Pedagogiska strategier och nätbaserade hjälpmedel för lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiska strategier och nätbaserade hjälpmedel för lärande"

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd Pedagogiska strategier och nätbaserade hjälpmedel för lärande Rapport från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt Lena Stangvik

2 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE BETYDELSE METOD RESULTAT Nätbaserad utbildning och digital kompetens litteraturgenomgång Motiv för användande av digitala hjälpmedel i sjuksköterskeutbildning Strukturerade samtal Blackboard: användande samt pedagogiska vinster och svårigheter Blackboard: Utvecklingsbehov och möjligheter Adobe Connect/Skype/nätbaserade möten för lärande: användande samt pedagogiska vinster och svårigheter Utvecklingsmöjligheter iphones och surfplattor; användande samt pedagogiska vinster och svårigheter Övrigt Sammanfattningsvis kan bristerna och problemen relateras till: DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING Administrativa, pedagogiska och tekniska stödresurser Visioner, mål och strategier för pedagogisk utveckling Tydliggörande av kompetensutvecklingstid e-mötesplatser Utbildning i pedagogisk digital kompetens Nätbibliotek med utbildningslänkar Pedagogiska projekt med stöd och samverkan Gemensam pedagogisk grundsyn och undervisningskultur Det pedagogiska perspektivet - studentens lärande Att lära för framtiden Hur kan tekniska/mobila hjälpmedel överbrygga avstånd mellan utbildningens olika delar Teamwork Positiv inställning till teknik Distansutbildning, nätbaserad utbildning och vanlig utbildning- eller flexibla lärandeformer? Att få utveckla sin PLE i den takt man själv väljer REFERENSER

3 1. INLEDNING Föreliggande text är en rapport angående det pedagogiska projekt jag beviljades medel för i juni Enligt tidsplanen skulle arbetet genomföras under ht-13 och vt-14 men då min arbetsplan för hösten redan var fylld och det inte fanns möjlighet att ändra så att tidsutrymme för projektet gavs så startade efter överenskommelse inte projektet förrän under våren Men anledning av det och svårigheten att hitta tider för möten med olika lärargrupper har projektet sträckt sin en bit in på ht14. I texten används begreppen nätbaserad och webbaserad synonymt och avser utbildning som tar sin grund i möten och lärande på olika sätt via nätet. Detta ska inte förväxlas med distansutbildning. 2. BAKGRUND OCH SYFTE Det finns en hel del skrivet om behovet av att utveckla högskolepedagogik med hjälp bland annat av webbaserade hjälpmedel. En hel del av det har tagits till vara i samband med utvecklingen av distansutbildningen på HVV. Men det finns också många tecken på att samma hjälpmedel som används i det som i vardagslag kallas för distansutbildningar skulle kunna användas för att höja kvaliteten i reguljära utbildningar. I dagsläget är t.ex. den låga närvarofrekvensen på föreläsningar inom flera ämnen ett kvalitetsproblem som riskerar att leda till att studenter lämnar utbildningen med kunskapsluckor vilket kan riskera att drabba tredje person. Det finns möjligheter att dessa luckor skulle kunna motverkas om det i utbildningen fanns en högre grad av webbaserade strategier. Streamade eller inspelade föreläsningar men även ljudinspelningar (podcasts) och andra strategier där dagens teknik används som pedagogiskt hjälpmedel i klassrummet skulle kunna öka studenternas aktivitet och medverkan. Att använda den teknik som finns som hjälpmedel i det pedagogiska arbetet är en utmaning för dagens lärare oavsett utbildningsform och program. En kanske ändå viktigare utmaning är att bidra till att utveckla nya pedagogiska strategier. I dagsläget används utbildningsplattformen Blackboard i varierande grad i programmen. Andra hjälpmedel som används och då framförallt i distansutbildningar är Adobe Connect och streamade eller inspelade föreläsningar. Men studenter använder även i hög grad mobil teknik i form av smartphones med tillhörande appar, skriv- /surfplatttor, podcasts m.m. Telefoner uttrycks emellanåt som ett störande problem i klassrumssituationer. En viktig fråga att ställa sig borde istället vara hur denna teknik kan tas tillvara för att höja kvaliteten och studentaktiviteten i undervisningen. Utveckling och användande av teknik som kan användas i undervisning är något som hör till både dagens och framtidens utbildning. Att ha uttalade strategier för hur detta behov ska mötas både för lärare och för studenter borde vara ett viktigt inslag i utvecklingen av pedagogiska strategier på HVV oavsett utbildningsprogram. Då detta är ett område som även berör andra akademier och högskolor både nationellt och internationellt finns det sannolikt goda möjligheter till samarbete för utveckling. Samarbete med IKT/PIL är delvis upparbetat genom arbetet med distansprogrammet. Detta samarbete fanns det planer och möjligheter att utveckla ytterligare. Med tanke på den förändrade 2

4 organisation som gäller från hösten- 14 så finns det inga uttryckta planer för något formaliserat samarbete. Syftet med det pedagogiska projektet är att undersöka åsikter om möjligheter och behov av utveckling samt hitta och föreslå vägar för implementering av pedagogiska strategier med hjälp av nätbaserade hjälpmedel för lärande. 3. BETYDELSE Projektet kan ha en stor betydelse dels för akademins lärare och deras pedagogiska utveckling men också i hög grad för studenter. I förlängningen kan det ge studenter som går ut i yrkeslivet med en god förmåga att förena teknik och pedagogik, vilket är en efterfrågad kombination av kompetens i yrkesverksamhet. Utveckling av pedagogiska strategier med hjälp av webbaserade hjälpmedel borde kunna bidra till en ökad kvalitet på utbildningar (program och kurser) inom samtliga akademins ämnen. Även samverkan med t.ex. UKK:s lärare är möjlig om resurser finns. 4. METOD Projektet påbörjades med en litteraturgenomgång avseende IKT och lärande samt hur en utveckling av användandet av webbaserad teknik kan motiveras i dagens högskoleutbildning allmänt samt vårdoch hälsoutbildning specifikt. Därefter följde enligt planen ett försök att skapa fokusgrupper av lärare som skulle vara intresserade av att utveckla pedagogiska strategier där webbaserade hjälpmedel användes i högre grad än idag. Det visade sig vara svårt att få respons, intresse fanns men det var svårt med tider och ändå svårare att få ihop gemensamma tider. Idén fick överges till förmån för strukturerade samtal med lärare enskilt och i mindre grupper. Dessa genomfördes under vårterminen och en del av höstterminen -14. Urvalet har huvudsakligen berört lärare som arbetar i sjuksköterskeprogrammet även om samtal även har skett om andra program i den utsträckning som lärare arbetet även i andra program och på andra akademier. Samtal har först med lärare från olika ämnesområden och arbetsgrupper. Även problem eller åsikter som uttryckts i situationer där lärare har sökt upp mig för att få hjälp med olika hjälpmedel (framförallt Bb och Adobe Connect) har vävts in i den totala beskrivningen. De strukturerade samtalen har berört: 1. Vilka hjälpmedel som används i dagsläget. 2. Pedagogiska vinster med det aktuella användandet 3. Svårigheter med användande av aktuella hjälpmedel 4. Önskemål om stöd och hjälp för utveckling av användandet. I planen för projektet ingick också ett utökat samarbete med IKT/PIL för att se hur den tekniska kompetensen skulle kunna ökas. Detta blev inte möjligt bl.a. på grund av ändrad bemanning och att aktuell personal på IKT slutade. Den delen fick istället genomföras genom deltagande i IKT-kursen Digital kompetens i lärande och undervisning som gavs under våren Genom att genomföra den kursen skapades kontaktnät med IKT/PIL och många, dock inte alla, frågor som var aktuella 3

5 kunde behandlas tillsammans med IKT:s representanter. En annan nytta med detta var också att det gavs möjlighet till kontakt med lärare med olika erfarenhet från andra akademier. Även diskussioner med kurskamrater och lärare på kurserna Infrastruktur och organisering av lärande och kommunikation och Design av IT för lärande på Göteborgs Universitet som jag deltagit/ deltar i under hösten 2014 har fått bli en del av tankar som presenteras som bakgrund och diskussion. Jag har också via de diskussionerna kunnat konstatera att många av de problem och behov som uttrycks av lärare på HVV är generella för andra organisationer och lärargrupper. 5. RESULTAT Här presenteras resultatet från litteratutgenomgången och samtalen med lärare utifrån den samtalsstruktur som användes. 5.1 Nätbaserad utbildning och digital kompetens litteraturgenomgång. Att använda webbaserad teknik i det vi ofta benämner distansutbildningar ses som en självklarhet. Lärare och studenter är oftast skilda åt i tid och rum och hjälpmedel som kan överbrygga detta avstånd behövs. Men finns det någon självklarhet i att det är utbildningsformen som skapar behovet av webben och pedagogiska strategier som använder webbaserad teknik eller kan det finnas anledning att använda dessa hjälpmedel även i andra utbildningsformer? Var går egentligen gränsen mellan distansprogram, webbaserade program och reguljärprogram? Hrastinski (2009) menar att ordet distans inte med självklarhet ger rätt bild när det egentligen är nätbaserad utbildning som avhandlas. Detta eftersom nätbaserad utbildning kan vara nog så viktig för att öka flexibiliteten även i en utbildning där lärare och studenter är lokaliserade på samma ort. Han väcker frågan om lärande i samarbete t.ex seminarier och grupparbeten bara fungerar i klassrummet? Kan inslag av nätbaserat lärande kanske uppmuntra till ökad samverkan och samarbete mellan studenter? Att så är fallet menar Hrastinski och därigenom blir nätbaserade tekniker ett bra komplement till mer traditionell undervisning för att öka flexibiliteten. Det finns fler vinklingar på vikten av en ökad användning av nätet i undervisningen med anledning av att nätet idag är ett centralt och viktigt redskap i samhället och arbetslivet idag. Det finns klara anledningar för utbilningar att följa med och kanske till och med leda den utvecklingen om utbildningar ska kunna vara anpassade till verklighetens krav. Hrastinki (2009) hävdar att det i och med det blir en nödvändighet för utbildningar att följa med i den utvecklingen för att utveckla studenters förmåga att arbeta och studera på nätet. En utveckling av pedagogiska strategier mot ett arbetssätt som ger möjlighet till en mer aktiv student efterfrågas också av Sveriges förenade studentkårer i den rapport som presenterades förra året(sfs 2013): I rapporten efterfrågas en utveckling av pedagogiken i högskoleutbildning mot ett arbetssätt som utgår från studentens lärande och skapar möjligheter för studenter att ta ansvar för sina studier. I rapporten baseras kraven på forskning presenterad bl.a. av Elmgren& Henriksson (2010) och Ramsden (1992) vilka utifrån olika perspektiv ger stöd för att ett studentaktivt lärande ger bättre effekter för ett livslångt och djupinriktat lärande. Även strategier som främjar förmågan att tänka kritiskt och självständigt samt möjligheten att påverka undervisningens upplägg och innehåll 4

6 efterfrågas. En sammanfattning av presenterade krav och önskemål i rapporten skulle kunna uttryckas med att mer flexibla arbetsformer och mer studentaktivitet efterfrågas. Dias (2012) diskuterar begreppet digital kompetens och hänvisar till EU:s åtta nyckelkompetenser där begreppet förekommer tillsammans med t.ex. lära att lära. Begreppet digital kompetens är inte entydigt enligt Diaz och kan behöva diskuteras för att få en tydligare och mindre abstrakt form i förhållande till det kontext och den organisation man arbetar inom. Att diskutera begreppet digital kompetens kan för många också innebära en fokusering på det digitala, det tekniska, till nackdel för det pedagogiska. Hatt (2012, i Diaz, 2012) pekar på att utbildningsväsendet både nationellt och internationellt befinner sig i ett paradigmskifte på grund av den utveckling som tekniken ger när det gäller pedagogiska möjligheter. Även Hrastinski (2009) uttrycker tankar om detta paradigmskifte där man istället för att se på nätbaserat lärande som ett individuellt lärande kan se det nätbaserade lärandet som en ökad möjlighet både till flexibilitet och socialt gemensamt lärande. Elmgren och Henriksson (2013) fördjupar reflektionen om just betydelsen av aktivt och flexibelt lärande inom högskole- och universitetssektorn, De menar att det av flera skäl, som fördjupat lärande och rättvisa för studenterna, behöver utvecklas en mängd olika undervisnings- och examinationsstrategier för att inte enbart fokusera på vissa inlärningsstilar. Kontentan av det kan bli att det inte finns någon egentlig motsättning mellan användande av teknik och pedagogiska strategier utan att de istället behöver komplettera och förstärka varandra. Däremot krävs det medvetna strategier vid val av teknik som hjälpmedel. Det krävs också en medvetenhet om hur och varför tekniks kan fylla viss funktion i olika lärsituationer. Teknik kan användas på olika sätt t.ex. för att endast ersätta något tidigare arbetssätt men utan krav på förändrat lärande men också för att skapa möjlighetet att lära som inte annars varit möjligt. Gelfgren (2014) menar att utbildningen inte med automatik blir bättre av att digitala hjälpmedel används men att det finns goda förutsättningar om det sker baserat på tydliga strategier avseende studentens lärande och hur den digitala tekniken får ge stöd och om möjligt en bättre möjlighet till lärande. Puentedura (2000) har utvecklat en modell -SAMR- som förtydligar tänkbara strategier på fyra nivåer. De två första benämns grundnivå då de endast ger en teknisk funktionell förbättring. De två översta nivåerna beskiver situationer då utformningen av uppgifter och arbetsprocesser verkligen drar nytta av de möjligheter som tekniken ger. Det i sin tur kan leda till ett fördjupat lärande genom att studenten aktivt samskapar sin och andras förståelse av ett kunskapsområde. Den nedersta nivån, Substitution/Ersättning, innebär egentligen ingen förändring för studentens lärande men kan innebära att arbete underlättas. Samma uppgifter utförs men med ny teknik. Lärandeprocessen eller undervisningskontexten förändras inte. Ett exempel kan vara att använda ordbehandlare eller att läsa en text på nätet. Nästa nivå, Augmentation/Förbättring, innebär att den teknik som användas fungerar som en möjlighet att förbättra/ effektivisera arbetet men fortfarande sker inte med nödvändighet en förbättring av lärandeprocessen. Exempelvis kan det innebära att texter kan mailas in eller att texter 5

7 med kommentarer kan flyttas till ett annat dokument. Fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring och uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats. Den tredje nivån, Modification/Förändring är den första nivån där tekniken innebär att uppgifter och lärprocesser kan utformas på ett nytt sätt. Tekniken används t.ex. för att skapa ett socialt lärande och studentens medvetenhet om sitt eget och andras lärande, hur de lär, förstår och tänker, fördjupas och utvecklas. Det kan t.ex. ske genom att samarbeta på gemensamma digitala samlingsplatser (diskussionsforum, sociala forum). Det kan vara allt från att dela anteckningar och utveckla gemensamma dokument men också att lära och diskutera det man läst. Lärandet blir en social aktivitet genom att erfarenheter och åsikter om det aktuella området bearbetas. Den högsta nivån, Redefinition/Omdefiniering, innebär att med teknikens hjälp utforma uppgifter och arbetssätt som utan tekniken skulle vara omöjliga att genomföra. Delaktigheten från studentens sida i utformning av arbetsuppgifter ökar vilket möjliggör ett ökat lärande. Gränsen mellan lärare och student suddas ut och studenten försätts i situationer att även vara lärare i det sociala lärandet. Det bör poängteras att det inte med nödvändighet är de översta nivåerna som är målet i alla lärandesituationer. Puenteduras tankar om digital utveckling diskuteras i relativt hög omfattning men då mer gällande övriga delar av hans teorier om interaktionen mellan människa och dator. Det finns därför ett värde i att se SAMR- modellen som en möjlig tankemodell för stöd i utveckling av pedagogiska digitala lärandestrategier. Lindblom, Alklind Taylor, Rambush och Svensson (2011) presenterar forskning om en grupp högskolelärares erfarenheter av behov och förutsättningar för pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högskolan. En snabb och omfattande utveckling av nätbaserad utbildning presenteras och några viktiga problemområden lyfts fram som viktiga att förhålla sig till i det pedagogiska utvecklingsarbetet; grundläggande digitala färdigheter, didaktisk IKT-kunskap och strategier för hur dessa två områden ska kunna användas för att säkerställa studentens lärande. Ytterligare ett viktigt område som inte görs synligt i samma omfattning 1 som de första tre är behovet att beakta etiska och moraliska aspekter på samhällets digitalisering, en form av reflekterad digital bildning, och vad det kan få för konsekvenser för lärandet och för undervisningen. Lindblom m.fl. (2011) presenterar även en modell bestående av fem beståndsdelar som de genom sin forskning konstaterat är grundläggande och som kan utgöra en ram för utvecklingen av pedagogisk digital kompetens. De fem delarna är -Gemensam pedagogisk grundsyn, -Teamwork, -Undervisningskultur, -Positiv inställning till teknik och -Administrativa, pedagogiska och tekniska stödresurser. Det finns en mängd områden i förhållande till dessa fem områden som kan behöva fördjupad kunskap. Ett problem som utgår både från den pedagogiska grundsynen, undervisningskulturen och inställningen till internet och digitala hjälpmedel för lärande är lärarens syn på internet som värdefull kunskapskälla. Det finns åsikter om att internet är ett problem för utbildningar och för studentens lärande, att all den kunskap av olika slag och värde som finns blir ett problem att förhålla sig till. Det som händer är att kunskapen flyttas från det tryckta ordet till de digitala källorna som kanske inte upplevs som lika säkra och valida. Thurén och Strachal (2014) menar att internet har många olika 1 Min åsikt som baserar sig på litteraturgenomgången. 6

8 funktioner varav en del inte är vare sig användbara eller önskvärda. Det innebär enligt dem ändå inte att vi kan låta bli att använda internet som en källa till kunskap. De skriver: En del kritiker påstår att internet är fördummande. I stället för att läsa noggrant surfar man runt och plockar lite information här och lite där utan att reflektera, sägs det. Svaret på den kritiken är: Skyll dig själv, Den som använde internet på ett dumt sätt blir kanske dummare men den som använder internet klokt har goda möjligheter att bli klokare (a.a sid 5) Internet som kunskapskälla ställer nya krav på den egna förmågan att vara litterär, att kunna hantera källor på ett konstruktivt sätt. Russel (2012) ställer frågan vad det egentligen innebär att vara litterär i Google- eran och diskuterar också vilka nya krav t.ex Google och internet ställer både på lärare, studenter och yrkesverksamma inom olika områden. Kritisk granskning och källkritik blir allt viktigare och sannolikt behöver större tyngd läggas på det genom utbildningen och studenter behöver få hjälp att utveckla delvis annorlunda källkritiska strategier än tidigare då nätet innehåller fler olika typer av information än vad kanske litteratur vanligtvis innehåller. Thurén och Strachal (2014) anger tre typer, fakta, förklaringar och åsikter, som de anser kräver delvis olika källkritiska strategier för granskning och värdering Motiv för användande av digitala hjälpmedel i sjuksköterskeutbildning. Det finns ett antal viktiga motiv för ett utökat användande av digitala lärandehjälpmedel i högskoleutbildning, varav några har nämnts tidigare t.ex. SFS:s rapport (2013) om högskolepedagogik och EU:s åtta nyckelkompetenser (Diaz 2012). Det finns också yrkesområden där det påtalas ett ökat behov t.ex. i lärarutbildning då lärare i grund- och gymnasieskola är viktiga aktörer i barn- och ungdomars utveckling av digital kompetens. När det gäller sjuksköterskeutbildning specifikt finns kravet på sjuksköterskan från Socialstyrelsen (2005)att fortsätta att utveckla sin kunskap genom hela sitt yrkesliv men även företeelser som begrepp som e-hälsa, informatik och den digitala patienten lägger krav på en pedagogisk, digital kompetens. Leksell och Lepp (2013) beskriver området informatik som en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser, områden som anses centrala för sjuksköterskans verksamhet idag och framförallt med tanke på framtidens krav både nationellt och internationellt. För att vara konkurrenskraftiga och kunna säkerställa morgondagens krav på god vård är det viktigt att utbildningen ger god kompetens i informationsteknik och hur sådan teknik bör utformas och användas med tanke på patientsäkerhet och effektivitet. Informatik är det vetenskapliga område som studerar just informationsteknik och dess uppbyggnad. Kopplingar görs även till IKT d.v.s. informations- och kommunikationsteknik. De system som behöver utvecklas framöver behöver designas på ett sådant sätt att de blir användbara och tillgängliga för användare, såväl vårdgivare som vårdtagare. För att de ska bli ändamålsenliga och patientsäkra menar Leksell och Lepp att sjuksköterskor framöver kommer att behöva inte bara använda utan även vara med och utveckla teknikanvändande. För det behövs kunskap grundläggas redan under utbildningen. 7

9 Informatik behöver också kopplas till ehälsa, ett begrepp som utgår från WHO.s definition av hälsa men där tillägget av e avser att tydliggöra ett användandet av IKT kan bidra till att uppnår god, säker och jämlik hälsa i samhället. (Leksell& Lepp 2013, Svensk Sjuksköterskeförening 2012) Stor del av vårdmöten kommer framöver att ske digitalt. Utbildningen behöver vara med i den utvecklingen för studenternas skull, för att studenten inte ska behöva lämna utbildningen med en svart fläck på sin utbildningskarta. Redan nu utvecklas fortlöpande olika digitala hjälpmedel, vårdtagare har kontakt med sin sjuksköterska via , skype etc. Begreppet den digitala patienten används t.ex. av Birkler och Dahl (2014) i deras beskrivning av hur informationstekniken på olika sätt kan användas i möten mellan vården och vårdtagaren. De uttrycker också en annan aspekt, att det digitaliserade informationsflödet medför att patientens vård får digitala spår, vilket de som arbetar i vården måste ha ett förhållningssätt till Ytterligare en faktor är individens eget fortsatta lärande även efter utbildningstiden. Det finns åtskilliga källor, t.ex. Archee (2012) som diskuterar nödvändigheten och vikten av att förhålla sig medvetet till olika informationskanaler och sociala medier och för att tydliggöra sin eget lärandenätverk. Begrepp som Personal Learning Environment 2 (PLE) och Personal Learning Network (PLN) återkommer ofta i litteratur om lärande idag, både utan men huvudsakligen med influens av nätbaserade verktyg för lärande. En PLE är egentligen inget nytt, nätverk för lärande i samverkan med andra har existerat länge. Det som kan ses som nytt är PLE i förhållande till utvecklingen av teknik och nätet som hjälpmedel för lärande. Ett personligt nätverk kan användas och utvecklas för olika behov, som att skapa individuella och gemensamma lärmiljöer, samskapa kunskap, lagra och dela material m.m. Vilka funktioner som används är individuellt och beroende på individens behov, kunskaper och inte minst inställning till lärande och var och hur lärande sker. Nyttan med en PLE diskuteras t.ex. av Dabbagh och Kitsantas(2012) som beskriver kopplingen mellan PLE, sociala media och självstyrt lärande som en möjlighet för att sudda ut gränserna mellan formellt och informellt lärande. Exempel på funktioner i en PLE (creative commons) 2 På svenska personligt lärandenätverk. 8

10 5.2 Strukturerade samtal Här presenteras en sammanställning av de samtal som genomförts i olika konstellationer med lärare. Strukturen vid samtalen bestod av fyra huvudområden De strukturerade samtalen har berört: Vilka hjälpmedel som används i dagsläget. Pedagogiska vinster med det aktuella användandet Svårigheter med användande av aktuella hjälpmedel Önskemål om stöd och hjälp för utveckling av användandet. Det som framkommit under samtalen är grupperat i förhållande till de olika hjälpmedel som samtalet rörde sig och presenteras i löpande text med de tre första frågeområdena för sig och det sista, med förslag och önskemål för sig Blackboard: användande samt pedagogiska vinster och svårigheter. Blackboard beskrivs av i princip samtliga lärare som lämnat synpunkter som det vanligaste digitala lärhjälpmedlet idag. Ett antal lärare har först svårt att se det som ett digitalt hjälpmedel utan nämner det istället som en kursplats, utan att se det som ett digitalt hjälpmedel. Det kan tyda på en oklar uppfattning om gränser mellan olika hjälpmedel. Kursplatserna används i dagsläget ojämnt mellan kurser. Anledningar till det som anges är brister i tid, kunskap och intresse. Det är svårt i vissa fall att se nyttan med en kursplats i Blackboard. Det uttrycks också att det fungerar bra för att lägga ut material m.m. men att övriga möjligheter är svåra att se. Andra uttrycker motsatsen, att det visserligen används för att sprida material men att det inte är det som är huvudsaken utan det viktiga är att Bb kan användas som ett kommunikationsverktyg både mellan lärare och student och mellan studenter. Ett ofta återkommande uttryck är att det är krångligt att använda Bb när man inte gör det hela tiden, att man inte kan se möjligheter när man inte är van och att det tar för lång tid, tid som man inte har, att försöka fundera ut hur man ska göra. Det framkommer också synpunkter på svårigheter att hantera diskussionsforumet. Dels är det svårt som lärare att veta när och hur mycket man ska gå in i diskussionerna, det finns en oro att stoppa diskussionerna men också en oro att vara för osynlig. Ett annat problem är att det är svårt att hitta tid och en bra arbetsrutin för hur forumet ska skötas. De lärare som har mer erfarenhet och t.ex. har arbetat i distanskurser har en annan beredskap och har utvecklar strategier för när och hur de ska vara aktiva och har också uppfattningen att de behöver avsätta tid för dessa möten med studenterna på samma sätt som man gör för undervisning i vanliga kurser. Skrivarbete kan via Bb tränas och styras på annat sätt än idag. Försök har gjorts med wikis för gemensamt skrivande med blandat resultat. Vissa lärare uttrycker det som ett bra hjälpmedel, andra har sett mer problem med det och känner att de är tveksamma innan funktionen är mer genomdiskuterad. Ytterligare ett problem som lyfts är att det är svårt med stöd och support. Flertalet lärare uttrycker att när det krånglar och man kontaktar helpdesk så verkar det vara bristande kunskap om Bb även där, det tar lång tid innan man får svar, man blir hänvisad vidare m.m. Andra kontakter som har tagit 9

11 är med personal på PIL. Där har man fått mer hjälp med det uttrycks också en osäkerhet vem man ska kontakta och när och man har uppfattningen att de som arbetar på PIL som man ev. skapar kontakt med efter ett tag är utbytta mot nya personer. Sammantaget uppfattas det som att det stöd man eventuellt kan få hittar man hos varandra i, eller mellan, lärargruppen i den utsträckning kunskap finns. Det finns hos många en uttalad nyfikenhet och vilja att utveckla användandet men ofta faller det på tids- och kunskapsbrist Blackboard: Utvecklingsbehov och möjligheter Vid samtal framkommer många förslag på utvecklingsmöjligheter både när det gäller hur Bb skulle kunna vara ett hjälpmedel som sparar tid, hur lärandet skulle kunna påverkas positivt och hur mer kontaktytor kan skapas mellan lärare och studenter men också mellan lärare via Bb. Förslag framkommer om att diskussionsforum skulle användas i högre grad för att skapa möjligheter till diskussioner även utanför den klassrumsbundna tiden. Detta skulle kunna användas som förarbete eller som uppföljning av t.ex en föreläsning. Arbetsformer som löper över tid och över kurser/ år diskuteras t.ex. en portfoliofunktion. Denna skulle kunna användas för att utveckla studentens förmåga i, och insikt om, att skriva vetenskapligt. Flera lärare/ grupper uttycker att man vet att andra kurser också arbetar med det området men eftersom det inte finns några självklara beröringspunkter mellan kurser och lärarlag är det svårt att se utvecklingen och att skapa en tydlig stegringsföljd i uppgifter m.m. Många lärare ser behovet av kontinuitet och möjligheten att bedöma/utvärdera utvecklingen hos studenten. En del lärare ser Bb som en möjlighet och vid erfarenhetsutbyte vid samtalen växer fler möjligheter fram. Det finns ett behov hos de flesta lärare, om än uttryckt i varierande grad, att känna att det finns ett stöd för det pedagogiska arbetet och strategier för utveckling på akademin, och på MDH, som helhet. Det uttrycks t.ex. i samtalen att de workshops m.m. som finns via PIL (numera Cesam) är bra och värdefulla men att de inte leder till någon direkt utveckling om man inte kan använda kunskapen man fått direkt efteråt i en mer påtaglig omfattning. Det väcker frustration när kunskapen ev. ska användas någon/några månader efteråt och då vet man att det ska gå att göra men man har glömt hur. Det leder lätt till att förändringar som diskuterats och varit på gång prioriteras bort i den allmänna arbetsbördan Adobe Connect/Skype/nätbaserade möten för lärande: användande samt pedagogiska vinster och svårigheter När det gällde möten med Adobe Connect eller motsvarande användes det i mindre omfattning förutom i nätbaserade kurser/distanskurser. Den huvudsakliga användningen i de nätbaserade kurserna är kursstarter/ information, frågestunder, undervisande möten, genomgångar och till viss del föreläsningar. Oftast skedde möten från den egna datorn men även de konferensrum där videokonferensutrusning finns används till viss del. Seminariefunktionen har utvecklats påtagligt i de nätbaserade kurserna på flera sätt. Dels handlar det om att skapa förutsättningar för att samla flera grupper på en gång för att fler studenter ska 10

12 mötas och diskutera olika exempel, perspektiv m.m. Där har användandet över tid utvecklats med olika strategier för att erhålla aktivitet från samtliga studenter med samtidig hantering av ljusproblematik när för många är inkopplade på en gång. Alternativ med användande av chatt parallellt med tal, struktur på vem som talar när osv har medfört att det nu fungerar bra att ha examinerande seminarier med 2-3 grupper(upp till ca aktiva personer) samtidigt. Ofta spelas också seminarier in som en säkerhetsfråga ur bedömningssynpunkt när det gäller aktivitet och innehåll/substans i förhållande till litteratur. I vissa fall har föreläsningar ersatts av inspelade samtal om något tema/ område mellan lärare. Flera olika verktyg har också använts t.ex. smågrupper/bikupor som automatiskt fördelas i olika virtuella rum, snabbundersökningar (polls) om olika frågor, delande av dokument, chathistoria exporteras som underlag för bedömning m.m. Inspelade uppföljningar och återkopplingar från lärare till grupper har spelats in och lagts ut till grupper istället för skriftlig dokumentation. Användandet av AC för seminarier på webbaserade kurser har också medfört att samma teknik ibland används även i icke nätbaserade kurser men där studenter är utspridda geografiskt. Det finns ett intresse för att använda funktionen men en allmän uppfattning bland de tillfrågade är att tekniken ofta krånglar och att man då kan för lite för att reda ut det. Det kan handla om rena uppkopplingsproblem men också om krånglande ljud m.m. En förklaring till det kan vara att det har hänt vid upprepade tillfällen att sladdar dragits ur, inställningar har ändrats osv och att detta inte har återställts till ursprunget när man lämnat rummet och att efterföljande grupper har drabbats. Det finns också en osäkerhet inför grundläggande funktioner som olika deltagarnivåer och vad dessa får för konsekvenser, skapade och inställning av rum etc Utvecklingsmöjligheter Bland lärare som arbetar i nätbaserade kurser fanns en inriktning på att utveckla användandet med utgångspunkt från de möten som krävs för studenternas lärande. Bland lärare som inte arbetar med nätbaserade kurser är det svårare att få fram förslag till utveckling. Gemensamt är att man efterfrågar mer instruktionsfilmer och skriftlig information om inställningar, uppkoppling m.m. eftersom det blir som att starta på nytt varje gång om inte verktyget används med viss frekvens iphones och surfplattor; användande samt pedagogiska vinster och svårigheter I dagsläget verkar det som att smart phones och surfplattor används i liten utsträckning i undervisningen, i alla fall som uttalad strategi av läraren. Det verkar ha flera anledningar med utgångspunkt från samtalen. Det kan röra sig om att tillgången är ojämn för lärare. Antingen har man inte själv smart phone eller surfplatta eller också har men det men privat och anser inte att det är något man vill använda i undervisningen. Visst användande har provats genom t.ex. användande av Mentimeter, en programvara där man kan lägga frågor och uppföljningar som studenterna kan nå via mobiler och surfplattor för att öka aktiviteter i rummet. Det finns också möjlighet att skapa bikupor och istället för muntlig respons så får alla skriva sina svar och de publiceras samtidigt vilket kan vara ett sätt att effektivisera 11

13 redovisningar och undvika att de sista grupperna redan har hört andra säga det man själva har som svar. Det finns också en tendens att anse att telefoner är ett problem, att de splittrar uppmärksamheten för studenterna. Det finns tankar, om än ej många, om att telefoner ska vara avstängda i klassrummen medan andra lärare anser att mobila verktyg kan vara bra hjälpmedel om de används så att studenterna får ta fram fakta under tiden de är i klassrummet. Tankar framförs också om att man inte kan förutsätta att studenter har smart phones och därför är det inte rätt att använda dem i undervisningen eftersom det kan skapas grupperingar baserat på tillgång eller brist på hjälpmedel Övrigt Smartboards används i mycket liten omfattning sannolikt pga. av brist på kunskap om hur de ska och kan användas. Detta trots att PIL/IKT under senare år haft ett antal work shops om användandet. Det finns en risk att detta hjälpmedel ses som ett alternativ till en whyte board och att övriga funktioner inte uppmärksammas. En anledning är säkerligen också problem med tillgång på träningsmöjligheter. Video används i varierande omfattning. Det kan vara video som läraren själv spelat in men det kan också vara filmer som t.ex. finns publicerade på youtube eller andra kanaler. Telebildutrustning används i begränsad omfattning och huvudsakligen när man har de studenter man ska möta samlade på en och samma ort på avstånd från campus. Till viss del används det fortfarande för vissa föreläsningar mellan orter. Streamade föreläsningar används men verkar inte ha fått det genomslag som det för några år sedan diskuterades. I dagsläget låter det som att det är i vissa utbildningar det används mer än i andra t.ex påbyggnadsutbildningar som ges i samarbete med andra högskolor. Även andra exempel finns. Teknik är inget för oss--- vi är pedagoger är en åsikt som uttrycks på lite olika sätt. Det verkar i vissa sammanhang finnas en misstänksamhet mot teknik som hjälpmedel för lärandet. Det finns en rädsla att tekniken tar överhanden, att den förstör för pedagogiken och att tekniken blir viktigare än det stoff studenten ska lära sig. Men det finns också i många fall en mycket balanserad och god tanke om hur tekniken kan vara ett hjälpmedel för ett utvecklat lärande och hur studenten kan delta med en högre grad av aktivitet just tack vare nätbaserade hjälpmedel. Sammanfattningsvis kan bristerna och problemen relateras till: -Brist på tid för att utveckla lärandestrategier med hjälp av IKT -Brist på kunskap för att utveckla lärandestrategier med hjälp av IKT -Brist på förståelse och motivation för att utveckla med hjälp av IKT -Brist på stöd och övergripande strategier för att utveckla pedagogiken med hjälp av IKT 12

14 6. DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING Min diskussion av litteratur och samtal utgår från den tidigare presenterade modellen (Lindblom m.fl (2011) då denna modell är konkret nog att kunna användas som struktur både i en större organisation och i en lärargrupp för en målinriktad utveckling. Det som också är intressant- och viktigt- är att dessa fem beståndsdelar inte är strikt kopplade till IKT utan kan gälla som tankemodell för pedgogisk utveckling mer generellt. Författarna menar även att pedagogik, IKT och praxis är nära förknippade och samverkar. Modellen behöver ses som en helhet och nivåerna går in i och påverkar varandra. Jag har försökt att tydliggöra olika ansvarsområden i modellen genom att ändra på ordningsföljen och gå från det mer övergripande mot de mer personliga nivåerna 6.1 Administrativa, pedagogiska och tekniska stödresurser Min uppfattning efter samtalen är att det på akademin finns en hög grad av intresse och fokus på pedagogisk utveckling. Det finns också många exempel på mycket konstruktiv utveckling som kommer studenterna tillgodo i hög grad. Det som ger ett problem är att detta förekommer på en mer individuell och personlig bas än som ett målmedvetet och långsiktigt arbete som genomsyrar hela akademin. Det innebär också att det inte dras nytta av utveckling som sker i olika program över programgränserna i den utsträckning som skulle vara möjligt.. Vi saknar så att säga en tvärprofessionell pedagogisk kompetensutveckling. Det finns ett antal relativt enkla åtgärder som skulle kunna tydliggöra den pedagogiska utvecklingen och sannolikt skapa en gemensam utveckling i högre grad. I dessa åtgärdet fyller användandet av IKT en viktig funktion vilket i sig skulle kunna medföra att medvetenheten och intresset för användandet av IKT i undervisningen skulle kunna öka Visioner, mål och strategier för pedagogisk utveckling. Det behövs en strategisk utveckling av lärares pedagogiska kompetens. Visioner och strategier för den pedagogiska utvecklingen behöver vara tydliga i styrdokument och målbeskrivningar. På samma sätt som det finns strategiska och taktiska handlingsplaner för IKT i samband med högskolans kommunikation behöver det finnas handlingsplaner och visioner för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Detta är något som i dagsläget saknas på många högskolor vilket också t.ex. påpekas av Sveriges Förenade Studenkårer (2013). Om inte sådana visioner finns på central nivå blir det ett naturligt steg att det inte heller prioriteras på tex akademinivå. Detta får lätt till följd att det pedagogiska utvecklingsarbetet tappar fart och att möjligheter som en gemensam vision kan ge tappas bort. Det behöver därför skapas visioner och mål för den pedagogiska utvecklingen där IKT behöver finnas med som en naturlig del. Det är möjligt att detta arbete kommer att intensifieras på central nivå med omorganisationen av PIL/IKT- verkstan och anställningen av en IKT- strateg som skett under året. Oavsett det behöver diskussionen tydliggöras på akademinivå Tydliggörande av kompetensutvecklingstid. I dagsläget är det svårt att hitta någon form av grund för hur den individuella lärarens kompetensutvecklingstid kommer vare sig individen, lärargruppen eller akademin till godo. De resurser som läggs för kompetensutvecklingstid skulle kunna användas och synliggöras på ett påtagligt bättre sätt men fortfarande styras av den enskilda läraren på samma sätt som idag. 13

15 Ett sätt att stödja utvecklingen på akademinivå skulle kunna vara att målinriktat arbeta med diskussioner och stöd för att tydliggöra den individuella lärarens egen Personal Learning Environment- PLE 3. Genom att som lärare fundera över hur man själv lär, vilka hjälpmedel man använder sig av, vilka hjälpmedel man skulle vilja lära mer om osv, så kan den individuella läraren göra sin egen plan för sin pedagogiska utveckling som också kan ligga till grund för val av kompetensutveckling. Det skulle också föra med sig att varje lärare hade insikt om det arbete studenten kan behöva utföra för att bli medveten om sin PLE e-mötesplatser. Målinriktat användande av webbaserade hjälpmedel för samarbete inom och mellan grupper kan vara ett effektivt hjälpmedel. Detta kan t.ex skapas genom så kallade organisationsplatser i Blackboard där olika grupper kan få plattform för en lärgemenskap. En gemensam elektronisk mötesplats fyller samma funktion för lärare som för studenter, möten kan ske omkring olika frågor och problem oberoende av tid och rum. Genom att skapa sådana mötesplatser baserat på reella behov i och mellan grupper skapas också möjligheten att diskutera pedagogiska problem, dela med sig pedagogiska idéer, lämna rapporter från konferenser m.m. som kan komma fler än de närmaste tillgodo. Nu sitter istället var och en på sin kammare och riskerar att uppfinna hjulet på nytt om jag får hårdra det. Det finns ytterligare en vinst med en sådan mötesplats och det är att lärare ges möjlighet att i förväg testa olika verktyg så att de kan känna sig säkrare när verktygen sedan ska användas i undervisningen. Det förebygger också problem som kan uppstå om verktyg används på fel sätt. Den tredje vinsten skulle kunna vara att mötesplatser kan skapas där både forskning och undervisning om ett område kan diskuteras. Det skulle kunna innebära att gränserna mellan forskning och utbildning kan bli lösare och fler kontaktvägar kan skapas vilket kan komma både forsningen och utbildningen till godo Utbildning i pedagogisk digital kompetens. Utbildning i form av kurser och workshops är självfallet en naturlig del av utvecklingen. Det som framkom under samtalet var dock att det är svårt med nyttan med sådana utbildningstillfällen såvida de inte kommer i en situation där man som lärare har direkt nytta av verktyget/tekniken etc. Det formella lärandet via sådana kurser behöver sättas i relation till det informella lärande som sker genom det dagliga arbetet. Slutsatsen blir att workshops och utbildningar behöver vara mer utgående från individen/ arbetsgruppens aktuella situation och sannolikt styras bl.a av det mål läraren själv har för sin pedagogiska utveckling i förhållande till IKT. Sannolikt behöver det initiala stödet finnas på närmare håll än som en central funktion då det kan vara svårt att vända sig dit med frågor och behov som man kanske inte ens kan sätta ord på själv. Hur efterfrågar man något man själv inte ens vet hur det ser ut. Jag har under de senaste åren haft en funktion i min arbetsplan där jag har gett stöd åt lärare i distansprogrammet, svarat på frågor, gett förslag, funnits med när man provat teknik m.m. Den hjälpen har efterfrågats även av lärare utanför distansprogramet. Jag har förstått att fler lärare som 3 Se sid 8. Givande läsning kan vara t.ex Archee (2012), Educause (2009) och Häkkinen och Hämäläinen (2012) 14

16 har lite mer erfarenhet av IKT har fått fungera som stöd. Det är på många sätt bra men belastar också lärare med arbete som egentligen inte ingår i deras arbetsplan. Stödet blir också beroende av om man känner någon med kompetens eller inte. Sannolikt skulle utvecklingen av IKT- användande öka om det fanns en tydligare organisation för detta även på akademin Nätbibliotek med utbildningslänkar. I dagsläget utvecklas olika strategier i olika lärargrupper. Andra strategier utvecklas samtidigt i flera lärargrupper utan att det finns kännedom om det och att man kan dra nytta av varandras erfarenheter. Även här fyller de tidigare omnämnde organisationsplatserna en funktion. Men det skulle också behövas en form av nätbibliotek för erfarenheter, korta beskrivningar av hur man löst problem, gått tillväga, utvecklat teknikanvändningen m.m. Det skulle kunna vara en form ab onlinefrågebank eller lärbibliotek med exempel på hur man löst det hos oss och hos andra. Det skulle också kunna vara en gemensam ämnesindelad länksamling där länkar till utbildningsmaterial som får användas allmänt, s.k creative commons, kunde sparas Pedagogiska projekt med stöd och samverkan. Den satsning som gjorts på pedagogiska projekt på HVV är föredömlig och förhoppningsvis något som kan få fortsätta. Det som skulle kunna leda till en utveckling är att de olika projekten samordnas på något sätt, t.ex via fokusgrupper, forskningsgrupper e dyl. Genom att det i projekten också låg en förutsättning att projekten ska diskuteras fortlöpande så skulle sannolikt arbetsprocessen både lyftas genom gemensamma reflektioner och perspektivbyten. Det skulle också kunna leda till en mer målinriktad diskussion om publicering av projekten. 6.2 Gemensam pedagogisk grundsyn och undervisningskultur HVV har en historia där den pedagogiska tanken har varit mycket diskuterad och där det tidigare fanns en beskrivning av den pedagogiska grundsynen. En annan förutsättning var också att i princip alla hade vårdlärarutbildning eller annan pedagogisk utbildning. I dagsläget är detta förändrat då påtagligt många fler personer är involverade i utbildningarna som ges. Det har inte heller varit en självklar förutsättning att man haft någon pedagogisk utbildning med sig när man anställts. Idag ställs kravet på minst 15 hp högskolepedagogik vilket är ett steg i rätt riktning. Detta innebär att förutsättningarna för att ha en gemensak pedagogisk grundsyn som kan visa sig i en enhetlig undervisningskultur är mindre goda. Det är t.ex. ingen självklarhet att reflektera över sin egen pedagogiska roll och hur den ger sig uttryck om det egna huvudintresset är forskning, oavsett att man arbetar i undervisningen. Utvecklandet mot en gemensam pedagogisk grundsyn och undervisningskultur kräver ett långsiktigt arbete där mål och delmål behöver formuleras för att utvecklingen ska synas. Detta kan t.ex. ske individuellt via PLE och planer för kompetensutveckling men också i lärargrupper och på avdelningsnivå. 15

17 6.2.1 Det pedagogiska perspektivet - studentens lärande. Det pedagogiska perspektivet är en viktig utgångspunkt. I den vårdpedagogiska gruppen har vi under en längre tid haft lärandet som fokus. Detta har t.ex. visat sig genom att diskussioner om uppgifter, examinationer, kriterier m.m. har satts i förhållande till studentens lärande istället i förhållande till lärandemålen. Inte sällan har vi ändå hamnat i diskussioner som utgår från vad lärarna tycker. Det finns en risk att de egna käpphästarna får styra. Det kunde finnas ett värde i att någon gång under läsåret att som grupp, eller individuellt, sätta tydliga ord på hur det egna arbetet är relaterat till studentens lärande. I det arbetet kan t.ex. en gemensam organisationsplats fylla en funktion eftersom en sådan diskussions skulle kunna föras nätbaserat men med krav på att alla ska delta. Det är också ett sätt att själv vara medverkande i samma sorts diskussioner som vi sätter studenterna i Att lära för framtiden I aktuell litteratur om lärande återkommer behovet av att skapa lärsituationer och mönster som bidrar till studentens utveckling av sitt lärande för framtiden. Det är något som ofta lyfts i diskussioner mellan lärare och som kom upp i samtalen. Men hur gör vi det då? Är föreläsningar ett sätt att lära studenten att lära för framiden? Är kurslitteratur ett sätt att lära studenten att lära för framtiden? Eller kan det vara en fråga om lärarens trygghet. Det finns en svår situation för läraren i balansen mellan det traditionella och det mer otraditionella. Helt klar är att studenten behöver ha nya kunskaper idag för att kunna hantera den mängd fakta och information som finns att tillgå elektroniskt. Lärare behöver förhålla sig till lärande via nätet med hjälp av wikipedia, google m.m. Man kan välja att se t.ex. wikipedia som ett problem i förhållande till gårdagens tryckta och faktagranskade lexikon och encyklopedier. Men faktum är att informationsflödet nu och framöver inte kommer att se ut så och det behöver man förhålla sig till. Det betyder t.ex. att kunskaper om och kompetens i att söka och värdera källor behöver bli mer naturliga och tydliga delar i alla kurser och inte bara som enstaka inslag där studenten sedan lämnas i sin utveckling. Det finns en paradox i att säga att det finns nyare och aktuellare kunskaper på nätet och att samtidigt ha fastställda läroböcker. Den paradoxen behöver diskuteras och sättas ord på så att lärare har tydliga argument och kan göra medvetna val för när och hur de ska stimulera studenterna till att söka själva. Det behöver tydligare utvecklas en grundsyn som bidrar till att utveckla studentens lärkompetens med inriktning på framtiden. Kanske är det viktigaste redskapet i den utvecklingen lärarnas egna reflektioner som de får lyfta och diskutera med varandra i och mellan lärargrupper. Sannolikt så kommer mobila hjälpmedel att vara viktiga för lärandet framöver. Redan nu räknar man med att den absoluta majoriteten av våra studenter har tillgång till mobila lärhjälpmedel i form av smartphones och surfplattor. Det är något lärare behöver fundera över på olika sätt. Jag hör emellanåt uttryck som att telefoner stör och att de borde förbjudas i klassrummen. Frågan är kanske hellre hur vi kan använda dem för att öka studentaktiviteten och skapa nya möjligheter till interaktion i situationen. Under samtalen gavs exempel på hur man hade provat att använda mobila 16

18 funktioner som t.ex. Mentimeter 4 som ett sätt att få studenterna att vara delaktiga på olika sätt. Sannolikt kan det utvecklas ändå mer så att ett undervisningstillfälle kan byggas upp genom sökande på nätet och värdering och diskussion om det man hittar i stället för en strukturerad föreläsning. Men det kräver mod av läraren eftersom man kan veta vad målet är men man kan inte vara säker i förväg på hur vägen dit kommer att se ut. Ett sätt att skapa en grund för studenternas lärande, både under utbildningstiden och i yrkeslivet är att på ett konkret sätt hjälpa studenterna att tydliggöra sina egna mönster och hjälpmedel för lärande. Detta kan t.ex. ske genom att redan i början av utbildningen låta studenterna tydliggöra sina egna lärandemönster och hur de ser på, och använder, kunskaper från nätet, sociala medier m.m. Om detta därefter följs upp på ett medvetet sätt under utbildningstiden kan det bidra till att studenterna när de lämnar utbildningen har en bild klar för sig hur de ska kunna hitta och forma möjligheter till fortsatt lärande i yrkeslivet Hur kan tekniska/mobila hjälpmedel överbrygga avstånd mellan utbildningens olika delar. En återkommande fråga som bl.a. tas upp av Leksell och Lepp (2013) är hur studenter ska kunna arbeta med kunskapsutveckling på olika sätt i spänningsfältet mellan teori och praktik. Det finns många exempel på hur den klyftan skulle kunna överbryggas om inte helt 5 så i alla fall på ett konstruktivt sätt. Genom användande av nätbaserade hjälpmedel eller mobila molnbaserade lärhjälpmedel så kan avståndet mellan teori och praktik överbryggas. Det finns stora möjligheter till korta reflektionsmöten med studenterna via mobiler och surfplattor när de är i sin VFU. Det finns också möjlighet att använda sig av ljudinspelningar som korta dagboksnoteringar istället för att studenten ska skriva i efterhand, vilket har visat sig vara svårt att få att fungera bra. Studenterna kan ha egna bloggar och wikis som de arbetar med tillsammans oberoende av tid och rum. De kan också utveckla kontaktnätverk både nationellt och internationellt via sociala medier och forum. 6.3 Teamwork För att utveckla en pedagogik som tar vara på de IKT- verktyg för lärande som finns att tillgå och även hittar nya vägar på nätet krävs samarbete. Det går inte att förändra själv. Det behövs utveckling inom lärargrupper men även mellan grupper, program, akademier m.m. Även här spelar samarbetsytor in i form av mötesplatser och nätverk där diskussioner kan föras. Diskussionen inom det egna arbetslaget förekommer redan nu i hög grad av vad som kunde utläsas av samtalen. Men utvecklingen är även beroende av samarbete med de som inte arbetar nära mig i det dagliga arbetet. Om man ska definiera team som tvärprofessionella grupper så kan ett förslag vara att skapa grupper som löper över t.ex. år 1, år 2 osv. beroende vilket program som planeras för. I det teamet ingår representanter från årets olika ämnen som då ses som de skilda professionerna och som kan ingå i arbetet med delvis skilda perspektiv. Det skulle kunna skapa ett lärandeklimat där 4 En nätbaserad funktion att kunna ställa frågor där studenterna kan koppla in sig och svara under t.ex en föreläsning. 5 Vilket kanske inte ens är önskvärt, spänningsfält är ju också sådant som får energi att uppstå och som skapar aktivitet av olika slag. 17

19 det informella lärandet i det dagliga arbetet kan användas på ett konstruktivt sätt både för lärare och för studenten. Det finns en nytta i att lyfta det informella lärandet och göra det mer synligt med tanke på att även studenterna framöver kommer att ha sin tyngdpunkt i det informella lärandet i team/grupper. Häkkinen och Hämäläinen (2011) tar upp vikten av att både ha personliga mijöer för lärande men att också ha möjlighet till vidare grupperingar där det egna lärandet kan utvecklas. 6.4 Positiv inställning till teknik Det finns i dagsläget en blandad uppfattning om nyttan av tekniken som hjälpmedel för lärandet. En hel del positiva synpunkter framkommer och man ser möjligheter med användande av teknik som hjälpmedel för lärande. Men det framkommer i samtalen också ofta synpunkter på att tekniken inte får ta överhand över pedagogiken. Det sägs att tekniken är bra för distanskurser och liknande men det finns en osäkerhet över vad den kan fylla för funktion i en vanlig undervisningssituation. Slutligen finns det också en osäkerhet för hur tekniken ska användas vilket blir ett hinder Distansutbildning, nätbaserad utbildning och vanlig utbildning- eller flexibla lärandeformer? Ett steg på vägen för att se tekniken som ett hjälpmedel är att sluta göra åtskillnad på olika former av utbildning när man diskuterar pedagogisk utveckling. Som Hrastinski (2009) uttrycker det så är en bättre väg att diskutera flexibla former för lärande, istället för att diskutera teknik, föreläsningar m.m. så handlar det om att utveckla pedagogiken med och utan hjälp av nätbaserade hjälpmedel. Det är också en fråga om tillgång och efterfrågan på tekniska hjälpmedel för lärande. Det finns uppgifter om att ca 90 % har tillgång till mobila hjälpmedel som telefoner och surfplattor och detta är en resurs i planering av arbetsuppgifter och lärsituationer. Däremot behövs en fortsatt medvetenhet om att lärsituationer behöver formas som ger möjlighet att använda smart phones m.m. men att det inte kan vara en självklarhet eller ett krav. Hernwall (2014) tar upp frågan om tillgång som ett av tre kritiska perspektiv på den digitala utvecklingen Att få utveckla sin PLE i den takt man själv väljer Att annat steg för att utveckla en mer positiv, och kanske realistisk, inställning till tekniken är att få ta det steg för steg på det sätt man själv känner är möjligt. Det framkom under samtalen att den snabba utvecklingen var överväldigande och att man inte visste var man skulle börja och sluta. Att man kände att man hade krav på sig att använda tekniken både från kollegor och från studenter och att dessa krav blev otydliga och svåra att hantera. En strategi i det sammanhanget kan vara att man själv väljer, och kanske tillsammans med de som ingå i ens närmaste läromgivning/ arbetsgrupp e dyl., vilka steg man vill ta i sin utveckling och hur. PÅ det sättet kan man välja någon form av teknik och fokusera på den under en period, termin, läsår e dyl och veta att man inte då har krav på sig att börja använda något annat om man inte ser att man själv vill det. Men man har också kravet på sig via sin PLE som är en del av kompetensutvecklingsplanen enligt tidigare beskrivning att kunna återkoppla till hur utvecklingen 18

20 gått. Ett argument mot detta kan vara att det går fortare om man tar större och gemensammare steg och det är riktigt men det innebär inte att det med automatik leder till en positiv inställning till fortsatt användande. Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har jag samtalat och stöttat kollegor i att prova nya verktyg t.ex. i Blackboard eller andra hjälpmedel. Ofta har jag då sett en osäkerhet inför allt man hört talar om men inte kan. Att i det läger få rätten att välja något och att medvetet välja bort annat för stunden har jag upplevt som en viktig del av viljan att utveckla sim förmåga att använda tekniska hjälpmedel. Jag har också ofta upplevt at det lett till att samma personer kommit tillbaka lite senare och varit nöjda med sitt försök och vad det ledde till och nu vill ta nya steg, prova nya verktyg eller prova det de redan använt men på ett annat sätt som vi kanske har berört vid den tidigare träffen. Min uppfattning är att de viktigaste för att skapa en positiv inställning till tekniken är stöd, trygghet och nyfikenhet. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns mycket att göra inom detta område. Jag är övertygad om är att ett krafttag vad gäller pedagogisk utveckling behövs. Inte minst påtalas det av studenterna själva på olika sätt, både lokalt och centralt via studentorganisationer. En del av den utvecklingen borde med självklarhet basera sig på att utveckla användandet av digitala verktyg och sociala medier på olika sätt. Vi behöver ge en utbildning som är anpassad för att möta dagens och morgondagens krav och därmed ta vara på de förutsättningar som digitala hjälpmedel, sociala medier och nätbaserad information och kunskap ger. Användandet av nätet och nätbaserade hjälpmedel för lärande kan i många delar förändra hela tänkandet kring internationalisering. Internationell och kulturell kunskap kan komma många fler studenter till godo än bara det som kan resa ivåg och de som reser iväg kan ha kontakt med övriga kurskamrater för att dela erfarenheter och reflektioner. 19

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

IKT i AUO. Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman. På initiativ av LUR1

IKT i AUO. Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman. På initiativ av LUR1 IKT i AUO Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman På initiativ av LUR1 Handlingsplanens konsekvenser på integrering av IT i allmänt utbildningsområde i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Prioriterad

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Antal svar: 14 av 24 Kursledarens kommentar med förslag till förbättring 58% av kursens deltagare har besvarat kursvärderingen,

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV

Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV 2013-02-21 1 (5) Tillväxtverket Ärendeid: 00164872 Diarienummer: 2011004691 Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV l. l Fokus: Pedagogisk utveckling i fokus I verksamhetsberättelsen 2013

Läs mer

Slutrapport Futurelearn-projektet Den digitala läraren (Institutionen för språkdidaktik)

Slutrapport Futurelearn-projektet Den digitala läraren (Institutionen för språkdidaktik) Slutrapport Futurelearn-projektet Den digitala läraren (Institutionen för språkdidaktik) Mål med projektet Det övergripande målet med projektet var att utifrån redan befintliga digitala kompetenser hos

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (8) 2011-11-07 HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 Barn kommer tidigt i kontakt med IT och det är

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas Sammanställning av diskussioner om forskningsbas HVV dagarna Sånga Säby augusti 2012 En process: Ämnesinnehåll Didaktik Student som kritiskt konsumerar forskning och tillämpar forskningsresultat.. VAD

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Förord... 3 2. Ansvar... 3 3. Det flexibla lärandet vid Mittuniversitetet Studentens lärande i en flexibel miljö...

Läs mer

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu.

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. 2015-06-24 Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. Välkomna till UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016 IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016 BAKGRUND OCH NULÄGE Vartoftaenheten arbetar för att integrera och naturalisera användningen av IKT i skolan och att hitta sätt att fortsätta arbeta framåt med

Läs mer

VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!!

VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!! VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!! Varför? Vi vill... Utveckla pedagogiken i klassrummen så att eleverna är rustade för den omvärld som möter dem. Att ha

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Slutrapport införande av Personlig och Professionell Utveckling (PPU) inom Barnmorskeprogrammet

Slutrapport införande av Personlig och Professionell Utveckling (PPU) inom Barnmorskeprogrammet Slutrapport införande av Personlig och Professionell Utveckling (PPU) inom Barnmorskeprogrammet Bakgrund Barnmorskeprogrammet bedrivs inom ramen för Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LAU225, Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: Ur sociala och samhälleliga perspektiv, avancerad nivå, 15,0 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl. www.catenaconsulting.se

Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl. www.catenaconsulting.se Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl www.catenaconsulting.se Styrdokument Vuxenutbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng Programstart: Våren 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Information- Strategier för ökat lärande med stöd

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2014/2015 Verksamhetsplan 2014/2015 Fastställd av fullmäktige 2014-05-14 Innehåll Bakgrund och Syfte... 3 Målgrupp... 3 Kvalitetshöjande utbildningsstruktur... 4... 4 Delmål 1: Likvärdig rättssäkerhet inom och mellan

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer