Aktivt korrigerande ledarskap och dess relation till olyckor på högrisk-arbetsplatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktivt korrigerande ledarskap och dess relation till olyckor på högrisk-arbetsplatser"

Transkript

1 Aktivt korrigerande ledarskap och dess relation till olyckor på högrisk-arbetsplatser Robert Lundmark, Leg. Psykolog Handledare: Susanne Tafvelin, Ph.D, Leg. Psykolog, Umeå universitet Vetenskapligt specialistarbete Arbetslivets psykologi September 2013

2 Sammanfattning I studien undersöks relationen mellan ett medarbetarbedömt aktivt korrigerande ledarskap och olyckor/tillbud på arbetsplatser med hög risk. 233 personer från svensk processindustri deltog i studien. Medieringsanalyser genomfördes för att kunna avgöra vilken direkt och indirekt effekt ett aktivt korrigerande ledarskap har på säkerhetsklimat, följsamhetsbeteenden och arbetsolyckor. Resultaten visar att ett aktivt korrigerande ledarskap har en negativ indirekt effekt både på icke-rapporterade olyckor och tillbud och att denna effekt delvis går via en inverkan på säkerhetsklimatet och följsamhetsbeteenden. Resultaten är i överenstämmelse med tidigare studier som utgått från ett globalt mått på aktivt korrigerande ledarskap (Zohar, 2002a; Clarke, 2013). Avslutningsvis diskuteras behovet av att finna nya mätmetoder för ett säkerhetsspecifikt aktivt korrigerande ledarskap som ett komplement till andra skalor som mäter säkerhetsspecifik transformerande och undvikande/passiv ledarskap, samt ytterligare implikationer och förslag till fortsatt forskning som framkommer ur resultaten. Introduktion Arbetsplatsolyckor utgör ofta en stor tragedi för de som är inblandade, och en stor kostnad för arbetsgivare och samhället i övrigt avled 156 personer i Sverige på sin arbetsplats tillföljd av en olycka, många fler skadades (Arbetsmiljöverket, 2013). Antalet arbetsplatsolyckor har trots dessa siffror stadigt minskat under de senaste årtiondena. Detta mycket tack vare ett framgångsrikt arbete med att systematiskt kartlägga och förbättra arbetsplatsers fysiska miljö och tekniskt åtgärda/förhindra riskabla arbetsmoment. Från mitten av 90-talet och fram till idag har dock den tidigare stadiga minskningen i antal olycksfall avstannat och planat ut på en platånivå (Arbetsmiljöverket, 2010; Arbetsmiljöverket 2013). Forskare inom området menar att skälet till detta härrör till behovet av nya sätt att angripa problematiken, där de fysiska och tekniska lösningarna behöver kompletteras med andra typer av insatser för att få olycksfallen att minska ytterligare. Sådant komplement utgörs bland annat av förändring av kultur/klimat på arbetsplatsen, som en förutsättning för att personer i riskfyllda miljöer ska kunna och vilja agera på ett säkert sätt. Ledarskapets säkerhetsfokus ses som en viktig del i möjliggörandet av sådana förutsättningar (Törner 2008). Beteendevetenskapliga studier inom säkerhetsområdet har över de senaste åren kunnat visa på tydliga samband mellan olyckor i arbetet och medarbetares beteenden, 2

3 säkerhetsklimatet samt verksamhetens ledarskap (se t.ex. Clarke, 2013; Mullen, Kelloway & Teed, 2011; Zohar, 2002a). I de modeller som presenteras utgör ledarskap en antencendent till utfall i olyckor, med bl. a säkerhetsklimat och säkra beteenden som medierande faktorerer (Barling, Loughlin, & Kelloway, 2002; Clarke, 2013; Zohar, 2002a), se Figur 1. Med en medierande faktor avses en mellanliggande variabel som överför effekten av en variabel på en annan, en så kallad transmittor av den oberoende variabelns effekt på beroendevariabeln (MacKinnon, Fairchild & Fritz, 2007). Figur 1. Förenklad hypotetisk modell som visar hur relationen mellan ledarskap och arbetsplatsolyckor medieras av säkerhetsklimat och säkra beteenden Syftet med föreliggande studie är att undersöka relationen mellan en viss typ av ledarskap, det s.k. aktivt korrigerande, och risken att drabbas av en olycka inom högrisk-arbetsplatser. Säkerhetsbegreppet I arbetet med att förebygga och förhindra arbetsplatsolyckor av olika slag är det oundvikligt att beröra begreppet säkerhet. Begreppet har i svenskan en bred betydelse. Av den anledningen nämns och definieras också säkerhet vanligtvis i relation till något, t.ex. ITsäkerhet eller säkerhetspolitik osv. När man som i denna studie talar om säkerhet på arbetsplatser är begreppet ofta nära relaterat till struktur/system/teknik av olika slag för att förebygga och förhindra olyckor och därmed ohälsa. Säkerhet på arbetsplatser ses därför ofta som ett tillstånd i ett system i vilket alla till detta tillhörande risker befinner sig på en acceptabel nivå. Säkerheten relateras till undvikande av oavsiktliga olyckor, incidenter och förluster inom organisationen (Simola, 2005). 3

4 Inom dessa strukturer och system utförs hela tiden mänskliga aktiviteter. Till exempel en ledare som påminner en medarbetare om att ta på sig skyddsglasögon innan han/hon utför en riskfylld arbetsuppgift med kemikalier. De är aspekter av dessa mänskliga ageranden, säkra och osäkra, liksom upplevelsen bland medarbetarna kring vad som är okej och inte okej att göra på arbetsplatsen som många gånger avgör om ett säkerhetssystem, ett skyddsräcke, en instruktion osv. blir effektivt eller ej i att förhindra en olycka (Helmreich, 2000; Törner 2008; Arbetsmiljöverket, 2010). Denna studie utforskar och använder således begreppet säkerhet främst i relation till mäskliga ageranden som syftar till att försöka uppnå kontroll över- och skydd mot oönskade följdverkningar. Närmare bestämt följdverkningar i form av skada vid olyckor. Det utgör en snävare syn på skada/ohälsa än vid definitionen av oönskade följdverkningar inom vad som i en bredare bemärkelse avses med hälsa på arbetsplatser, exempelvis som formulerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Där lyfts även psykisk ohälsa och sjukdomar som resultat av långvarig exponering för t.ex. biologiska och kemiska ämnen fram som en följdverkan (Arbetsmiljöverket 2001). Tidigare forskning om säkerhet på arbetsplatser Så länge som det funnits strukturerade arbetsmiljöer har frågan om säkerhet i arbetet existerat. Hippokrates ( f.kr.) skrev t. ex om de skadliga effekterna med ohälsosamma miljöer för slarvar, och Julius Caesar ( f. kr.) sägs ha haft en särskild officer med ansvar för säkerheten inom sin legion (Pease, 1985; Weaver, 1980). I samband med industrisamhällets framväxt var dödligheten hög bland arbetare. För att komma åt problematiken inleddes under första delen av 1900-talet lagstiftningsarbete och inspektioner av arbetsplatser (Heinrich, Petersen & Ross, 1980). Fokus för säkerhetsarbetet var då att minska möjligheten för medarbetare att kunna utföra riskfyllda beteenden genom att helt enkelt bygga bort risker. Utgångspunkten var att olyckor till stor del uppstod som ett resultat av individers felhandlanden (Guarnieri, 1992). Beteendevetenskapliga forskningsstudier inom säkerhetsområdet initierades i stort sett samtidigt. Forskningen var genom sitt tydliga fokus på individen och individuella egenskaper i högsta grad delaktig i hur 4

5 det tidiga säkerhetsarbetet kom att utformas. Eftersom individen i sig sågs som huvudsaklig felkälla till uppkomsten av olyckor så fokuserades säkerhetsarbetet främst till att göra rätt urval av arbetare, samt att se till att undanröja fysiska (främst maskinella) riskkällor och därmed förhindra möjlig exponering. Det var med andra ord inte systemet, arbetsklimatet eller andra aspekter av kontexten som sågs orsaka en hög olycksfallsfrekvens utan individers bristande förmåga till att ansvara för sin egen säkerhet (Guarnieri, 1992). Över de senaste decennierna har ett fokusskifte skett. Från att enbart se isolerat till teknik, ergonomi och individens förmågor till att se betydelsen av (ett komplext) samspel mellan bland annat individers ageranden och kultur-, klimat-, teknik- samt organisationsfaktorer på arbetsplatsen (Bjerkan, 2010). Det betyder inte att mänskliga ageranden inte längre spelar någon roll för att reducera olyckor. Henrich, et al. (1980) beräknade att 88 % av alla olyckor i arbetet involverar någons riskbeteenden. Säkra- eller osäkrabeteenden ses däremot i större utsträckning som symptom på omgärdande faktorer och inte enbart som följd av en inneboende benägenhet hos individen (Cox & Cox, 1996). I dagsläget omfattar säkerhetsforskningen ett flertal ämnesfält (bl. a. psykologiska och sociologiska) och innehåller flertalet förklaringsmodeller till uppkomsten av riskbeteenden och olyckor. Förståelsen för bredden av- och samverkan mellan olika faktorer och olika nivåer (såsom individ-, organisations- och teknik/miljö), har dock lett till att modeller med ett integrerande av flera dimensioner får allt större genomslag (Zanko & Dawson, 2012). Det har i sin tur lett fram till en utveckling och breddning av de insatser som ses betydelsefulla för att förhindra olyckor (Törner 2008). I kartläggandet av de olika omgivande faktorer som har en inverkan på säkra- och osäkrabeteenden på arbetsplatser har även betydelsen av ledarskapet kommit att bli allt mer belyst, åtminstone inom vissa delar av säkerhetsforskningen (Parker, Axtell & Turner, 2001). Ledarskapet har främst lyfts fram i relation till att vara en möjliggörande eller hindrade kraft för en god säkerhetskultur och ett gott säkerhetsklimat (Kelloway et al., 2006). 5

6 Ledarskap Under mitten av 1980-talet utvecklade Bass m.fl. en ledarskapsmodell Full Range Ledership Model (FLRM) som under de följande årtiondena haft stor genomslagskraft i forskning och tillämpning (Bass & Riggio, 2006). Med början av 2000 talet har modellen även kommit att dominera forskningen om ledarskap kopplat till säkerhet (se t. ex Clarke, 2013; Kelloway et al., 2006; Zohar & Luria, 2005). I FRLM delas olika ledarbeteenden/ledarstilar in i olika dimensioner utifrån hur aktiva och effektiva de anses vara, se figur 2. Det transformerande ledarskapet som enligt modellen utgör den mest aktiva och effektiva ledarskapsstilen har i upprepade studier visat sig ha relevans för säkra arbetsplatser (Clarke, 2013). Detta genom att ledaren genom sitt agerande påverkar medarbetarnas värderingar i enlighet med verksamhetens mål, visar intresse för medarbetarnas situation och deras utveckling, föregår med gott exempel och uppmuntrar medarbetarna till att ta initiativ, agera kreativt och ifrågasätta rådande förhållanden. Det transformerande ledarskapet består enligt FRLM av fyra underdimensioner: Att vara en förebild, Inspirera och motivera, Individuell omtanke samt Uppmuntra idéer (Bass & Riggio, 2006). Figur 2. Full Range Leadership Model (Bass & Riggio, 2006) FRLM innefattar även andra ledarskapsdimensioner. Dessa benämns transaktionella i relation till att det sker någon form av utbyte (transaktion) mellan ledare och medarbetare som påverkar medarbetarnas beteenden. Det transaktionella ledarskapet kan vara mer eller 6

7 mindre aktivt, se figur 2. Den mest aktiva och effektiva av de transaktionella dimensionerna benämns Villkorligt belönande och utgörs av ett ledarskap i vilket ledaren är tydlig med vad som förväntas av medarbetarna och vad de kommer att uppnå i relation till att de utför det som är önskvärt. Aktivt korrigerande ledarskap respektive passivt korrigerande ledarskap utgör de övriga transaktionella ledarskapsdimensionerna. Det aktivt korrigerande ledarskapet innefattar ledarbeteenden såsom aktivt uppsökande och rättande av avvikelse innan problem har uppstått, genom t.ex. monitorering och feedback. Det passivt korrigerande ledarskapet består av en avvaktande ledarstil där agerande följer på att avvikelser uppstår och rapporteras. Utöver det transformerande och det transaktionella ledarskapet beskrivs i FRLM även ett s.k. låt-gå ledarskap vilket utgörs av undvikande beteenden och ses som ett icke-ledarskap. I praktiken utgörs en persons ledarskap inte entydigt av en specifik ledarskapsdimension, utan mer eller mindre av olika beteenden inom de olika dimensionerna, och i relation till kontexten varierande. Det eftersträvansvärda utifrån modellen är således att i högre utsträckning som ledare agera transformerande än transaktionellt eller låt-gå (Bass & Riggio, 2006; Tafvelin, 2013). Globalt vs. säkerhetsspecifikt mått på ledarskap I senare års forskning om ledarskap relaterat till säkerhet på arbetsplatser, liksom forskning på ledarskap i allmänhet, utgör ofta den transformerande ledarskapsdimensionen tillsammans med den transaktionella ledarskapsdimensionen villkorligt belönande en enhetlig transformerande dimension. Detta då det visat sig att dimensionerna i hög grad korrelerar med varandra (Barling et al., 2002; Judge & Piccolo, 2004; Kelloway et al., 2006). På motsvarande sätt ses ett tydligt samband mellan den transaktionella ledarskapsdimensionen passivt korrigerande och ett låt-gå ledarskap, vilket gjort att även det i senare forskning operationaliseras som en enhetlig passiv/undvikande ledarskapsdimension (Kelloway et al., 2006). Man har även påvisat att det transformerande ledarskapet bör beskrivas, mätas och läras ut/tränas som säkerhetsspecifikt, istället för allmänt eftersom det visar på en tydligare relation till medierande, och utfalls, variabler (Kelloway et al., 2006; Mullen & Kelloway, 2009). Kelloway et al. (2006) menar även att det motiveras genom att enbart utbildande i ett globalt transformerande ledarskap kan leda till 7

8 att ledare ensidigt strävar efter att inspirera medarbetare till att uppnå höga produktionsmål. Om produktionsmål då konkurrerar med säkerhetsmål kan det indirekt leda medarbetare till riskbeteenden i sin strävan att uppnå hög produktivitet. Zohar och Luria (2005) uppmärksammar å andra sidan att mätande av ett säkerhetsspecifikt ledarskap kan leda till svårigheter med att separera mått på ledarskap, som mäter kvalité och effektivitet i interpersonella relationer mellan ledare och medarbetare, från mått på säkerhetsklimat som man menar mer fokuserar på ledares involvering och prioritering av medarbetares säkerhet. Vid upprepade studier har man funnit ett positivt samband mellan ett transformerande ledarskap (både mätt som globalt och säkerhetsspecifikt) och ett gott säkerhetsklimat, säkra beteenden och en låg olycksfallsfrekvens. På motsvarande sätt har man funnit en negativ relation mellan passiv/undvikande ledarskap och ett gott säkerhetsklimat, säkra beteenden och låg olycksfallsfrekvens (Barling et al., 2002; Clarke 2013; Kelloway et al., 2006). Transaktionellt Aktivt korrigerande ledarskap och relationen till säkerhet Komaki (1998) har i fältstudier där ledare observerats kunnat konstatera att det finns två ledaraktiviteter som bidrar till en effektiv tillsyn av medarbetares beteenden: monitorering och kommunicerande av konsekvenser, t. ex en ledare som observerar arbetet med en riskfylld arbetsuppgift och korrigerar eller ger beröm som en följd av medarbetarnas beteenden. Zohar (2002b) visar i en studie på hur just denna typ av ledaraktiviteter relaterar till säkerhet (han utgår i studien från det han kallar för facet-specific leadership, i avseendet säkerhetsspecifikt, till skillnad från globalt eller allmänt ledarskap). Zohar vill med interventionsstudien, där han introducerar träning av ledare som ett effektivt sätt att påverka säkerhet, integrera forskning kring ledarskap och forskning på beteendebaserad säkerhet (BBS). Resultaten visar på en förbättring i samtliga utfallsmått; säkerhetsklimat, minskade olyckor och förbättrat användande av öronproppar. Zohar presenterade samma år en studie av ledarskapets relation till säkerhetsklimat (som en medierande faktor) och utfall i olyckor (Zohar 2002a). Han fann där framförallt ett positivt samband mellan ett transformerande ledarskap och ett gott säkerhetsklimat. Studien visade även ett positivt samband mellan ett transaktionellt villkorligt belönande ledarskap och aspekter av säkerhetsklimatet. Likaså mellan ett transaktionellt aktivt korrigerande ledarskap och 8

9 aspekter av säkerhetsklimat. Det sistnämnda enbart givet att säkerhet var tydligt prioriterat och kommunicerat som betydelsefullt från högre ledningsnivåer. Det förklaras med att man då som ledare främst agerar utifrån att aktivt hantera avvikelser i relation till det som ses som eftersökt (Zohar, 2002a; Zohar, 2002b). Zohar resonerar kring dessa fynd avseende aktivt korrigerande ledarskap och menar att en slutsats blir att globalt/allmänt aktivt korrigerande ledarskap får följden att ledare monitorerar och kommunicerar konsekvenser i enlighet med de prioriteringar som de uppfattat råder i verksamheten. Ett säkerhetsspecifikt aktivt korrigerande ledarskap prioriterar per definition säkerhet och blir därmed effektivt i att nå säkerhetsmål (Zohar, 2002b). Bass & Riggio (2006) tar i sin teoretiska definition av aktivt korrigerande ledarskap även upp säkerhet som en specifik faktor för vilket det aktiva korrigerande ledarskapet faktiskt kan ha en betydelse. I Clarkes (2013) metaanalys över relationen mellan ledarskap och säkra beteenden jämförs två ledarstilar som hon benämner aktivt transaktionellt (aktivt korrigerande) samt transformerande. Clarke menar i sin studie att flera av de tidigare mått som operationaliserat aktivt transaktionellt ledarskap t.ex. Multiple Leadership Ouestionaire, MLQ, främst innehåller negativt formulerade frågor vad gäller t.ex. felsöka och korrigera. Detta menar hon har lett till att man i tidigare studier snarare funnit ett samband mellan denna ledardimension och en passivt korrigerande ledarskapsstil än med de mer aktiva dimensioner som är kopplade till effektivitet och hög säkerhet. Hon menar att MLQ inte riktigt mäter denna dimension såsom den definierats teoretiskt. Clarke skriver: Given the lack of focus on MBEA or active transactional leadership, we have little understanding of the potential positive effects of this form of leadership style. However, drawing on the safety literature, there are strong theoretical reasons for believing that active transactional leadership should have a positive role to play in workplace safety. Active leaders (based on the definition of MBEA) monitor subordinates behaviour, anticipate problems and take proactive steps to implement corrective actions. In contrast, passive leaders wait until the behaviour has created problems before taking any action. This is a crucial difference for safety-critical organizations as major disasters maybe averted through the proactive monitoring and correction of errors before they lead to problems. Clarke (2013) uppmärksammar i studien att det aktivt korrigerande ledarskapet i princip lämnats utanför senare års forskning, alternativt gjorts liktydigt med ett passivt ledarskap. 9

10 Detta trots bl. a Zohars (2002b) fynd och trots att det finns gott teoretiskt och visst empiriskt stöd för betydelsen av denna ledarskapsstil relaterat till påverkan av säkerhetsklimat, säkra beteenden, och därigenom lägre olycksfallsfrekvens i framförallt arbetsmiljöer med hög risk. Till skillnad från säkerhetsspecifikt transformerande ledarskap och passivt ledarskap saknas en skala för mätande av säkerhetsspecifikt aktivt korrigerande ledarskap (Barling et al., 2002; Clarke, 2013; Kelloway et al., 2006). Ledarskap och säkerhetsklimat Säkerhetsklimatforskningen är långt ifrån entydig och det förekommer ett flertal olika mått med varierande faktorer och frågor. Zohar som var den som införde begreppet säkerhetsklimat och började mäta det i en specifik skala, betonar ledarskapets involvering i medarbetarnas säkerhet i sin operationalisering av begreppet (Arbetsmiljöverket, 2010; Zohar, 1980). Även om definitionerna av säkerhetsklimat är mångfaldiga (Törner, 2008) så tycks flertalet forskare dela Zohars utgångspunkt i att definierade säkerhetsklimat i betydelsen arbetsgruppens gemensamma perceptioner av policyer, procedurer och praktik i relation till säkerhet i organisationen (Arbetsmiljöverket, 2010; Kines, Lappalainen, Mikkelsen, Olsen, Pousette, Tharaldsen & Tómasson, 2011; Neal & Griffin, 2000; Zohar, 2000). Flin, Mearns, O Connor & Bryden (2000) presenterade en metastudie över säkerhetsklimatundersökningar. Där visade man att det vanligaste temat för studierna var relaterat till ledningen (72 %). I senare säkerhetsklimatforskning har man utvecklat fler dimensioner/teman som även rör bl. a medarbetarnas delaktighet och involvering (för en översikt se Arbetsmiljöverket 2012). Inom ledarskapsforskningen kopplat till säkerhet tycks dock Zohars säkerhetsklimatskala fortsatt vara den mest vedertagna (se t.ex. Barling et al., 2002; Kelloway et al., 2006). Relationen mellan ledarskapsstil och säkerhetsklimat har undersökts och vederlagts i ett flertal studier, och visar att framförallt att ett transformerande ledarskap spelar en betydande roll för möjliggörandet av ett gott säkerhetsklimat (se t.ex. Barling et al., 2002; Clarke, 2013; Zohar, 2002a; Zohar & Luria, 2010). 10

11 Säkra beteenden och dess relation till säkerhetsklimat och ledarskap I säkerhetsforskningen delas säkra beteenden upp i två huvudsakliga kategorier, på engelska benämnt safety compliance respektive safety participation, som båda visat sig ha betydelse för olycksfallsfrekvens. Safety compliance avser i detta sammanhang följsamhet med rutiner, föreskrifter och regler relaterade till säkerhet, t.ex. användandet av avsedd skyddsutrustning i en riskfylld arbetsmiljö (fortsättningsvis benämns denna beteendekategori som följsamhetsbeteenden). Kategorin följsamhetsbeteenden beskrivs även som inom-rolls beteenden i det avseendet att de utgår ifrån föreskrifter etc. som man förväntas följa som en del i sitt arbete. Safety participation avser i detta sammanhang initiativtagande och aktivt deltagande i utvecklandet av säkerheten på en arbetsplats, t.ex. påminna kollegor om att det är halt på golvet (fortsättningsvis benämns denna beteendekategori som aktiva deltagandebeteenden). Aktiva deltagandebeteenden utgör till skillnad från följsamhetsbeteenden utom/extra-rolls beteenden då det handlar mer om att utföra handlingar utanför sin arbetsbeskrivning (Neal, Griffin & Hart, 2000; Törner, 2008). Relaterat till dessa beteendekategorier har man funnit att ett gott säkerhetsklimat i hög utstäckning påverkar i första hand aktiva deltagandebeteenden positivt, medan insatser mer riktade mot att skapa tydlighet, observation, mätning och uppföljning av säkerheten, t.ex. genom s.k. Beteendebaserade säkerhetsinterventioner (BBS), tycks relaterade till en ökad frekvens av följsamhetsbeteenden (Törner 2008). Clarke (2013) visar i sin metastudie att en transformerande ledarskapsstil är positivt förknippad med både säkerhetsklimat och aktiva deltagandebeteenden relaterade till säkerhet, där säkerhetsklimat delvis medierar effekten av ledarskapet på beteendena. Studien visar även på en positiv relation mellan en aktivt korrigerande ledarskapsstil (operationaliserat genom frågor om proaktiv observation, kontrollerande, feedback etc. motsvarande den teoretiska definitionen av aktivt korrigerande ledarskap) och säkerhetsklimat, aktiva deltagandebeteenden och följsamhetsbeteenden relaterade till säkerhet. Säkerhetsklimat medierar delvis effekten av ledarskap vad gäller följsamhetsbeteenden och fullt ut vad gäller aktiva deltagandebeteenden. De slutsatser som Clarke drar av metaanalysen är att en aktivt korrigerande ledarskapsstil är av betydelse framförallt i att skapa förutsättningar för följsamhetsbeteenden såsom följsamhet med säkerhetsregler, vilket är av stor betydelse i organisationer där medarbetar utsätts för stora 11

12 risker. Transformerande ledarskap associeras primärt med att skapa förutsättningar för aktiva deltagandebeteenden, framförallt genom sin positiva inverkan på säkerhetsklimatet. Både Clarke (2013) och Zohar (2002b) drar slutsatsen att kombination av både transformerande och aktivt korrigerande ledarskap är eftersträvansvärt för att öka frekvensen av säkra beteenden och därigenom reducera antalet olyckor. Clarkes (2013) fynd kan eventuellt relateras till tidigare studier kring effekter av BBSinterventioners kontra säkerhetsklimatinterventioners påverkan på följsamhets- respektive aktiva deltagandebeteenden. Detta då BBS-interventioner primärt lyfter fram ledar-/och medarbetarbeteenden såsom observation, mätning av och feedback på kända riskbeteenden och följsamhetsbeteenden. Säkerhetsklimatsinterventioner framhåller istället motivationsskapande för primärt utom-rolls beteenden, såsom att reflektera och kommunicera kring möjliga risker och säkra alternativa beteenden. En aktivt korrigerande ledarskapsstil är nära förknippad med traditionell BBS metodik, medan en transformerande ledarskapsstil är nära förknippad med att skapa förutsättningar för ett positivt säkerhetsklimat och aktiva deltagandebeteenden. En kombination av ovanstående insatser framhålls därav också i tillämningen av säkerhetsinterventioner, framförallt i organisationer med riskfyllda arbetsuppgifter där det är eftersträvansvärt att påverka både följsamhet och aktivt deltagande i säkerhetsarbetet (Törner 2008). Aktuell studie Clarke (2013) framhåller, som ovan nämnts, att mycket av forskningen kring ledarskapets inverkan på en organisations säkerhet fokuserat på den transformerande ledarskapsstilen och dess motsats, den passiva/undvikande ledarskapsstilen. Väldigt lite forskning berör direkt den aktivt korrigerande ledarskapsstilen och dess effekter. Senare års säkerhetsforskning har dessutom övergått till att mäta säkerhetsspecifikt ledarskap, och i dessa mått exkludera den aktivt korrigerande ledarskapsstilen (Barling et al., 2002; Kelloway et al., 2006). Denna studie fokuserar på att med utgångspunkt i Clarkes metastudie (2013) direkt undersöka relationen mellan ett allmänt aktivt korrigerande ledarskap, säkerhetsklimat, 12

13 följsamhetsbeteenden och olyckor i en organisation med hög risk. Studien utgör i detta ett förarbete till ett eventuellt framtida utvecklande av en säkerhetsspecifik aktivt korrigerande ledarskapsskala. Genom att undersöka ovan nämnda relation kan studien bidra till att fastställa giltigheten i de resultat och slutsatser som framkommit i Clarkes (2013) studie, liksom i Zohars (2002a) studie vad gäller det aktivt korrigerande ledarskapets inverkan på olyckor. Resultaten kan förhoppningsvis också utgöra ett underlag för jämförelser med resultat från framtida studier med en säkerhetsspecifik aktivt korrigerande ledarskapsskala. En sådan skulle enligt Clarke (2013) kunna utgöra ett viktigt komplement till de säkerhetsspecifika transformerande och passivt/undvikande skalor som nu används i säkerhetsforskning, samt vid uppföljning av ledarskapsutbildningar kopplat till att förbättra säkerheten på högrisk-arbetsplatser. Hypotes: 1. Effekten av ett aktivt korrigerande ledarskap på arbetsplatsrelaterade tillbud/olyckor medieras av säkerhetsklimat och följsamhetsbeteenden. 2. Relationen mellan det globala aktivt korrigerande ledarskapet, operationaliserad såsom i MLQ, och övriga variabler är negativ, dvs. i enlighet med vad som presenterats i Clarkes (2013) kritik av skalan. Metod Deltagare och Procedur Deltagarna i studien bestod av 233 personer från en större svensk processindustri. Svarsfrekvensen var 92 %. Medelålder var 47,6 år, 77,4 % av deltagarna var män. I bedömningen av ledarskap ingår enbart första linjens ledare som arbetar direkt inom produktion. I denna grupp är, utöver personer med formellt chefskap och personalansvar, även roller som tekniker och ingenjörer inkluderade eftersom de i praktiken utgör en stor del av första linjens ledarskap inom organisationen. Det manifesteras inom organisationen bland annat genom att de deltar i ledarskapsutbildningar med chefer, de sitter med i ledningsgrupp med chefer och de förväntas utifrån sin rollbeskrivning utöva ledarskap över 13

14 andra medarbetare, inte minst i relation till att följa upp och uppmuntra säkra beteenden. Deltagarna fick besvara frågorna via en web-enkät, påminnelser skickades ut via mejl vid tre tillfällen och framfördes muntligen internt vid förekommande möten etc. Det var frivilligt att besvara frågorna i enkäten, deltagarna fick även ta ställning till om de ville att deras svar fick ingå i forskning. I bedömningen av ledarskap förekom att medarbetare bedömde flera ledare och dess inverkan på säkerhetsklimatet (n= 233), men bara besvarade frågor om säkra beteenden och olyckor/tillbud vid ett tillfälle (n=144). Detta kan ses som en metodologisk svaghet, samtidigt utgör ledarskapet i praktiken inom denna verksamhet mycket av en kollektiv insats, i vilken flera ledare är involverade inom varje enhet (utifrån en matrisorganisationsstruktur). En kontrollfråga i enkäten: I vilken utsträckning anser du att följande ledare har betydelse för huruvida du arbetar säkert? (svarsskala: i låg utsträckning=1, i hög utsträckning=5) visade också att deltagarna inte gjorde någon större åtskillnad mellan de olika rollerna (Driftledare, Personalledare, Ingenjörer och Tekniker) i första linjens ledarskap (M=3,52 till 3,92). Mätinstrument Aktivt korrigerande transaktionellt ledarskap. Samtliga respondenter fick besvara Multifactor Leadership Questionaire, MLQ, översatt till svenska och tillhandahållet av Mindgarden Inc. (Avolio & Bass, 2004). Skalan aktivt korrigerande transaktionellt ledarskap utgör en delskala i MLQ. Formuläret består av totalt 36 frågor, varav nämnd delskala innefattar 4 frågor. Frågorna besvaras på en 5-poängs skala från Inte alls till Ofta, om inte alltid. Formuläret har validerats i upprepade studier i flertal länder och branscher (se t.ex. Avolio & Bass, 2004; Bass & Riggio, 2006; Judge & Piccolo, 2004), även i relation till organisationer med högrisk-arbetsuppgifter (Zohar, 2002a). Reliabiliteten, mätt som coefficient alpha, för skalan aktivt korrigerande ledarskap var 0.71 i denna studie. Säkerhetsklimat. Säkerhetsklimat mättes med Prioritization (P) skalan i Zohars (2000) 10 - frågors formulär. Skalan översattes till svenska och testades språkligt på en mindre grupp respondenter innan det administrerades till en större grupp. Instrumentet innefattar i grunden två dimensioner; Ledarens handlingar och ledarens förväntan. I senare studie (Zohar, 2002a) framkommer ur faktoranalys att instrumentets frågor bättre motsvarar tre 14

15 dimensioner, där den första, Ledarens handlingar, splittras i två. Zohar (2002a) benämner dessa Preventive action (PA), Reactive action (RA). Ledarens förväntan döper Zohar (2002a) om till Prioritization (P). PA-skalan innefattar 3 frågor, RA-skalan 2 frågor och P-skalan 5 frågor. Den sistnämnda skalan är omvänd, m.a.o. höga skattningar motsvarar lägre säkerhetsprioritering. Zohars konstaterar i sin studie (2002a) att P-skalan är utifrån sin konstruktion mer närliggande ett transaktionellt ledarskap, vilket också visade sig i resultatet av Zohars (2002a) studie. Mot bakgrund av Zohars (2002a) fynd och studiens syfte att undersöka det transaktionella aktivt korrigerande ledarskapet, beslöts att enbart utgå från P- skalan som medierande säkerhetsklimatfaktor. Exempel på fråga ur P-skalan: Så länge ingen olycka sker, så bryr sig inte min ledare om hur arbetet utförs. Coefficient alpha för P-skalan var i denna studie Säkerhets relaterade Följsamhetsbeteenden. För att mäta variabeln översattes Parkers et al. (2001) Safe working scale till svenska. Skalan mäter enbart följsamhetsbeteenden och består av tre frågor: Jag använder alltid all behövlig säkerhetsutrustning när jag utför mitt arbete, Ibland bryter jag mot säkerhetsföreskrifter när jag vet att det är säkert att göra det samt När min chef inte är i närheten är jag mer flexibel med vilka säkerhetsrutiner jag följer. Frågorna besvaras på en 5-gradig skala från Stämmer inte alls till Stämmer helt. De två sista frågorna är vända så att en hög poäng motsvarar en låg grad av följsamhetsbeteenden. Detta för att minska risken för socialt önskvärda svar. Coefficient alpha var i denna studie Olyckor och Tillbud. Utifrån Hemingway och Smith (1999) modell för mätning av olyckor och tillbud skapades skalor i vilka respondenterna fick bedöma olyckor/tillbud i tre kategorier: Olycksfall i arbetet - Rapporterade skador (Hur ofta de senaste sex månaderna har du drabbats av var och en av följande händelser i arbetet, som du även har rapporterat till din chef och/eller sjukvårdspersonal?), Olycksfall i arbetet - Icke-rapporterade skador (Hur ofta de senaste sex månaderna har du drabbats av var och en av följande händelser i arbetet, utan att ha rapporterat det?), Olycksfall i arbetet - Tillbud (Hur ofta de senaste sex månaderna har du varit nära att drabbats av var och en av följande händelser i arbetet?) Under var och en av de tre kategorierna fick respondenterna svara på en 5-gradig skala, från Aldrig till Mycket ofta, på frågan hur ofta de drabbats av Olycka/Tillbud relaterat till olika allvarsgrader. Allvarsgraderna utgjordes av: Mycket allvarlig händelse (t.ex. Svåra 15

16 brännskador, svåra klämskador, svåra skärskador eller andra skador som kräver intensiv sjukhusvård), Allvarlig händelse (t.ex. brännskador, benbrott, hjärnskakning, öppna sår eller andra skador som kräver sjukvård och/eller sjukfrånvaro), Mindre allvarlig händelse (t.ex. mindre brännskador, stukningar, sträckningar, muskel- eller ledvärk) samt Bagatellhändelse (t.ex. blåmärken, skrubbsår, mindre rivsår, lindriga sträckningar). I sammanställningen av data summerades poängen under varje kategori, dvs. ingen åtskillnad gjordes relaterat till olyckans/tillbudets allvarsgrad. Coefficient alpha i denna studie för rapporterade olyckor var 0.59, för icke-rapporterade olyckor 0.47 och för tillbud Analys För att besvara frågeställningarna genomförde vi ett antal statistiska analyser med hjälp av SPSS. I ett första steg analyserades korrelationer för att få en första indikation hur sambanden mellan undersökningens variabler såg ut. I ett andra steg genomfördes ett antal medieringsanalyser med hjälp av regressioner. Medieringsanalyserna genomfördes med hjälp av PROCESS, ett macro utvecklas för SPSS som används för att estimera storleken på den indirekta effekten i medieringsmodeller (Hayes, 2013). PROCESS möjliggör analyser av flera mediatorer samtidigt, och i det här fallet användes modell 6 i PROCESS-makrot för att estimera flera seriella mediatorer, detta för att kunna avgöra vilken direkt och indirekt effekt ett aktivt korrigerande ledarskap har på säkerhetsklimat, följsamhetsbeteenden och olyckor/tillbud. Den statistiska modell som testas, genom en rad regressioner i PROCESS, presenteras i Figur 3. Modellen analyserar både direkta och indirekta effekter mellan de olika variablerna i modellen för att kartlägga vilket inflytande aktivt korrigerande ledarskap har på olyckor/tillbud. Den indirekta effekten estimeras med bootstrapping-metoder för att möjliggöra signifikanstestning av, och uppskattning av konfidensintervall för, den indirekta effekten. I en modell med två seriella mediatorer analyseras tre specifika indirekta effekter, där den första motsvarar den indirekta effekten av prediktorn på utfallsvariabeln via den första mediator (säkerhetsklimat), den andra specifika indirekta effekten motsvarar effekten av aktivt korrigerande ledarskap via först säkerhetsklimat, via följsamhetsbeteenden (i figur 3 till 6 benämnt Safety compliance) på olyckor/tillbud. Den tredje specifika indirekta effekten 16

17 som estimeras är aktivt korrigerande ledarkaps inverkan på arbetsolyckor enbart via följsamhetsbeteenden. Figur 3. Konceptuell modell över aktivt korrigerande ledarskaps inverkan på arbetsolyckor. Resultat Tabell 1 visar medelvärden, standardavvikelser och korrelationer mellan variablerna. Aktivt korrigerande ledarskap, mätt med MLQ, uppvisar inget direkt samband någon annan variabel. Säkerhetsklimat uppvisar ett positivt samband med följsamhetsbeteenden (i Tabell 1 benämnt Comp.-beteenden) samt ett negativt samband med icke-rapporterade olyckor och tillbud. Följsamhetsbeteenden har som säkerhetsklimat också ett negativt samband med icke-rapporterade olyckor och tillbud. Korrelationerna är, oavsett signifikans, låga förutom den mellan Tillbud och Icke-rapporterade olyckor. Tabell 1. Deskriptiv statistik och korrelationer för studiens samtliga variabler (n=233): Variabel M SD 1.Akl. 4.SP 5.Scb. 6.Or 7.Oir 8.Tb 1. Aktivt korrigerande ledarsk ,119,000,044,039 -, Säkerhetsklimat - P ,119 1,267**, 087 -,238** -,247** 5. Säk. Comp.-beteenden ,000,267** 1,006 -,117* -,228** 6. Olyckor rapport ,44,087,006 1,263**,301** 7. Olyckor icke rapport ,039 -,238** -,177*,363** 1,688** 8. Tillbud ,037 -,247** -,228**,301**,688** 1 **.Korrelation är signifikant på 0,01 nivå *. Korrelation är signifikant på 0,05 nivå För att testa sambandet mellan ett aktivt korrigerande ledarskap och dess inverkan på säkerhetsklimat, följsamhetsbeteenden och olyckor/tillbud så estimerades tre medieringsmodeller med hjälp av PROCESS-makrot i SPSS. Den första modellen innefattade 17

18 rapporterade olyckor som utfallsvariabel, den andra modellen icke-rapporterade olyckor som utfall och den tredje och sista modellen innefattade tillbud som utfall. Analysen av den första modellen visade att aktivt korrigerande ledarskap varken har någon direkt eller indirekt effekt på rapporterade olyckor, se Figur 4. Däremot fanns ett signifikant negativt samband mellan aktivt korrigerande ledarskap och säkerhetsklimat (β = -0.14, p < 0.05) och ett positivt samband mellan säkerhetsklimat och följsamhetsbeteenden (β = 0.34, p < 0.05). Figur 4. Modell över relation mellan aktivt korrigerande ledarskap och rapporterade olyckor, med säkerhetsklimat och följsamhetsbeteenden som medierande faktorer. Analyserna av den andra modellen, med icke-rapporterade olyckor som utfallsvariabel, visade att aktivt korrigerande ledarskap inte har någon direkt effekt på icke-rapporterade olyckor. Den indirekta effekten, via säkerhetsklimat och följsamhetsbeteenden, var dock signifikant, ab = 0.01 (95 % BC CI [0.0002, ]. Som presenteras i Figur 5 så hade aktivt korrigerande ledarskap ett negativt samband med säkerhetsklimat (β = -0.14, p < 0.05), som i sin tur hade ett positivt samband med följsamhetsbeteenden (β = 0.34, p < 0.05). Säkerhetsklimat var även signifikant relaterat till icke-rapporterade olyckor (β = -0.13, p < 0.001). Notera att sambandet mellan följsamhetsbeteenden och icke-rapporterade olyckor förvisso var icke-signifikant, men närmade sig signifikans, vilket delvis kan förklara att den indirekta effekten ändå var signifikant. Figur 5. Modell över relation mellan aktivt korrigerande ledarskap och icke-rapporterade olyckor, med säkerhetsklimat och compliance-beteenden som medierande faktorer. 18

19 Den tredje och sista modellen testade sambandet mellan studiens variabler och tillbud, se figur 6. Modellen visar upp ett liknande mönster av relationer som modell två, med skillnaden att relationen mellan följsamhetsbeteenden och tillbud nu är signifikant (β = 0.15, p < 0.05). Den direkta effekten av aktivt korrigerande ledarskap på tillbud är även här ickesignifikant, men den indirekta effekten, via säkerhetsklimat och följsamhetsbeteenden, är signifikant, ab = 0.01 (95 % BC CI [0.0012, ]. Figur 6. Modell över relation mellan aktivt korrigerande ledarskap och tillbud, med säkerhetsklimat och compliance-beteenden som medierande faktorer. Sammanfattningsvis så visar analyserna att aktivt korrigerande ledarskap har en indirekt effekt både på icke-rapporterade olyckor och tillbud, och att denna effekt delvis går via en inverkan på säkerhetsklimatet och följsamhetsbeteenden. Sambandet mellan aktivt korrigerande ledarskap och säkerhetsklimat var negativ. Resultaten av analysen ger således stöd åt både hypotes 1 och 2. Diskussion Utav resultaten framgår att globalt aktivt korrigerande ledarskap mätt med MLQ har en viss effekt på olyckor (icke-rapporterade) samt tillbud, och att denna är negativ. D.v.s. den typ av ledarskapsbeteenden som mäts inom skalan aktivt korrigerande ledarskap i MLQ leder här till en ökad frekvens av olyckor (icke-rapporterade) och tillbud. Resultaten visar även att denna effekt delvis kan härledas till aktivt korrigerande ledarskaps negativa inverkan på säkerhetsklimat och följsamhetsbeteenden. Resultaten stödjer därmed hypoteserna. Effekten av ett aktivt korrigerande ledarskap på olyckor medieras av säkerhetsklimat och följsamhetsbeteenden. Relationen mellan det globala aktivt korrigerande ledarskapet, operationaliserad såsom i MLQ, och övriga variabler är negativ. 19

20 Sambanden i studien är, om än signifikanta, inte särskilt starka. En förklaring till det är sannolikt att arbetsplatsolyckor påverkas av många olika faktorer, där säkra följsamhetsbeteenden är en. Säkerhetsklimat och ledarskap i sin tur utgör variabler bland många andra som påverkar följsamhetsbeteenden. Med andra ord är säkerhet på en arbetsplats en komplex företeelse som består av många olika påverkansfaktorer. I denna studie undersöks dessutom enbart en dimension av ledarskap det aktivt korrigerande ledarskapet. Tidigare forskning har visat på att en annan ledarskapsdimension det transformerande ledarskapet har ett tydligt samband med säkerhetsklimat, säkra beteenden och ett lågt antal arbetsplatsolyckor. Syftet med denna studie är dock inte att påvisa vilken typ av ledarskap som har störst inverkan på säkerhet, utan att mer direkt undersöka relationen mellan det aktivt korrigerande ledarskapet, mätt med MLQ, och arbetsplatsolyckor. Detta eftersom man i tidigare ledarskapsforskning till stor del förbisett denna ledarskapsaspekt, samtidigt som det finns visst empiriskt stöd i säkerhetsforskningen som tyder på att det har en betydelse för framförallt följsamhetsbeteenden. Resultaten överensstämmer i stor utsträckning med vad som framkommit i tidigare studier. I t.ex. Zohars (2002a) studie kan man se motsvarande relation mellan ett globalt aktivt korrigerande ledarskap och olyckor. Där framkommer även att denna effekt kan härledas till i vilken utsträckning säkerheten signalerats ovanifrån i organisationen som högt prioriterad i relation till t.ex. produktivitet. Detta tycks ha en särskild betydelse för just denna typ av ledarstil då den betonar följsamhet med det som uttalats som viktigt i verksamheten. Om produktivitet sätts högt på agendan kan aktivt korrigerande ledarbeteenden m.a.o. förväntas leda till stark betoning av observation och feedback på produktionsbeteenden från närmsta ledningen, vilket då kan leda till att säkerhet ses relativt mindre prioriterat. En förutsättning för att aktivt korrigerande ledarskap ska kunna ha en positiv effekt på medarbetares säkerhet tycks, precis som diskuterats i tidigare studier, därför vara att säkerhet är uttalat högt prioriterat i organisationen, och att det följs av säkerhetsspecifika aktivt korrigerande ledarbeteenden i första linjens ledarskap (Clarke 2013; Zohar, 2002a; Zohar 2002b). Studiens medieringsmodell stämmer också väl överens med Clarkes (2013) visade relationer mellan ledarskap, säkerhetsklimat, följsamhetsbeteenden och olyckor. Clarke (2013) utgår ifrån att MLQ inte på ett fullödigt sätt mäter dimensionen aktivt korrigerande ledarskap såsom det i teori formuleras, och att det lett fram till att man i tidigare empiriska studier 20

Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter. Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson

Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter. Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson Lärande från incidenter för säkerhet inom farliga verksamheter

Läs mer

Ledningens roll för arbetet mot en säker organisation

Ledningens roll för arbetet mot en säker organisation Ledningens roll för arbetet mot en säker organisation Malin Mattson Fil. dr Psykologi, specialist MTO Bakgrund: varför ledarskap? Samband inom generell ledarskapsforskning: - Lojalitet, engagemang, jobbtillfredställelse,

Läs mer

NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat

NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat Säkerhetskultur i processindustrin IPS konferens 5 februari 2013 Anders Pousette, Fil.Dr, Psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation_Ledarskap, Arbets-

Läs mer

Välkommen till en presentation om. som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande

Välkommen till en presentation om. som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande Välkommen till en presentation om Beteende Baserad Säkerhet och Ledarskap som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande Den mänskliga faktorn Den mänskliga faktorn är ett begrepp

Läs mer

Marianne Törner Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Arbejdsmiljöforskningsfondens årskonference 2007, Köpenhamn

Marianne Törner Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Arbejdsmiljöforskningsfondens årskonference 2007, Köpenhamn Säkerhet i praktiken. Fullt av lösningar men vad är problemet? Marianne Törner Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Arbejdsmiljöforskningsfondens årskonference 2007, Köpenhamn

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen Vad är säkerhetskultur? Det kan finnas många svar på den frågan Det kan bli väldigt abstrakt och komplext Olika

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Emma Nilsing Strid, Med Dr, leg. Fysioterapeut Universitetssjukvårdens forskningscentrum Region Örebro län Skador inom hälso- och sjukvård

Läs mer

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg Säkerhetskultur Kort introduktion Teori, metoder och verktyg 1 Innehåll: 1. Sambandet mellan människa, teknik och organisation 2. Introduktion till begreppet säkerhetkultur 3. Grundläggande förutsättningar

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Säkerhetskultur i en organisation

Säkerhetskultur i en organisation Säkerhetskultur i en organisation Jan Skriver Resilience AB jan.skriver@resilience.se 2013-04-23 1 Innehåll Vad innebär begreppet säkerhetskultur? Hur skapar man en bra säkerhetskultur? Hur kan man mäta

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Smidesgruppen 14 december 2016 Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Varför ett arbetsmiljöarbete? Omsorg Arbetsmiljö som produktionsfaktor Marknads- och intressentkrav Rekrytering Lagar, regler och avtal 2 Lagar

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Chef och bedömares skattningar av transformellt ledarskap samt betydelsen av effektivitet

Chef och bedömares skattningar av transformellt ledarskap samt betydelsen av effektivitet Chef och bedömares skattningar av transformellt ledarskap samt betydelsen av effektivitet Handledare: Ulrica von Thiele Schwarz Psykologi III, vetenskaplig undersökning, c-uppsats Nathalie Fernandez STOCKHOLMS

Läs mer

KANDIDATUPPSATS. Transformativt och transaktionellt ledarskap och dess samband med medarbetarnas välbefinnande

KANDIDATUPPSATS. Transformativt och transaktionellt ledarskap och dess samband med medarbetarnas välbefinnande Psykologiprogrammet med inriktning arbete 180hp KANDIDATUPPSATS Transformativt och transaktionellt ledarskap och dess samband med medarbetarnas välbefinnande Christoffer Carlström och Hampus Johansson

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1101 Organisationspsykologi, 30 högskolepoäng Organizational Psychology, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2015-09-23

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Implementering av nya arbetsmetoder innefattar en process där medarbetare förändrar sitt arbetssätt i linje med den nya metoden (Grimshaw

Läs mer

Från risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015. Maria Vigren, TYA

Från risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015. Maria Vigren, TYA Från risk till säkerhet Så arbetar vi med beteendebaserade säkerhetsmetoder i transportsektorn SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015 Maria Vigren, TYA 1:1 Från risk till säkerhet... Maria Vigren Beteendevetare

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap? 1 Hur kan chefer träna färdigheter i och ledarskap? Ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-2016 Välkomna! Enheten för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) ledarskap@sll.se

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013 Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013 Workshop om säkerhetskultur 2013-02-07 1 Upplägg Arbetsmiljöverket och säkerhetskultur Vilket

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Säkerhetskultur - kejsarens nya kläder eller?

Säkerhetskultur - kejsarens nya kläder eller? Ergonomisällskapet Sverige (ESS) i samverkan med Ergonomisektionen/LSR Frukost seminarium 2 november 2010 Säkerhetskultur - kejsarens nya kläder eller? Carin Sundström-Frisk F-RiskManagement, Uppsala E-mail:

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (12) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen FRAMGÅNGSRIKA ERFARENHETER, AKTIVITETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SÄKERHETSKULTURARBETET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98

Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Evidensstyrka Vilken forskning ska man lita på? Stark Systematiska forskningsöversikter och meta-analyser: Den röda tråden, medelvärde av många studier.

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3 Wieland Wermke + Tillförlitlighet: validitet och reliabilitet n Frånvaro av slumpmässiga fel: hög reliabilitet. n Måttet är stabilt och pålitligt, inte svajigt

Läs mer

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet socialt illit trygghet uppskattning närvaro god fysisk arbetsmiljö tydligt ledarskap flexibilitet inflytande humor respekt tid variation KARLSTADS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPOLICY frihet uppmärksamma kommunikation

Läs mer

Utvecklande ledarskap. Ökad självkännedom En riktning Ett förhållningssätt

Utvecklande ledarskap. Ökad självkännedom En riktning Ett förhållningssätt Utvecklande ledarskap Ökad självkännedom En riktning Ett förhållningssätt Utvecklande ledarskap Utvecklande ledarskap (UL) är Försvarsmaktens nya ledarskapsmodell sedan 2003. Utvecklande ledarskap tillämpas

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Lärande från INcidenter för Säkerhet inom farliga verksamheter. Populärvetenskaplig rapport

Lärande från INcidenter för Säkerhet inom farliga verksamheter. Populärvetenskaplig rapport Lärande från INcidenter för Säkerhet inom farliga verksamheter Populärvetenskaplig rapport 2 MSB:s kontaktpersoner: Thomas Gell, 010-240 56 68 Stefan Särdqvist, 010-240 36 44 Publikationsnummer MSB354

Läs mer

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Antal svar: 30 Antal medarbetare: 47 Svarsfrekvens: 63,8% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Svarsfrekvens

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer