Pedagogiska strategier och nätbaserade hjälpmedel för lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiska strategier och nätbaserade hjälpmedel för lärande"

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd Pedagogiska strategier och nätbaserade hjälpmedel för lärande Rapport från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt Lena Stangvik

2 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE BETYDELSE METOD RESULTAT Nätbaserad utbildning och digital kompetens litteraturgenomgång Motiv för användande av digitala hjälpmedel i sjuksköterskeutbildning Strukturerade samtal Blackboard: användande samt pedagogiska vinster och svårigheter Blackboard: Utvecklingsbehov och möjligheter Adobe Connect/Skype/nätbaserade möten för lärande: användande samt pedagogiska vinster och svårigheter Utvecklingsmöjligheter iphones och surfplattor; användande samt pedagogiska vinster och svårigheter Övrigt Sammanfattningsvis kan bristerna och problemen relateras till: DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING Administrativa, pedagogiska och tekniska stödresurser Visioner, mål och strategier för pedagogisk utveckling Tydliggörande av kompetensutvecklingstid e-mötesplatser Utbildning i pedagogisk digital kompetens Nätbibliotek med utbildningslänkar Pedagogiska projekt med stöd och samverkan Gemensam pedagogisk grundsyn och undervisningskultur Det pedagogiska perspektivet - studentens lärande Att lära för framtiden Hur kan tekniska/mobila hjälpmedel överbrygga avstånd mellan utbildningens olika delar Teamwork Positiv inställning till teknik Distansutbildning, nätbaserad utbildning och vanlig utbildning- eller flexibla lärandeformer? Att få utveckla sin PLE i den takt man själv väljer REFERENSER

3 1. INLEDNING Föreliggande text är en rapport angående det pedagogiska projekt jag beviljades medel för i juni Enligt tidsplanen skulle arbetet genomföras under ht-13 och vt-14 men då min arbetsplan för hösten redan var fylld och det inte fanns möjlighet att ändra så att tidsutrymme för projektet gavs så startade efter överenskommelse inte projektet förrän under våren Men anledning av det och svårigheten att hitta tider för möten med olika lärargrupper har projektet sträckt sin en bit in på ht14. I texten används begreppen nätbaserad och webbaserad synonymt och avser utbildning som tar sin grund i möten och lärande på olika sätt via nätet. Detta ska inte förväxlas med distansutbildning. 2. BAKGRUND OCH SYFTE Det finns en hel del skrivet om behovet av att utveckla högskolepedagogik med hjälp bland annat av webbaserade hjälpmedel. En hel del av det har tagits till vara i samband med utvecklingen av distansutbildningen på HVV. Men det finns också många tecken på att samma hjälpmedel som används i det som i vardagslag kallas för distansutbildningar skulle kunna användas för att höja kvaliteten i reguljära utbildningar. I dagsläget är t.ex. den låga närvarofrekvensen på föreläsningar inom flera ämnen ett kvalitetsproblem som riskerar att leda till att studenter lämnar utbildningen med kunskapsluckor vilket kan riskera att drabba tredje person. Det finns möjligheter att dessa luckor skulle kunna motverkas om det i utbildningen fanns en högre grad av webbaserade strategier. Streamade eller inspelade föreläsningar men även ljudinspelningar (podcasts) och andra strategier där dagens teknik används som pedagogiskt hjälpmedel i klassrummet skulle kunna öka studenternas aktivitet och medverkan. Att använda den teknik som finns som hjälpmedel i det pedagogiska arbetet är en utmaning för dagens lärare oavsett utbildningsform och program. En kanske ändå viktigare utmaning är att bidra till att utveckla nya pedagogiska strategier. I dagsläget används utbildningsplattformen Blackboard i varierande grad i programmen. Andra hjälpmedel som används och då framförallt i distansutbildningar är Adobe Connect och streamade eller inspelade föreläsningar. Men studenter använder även i hög grad mobil teknik i form av smartphones med tillhörande appar, skriv- /surfplatttor, podcasts m.m. Telefoner uttrycks emellanåt som ett störande problem i klassrumssituationer. En viktig fråga att ställa sig borde istället vara hur denna teknik kan tas tillvara för att höja kvaliteten och studentaktiviteten i undervisningen. Utveckling och användande av teknik som kan användas i undervisning är något som hör till både dagens och framtidens utbildning. Att ha uttalade strategier för hur detta behov ska mötas både för lärare och för studenter borde vara ett viktigt inslag i utvecklingen av pedagogiska strategier på HVV oavsett utbildningsprogram. Då detta är ett område som även berör andra akademier och högskolor både nationellt och internationellt finns det sannolikt goda möjligheter till samarbete för utveckling. Samarbete med IKT/PIL är delvis upparbetat genom arbetet med distansprogrammet. Detta samarbete fanns det planer och möjligheter att utveckla ytterligare. Med tanke på den förändrade 2

4 organisation som gäller från hösten- 14 så finns det inga uttryckta planer för något formaliserat samarbete. Syftet med det pedagogiska projektet är att undersöka åsikter om möjligheter och behov av utveckling samt hitta och föreslå vägar för implementering av pedagogiska strategier med hjälp av nätbaserade hjälpmedel för lärande. 3. BETYDELSE Projektet kan ha en stor betydelse dels för akademins lärare och deras pedagogiska utveckling men också i hög grad för studenter. I förlängningen kan det ge studenter som går ut i yrkeslivet med en god förmåga att förena teknik och pedagogik, vilket är en efterfrågad kombination av kompetens i yrkesverksamhet. Utveckling av pedagogiska strategier med hjälp av webbaserade hjälpmedel borde kunna bidra till en ökad kvalitet på utbildningar (program och kurser) inom samtliga akademins ämnen. Även samverkan med t.ex. UKK:s lärare är möjlig om resurser finns. 4. METOD Projektet påbörjades med en litteraturgenomgång avseende IKT och lärande samt hur en utveckling av användandet av webbaserad teknik kan motiveras i dagens högskoleutbildning allmänt samt vårdoch hälsoutbildning specifikt. Därefter följde enligt planen ett försök att skapa fokusgrupper av lärare som skulle vara intresserade av att utveckla pedagogiska strategier där webbaserade hjälpmedel användes i högre grad än idag. Det visade sig vara svårt att få respons, intresse fanns men det var svårt med tider och ändå svårare att få ihop gemensamma tider. Idén fick överges till förmån för strukturerade samtal med lärare enskilt och i mindre grupper. Dessa genomfördes under vårterminen och en del av höstterminen -14. Urvalet har huvudsakligen berört lärare som arbetar i sjuksköterskeprogrammet även om samtal även har skett om andra program i den utsträckning som lärare arbetet även i andra program och på andra akademier. Samtal har först med lärare från olika ämnesområden och arbetsgrupper. Även problem eller åsikter som uttryckts i situationer där lärare har sökt upp mig för att få hjälp med olika hjälpmedel (framförallt Bb och Adobe Connect) har vävts in i den totala beskrivningen. De strukturerade samtalen har berört: 1. Vilka hjälpmedel som används i dagsläget. 2. Pedagogiska vinster med det aktuella användandet 3. Svårigheter med användande av aktuella hjälpmedel 4. Önskemål om stöd och hjälp för utveckling av användandet. I planen för projektet ingick också ett utökat samarbete med IKT/PIL för att se hur den tekniska kompetensen skulle kunna ökas. Detta blev inte möjligt bl.a. på grund av ändrad bemanning och att aktuell personal på IKT slutade. Den delen fick istället genomföras genom deltagande i IKT-kursen Digital kompetens i lärande och undervisning som gavs under våren Genom att genomföra den kursen skapades kontaktnät med IKT/PIL och många, dock inte alla, frågor som var aktuella 3

5 kunde behandlas tillsammans med IKT:s representanter. En annan nytta med detta var också att det gavs möjlighet till kontakt med lärare med olika erfarenhet från andra akademier. Även diskussioner med kurskamrater och lärare på kurserna Infrastruktur och organisering av lärande och kommunikation och Design av IT för lärande på Göteborgs Universitet som jag deltagit/ deltar i under hösten 2014 har fått bli en del av tankar som presenteras som bakgrund och diskussion. Jag har också via de diskussionerna kunnat konstatera att många av de problem och behov som uttrycks av lärare på HVV är generella för andra organisationer och lärargrupper. 5. RESULTAT Här presenteras resultatet från litteratutgenomgången och samtalen med lärare utifrån den samtalsstruktur som användes. 5.1 Nätbaserad utbildning och digital kompetens litteraturgenomgång. Att använda webbaserad teknik i det vi ofta benämner distansutbildningar ses som en självklarhet. Lärare och studenter är oftast skilda åt i tid och rum och hjälpmedel som kan överbrygga detta avstånd behövs. Men finns det någon självklarhet i att det är utbildningsformen som skapar behovet av webben och pedagogiska strategier som använder webbaserad teknik eller kan det finnas anledning att använda dessa hjälpmedel även i andra utbildningsformer? Var går egentligen gränsen mellan distansprogram, webbaserade program och reguljärprogram? Hrastinski (2009) menar att ordet distans inte med självklarhet ger rätt bild när det egentligen är nätbaserad utbildning som avhandlas. Detta eftersom nätbaserad utbildning kan vara nog så viktig för att öka flexibiliteten även i en utbildning där lärare och studenter är lokaliserade på samma ort. Han väcker frågan om lärande i samarbete t.ex seminarier och grupparbeten bara fungerar i klassrummet? Kan inslag av nätbaserat lärande kanske uppmuntra till ökad samverkan och samarbete mellan studenter? Att så är fallet menar Hrastinski och därigenom blir nätbaserade tekniker ett bra komplement till mer traditionell undervisning för att öka flexibiliteten. Det finns fler vinklingar på vikten av en ökad användning av nätet i undervisningen med anledning av att nätet idag är ett centralt och viktigt redskap i samhället och arbetslivet idag. Det finns klara anledningar för utbilningar att följa med och kanske till och med leda den utvecklingen om utbildningar ska kunna vara anpassade till verklighetens krav. Hrastinki (2009) hävdar att det i och med det blir en nödvändighet för utbildningar att följa med i den utvecklingen för att utveckla studenters förmåga att arbeta och studera på nätet. En utveckling av pedagogiska strategier mot ett arbetssätt som ger möjlighet till en mer aktiv student efterfrågas också av Sveriges förenade studentkårer i den rapport som presenterades förra året(sfs 2013): I rapporten efterfrågas en utveckling av pedagogiken i högskoleutbildning mot ett arbetssätt som utgår från studentens lärande och skapar möjligheter för studenter att ta ansvar för sina studier. I rapporten baseras kraven på forskning presenterad bl.a. av Elmgren& Henriksson (2010) och Ramsden (1992) vilka utifrån olika perspektiv ger stöd för att ett studentaktivt lärande ger bättre effekter för ett livslångt och djupinriktat lärande. Även strategier som främjar förmågan att tänka kritiskt och självständigt samt möjligheten att påverka undervisningens upplägg och innehåll 4

6 efterfrågas. En sammanfattning av presenterade krav och önskemål i rapporten skulle kunna uttryckas med att mer flexibla arbetsformer och mer studentaktivitet efterfrågas. Dias (2012) diskuterar begreppet digital kompetens och hänvisar till EU:s åtta nyckelkompetenser där begreppet förekommer tillsammans med t.ex. lära att lära. Begreppet digital kompetens är inte entydigt enligt Diaz och kan behöva diskuteras för att få en tydligare och mindre abstrakt form i förhållande till det kontext och den organisation man arbetar inom. Att diskutera begreppet digital kompetens kan för många också innebära en fokusering på det digitala, det tekniska, till nackdel för det pedagogiska. Hatt (2012, i Diaz, 2012) pekar på att utbildningsväsendet både nationellt och internationellt befinner sig i ett paradigmskifte på grund av den utveckling som tekniken ger när det gäller pedagogiska möjligheter. Även Hrastinski (2009) uttrycker tankar om detta paradigmskifte där man istället för att se på nätbaserat lärande som ett individuellt lärande kan se det nätbaserade lärandet som en ökad möjlighet både till flexibilitet och socialt gemensamt lärande. Elmgren och Henriksson (2013) fördjupar reflektionen om just betydelsen av aktivt och flexibelt lärande inom högskole- och universitetssektorn, De menar att det av flera skäl, som fördjupat lärande och rättvisa för studenterna, behöver utvecklas en mängd olika undervisnings- och examinationsstrategier för att inte enbart fokusera på vissa inlärningsstilar. Kontentan av det kan bli att det inte finns någon egentlig motsättning mellan användande av teknik och pedagogiska strategier utan att de istället behöver komplettera och förstärka varandra. Däremot krävs det medvetna strategier vid val av teknik som hjälpmedel. Det krävs också en medvetenhet om hur och varför tekniks kan fylla viss funktion i olika lärsituationer. Teknik kan användas på olika sätt t.ex. för att endast ersätta något tidigare arbetssätt men utan krav på förändrat lärande men också för att skapa möjlighetet att lära som inte annars varit möjligt. Gelfgren (2014) menar att utbildningen inte med automatik blir bättre av att digitala hjälpmedel används men att det finns goda förutsättningar om det sker baserat på tydliga strategier avseende studentens lärande och hur den digitala tekniken får ge stöd och om möjligt en bättre möjlighet till lärande. Puentedura (2000) har utvecklat en modell -SAMR- som förtydligar tänkbara strategier på fyra nivåer. De två första benämns grundnivå då de endast ger en teknisk funktionell förbättring. De två översta nivåerna beskiver situationer då utformningen av uppgifter och arbetsprocesser verkligen drar nytta av de möjligheter som tekniken ger. Det i sin tur kan leda till ett fördjupat lärande genom att studenten aktivt samskapar sin och andras förståelse av ett kunskapsområde. Den nedersta nivån, Substitution/Ersättning, innebär egentligen ingen förändring för studentens lärande men kan innebära att arbete underlättas. Samma uppgifter utförs men med ny teknik. Lärandeprocessen eller undervisningskontexten förändras inte. Ett exempel kan vara att använda ordbehandlare eller att läsa en text på nätet. Nästa nivå, Augmentation/Förbättring, innebär att den teknik som användas fungerar som en möjlighet att förbättra/ effektivisera arbetet men fortfarande sker inte med nödvändighet en förbättring av lärandeprocessen. Exempelvis kan det innebära att texter kan mailas in eller att texter 5

7 med kommentarer kan flyttas till ett annat dokument. Fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring och uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats. Den tredje nivån, Modification/Förändring är den första nivån där tekniken innebär att uppgifter och lärprocesser kan utformas på ett nytt sätt. Tekniken används t.ex. för att skapa ett socialt lärande och studentens medvetenhet om sitt eget och andras lärande, hur de lär, förstår och tänker, fördjupas och utvecklas. Det kan t.ex. ske genom att samarbeta på gemensamma digitala samlingsplatser (diskussionsforum, sociala forum). Det kan vara allt från att dela anteckningar och utveckla gemensamma dokument men också att lära och diskutera det man läst. Lärandet blir en social aktivitet genom att erfarenheter och åsikter om det aktuella området bearbetas. Den högsta nivån, Redefinition/Omdefiniering, innebär att med teknikens hjälp utforma uppgifter och arbetssätt som utan tekniken skulle vara omöjliga att genomföra. Delaktigheten från studentens sida i utformning av arbetsuppgifter ökar vilket möjliggör ett ökat lärande. Gränsen mellan lärare och student suddas ut och studenten försätts i situationer att även vara lärare i det sociala lärandet. Det bör poängteras att det inte med nödvändighet är de översta nivåerna som är målet i alla lärandesituationer. Puenteduras tankar om digital utveckling diskuteras i relativt hög omfattning men då mer gällande övriga delar av hans teorier om interaktionen mellan människa och dator. Det finns därför ett värde i att se SAMR- modellen som en möjlig tankemodell för stöd i utveckling av pedagogiska digitala lärandestrategier. Lindblom, Alklind Taylor, Rambush och Svensson (2011) presenterar forskning om en grupp högskolelärares erfarenheter av behov och förutsättningar för pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högskolan. En snabb och omfattande utveckling av nätbaserad utbildning presenteras och några viktiga problemområden lyfts fram som viktiga att förhålla sig till i det pedagogiska utvecklingsarbetet; grundläggande digitala färdigheter, didaktisk IKT-kunskap och strategier för hur dessa två områden ska kunna användas för att säkerställa studentens lärande. Ytterligare ett viktigt område som inte görs synligt i samma omfattning 1 som de första tre är behovet att beakta etiska och moraliska aspekter på samhällets digitalisering, en form av reflekterad digital bildning, och vad det kan få för konsekvenser för lärandet och för undervisningen. Lindblom m.fl. (2011) presenterar även en modell bestående av fem beståndsdelar som de genom sin forskning konstaterat är grundläggande och som kan utgöra en ram för utvecklingen av pedagogisk digital kompetens. De fem delarna är -Gemensam pedagogisk grundsyn, -Teamwork, -Undervisningskultur, -Positiv inställning till teknik och -Administrativa, pedagogiska och tekniska stödresurser. Det finns en mängd områden i förhållande till dessa fem områden som kan behöva fördjupad kunskap. Ett problem som utgår både från den pedagogiska grundsynen, undervisningskulturen och inställningen till internet och digitala hjälpmedel för lärande är lärarens syn på internet som värdefull kunskapskälla. Det finns åsikter om att internet är ett problem för utbildningar och för studentens lärande, att all den kunskap av olika slag och värde som finns blir ett problem att förhålla sig till. Det som händer är att kunskapen flyttas från det tryckta ordet till de digitala källorna som kanske inte upplevs som lika säkra och valida. Thurén och Strachal (2014) menar att internet har många olika 1 Min åsikt som baserar sig på litteraturgenomgången. 6

8 funktioner varav en del inte är vare sig användbara eller önskvärda. Det innebär enligt dem ändå inte att vi kan låta bli att använda internet som en källa till kunskap. De skriver: En del kritiker påstår att internet är fördummande. I stället för att läsa noggrant surfar man runt och plockar lite information här och lite där utan att reflektera, sägs det. Svaret på den kritiken är: Skyll dig själv, Den som använde internet på ett dumt sätt blir kanske dummare men den som använder internet klokt har goda möjligheter att bli klokare (a.a sid 5) Internet som kunskapskälla ställer nya krav på den egna förmågan att vara litterär, att kunna hantera källor på ett konstruktivt sätt. Russel (2012) ställer frågan vad det egentligen innebär att vara litterär i Google- eran och diskuterar också vilka nya krav t.ex Google och internet ställer både på lärare, studenter och yrkesverksamma inom olika områden. Kritisk granskning och källkritik blir allt viktigare och sannolikt behöver större tyngd läggas på det genom utbildningen och studenter behöver få hjälp att utveckla delvis annorlunda källkritiska strategier än tidigare då nätet innehåller fler olika typer av information än vad kanske litteratur vanligtvis innehåller. Thurén och Strachal (2014) anger tre typer, fakta, förklaringar och åsikter, som de anser kräver delvis olika källkritiska strategier för granskning och värdering Motiv för användande av digitala hjälpmedel i sjuksköterskeutbildning. Det finns ett antal viktiga motiv för ett utökat användande av digitala lärandehjälpmedel i högskoleutbildning, varav några har nämnts tidigare t.ex. SFS:s rapport (2013) om högskolepedagogik och EU:s åtta nyckelkompetenser (Diaz 2012). Det finns också yrkesområden där det påtalas ett ökat behov t.ex. i lärarutbildning då lärare i grund- och gymnasieskola är viktiga aktörer i barn- och ungdomars utveckling av digital kompetens. När det gäller sjuksköterskeutbildning specifikt finns kravet på sjuksköterskan från Socialstyrelsen (2005)att fortsätta att utveckla sin kunskap genom hela sitt yrkesliv men även företeelser som begrepp som e-hälsa, informatik och den digitala patienten lägger krav på en pedagogisk, digital kompetens. Leksell och Lepp (2013) beskriver området informatik som en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser, områden som anses centrala för sjuksköterskans verksamhet idag och framförallt med tanke på framtidens krav både nationellt och internationellt. För att vara konkurrenskraftiga och kunna säkerställa morgondagens krav på god vård är det viktigt att utbildningen ger god kompetens i informationsteknik och hur sådan teknik bör utformas och användas med tanke på patientsäkerhet och effektivitet. Informatik är det vetenskapliga område som studerar just informationsteknik och dess uppbyggnad. Kopplingar görs även till IKT d.v.s. informations- och kommunikationsteknik. De system som behöver utvecklas framöver behöver designas på ett sådant sätt att de blir användbara och tillgängliga för användare, såväl vårdgivare som vårdtagare. För att de ska bli ändamålsenliga och patientsäkra menar Leksell och Lepp att sjuksköterskor framöver kommer att behöva inte bara använda utan även vara med och utveckla teknikanvändande. För det behövs kunskap grundläggas redan under utbildningen. 7

9 Informatik behöver också kopplas till ehälsa, ett begrepp som utgår från WHO.s definition av hälsa men där tillägget av e avser att tydliggöra ett användandet av IKT kan bidra till att uppnår god, säker och jämlik hälsa i samhället. (Leksell& Lepp 2013, Svensk Sjuksköterskeförening 2012) Stor del av vårdmöten kommer framöver att ske digitalt. Utbildningen behöver vara med i den utvecklingen för studenternas skull, för att studenten inte ska behöva lämna utbildningen med en svart fläck på sin utbildningskarta. Redan nu utvecklas fortlöpande olika digitala hjälpmedel, vårdtagare har kontakt med sin sjuksköterska via , skype etc. Begreppet den digitala patienten används t.ex. av Birkler och Dahl (2014) i deras beskrivning av hur informationstekniken på olika sätt kan användas i möten mellan vården och vårdtagaren. De uttrycker också en annan aspekt, att det digitaliserade informationsflödet medför att patientens vård får digitala spår, vilket de som arbetar i vården måste ha ett förhållningssätt till Ytterligare en faktor är individens eget fortsatta lärande även efter utbildningstiden. Det finns åtskilliga källor, t.ex. Archee (2012) som diskuterar nödvändigheten och vikten av att förhålla sig medvetet till olika informationskanaler och sociala medier och för att tydliggöra sin eget lärandenätverk. Begrepp som Personal Learning Environment 2 (PLE) och Personal Learning Network (PLN) återkommer ofta i litteratur om lärande idag, både utan men huvudsakligen med influens av nätbaserade verktyg för lärande. En PLE är egentligen inget nytt, nätverk för lärande i samverkan med andra har existerat länge. Det som kan ses som nytt är PLE i förhållande till utvecklingen av teknik och nätet som hjälpmedel för lärande. Ett personligt nätverk kan användas och utvecklas för olika behov, som att skapa individuella och gemensamma lärmiljöer, samskapa kunskap, lagra och dela material m.m. Vilka funktioner som används är individuellt och beroende på individens behov, kunskaper och inte minst inställning till lärande och var och hur lärande sker. Nyttan med en PLE diskuteras t.ex. av Dabbagh och Kitsantas(2012) som beskriver kopplingen mellan PLE, sociala media och självstyrt lärande som en möjlighet för att sudda ut gränserna mellan formellt och informellt lärande. Exempel på funktioner i en PLE (creative commons) 2 På svenska personligt lärandenätverk. 8

10 5.2 Strukturerade samtal Här presenteras en sammanställning av de samtal som genomförts i olika konstellationer med lärare. Strukturen vid samtalen bestod av fyra huvudområden De strukturerade samtalen har berört: Vilka hjälpmedel som används i dagsläget. Pedagogiska vinster med det aktuella användandet Svårigheter med användande av aktuella hjälpmedel Önskemål om stöd och hjälp för utveckling av användandet. Det som framkommit under samtalen är grupperat i förhållande till de olika hjälpmedel som samtalet rörde sig och presenteras i löpande text med de tre första frågeområdena för sig och det sista, med förslag och önskemål för sig Blackboard: användande samt pedagogiska vinster och svårigheter. Blackboard beskrivs av i princip samtliga lärare som lämnat synpunkter som det vanligaste digitala lärhjälpmedlet idag. Ett antal lärare har först svårt att se det som ett digitalt hjälpmedel utan nämner det istället som en kursplats, utan att se det som ett digitalt hjälpmedel. Det kan tyda på en oklar uppfattning om gränser mellan olika hjälpmedel. Kursplatserna används i dagsläget ojämnt mellan kurser. Anledningar till det som anges är brister i tid, kunskap och intresse. Det är svårt i vissa fall att se nyttan med en kursplats i Blackboard. Det uttrycks också att det fungerar bra för att lägga ut material m.m. men att övriga möjligheter är svåra att se. Andra uttrycker motsatsen, att det visserligen används för att sprida material men att det inte är det som är huvudsaken utan det viktiga är att Bb kan användas som ett kommunikationsverktyg både mellan lärare och student och mellan studenter. Ett ofta återkommande uttryck är att det är krångligt att använda Bb när man inte gör det hela tiden, att man inte kan se möjligheter när man inte är van och att det tar för lång tid, tid som man inte har, att försöka fundera ut hur man ska göra. Det framkommer också synpunkter på svårigheter att hantera diskussionsforumet. Dels är det svårt som lärare att veta när och hur mycket man ska gå in i diskussionerna, det finns en oro att stoppa diskussionerna men också en oro att vara för osynlig. Ett annat problem är att det är svårt att hitta tid och en bra arbetsrutin för hur forumet ska skötas. De lärare som har mer erfarenhet och t.ex. har arbetat i distanskurser har en annan beredskap och har utvecklar strategier för när och hur de ska vara aktiva och har också uppfattningen att de behöver avsätta tid för dessa möten med studenterna på samma sätt som man gör för undervisning i vanliga kurser. Skrivarbete kan via Bb tränas och styras på annat sätt än idag. Försök har gjorts med wikis för gemensamt skrivande med blandat resultat. Vissa lärare uttrycker det som ett bra hjälpmedel, andra har sett mer problem med det och känner att de är tveksamma innan funktionen är mer genomdiskuterad. Ytterligare ett problem som lyfts är att det är svårt med stöd och support. Flertalet lärare uttrycker att när det krånglar och man kontaktar helpdesk så verkar det vara bristande kunskap om Bb även där, det tar lång tid innan man får svar, man blir hänvisad vidare m.m. Andra kontakter som har tagit 9

11 är med personal på PIL. Där har man fått mer hjälp med det uttrycks också en osäkerhet vem man ska kontakta och när och man har uppfattningen att de som arbetar på PIL som man ev. skapar kontakt med efter ett tag är utbytta mot nya personer. Sammantaget uppfattas det som att det stöd man eventuellt kan få hittar man hos varandra i, eller mellan, lärargruppen i den utsträckning kunskap finns. Det finns hos många en uttalad nyfikenhet och vilja att utveckla användandet men ofta faller det på tids- och kunskapsbrist Blackboard: Utvecklingsbehov och möjligheter Vid samtal framkommer många förslag på utvecklingsmöjligheter både när det gäller hur Bb skulle kunna vara ett hjälpmedel som sparar tid, hur lärandet skulle kunna påverkas positivt och hur mer kontaktytor kan skapas mellan lärare och studenter men också mellan lärare via Bb. Förslag framkommer om att diskussionsforum skulle användas i högre grad för att skapa möjligheter till diskussioner även utanför den klassrumsbundna tiden. Detta skulle kunna användas som förarbete eller som uppföljning av t.ex en föreläsning. Arbetsformer som löper över tid och över kurser/ år diskuteras t.ex. en portfoliofunktion. Denna skulle kunna användas för att utveckla studentens förmåga i, och insikt om, att skriva vetenskapligt. Flera lärare/ grupper uttycker att man vet att andra kurser också arbetar med det området men eftersom det inte finns några självklara beröringspunkter mellan kurser och lärarlag är det svårt att se utvecklingen och att skapa en tydlig stegringsföljd i uppgifter m.m. Många lärare ser behovet av kontinuitet och möjligheten att bedöma/utvärdera utvecklingen hos studenten. En del lärare ser Bb som en möjlighet och vid erfarenhetsutbyte vid samtalen växer fler möjligheter fram. Det finns ett behov hos de flesta lärare, om än uttryckt i varierande grad, att känna att det finns ett stöd för det pedagogiska arbetet och strategier för utveckling på akademin, och på MDH, som helhet. Det uttrycks t.ex. i samtalen att de workshops m.m. som finns via PIL (numera Cesam) är bra och värdefulla men att de inte leder till någon direkt utveckling om man inte kan använda kunskapen man fått direkt efteråt i en mer påtaglig omfattning. Det väcker frustration när kunskapen ev. ska användas någon/några månader efteråt och då vet man att det ska gå att göra men man har glömt hur. Det leder lätt till att förändringar som diskuterats och varit på gång prioriteras bort i den allmänna arbetsbördan Adobe Connect/Skype/nätbaserade möten för lärande: användande samt pedagogiska vinster och svårigheter När det gällde möten med Adobe Connect eller motsvarande användes det i mindre omfattning förutom i nätbaserade kurser/distanskurser. Den huvudsakliga användningen i de nätbaserade kurserna är kursstarter/ information, frågestunder, undervisande möten, genomgångar och till viss del föreläsningar. Oftast skedde möten från den egna datorn men även de konferensrum där videokonferensutrusning finns används till viss del. Seminariefunktionen har utvecklats påtagligt i de nätbaserade kurserna på flera sätt. Dels handlar det om att skapa förutsättningar för att samla flera grupper på en gång för att fler studenter ska 10

12 mötas och diskutera olika exempel, perspektiv m.m. Där har användandet över tid utvecklats med olika strategier för att erhålla aktivitet från samtliga studenter med samtidig hantering av ljusproblematik när för många är inkopplade på en gång. Alternativ med användande av chatt parallellt med tal, struktur på vem som talar när osv har medfört att det nu fungerar bra att ha examinerande seminarier med 2-3 grupper(upp till ca aktiva personer) samtidigt. Ofta spelas också seminarier in som en säkerhetsfråga ur bedömningssynpunkt när det gäller aktivitet och innehåll/substans i förhållande till litteratur. I vissa fall har föreläsningar ersatts av inspelade samtal om något tema/ område mellan lärare. Flera olika verktyg har också använts t.ex. smågrupper/bikupor som automatiskt fördelas i olika virtuella rum, snabbundersökningar (polls) om olika frågor, delande av dokument, chathistoria exporteras som underlag för bedömning m.m. Inspelade uppföljningar och återkopplingar från lärare till grupper har spelats in och lagts ut till grupper istället för skriftlig dokumentation. Användandet av AC för seminarier på webbaserade kurser har också medfört att samma teknik ibland används även i icke nätbaserade kurser men där studenter är utspridda geografiskt. Det finns ett intresse för att använda funktionen men en allmän uppfattning bland de tillfrågade är att tekniken ofta krånglar och att man då kan för lite för att reda ut det. Det kan handla om rena uppkopplingsproblem men också om krånglande ljud m.m. En förklaring till det kan vara att det har hänt vid upprepade tillfällen att sladdar dragits ur, inställningar har ändrats osv och att detta inte har återställts till ursprunget när man lämnat rummet och att efterföljande grupper har drabbats. Det finns också en osäkerhet inför grundläggande funktioner som olika deltagarnivåer och vad dessa får för konsekvenser, skapade och inställning av rum etc Utvecklingsmöjligheter Bland lärare som arbetar i nätbaserade kurser fanns en inriktning på att utveckla användandet med utgångspunkt från de möten som krävs för studenternas lärande. Bland lärare som inte arbetar med nätbaserade kurser är det svårare att få fram förslag till utveckling. Gemensamt är att man efterfrågar mer instruktionsfilmer och skriftlig information om inställningar, uppkoppling m.m. eftersom det blir som att starta på nytt varje gång om inte verktyget används med viss frekvens iphones och surfplattor; användande samt pedagogiska vinster och svårigheter I dagsläget verkar det som att smart phones och surfplattor används i liten utsträckning i undervisningen, i alla fall som uttalad strategi av läraren. Det verkar ha flera anledningar med utgångspunkt från samtalen. Det kan röra sig om att tillgången är ojämn för lärare. Antingen har man inte själv smart phone eller surfplatta eller också har men det men privat och anser inte att det är något man vill använda i undervisningen. Visst användande har provats genom t.ex. användande av Mentimeter, en programvara där man kan lägga frågor och uppföljningar som studenterna kan nå via mobiler och surfplattor för att öka aktiviteter i rummet. Det finns också möjlighet att skapa bikupor och istället för muntlig respons så får alla skriva sina svar och de publiceras samtidigt vilket kan vara ett sätt att effektivisera 11

13 redovisningar och undvika att de sista grupperna redan har hört andra säga det man själva har som svar. Det finns också en tendens att anse att telefoner är ett problem, att de splittrar uppmärksamheten för studenterna. Det finns tankar, om än ej många, om att telefoner ska vara avstängda i klassrummen medan andra lärare anser att mobila verktyg kan vara bra hjälpmedel om de används så att studenterna får ta fram fakta under tiden de är i klassrummet. Tankar framförs också om att man inte kan förutsätta att studenter har smart phones och därför är det inte rätt att använda dem i undervisningen eftersom det kan skapas grupperingar baserat på tillgång eller brist på hjälpmedel Övrigt Smartboards används i mycket liten omfattning sannolikt pga. av brist på kunskap om hur de ska och kan användas. Detta trots att PIL/IKT under senare år haft ett antal work shops om användandet. Det finns en risk att detta hjälpmedel ses som ett alternativ till en whyte board och att övriga funktioner inte uppmärksammas. En anledning är säkerligen också problem med tillgång på träningsmöjligheter. Video används i varierande omfattning. Det kan vara video som läraren själv spelat in men det kan också vara filmer som t.ex. finns publicerade på youtube eller andra kanaler. Telebildutrustning används i begränsad omfattning och huvudsakligen när man har de studenter man ska möta samlade på en och samma ort på avstånd från campus. Till viss del används det fortfarande för vissa föreläsningar mellan orter. Streamade föreläsningar används men verkar inte ha fått det genomslag som det för några år sedan diskuterades. I dagsläget låter det som att det är i vissa utbildningar det används mer än i andra t.ex påbyggnadsutbildningar som ges i samarbete med andra högskolor. Även andra exempel finns. Teknik är inget för oss--- vi är pedagoger är en åsikt som uttrycks på lite olika sätt. Det verkar i vissa sammanhang finnas en misstänksamhet mot teknik som hjälpmedel för lärandet. Det finns en rädsla att tekniken tar överhanden, att den förstör för pedagogiken och att tekniken blir viktigare än det stoff studenten ska lära sig. Men det finns också i många fall en mycket balanserad och god tanke om hur tekniken kan vara ett hjälpmedel för ett utvecklat lärande och hur studenten kan delta med en högre grad av aktivitet just tack vare nätbaserade hjälpmedel. Sammanfattningsvis kan bristerna och problemen relateras till: -Brist på tid för att utveckla lärandestrategier med hjälp av IKT -Brist på kunskap för att utveckla lärandestrategier med hjälp av IKT -Brist på förståelse och motivation för att utveckla med hjälp av IKT -Brist på stöd och övergripande strategier för att utveckla pedagogiken med hjälp av IKT 12

14 6. DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING Min diskussion av litteratur och samtal utgår från den tidigare presenterade modellen (Lindblom m.fl (2011) då denna modell är konkret nog att kunna användas som struktur både i en större organisation och i en lärargrupp för en målinriktad utveckling. Det som också är intressant- och viktigt- är att dessa fem beståndsdelar inte är strikt kopplade till IKT utan kan gälla som tankemodell för pedgogisk utveckling mer generellt. Författarna menar även att pedagogik, IKT och praxis är nära förknippade och samverkar. Modellen behöver ses som en helhet och nivåerna går in i och påverkar varandra. Jag har försökt att tydliggöra olika ansvarsområden i modellen genom att ändra på ordningsföljen och gå från det mer övergripande mot de mer personliga nivåerna 6.1 Administrativa, pedagogiska och tekniska stödresurser Min uppfattning efter samtalen är att det på akademin finns en hög grad av intresse och fokus på pedagogisk utveckling. Det finns också många exempel på mycket konstruktiv utveckling som kommer studenterna tillgodo i hög grad. Det som ger ett problem är att detta förekommer på en mer individuell och personlig bas än som ett målmedvetet och långsiktigt arbete som genomsyrar hela akademin. Det innebär också att det inte dras nytta av utveckling som sker i olika program över programgränserna i den utsträckning som skulle vara möjligt.. Vi saknar så att säga en tvärprofessionell pedagogisk kompetensutveckling. Det finns ett antal relativt enkla åtgärder som skulle kunna tydliggöra den pedagogiska utvecklingen och sannolikt skapa en gemensam utveckling i högre grad. I dessa åtgärdet fyller användandet av IKT en viktig funktion vilket i sig skulle kunna medföra att medvetenheten och intresset för användandet av IKT i undervisningen skulle kunna öka Visioner, mål och strategier för pedagogisk utveckling. Det behövs en strategisk utveckling av lärares pedagogiska kompetens. Visioner och strategier för den pedagogiska utvecklingen behöver vara tydliga i styrdokument och målbeskrivningar. På samma sätt som det finns strategiska och taktiska handlingsplaner för IKT i samband med högskolans kommunikation behöver det finnas handlingsplaner och visioner för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Detta är något som i dagsläget saknas på många högskolor vilket också t.ex. påpekas av Sveriges Förenade Studenkårer (2013). Om inte sådana visioner finns på central nivå blir det ett naturligt steg att det inte heller prioriteras på tex akademinivå. Detta får lätt till följd att det pedagogiska utvecklingsarbetet tappar fart och att möjligheter som en gemensam vision kan ge tappas bort. Det behöver därför skapas visioner och mål för den pedagogiska utvecklingen där IKT behöver finnas med som en naturlig del. Det är möjligt att detta arbete kommer att intensifieras på central nivå med omorganisationen av PIL/IKT- verkstan och anställningen av en IKT- strateg som skett under året. Oavsett det behöver diskussionen tydliggöras på akademinivå Tydliggörande av kompetensutvecklingstid. I dagsläget är det svårt att hitta någon form av grund för hur den individuella lärarens kompetensutvecklingstid kommer vare sig individen, lärargruppen eller akademin till godo. De resurser som läggs för kompetensutvecklingstid skulle kunna användas och synliggöras på ett påtagligt bättre sätt men fortfarande styras av den enskilda läraren på samma sätt som idag. 13

15 Ett sätt att stödja utvecklingen på akademinivå skulle kunna vara att målinriktat arbeta med diskussioner och stöd för att tydliggöra den individuella lärarens egen Personal Learning Environment- PLE 3. Genom att som lärare fundera över hur man själv lär, vilka hjälpmedel man använder sig av, vilka hjälpmedel man skulle vilja lära mer om osv, så kan den individuella läraren göra sin egen plan för sin pedagogiska utveckling som också kan ligga till grund för val av kompetensutveckling. Det skulle också föra med sig att varje lärare hade insikt om det arbete studenten kan behöva utföra för att bli medveten om sin PLE e-mötesplatser. Målinriktat användande av webbaserade hjälpmedel för samarbete inom och mellan grupper kan vara ett effektivt hjälpmedel. Detta kan t.ex skapas genom så kallade organisationsplatser i Blackboard där olika grupper kan få plattform för en lärgemenskap. En gemensam elektronisk mötesplats fyller samma funktion för lärare som för studenter, möten kan ske omkring olika frågor och problem oberoende av tid och rum. Genom att skapa sådana mötesplatser baserat på reella behov i och mellan grupper skapas också möjligheten att diskutera pedagogiska problem, dela med sig pedagogiska idéer, lämna rapporter från konferenser m.m. som kan komma fler än de närmaste tillgodo. Nu sitter istället var och en på sin kammare och riskerar att uppfinna hjulet på nytt om jag får hårdra det. Det finns ytterligare en vinst med en sådan mötesplats och det är att lärare ges möjlighet att i förväg testa olika verktyg så att de kan känna sig säkrare när verktygen sedan ska användas i undervisningen. Det förebygger också problem som kan uppstå om verktyg används på fel sätt. Den tredje vinsten skulle kunna vara att mötesplatser kan skapas där både forskning och undervisning om ett område kan diskuteras. Det skulle kunna innebära att gränserna mellan forskning och utbildning kan bli lösare och fler kontaktvägar kan skapas vilket kan komma både forsningen och utbildningen till godo Utbildning i pedagogisk digital kompetens. Utbildning i form av kurser och workshops är självfallet en naturlig del av utvecklingen. Det som framkom under samtalet var dock att det är svårt med nyttan med sådana utbildningstillfällen såvida de inte kommer i en situation där man som lärare har direkt nytta av verktyget/tekniken etc. Det formella lärandet via sådana kurser behöver sättas i relation till det informella lärande som sker genom det dagliga arbetet. Slutsatsen blir att workshops och utbildningar behöver vara mer utgående från individen/ arbetsgruppens aktuella situation och sannolikt styras bl.a av det mål läraren själv har för sin pedagogiska utveckling i förhållande till IKT. Sannolikt behöver det initiala stödet finnas på närmare håll än som en central funktion då det kan vara svårt att vända sig dit med frågor och behov som man kanske inte ens kan sätta ord på själv. Hur efterfrågar man något man själv inte ens vet hur det ser ut. Jag har under de senaste åren haft en funktion i min arbetsplan där jag har gett stöd åt lärare i distansprogrammet, svarat på frågor, gett förslag, funnits med när man provat teknik m.m. Den hjälpen har efterfrågats även av lärare utanför distansprogramet. Jag har förstått att fler lärare som 3 Se sid 8. Givande läsning kan vara t.ex Archee (2012), Educause (2009) och Häkkinen och Hämäläinen (2012) 14

16 har lite mer erfarenhet av IKT har fått fungera som stöd. Det är på många sätt bra men belastar också lärare med arbete som egentligen inte ingår i deras arbetsplan. Stödet blir också beroende av om man känner någon med kompetens eller inte. Sannolikt skulle utvecklingen av IKT- användande öka om det fanns en tydligare organisation för detta även på akademin Nätbibliotek med utbildningslänkar. I dagsläget utvecklas olika strategier i olika lärargrupper. Andra strategier utvecklas samtidigt i flera lärargrupper utan att det finns kännedom om det och att man kan dra nytta av varandras erfarenheter. Även här fyller de tidigare omnämnde organisationsplatserna en funktion. Men det skulle också behövas en form av nätbibliotek för erfarenheter, korta beskrivningar av hur man löst problem, gått tillväga, utvecklat teknikanvändningen m.m. Det skulle kunna vara en form ab onlinefrågebank eller lärbibliotek med exempel på hur man löst det hos oss och hos andra. Det skulle också kunna vara en gemensam ämnesindelad länksamling där länkar till utbildningsmaterial som får användas allmänt, s.k creative commons, kunde sparas Pedagogiska projekt med stöd och samverkan. Den satsning som gjorts på pedagogiska projekt på HVV är föredömlig och förhoppningsvis något som kan få fortsätta. Det som skulle kunna leda till en utveckling är att de olika projekten samordnas på något sätt, t.ex via fokusgrupper, forskningsgrupper e dyl. Genom att det i projekten också låg en förutsättning att projekten ska diskuteras fortlöpande så skulle sannolikt arbetsprocessen både lyftas genom gemensamma reflektioner och perspektivbyten. Det skulle också kunna leda till en mer målinriktad diskussion om publicering av projekten. 6.2 Gemensam pedagogisk grundsyn och undervisningskultur HVV har en historia där den pedagogiska tanken har varit mycket diskuterad och där det tidigare fanns en beskrivning av den pedagogiska grundsynen. En annan förutsättning var också att i princip alla hade vårdlärarutbildning eller annan pedagogisk utbildning. I dagsläget är detta förändrat då påtagligt många fler personer är involverade i utbildningarna som ges. Det har inte heller varit en självklar förutsättning att man haft någon pedagogisk utbildning med sig när man anställts. Idag ställs kravet på minst 15 hp högskolepedagogik vilket är ett steg i rätt riktning. Detta innebär att förutsättningarna för att ha en gemensak pedagogisk grundsyn som kan visa sig i en enhetlig undervisningskultur är mindre goda. Det är t.ex. ingen självklarhet att reflektera över sin egen pedagogiska roll och hur den ger sig uttryck om det egna huvudintresset är forskning, oavsett att man arbetar i undervisningen. Utvecklandet mot en gemensam pedagogisk grundsyn och undervisningskultur kräver ett långsiktigt arbete där mål och delmål behöver formuleras för att utvecklingen ska synas. Detta kan t.ex. ske individuellt via PLE och planer för kompetensutveckling men också i lärargrupper och på avdelningsnivå. 15

17 6.2.1 Det pedagogiska perspektivet - studentens lärande. Det pedagogiska perspektivet är en viktig utgångspunkt. I den vårdpedagogiska gruppen har vi under en längre tid haft lärandet som fokus. Detta har t.ex. visat sig genom att diskussioner om uppgifter, examinationer, kriterier m.m. har satts i förhållande till studentens lärande istället i förhållande till lärandemålen. Inte sällan har vi ändå hamnat i diskussioner som utgår från vad lärarna tycker. Det finns en risk att de egna käpphästarna får styra. Det kunde finnas ett värde i att någon gång under läsåret att som grupp, eller individuellt, sätta tydliga ord på hur det egna arbetet är relaterat till studentens lärande. I det arbetet kan t.ex. en gemensam organisationsplats fylla en funktion eftersom en sådan diskussions skulle kunna föras nätbaserat men med krav på att alla ska delta. Det är också ett sätt att själv vara medverkande i samma sorts diskussioner som vi sätter studenterna i Att lära för framtiden I aktuell litteratur om lärande återkommer behovet av att skapa lärsituationer och mönster som bidrar till studentens utveckling av sitt lärande för framtiden. Det är något som ofta lyfts i diskussioner mellan lärare och som kom upp i samtalen. Men hur gör vi det då? Är föreläsningar ett sätt att lära studenten att lära för framiden? Är kurslitteratur ett sätt att lära studenten att lära för framtiden? Eller kan det vara en fråga om lärarens trygghet. Det finns en svår situation för läraren i balansen mellan det traditionella och det mer otraditionella. Helt klar är att studenten behöver ha nya kunskaper idag för att kunna hantera den mängd fakta och information som finns att tillgå elektroniskt. Lärare behöver förhålla sig till lärande via nätet med hjälp av wikipedia, google m.m. Man kan välja att se t.ex. wikipedia som ett problem i förhållande till gårdagens tryckta och faktagranskade lexikon och encyklopedier. Men faktum är att informationsflödet nu och framöver inte kommer att se ut så och det behöver man förhålla sig till. Det betyder t.ex. att kunskaper om och kompetens i att söka och värdera källor behöver bli mer naturliga och tydliga delar i alla kurser och inte bara som enstaka inslag där studenten sedan lämnas i sin utveckling. Det finns en paradox i att säga att det finns nyare och aktuellare kunskaper på nätet och att samtidigt ha fastställda läroböcker. Den paradoxen behöver diskuteras och sättas ord på så att lärare har tydliga argument och kan göra medvetna val för när och hur de ska stimulera studenterna till att söka själva. Det behöver tydligare utvecklas en grundsyn som bidrar till att utveckla studentens lärkompetens med inriktning på framtiden. Kanske är det viktigaste redskapet i den utvecklingen lärarnas egna reflektioner som de får lyfta och diskutera med varandra i och mellan lärargrupper. Sannolikt så kommer mobila hjälpmedel att vara viktiga för lärandet framöver. Redan nu räknar man med att den absoluta majoriteten av våra studenter har tillgång till mobila lärhjälpmedel i form av smartphones och surfplattor. Det är något lärare behöver fundera över på olika sätt. Jag hör emellanåt uttryck som att telefoner stör och att de borde förbjudas i klassrummen. Frågan är kanske hellre hur vi kan använda dem för att öka studentaktiviteten och skapa nya möjligheter till interaktion i situationen. Under samtalen gavs exempel på hur man hade provat att använda mobila 16

18 funktioner som t.ex. Mentimeter 4 som ett sätt att få studenterna att vara delaktiga på olika sätt. Sannolikt kan det utvecklas ändå mer så att ett undervisningstillfälle kan byggas upp genom sökande på nätet och värdering och diskussion om det man hittar i stället för en strukturerad föreläsning. Men det kräver mod av läraren eftersom man kan veta vad målet är men man kan inte vara säker i förväg på hur vägen dit kommer att se ut. Ett sätt att skapa en grund för studenternas lärande, både under utbildningstiden och i yrkeslivet är att på ett konkret sätt hjälpa studenterna att tydliggöra sina egna mönster och hjälpmedel för lärande. Detta kan t.ex. ske genom att redan i början av utbildningen låta studenterna tydliggöra sina egna lärandemönster och hur de ser på, och använder, kunskaper från nätet, sociala medier m.m. Om detta därefter följs upp på ett medvetet sätt under utbildningstiden kan det bidra till att studenterna när de lämnar utbildningen har en bild klar för sig hur de ska kunna hitta och forma möjligheter till fortsatt lärande i yrkeslivet Hur kan tekniska/mobila hjälpmedel överbrygga avstånd mellan utbildningens olika delar. En återkommande fråga som bl.a. tas upp av Leksell och Lepp (2013) är hur studenter ska kunna arbeta med kunskapsutveckling på olika sätt i spänningsfältet mellan teori och praktik. Det finns många exempel på hur den klyftan skulle kunna överbryggas om inte helt 5 så i alla fall på ett konstruktivt sätt. Genom användande av nätbaserade hjälpmedel eller mobila molnbaserade lärhjälpmedel så kan avståndet mellan teori och praktik överbryggas. Det finns stora möjligheter till korta reflektionsmöten med studenterna via mobiler och surfplattor när de är i sin VFU. Det finns också möjlighet att använda sig av ljudinspelningar som korta dagboksnoteringar istället för att studenten ska skriva i efterhand, vilket har visat sig vara svårt att få att fungera bra. Studenterna kan ha egna bloggar och wikis som de arbetar med tillsammans oberoende av tid och rum. De kan också utveckla kontaktnätverk både nationellt och internationellt via sociala medier och forum. 6.3 Teamwork För att utveckla en pedagogik som tar vara på de IKT- verktyg för lärande som finns att tillgå och även hittar nya vägar på nätet krävs samarbete. Det går inte att förändra själv. Det behövs utveckling inom lärargrupper men även mellan grupper, program, akademier m.m. Även här spelar samarbetsytor in i form av mötesplatser och nätverk där diskussioner kan föras. Diskussionen inom det egna arbetslaget förekommer redan nu i hög grad av vad som kunde utläsas av samtalen. Men utvecklingen är även beroende av samarbete med de som inte arbetar nära mig i det dagliga arbetet. Om man ska definiera team som tvärprofessionella grupper så kan ett förslag vara att skapa grupper som löper över t.ex. år 1, år 2 osv. beroende vilket program som planeras för. I det teamet ingår representanter från årets olika ämnen som då ses som de skilda professionerna och som kan ingå i arbetet med delvis skilda perspektiv. Det skulle kunna skapa ett lärandeklimat där 4 En nätbaserad funktion att kunna ställa frågor där studenterna kan koppla in sig och svara under t.ex en föreläsning. 5 Vilket kanske inte ens är önskvärt, spänningsfält är ju också sådant som får energi att uppstå och som skapar aktivitet av olika slag. 17

19 det informella lärandet i det dagliga arbetet kan användas på ett konstruktivt sätt både för lärare och för studenten. Det finns en nytta i att lyfta det informella lärandet och göra det mer synligt med tanke på att även studenterna framöver kommer att ha sin tyngdpunkt i det informella lärandet i team/grupper. Häkkinen och Hämäläinen (2011) tar upp vikten av att både ha personliga mijöer för lärande men att också ha möjlighet till vidare grupperingar där det egna lärandet kan utvecklas. 6.4 Positiv inställning till teknik Det finns i dagsläget en blandad uppfattning om nyttan av tekniken som hjälpmedel för lärandet. En hel del positiva synpunkter framkommer och man ser möjligheter med användande av teknik som hjälpmedel för lärande. Men det framkommer i samtalen också ofta synpunkter på att tekniken inte får ta överhand över pedagogiken. Det sägs att tekniken är bra för distanskurser och liknande men det finns en osäkerhet över vad den kan fylla för funktion i en vanlig undervisningssituation. Slutligen finns det också en osäkerhet för hur tekniken ska användas vilket blir ett hinder Distansutbildning, nätbaserad utbildning och vanlig utbildning- eller flexibla lärandeformer? Ett steg på vägen för att se tekniken som ett hjälpmedel är att sluta göra åtskillnad på olika former av utbildning när man diskuterar pedagogisk utveckling. Som Hrastinski (2009) uttrycker det så är en bättre väg att diskutera flexibla former för lärande, istället för att diskutera teknik, föreläsningar m.m. så handlar det om att utveckla pedagogiken med och utan hjälp av nätbaserade hjälpmedel. Det är också en fråga om tillgång och efterfrågan på tekniska hjälpmedel för lärande. Det finns uppgifter om att ca 90 % har tillgång till mobila hjälpmedel som telefoner och surfplattor och detta är en resurs i planering av arbetsuppgifter och lärsituationer. Däremot behövs en fortsatt medvetenhet om att lärsituationer behöver formas som ger möjlighet att använda smart phones m.m. men att det inte kan vara en självklarhet eller ett krav. Hernwall (2014) tar upp frågan om tillgång som ett av tre kritiska perspektiv på den digitala utvecklingen Att få utveckla sin PLE i den takt man själv väljer Att annat steg för att utveckla en mer positiv, och kanske realistisk, inställning till tekniken är att få ta det steg för steg på det sätt man själv känner är möjligt. Det framkom under samtalen att den snabba utvecklingen var överväldigande och att man inte visste var man skulle börja och sluta. Att man kände att man hade krav på sig att använda tekniken både från kollegor och från studenter och att dessa krav blev otydliga och svåra att hantera. En strategi i det sammanhanget kan vara att man själv väljer, och kanske tillsammans med de som ingå i ens närmaste läromgivning/ arbetsgrupp e dyl., vilka steg man vill ta i sin utveckling och hur. PÅ det sättet kan man välja någon form av teknik och fokusera på den under en period, termin, läsår e dyl och veta att man inte då har krav på sig att börja använda något annat om man inte ser att man själv vill det. Men man har också kravet på sig via sin PLE som är en del av kompetensutvecklingsplanen enligt tidigare beskrivning att kunna återkoppla till hur utvecklingen 18

20 gått. Ett argument mot detta kan vara att det går fortare om man tar större och gemensammare steg och det är riktigt men det innebär inte att det med automatik leder till en positiv inställning till fortsatt användande. Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har jag samtalat och stöttat kollegor i att prova nya verktyg t.ex. i Blackboard eller andra hjälpmedel. Ofta har jag då sett en osäkerhet inför allt man hört talar om men inte kan. Att i det läger få rätten att välja något och att medvetet välja bort annat för stunden har jag upplevt som en viktig del av viljan att utveckla sim förmåga att använda tekniska hjälpmedel. Jag har också ofta upplevt at det lett till att samma personer kommit tillbaka lite senare och varit nöjda med sitt försök och vad det ledde till och nu vill ta nya steg, prova nya verktyg eller prova det de redan använt men på ett annat sätt som vi kanske har berört vid den tidigare träffen. Min uppfattning är att de viktigaste för att skapa en positiv inställning till tekniken är stöd, trygghet och nyfikenhet. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns mycket att göra inom detta område. Jag är övertygad om är att ett krafttag vad gäller pedagogisk utveckling behövs. Inte minst påtalas det av studenterna själva på olika sätt, både lokalt och centralt via studentorganisationer. En del av den utvecklingen borde med självklarhet basera sig på att utveckla användandet av digitala verktyg och sociala medier på olika sätt. Vi behöver ge en utbildning som är anpassad för att möta dagens och morgondagens krav och därmed ta vara på de förutsättningar som digitala hjälpmedel, sociala medier och nätbaserad information och kunskap ger. Användandet av nätet och nätbaserade hjälpmedel för lärande kan i många delar förändra hela tänkandet kring internationalisering. Internationell och kulturell kunskap kan komma många fler studenter till godo än bara det som kan resa ivåg och de som reser iväg kan ha kontakt med övriga kurskamrater för att dela erfarenheter och reflektioner. 19

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!!

VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!! VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!! Varför? Vi vill... Utveckla pedagogiken i klassrummen så att eleverna är rustade för den omvärld som möter dem. Att ha

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

6. Bank med enkätfrågor för eget urval

6. Bank med enkätfrågor för eget urval 6. Bank med enkätfrågor för eget urval Nedan finns valbara enkätfrågor till lärare (svart text) respektive studenter (blå text) kring universitetets roll samt till studenter (röd text) kring studenternas

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell

Läs mer

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet UFV 2009/872 Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet Fastställd av konsistoriet 2009-06-12 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett universitet för framstående forskning 3 Ett universitet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer