och ungas hälsa h SANT ELLER FALSKT? "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa h mår r inte bra unga mår m r bra lsotillstånd är god"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och ungas hälsa h SANT ELLER FALSKT? "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa h mår r inte bra unga mår m r bra lsotillstånd är god""

Transkript

1 Barn och ungas hälsah The true measure of a nation s s standing is how well it attends to its children their health and safety their material security their education and socialization and their sens of beeing loved, valued and included in the families and societies into which they are born SANT ELLER FALSKT? En fjärdedel av de finländska ndska barnen mår r inte bra (Bardy, Salmi & Heino: Mikä lapsiamme uhkaa. Stakes rapport 2001) "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa h utsätts tts för f r allt större risker även om största delen av de unga mår m r bra (Doktor i idrottspedagogik Pertti Helin) " De finländska ndska barnens hälsotillsth lsotillstånd är r utmärkt och även de ungas hälsa h är god" (Doktor i hälsovh lsovård, docent i hälsosociologi h Markku Myllykangas 2002) Med traditionella mått m mätt m är r barns och ungas hälsa h synnerligen god (Aromaa m.fl.: Suomalaisten terveys 1997; Karvonen: Elämänkaari ja terveys 1998) 1

2 Child wellbeeing in rich countries OECD rapport 2007 FINLANDS PLACERINGAR (21 länder) l Material wellbeeing 3 Health and safety 3 Educational wellbeeing 4 Behaviours and risks 7 Subjective well-beeing 11 Family and peer relationships 17 Större forskningsprojekt 1. Skolhälsa lsa (Stakes) / kouluterveys start 1998 > elever med år åk 8 o gymnasiet yrkesutbildning Samma skolor med varannat år Södra Finland, Östra Finland samt Lappland jämna år. Västa Finland, Uleåborslän och Åland ojämna år Stig upp och stå 2. WHO:s skolelevsundersökning kning Internationellt projekt (HBSC,HealthBehaviour in Schoolaged children) start 1984 med 5 länder, l görs g vart fjärde år 41 länder l med år r 2006, > barn i Finland åk k 5, 7 och 9 (klassundersökningar) kningar) ansvarig ledare Lasse Kannas i Finland Resultaten dokumenterade bl.a. i Kannas, L. Koululaisten kokema terveys, hyvinvointi ja kouluviihtyvyys.opetushallitus Kannas, L. & Brunell, V. Subjektiv hälsa, h hälsovanor h och skoltrivsel. Jyväskyl skylän n yliopisto Kannas (toim.) Koululaisten terveys ja terveyskäytt yttäytyminen ytyminen muutoksessa. WHO- koululaistutkimus 20 v. Jyväskyl skylän n yliopisto om du tror att över 80 % av eleverna i åk k 8 anser att deras hälsotillsth lsotillstånd är mycket eller ganska bra 87 % av pojkarna 81 % av flickorna Elevers uppfattning om sitt hälsotillstånd Stakes 2008 Pojkar Flickor åk8 åk 2 Yrk åk 8 åk 2 Yrk WHO 2002 Pojkar % Flickor % åk5 åk7 åk9 åk5 åk7 åk9 Mycket bra Ganska bra Medelmåttig Ganska eller mycket dålig Utmärkt God Medelmåttig Dålig

3 Pojkar upplever sitt hälsotillstånd som bättre än flickor. Varför? Yngre elever upplever sin hälsa som bättre än äldre. Varför? Trenden är den samma i de flesta europeiska länder och NordAmerika. (Torsheim 2004) Andelen av de elever som anser sitt hälsotillstånd som mycket bra har ökat något (2008) Hur förklara påståendet att 25 % av de unga inte mår bra? Lyft båda b benen i luften ovanför r bordet Om du tror att trötthet tthet både b i åk k 5 och åk k 9 är r det vanligaste av följande f psykosomatiska symptom SPÄNNING NEDSTÄMDHET TRÖTTHET TTHET NERVOSITET Subjektivt upplevda psykiska symptom (Stakes 2008) Spänning eller nervositet (1g (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Irritation eller utbrott av ilska (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Svårighet att somna/ uppvaknande på natten (1gång/vecka eller oftare) Pojkar (%) Flickor (%) Högst Gymn Yrk Högst Gymn Yrk Rulla huvudet främre vägen v från n sida till sida om du tror att över 40 % av eleverna i gymnasiet har ont i nacken och skuldrorna minst 1 gång/veckag 35 % (men det är r också mycket!) 3

4 Subjektivt upplevda fysiska symptom 1gång/vecka eller oftare (Stakes1998 (Stakes ; åk k 8 o 9 samt gymn 1 o 2) Ont i nacke-axlar axlar varje vecka Gr.sk. Gymn. Huvudvärk varje vecka Gr.sk. Gymn. Trötthet/svaghet nästan dagligen Gr.sk. Gymn Smärtor och värk v i nacke, axlar samt huvudvärk är r allmänna problem. 14 % av flickor i åk k 9 har huvudvärk nästan varje dag! Upplevd daglig trötthet tthet ökar i högstadiet. h Uppföljning av åriga ungdomars hälsa Ingen nämnvn mnvärd förändring f av de ungas subjektiva uppfattning om sitt hälsotillståndet i allmänhet De största förändringarnaf * Tidigare biologisk mognad * Ökad medellängd * Ökning av övervikt och fetma * Ökning av astma och allergier * Ökning av barndomstidens diabetes (typ 1) * Ökning av smärtor i rygg, nacke och axlar * Ökat bruk av mediciner mot värk v och förkylningf * Dödligheten i sjukdomar och olycksfall har ytterligare minskat * Största problemen påp det mentala området Knacka med pennan i bordet om du tror att medelålderna lderna för f r första f mensen hos flickor i Finland är över 13 år 13 år r 1 månm Klappa ihop händerna h om du tror att medelålderna lderna för f r pojkars första ejakulation är över 14 år 13 år 6 mån 4

5 Biologisk mognad Medelålder för första mens 13 år 1 mån Medelålder för första ejakulation 13 år 6 mån Små förändringar senaste 20 åren beträffande flickors första mens ( ) Stora individuella variationer! (9-17 år) men 99 % av 15 åriga flickor har fått mens Förr inverkade levnadsförhållandena. (flickor fick tidigare mens i städer, i södra Finland, i högre social grupp, svenskspråkiga) Idag genetiskt arvet viktigaste bestämmande faktorn. Pojkarnas första ejakulation sker tidigare idag än 1981 (från 14 år 5 mån till 13 år 7 mån) 93 % av 15-åringarna uppger att de ejakulerat Puberteten anses vara sen om den börjar senare än hos 97,5 % av kamraterna. Orsaker: - kronisk sjukdom - genetisk orsak - psykisk och fysisk belastning (t.ex idrott hos flickor) Längdtillväxt xt ( ) 1997) Pojkarnas meddellängd i alla åldersgrupper har ökat 2-52 cm Flickors medellängd bland 12- och 14-åringar ökat 2 cm Kroppsvikt Medianvikten har ökat hos ungdomar i alla åldersgrupper Flickors (16 och 18) medellängd hållits h konstant Lägg pannan ner i bordet om du tror att viktökningen kningen är r större bland flickor än n bland pojkar Fetma ett av de största hälsoproblemen h i dagens industrialiseradländer nder och ett växande v problem i U-U länderna 70 % av finländska ndska män m n och 50 % av kvinnorna ( år) r)är överviktiga Ungdomarnas bodymassindex blivit allt högre h i alla åldersgrupper (12-18) 18) både b hos flickor och pojkar 5

6 Tänj armarna framåt Medianvikten ökat i alla åldersgrupper, mera för f r pojkar än för r flickor Överviktiga pojkars andel stigit från n 7% till 17%,flickors från 4% till 10% (Lahti-Koski föredrag f under Kouluterveyspäiv ivät t 2004) 13 % av 7-åringarna 7 överviktiga enl tillväxtkurvorna (Sihvola 2000) om du tror att 4 av 5 feta barn har åtminstone en förälder f som är r fet 12 % av eleverna i grundskolan i Karleby feta (Fogelholm) Viktigt att nån föräldrarna Om fet som 6-åring 6 - med 25 % sannolikhet fet som vuxen Om fet som 12-åring - med 75 % sannolikhet fet som vuxen 4 av 5 feta barn har åtminstone en fet förälderf Vart fjärde båda b föräldrarna f feta Praktiska råd r d om kost och motion, inte krav påp viktminskning Anorexi-sp spöket! Har skolan / lärarenl Skyldighet? Möjlighet? M - att ta i tu med det växande v problemet övervikt - att hjälpa ett överviktigt barn gåg ner i vikt?????????????????????? TANKAR ÅSIKTER LÖSNINGSFÖRSLAG Stig upp och stå och rulla höftenh om du tror att 5 % av barnen i Finland har diagnostiserad astma Astma och allergier 3 % av barnen har diagnostiserad astma Orsaken till ökning av allergier? 6

7 Barndomstidens diabetes (typ 1) Förekomsten större i Finland än n i andra länderl Antalet barn som insjuknar ökat med ca 3% /år/ 0,3 % av 5-95 åringar 0,5 % av åringarna 0,6 % av åringarna Virusinfektioner och komjölk anses vara de främsta orsakerna till att sjukdomen bryter ut Även diabetes typ 2 har upptäckts hos barn Barnes kolesterolvärden rden överskrider rekommendationerna medelvärdet för f r barn är r optimalt 2,85 mmol/l, övre gränsen 4,0 mmol/l. 3-åringars kolesterolmedeltal 4,47 mmol/l. Största delen av finländska ndska barn utanför idealvärdena Smärtor i rygg och axlar Smärtor i nacke och axlar minst 1ggr/vecka 22 % av skoleleverna (1997) 28 % (2001) % (2008-Stakes) Smärtor i ländryggen l 10 % (1997) 14 % (2001) 17 % (hs), 20 % (gy), 24% (yrk) (2008) Vrid övrekroppen från n sida till sida om du tror att över 50 % av flickorna i högstadiet har ätit värkmedicin v under den senaste månadenm Mediciner mot värk v och förkylningf Värkmedicin hade använts nts av 56 % flickor och 28 % pojkar under den senaste månaden m (2001) Tio år r tidigare av 40 % flickor och av 20 % pojkar 7

8 Rulla påp handlederna om du tror att rökning r har ökat i åk k 8 och 9 sedan 1998 rökning varje dag har minskat från n 25 % till 16 % Rulla påp axlarna om du tror att rökning r varje dag är vanligare bland gymnasieflickor än bland gymnasiepojkar. Rökning Unga i Finland börjar röka tidigare än jämnåriga i de flesta andra europeiska länder. Finländska 15-åringar hör till den grupp av skolelever bland vilka rökning är vanligast i Europa. (År 2002,på 5 plats av 35 länder!) Rökningen ser dock enligt alla undersökningar ut att minska bland åringar. Minskningen är större bland pojkar än bland flickor Hos 18-åriga pojkar har rökningen hållits konstant sedan 1977 men ökar fortfarande bland 18 åriga flickor. Orsaker? Även rökning som prova på minskar. Teströkning var år 2003 ovanligare bland åringar än under hela perioden Skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor har nästan försvunnit. Snuset? Endast ett få elever i åk 5 (<1%) röker dagligen Av 11-åringar har 8 % av flickorna och 18 % av pojkarna rökt en hel cigarett Rökning varje dag Kouluterveys 2005, 2007 (Västra Finland, Uleåborgslän och Åland) Kouluterveys 2006, 2008 (Södra Finland, Östra Finland och Lappland) åk 8 åk 9 Gy åk 1 Gy åk 2 Yrk 2 p fl p fl p fl p fl p fl Utveckling (röker varje dag) (Västra osv Fin.) åk k 8-98 åk k (gymn) % % Utveckling (röker varje dag) (Södra o Norra F) Gr.sk Gymn Yrk 1-21 % % %

9 Har du snusat? Snus åk 8 åk 9 Gy åk 1 Gy åk 2 Yrk 2 p fl p fl p fl p fl p fl % % % % % Nej > 50 ggr Stampa med fötterna f i golvet om du tror att över 15 % av eleverna i åk k 9 uppger att de dricker alkohol minst 1 gång g i veckan 12 % av pojkarna 10 % av flickorna Alkohol Dricker alkohol minst en gång g i månaden m eller oftare (Stakes) åk k 8 åk k 9 Gy 1 Gy 2 Yrk 1 Yrk 2 % % % % % % Små skillnader i flickors och pojkars alkoholbruk påp alla skolstadier (tidigare vanligare bland pojkar) Ordentligt berusad minst 1 gång/mån (Stakes ) (tosihumala) grundskola gymnasium yrk.utbild. % % % Stig upp och töj t j armarna mot taket Ingen skillnad mellan flickors och pojkars besrusningsdrickande upp till 16 år. I åk k 2 i gymn och yrk är r berusningsdrickande (humalahakuinen juominen) vanligare bland pojkar om du tror att över 90 % av eleverna i åk k 9 aldrig provat hasch eller marihuana 9

10 Narkotika Har aldrig prövat hasch eller marihuana åk k 8 åk k 9 gy I gy 2 yrk 2 % % % % % Har använt hasch eller marihuana oftare än 5 gånger grundskola gymnasium yrk.utbild. 2 % 3 % 6 % Användning av andra droger (extacy, subutex, heroin, kokain, amfetamin, LSD och andra liknande droger) ligger på ca 0-1 % på alla skolstadier Lyft båda b knäna na upp mot bröstet 3 ggr om du tror att en femtedel av 15-åringarna sover mindre än n 7h/natt under skolveckan Sovvanor Under 1900-talet har nattsömnen bland unga förkortats f i medeltal 1-1,51 1,5 h. Trötthetsk tthetskänslan det vanligaste psykosomatiska problemet Tillräckligt med sömn s korrelerar med skolframgång! Redan ett par timmars sömnbrist s per dygn påverkar p ämnesomsättning och immunsystem (ökarar risken för f diabetes, högt h blodtryck, kransartärsjukdom) rsjukdom) Samband mellan för f r litet sömn s och ångest-depression har påvisatsp Små förändringar i sömnms mnmängden ngden men från n 1990 framåt t går g r en allt större del unga till sängs först f efter kl.23. Ca en femte del av 15 åringar sover mindre än n 7 h/nattb Andel unga som lägger l sig eller senare åk k 8 åk k 9 åk k 1 åk k 2 Yrk 2 fl p fl p fl p fl p fl p

11 Ställ dig upp och stå på et ben om du tror att över 30 % av flickorna i åk har haft samlag Sexuell erfarenhet Samlagsdebuten skett vid allt lägre ålder ( ) Debutåldern stabiliserat sig under 1980-talet och har därefter visat små förändringar. Finlandssvenska elever har något större sexuell erfarenhet än finskspråkiga (på alla variabler: Kramats, Kysst på munnen, Smekt ovanpå kläderna, Smekt under eller utan kläder, Samlag) (WHO) Av finl.svenska elever i åk 9 har 32 % av flickorna och 25 % av pojkarna haft samlag (1998) Stakes liknande resultat Mellan % av de högstadieflickor som har haft samlag har haft flere än 5 partners ( ) För högstadiepojkar är motsvarande siffror mellan 13-18% ERFARENHET AV SAMLAG flickor % pojkar % åk8 åk9 gy1 gy2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy 2 yrk Flera än 5 samlagspartners flickor % pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy2 yrk Obs % av de som har haft samlag! Alltså 22 % av de 15 % pojkar i åk 8 som haft samlag har haft mer än 5 partners Användning av Preventivmedel IMPLIKATIONER FÖR SKOLAN? Tidigarelägga sexualundervisningen! åk 8 för sent! Kondom vanligaste preventivmedlet bland unga (mellan 40 och 65 % använt kondom av de som haft samlag) Ca hälften av flickor i gy åk 2 använde p-piller vid senaste samlag Dagen-efter pillret allt vanligare En femtedel av de 15-åriga flickor som haft samlag har använt dagen-efter piller (enl Liinamo 1996,1997) Enligt Stakes10 % av flickor i åk 9 som haft samlag över 20 % av flickor i gymn åk 2 som haft samlag. Oskyddat samlag mycket vanligare bland finlandssvenska ungdomar än bland finskspråkiga!! (enl WHO -98) Senaste samlaget oskyddat: fisv flickor 32 % (finska 9 %) fisv pojkar 40 % (finska 15%) 11

12 Vifta med händerna h i öronen om du tror att oskyddat samlag är vanligare bland finskspråkiga kiga unga än bland finlandssvenska unga Flickor: 32 % finl.sv, 9 % finska Pojkar: 40 % finl.sv, 15 % finska (WHO 1998) OSKYDDAT SAMLAG (Kouluterveys) flickor % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk2 pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk Fysisk aktivitet Idrott eller motion under fritiden minst 30 min flickor % pojkar % åk8 åk9 gy1 gy2 yrk2 åk8 åk9 gy1 gy 2 yrk 2 1 gång/dag el > ggr/v ggr/v gång/v el <

Undervisning i hälsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t

Undervisning i hälsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t Hälsokunskap Föreläsningsunderlag 2008 Ämnets utveckling hälsolära hälsofostran hälsokunskap Undervisning i hälsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t Tyngdpunkten i innehållet har ändrat - upplysning

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program Föräldrakväll åk 9 4..2011 Välkommen Program Läsårets tyngdpunktsområden och projekt Enkäten Hälsa i skolan 20, skolrapport Ann-Christin Åsten, rektor Olika stödformer Gustav Laxell, vicerektor 1 Program

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Personligt 2010 Piteå

Personligt 2010 Piteå Personligt 2010 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan December 2010 Carina Ingesson Ing-Marie Hellström Anna Lena Pogulis Innehållsförteckning

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3 REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3 ARBETS- OCH FUNKTIONSFÖRMÅGA 1) I vissa företag belönas arbetstagare som motionerar regelbundet. Begrunda är det är rätt att belöna dessa

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Hälsa i skolan 2009. Situationen på Åland. fornamn.efternamn @thl.fi

Hälsa i skolan 2009. Situationen på Åland. fornamn.efternamn @thl.fi Situationen på Åland Pauliina Luopa, Suvi Vilkki, Topi Kinnunen, Jukka Jokela, Hanna Harju, Riikka Puusniekka, Minna Pietikäinen fornamn.efternamn @thl.fi Institutet för hälsa och välfärd (THL) PB 30 00271

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis 6 gymnasieskolor (4 i Kristinastad, 2 i Malmö) Klassrumsenkäter vecka 36-37 Åk1 Åk3 31 klasser fördelat på olika program Bruttourval 750

Läs mer

HÄLSA I SKOLAN 2008. Svarsanvisningar

HÄLSA I SKOLAN 2008. Svarsanvisningar HÄLSA I SKOLAN 2008 Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes Enkäten Hälsa i skolan PB 220 00531 Helsingfors För datainsamlingen ansvarar specialforskare Minna Pietikäinen

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Exempel: Om ditt medeltal är 7,2 svarar du så här på nedanstående fråga: 10. Vilket var ditt medeltal (alla ämnen) på senaste betyg?

Exempel: Om ditt medeltal är 7,2 svarar du så här på nedanstående fråga: 10. Vilket var ditt medeltal (alla ämnen) på senaste betyg? HÄLSA I SKOLAN 2004 Stakes PB 220, 00531 HELSINGFORS Specialforskare Minna Räsänen Hej! Med hjälp av detta frågeformulär insamlas data om skoltrivsel, skolornas och läroanstalternas arbetsförhållanden

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 9 och Årskurs 2 gymn Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Resultat Enkätundersökning 2014 Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Innehåll Bakgrund... 6 Inledning... 6 Målsättning... 6 METOD... 6 Validitet... 7 Reliabilitet... 7 Tillförlitlighet...

Läs mer

Kommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014

Kommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014 Kommunprofil Nyköping Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Exempel: Om ditt medeltal är 7,2 svarar du så här på nedanstående fråga: 10. Vilket var ditt medeltal (alla ämnen) på senaste betyg?

Exempel: Om ditt medeltal är 7,2 svarar du så här på nedanstående fråga: 10. Vilket var ditt medeltal (alla ämnen) på senaste betyg? HÄLSA I SKOLAN 2003 Stakes PB 220, 00531 HELSINGFORS Forskningsprofessor Matti Rimpelä Hej! Med hjälp av detta frågeformulär insamlas data om skoltrivsel, skolornas och läroanstalternas arbetsförhållanden

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer