och ungas hälsa h SANT ELLER FALSKT? "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa h mår r inte bra unga mår m r bra lsotillstånd är god"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och ungas hälsa h SANT ELLER FALSKT? "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa h mår r inte bra unga mår m r bra lsotillstånd är god""

Transkript

1 Barn och ungas hälsah The true measure of a nation s s standing is how well it attends to its children their health and safety their material security their education and socialization and their sens of beeing loved, valued and included in the families and societies into which they are born SANT ELLER FALSKT? En fjärdedel av de finländska ndska barnen mår r inte bra (Bardy, Salmi & Heino: Mikä lapsiamme uhkaa. Stakes rapport 2001) "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa h utsätts tts för f r allt större risker även om största delen av de unga mår m r bra (Doktor i idrottspedagogik Pertti Helin) " De finländska ndska barnens hälsotillsth lsotillstånd är r utmärkt och även de ungas hälsa h är god" (Doktor i hälsovh lsovård, docent i hälsosociologi h Markku Myllykangas 2002) Med traditionella mått m mätt m är r barns och ungas hälsa h synnerligen god (Aromaa m.fl.: Suomalaisten terveys 1997; Karvonen: Elämänkaari ja terveys 1998) 1

2 Child wellbeeing in rich countries OECD rapport 2007 FINLANDS PLACERINGAR (21 länder) l Material wellbeeing 3 Health and safety 3 Educational wellbeeing 4 Behaviours and risks 7 Subjective well-beeing 11 Family and peer relationships 17 Större forskningsprojekt 1. Skolhälsa lsa (Stakes) / kouluterveys start 1998 > elever med år åk 8 o gymnasiet yrkesutbildning Samma skolor med varannat år Södra Finland, Östra Finland samt Lappland jämna år. Västa Finland, Uleåborslän och Åland ojämna år Stig upp och stå 2. WHO:s skolelevsundersökning kning Internationellt projekt (HBSC,HealthBehaviour in Schoolaged children) start 1984 med 5 länder, l görs g vart fjärde år 41 länder l med år r 2006, > barn i Finland åk k 5, 7 och 9 (klassundersökningar) kningar) ansvarig ledare Lasse Kannas i Finland Resultaten dokumenterade bl.a. i Kannas, L. Koululaisten kokema terveys, hyvinvointi ja kouluviihtyvyys.opetushallitus Kannas, L. & Brunell, V. Subjektiv hälsa, h hälsovanor h och skoltrivsel. Jyväskyl skylän n yliopisto Kannas (toim.) Koululaisten terveys ja terveyskäytt yttäytyminen ytyminen muutoksessa. WHO- koululaistutkimus 20 v. Jyväskyl skylän n yliopisto om du tror att över 80 % av eleverna i åk k 8 anser att deras hälsotillsth lsotillstånd är mycket eller ganska bra 87 % av pojkarna 81 % av flickorna Elevers uppfattning om sitt hälsotillstånd Stakes 2008 Pojkar Flickor åk8 åk 2 Yrk åk 8 åk 2 Yrk WHO 2002 Pojkar % Flickor % åk5 åk7 åk9 åk5 åk7 åk9 Mycket bra Ganska bra Medelmåttig Ganska eller mycket dålig Utmärkt God Medelmåttig Dålig

3 Pojkar upplever sitt hälsotillstånd som bättre än flickor. Varför? Yngre elever upplever sin hälsa som bättre än äldre. Varför? Trenden är den samma i de flesta europeiska länder och NordAmerika. (Torsheim 2004) Andelen av de elever som anser sitt hälsotillstånd som mycket bra har ökat något (2008) Hur förklara påståendet att 25 % av de unga inte mår bra? Lyft båda b benen i luften ovanför r bordet Om du tror att trötthet tthet både b i åk k 5 och åk k 9 är r det vanligaste av följande f psykosomatiska symptom SPÄNNING NEDSTÄMDHET TRÖTTHET TTHET NERVOSITET Subjektivt upplevda psykiska symptom (Stakes 2008) Spänning eller nervositet (1g (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Irritation eller utbrott av ilska (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Svårighet att somna/ uppvaknande på natten (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Rulla huvudet främre vägen v från n sida till sida om du tror att över 40 % av eleverna i gymnasiet har ont i nacken och skuldrorna minst 1 gång/veckag 35 % (men det är r också mycket!) 3

4 Subjektivt upplevda fysiska symptom 1gång/vecka eller oftare (Stakes1998 (Stakes ; åk k 8 o 9 samt gymn 1 o 2) Ont i nacke-axlar axlar varje vecka Gr.sk. Gymn. Huvudvärk varje vecka Gr.sk. Gymn. Trötthet/svaghet nästan dagligen Gr.sk. Gymn Smärtor och värk v i nacke, axlar samt huvudvärk är r allmänna problem. 14 % av flickor i åk k 9 har huvudvärk nästan varje dag! Upplevd daglig trötthet tthet ökar i högstadiet. h Uppföljning av åriga ungdomars hälsa Ingen nämnvn mnvärd förändring f av de ungas subjektiva uppfattning om sitt hälsotillståndet i allmänhet De största förändringarnaf * Tidigare biologisk mognad * Ökad medellängd * Ökning av övervikt och fetma * Ökning av astma och allergier * Ökning av barndomstidens diabetes (typ 1) * Ökning av smärtor i rygg, nacke och axlar * Ökat bruk av mediciner mot värk v och förkylningf * Dödligheten i sjukdomar och olycksfall har ytterligare minskat * Största problemen påp det mentala området Knacka med pennan i bordet om du tror att medelålderna lderna för f r första f mensen hos flickor i Finland är över 13 år 13 år r 1 månm Klappa ihop händerna h om du tror att medelålderna lderna för f r pojkars första ejakulation är över 14 år 13 år 6 mån 4

5 Biologisk mognad Medelålder för första mens 13 år 1 mån Medelålder för första ejakulation 13 år 6 mån Små förändringar senaste 20 åren beträffande flickors första mens ( ) Stora individuella variationer! (9-17 år) men 99 % av 15 åriga flickor har fått mens Förr inverkade levnadsförhållandena. (flickor fick tidigare mens i städer, i södra Finland, i högre social grupp, svenskspråkiga) Idag genetiskt arvet viktigaste bestämmande faktorn. Pojkarnas första ejakulation sker tidigare idag än 1981 (från 14 år 5 mån till 13 år 7 mån) 93 % av 15-åringarna uppger att de ejakulerat Puberteten anses vara sen om den börjar senare än hos 97,5 % av kamraterna. Orsaker: - kronisk sjukdom - genetisk orsak - psykisk och fysisk belastning (t.ex idrott hos flickor) Längdtillväxt xt ( ) 1997) Pojkarnas meddellängd i alla åldersgrupper har ökat 2-52 cm Flickors medellängd bland 12- och 14-åringar ökat 2 cm Kroppsvikt Medianvikten har ökat hos ungdomar i alla åldersgrupper Flickors (16 och 18) medellängd hållits h konstant Lägg pannan ner i bordet om du tror att viktökningen kningen är r större bland flickor än n bland pojkar Fetma ett av de största hälsoproblemen h i dagens industrialiseradländer nder och ett växande v problem i U-U länderna 70 % av finländska ndska män m n och 50 % av kvinnorna ( år) r)är överviktiga Ungdomarnas bodymassindex blivit allt högre h i alla åldersgrupper (12-18) 18) både b hos flickor och pojkar 5

6 Tänj armarna framåt Medianvikten ökat i alla åldersgrupper, mera för f r pojkar än för r flickor Överviktiga pojkars andel stigit från n 7% till 17%,flickors från 4% till 10% (Lahti-Koski föredrag f under Kouluterveyspäiv ivät t 2004) 13 % av 7-åringarna 7 överviktiga enl tillväxtkurvorna (Sihvola 2000) om du tror att 4 av 5 feta barn har åtminstone en förälder f som är r fet 12 % av eleverna i grundskolan i Karleby feta (Fogelholm) Viktigt att nån föräldrarna Om fet som 6-åring 6 - med 25 % sannolikhet fet som vuxen Om fet som 12-åring - med 75 % sannolikhet fet som vuxen 4 av 5 feta barn har åtminstone en fet förälderf Vart fjärde båda b föräldrarna f feta Praktiska råd r d om kost och motion, inte krav påp viktminskning Anorexi-sp spöket! Har skolan / lärarenl Skyldighet? Möjlighet? M - att ta i tu med det växande v problemet övervikt - att hjälpa ett överviktigt barn gåg ner i vikt?????????????????????? TANKAR ÅSIKTER LÖSNINGSFÖRSLAG Stig upp och stå och rulla höftenh om du tror att 5 % av barnen i Finland har diagnostiserad astma Astma och allergier 3 % av barnen har diagnostiserad astma Orsaken till ökning av allergier? 6

7 Barndomstidens diabetes (typ 1) Förekomsten större i Finland än n i andra länderl Antalet barn som insjuknar ökat med ca 3% /år/ 0,3 % av 5-95 åringar 0,5 % av åringarna 0,6 % av åringarna Virusinfektioner och komjölk anses vara de främsta orsakerna till att sjukdomen bryter ut Även diabetes typ 2 har upptäckts hos barn Barnes kolesterolvärden rden överskrider rekommendationerna medelvärdet för f r barn är r optimalt 2,85 mmol/l, övre gränsen 4,0 mmol/l. 3-åringars kolesterolmedeltal 4,47 mmol/l. Största delen av finländska ndska barn utanför idealvärdena Smärtor i rygg och axlar Smärtor i nacke och axlar minst 1ggr/vecka 22 % av skoleleverna (1997) 28 % (2001) % (2008-Stakes) Smärtor i ländryggen l 10 % (1997) 14 % (2001) 17 % (hs), 20 % (gy), 24% (yrk) (2008) Vrid övrekroppen från n sida till sida om du tror att över 50 % av flickorna i högstadiet har ätit värkmedicin v under den senaste månadenm Mediciner mot värk v och förkylningf Värkmedicin hade använts nts av 56 % flickor och 28 % pojkar under den senaste månaden m (2001) Tio år r tidigare av 40 % flickor och av 20 % pojkar 7

8 Rulla påp handlederna om du tror att rökning r har ökat i åk k 8 och 9 sedan 1998 rökning varje dag har minskat från n 25 % till 16 % Rulla påp axlarna om du tror att rökning r varje dag är vanligare bland gymnasieflickor än bland gymnasiepojkar. Rökning Unga i Finland börjar röka tidigare än jämnåriga i de flesta andra europeiska länder. Finländska 15-åringar hör till den grupp av skolelever bland vilka rökning är vanligast i Europa. (År 2002,på 5 plats av 35 länder!) Rökningen ser dock enligt alla undersökningar ut att minska bland åringar. Minskningen är större bland pojkar än bland flickor Hos 18-åriga pojkar har rökningen hållits konstant sedan 1977 men ökar fortfarande bland 18 åriga flickor. Orsaker? Även rökning som prova på minskar. Teströkning var år 2003 ovanligare bland åringar än under hela perioden Skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor har nästan försvunnit. Snuset? Endast ett få elever i åk 5 (<1%) röker dagligen Av 11-åringar har 8 % av flickorna och 18 % av pojkarna rökt en hel cigarett Rökning varje dag Kouluterveys 2005, 2007 (Västra Finland, Uleåborgslän och Åland) Kouluterveys 2006, 2008 (Södra Finland, Östra Finland och Lappland) åk 8 åk 9 Gy åk 1 Gy åk 2 Yrk 2 p fl p fl p fl p fl p fl Utveckling (röker varje dag) (Västra osv Fin.) åk k 8-98 åk k (gymn) % % Utveckling (röker varje dag) (Södra o Norra F) Gr.sk Gymn Yrk 1-21 % % %

9 Har du snusat? Snus åk 8 åk 9 Gy åk 1 Gy åk 2 Yrk 2 p fl p fl p fl p fl p fl % % % % % Nej > 50 ggr Stampa med fötterna f i golvet om du tror att över 15 % av eleverna i åk k 9 uppger att de dricker alkohol minst 1 gång g i veckan 12 % av pojkarna 10 % av flickorna Alkohol Dricker alkohol minst en gång g i månaden m eller oftare (Stakes) åk k 8 åk k 9 Gy 1 Gy 2 Yrk 1 Yrk 2 % % % % % % Små skillnader i flickors och pojkars alkoholbruk påp alla skolstadier (tidigare vanligare bland pojkar) Ordentligt berusad minst 1 gång/mån (Stakes ) (tosihumala) grundskola gymnasium yrk.utbild. % % % Stig upp och töj t j armarna mot taket Ingen skillnad mellan flickors och pojkars besrusningsdrickande upp till 16 år. I åk k 2 i gymn och yrk är r berusningsdrickande (humalahakuinen juominen) vanligare bland pojkar om du tror att över 90 % av eleverna i åk k 9 aldrig provat hasch eller marihuana 9

10 Narkotika Har aldrig prövat hasch eller marihuana åk k 8 åk k 9 gy I gy 2 yrk 2 % % % % % Har använt hasch eller marihuana oftare än 5 gånger grundskola gymnasium yrk.utbild. 2 % 3 % 6 % Användning av andra droger (extacy, subutex, heroin, kokain, amfetamin, LSD och andra liknande droger) ligger på ca 0-1 % på alla skolstadier Lyft båda b knäna na upp mot bröstet 3 ggr om du tror att en femtedel av 15-åringarna sover mindre än n 7h/natt under skolveckan Sovvanor Under 1900-talet har nattsömnen bland unga förkortats f i medeltal 1-1,51 1,5 h. Trötthetsk tthetskänslan det vanligaste psykosomatiska problemet Tillräckligt med sömn s korrelerar med skolframgång! Redan ett par timmars sömnbrist s per dygn påverkar p ämnesomsättning och immunsystem (ökarar risken för f diabetes, högt h blodtryck, kransartärsjukdom) rsjukdom) Samband mellan för f r litet sömn s och ångest-depression har påvisatsp Små förändringar i sömnms mnmängden ngden men från n 1990 framåt t går g r en allt större del unga till sängs först f efter kl.23. Ca en femte del av 15 åringar sover mindre än n 7 h/nattb Andel unga som lägger l sig eller senare åk k 8 åk k 9 åk k 1 åk k 2 Yrk 2 fl p fl p fl p fl p fl p

11 Ställ dig upp och stå på et ben om du tror att över 30 % av flickorna i åk har haft samlag Sexuell erfarenhet Samlagsdebuten skett vid allt lägre ålder ( ) Debutåldern stabiliserat sig under 1980-talet och har därefter visat små förändringar. Finlandssvenska elever har något större sexuell erfarenhet än finskspråkiga (på alla variabler: Kramats, Kysst på munnen, Smekt ovanpå kläderna, Smekt under eller utan kläder, Samlag) (WHO) Av finl.svenska elever i åk 9 har 32 % av flickorna och 25 % av pojkarna haft samlag (1998) Stakes liknande resultat Mellan % av de högstadieflickor som har haft samlag har haft flere än 5 partners ( ) För högstadiepojkar är motsvarande siffror mellan 13-18% ERFARENHET AV SAMLAG flickor % pojkar % åk8 åk9 gy1 gy2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy 2 yrk Flera än 5 samlagspartners flickor % pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy2 yrk Obs % av de som har haft samlag! Alltså 22 % av de 15 % pojkar i åk 8 som haft samlag har haft mer än 5 partners Användning av Preventivmedel IMPLIKATIONER FÖR SKOLAN? Tidigarelägga sexualundervisningen! åk 8 för sent! Kondom vanligaste preventivmedlet bland unga (mellan 40 och 65 % använt kondom av de som haft samlag) Ca hälften av flickor i gy åk 2 använde p-piller vid senaste samlag Dagen-efter pillret allt vanligare En femtedel av de 15-åriga flickor som haft samlag har använt dagen-efter piller (enl Liinamo 1996,1997) Enligt Stakes10 % av flickor i åk 9 som haft samlag över 20 % av flickor i gymn åk 2 som haft samlag. Oskyddat samlag mycket vanligare bland finlandssvenska ungdomar än bland finskspråkiga!! (enl WHO -98) Senaste samlaget oskyddat: fisv flickor 32 % (finska 9 %) fisv pojkar 40 % (finska 15%) 11

12 Vifta med händerna h i öronen om du tror att oskyddat samlag är vanligare bland finskspråkiga kiga unga än bland finlandssvenska unga Flickor: 32 % finl.sv, 9 % finska Pojkar: 40 % finl.sv, 15 % finska (WHO 1998) OSKYDDAT SAMLAG (Kouluterveys) flickor % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk2 pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk Fysisk aktivitet Idrott eller motion under fritiden minst 30 min flickor % pojkar % åk8 åk9 gy1 gy2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy 2 yrk 2 1 gång/dag el > ggr/v ggr/v gång/v el <

Undervisning i hälsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t

Undervisning i hälsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t Hälsokunskap Föreläsningsunderlag 2008 Ämnets utveckling hälsolära hälsofostran hälsokunskap Undervisning i hälsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t Tyngdpunkten i innehållet har ändrat - upplysning

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program Föräldrakväll åk 9 4..2011 Välkommen Program Läsårets tyngdpunktsområden och projekt Enkäten Hälsa i skolan 20, skolrapport Ann-Christin Åsten, rektor Olika stödformer Gustav Laxell, vicerektor 1 Program

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM 2013-03-13 Arbetsprocess Gemensamt beslut om totalundersökning i länet 2012 Folkhälsocentrum ansvariga för samordning och bearbetning Hög delaktighet från

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Personligt 2009 Piteå. En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan

Personligt 2009 Piteå. En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan Personligt 29 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan Innehållsförteckning sid Inledning 3 Allmänt 3 Hälsa 3 Hur mår de unga? 4 Om skolan 5 Lag och

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1 StockholmsEnkäten 04 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1 SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN 04 TABELLER OCH GRAFER K O M P L E M E N T T I L L P M S E 4 / 1 P R E C E N S S O C I

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Hur mår barn och unga i Skåne?

Hur mår barn och unga i Skåne? Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Hälsosamtalet i skolan - resultat Hälsosamtalet i skolan - resultat Återföring till programberedningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna, samt regionala beredningen den 27 april 11 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, folkhälsostrateg,

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Folkhälsoenkät barn och unga 2012 2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...

Läs mer

Personligt 2006. Resultat från hälsoundersökning bland ungdomar i Piteå

Personligt 2006. Resultat från hälsoundersökning bland ungdomar i Piteå Personligt 2006 Resultat från hälsoundersökning bland ungdomar i Piteå Innehåll Inledning Resultat Om mat, motion och fritidsvanor Hur mår de unga? Om skolan Om trafik Om tobak, alkohol och narkotika Om

Läs mer

Personligt 2010 Piteå

Personligt 2010 Piteå Personligt 2010 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan December 2010 Carina Ingesson Ing-Marie Hellström Anna Lena Pogulis Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet 100 80 60 40 20 0 GOD LIVS- KVALITET (värde 6 eller högre på en skala 0-10) MINDRE GOD LIVSKVALITET (värde 5 eller lägre) Fig. 2 Andel som ej har möjlighet att framföra

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 211/212 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Innehåll sidan Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning Delaktighet i samhället

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji Liv och hälsa ung 2015. VAD? Liv och hälsa ung är en enkätundersökning som vänder sig till alla 7:or, 9:or och alla som går i 2:an i gymnasiet i skolor i Uppsala län. Liv och hälsa ung handlar om sådant

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT Fråga Svarsalternativ 1 Hur mår du? Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Jag försöker vara vänlig mot andra.

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Hälsa i skolan 2010. Svarsanvisningar

Hälsa i skolan 2010. Svarsanvisningar Hälsa i skolan 2010 Stakes och Folkhälsoinstitutet slogs samman den 1 januari 2009 och bildar Institutet för hälsa och välfärd. Institutet för hälsa och välfärd (THL) Enkäten Hälsa i skolan PB 30 00271

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

finsk och svenskspråkiga skolelever

finsk och svenskspråkiga skolelever Skillnader i levnadsvanor mellan finsk och svenskspråkiga skolelever Eva Roos, Teija Nuutinen, Sakari, j, Suominen, Raili Välimaa, Kristiina Ojala, Jorma Tynjälä, Jari Villberg, Lasse Kannas Introduktion

Läs mer

Liv och hälsa ung 2017

Liv och hälsa ung 2017 Liv och hälsa ung 2017 Hur mår du rent allmänt? nmlkj Mycket bra nmlkj Bra nmlkj Varken bra eller dåligt nmlkj Dåligt nmlkj Mycket dåligt Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Kryssa för något av " inte",

Läs mer

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015. Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015. Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015 Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin Ungdomsmedicin Upplägg Introduk0on 0ll ungdomsmedicin Hur hjärnans

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer