stadsdelar * Inkl. en stadsdel i Malmö som ej besvarat frågan. Göteborg Malmö 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret Ingen bedömning finns* 3 3 Summa 11 7 Tidsbegränsningar för barn till arbetslösa och föräldralediga Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Kommunerna har möjlighet att själva besluta om längre närvarotider. Flertalet använder dock den minimitid som anges i lagstiftningen och begränsar barnens närvarotid till 15 veckotimmar. Det gäller både för barn till arbetslösa och barn till föräldralediga. Våren 2005 hade 264 kommuner (91 procent) regler som maximerade närvarotiderna i förskolan för barn till arbetslösa till 15 timmar i veckan eller tre timmar per dag. 16 kommuner erbjöd längre närvarotider, oftast 20 eller 25 timmar i veckan. Sju kommuner hade inte någon tidsbegränsning alls. Tabell 5 Tidsbegränsningar i förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga 2003 och Antal kommuner Barn till arbetslösa Barn till föräldralediga tim per vecka Mer än 15 tim/vecka Ingen tidsbegränsning Annat* Alla *förskolan/avdelningen avgör själv närvarotiderna PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 23

26 Reglerna för barnens närvarotider var innan förändringarna i lagstiftningen betydligt mer restriktiva för barn till föräldralediga än för barn till arbetslösa. Våren 1998 hade till exempel 115 kommuner regler som innebar att barnen fick lämna förskolan när en förälder blev arbetslös, medan nästan dubbelt så många, 222 kommuner, hade motsvarande regler för barn som fått ett syskon. Fortfarande finns det en viss skillnad, men betydligt mindre än tidigare och den gäller nu närvarotiderna. Våren 2004 tillämpade 272 kommuner (94 procent) minimitiden 15 veckotimmar för barn till föräldralediga. 14 kommuner erbjöd fler veckotimmar i förskolan än den reglerade minimitiden, oftast 20 timmar. Endast en kommun hade ingen tidsbegränsning alls. Jämfört med 2003 har reglerna för barnens närvarotiderna blivit mer restriktiva, både för barn till arbetslösa och för barn till föräldralediga. Fler kommuner tillämpar minimitiden och färre kommuner har inga tidsrestriktioner alls. I maj 2003 hade nästan tre gånger så många kommuner ingen tidsbegränsning för barn till arbetslösa som 2005 (19 jämfört med 7). Reglerna för barn i familjedaghem är i allmänhet desamma som för barn i förskolan. 24 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

27 Plats i skolbarnsomsorg PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 25

28 Plats i skolbarnsomsorg Plats i september 2005 I stort sett alla kommuner (287 av 290) uppgav i maj 2005 att de räknade med att kunna erbjuda skolbarnsomsorg i september 2005 om föräldrarna anmält behov i maj samma år. Två av de tre kommuner som svarar nej ligger i Västra Götaland. En av kommunerna (Dals-Ed) kan inte heller erbjuda förskoleverksamhet utan långa väntetider. Tabell 6 Kommer kommunen att kunna tillhandahålla plats i skolbarnsomsorg i september till barn vars föräldrar anmält behov i maj samma i år? 4 Kommunernas svar Ja Nej Ej svar Alla 283* * fem kommuner besvarade ej enkäten Stockholm, Göteborg och Malmö Samtliga stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö uppger att de kan ordna plats i skolbarnsomsorgen i september 2005 utan långa väntetider. I 2002 års undersökning uppgav två stadsdelar i Göteborg att väntetiderna var längre. I övrigt har ingen stadsdel i Stockholm, Göteborg eller Malmö uppgett att de haft svårigheter att erbjuda plats inom rimlig tid under 2001 eller Uppföljningen 2003 riktades inte till stadsdelar. 4 Den exakta formuleringen av frågan framgår av rapporterna från respektive år. 26 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

29 Bild 3 Kommuner som inte räknar med att kunna tillhandahålla plats i skolbarnsomsorg i september 2005 om föräldrarna anmält behov i maj 2005 Västra Götalands län Dals-Ed Grästorp Tjörn PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 27

30 Plats i januari 2006 Det är fler kommuner som inte kan erbjuda skolbarnsomsorg utan oskäligt dröjsmål i januari 2006 än i september Skillnaderna är dock betydligt mindre än inom förskoleverksamheten. Våren 2005 uppgav fyra kommuner att de inte räknade med att kunna erbjuda plats i skolbarnsomsorg i januari 2006 till alla barn vars föräldrar anmält behov i början av hösten Av dessa kunde två inte heller erbjuda plats i september (Dals-Ed och Grästorp) utan långa väntetider. I 2003 års undersökning uppgav sex kommuner att de saknade beredskap att ta emot nya skolbarn i januari utan långa väntetider. Tabell 7 Kommer kommunen att kunna tillhandahålla plats i skolbarnsomsorg i januari till barn vars föräldrar anmält behov i september året innan? Kommunernas svar Ja Nej Ej svar Alla Stockholm, Göteborg och Malmö Av de tre storstäderna är det endast Göteborg som har svårt att ordna skolbarnsomsorg i januari utan långa väntetider. I en av stadsdelarna får skolbarnen vänta mer än tre till fyra månader på en plats om föräldrarna anmält behov i september Ytterligare en stadsdel är tveksam (har svarat både Ja och Nej ). 28 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

31 Bild 4 Kommuner som inte räknar med att kunna tillhandahålla plats i skolbarnsomsorg i januari 2006 om föräldrarna anmält behov i september 2005 Västra Götalands län Dals-Ed Grästorp Göteborg (Även ) Värmlands län Kil (Även ) PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 29

32 När kan kommunen erbjuda skolbarnsomsorg utan oskäligt dröjsmål? De fyra kommuner som angett att de inte kommer att kunna erbjuda skolbarnsomsorg utan oskäligt dröjsmål i januari enligt lagstiftningens krav, ombads ange när de ansåg sig kunna göra det. Två av de fyra kommunerna räknar med uppfylla lagstiftningen under våren 2006, ytterligare en under senare delen av Den fjärde kommunen har inte gjort någon bedömning. 30 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

33 Skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa eller föräldralediga PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 31

34 Skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa eller föräldralediga Kommunerna är endast skyldiga att erbjuda skolbarnsomsorg till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och till barn som har ett eget behov av verksamheten. För skolbarnsomsorgen har lagstiftningen således inte ändrats när det gäller barn till arbetslösa eller föräldralediga på samma sätt som för förskolebarn. Trots detta låter många kommuner barnen behålla sin plats i skolbarnsomsorgen när föräldrarna blir arbetslösa och i viss utsträckning även när de tar föräldraledigt. Enligt Skolverkets föräldraundersökning 2002 var till exempel 46 procent av alla 6 9-åringar med arbetslösa föräldrar inskrivna i fritidshem eller familjedaghem i september För barn till föräldralediga var motsvarande andel 31 procent. Årets uppföljning av kommunernas regler visar dock att kommunerna skärpt reglerna såväl för barn till arbetslösa som för barn till föräldralediga. Regler för barn till arbetslösa Våren 2005 uppgav 86 kommuner (30 procent) att barnen fick behålla sin plats i skolbarnsomsorgen om en förälder förlorade sitt arbete. 5 I ungefär hälften av dessa kommuner fick barnen gå kvar med begränsad närvarotid. Det här innebär en fortsatt skärpning av reglerna för barn till arbetslösa. Våren 2003 fick barnen behålla sin plats i 103 kommuner, dvs. i drygt var tredje kommun. Antalet 2005 är det lägsta som uppmätts i de uppföljningar som gjorts sedan lagregleringen Allra generösast var reglerna 1995 då omkring 45 procent av kommunerna tillät barnen att behålla sin plats. 5 Några av de kommuner som uppger att barnet mister sin plats kommenterar att plats kan fås/behållas efter individuell prövning. 32 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

35 Tabell 8 Får barn behålla sin plats i skolbarnsomsorg om en förälder blir arbetslös? Kommunernas svar Behåller platsen utan begränsning i tim/vecka med begränsning i tim/vecka Mister platsen inom 3 mån inom 4 6 mån efter 7 mån Avgörs från fall till fall * * * * Ej svar ** Alla * svarsalternativet fanns ej med ** fanns ett mindre partiellt bortfall. Detta har antagits fördela sig på svarsalternativen på samma sätt som de inkomna svaren. På samma sätt har de fem kommuner som ej besvarade 1995 års enkät behandlats Det har också blivit ovanligare att kommunerna erbjuder skolbarnsomsorg till barn som saknar plats och som har en arbetslös förälder. Våren 2005 hade 67 kommuner sådana regler, två år tidigare var antalet 83. Ungefär hälften av de 67 kommunerna har infört någon form av begränsning av vistelsetiden. Begränsningen rör antal timmar per vecka och/eller antal månader som barnet får ha platsen. Tabell 9 Kan skolbarn som inte har plats i skolbarnsomsorg erbjudas plats om en förälder är arbetslös? Kommunernas svar Ja, utan tidsbegränsning med tidsbegränsning Nej Avgörs från fall till fall * * * * Ej svar ** Alla * svarsalternativet fanns ej med ** se kommentarer till tabell 8 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 33

36 Regler för barn till föräldralediga Kommunernas regler för plats i skolbarnsomsorg när föräldrarna är föräldralediga har genomgående varit mer restriktiva än motsvarande regler för barn till arbetslösa. Det är ovanligt att kommunerna tillåter barn att gå kvar i skolbarnsomsorgen om en förälder tar föräldraledigt och än ovanligare att barn kan erbjudas plats om de är hemma med en förälder som är föräldraledig. Skolverkets föräldraenkät 2002 visade att trots att skolbarnen inte fått någon utökad rätt till skolbarnsomsorg när föräldrarna är föräldralediga så ökade ändå andelen inskrivna barn till föräldralediga mellan 1999 och 2002, dvs. under den period då reglerna ändrades för förskolebarnen. Andelen av alla 6 9-åringar med förälder som är föräldraledig som var inskrivna i fritidshem steg från 17 procent 1999 till 30 procent Samma mönster gällde för åringarna. År 2002 gick sju procent av de föräldraledigas åringar i fritidshem jämfört med fyra procent tre år tidigare. Tidigare uppföljningar har dessutom visat att många kommuner ändrade sina regler mellan maj 2001 och maj 2002 så att fler skolbarn fick gå kvar i skolbarnsomsorgen när föräldern tog föräldraledigt. Enligt årets uppföljning kan denna trend ha brutits. Reglerna för barn till föräldralediga har, liksom reglerna för barn till arbetslösa, skärpts under de senaste åren. Våren 2005 fick barnet lämna sin plats i 240 kommuner jämfört med i 212 kommuner våren Enligt årets uppföljning låter 23 kommuner (8 procent) barnen gå kvar utan tidsbegränsning när de får syskon. 6 I de 26 kommuner som har tidsbegränsning är 15 veckotimmar den vanligaste tidsgränsen. 6 Några av de kommuner som uppger att barnet mister sin plats kommenterar att plats kan fås/behållas efter individuell prövning. 34 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

37 Tabell 10 Får barn behålla sin plats i skolbarnsomsorg om en förälder tar föräldraledigt? Kommunernas svar Behåller platsen utan begränsning i tim/vecka med begränsning i tim/vecka Mister platsen inom 2 mån efter 3 mån Avgörs från fall till fall * * * * Ej svar ** Alla * svarsalternativet fanns ej med ** se kommentarer till tabell 8 Att barn till föräldralediga som inte är inskrivna i fritidshem eller familjedaghem kan erbjudas en plats är mindre vanligt. Det förekommer endast i 42 kommuner (14 procent). I hälften av dessa kommuner är närvarotiden begränsad, oftast till 15 veckotimmar. Tabell 12 Kan skolbarn som inte har plats i skolbarnsomsorg erbjudas plats om en förälder är föräldraledig? Kommunernas svar Ja, utan tidsbegränsning med tidsbegränsning Nej Ej svar Alla PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 35

38 36 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

39 Regler för barn till sjukskrivna m.fl. PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 37

40 Regler för barn till sjukskrivna m.fl. Antalet barn som har en sjukskriven förälder har ökat under senare år. Av Skolverkets föräldraenkät 2002 framgår att andelen barn med minst en förälder som är långtidssjukskriven (inkl. sjuk- eller förtidspensionerad) i det närmaste fördubblades mellan 1999 och Hösten 2002 hade fem procent av 1 5- åringarna och åtta procent av 6 12-åringarna en långtidssjuk förälder jämfört med två respektive fyra procent Det är inte självklart vilka regler som gäller för dessa barn när det gäller plats i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. I årets undersökning ingick därför en fråga om kommunerna har regler som gäller plats i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg för barn vars föräldrar är sjukskrivna och uppbär sjukpenning eller sjukersättning/aktivitetsersättning. 7 De som svarade Ja ombads att skicka in dokumenten till SCB. Ett sextiotal kommuner besvarade frågan jakande. Ungefär hälften av dem bifogade skriftliga regler. De flesta reglerna rörde dock kortvarig sjukskrivning. Svaren kan grupperas enligt följande: Barnen får vistas i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt schema eller enligt överenskommelse. En överenskommelse görs med ansvarig personal om vistelsetid i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Barnens vistelsetid begränsas till 15 timmar per vecka. Ett tiotal kommuner har enligt de inskickade dokumenten nerskrivna regler för barn till sjukpensionärer, långtidssjukskrivna (motsvarande). I några av kommunerna tillämpas någon form av prövning, till exempel: Har man varit sjukskriven mer än en månad måste beslut tas av utvecklingsledaren hur barnomsorg respektive skolbarnsomsorg ska vara tidsmässigt per dag. För förälder som får sjukbidrag eller sjukpension, ska barnets vistelsetid bedömas av pedagogkonsulent. 7 Tidigare sjukbidrag/förtidspension. 38 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

41 I vissa fall krävs läkarintyg: Vid långtidssjukskrivning fordras läkarintyg som visar att förälder pga. sjukdom är i behov av platsen. Även timbehov skall framgå av intyget. Förläggningen av timmarna beslutas efter behov och verksamhetens förutsättningar. Vid längre sjukskrivning förekommer ibland tidsbegränsning: Överstiger sjukskrivningen 30 dagar har barnet rätt till 15 timmar per vecka i barnomsorgen. Men trots att relativt få kommuner har regler som innebär att barnen garanteras plats är en stor del av barnen inskrivna i förskolor, familjedaghem eller fritidshem. Skolverkets föräldraenkät visar att barnen har plats i förskoleverksamhet i ungefär samma utsträckning som andra barn medan det är något ovanligare att de utnyttjar skolbarnsomsorg. Hösten 2002 gick 85 procent av de långtidssjukas 1 5-åringar i förskola eller familjedaghem medan 52 procent av 6 9-åringarna och 10 procent av åringarna deltog i skolbarnsomsorg. PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 39

42 40 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

43 Tillfälliga lösningar PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 41

44 Tillfälliga lösningar En del kommuner använder mer eller mindre tillfälliga lösningar för att nå upp till kravet att erbjuda barn plats i förskoleverksamhet utan alltför långa väntetider. Ett exempel är att man inrättar särskilda förskolor eller avdelningar där barn erbjuds plats i väntan på en plats i ordinarie förskola. I årets uppföljning uppgav 33 kommuner att de hade denna form av tillfälliga förskolor eller avdelningar. Det är betydligt fler än 2003 då sådana förekom i 20 kommuner men ungefär lika många som Fem av de 33 kommunerna uppgav även i 2003 års uppföljning att de hade tillfälliga förskolor. I dessa fall har denna lösning således sträckt sig över flera år. Tabell 12 Finns det särskilda avdelningar/förskolor där barn placeras tillfälligt i väntan på plats i en ordinarie förskola? Kommunernas svar Ja Nej Ej svar Alla En annan form av tillfällig lösning, som dock inte illustreras i uppföljningen, är att föräldrarna erbjuds plats i en förskola som ligger längre bort från hemmet än vad man ursprungligen önskat. Familjen erbjuds att flytta barnet till den önskade förskolan när en plats blir ledig där. Hur vanlig denna lösning som kan åsidosätta den s.k. närhetsprincipen är har vi ingen kunskap om. Förskolor där barnen placeras tillfälligt kommer att präglas av barngrupper som ständigt förändras. Forskning har visat att kontinuitet och stabilitet såväl i barn- som personalgrupp är avgörande för kvaliteten i förskolan. 8 Det är därför viktigt att följa utvecklingen av tillfälliga placeringar och hur den bristande kontinuiteten påverkar förskolans kvalitet. 8 Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Skolverkets allmänna råd PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

45 Tio år med platsgaranti en summering PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 43

46 Tio år med platsgaranti en summering Den 1 januari 1995 skärptes kommunernas ansvar för barnomsorgen. Medan kommunerna tidigare endast varit skyldiga att genom en planmässig utbyggnad sörja för att behovet av barnomsorg 9 tillfredsställdes blev de nu skyldiga att faktiskt tillhandahålla platser till alla barn 1 12 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Plats ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål och så nära barnets hem eller skola som möjligt. Bakgrunden till lagregleringen Riksdagsbeslutet Förskola för alla barn 10 innebar att en målsättning för barnomsorgens utbyggnad skulle vara full behovstäckning senast Trots en intensiv utbyggnad lyckades man dock inte bygga bort köerna och i början av 1990-talet fanns det fortfarande brist på platser. Bland annat Aktionsgruppen för barnomsorg föreslog då att rätten till plats skulle lagfästas. 11 Ett skäl till lagregleringen var också att de riktade statsbidragen till barnomsorgen slopades Utbyggnaden hade tidigare stöttats av specialdestinerade statsbidrag och när dessa inordnades i det generella bidragssystemet ansåg man att det fanns ett behov av en utvidgad lagreglering för att garantera en fortsatt utbyggnad. 12 Uppföljning av den nya lagstiftningen Vid den första uppföljningen av den nya lagstiftningen i maj 1995 kunde ca 80 procent av kommunerna erbjuda förskoleverksamhet i början av hösten enligt de nya kraven och 87 procent kunde erbjuda skolbarnsomsorg. Andelarna steg fram till 1998 och har sedan dess legat mellan 94 och 99 procent när det gäller förskoleverksamhet och mellan 98 och 99 procent när det gäller skolbarnsomsorg. 9 Dvs. förskola, fritidshem, familjedaghem. 10 Prop. 1984/85:209. Om förskola för alla barn. 11 Förskola för alla barn 1991 Hur blir det? SOU 1990: Prop. 1993/94:11. Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet m.m. 44 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

47 Den lägsta andelen när det gäller förskoleverksamhet 94 procent uppmättes 2002 och 2003 och kan hänföras till att barn till arbetslösa eller föräldralediga fick rätt till plats åren innan. Detta innebar en ökad tillströmning av barn som i några kommuner medförde längre väntetider. Problemen tycks dock ha varit övergående och våren 2005 uppfyllde 98 procent av kommunerna lagstiftningen. Det fåtal kommuner som inte lever upp till kraven är med något undantag kommuner som har tillfälliga svårigheter. Ett fåtal kommuner återkommer i flera uppföljningar bland dem som inte kan erbjuda plats utan långa väntetider. Den nya lagstiftningen tillsammans med ökade födelsetal medförde en kraftig ökning av platser i både förskolor och fritidshem. Under åren steg andelen 1 6-åringar som var inskrivna i daghem eller familjedaghem från 59 till 65 procent medan andelen 7 9-åringar i fritidshem eller familjedaghem ökade från 52 till 56 procent. Regler för barn till arbetslösa eller föräldralediga Lagregleringen 1995 omfattade endast barn till förvärvsarbetande eller studerande. Uppföljningarna har därför också tagit upp villkoren för barn till arbetslösa eller föräldralediga. I slutet av 1990-talet hade mellan 40 och 45 procent av kommunerna regler som innebar att barn till arbetslösa fick lämna sin plats i förskolan när en förälder blev arbetslös, antingen direkt eller efter ett visst antal månader. Skolbarnen måste lämna fritidshemmet i närmare 60 procent av kommunerna. För barn som fick syskon var reglerna än mer restriktiva. Övergången till utbildningssystemet 1998 innebar att förskolan sågs som det första steget i utbildningssystemet. Det var nu inte längre motiverat att tillgängligheten skulle vara beroende av föräldrarnas sysselsättning. Genom ändringar i skollagen 2001 och 2002 blev kommunerna skyldiga att erbjuda barn till arbetslösa eller föräldralediga förskoleverksamhet under tre timmar per dag eller 15 veckotimmar. För skolbarnen skedde inte motsvarande förändring. Enligt uppföljningarna har det skett en skärpning av reglerna för barn till arbetslösa eller föräldralediga, både i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen under de senaste åren. Det är fler kommuner som tillämpar minimitiden 15 veckotimmar i förskolan och färre som låter barnen gå kvar utan tidsbegränsningar. I allt fler kommuner måste barnen lämna skolbarnsomsorgen när en förälder blir arbetslös. PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 45

48 Full behovstäckning ställer nya krav på kommunerna I dag är såväl förskoleverksamheten som skolbarnsomsorgen i det närmaste fullt utbyggd. Enligt Skolverkets föräldraenkät har de allra flesta barn den omsorg deras föräldrar önskar. Efterfrågan på nya platser är låg, endast ett par procent av alla barn 1 9 år. Den största nyefterfrågan gäller skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa och särskilt för åringar. Att förskoleverksamheten är i det närmaste fullt utbyggd innebär att platsbehovet följer befolkningsutvecklingen på ett annat sätt än tidigare (diagram 1). Förändringar i födelsetalen påverkar nu mer direkt behovet av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i kommunen eller kommundelen. En ökning av antalet nyfödda innebär med relativt kort varsel ett behov av ytterligare förskoleplatser. Detta innebär i sin tur att det ställs nya krav på kommunerna att ha en beredskap för förändringar i födelsetal och också när det gäller in- och utflyttningar i kommunen eller kommundelarna/stadsdelarna. Diagram 1 Antal barn 1 6 år (t.o.m. 1997) och 1 5 år (fr.o.m. 1998) samt därav inskrivna i daghem eller familjedaghem (t.o.m. 1997) samt förskola eller familjedaghem (fr.o.m. 1998) Antal Barn 1 6 år Barn 1 5 år Barn i daghem/förskola eller familjedaghem År Kommuner med bristande beredskap hanterar ibland dessa svängningar genom att tillgripa mer eller mindre tillfälliga lösningar. Ett sätt att kapa efterfrågetoppar är inrättandet av någon form av sluss där barnen skrivs in i väntan på en plats i en ordinarie förskola. Uppföljningarna visar att denna form av tillfälliga förskolor eller avdelningar finns i mer än var tionde kommun. En annan lösning kan vara att tumma på närhetsprincipen. Barnet erbjuds en förskoleplats som ligger längre bort från hemmet än vad föräldrarna 46 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

49 ursprungligen önskat, kanske i en helt annan del av kommunen. Hur vanligt detta är har vi ingen kunskap om. De tillfälliga lösningarna är inte oproblematiska. Det finns risk att barns behov av kontinuitet i relationer åsidosätts. Kvantitet eller kvalitet? Lagregleringen 1995 innefattar även kvalitetskrav som rör barngruppernas storlek, personal och lokaler. 13 Medan full behovstäckning har varit ett prioriterat mål i kommunerna har inte kvalitetsaspekter varit lika prioriterade. I många kommuner har kvantitet ställts mot kvalitet kravet att erbjuda plats har varit överordnat kraven på lämpliga barngruppstorlekar och tillräcklig personaltäthet. Detta gäller inte minst i fritidshemmen, 14 men även i förskolan. De tillfälliga förskolor som nämnts ovan kan också ses som ett uttryck för att kvalitetsaspekter åsidosätts till förmån för platsgarantin a kap. 3 skollagen. 14 Se t.ex. Utbildningsinspektionen 2004 sammanställningar och analyser av inspektionsresultaten Skolverket PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 47

50 48 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

51 Bilaga: Enkätformulär PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 49

52 1 Kommun/Stadsdel Gatuadress/Box Postadress Blanketten insänds senast den 11 maj 2005 till Statistiska centralbyrån i det bifogade svarskuvertet. Uppgiftslämnare Uppgiftslämnarens Telefon e-post Uppföljning av tillgänglighet till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg - Med förskolebarn menas barn 1 5 år som inte går i skolan (dvs. i förskoleklass eller grundskola). - Med skolbarn menas barn 6-12 år som går i förskoleklass eller grundskola. - Observera att frågorna 5 7 inte avser barn i behov av särskilt stöd enligt skollagen 2a kap. 9. Stockholm, Göteborg och Malmö I år skickas enkäten både till stadsdelarna och kommunen centralt när det gäller Stockholm, Göteborg och Malmö. Skälet till detta är att vi vill ha en mer nyanserad bild av situationen i storstäderna. - Stadsdelarna besvarar frågorna Kommunen centralt besvarar frågorna 3 8. Fråga 1. Plats utan oskäligt dröjsmål förskolebarn a. Kommer kommunen i höst (september 2005) att kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till förskolebarn om föräldrarna anmäler behov i maj 2005? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. 1 Ja 2 Nej b. Räknar kommunen med att kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem i januari 2006 till förskolebarn om föräldrarna anmäler behov i september 2005? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. 1 Ja Gå till fråga 2 2 Nej c. (Besvaras av dem som svarat Nej på fråga 1b) När räknar kommunen med att kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem för förskolebarn efter högst 3 4 månaders väntetid? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. Under: 1 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret Annan tidpunkt, nämligen Finns ingen bedömning Kontaktpersoner Anneli Jennefors (Skolverket) Pernilla Andersson (SCB) Telefon PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?

53 2 Fråga 2. Plats utan oskäligt dröjsmål skolbarn a. Kommer kommunen i höst (september 2005) att kunna tillhandahålla plats i fritidshem eller familjedaghem till skolbarn om föräldrarna anmäler behov i maj 2005? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. 1 Ja 2 Nej b. Räknar kommunen med att kunna tillhandahålla plats i fritidshem eller familjedaghem i januari 2006 till skolbarn om föräldrarna anmäler behov i september 2005? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. 1 Ja Gå till fråga 3 2 Nej c. (Besvaras av dem som svarat Nej på fråga 2b) När räknar kommunen med att kunna tillhandahålla plats i fritidshem eller familjedaghem för skolbarn efter högst 3 4 månaders väntetid? Frågan avser barn som kommunen är skyldig att erbjuda plats enligt skollagen. Under: 1 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret Annan tidpunkt, nämligen Finns igen bedömning Fråga 3. Barn till arbetslösa tidsbegränsning Barn till arbetslösa har enligt skollagen rätt till förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Vilken tidsbegränsning förekommer i er kommun? Närvarotiden är begränsad till: Förskola 1 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan 2 Mer än 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan, nämligen. tim/vecka 3 Ingen tidsbegränsning finns 4 Annat Familjedaghem 1 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan 2 Mer än 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan, nämligen.. tim/vecka 3 Ingen tidsbegränsning finns 4 Annat PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL? 51

54 3 Fråga 4. Barn till föräldralediga tidsbegränsning Barn till föräldralediga har enligt skollagen rätt till förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Vilken tidsbegränsning förekommer i er kommun? Närvarotiden är begränsad till: Förskola 1 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan 2 Mer än 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan, nämligen tim/vecka 3 Ingen tidsbegränsning finns 4 Annat Familjedaghem 1 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan 2 Mer än 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan, nämligen tim/vecka 3 Ingen tidsbegränsning finns 4 Annat Fråga 5. Skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa a. Får skolbarn, som redan har plats inom skolbarnomsorgen, behålla sin plats om en förälder (eller båda) blir arbetslös? 1 Ja, utan tidsbegränsning 2 Ja, men med tidsbegränsning.. tim/vecka i.... antal månader 3 Nej b. Kan skolbarn, som inte har plats inom skolbarnomsorgen, erbjudas plats om en förälder (eller båda) är arbetslös? 1 Ja, utan tidsbegränsning 2 Ja, men med tidsbegränsning... tim/vecka i antal månader 3 Nej Fråga 6. Skolbarnsomsorg för barn till föräldraledig a. Får skolbarn, som redan har plats inom skolbarnomsorgen, behålla sin plats om en förälder tar föräldraledigt? 1 Ja, utan tidsbegränsning 2 Ja, men med tidsbegränsning.... tim/vecka i..... antal månader 3 Nej b. Kan skolbarn, som inte har plats inom skolbarnomsorgen, erbjudas plats om en förälder är föräldraledig? 1 Ja, utan tidsbegränsning 2 Ja, men med tidsbegränsning..... tim/vecka i..... antal månader 3 Nej 52 PLATS UTAN OSKÄLIGT DRÖJSMÅL?