Undervisning i hälsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t

Transkript

1 Hälsokunskap Föreläsningsunderlag 2008 Ämnets utveckling hälsolära hälsofostran hälsokunskap Undervisning i hälsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t Tyngdpunkten i innehållet har ändrat - upplysning om hygien/hälsa/nykterhet - anatomi - sjukdomslära - sjukdomsrisker och förebyggande åtgärder - hälsans samhälleliga betydelse - betoning av en positiv syn på hälsa I läroverken och i folkskolan hade hälsoläran en självklar plats. (t.ex. timplan för lyceer 1914 o 1918, folkskolans läroplan 1925) På 1960 talet många årsveckotimmar (fanns i åk 8, åk 9 o i gymn) Vid Grundskolans införande 1970-talet föll hälsoläran bort. Medborgarfärdighet infördes I gymnasiet infördes 1 obligatorisk kurs hälsokunskap (1981) I Grunderna för Grundskolans läroplan timme gymnastik till i åk 8. (3h) varav 10 h/åk skulle reserveras för hälsofostran Men detta betonades inte! I praktiken års läroplansgrunder inga timmar alls (gy-timmen i åk 8 togs bort) Undantag: Hf/Familjefostran i skolornas egna läroplaner HK undervisning har saknats i de flesta högstadier och undervisats i lågstadiet ytterst marginellt (J Lindström) Nu återuppstår HK som eget ämne inom den grundläggande utbildningen

2 Läroplanen i HK för den grundläggandeutbildningen Läroplansgrunderna fastställda januari Togs i bruk i åk i åk 3 och 7 och därefter successivt Varje gymnasium bör erbjuda fördjupande valbara kurser (från höst 2002) I åk 1-4 integreras HK i miljö- och naturkunskap I åk 5-6 integreras HK i biologi och fysik-kemi I åk 7-9 ett eget ämne Mängden undervisning Åk 1-6 talas om sammanlagt 2 åvh (= ca 76 h) talas också om h Åk åvh/åk (= ca 114 h) Gymn 1 obligatorisk kurs (38h) + 2 valbara kurser (38h + 38h) Eget realprov 2007 (ämnesreal i andra ämnen 2006) Läroplanens uppbyggnad * Mål för åk 1-6 inbakade bland målen för miljö-naturkunskap, biologi, fysik-kemi * Centralt innehåll * Kriterier (profil) för goda kunskaper (första gången skrivna i läroplanen i Finland)

3 SATSNING PÅ HÄLSOKUNSKAP I SKOLAN HK (åter) uppstår som ett för alla elever gemensamt ämne VARFÖR? Grunder för politikernas beslut 1) De senaste undersökningarna om barn och ungas hälsotillstånd. En fjärdedel av barnen mår inte bra Ungdomars hälsotillstånd har försämrats på många områden (ex fetma, allergier, astma, diabetes, rygg och nackbesvär, depression samt olika fysiska och psykosomatiska symptom) 2) Undersökningar som visar på brister i ungdomars kunskaper om hälsa och om faktorer som inverkar på hälsan (bl.a. om sex, droger, sjukdomsprevention) 3) Ungdomars beteende/riskbeteende våld, förstörelse, missbruk, respektlöshet (för egen och andras hälsa, känslor, egendom osv) 4) Den allmänna oron i samhället över allt flere föräldrars oförmåga att sörja för barnens fysiska och psykiska grundbehov (Marita: hälsa ligger i tiden )

4 Regeringens proposition och riksdagens kulturutskott betänkande 3/2001 Undervisningen i hälsokunskap indelas i tre delområden * HÄLSOKUNSKAP och HÄLSOFRÄMJANDE Ge barn och unga kunskaper, färdigheter och positiva attityder i hälsofrågor * SOCIALA FÄRDIGHETER Utveckla barn och ungas sociala färdigheter och allmänna förmåga att klara av olika livssituationer * SÄKERHETSKOMPETENS Kunskap och färdighet som befrämjar säkerhet och trygghet = Delvis ny syn på ämnets uppgift

5 Översikt av olika teorier om hälsa (olika sätt att förstå hälsa) Biomedicinsk inriktning Atomistisk biologisk/ mekanistisk ansats Hälsa föreligger då alla delar av kroppen fungerar utifrån vad som kan anses vara normalt Biostatisk ansats Hälsa är frånvaro av sjukdom. En människa är vid hälsa då hennes kropp fungerar enligt det arttypiska mönstret. Humanistisk inriktning (Hälsa ses som någonting mer än frånvaro av sjukdom) Holistisk ansats Att ha hälsa är relaterat till i vilken utsträckning människan har förmåga att (under rimliga förutsättningar) kunna förverkliga det som är viktigt för henne (jmf också självupplevd hälsa) Ekologisk ansats Hälsa omfattar det tillstånd där positiv interaktion råder mellan individen och dennes fysiska, psykiska och sociala omgivning Behavioristisk ansats En människa är vid hälsa då hon trivs och mår bra genom sitt beteende Teleologisk/Filosofisk/ Teologisk ansats Hälsa är att uppleva att det finns en mening med livet, men innebär inte nödvändigtvis frånvaro av sjukdom eller handikapp Salutogen ansats Hälsa uppkommer då individen har en känsla av sammanhang (KASAM). Hälsan är beroende av hur individen kan bemästra omvärlden (se egna livssituationen som begriplig, hanterbar, meningsfull) Stark KASAM bidrar till att upprätthålla hälsa

6 En uppgift för skolans hälsokunskap? Att hjälpa eleverna till starkare KASAM att se sin egen livssituation/ livsbetingelserna/omgivningen som 1. Begriplig (snarare än kaotisk och oförklarlig) 2. Hanterbar (vilka resurser man själv har till sitt förfogande och vilka handlingsmönster som kan användas) 3. Meningsfull (att det är värt att satsa energi på de problem som uppstår genom livet) KASAM är inte den enda variabeln som påverkar hälsa! - men Stark Kasam bidrar till att upprätthålla hälsa Utveckling av WHO:s definition och syn på hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (1948) - en vision (utopistisk) - ett mål God hälsa är en viktig resurs och en förutsättning för social, ekonomisk och personlig utveckling (1986) Hälsa är inte ett mål, en fixerad slutpunkt, en produkt utan ett föränderligt tillstånd (1991) Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och oundgänglig för social och ekonomisk utveckling (1997)

7 Sammanfattning av WHO:s syn Hälsa kan ses som ** Ett tillstånd ** En upplevelse ** En resurs - resurs för att uppnå mål man har i livet t.ex. livskvalitet - jämförbar med utbildning, arbete, bostad, socialt nätverk - energi eller styrkereserv för att kunna motstå sjukdom eller tillfriskna snabbare ** En process - något ständigt föränderligt och påverkbart Hälsans dimensioner Biologisk Emotionell Andlig Mental Social Hälsobegreppet i undervisningen ^ ^ ^ ^ ^ Hälsa är ett mångfacetterat och relativt begrepp som inte kan definieras entydigt Barn och unga bör läras att fundera på begreppet hälsa och hälsans betydelse och värdegrund Hälsobegreppet kan behandlas öppnas på nya sätt genom att använda sig av erfarenhet och reflexion Vad betyder hälsa för - Barn - Unga - Vuxna medelålder - Äldre Lärarens eget förhållande till hälsan

8 VAD PÅVERKAR HÄLSAN? * Arv - genetiska faktorer * Levandsvanor livsstil * Omgivande miljö - Sociala miljön Relationer; familje- och parförhållanden, vänner, sociala nätverk - Fysisk miljö ekologiskt perspektiv planering. bl.a.trafik, friluftsområden, idrottsanläggningar, boendemiljö - Arbete ljus, ljud, ventilation, mögel, ergonomi,psykosocial miljö, arbetslöshet - Samhället politiska beslut hälso-sjukvårdstjänster lagstiftning - Kulturen vilken roll/vilket värde har hälsan * Andliga och psykiska kraftresurser - värden - tro - självkännedom, självförtroende - livssyn * Sjukdomsalstrare

9 Ungas hälsomotiv (L. Lindholm) 1.Externa motiv: Sociala och funktionella motiv " För att kunna leva som andra" " För att leva ett hyggligt liv" " För att kunna träna" 2. Interna motiv: Önskan att undvika lidande, sjukdom eller uppnå välbefinnande, glädje, lycka " Jag är rädd för cancer, AIDS och andra sjukdomar och jag vill leva tills jag är 80" " För att vara nöjd med sig själv, kunna leva harmoniskt" " För att orka fortsätta leva, orka klara av det dagliga livet" " Om man inte har hälsa så kan man inte njuta av livet, utan hälsa kan man inte ha ett helt lyckligt liv" 3. Fundamentala motiv - att leva, att älska, att ha frihet " för att leva och känna att jag lever" " för att kunna ge nånting åt andra människor, för att kunna älska och bli älskad" " för att kunna leva som jag vill, för att kunna leva ett fritt och oberoende liv"

10 Hälsofrämjande Ses som en vittomfattande social och politisk process med syfte att möjliggöra för människan att få ökad kontroll över de faktorer som påverkar hennes hälsa. (WHO) Hälsofrämjande arbete * alla åtgärder som bidrar till hälsa * inriktar sig på hela befolkningen och inte i första hand enskilda individer Oftast särskiljs dock hälsofrämjande från från klinisk hälso- och sjukvård såsom undersökningar, behandling, vård och rehabiltering. Ibland särskiljs hälsofrämjande arbete också från sjukdomsförebyggande arbete. HÄLSOFRÄMJANDE Promotion SJUKDOMSFÖREBYGGANDE Prevention Främja = Förebygga = gynna, understöda förhindra, skydda mot Hälsofrämjande åtgärder i samhället vars syfte är att förändra människors livsstil kan delas in i * Underlättande: t.ex. information, obligatorisk HK, byggande * Försvårande: prispolitik * Tvingande: lagstiftning (ex bilbältestvång, tillåtna ämnen i mat, tobakslagen)

11 HÄLSOFRÄMJANDE på samhällsnivå Verksamhetsområden: Samhällspolitiska åtgärder som ökar och skyddar befolkningens/individernas hälsa Förverkligande av en hälsosam miljö Utveckling inom olika samfund och medborgar-organisationer Utveckling av hälsovårdstjänster Kommunikativa och pedagogiska åtgärder (hälsokunskapslärarens verksamhet viktig, men vi är bara små kuggar...) PREVENTION PRIMÄRPREVENTION (friska personer) t.ex. vaccinering SEKUNDÄRPREVENTION (personer i riskzon) t.ex. sköta högt blodtryck, högt kolesterol, fetma TERTIÄRPREVENTION (redan insjuknade personer) t.ex. motion vid osteoporos o diabetes typ 2, stärka rygg- och magmuskler vid diskbråck

12 Några enskilda ex. på tänkbara hälsofrämjande åtgärder i samhället - satsning på hälsofostran och rådgivning som når alla - t.ex. info snuttar vid TV nyheter, varje dag i skolan, i militären... - strängare begränsningar av miljöutsläpp - införa flere/mer omfattande massundersökningar - bygga flere simhallar/idrottshallar - anlägga flere parker/friluftsområden/cykelpromenadvägar - minska tillåten salt-/fetthalt i fabriksframställd mat? - öka längden på pappaledigheten? - dela ut rena nålar åt sprutnarkomaner? - mera obligatoriska gymnastiktimmar i skolan? - obligatoriska hälsogranskningar för alla en gång/ år + rådgivning i hälsofrågor? - höja priset på produkter som innehåller mycket fett (rödmjölk, feta ostar, grädde, svinkött, korv)? - strängare lagstiftning om alkohol, tobak och narkotika? (t.ex. straffbart att röka) - högre lön till alla som motionerar/ har normalvikt/ är ickerökare? - cykelhjälmstvång? HÄLSA I SKOLKONTEXT Hälsofrämjande Hälsofostran Hälsoundervisning Hälsokunskap

13 HÄLSA I SKOLKONTEXT Hälsofrämjande Alla åtgärder genom vilka man främjar elevernas, lärarnas och övriga personalens välmående och hälsa samt skolans och närmiljöns hälsa och säkerhet t.ex: * skolbyggnadens trivsel, ventilation, ljudisolering, ergonomi, städning, avsaknad av mögel mm. * skolgårdens trivsel och ändamålsenlighet, trafikarrangemang, samarbete med polisen * skolhälsovård * elevvård * skolbespisning * skolarbetets belastning, pauser, vissa perioder i gymnasiet? * trivselfaktorer, social samvaro, stödelevsverksamhet, antimobbningsgrupper osv * delaktighet, möjlighet att påverka * eftermiddagsverksamhet (klubbar) * samarbete med hemmen (förälder som klubbledare? "farfar i skolan") * lärarnas hälsovård, arbetsförhållanden, belastning, rekreation, delaktighet o möjlighet att påverka arbetet

14 Hälsofrämjande i skolan Alla åtgärder genom vilka man främjar elevernas, lärarnas och övriga personalens välmående och hälsa samt skolans och närmiljöns hälsa och säkerhet I en Hälsofrämjande skola (WHO projekt) Strävar man till att utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande genom ökad delaktighet och medansvar hos såväl elever och lärare som övrig skolpersonal Program for a Health Promoting School (WHO) * Främjande av elevernas självkänsla * Utvecklande av goda relationer - mellan eleverna, - mellan elever och lärare * Förtydligande av skolans sociala mål * Utvecklande av goda kontakter mellan elever i högre och lägre klasser * Olika aktiviter i skolan för eleverna * Förbättrande av skolan fysiska miljö * Utvecklande av kontakterna mellan skolan och hemmet, skolan och samhället * Användning av specialister i samhälet som stöd i undervisningen * Beaktande av personalen som förebilder i hälsorelaterade frågor * Aktivt främjande av personalens hälsa och välmående * Skolbespisningen * Utveckling av hälsoundervisningen ENHPS = European Network for Health Promoting Schools

15 Hälsofostran i skolan Sådan form av hälsofrämjande som sker med hjälp av fostran och kommunikation. Skolans egen hälsofostran kan ges av alla lärare skolsköterskan elevbespisningspersonal stödelever vaktmästare mfl. Eleverna nås också av a) hälsofostran i hemmet b) samhällets hälsofostran (hälsovården,folkhälsoorganisationerna, massmedierna) Hälsoundervisning i skolan Kampanjer Temadagar Teaterföreställningar Hälsoteman i olika ämnens undervisning Hälsokunskap Skolämnet En del av skolans hälsofostran

16 Hälsokunskap Är till sin karaktär ett allmänbildande realämne på tvärvetenskaplig grund vars syfte är att främja sådant kunnande som stöder elevens hälsa, välbefinnande och trygghet > Övergripande mål * förmåga och beredskap att tillägna sig, förstå och tolka kunskaper och färdigheter om hälsa * förmåga att kritiskt kunna bedöma olika "fenomen" och information som har samband med hälsan * förmåga att hos sig själv igenkänna signaler om kroppens och psykets tillstånd, tolka dem och handla ändamålsenligt med tanke på den egna hälsan och välbefinnandet * känsla av att kunna bemästra sitt eget liv och förmåga att fungera socialt på ett ändamålsenligt sätt Hälsokunskapsämnets uppgifter (Prof Lasse Kannas) En allmänt utbredd (miss)uppfattning är att hälsokunskapslärarens arbete går ut endast på att ge upplysning och information i syfte att förändra elevernas levnadsvanor i hälsosam riktning. 1. Ge allmänbildning på hälsans område Finns allmänbildande och tillämpande kunskaper också på hälsans område. Båda kunskapstyperna är viktiga. Ofta svårt att skilja mellan de båda typerna går in i varandra. Väsentligt att vi som lärare inser att det finns hälsokunnande som ökar människans bildning och som är viktigt i sig ävenom man inte direkt kan använda det för att uppnå något slags förändring.

17 2. Stimulera till vilja att veta mera Väcka nyfikenhet och intresse, vilja att veta mera. Hur? Genom själva undervisningen Genom val av innehåll skapa Varför frågor hos eleverna. Målet är att röra om i massan av vetande, stimulera till reflexion, diskussion och argumentation Vi behöver inte ge barnen alla svaren men kan hjälpa eleverna att skapa nya strukturer 3. Stöda mental hälsa och utveckling Stärka förutsättningarna för en sund utveckling av elevernas psykiska hälsa t.ex. igenkännande och behärskande av känslor, självkännedom självkänsla (jag duger), sätta sig in i en annans situation, empati, hänsyn, samarbete, värden, moral, självständigt beslutsfattande, problemlösning 4. Stöda förändring mot hälsosamma vanor Handlar om att påverka kunskaper attityder värderingar föreställningar färdigheter (alltså inte endast att överföra kunskap i tron att ökad kunskap föranleder ändring i hälsobeteendet)

18 > HÄLSOKUNSKAPENS innehållsområden * människans utvecklingsförlopp; tillväxt, utveckling, åldrande, * sexualitet * psykisk och social hälsa * kost och hälsa * motion och hälsa * droger * sömn och vila * personlig hygien * trygghet och säkerhet (både fys o psyk), första hjälp * de vanligaste sjukdomarna och deras förebyggande * psykosomatiska symtom, igenkännande och tolkning * självvård: främja hälsa och vårda sjukdom * social- och hälsovårdstjänster i samhället * miljö- och arbetshälsa

19 Didaktiska synpunkter och principer för undervisningen i hälsokunskap * Hälsa och välmående kan påverkas genom levnadsvanor och livsstil * Kunskap behövs för att man skall kunna välja * Kontinuitet * Kunskapstyp passiv-aktiv * Undervisningens innehåll från elevens perspektiv * Eleven i centrum * Kunskapsnivåer (känna till-kunna,veta-förstå-välja-handla) * Healthliteracy - Terveydenlukutaito - Hälsokunnande - Att vara bildad på hälsans område * En positiv syn på hälsa * Genom förbud och skrämselpropaganda utan förståelse för sammanhang når man inte långt * Hälsopredikningar går inte "hem" * Trovärdigheten ett problem? * Frågeställningar kring normer och värderingar - Våra egna attityder och normer (medvetenhet!) - Paternalism inom hälsoupplysning/hälsofostran - Individens ansvar för sin egen hälsa - Faran för "hälsofascism" och skuldbeläggande

20 Goda råd är inte = Kunskap INTE: "och sen är det viktigt att äta hälsosamt, grönsaker och såntdär ni vet" "det är viktigt att röra på sig varje dag" "man ska vara försiktig när man är tillsammans med flickor, annars kan det bli barn" "man dör av tobak och sprit" Faktapåståenden måste grundas, motiveras, bearbetas för att de skall kunna förankras hos barnet/de unga t.ex. Vad? Hur? Hur mycket? När? Varför? Orsaker? Följder? Betydelse mig/andra? Använd aktiv kunskap i undervisningen och utgå från vad eleverna vet Jmfr. Passiv kunskap om.../aktiv kunskap min kunskap Jag vet Jag känner Jag tycker Jag kan Jag vill /vill inte Jag väljer Jag vågar Jag hoppas Är lätt att endast förmedla fakta men man borde alltid fråga sig själv lärare: Hur anknyter detta innehåll till dessa barn/unga? Har barnet/tonåringen fått möjlighet att svara på följande frågor? - vad tänker jag om detta? - vad har jag för erfarenhet av detta? - vad väcker det för känslor hos mig? - hur tänker, tycker andra om det? - kan jag påverka? hur? Om vad behöver jag mera kunskap?

21 Hälsokunskapsundervisning med eleven i centrum * Eleverna har rätt till egna värderingar och val, men behöver kunskap och vägledning om möjligheterna och dess följder * Viktigt i undervisningen - att se och höra den enskilda eleven - metoder där alla aktiveras - att inte trampa på elevens egna / hemmets värderingar - att ge eleverna tro på egen möjlighet att kontrollera och bemästra sin situation, möjlighet att ta makten över sitt liv * Handlingsorienterade metoder rekommenderas * Hälsokunnandet accumuleras * Utvärdering bör ske på basen av kunnande, inte beteende! Kunskapsnivåer Känna till Fakta Känna till Veta/Kunna Fakta Veta/kunna Förstå Orsaker, samband Konsekvenser Auktoritet Känslor, attityder (egna, andras) Regler Välja Möjligheter Rättigheter, Skyldigheter Kontroll över eget liv och hälsa Handla Ansvar Handla

22 Hälsokunnande (= Healthliteracy Terveydenlukutaito Terveysosaaminen) Betyder 1. att förstå hälsa i ett vidare perspektiv 2. att förstå hälsa som begrepp fenomen och företeelse 3. att förstå, tolka och ta till sig kunskaper och färdigheter på hälsans område 4. att förhålla sig kritiskt till olika fenomen inom hälsokulturen men också 5. att ha förmåga och beredskap att känna igen signaler från den egna kroppen och psyket tolka dem rätt och kunna handla ändamålsenligt med tanke på den egna hälsan och välbefinnandet Frågeställningar kring normer och värderingar Våra egna normer - Kan vi som lärare undervisa objektivt? t.ex. attityd till alkohol, homosexualitet, motion, kost - På vad är våra attityder grundade? Fakta? - nya? gamla? Obs Kunskapsutvecklingen! Fördomar (överförda av vem?) Erfarenhet? av ett case? flere? Rådande tankegångar under viss tidsperiod? jmf rashygien/tvångssterilisering på 1930-tal, restriktiv alkoholpolitik 1950-talet, synpunkter på "fri sex" på 1970-talet, motionens saliggörande verkan på 2000-talet Ideologi-religion? MEDVETENHET och IFRÅGASÄTTANDE!!! Varför har jag börjat tycka såhär? Stämmer det?

23 Paternalism inom hälsoupplysning/fostran Har jag rätt att kräva att andra ska tycka / göra som jag säger? Gammal folkupplysnings tankegång: "De oupplysta skall upplysas av de upplysta" Föräldrars rätt/skyldighet Lärarens rätt/skyldighet? mänsklig - yrkesmässig (läroplan) Samhällets rätt/skyldighet + omsorg, rättvisa, tanken om ett bättre liv för mänskorna - kontroll, plikt, hot om uteslutning ("odugling") Finns ibland en "överhetston" Det är inte individen själv utan någon annan som vill att han - som kollektiv betraktad - skall hålla sig frisk Vad har samhället rätt att bestämma om? Varför? - att det är förbjudet att köra bil alkoholpåverkad - att det är förbjudet att sälja alkohol åt minderåriga - att det är förbjudet att sälja alkohol i mataffärerna - att det är förbjudet att dricka alkohol på offentliga platser - att det är förbjudet att dricka alkohol i närvaro av barn - att det är förbjudet för lärare att dricka alkohol - att det är förbjudet att dricka alkohol

24 Konflikt: Å ena sidan skyldighet att förebygga och minska skada å andra sidan skyldighet att visa respekt för människors rätt till självbestämmande (autonomi) * receptbelagda mediciner? * mellanöl, men inte starköl i butiken? * böter om man går mot röd gubbe? * tvångsisolering (smittosjukdom)? * rökförbud på egen balkong? * avgiftsbelagd vård för rökare, överviktiga, fysiskt inaktiva? Individens eget ansvar för sin hälsa? * Har jag själv rätt att bestämma hur jag vill leva? (inom lagens gränser)? * Ska samhället bekosta vården av "självförvållade sjukdomar? Lungcancervård hos rökare? Bypassoperationer för feta personer och personer som inte motionerat? Alkoholistvård?

25 "Hälsofascism" (skuldbeläggande) - är man en sämre människa om man röker? - är man en sämre människa om man blir utbränd och behöver vård? - är man en sämre människa om man inte kan hålla sin normalvikt? - är man en sämre människa om man inte motionerar? Uppdelning i VI och DE Ofta styr tidstypiska normer Rökarna drabbades i 1980-talets svenska folkhälsopolitik av en liknande stämpling som "de arvsmässigt undermåliga" under 1930-talet. Vad sker med dem som bryter mot nya framväxande beteendenormer i en tid då fysisk inaktivitet och övervikt på vetenskapliga grunder börjar betraktas som en lika stor hälsofara som rökning? En positiv syn på Hälsosamma levnadsvanor T.ex: välmående, kraft, sociala nätverk,livskvalitet, trivsel, njutning, bra utseende, bättre självförtroende, unna sig livets goda Traditionell syn - ohälsosamma levnadsvanor leder till sjukdom Brist på hälsa = Sjukdom T.ex: lidande, smärta, symptom, dödlighet, sjukdomsförekomst, obehag, rädsla vårdmetoder, förebyggande Negativ syn på Hälsosamma levnadsvanor T.ex T.ex: lönar sig ändå inte, maktlöshet, intolerant morotsgnagande, likgiltighet, inskränkt frälsningsförmedling, onödigt, jobbigt, inte i min värld, tråkigt

26 LÄROPLANER HÄLSOKUNSKAP i åk 1-4 MÅL Eleven skall - lära sig att handla tryggt, ansvarsfullt och självbevarande i sin egen närmiljö samt lära sig att följa givna regler i skolan, närmiljön och trafiken - lära sig fysisk och psykisk självkännedom och social kompetens ochatt uppskatta sig själv och andra - lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande samt lära sig att göra hälsofrämjande val CENTRALT INNEHÅLL (åk 1-4) Människan och Hälsan - att i huvuddrag lära känna människokroppen samt hur den växer och utvecklas - hälsovanor och att sköta sin hälsan - sjukdomsförlopp och de vanligaste sjukdomarna hos barn, att handla i nödsituationer och enkla första hjälp åtgärder - att inse betydelsen av att vårda sitt välbefinnande och sin mentala hälsa via familj och vänner, genom att identifiera känslor och genom kommunikation med andra. Säkerhet - att förebygga mobbning och våld, att respektera fysisk integritet, tryggheten i den egna skolan, att röra sig tryggt i trafiken och att undvika risksituationer, olycksfall hemma och under fritiden - överenskommelser och regler, goda seder och hänsyn till andra Fenomen i omgivningen - Fenomen som ansluter sig till ljud och ljus samt hur man skyddar hörsel och syn Olika ämnen i miljön - brandsäkerhet

27 Profil för goda kunskaper i slutet av åk 4 Människan och hälsan - Kan beskriva olika skeden i en människas uppväxt, utveckling och levnadslopp, kan namnge människans viktigaste kroppsdelar och centrala livsfunktioner - Känner till hälsofrämjande vardagliga vanor och rutiner som: dygnsrytm, tillräcklig sömnn och vila, näring, regelbunda matvanor, daglig motion, riktiga arbetsställningar i skolan och hemma, hållning, munhygien, kroppshygien, klädsel - Behärskar grundnormerna för hur man fungerar i grupp och för ett artigt uppförande; känner igen och kan namnge olika känslor och vet att det går att reglera känslouttryck - Kan beskriva de vanligaste barnsjukdomarna, deras symptom och självvård; känner till grundläggande principerna för medicinanvändning; behärskar grunderna i första hjälp samt kan vid behov tillkalla och hämta hjälp. Säkerhet - Kan beskriva olika kännetecken på mobbning och våld; har kännedom om individens rätt till fysisk integritet och känner igen skillnaden mellan acceptabel och oönskad beröring; vet hur man vid behov kan söka hjälp och vet vem som erbjuder hjälp i skolan och närmiljön - Vet vad som är lagligt och olagligt för barn i den egna åldern - Vet och känner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i närmiljön och i trafiken, till sjöss och på isen; Känner till de centrala trafikreglerna förfotgängare och cyklister och förstår varför överenskomna regler och anvisningar måste följas. Ämnen och fenomen i miljön - Känner till åtgärder för att skydda syn och hörsel och att förebygga brännskador och kan handla därefter och kan använda första hands släckningsutrustning

28 - Känner egenskaper hos och användningen av olika ämnen och material samt vet att det i hemmet kan finnas skadliga ämnen såsom mediciner, tvätt- och rengöringsmedel samt lösningsmedel och tobaks- och alkoholprodukter HÄLSOKUNSKAP i åk 5-6 MÅL Eleven skall - lära sig grunderna om människans byggnad ochlivs funktioner - lära sig att uppskatta uppväxt och utveckling som vars och ens personliga process, lära sig känna igen pubertetens särdrag samt förstå människans - lära sig att reflektera över frågor som gäller uppväxt, utveckling, människors olikhet och social växelverkan - lära sig ta ansvar för egna handlingar och att ta hänsyn till andra människor CENTRALT INNEHÅLL (åk 5-6) UR BIOLOGI Människans byggnad, livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa - Människokroppens byggnad och centrala livsfunktioner, fortplantning samt pubertetens fysiska, psykiska och sociala förändringar - Ett uppskatta och skydda den egna kroppen; faktorer som stöder eller hindrar en sund uppväxt och individuella variationer av sexuell utveckling - Sociala faktorer som anknyter till människorelationer, omsorg och känsloreglering, fördragsamhet samt de rättigheter och ansvar som hör till elevens ålder UR FYSIK OCH KEMI Elevens handlande granskas ur säkerhets och hälsosynvinkel MÅL: Eleven skall lära sig att inse det farliga i rusmedel och droger Centraltinnehåll: Ämnen i omgivningen - verksamma ämnena i rusmedel och narkotika och deras skadeverkningar

29 PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV åk 6 Eleven - kan i huvuddrag beskriva människans byggnad och livsfunktioner - kan iaktta förändringarna i sin egen uppväxt och utveckling, kan redogöra för vilka förändringar flickor och pojkar genomgår i puberteten och den sexuella utvecklingen och kan ge exempel på hur de varierar från person till person - kan ge exempel på hur man kan reglera känslouttryck och se på saker också ur andra människors synvinkel och kan med exempel beskriva människors olikhet då det gäller att uttrycka känslor - känner de rättigheter och det ansvar som hör till åldern - känner till viktiga fakta om tobak, rusmedel och droger, vet varför de är skadliga och kan ge exempel på varför det är farligt att använda dem

30 Läroplansarbete i hälsokunskapens didaktik (på 5sp kursen) arbetet görs parvis lämnas in skriftligt presenteras muntligt (ca 20 min) Arbetet består av: A. Anknytning till läroplansgrunderna - Till vilket mål ur läroplanen för natur o miljö (åk 1-4) och biologi/kemi (åk 5-6) hänför sig ditt tema? - Till vilka av läroplanens innehålls "punkter" kan ditt temaanknytas? B. Konkretisering av läroplansinnehållet - Vad behöver barnen veta/kunna/tänka/känna inom ditt tema område? Dela upp stoffet för F-2/ 3-4 / 5-6 Gå ner på "detaljnivån" C. Ge exempel på 4-5 olika metoder som kan tillämpas i undervisningen av ditt tema Beskriv konkret beskrivning hur ni gör

31 SANT ELLER FALSKT? En fjärdedel av de finländska barnen mår inte bra (Bardy, Salmi & Heino: Mikä lapsiamme uhkaa. Stakes rapport 2001) "Skolungdomarnas illamående har ökat och deras hälsa utsätts för allt större risker även om största delen av de unga mår bra"(doktor i idrottspedagogik Pertti Helin) " De finländska barnens hälsotillstånd är utmärkt och även de ungas hälsa är god" (Doktor i hälsovård, docent i hälsosociologi Markku Myllykangas 2002) Med traditionella mått mätt är barns och ungas hälsa synnerligen god (Aromaa m.fl.: Suomalaisten terveys 1997; Karvonen: Elämänkaari ja terveys 1998)

32 Större projekt kring ungas hälsa: 1.De ungas hälsa (Nuorten terveystapatutkimus) - start postenkät varannat år (12-, 14-, 16- och 18-åringar) - ansvarig ledare M & A Rimpelä (Stakes) Resultaten dokumenterade bl.a. i Rimpelä, M. m.fl. Miten nuorten terveys on muuttunut 20 vuoden kuluessa. Suomen lääkärilehti 1997; 50: Skolhälsa (Stakes) - start elever med år åk 8 och 9 samt 1 o 2 i gymnasiet Samma skolor med varannat år. Södra Finl., Östra Finl. samt Lappland jämna år. Resultat dokumenterade bl.a. i Luopa, Rimpelä, Jokela. Nuorten hyvinvointi Etelä-Suomen, Itäsuomen ja Lapin lääneissä. Kouluterveyskysely. Stakes WHO:s skolelevsundersökning - internationellt projekt (HBSC, Health Behaviour in School-aged children) - start länder med 2002, barn - i Finland åk 5, 7 och 9 (klassundersökningar) - ansvarig ledare Lasse Kannas i Finland Resultaten dokumenterade bl.a. i Kannas, L. Koululaisten kokema terveys, hyvinvointi ja kouluviihtyvyys. Opetushallitus Kannas, L. & Brunell, V. Subjektiv hälsa, hälsovanor och skoltrivsel. Jyväskylän yliopisto Kannas (toim.) Koululaisten terveys ja terveyskäyttäytyminen muutoksessa. WHO- koululaistutkimus 20 v. Jyväskylän yliopisto 2004.

33 Elevernas subjektivt upplevda hälsa (WHO-studien) "Hur frisk tycker du att du är?" % av finländska elever i åk 5, 7 och 9 anser sig vara ganska eller helt friska. Finlandssvenska elever som svarade"helt frisk" (1998) åk 5 pojkar 71 % åk 5 flickor 69 % åk 7 pojkar 63 % åk 7 flickor 58 % åk 9 pojkar 58 % åk 9 flickor 46 % Som helt friska upplever sig: - Något flere finlandssvenska än finskspråkiga elever (orsak?) - Flere pojkar än flickor (orsak?) - Flere yngre än äldre elever - Trenden lika i de flesta Europeiska länd och Nord Amerika (Torsheim 2004) Elevers uppfattning om sitt hälsotillstånd Stakes 2005 Pojkar Flickor åk8 åk 2 åk 8 åk 2 Mycket bra Ganska bra Medelmåttig Ganska eller mycket dålig

34 WHO 2002 Pojkar % Flickor % åk5 åk7 åk9 åk5 åk7 åk9 Utmärkt God Medelmåttig Dålig Pojkar upplever sitt hälsotillstånd som bättre än flickor Yngre elever upplever sin hälsa som bättre än äldre Trenden lika i de flesta europeiska länder och NordAmerika (Torsheim 2004) Vanliga "krämpor" Besvär som finlandssvenska elever i åk 9 lider av minst 1gång/vecka (1998) Pojkar Flickor Trötthet 75 % 85 % Irritation 45 % 60 % Nervositet 35 % 40 % Spänning 20 % 20 % (Stakes 2002 jännittyneisyyttä tai hermostuneisuutta p 21%, f 34%) Insomningssvårigheter 25 % 35 % Nedstämdhet 15 % 35 % Depression 15 % 30 % Huvudvärk 30 % 50 % Ont i nacken/skuldror 25 % 40 % Ryggbesvär 20 % 25 % Magont 15 % 20 % Procenttalen är avrundade - de flesta besvär minskat något sedan problem med nacke och skuldror ökade dock! - besvären är vanligare i åk 9 än i åk 7 och minst i åk 5

35 Vanliga "symptom" Besvär som finlandssvenska elever i åk 5 och 9 lider av minst 1gång/vecka (1998) Hela materialet 2002 för åk 9 (inom parentes) Pojkar Flickor åk5 åk9 åk5 åk9 Trötthet (Jfr. Stakes 2002: 29 % pojkar och 51 % flickor väsymystä tai heikotusta) Irritation Nervositet Spänning (Jfr Stakes 2002: Jännittyneisyyttä tai hermostuneisuutta p 21%, f 34%) Insomningssvårigheter Nedstämdhet (14) (34) Depression (15) (31) Huvudvärk (30) (56) Ont i nacken/skuldror (33) (50) Ryggbesvär (24) (27) Magont (14) (27) Procenttalen är avrundade - problem med nacke och skuldror ökat! - besvären är vanligare i åk 9 än i åk 7 och minst i åk 5

36 Vanliga "symptom" Besvär som finlandssvenska elever i åk 5 och 9 lider av minst 1gång/vecka (1998) Pojkar Flickor åk5 åk9 åk5 åk9 Trötthet (Jfr. Stakes 2002: 29 % pojkar och 51 % flickor väsymystä tai heikotusta) Irritation Nervositet Spänning (Jfr Stakes 2002: Jännittyneisyyttä tai hermostuneisuutta p 21%, f 34%) Insomningssvårigheter Nedstämdhet Depression Huvudvärk Ont i nacken/skuldror Ryggbesvär Magont Procenttalen är avrundade - problem med nacke och skuldror ökat! - besvären är vanligare i åk 9 än i åk 7 och minst i åk 5

37 Subjektivt upplevda symptom (Stakes 2006; åk 8 o 9 samt gymn 1 o 2) Ont i nacke-axlar Huvudvärk Trötthet varje vecka varje vecka nästan dagligen Gr.sk. Gymn. Gr.sk. Gymn. Gr.sk. Gymn Smärtor och värk i nacke, axlar samt huvudvärk är rätt allänna problem. Upplevd daglig trötthet ökar i högstadiet.

38 12-18 åriga ungdomars hälsa * Ingen nämnvärd förändring av de ungas subjektiva uppfattning om sitt hälsotillståndet i allmänhet, eller i förekomsten av olika besvär och psykosomatiska symptom under De största förändringarna: * Tidigare biologisk mognad * Ökad medellängd * Ökning av övervikt och fetma * Ökning av astma och allergier * Ökning av barndomstidens diabetes (typ 1) * Ökning av smärtor i rygg, nacke och axlar * Ökat bruk av mediciner mot värk och förkylning * Dödligheten i sjukdomar och olycksfall har ytterligare minskat * Största problemen finns dock på den mentala hälsans område Biologisk mognad Medelålder för första mens 13 år 1 mån Medelålder för första ejakulation 13 år 6 mån - Små förändringar senaste 20 åren beträffande flickors första mens ( ) - Stora individuella variationer! (9-17 år)men 99 % av 15 åriga flickor har fått mens - Förr inverkade levnadsförhållandena. (flickor fick tidigare mens i städer, i södra Finland, i högre social grupp, svenskspråkiga)

39 - Idag genetiskt arvet viktigaste bestämmande faktorn. - Finlandssvenska flickor mens något senare(1998) Orsak: flickorna i Vasa län senare! Orsak??? - Pojkarnas första ejakulation sker tidigare 1997 än 1981 (från 14 år 5 mån till 13 år 7 mån) 93 % av 15-åringarna uppger att de haft ejakulation Puberteten anses vara sen om den börjar senare än hos 97,5 % av kamraterna. Orsaker: - kronisk sjukdom - genetisk orsak - psykisk och fysisk belastning (t.ex idrott hos flickor) Längdtillväxt ( ) * Pojkarnas meddellängd i alla åldersgrupper har ökat 2-5 cm * Flickors medellängd bland 12- och 14-åringar ökat 2 cm * Flickors (16 och 18) medellängd hållits konstant

40 Vikt ( ) Ungdomarnas bodymassindex blivit allt högre i alla åldersgrupper (12-18) både hos flickor och pojkar Medianvikten ökat i alla åldersgrupper, mera för pojkar än för flickor Överviktiga pojkars andel stigit från 7 % till 17 % flickors från 4 % till 10 % (Lahti-Koski föredrag under Kouluterveyspäivät 2004) Delförklaringar - tidigare biologisk mognad och - ökad längdtillväxt 13 % av 7-åringarna överviktiga enl tillväxtkurvorna(sihvola 2000) 12 % av eleverna i grundskolan i Karleby feta (Fogelholm) Fetma ett av de största hälsoproblemen i dagens industrialiserade länder och ett växande problem i U-länderna 70 % av finländska män och 50 % av kvinnorna (26-64 år) är överviktiga Om fet som 6-åring - med 25% sannolikhet fet som vuxen Om fet som 12-åring - med 75 % sannolikhet fet som vuxen 4 av 5 feta barn har åtminstone en fet förälder vart fjärde båda föräldrarna feta Viktigt att nå föräldrarna! Praktiska råd om kost o motion, inte krav på viktminsknin Anorexi-spöket! Har skolan/läraren skyldighet/möjlighet att ta i tu med det växande problemet övervikt/ att hjälpa ett överviktigt barn gå ner i vikt??????????????? TANKAR ÅSIKTER LÖSNINGSFÖRSLAG

41 Astma och allergier - 3 % av barnen har diagnostiserad astma - Orsaken till ökning av allergier? Barndomstidens diabetes (typ 1) - Förekomsten större i Finland än i andra länder - Antalet barn som insjuknar ökat med ca 3% /år 0,3 % av 5-9 åringar 0,5 % av åringarna 0,6 % av åringarna Virusinfektioner och komjölk anses vara de främsta orsakerna till att sjukdomen bryter ut - Även diabetes typ 2 har upptäckts hos barn Barnes kolesterolvärden överskrider rekommendationerna - medelvärdet för barn är optimalt 2,85 mmol/l, övre gränsen 4,0 mmol/l. - 3-åringars kolesterolmedeltal 4,47 mmol/l. - Största delen av finländska barn utanför idealvärdena Smärtor i rygg och axlar Smärtor i nacke och axlar minst 1ggr/vecka 22 % av skoleleverna (1997) 28 % (2001) % (2006-Stakes) Smärtor i ländryggen 10 % (1997) 14 % (2001) % (2006-Stakes) Mediciner mot värk och förkylning Värkmedicin använts av 56 % flickor och 28 % pojkar under senaste månad (2001) Tio år tidigare 40 % flickor och 20 % pojkar

42 Rökning * Unga i Finland börjar röka tidigare än jämnåriga i de flesta andra europeiska länder. * Finländska 15-åringar hör till den grupp av skolelever bland vilka rökning är vanligast i Europa. (År 2002, på 5 plats av 35 länder!) * Rökningen ser dock enligt alla undersökningar ut att minska bland åringar. * Minskningen är större bland pojkar än bland flickor * Hos 18-åriga pojkar har rökningen hållits konstant sedan 1977 och ökar fortfarande bland 18 åriga flickor. Orsaker? * Även rökning på prov minskar. Provrökning var år 2003 ovanligare bland åringar än under hela perioden * Skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor har nästan försvunnit * Endast ett fåtal elever röker dagligen i åk 5 (< 1%) * Av 11-åringar har 8 % av flickorna och 18 % av pojkarna rökt en hel cigarett Rökning varje dag Kouluterveys 2005 (Västra Finland, Uleåborgslän och Åland) Kouluterveys 2006 (Södra Finland, Östra Finland och Lappland) åk 8 åk 9 åk 1 åk 2 po fl po fl po fl po fl % 13% 22% 18% 11% 13% 14% 15% % 12% 20% 18% 10% 13% 12% 14%

43 Utveckling (röker varje dag) (Västra osv Fin.) åk 8-9 åk 1-2 (gymn) % % Utveckling (röker varje dag) (Södra osv Fin.) Gr.sk. 8-9 Gymn. 1-2 % % Rökning dagligen åringar * Ser bra ut för 16-åriga pojkar? Men 25 % rökare är för mycket! * Hur förklara att rökning bland 18-åriga flickor blir allt vanligare?

44 Alkoholdrickande * Alkoholbruket ökade under 1990-talet, blev vanligare att unga drack sig berusade. * Sedan 2000 har berusningsdrickande samt alkoholanvändning överlag minskat bland åringar. * Helnyktras andel har stigit under 2000-talet Högst. 23% (2000), 34 % (2004), 40 % (2006) Gymnasiet 12% (2000), 18 % (2004), 19 % (2006) * Det verkar finnas större andel finlandssvenska elever än finska som provsmakat eller druckit alkohol (WHO 1998) * I åk 5 uppgav 7 % av pojkarna och 3 % av finlandssvenska flickorna att de dricker alkohol en gång i veckan 25 % av pojkarna och 10 % av flickorna (i åk5) (1998)uppgav att de dricker minst en gång i månaden!!!???? * I åk 9 uppgav 67 % (finl.sv.po) och 61 % (finl.sv.fl) att de dricker minst en gång i månaden (fi ca 50%) * Elever i åk 9 som druckit sig berusade minst 4 gånger: 42 % av fi.sv pojkar och 34 % av finska pojkar 43 % av fi.sv flickor och 38 % av finska flickorna

45 Kouluterveysundersökningen (Stakes) Dricker alkohol minst en gång i månaden eller oftare åk 8 åk 9 Gy 1 Gy 2 % % % % Små skillnader i flickors och pojkars alkoholbruk i grundskolan. I gymnasiet dricker pojkar något oftare och berusar sig oftare än flickor Så här många har någon gång druckit sig berusade (tosihumala) åk 8 åk 9 åki åkii % 65% 70% 79% % 39% 64% 75% % 54% 61% 73% Ingen skillnad mellan flickor och pojkar! Ordentligt berusad minst 1 gång/mån (Stakes 2006) grundskola gymnasium % %

46 Narkotika * I åk 7 uppger 16 % pojkar och 17 % flickor att de prövat droger * I åk 9 uppger 20 % pojkar och 28 % att de använt droger på prov * Vanligaste bruket: alkohol och läkemedel * Försök med hasch/marijuana ovanligt i åk 7, någotvanligare i åk 9 (ca 13 % pojkar och 7 % flickor) (WHO) * Provanvändning av hårdare narkotika (amfetamin, heroin kokain, LSD) sällsynt. ca 1% i högstadiet under 0,5 % i gymnasiet (Stakes 2004/2005) Men i en åk på 100 nior betyder det 1elev! Kouluterveys studien Har aldrig prövat hasch eller marihuana åk 8 åk 9 åk I åkii % % % %

47 5 gånger eller oftare åk 8 åk 9 åk I åkii % 3% 4% 6% % 1% 2% 3% % 2% 3% 4% Sexuell erfarenhet * Samlagsdebuten skett vid allt lägre ålder ( ) * Debuten stabiliserat sig under 1980 och har därefter visat små förändringar. * Finlandssvenska elever har (WHO 1998) något större sexuell erfarenhet än finskspråkiga (på alla variablerna: Kramats, Kysst på munnen, Smekt ovanpå kläderna, Smekt under eller utan kläder, Samlag) * Av fi.sv. elever i åk 9 har 32 % av flickorna och 25 % av pojkarna haft samlag (1998) * Stakes 2004, 2005 liknande resultat * Mellan % av de högstadieflickor som har haft samlag har haft flere än 5 partners ( ) För högst.pojkar är motsvarande siffror mellan 13-18%

48 Stakes/Kouluterveys: ERFARENHET AV SAMLAG flickor % pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 åk8 åk9 åk1 åk (ca i varje högst.åk grupp, i varje gymnasie åk grupp) Flere än 5 samlagspartners flickor % pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 åk8 åk9 åk1 åk IMPLIKATIONER FÖR SKOLAN? Tidigarelägga sexualundervisningen! åk 8 för sent! Användning av Preventivmedel

49 * Kondom vanligaste preventivmedlet bland unga (mellan 40 och 65 % använt kondom av de som haft samlag). * Nästan hälften av flickor i gymn. åk 2 använde p-piller vid senaste samlaget * Dagen-efter pillret allt vanligare En femtedel av de 15-åriga flickor som haft samlag har använt dagen-efter piller (enl Liinamo 1996,1997) Enligt Kouluterveys 10 % av flickor i åk 9 som haft samlag över 20 % av flickor i gymn åk 2 som haft samlag. * Oskyddat samlag mycket vanligare bland finlandssvenska ungdomar än bland finskspråkiga!! (enl WHO -98) Senaste samlaget oskyddat flickor 32 % (finska 9 %) pojkar 40 % (finska 15%) Orsak? OSYDDAT SAMLAG (Kouluterveys) yrk2 flickor % pojkar % åk8 åk9 åk1 åk2 yrk2 åk8 åk9 åk1 åk

50 Sovvanor och morgontrötthet - Under 1900-talet har nattsömnen bland unga förkortats i medeltal 1-1,5 h. - Trötthetskänslan det vanligaste psykosomatiska problemet - Tillräckligt med sömn korrelerar med skolframgång! - Redan ett par timmars sömnbrist per dygn påverkar ämnesomsättning och immunsystem (ökar risk för diabetes, högt blodtryck, kransartärsjukdom) - Samband mellan för litet sömn och ångest-depression har påvisats - Små förändringar Från 1990 framåt går en allt större del unga till sängs först efter kl Ca en femte del av 15 åringar sover mindre än 7 h/natt Kouluterveys 2006 Lägger sig eller senare åk8 åk 9 åk1 åk2 fl po fl po fl po fl po % % % % % % % %

51 Idrottsaktivitet Subjektivt upplevd fysisk kondition * Andelen elever som bedömer sin kondition som god eller mycket god har ökat stadigt från 1986 till 2002 åk 5 nästan 80% åk 7 ca 60 % åk 9 ca 60% av pojkar och drygt 50% av flickor * Resultaten stämmer inte med olika undersökningar och massmedierapporter Idrottsaktivitet * Intresset för idrott på fritiden har ökat både bland flickor och pojkar under de senaste åren * Ungdomar år som ägnar sig åt fysisk aktivitet minst 2 gånger /vecka % av pojkarna (enl. olika undersökningar) % av flickorna (enl. olika undersökningar) minst 4 gånger /vecka ca % pojkar ca % flickor * Elever i åk 9 som tror att de med säkerthet kommer att ägna sig åt idrott eller motion i 20-års åldern 50 % av finska pojkarna, 34 % av fi.sv pojkarna 49 % av finska flickorna, 28 % av fi.sv flickorna * VARFÖR ÄR FINLANDSSVENSKA UNGA MINDRE INTRESSERADE AV IDROTT OCH MOTION?

52 Populäraste idrottsgrenar * Ca 35 % av ungdomarna hör till idrottsförening "Stora" grenar Fotboll Ishockey Gymnastik Friidrott Innebandy Korgboll Volleyboll Boboll Simning Skidning Ritt Medelstora grenar Redskapsgymnastik Konståkning Orientering Judo Karate Brottning Tennis

53 Skoltrivsel * 1994 års WHO studie pekade ut Finland som ett land med låg skoltrivsel i jämförelse med flertalet andra länder. Det fanns extremt stor andel elever som hade negativa attityder till lärarna Ingen annanstans i Europa fanns lika stora andelar elever som uppgav att de inte fick vara med och göra upp regler för skolan. * Skoltrivseln förbättrades från 1994 till 1998 "Det är roligt att vara i skolan" Fi.sv Finska åk 5 flickor 62 % 62 % pojkar 51 % 53% åk 7 flickor 56 % 61 % pojkar 37 % 53% åk 9 flickor 42% 44 % pojkar 36 % 36 % Flickor trivs bättre Finskspråkiga elever något bättre Man kan förstås fråga sig: Måste det vara ROLIGT att gå i skola?

54 Mobbning * "Känner du dig trygg i skolan?" 3-4 % av fi.sv eleverna mobbas sällan eller aldrig (I en skola på 300 elever = 10 elever. Och det är 10 för mycket!) * "Hur ofta har du blivit mobbad under vårterminen?" inte alls minst 1 gång /vecka åk 7 pojkar 50 % 8 % flickor 72 % 3 % åk 9 pojkar 63 % 6 % flickor 73 % 3 % Familjestrukturen för 15-åringar i Finland * Hela årskullen * hör till familj där åtminstone den ena föräldern är egen * bor i familj med två föräldrar (5000 sambo) varav * (ca 70 %av hela årskullen)bor med båda egna föräldrarna * 6000 (9 %) bor i sk ombildad familj- en egen förälder * (17 %) bor med ensam mor * 2000 (3 %) bor med ensam far * 1000 bor inte i familj med egna föräldrar * 240 är adoptivbarn

55 Människorelationer i hemmet * Hurdan tycker du att andan är där hemma? Ganska eller mycket bra svarar åk 7 pojkar 85 % flickor 84 % åk 9 pojkar 81 % flickor 75 % * Hur lätt är det för dig att prata med dinaföräldrarna om saker som verkligen oroar dig? Mycket lätt eller lätt svarar med mor med far åk 5 pojkar 86 % 74 % flickor 84 % 53 % åk 7 pojkar 72 % 59 % flickor 77 % 31 % åk 9 pojkar 70 % 55 % flickor 32 % 30 % Vänner * 1 % av de finlandssvenska eleverna uppger att de inte har en enda god vän * Av de finska eleverna uppger1-2 % av flickorna och 3-4 % av pojkarna har inte en enda god vän * 8-16 % av finlandssvenska elever känner sig ensamma ganska ofta eller mycket ofta (flickor mera) * 40 % av alla pojkar 25 % av alla flickor uppger att de inte lider av ensamhet