och ungas hälsa h SANT ELLER FALSKT? "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa h mår r inte bra unga mår m r bra lsotillstånd är god"

Transkript

1 Barn och ungas hälsah The true measure of a nation s s standing is how well it attends to its children their health and safety their material security their education and socialization and their sens of beeing loved, valued and included in the families and societies into which they are born SANT ELLER FALSKT? En fjärdedel av de finländska ndska barnen mår r inte bra (Bardy, Salmi & Heino: Mikä lapsiamme uhkaa. Stakes rapport 2001) "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa h utsätts tts för f r allt större risker även om största delen av de unga mår m r bra (Doktor i idrottspedagogik Pertti Helin) " De finländska ndska barnens hälsotillsth lsotillstånd är r utmärkt och även de ungas hälsa h är god" (Doktor i hälsovh lsovård, docent i hälsosociologi h Markku Myllykangas 2002) Med traditionella mått m mätt m är r barns och ungas hälsa h synnerligen god (Aromaa m.fl.: Suomalaisten terveys 1997; Karvonen: Elämänkaari ja terveys 1998) 1

2 Child wellbeeing in rich countries OECD rapport 2007 FINLANDS PLACERINGAR (21 länder) l Material wellbeeing 3 Health and safety 3 Educational wellbeeing 4 Behaviours and risks 7 Subjective well-beeing 11 Family and peer relationships 17 Större forskningsprojekt 1. Skolhälsa lsa (Stakes) / kouluterveys start 1998 > elever med år åk 8 o gymnasiet yrkesutbildning Samma skolor med varannat år Södra Finland, Östra Finland samt Lappland jämna år. Västa Finland, Uleåborslän och Åland ojämna år Stig upp och stå 2. WHO:s skolelevsundersökning kning Internationellt projekt (HBSC,HealthBehaviour in Schoolaged children) start 1984 med 5 länder, l görs g vart fjärde år 41 länder l med år r 2006, > barn i Finland åk k 5, 7 och 9 (klassundersökningar) kningar) ansvarig ledare Lasse Kannas i Finland Resultaten dokumenterade bl.a. i Kannas, L. Koululaisten kokema terveys, hyvinvointi ja kouluviihtyvyys.opetushallitus Kannas, L. & Brunell, V. Subjektiv hälsa, h hälsovanor h och skoltrivsel. Jyväskyl skylän n yliopisto Kannas (toim.) Koululaisten terveys ja terveyskäytt yttäytyminen ytyminen muutoksessa. WHO- koululaistutkimus 20 v. Jyväskyl skylän n yliopisto om du tror att över 80 % av eleverna i åk k 8 anser att deras hälsotillsth lsotillstånd är mycket eller ganska bra 87 % av pojkarna 81 % av flickorna Elevers uppfattning om sitt hälsotillstånd Stakes 2008 Pojkar Flickor åk8 åk 2 Yrk åk 8 åk 2 Yrk WHO 2002 Pojkar % Flickor % åk5 åk7 åk9 åk5 åk7 åk9 Mycket bra Ganska bra Medelmåttig Ganska eller mycket dålig Utmärkt God Medelmåttig Dålig

3 Pojkar upplever sitt hälsotillstånd som bättre än flickor. Varför? Yngre elever upplever sin hälsa som bättre än äldre. Varför? Trenden är den samma i de flesta europeiska länder och NordAmerika. (Torsheim 2004) Andelen av de elever som anser sitt hälsotillstånd som mycket bra har ökat något (2008) Hur förklara påståendet att 25 % av de unga inte mår bra? Lyft båda b benen i luften ovanför r bordet Om du tror att trötthet tthet både b i åk k 5 och åk k 9 är r det vanligaste av följande f psykosomatiska symptom SPÄNNING NEDSTÄMDHET TRÖTTHET TTHET NERVOSITET Subjektivt upplevda psykiska symptom (Stakes 2008) Spänning eller nervositet (1g (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Irritation eller utbrott av ilska (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Svårighet att somna/ uppvaknande på natten (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Rulla huvudet främre vägen v från n sida till sida om du tror att över 40 % av eleverna i gymnasiet har ont i nacken och skuldrorna minst 1 gång/veckag 35 % (men det är r också mycket!) 3

4 Subjektivt upplevda fysiska symptom 1gång/vecka eller oftare (Stakes1998 (Stakes ; åk k 8 o 9 samt gymn 1 o 2) Ont i nacke-axlar axlar varje vecka Gr.sk. Gymn. Huvudvärk varje vecka Gr.sk. Gymn. Trötthet/svaghet nästan dagligen Gr.sk. Gymn Smärtor och värk v i nacke, axlar samt huvudvärk är r allmänna problem. 14 % av flickor i åk k 9 har huvudvärk nästan varje dag! Upplevd daglig trötthet tthet ökar i högstadiet. h Uppföljning av åriga ungdomars hälsa Ingen nämnvn mnvärd förändring f av de ungas subjektiva uppfattning om sitt hälsotillståndet i allmänhet De största förändringarnaf * Tidigare biologisk mognad * Ökad medellängd * Ökning av övervikt och fetma * Ökning av astma och allergier * Ökning av barndomstidens diabetes (typ 1) * Ökning av smärtor i rygg, nacke och axlar * Ökat bruk av mediciner mot värk v och förkylningf * Dödligheten i sjukdomar och olycksfall har ytterligare minskat * Största problemen påp det mentala området Knacka med pennan i bordet om du tror att medelålderna lderna för f r första f mensen hos flickor i Finland är över 13 år 13 år r 1 månm Klappa ihop händerna h om du tror att medelålderna lderna för f r pojkars första ejakulation är över 14 år 13 år 6 mån 4

5 Biologisk mognad Medelålder för första mens 13 år 1 mån Medelålder för första ejakulation 13 år 6 mån Små förändringar senaste 20 åren beträffande flickors första mens ( ) Stora individuella variationer! (9-17 år) men 99 % av 15 åriga flickor har fått mens Förr inverkade levnadsförhållandena. (flickor fick tidigare mens i städer, i södra Finland, i högre social grupp, svenskspråkiga) Idag genetiskt arvet viktigaste bestämmande faktorn. Pojkarnas första ejakulation sker tidigare idag än 1981 (från 14 år 5 mån till 13 år 7 mån) 93 % av 15-åringarna uppger att de ejakulerat Puberteten anses vara sen om den börjar senare än hos 97,5 % av kamraterna. Orsaker: - kronisk sjukdom - genetisk orsak - psykisk och fysisk belastning (t.ex idrott hos flickor) Längdtillväxt xt ( ) 1997) Pojkarnas meddellängd i alla åldersgrupper har ökat 2-52 cm Flickors medellängd bland 12- och 14-åringar ökat 2 cm Kroppsvikt Medianvikten har ökat hos ungdomar i alla åldersgrupper Flickors (16 och 18) medellängd hållits h konstant Lägg pannan ner i bordet om du tror att viktökningen kningen är r större bland flickor än n bland pojkar Fetma ett av de största hälsoproblemen h i dagens industrialiseradländer nder och ett växande v problem i U-U länderna 70 % av finländska ndska män m n och 50 % av kvinnorna ( år) r)är överviktiga Ungdomarnas bodymassindex blivit allt högre h i alla åldersgrupper (12-18) 18) både b hos flickor och pojkar 5

6 Tänj armarna framåt Medianvikten ökat i alla åldersgrupper, mera för f r pojkar än för r flickor Överviktiga pojkars andel stigit från n 7% till 17%,flickors från 4% till 10% (Lahti-Koski föredrag f under Kouluterveyspäiv ivät t 2004) 13 % av 7-åringarna 7 överviktiga enl tillväxtkurvorna (Sihvola 2000) om du tror att 4 av 5 feta barn har åtminstone en förälder f som är r fet 12 % av eleverna i grundskolan i Karleby feta (Fogelholm) Viktigt att nån föräldrarna Om fet som 6-åring 6 - med 25 % sannolikhet fet som vuxen Om fet som 12-åring - med 75 % sannolikhet fet som vuxen 4 av 5 feta barn har åtminstone en fet förälderf Vart fjärde båda b föräldrarna f feta Praktiska råd r d om kost och motion, inte krav påp viktminskning Anorexi-sp spöket! Har skolan / lärarenl Skyldighet? Möjlighet? M - att ta i tu med det växande v problemet övervikt - att hjälpa ett överviktigt barn gåg ner i vikt?????????????????????? TANKAR ÅSIKTER LÖSNINGSFÖRSLAG Stig upp och stå och rulla höftenh om du tror att 5 % av barnen i Finland har diagnostiserad astma Astma och allergier 3 % av barnen har diagnostiserad astma Orsaken till ökning av allergier? 6

7 Barndomstidens diabetes (typ 1) Förekomsten större i Finland än n i andra länderl Antalet barn som insjuknar ökat med ca 3% /år/ 0,3 % av 5-95 åringar 0,5 % av åringarna 0,6 % av åringarna Virusinfektioner och komjölk anses vara de främsta orsakerna till att sjukdomen bryter ut Även diabetes typ 2 har upptäckts hos barn Barnes kolesterolvärden rden överskrider rekommendationerna medelvärdet för f r barn är r optimalt 2,85 mmol/l, övre gränsen 4,0 mmol/l. 3-åringars kolesterolmedeltal 4,47 mmol/l. Största delen av finländska ndska barn utanför idealvärdena Smärtor i rygg och axlar Smärtor i nacke och axlar minst 1ggr/vecka 22 % av skoleleverna (1997) 28 % (2001) % (2008-Stakes) Smärtor i ländryggen l 10 % (1997) 14 % (2001) 17 % (hs), 20 % (gy), 24% (yrk) (2008) Vrid övrekroppen från n sida till sida om du tror att över 50 % av flickorna i högstadiet har ätit värkmedicin v under den senaste månadenm Mediciner mot värk v och förkylningf Värkmedicin hade använts nts av 56 % flickor och 28 % pojkar under den senaste månaden m (2001) Tio år r tidigare av 40 % flickor och av 20 % pojkar 7

8 Rulla påp handlederna om du tror att rökning r har ökat i åk k 8 och 9 sedan 1998 rökning varje dag har minskat från n 25 % till 16 % Rulla påp axlarna om du tror att rökning r varje dag är vanligare bland gymnasieflickor än bland gymnasiepojkar. Rökning Unga i Finland börjar röka tidigare än jämnåriga i de flesta andra europeiska länder. Finländska 15-åringar hör till den grupp av skolelever bland vilka rökning är vanligast i Europa. (År 2002,på 5 plats av 35 länder!) Rökningen ser dock enligt alla undersökningar ut att minska bland åringar. Minskningen är större bland pojkar än bland flickor Hos 18-åriga pojkar har rökningen hållits konstant sedan 1977 men ökar fortfarande bland 18 åriga flickor. Orsaker? Även rökning som prova på minskar. Teströkning var år 2003 ovanligare bland åringar än under hela perioden Skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor har nästan försvunnit. Snuset? Endast ett få elever i åk 5 (<1%) röker dagligen Av 11-åringar har 8 % av flickorna och 18 % av pojkarna rökt en hel cigarett Rökning varje dag Kouluterveys 2005, 2007 (Västra Finland, Uleåborgslän och Åland) Kouluterveys 2006, 2008 (Södra Finland, Östra Finland och Lappland) åk 8 åk 9 Gy åk 1 Gy åk 2 Yrk 2 p fl p fl p fl p fl p fl Utveckling (röker varje dag) (Västra osv Fin.) åk k 8-98 åk k (gymn) % % Utveckling (röker varje dag) (Södra o Norra F) Gr.sk Gymn Yrk 1-21 % % %

9 Har du snusat? Snus åk 8 åk 9 Gy åk 1 Gy åk 2 Yrk 2 p fl p fl p fl p fl p fl % % % % % Nej > 50 ggr Stampa med fötterna f i golvet om du tror att över 15 % av eleverna i åk k 9 uppger att de dricker alkohol minst 1 gång g i veckan 12 % av pojkarna 10 % av flickorna Alkohol Dricker alkohol minst en gång g i månaden m eller oftare (Stakes) åk k 8 åk k 9 Gy 1 Gy 2 Yrk 1 Yrk 2 % % % % % % Små skillnader i flickors och pojkars alkoholbruk påp alla skolstadier (tidigare vanligare bland pojkar) Ordentligt berusad minst 1 gång/mån (Stakes ) (tosihumala) grundskola gymnasium yrk.utbild. % % % Stig upp och töj t j armarna mot taket Ingen skillnad mellan flickors och pojkars besrusningsdrickande upp till 16 år. I åk k 2 i gymn och yrk är r berusningsdrickande (humalahakuinen juominen) vanligare bland pojkar om du tror att över 90 % av eleverna i åk k 9 aldrig provat hasch eller marihuana 9

10 Narkotika Har aldrig prövat hasch eller marihuana åk k 8 åk k 9 gy I gy 2 yrk 2 % % % % % Har använt hasch eller marihuana oftare än 5 gånger grundskola gymnasium yrk.utbild. 2 % 3 % 6 % Användning av andra droger (extacy, subutex, heroin, kokain, amfetamin, LSD och andra liknande droger) ligger på ca 0-1 % på alla skolstadier Lyft båda b knäna na upp mot bröstet 3 ggr om du tror att en femtedel av 15-åringarna sover mindre än n 7h/natt under skolveckan Sovvanor Under 1900-talet har nattsömnen bland unga förkortats f i medeltal 1-1,51 1,5 h. Trötthetsk tthetskänslan det vanligaste psykosomatiska problemet Tillräckligt med sömn s korrelerar med skolframgång! Redan ett par timmars sömnbrist s per dygn påverkar p ämnesomsättning och immunsystem (ökarar risken för f diabetes, högt h blodtryck, kransartärsjukdom) rsjukdom) Samband mellan för f r litet sömn s och ångest-depression har påvisatsp Små förändringar i sömnms mnmängden ngden men från n 1990 framåt t går g r en allt större del unga till sängs först f efter kl.23. Ca en femte del av 15 åringar sover mindre än n 7 h/nattb Andel unga som lägger l sig eller senare åk k 8 åk k 9 åk k 1 åk k 2 Yrk 2 fl p fl p fl p fl p fl p

11 Ställ dig upp och stå på et ben om du tror att över 30 % av flickorna i åk har haft samlag Sexuell erfarenhet Samlagsdebuten skett vid allt lägre ålder ( ) Debutåldern stabiliserat sig under 1980-talet och har därefter visat små förändringar. Finlandssvenska elever har något större sexuell erfarenhet än finskspråkiga (på alla variabler: Kramats, Kysst på munnen, Smekt ovanpå kläderna, Smekt under eller utan kläder, Samlag) (WHO) Av finl.svenska elever i åk 9 har 32 % av flickorna och 25 % av pojkarna haft samlag (1998) Stakes liknande resultat Mellan % av de högstadieflickor som har haft samlag har haft flere än 5 partners ( ) För högstadiepojkar är motsvarande siffror mellan 13-18% ERFARENHET AV SAMLAG flickor % pojkar % åk8 åk9 gy1 gy2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy 2 yrk Flera än 5 samlagspartners flickor % pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy2 yrk Obs % av de som har haft samlag! Alltså 22 % av de 15 % pojkar i åk 8 som haft samlag har haft mer än 5 partners Användning av Preventivmedel IMPLIKATIONER FÖR SKOLAN? Tidigarelägga sexualundervisningen! åk 8 för sent! Kondom vanligaste preventivmedlet bland unga (mellan 40 och 65 % använt kondom av de som haft samlag) Ca hälften av flickor i gy åk 2 använde p-piller vid senaste samlag Dagen-efter pillret allt vanligare En femtedel av de 15-åriga flickor som haft samlag har använt dagen-efter piller (enl Liinamo 1996,1997) Enligt Stakes10 % av flickor i åk 9 som haft samlag över 20 % av flickor i gymn åk 2 som haft samlag. Oskyddat samlag mycket vanligare bland finlandssvenska ungdomar än bland finskspråkiga!! (enl WHO -98) Senaste samlaget oskyddat: fisv flickor 32 % (finska 9 %) fisv pojkar 40 % (finska 15%) 11

12 Vifta med händerna h i öronen om du tror att oskyddat samlag är vanligare bland finskspråkiga kiga unga än bland finlandssvenska unga Flickor: 32 % finl.sv, 9 % finska Pojkar: 40 % finl.sv, 15 % finska (WHO 1998) OSKYDDAT SAMLAG (Kouluterveys) flickor % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk2 pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk Fysisk aktivitet Idrott eller motion under fritiden minst 30 min flickor % pojkar % åk8 åk9 gy1 gy2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy 2 yrk 2 1 gång/dag el > ggr/v ggr/v gång/v el <