Bilagor framtagna till planhandlingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor framtagna till planhandlingen"

Transkript

1 Antagande Detaljplan för Sundsvall Logistikpark Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. Containerhamn till Sundsvallsregionen, Fördjupad lokaliseringsstudie, WSP, februari Regionalekonomisk konsekvensbedömning: FÖP Tunadal-Korsta-Ortviken, SWECO, januari Fördjupad idéstudie Lokalisering av kombiterminal i Sundsvallsregionen, Banverket, maj Förstudie Triangelspår Maland och upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret, Trafikverket, maj Verksamhetsbeskrivning, Hamn och logistikverksamhet, WSP, januari 2012 (utkast) 6. PM Vägtrafikflöden av tung trafik, WSP, februari Utredning vattenhantering, Logistikpark Petersvik, Sundsvall WSP, januari PM Kulvertering av Tunabäcken, WSP, juni PM Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik, Naturvärdesbedömning, konsekvenser, och skyddsåtgärder, Tyréns, juli Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall, Naturinformation, Lennart Vessberg, juni PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamn i Sundsvall, WSP, juli Fiskundersökning med naturvärdesbedömning, Petersvik, Sundsvall, Fisk o Vattenvård i Norrland AB, december PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj, WSP, oktober Sammanställning bullersituationen, ÅF, september Bullerdämpande åtgärder Containerhamnen. ÅF, augusti 2011

2 16. Buller från containerhamnen och kombiterminalen läge oktober 2011, ÅF, oktober Bostäder vid Granbacken, Bullerskydd tågtrafik, ÅF, oktober Sundsvalls Logistikpark. Trafikbuller, ÅF, februari Riskbedömning, Sundsvalls kombiterminal och containerhamn, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari Säkerhetsrapport 2011, LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari PM Geoteknik, Sammanfattning jord-, berg- och hydrologiförhållanden, WSP, februari PM Förorenad mark och sediment, Sundsvall logistikpark, januari Särskild arkeologisk utredning inom del av exploateringsområdet för utbyggnad av kraftvärmeverk samt kombiterminal i Korsta-Petersvik, Sundsvalls kommun, Murberget, Länsmuseet Västrenorrland, Rapportnr. 2011: Utsläpp till luft från transporter som kan kopplas till Sundsvall Logistikpark AB:s planerade kombiterminal och containerhamn, Profu, februari 2012

3 BILAGA 6

4 PM Vägtrafikflöden av tung trafik med anknytning till Tunadal-Korsta-Ortviken-området Daterad: Reviderad: Upprättad av: Rickard Holst

5 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Vägtrafikflöden av tung trafik med anknytning till Tunadal-Korsta-Ortviken-området Reviderad: Kund Sundsvall Logistikpark Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Sundsvall Besök: Landsvägsallén 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Bo Eskebaek, WSP 2 (21)

6 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Innehåll 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund 4 3. Områdesbeskrivning Verksamheter i området Infrastruktur i området 5 4. Befintliga transportsystem i området Allmänna vägnätet Järnväg Sjöfart 8 5. Framkomlighet/kapacitet och trafiksäkerhet nuläge Korsningar Vägar/gator Järnväg Industrivägar Farligt gods Trafikolyckor 9 6. Trafikflöden tung trafik kring Korsta och Sundsvalls logistikpark Tung trafik med anknytning till Korstaverket Nuläge År Tung trafik med anknytning till SCA, kombiterminal och containerhamn Nuläge År Gemensam bild av trafikflödet Slutsats 21 R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

7 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 1. Sammanfattning De framtida utvecklingsplanerna av SCA:s industrier, Korstaverket och etablerandet av Sundsvall Logistikpark med bland annat ny containerhamn och kombiterminal kommer medföra förändrade vägtrafikflöden av tung trafik på angränsande vägnät. De aktuella planerna som kommer att bidra med störst förändring är konverteringen av Korsta värmekraftverk till en biobränslepanna samt anläggandet av containerhamn med kombiterminal i Petersvik. Detta PM beskriver 2014 års trafikflöden av tunga fordon, innan drifttagning av nya verksamheter, per årsmedeldygn och de prognostiserade förändringarna, år Detta har gjorts för båda planerna men också i en gemensam bild av trafikflödena av tunga transporter per årsmedeldygn. Årsmedeldygnet är antalet transporter under ett år dividerat med 365 dagar. 2. Bakgrund I Petersvik, Sundsvalls kommun, ska en ny containerhamn med kombiterminal anläggas i projekt Sundsvall Logistikpark. Området är planlagt i en fördjupad översiktsplan för Tunadal-Korsta-Ortviken framtagen av Sundsvalls Kommun Arbetet med detaljplan för området pågår. Denna utredning omfattar hantering av den tunga lastbilstrafiken till och från området, samt internt inom området, Tunadal- Korsta-Ortviken. Utredningen ligger som underlag för miljöprövning av verksamheterna samt detaljplaneringen. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Områdesbeskrivning Området Tunadal är beläget vid Alnösundet i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. I området finns flera industrier som ligger längs en lång kuststräcka från Ortvikens pappersbruk i söder till Alnöbron i norr. I närheten finns flera bostadsområden och naturmarker där både kulturvärden och friluftsvärden ingår. Strandområdet som i huvudsak utgörs av industrier är väl synligt från den stora ön Alnön som sträcker sig utmed hela den östliga kuststräckan och har en omfattande bostadsbebyggelse. Åt söder ligger Sundsvallsfjärden och i sydvästlig riktning är centrala Sundsvall beläget. Naturmarkerna består i huvudsak av skogsklädd, bergig terräng. Endast vid Granli/Petersvik når naturen ner till vattnet, där det finns naturliga stenstränder i form av några små vikar inklämda mellan industrins expanderande utfyllnader. Ett traditionellt jordbrukslandskap finns i Korsta by. Villaområden med småhus finns i Granbacken norr om Ortviken samt i Tunadal väster om Johannedalsvägen. Industrin består av sågverk, pappersbruk, hamnverksamheter m.m. och är klart dominerande i området. 3.1 Verksamheter i området I området finns ett antal storskaliga produktionsanläggningar: Korstaverket, ett oljekraftverk 4 (21)

8 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Två stora skogsindustrier - Tunadals sågverk och Ortvikens pappersbruk, ägda av SCA. En transportinfrastrukturanläggning Tunadalshamnen. Ägare är SCA och Sundsvalls kommun. Ägare av marken i Tunadalshamnen är Sundsvalls kommun. I själva hamnområdet inryms även två specialanläggningar: Neste Gas och Imerys Mineral. Även andra verksamhetsutövare finns i området. Verksamhetsutövare som finns inom området idag är i huvudsak följande: SCA Transforest AB SCA Ortvikens pappersbruk SCA Tunadals sågverk Neste LPG AB Imerys Mineral AB MittSverige Vatten AB (avloppsreningsverk) Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå (övningsanläggning) Ortvikens biluthyrning Expressbyrån LK Transport (flyttfirma/åkeri) Sundsvalls Bildemontering AB Jordbruksverksamhet finns inom Korsta by. Lite drygt en kilometer väster om Korstaverket nära Tunabäcksvägen ligger Korsta skola, som är en kommunal F-6-skola med ca 160 elever. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Infrastruktur i området Den största vägen i området är Johannedalsvägen som bland annat förbinder Alnön med centrala Sundsvall via väg E4. Väg E4 ligger ett par kilometer väster om Korstaverket men är den i särklass viktigaste vägtransportlänken genom Norrland och således mycket viktig för både godstransporter och annan trafik från området. Till Johannedalsvägen ansluter ett antal vägar som knyter samman industrierna med det övergripande vägnätet. Tunabäcksvägen leder ner mot Granbacken och Ortviken samt vidare in mot staden och har en relativt hög trafikering. De allmänna vägarna i området är kommunala. Inom verksamhetsområdena finns också enskilda vägar med omfattande trafikering. En icke elektrifierad järnväg leder från Ostkustbanan söderut längs kuststräckans industriverksamheter ner till Tunadalshamnen. Fraktfartyg lägger till vid Tunadalshamnen samt vid Ortvikens pappersbruk. Det finns idag ingen hamn med kapacitet att ta emot alla sorters fraktfartyg, planer på en ny containerhamn och kombiterminal finns dock i Petersvik. 5 (21)

9 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 4. Befintliga transportsystem i området 4.1 Allmänna vägnätet Johannedalsvägen är i dag ungefär 9 meter bred med en trafikmängd mellan ca fordon per årsmedeldygn och andelen tung trafik är ca 14 %. Alla transporter in till Korstaverket, såväl som till övrig industri i området och till hamnen, passerar Johannedalsvägen på någon sträcka, oavsett om trafiken kommer från E4 i söder eller från Timmervägen i norr. Johannedalsvägen är förutom matningsled för gods den viktigaste pendlingsleden mellan centrala Sundsvall och Alnön. En nybyggd gång- och cykelväg finns utmed Johannedalsvägen från Tunabäcksvägen och Fillanvägen. Tunabäcksvägen leder från Johannedalsvägen till Ortviken och trafikmängden är ca 4200 fordon per årsmedeldygn varav tung trafik utgör 25%. Villaområdet Granbacken med ca 50 villor ansluter till Tunabäcksvägen. Ljustavägen har en trafikmängd på ca 7500 fordon per årsmedeldygn varav tung trafik utgör ca 7 %. Vägen leder från väg E4 vid Birsta handelsområde och ansluter till Johannedalsvägen vid trafikplatsen i höjd med Alnöbron. Sjöfartsvägen utgör anslutningsväg för Tunadalshamnen, Korstaverket och andra verksamheter i Tunadalshamnen belägna söder om Tunadalssågen. Trafikflödet på Sjöfartsvägen innan korsningen med vägen ner till hamnen är ca 2200 fordon per årsmedeldygn, varav ungefär 30% utgörs av tung trafik. Vid Korstaverket är trafikmängden ca 800 fordon per årsmedeldygn och andelen tung trafik uppgår till ungefär 15%. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

10 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöden nuläge. Totala antalet fordon per årsmedeldygn (ÅDT) och antal tunga fordon. 4.2 Järnväg Industrispåret Malandsbanan som ansluter till Ådalsbanan (Befintlig järnväg mellan Sundsvall och Långsele, via Härnösand) i Skönvik söder om Östrand ansluter till terminalområdet vid Tunadalshamnen. Banan är inte elektrifierad. Trafikmängden på banan är i dag normalt ca 4-6 tåg per dygn (3 inkommande och 3 avgående). 7 (21)

11 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 4.3 Sjöfart Tunadalshamnen är en kommunal hamn med möjlighet att ta emot fartyg med djupgående max meter. Kaj för torrbulk ca 600 meter, Ro-Ro ramp samt en mindre kaj för lossning av propan. Årligen lastas och lossas ca 1,6 miljoner ton gods i Tunadalshamnen. Under 2008 anlöpte ca 500 fartyg Tunadalshamnen. Sågade trävaror och pappersprodukter står för merparten av de hanterade godsvolymerna föreslogs Sundsvalls hamn som strategisk hamn av hamnstrategiutredningen. 5. Framkomlighet/kapacitet och trafiksäkerhet nuläge 5.1 Korsningar Framkomligheten är god i de större korsningspunkterna i området. Ett flertal cirkulationsplatser har byggts under de senaste åren vilket har höjt kapaciteten i vägnätet. Korsningen Johannedalsvägen/Sjöfartsvägen var tidigare utformad som trevägskorsning och led av dålig framkomlighet under rusningstrafiken. Korsningen har byggds om till cirkulationsplats för att råda bot på kapacitetsbristen. Efter ombyggnaden har korsningen fått god framkomlighet och trafiksäkerheten som tidigare var dålig har förbättrats avsevärt. Anslutning till Tunadals sågverk på Johannedalsvägen sker i en trevägskorsning. Framkomligheten är tidvis dålig, främst för vänstersvängande trafik norrifrån. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Vägar/gator Framkomligheten på gatusträckor är tillfredsställande. Inga trafikflöden inom planområdet är så stora att sträckor mellan korsningarna är begränsande. En ny gång- och cykelväg har byggts utmed Johannedalsvägen från Tunabäcksvägen fram till Fillanvägen vilket bidragit till att höja både framkomligheten och trafiksäkerheten längs sträckan. Vägars bärighet och bredd. 8 (21)

12 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 5.3 Järnväg Malandsbanan är inte elektrifierad vilket medför att endast diesellok kan användas på bansträckningen. Så länge aktiviteten på kombiterminalen i Tunadal är liten och järnvägstrafiken är begränsad är inte detta begränsande. Med utökat nyttjande av terminalområdet i hamnen kommer dock en ökad kapacitet att krävas. Planering pågår för upprustning av banan. Detta beskrivs närmare i avsnittet om framtida transporter. 5.4 Industrivägar Inom Tunadals sågverk och i Tunadalshamnen används interna vägar för timmertransporter från områdets norra del in till sågens upplagsområde och för sågade trävaror till hamnen. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Farligt gods En liten del av Korstaverkets transporter klassas som farligt gods. Det är främst ammoniak, saltsyra, natriumhydroxid, diesel, eldningsolja samt hydraul- och smörjoljor. Transporterna av farligt gods sker på vägar rekommenderade för ändamålet. Farligt gods utgör en mycket liten del av Korstaverkets totala transportmängd. I dag tas ca ton propan in via Nestes gasterminal i Tunadalshamnen. Detta fraktas därefter ut till kunder per lastbil och järnväg. I dag avgår ca 3 lastbilar och ca 1 järnvägsvagn per dygn från gasterminalen. Den rimligaste bedömningen är att volymerna ligger kvar på samma nivåer vid dimensioneringsåret. I och med ökad terminalverksamhet ökar antalet frakter med farligt gods på järnväg till området. Inte minst i och med att godshanteringen successivt kan komma att flyttas över från kombiterminalen i centrala Sundsvall till Tunadal. I hamnen hanteras ca ton olja per år. Dessa transporter når sällan eller aldrig utanför hamnområdet då det handlar om transithandel i samband med utnyttjande av lagringsmöjligheter i bergrum i området. Endast omlastning till båt sker. Bergrummen ägs av Sundsvall Energi AB och utnyttjades tidigare i huvudsak som bränsledepå till det oljeeldade värmeverket. I takt med att Korstaverkets oljebehov har minskat har också behovet av oljelagring för den egna verksamheten i bergrummen minskat. 5.6 Trafikolyckor Olycksstatistik Under femårsperioden till inträffade 79 trafikolyckor i Korstaverkets närområde (se karta nedan). 9 (21)

13 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Olyckorna fördelas på 1 Dödsolycka 14 Svåra olyckor 58 Lindriga olyckor 0 Olyckor med okänd svårhetsgrad 6 Olyckor utan personskada R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Singelolyckor och upphinnandeolyckor står för ungefär 50 % av alla olyckor. 43 olyckor inträffade på gatu-/vägsträckor, 18 i gatu-/vägkorsningar medan 8 olyckor inträffade i cirkulationsplatser. Lastbil var inblandad i 8 olyckor och buss i 1 olycka. 10 (21)

14 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 6. Trafikflöden tung trafik kring Korstaverket och Sundsvalls logistikpark Industrins planerade expansion i området kommer att leda till kraftigt ökade transportvolymer på vägarna i området. De största transportökningarna tillskrivs skogsoch pappersindustrin. SCA Ortvikens pappersbruk har planer på att öka produktionen från ton/år till ton/år fram till Produktionsökningen innebär både ökade transporter av färdiga pappersprodukter till Tunadalshamnen samt ökade inleveranser av skogsråvara och sulfatmassa från Östrand. Tunadalssågen planerar också en framtida ökning av produktionen med ökade intransporter av timmer och uttransporter av flis och spån som följd. Den största vägen i området är Johannedalsvägen som bland annat förbinder Alnön med centrala Sundsvall via väg E4. Väg E4 ligger ett par kilometer väster om Korstaverket men är den i särklass viktigaste vägtransportlänken genom Norrland och således mycket viktig för både godstransporter och annan trafik från området. Till Johannedalsvägen ansluter ett antal vägar som knyter samman industrierna med det övergripande vägnätet. Tunabäcksvägen leder ner mot Granbacken och Ortviken samt vidare in mot staden och har en relativt hög trafikering. De allmänna vägarna i området är kommunala. Inom verksamhetsområdena finns också enskilda vägar med omfattande trafikering. Det råder olika meningar om vilken trafikökningstakt som man kan förvänta sig under kommande år. Trafikverket anser att trafikökningstalen, oberoende trafikslag inom Västernorrlands län ligger nära 0 % för tiden fram till år 2025 som är dimensioneringsåret för ansökt alternativ. Detta kan nog ses som ett medeltal för vägar inom hela regionen. Vägar i Korstaverkets närhet som berörs bör däremot ha en trafikökning med tanke på närhet till Sundsvall som kan anses som en expansiv del av regionen. För beräkning av trafikflödet på allmänna vägar i området kan man anta att ökningstakten ligger på nivåer mellan 0,5 % till 1,5 % per år. Det innebär en trafikökning på drygt 9 % från dagens trafikmängder fram till dimensioneringsåret R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Tung trafik med anknytning till Korstaverket Prognos år 2014 I prognosen för år 2014, innan den nya verksamheten tas i drift, har Korstaverket cirka 140 tunga fordonsrörelser per årsmedeldygn. Huvudparten av transporterna utgörs av inkommande avfallsbränsle, de anländer antingen med sopbil från närområdet (6 ton per last) eller med lastbil (25 30 ton per last) från mer avlägsna områden. Vidare anländer ca 1 lastbil med kemikalier (6 ton) samt ca 4 övriga transporter (ca 6 ton per last) Korstaverket varje vardagsdygn. Ut från Korstaverket transporteras varje vardagsdygn i ca 7-10 lastbilar med aska och slagg (25 30 ton per last). Transporterna som genereras av Korstaverket fördelar sig ganska jämnt på det allmänna vägnätet. Avfallsbränsle från centrala och södra Sundsvall, långväga avfallstransporter på E4 söderifrån samt kemikalietransporter anländer via Johannedalsvägen västerifrån. Transporter av avfallsbränsle från norra delarna av Sundsvall, mer långväga avfallstransporter norrifrån samt uttransporter av aska och slagg sker via 11 (21)

15 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Johannedalsvägen norrut. På Johannedalsvägen utgör Korstaverkets transporter ungefär 0,7 % av den totala trafikmängden och ca 8 % av den tunga trafiken. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöde 2014, tunga transporter Korstaverket innan drifttagning av ny verksamhet Prognos år 2025 År 2025 förväntas en del förändringar till följd av konverteringen till en biobränslepanna. Huvudbränslet i den nya pannan kommer att bestå av GROT (grenar och toppar) eller annan fraktion av träflis. Bränsleåtgången kommer att uppgå till 60 ton per timme. Den totala förbrukningen beräknas till ton GROT eller motsvarande mängd flis eller spån per år. Transporter av bränslet kommer att ske med lastbil (ca (21)

16 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion ton/ekipage) från skogsavverkningar i närregionen 1. Prognosen visar att från dagens 140 tunga fordonsrörelser per årsmedeldygn kommer det öka till ca 290 tunga fordonsrörelser per årsmedeldygn. Merparten (ca 2/3) av bränslet kommer från inlandet via väg E14 Timmervägen E4 Johannedalsvägen Korstaverket. En fjärdedel anländer norrifrån via väg E4 Johannedalsvägen Korstaverket och en liten mängd kommer söderifrån via väg E4 Johannedalsvägen Korstaverket. Vid förbränningen bildas aska som måste transporteras ut från verket ton aska per år ska transporteras till Blåbergets avfallsanläggning. Det kommer att ske via fyra lastbilstransporter per vardagsdygn längs rutten Korstaverket Johannedalsvägen E4 Timmervägen väg E14 Blåberget. För att minska olycksriksen och bullerstörning längs Ljustavägen, som ligger i närheten till bostadsområden, används i framtiden istället Johannedalsvägen för att ansluta till E4 norr och söderut. Konsekvenserna på det allmänna vägnätet av ovan nämnda trafikökningar bedöms bli små. Vägnätet är väl utbyggt i området och anpassat både för både dagens och framtidens trafikmängder. Den nya cirkulationsplatsen vid Johannedalsvägen/Sjöfartsvägen har förbättrat framkomligheten för trafik till hamnen och Korstaverket samtidigt som säkerheten har förstärkts betydligt jämfört med den gamla korsningen. I framtiden kan en del av bränsletransporterna till Korstaverket komma att flyttas över från väg till järnväg och sjöfart. För att det ska bli möjligt krävs en utbyggnad av både hamnen och järnvägen, vilket utreds i det pågående detaljplanearbetet för Sundsvall Logistikpark. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Grotleveranser till Korstaverket antas ske från ett område som geografiskt avgränsas av Gävle, Östersund och Örnsköldsvik där liknande kraftvärmeverk finns som i viss mån konkurrerar med Korstaverket om biobränsle. Det är därför rimligt att anta att de allra flesta transporterna kommer att vara under 15 mil långa. 13 (21)

17 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Trafikflöde 2025 tunga transporter Korstaverket R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

18 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 6.2 Tung trafik med anknytning till SCA, kombiterminal och containerhamn Prognos 2014 R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Under 2014 har ännu inga transporter tillkommit från nya verksamheter i Korsta eller Logistikpark. SCA:s verksamheter som sågverket i Tunadal, den befintliga hamnen och pappersbruket i Ortviken bidrar idag med många tunga transporter på vägarna i sin närhet. Tunadal sågverk har ett stort behov av inleveranser av timmer. Dessa kommer bland annat med lastbilar som använder sig av framförallt Timmervägen-Ljustavägen. Ut från sågverket kommer främst trävaror men också bricketter och restprodukter som spån och bark. Transporterna från sågverket kan i stor utsträckning använda sig av en internväg till hamnen medan andra produkter som kommer ut från sågverket transporteras med lastbil på Ljustavägen eller Johannedalsvägen. Hamnen tar emot pappersprodukter, trävaror och pappersmassa men också andra varor som ska skeppas iväg med båt bil eller tåg. Ut från hamnen skickas samma produkter som kommer in. Tunga fordon till och från hamnen använder i stor utsträckning Sjöfartsvägen - Johannedalsvägen Tunabäckvägen eller Sjöfartsvägen - Johannedalsvägen Ljustavägen. Pappersbruket i Ortviken använder sig främst av Tunabäcksvägen för sina transporter. Bruket tar in ved, pappersmassa och insatskemikalier till produktionen. Ut från pappersbruket kommer papper som transporteras på lastbil till Tunadalshamnen via Tunabäcksvägen. De vägar som är högt belastade idag är Tunabäcksvägen, Sjöfartsvägen Johanedalsvägen och Ljustavägen. Utifrån SCA:s verksamheter trafikeras Tunabäcksvägen år 2014 av ca 468 tunga fordon per årsmedeldygn med leveranser till och från Ortviken. Ljustavägen år 2014 har ca 538 tunga fordonsrörelser per årsmedeldygn som ska till eller från SCA:s industrier i området för att vanligtvis ansluta till eller från E4:an norr ut eller Timmervägen. 15 (21)

19 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöde 2014, tunga transporter SCA:s industrier(ortviken, Tunadalssågen, Östrand, Transforest) 16 (21)

20 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Prognos år 2025 Med den planerade utvecklingen av SCA:s industrier planeras också större volymer gods att hanteras. En stor del av dagens transporter förväntas även att flyttas över till järnvägstransport. I samband med att container- och kombiterminalen byggs i Petersvik anläggs också en för SCA intern väg som är tänkt att hantera transporterna mellan industrierna och hamnen. Denna interna väg har en prognos på ca 760 tunga transporter per årsmedeldygn och kommer därmed att kunna avlasta det befintliga vägnät som används idag. Genom att använda den interna vägen och endast använda Tunabäcksvägen för en del av virkestransporterna till Ortviken förväntas antalet tunga fordon minska till ca 68 stycken per årsmedeldygn på Tunabäcksvägen. För att minska olycksrisken och bullerstörning längs Ljustavägen, som ligger i närheten till bostadsområden, används istället Johannedalsvägen för att ansluta till E4 norr och söderut. På så vis minskas den tunga transporterna till ca 232, drygt hälften mot dagen tunga transporter på Ljustavägen. Däremot kommer Johannedalsvägen bli mer trafikerad på sträckan mellan E4 och Sjöfartsvägen, med ca 672 tunga transporter per årsmedeldygn. Denna del av Johannedalsvägen har redan idag förberetts för framtida trafik med ny rondell, avskild cykelväg och bullerskydd. Ytterligare åtgärder för minskad olycks- och bullerrisk får utföras efter behov. De tunga transporterna längs E4 kommer öka, både norr- och söderut till fördel för att minska trafiken på mindre vägar i närheten av bostadsområden. Timmervägen kommer att belastas på likanande nivå som tidigare med ca 256 tunga transporter per årsmedeldygn. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

21 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöde 2025, tunga transporter Sundsvalls logistikpark 18 (21)

22 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 6.3 Gemensam bild av trafikflödet R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöde 2014 innan drifttagning av nya verksamheter, tunga transporter Korstaverket ihop med SCA:s industrier(ortviken, Tunadalssågen, Östrand, Transforest) Med en konvertering av Korstaverket till en biopanna, ökad produktion i SCA:s industrier och den planerade containerhamnen med tillhörande kombiterminal kommer trafikflödet för tunga transporter att förändras jämfört mot dagens flöden. Genom ny bränslehantering till Korsta, den nya internvägen i hamnen mellan SCA:s industrier och samtidig överläggning av gods från lastbilar till järnväg kommer den tunga trafiken att minska på flera vägar och därmed medverka till en framtida hållbar trafiksituation. Den större förändringen för den tunga trafiken i området blir det ökade användandet av Johannedalsvägen söderut för att ansluta mot E4 i både norr- och södergående riktning. Detta leder till minskad tung trafik längs Ljustavägen och därmed minskat 19 (21)

23 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion buller och olycksrisk vilket är till fördel för de närliggande bostadsområdena Johannedal och Ljustadalen. De tunga transporter som förväntas bli kvar på Ljustavägen är främst timmertransporterna till sågverket i Tunadal då intaget av timmer sker i norra delen av området. Den nya interna vägen mellan SCA:s industrier kommer också att avlasta trafiksystemet utanför området med ca 760 fordon/dygn och dessutom bidra till minskade flöden på några idag högt trafikerade vägar i området. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöde 2025, tunga transporter Korstaverket ihop med Sundsvalls logistikpark 20 (21)

24 Daterad: PM Trafik Reviderad: Handläggare: Rickard Holst Status: Slutversion SCA 2014 SCA + Logistikpark 2025 Korsta 2014 Korsta 2025 E4 söder Johannedalsvägen S Tunabäcksvägen Johannedalsvägen N Sjöfartsvägen Ljustavägen E4 Norr E4 Norr Timmervägen Internväg Prognostiserade trafikflöden Tunadal och Korsta 7. Slutsats Sammanfattningsvis kan man säga att trafikflödet kommer att öka i takt med planerad produktionsökning och flytt av verksamheter. Dock kommer det ske en minskning i transporter relativt till den godsmängd som kommer att hanteras. Detta på grund av att merparten av tillkommande godstransporter kommer att ske på järnväg. Det allmänna vägnätet kommer att bli avlastat genom industriernas nya interna väg. Dessutom kommer trafikförändringen att bidra med minskat buller och olycksrisk på vägar som idag är tungt belastade. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Den kraftigaste trafikökningen kommer att ske på Johannedalsvägen, sträckan mellan trafikplatsen Gärde vid E4 och fram till Sjöfartvägen. Ökningen sker dels genom generella trafikökningar men främst genom omdirigering av den tunga trafiken som i dag leds via Ljustavägen till E4/Johannedalsvägen. Vid Gärde blandas oskyddade trafikanter med tung trafik och trafiksäkerhetshöjande åtgärder i området bör studeras. I övrigt bedöms det allmänna vägnätet klara den prognostiserade trafikökningen. 8. Referenser Mats Bäck, Sundsvall Energi AB, Korstaverket Åke Jonsson, Sundsvalls Logistikpark AB Christer Karlsson, Trafikverket Trafikmätningar, Trafikverket Sammanställning godsflöden, Profu, oktober (21)

25 BILAGA 7

26 Logistikpark Petersvik, Sundsvall Utredning vattenhantering Rev Upprättad av: Sofia Billvik, Jenny Rosengren, Agneta Norén Granskat av: Anders Rydberg, Osmon Scipio

27 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Utredning dagvatten, barlastvatten samt VA vid Sundsvall logistikpark Kund Sundsvall Logistikpark Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Sofia Billvik (40)

28 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Innehåll 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND OMRÅDESBESKRIVNING RECIPIENT DAGVATTEN STYRANDE DOKUMENT BESKRIVNING AV YTORNA OCH DAGVATTNET FRÅN YTORNA DAGVATTENFLÖDEN FÖRORENINGSINNEHÅLL HANTERING AV DAGVATTEN REKOMMENDATIONER DAGVATTENHANTERING SMÄLTVATTEN SNÖUPPLAG REKOMMENDATIONER SNÖUPPLAG HYDROLOGI KRING PLANOMRÅDET KULVERTERING AV TUNABÄCKEN AVSKÄRANDE DIKEN REKOMMENDATIONER GÄLLANDE HYDROLOGI OMKRING PLANOMRÅDET VA-ANSLUTNING BEFINTLIGA LEDNINGAR DRICKSVATTEN SPILLVATTEN ALTERNATIVA ANSLUTNINGSPUNKTER FÖR VATTEN OCH AVLOPP REKOMMENDATIONER VA-ANSLUTNING TVÄTTVATTEN CONTAINERTVÄTT HANTERING AV BARLASTVATTEN BAKGRUND BARLASTVATTEN LAGSTIFTNING TEKNIK FÖR BEHANDLING AV BARLASTVATTEN PÅ FARTYG OCH I HAMN MOTTAGNINGSSTATION FÖR BARLASTVATTEN I HAMN REKOMMENDATIONER BARLASTVATTENHANTERING KONTROLL OCH RIKTVÄRDEN REFERENSER BILAGA 1: Systemlösning vattenanläggningar BILAGA 2: Kulvertering Tunabäcken, Profil 3 (40)

29 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 4 (40)

30 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 1. Sammanfattning Denna utredning omfattar beskrivning av kulvertering Tunabäcken, framtida hantering dagvatten och smältvatten från hamnområde, vägar och kombiterminalytor, VA-försörjning samt hantering av barlastvatten från ankommande fartyg vid planerade Logistikpark Petersvik i Sundsvall. Utredningen ligger som underlag till tillståndsansökan för verksamhetens samt detaljplanering av området. Sammanfattning dagvatten Utbyggnation av logistikpark Petersvik innebär att stora ytor naturmark kommer att hårdgöras. Detta innebär att dagvattenflödet från det 41 ha stora exploateringsområdet ökar med ca 680 %. Verksamheterna vid hamnen och kombiterminalen kommer att innebära förorening av dagvattnet och rening kommer att krävas innan utsläpp till recipient. En yta om ca m 2 behövs för anläggande av dagvattendammar. Förslagsvis anläggs 3 dammsystem varav två är ca m 2 och en tredje damm på ca m 2. Dagvatten från takytor och grönområden anses vara rent i området och bör därför inte belasta reningsanläggningarna, utan ledas ut direkt till recipient. Gröna tak rekommenderas för de byggnader där detta är möjligt. Sammanfattning smältvatten Snöupplag kommer att anordnas på ett flertal ställen inom planområdet. Totalt kommer årligen ca m 3 snö samlas ihop och transporteras till snöupplag som kommer att ta totalt ca 1 ha i anspråk. Smältvattenflödet från upplagen är 5 l/s under de varma månaderna april oktober, uppdelat på de tre dagvattenanläggningarna där vattnet renas innan utsläpp till recipient. Snön från takytorna rekommenderas få ligga kvar på taken och smältvattnet ledas ut via takavloppsystemet, för att slippa rena detta vatten. Sammanfattning kulvertering av Tunabäcken och avrinning från omgivande mark Kulvertering av Tunabäcken krävs under de hårdgjorda ytor som anläggs i Logestikpark Petersvik. Sträckan som behöver kulverteras är ca 325 meter. Kulverten dras så rakt som möjligt och placeras under ytor där inga verksamheter finns placerade. Kulvertens utlopp sker till befintlig bäckfåra Avskärande diken bör anläggas runt verksamhetsytorna för att förhindra att avrinning från omgivande naturmark rinner in i det lägre belägna planområdet och förorenas vilket skulle bidra till ökad hydraulisk belastning på reningsanläggningarna. 5 (40)

31 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Sammanfattning VA-anslutning Kapacitetsbehovet av dricksvatten för hamnen beror av vilka verksamheter som planeras. Dricksvattenförsörjning behövs för Kontor och verkstäder, Anlöpande fartyg, Containertvätt samt eventuellt brandsläckvatten. Dimensionerade flöde för dricksvattensystemet beror till stor del av containertvättens utformning och kapacitet samt om behovet av dricksvatten för släckvatten vid en eventuell brand. Flödesbehovet av dricksvatten varierar mellan 4-6 l/s utan släckvatten. Detta flöde måste ökas på med 40 l/s om släckvatten ska tas från dricksvattensystemet det vill säga till ett flöde på l/s. Spillvattenflödet motsvaras vanligen av dricksvattenflödet. I detta fall ska släckvatten inte tillföras spillvattensystemet. Containertvättvatten kräver egen rening. Anslutning av vatten och avlopp för Logistikpark Petersvik kan ske antingen till befintliga VA-system i Sundsvalls hamn eller till en förbindelsepunkt till Mitt Sverige Vatten AB:s allmänna VA-system. Sammanfattning hantering av barlastvatten Barlastvattenkonventionen håller på att implementeras i svensk lagstiftning. Skiftning av barlastvatten är inte lämpligt i Östersjön då förutsättningar för detta saknas. Enligt konventionen skall samtliga fartyg ha barlastvattenrening ombord senast Inga krav kommer att ställas på mottagningsstation och behandlingsanläggningar för barlastvatten för allmänna hamnar i Sverige. Vill man se över möjligheten att anordna mottagning av ballastavatten i land bör samråd med sjöfartsnäringen inledas i tidigt skede om hur avtappning av barlastvattnet ska utformas. Krav ställas på rederierna att anpassa fartyg för att deballastera barlastvattnet ovan kajkant. Det finns ingen teknisk lösning framtagen för landbaserad rening av ballastvatten. 2. Bakgrund I Petersvik, Sundsvalls kommun, ska en ny kombiterminal anläggas i projekt Logistikpark Petersvik. I projektet ingår landbyggnad i Alnösundet för en containerhamn med kaj och hamnplan. Området är planlagt i en fördjupad översiktsplan för Tunadal-Korsta-Ortviken framtagen av Sundsvalls Kommun Arbetet med detaljplan för området pågår nu hösten Denna utredning omfattar hantering av dagvatten och smältvatten från hamnområdet, VA-försörjning, hantering av barlastvatten från ankommande fartyg samt kulvertering av Tunabäcken. Utredningen ligger som underlag för tillståndsansökan samt detaljplaneringen. 6 (40)

32 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 3. Områdesbeskrivning Detaljplaneområdet ligger söder om den befintliga Tunadalshamnen och är ca 100 ha. Området består idag av naturmark, fritidshusområde, gashamn samt sportanläggning. En stor del av området är naturmarken som inte kommer att påverkas av exploateringen. Marken i detaljplaneområdet sluttar från nordväst ner mot vattnet i öster med en nivåskillnad på 38 m. Området som ska exploateras kommer jämnas ut till en marknivå på ca m.ö.h. vilket innebär både urschaktning och fyllning inom området. En del av viken kommer att fyllas ut. Den planerade verksamheten kommer att bestå av hamnområde, containerterminal, lageryta för biobränsle, vägar, järnväg samt byggnader. Marken kommer till stor del att hårdgöras. Det finns inga riksintressen eller skyddade områden inom detaljplaneområdet (Länsstyrelsernas GIS-tjänster, 2011). Geoteknisk undersökning av havsbotten i Petersviken har utförts 2011 av WSP och presenteras i PM Geoteknik (WSP, 2011:1). I övrigt finns ingen geoteknisk undersökning utförd för detaljplaneområdet. Figur 1. Jordarter i utredningsområdet. (bilden beskuren och bearbetad) (SGU, 2011). Där rött= Berggrund, rosa= Tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg, gult=lera silt, gult med vita inslag=silt, blått= morän. 7 (40)

33 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 4. Recipient Alnösundet är recipient för detaljplaneområdet. Vattenförekomsten tillhör Höga kustens inre kustvatten (VISS, 2011). Sundet förbinds med Bottenhavet via Klingerfjärden i norr och Sundsvallsfjärden söder om sundet. Vattnet i Alnösundet är delvis skiktat och havsbotten består av hårdbotten eller lera (VISS, 2011). Alnösundet är en relativt stor recipient, men känslig för ytterligare belastning av ämnen så som kvicksilver, nickelföreningar och kadmiumföreningar (VISS, 2011). De höga halterna av kadmium, kvicksilver och nickel samt näringsämnen bör tas i beaktande vid utsläpp av förorenat vatten till recipient. Alnösundet ingår i riksintresset för yrkesfiske för lax och sik (VISS, 2011). I kustområdet utanför detaljplaneområdet pågår för närvarande en biotopinventering. Sundsvalls kommun har tagit fram en kustplan som gäller för kommunens kustzoner(www.sundsvall.se, 2011). Denna kustplan tar upp och förklarar hur värden och anspråk är kopplade till kusten samt beskriver hur dessa ska beaktas vid översiktsoch detaljplanering samt under bygglovsprövningar. Kustplanen innehåller inga specifika riktlinjer för vattenhantering inom detaljplaneområdet. Området lyder under planens generella riktlinjer gällande natur, kultur och rekreation. 5. Dagvatten Utbyggnationen av logistikparken innebär att markanvändningen inom detaljplaneområdet förändras avsevärt då naturmark exploateras. Stora ytor kommer att hårdgöras vilket leder till att infiltrationskapaciteten försämras och avrinningen från ytorna ökar. Verksamheten vid logistikparken kommer dessutom att innebära att dagvattnet förorenas i högre grad. I denna utredning studeras främst de ytor som kommer att påverkas av utbyggnationen (exploateringsytor), område 1 4 i figur 2 nedan. Dessa områden har en total area om 41 ha. Detaljplaneområdet i sin helhet är 100 ha. Dagvattnet studeras med avseende på förväntade flöden och föroreningsinnehåll. Baserat på detta har förslag till dagvattenhantering tagits fram. Flöden, föroreningsmängder, föroreningshalter och dimensionering av dammar är beräknade med hjälp av stormtac. Stormtac är ett modelleringsverktyg vars schablonvärden är väl förankrade i branschen och stöds av flertalet forskarrapporter. 8 (40)

34 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 2. Exploateringsytor inom detaljplaneområde Petersvik. 5.1 Styrande dokument Ramdirektivet för vatten Miljökvalitetsnormer i enlighet med Ramdirektivet för Vatten finns framtaget för recipienten Alnösundet. Klassning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status 2015 pga. bland annat höga halter kadmium och inte heller god ekologisk status pga. övergödning (se tabell 1). Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Alnösundet (VISS, 2011). Status Mål Motivering till ej uppnådd god status 2015 Ekologisk status Måttlig God status 2021 Kemisk status (exklusive kvicksilver) Uppnår ej god God status 2021 Tekniskt omöjligt pga. övergödning och främmande arter. Tekniskt omöjligt pga. prioriterade ämnen så som kadmium, kadmiumföreningar, nickelföreningar och polyaromatiska kolväten. 9 (40)

35 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Utbyggnation i enlighet med detaljplanen kommer att innebära en ökad föroreningsbelastning på Alnösundet även efter att dag- och smältvatten genomgått rening. Den ökade belastningen står i konflikt med målet att uppnå god ekologisk och kemisk status. För att se över hur MKN ska uppnås bör en samlad bedömning av påverkan på Alnösundet från verksamheterna inom vattenförekomstens avrinningsområde utföras. Dagvattenstrategi Sundsvall kommun har utvecklat en dagvattenstrategi. Enligt denna ska all dimensionering av anläggningar utgå ifrån de beräknade nya nederbördscenarierna som kommer råda i området, vilket innebär att dimensionering av dagvattenanläggningar ska ske utifrån ett 10-årsregn (Sundsvalls Kommun, 2011). Enligt dagvattenstrategin ska vatten från tak och grönytor anses vara rent och därför inte belasta eventuella reningsanläggningar, utan istället avledas separat. Dagvattenstrategin presenterar inga riktvärden gällande halter och mängder av föroreningar som får släppas till en recipient likvärdig Alnösundet. Eftersom riktvärden saknas i Sundsvall Kommuns dagvattenstrategi har riktvärdena från Svenskt Vatten använts i denna utredning, se följande stycke. Svenskt Vattens riktvärden gällande dagvattenutsläpp Svenskt Vatten har tagit fram utsläppsriktvärden för föroreningar i dagvatten. Dessa riktvärden avser ett årsmedelvärde och är till för att bedöma reningsbehovet av ett dagvatten. Riktvärden enligt Svenskt Vatten 2010 finns för 5 kategorier av dagvatten (1M, 2M, 1S, 2S, 3VU). Kategoriindelningen beror av dagvattnets härkomst samt recipientens känslighet. (Svenskt Vatten utveckling, 2010). Förklaring: M Mindre recipient, S större recipient, VU - Verksamhetsutövare 1 Direktutsläpp till recipient, 2 Ej direktutsläpp, 3 VU utan direktutsläpp Dagvattnet från detaljplaneområdet faller inom kategori 3VU enligt denna modell. Då Alnösundet bedöms som känsligt för ytterligare belastning av tungmetaller och näringsämnen så har i denna utredning dock valt att jämför med de strängare riktvärdena i kategori 2M, se figur 3 nedan. Poängteras bör att ett uppfyllande av Svenskt Vattens uppsatta riktvärden inte innebär att MKN och krav enligt vattendirektivet uppfylls. 10 (40)

36 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 3. Utklipp från SVU-rapport Föreslagna riktvärden (årsmedelhalt och totalhalt) för dagvattenutsläpp. 5.2 Beskrivning av ytorna och dagvattnet från ytorna I tabell 2 nedan presenteras area samt avrinningskoefficient för exploateringsytorna. Den del av planområdet som inte omfattas av exploateringen har inte inkluderats i utredningen. Dagvatten från omgivande mark kommer att förhindras att rinna in på exploateringsytorna. Tabell 2. Ytarea (avrundade värden) för resp. markanvändning idag. Markanvändning nuvarande Område 1 (ha) Område 2 (ha) Område 3 (ha) Område 4 (ha) Avrinningskoefficient Skogsområde 11, ,5 0,05 Fotbollsplan ,25 Fritidshusområde 2 2-0,2 Summa 17, ,5 Befintlig markanvändning Före exploateringen består 33 ha av det totalt 41 ha stora området av naturmark. Ett fritidshusområde är beläget i södra samt östra delen av detaljplaneområdet och en sportanläggning med fotbollsplaner i mitten. Dagvattnet från dessa totalt 8 ha stora ytorna bedöms vara rent och leds direkt till recipient. 11 (40)

37 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Nordöstra delen av området (7 ha) är redan idag hamnområde för gashantering (ej inkluderat i Tabell 2). Dagvattenavledning finns redan anordnat för denna del. Dagvattnet från ytan renas inte då ingen förorenande verksamhet finns, utan leds direkt till recipient (Fredriksson, 2011). Tabell 3. Område 1 4: Ytarea för resp. markanvändning efter exploatering 1. Markanvändning efter exploatering Område 1 (ha) Område 2 (ha) Område 3 (ha) Område 4 (ha) Avrinningskoefficient Hamn - 4,7-9,5 0,8 Biobränsleupplag ,8 Logistikyta 10, ,8 Väg och järnväg ,85 Takytor 3,2 0,3-2 0,9 Summa 17, ,5 Markanvändning efter exploatering Område 1 Område 1 består bland annat av yta för väg- och järnväg som kommer att vara trafikerat med transportfordon. Dagvattnet från ytan bedöms likvärdigt med en kraftigt trafikerad väg. Allt dagvatten ska renas. Logistikytan kommer att hårdgöras till 100 % och till större delen att bestå av containerterminal med uppställning av containers. Ytan kommer att vara trafikerad av transportfordon. Området kommer delvis att bebyggas med lagerutrymmen samt kontor. Av den totala ytan kommer ca 3 ha yta bestå av tak. Takvatten från bebyggda ytor bedöms som rent och kommer inte att belasta reningsanläggning, utan ledas direkt till recipient. Område 2 Område 2 är den nya hamnen som kommer att anläggas på delvis utfylld mark. Hamnområdet kommer att användas för hamnverksamhet och trafikeras med transportfordon för växling från fartyg till lastbilar och tåg. Hela ytan kommer att hårdgöras. Av den totala ytan kommer ca 0,3 ha bestå av takyta. 1 Avrinningskoefficienter och schabloner för föroreningshalter vid olika ytanvändning finns att hämta på där biobränsleupplaget har jämställt med logistik och hamnytan. 12 (40)

38 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Område 3 Område 3 består av upplagsyta för biobränsle. Denna kommer att hårdgöras till 100 % och användas för mellanlagring, rensning från sten och grus samt vid behov sönderdelning till mindre fraktioner av biobränsle i form av grot, flis, bark och energiskog. Inget returträ kommer att hanteras på ytan. Inga byggnader kommer att anläggas och allt dagvatten ska renas innan utsläpp till recipient. Dagvattnets sammansättning kommer att variera beroende på hur mycket biobränsle som lagras på ytan. Detta kommer att variera under året. Då ytan är tom kommer avrinningen att öka och dagvattnet vara relativt renat. Då mycket bränsle lagras kommer flödet att bromsas upp och dagvattnet innehålla större mängder föroreningar och partikulärt material. Område 4 Hamnområde området kommer att användas för hamnverksamhet. Hela området kommer att hårdgöras till 100 %. Stor del av området består av takyta, 2 ha. Takvatten anses vara rent och leds direkt till recipient. 5.3 Dagvattenflöden Utbyggnation i enlighet med detaljplanen ökar ytornas hårdgörandegrad, vilket innebär att avrinningen från ytorna ökar kraftigt då infiltrationskapaciteten och växtupptaget minskar. I tabell 4 nedan presenteras beräkningar av ytavrinning för respektive yta idag samt efter utbyggnationen. Flöden är beräknade för ett 10-års regn, med 10 minuters varaktighet och regional nederbördsparameter för Sundsvall på 17. Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden från exploateringsytorna vid 10-års regn. Delområde Flöde befintligt (l/s) Flöde framtid (l/s) Område 1 (exkl. takyta) Område 2 (exkl. takyta) Område Område Takytor Summa Avrinningen från exploateringsytorna kommer att öka med totalt ca 680 % exklusive takvatten. 13 (40)

39 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 5.4 Föroreningsinnehåll Sammansättning av dagvatten från de hårdgjorda verksamhetsytorna förväntas innehålla olja, tungmetaller, organiska föreningar, näringsämnen samt susp. ämnen. Dagvattnet från biobränsleytan kommer dessutom att innehålla grus, träfibrer samt eventuellt en del lösliga ämnen från biobränslet. Kunskapen om påverkan på dagvattnet av från lagring av sönderdelat biobränsle är begränsat. Sammansättningen av dagvatten från biobränsleupplag beror delvis på växtslag, årstid, träslag samt hur finfördelat bränslet är. Barken innehåller ett flertal naturliga ämnen vars uppgift är att skydda trädet från insektsangrepp, vilka i teorin kan laka ur vid lagring av biobränsle. Tallbarken utgör % av trädets totala massa. Försök har gjorts i labskala på barks löslighet i vatten. Bark skakades i vatten under 24 h, viket resulterade i att % (gran- resp. tallbark) av biomassan var vattenlöslig. I praktiken är urlakningen inte lika effektiv. Endast vid mycket kraftig nederbörd bedöms läckage från otäckta biobränslelager uppstå. (Lehtikangas, 1999). Om brand uppkommer i biobränslelagret så kommer släckvattnet avledas tillsammans med dagvattnet från ytorna. Släckvatten är generellt mer koncentrerat och innehåller högre halter än dagvattnet vad gäller de flesta ämnen. Ämnena förekommer i högre grad i löst form för släckvatten. Tabell 5. Beräknade föroreningar i det orenade dagvattnet från exploateringsytorna (Beräkningar gjorda i Stormtac 2 ) Halter befintlig markanvändning Halter efter exploatering Riktvärden 2M Ptot Fosfor (tot) µg/l Enhet Ntot Kväve (tot) 1 1 2,5 mg/l Pb Bly µg/l Cu Koppar µg/l Zn Zink µg/l Cd Kadmium 0,3 0,6 0,5 µg/l Cr Krom µg/l Ni Nickel µg/l SS Susp mg/l Olja Olja (oljeindex) 0,3 0,5 0,7 mg/l 2 För information om markanvändning och koefficienter se till Tabell (40)

40 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion StormTac har använts för att beräkna föroreningsinnehåll i orenat dagvatten från området idag samt efter efter expoateringen. Beräknade halter jämförs med Svenskt Vattens riktvärden för dagvattenutsläpp för dagvattenkategori 2M. Man ser en tydlig ökning av halterna efter utbyggnation av logistikparken vad gäller tungmetaller, suspenderad substans och olja. För ett flertal av ämnena gäller att halterna överstiger rekommenderade riktvärden enligt Svenskt Vatten. I Tabell 6 nedan redovisas föroreningsmängder som tillförs recipienten genom avrinning av dagvatten från detaljplaneområdet. Ökning i föroreningsbelastning på recipienten resulterat av utbyggnationen redovisas i sista kolumnen. Både dagvattenflöden och föroreningshalter halter ökar vid utbyggnationen vilket skulle resultera i en kraftig ökning av mängderna föroreningar och näringsämning till Alnösundet om inte rening av dagvattnet anordnas. Tabell 6 Beräknad årlig föroreningsbelastning på Alnösundet av orenat dagvatten från detaljplaneområdet (grönområden och takvatten ej medräknat) Ämne Dagvatten befintlig markanvändning Dagvatten logistikpark Enhet Ökning efter exploatering (%) Ptot 6 17 Kg/år 283 Ntot Kg/år 443 Pb 0,3 4 Kg/år Cu 0,4 5 Kg/år Zn 0,9 18 Kg/år Cd 0,01 0,1 Kg/år Cr 0,08 0,6 Kg/år 750 Ni 0,1 0,6 Kg/år 600 SS Kg/år 468 Olja Kg/år 827 Redovisade flöden och föroreningshalter har en betydande osäkerhet. Beräkningar av reningsgrad, halter och mängder i Stormtac baseras på schabloner framtagna genom ett flertal studier och forskningsresultat. Dock med begränsad erfarenhet inom just denna verksamhet. Beräkningsresultaten visar på typ av föroreningar och i vilken storlek de förväntas förekomma, men är inte tillräckligt tillförlitliga för att ligga till grund för villkor gällande reningsgrad och utsläppshalter. 15 (40)

41 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 5.5 Hantering av dagvatten Det kommer att krävas rening av dagvattnet från exploateringsytorna då Alnösundet är känsligt för ytterligare föroreningsbelastning och dagvattnet kommer att förorenas genom verksamheten i området. Rening krävs för dagvattnet från 41 ha yta bestående av hamnområde, biobränsleupplag, logistikytor, vägar och järnväg. Enligt dagvattenstrategin ska takvatten anses vara rent. För att inte belasta reningsanläggningarna så bör takvatten avledas separat och ledas direkt till recipient, alternativt infiltreras om detta är möjligt. För att minska takvattenmängden kan gröna tak anläggas, vilket innebär att man kan minska dimensioner på ledningar för takvatten till recipient. Gröna tak innebär också en rening av eventuella föroreningar i nederbörd samt luftföroreningar. Ytterligare fördelar med gröna tak är minskade bullernivåer och förbättrad takisolering av byggnader, vilket kan reducera uppvärmningsbehovet avsevärt. Dagvattnet från väg- och järnvägsytor i detaljplanens norra del förutsätts omhändertas i dagvattenhanteringssystem för Korstaverken eller befintlig hamn, då ytorna geografiskt ligger långt från övriga ytor inom denna detaljplan och det därför inte kommer att vara möjligt att leda dagvattnet från dessa ytor utan pumpning till reningsanläggningarna. Reningsanläggningar För rening av vattnet föreslås reningsanläggningar där vattnet renas naturligt från olja, metaller, suspenderad substans samt näringsämnen och syreförbrukande ämnen genom biologiska och fysiologiska processer. Biologiska processer är exempelvis växtupptag samt mikrobiell nedbrytning. Fysiologiska reningsprocesser är sedimentation, adsorption, jonbyte samt partikelavskiljning. Detta ordnas förslagsvis genom dammsystem med fördamm, reningsdammar och mellanliggande makadammfiltrering och översilning för grundare och djupare partier, se principskiss figur 4. Vattnet från biobränsleupplaget leds först till en separat fördamm för uppsamling av medföljande biobränslematerial. Till nästa fördamm leds även övriga ytor. I fördammen sker sedimentation av partikulärt material. Vattnet passerar därefter en makadamvall där vattnet filtreras och syresätts. Syresättningen bidrar till nitrifikation, utfällning av metaller, aerob nedbrytningen av tex BOD. I reningsdamm 1 och 2 kommer vattnets hastighet att vara lägre vilket gör att partiklar i vattnet sedimenterar. Dammarna ska vara dimensionerade så att tillräcklig uppehållstid erhålls för effektiv sedimentering. 16 (40)

42 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 4: Principskiss av reningsanläggning i plan (ej skalenlig). Anläggningen är varken dimensionerad eller höjdsatt i detta skede. I våtmarksstråket mellan dammarna renas vattnet genom växtupptag, mikrobiell nedbrytning, syresättning samt fastläggning. Val av växter bör göras med avseende på effektiv metallreduktion. Ut från anläggningen passerar vattnet en utloppsbrunn där provtagning kan ske och klafflucka installeras för att kunna stänga av anläggningen om ett större oljeläckage skett och oljan samlat upp i dammsystemet. Utloppet från anläggningen bör ligga i bakfall för att åstadkomma en oljeavskiljning. Vintertid kommer anläggningen rena vattnet genom de fysiologiska reningsfaktorerna och då temperaturen stiger kommer de biologiska reningsfaktorerna igång. Dammanläggningen har även andra fördelar förutom rening av vattnet. Vattnet från dammarna kan användas som släckvatten och även fungera som katastrofspärr vid eventuell brand. Anläggningen har en oljeavskiljande och oljenedbrytande verkan så ingen ytterligare oljeavskiljning bedöms krävas. En damm anlagd direkt på berggrund, som i detta fall, kan om berggrunden är sprickig kräva tätskikt för att förhindra att dagvatten förorenar grundvattnet samt förhindra kapacitetsbrist i magasinet genom grundvatteninträngning. Anses inte grundvattnet vara skyddsvärt (dvs om det inte finns ett uttalat skyddsbehov av grundvattnet) och grundvattenytan ligger lägre än botten på dammen så kan dagvattnet i dammen tillåtas att perkolera ned genom berggrunden. Eller då vattnet anses vara tillräckligt rent så att det inte påverkar grundvattnet negativt. Infiltration i berggrund kan i sig inte anses vara en reningsmetod och ovanstående metoder för rening bör även tillämpas här. Innan slutgiltig utformning av dammarna utförs bör grundvattenförutsättningarna efter utjämning av markytan utredas närmre. 17 (40)

43 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Reningseffekt Förväntade reningseffekter presenteras i tabell 7 nedan. Reduktionen är beräknat för ett reningssystem bestående av endast en damm och modellerat samt hämtat från Stormtac. Då den föreslagna reningsanläggningen har fler reningssteg så bedöms haltreduktionerna kunna bli högre. Denna reningseffekt kan endast vidhållas om underhållet av dammen sköts. I tabellen presenteras beräknat årligt utsläpp till recipient av näringsämning och föroreningar. Även detta är beräknat i Stormtac för en anläggning bestående av endast en damm. Tabell 7. Förväntade reningseffekter i reningsanläggningarna samt utsläpp till recipient (StormTac, 2011). Ämne Teoretisk procentuell reningseffekt damm Föroreningsbelastning (kg/år) Beräknad utsläppshalt efter rening Riktvärden 2M Ptot 60 % 7 41 µg/l 175 µg/l Ntot 27 % 160 0,9 mg/l 2,5 mg/l Pb 84 % 0,6 3 µg/l 10 µg/l Cu 59 % 2,0 12 µg/l 30 µg/l Zn 66 % 6 36 µg/l 90 µg/l Cd 55 % 0,05 0,3 µg/l 0,50 µg/l Cr 56 % 0,3 1,6 µg/l 15 µg/l Ni 21 % 0,5 3 µg/l 30 µg/l SS 78 % mg/l 60 mg/l Olja 67 % 30 0,2 mg/l 0,7 mg/l Förväntade föroreningshalter i dagvattnet efter rening i dagvattenanläggning är lägre än Svenskt Vattens riktvärden för dagvattenkategori 2M vad gäller samtliga parametrar. Dimensionering av reningsanläggning För att rena dagvattnet från ytorna inom det 41 ha stora området vid ett 10-års regn krävs en total dammarea om ca m 2 enligt beräkningar i StormTac. Den totala ytan som krävs blir dock större pga. släntlutningar, tillfartsvägar, etc. För reningsanläggning bör ca m 2 tas i anspråk. Planområdet är stort och kommer att göras relativt plant. Det är inte möjligt leda allt vatten från samtliga exploateringsytor till en och samma anläggning. Därför 18 (40)

44 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion föreslås 3 anläggningar varav 2 bör ha en area om ca 2500 m 2 vardera och ytterligare en med en area på ca 1400 m 2. Dimensionering av anläggningarna och ytbehov specificeras vidare då höjdsättningen och placering av byggnader är klar. Vattnet leds till reningsanläggningarna via brunnar och ledningar, dagvattenrännor, dikessystem eller ytavrinning. Diken ger en ytterligare rening av vattnet. Förslagsvis görs höjdsättning av markytorna med lutning mot reningsanläggningarna så att dagvattnet kan ledas med självfall. Pumpning av dagvatten ska undvikas i möjligaste mån då detta innebär kostnader och miljöbelastning i form av energiförbrukning. Ytan för hamnområdet bör lutas inåt (västerut). Placering av dagvattenanläggning Vid placering av dagvattenanläggningarna ska hänsyn tas till: - Nivåsättning av mark gör möjligt att dagvattnet leds med självfall till anläggningarna - Geotekniska och hydrologiska förutsättningar - Minimera påverkan på verksamhetsytorna - Drift och skötselmöjligheter Figur 5: Riktning dagvattenavrinning (röda pilar) och placering reningsanläggningar för dagvatten. 19 (40)

45 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Till dagvattenanläggning 1 leds vatten från område 1 med självfall, enligt figur 5 ovan. Det renade vattnet leds till kulvert för Tunabäcken, se vidare kapitel 7. Till dagvattenanläggning 2 leds dagvatten från verksamhetsytorna i område 2 och 4. Tvättvattnet från containertvätten leds också till anläggningen, efter att ha genomgått viss förrening. Dagvattenanläggning 3 omhändertar vatten från område 3. En extra fördamm för omhändertagande av biobränslematerial anordnas i anslutning till denna. 5.6 Rekommendationer dagvattenhantering Förorenat dagvatten från verksamhetsytorna ska genomgå rening i 3 dammanläggningar innan utsläpp till recipient. Takvattens och vatten från grönytor ska betraktas som rent och inte belasta reningsanläggningarna utan ledas direkt till recipient. Gröna tak skall anläggas på de byggnader där detta möjligt. Dagvattenanläggningar och ledningar ska dimensioneras för 10-års regn. Höjdsättning av mark görs så att dagvattnet kan ledas med självfall till reningsanläggningarna. Skulle utsläpp av större mängde olja eller kemikalier ske, så samlas det upp i fördammen i dagvattenanläggningen. Dagvattenanläggningen ska därför anordnas med avstängningsventil för att kunna fungera som katastrofspärr vid sanering. Anläggningarna ska utformas och lokalisering ske för att underlätta för tillsyn och underhåll. Erforderliga tillfartsvägar och ramper ska anordnas. 6. Smältvatten snöupplag Upplag för snö kommer att anordnas inom respektive exploateringsyta. Snö från hårdgjorda ytor inom detaljplaneområdet samlas ihop och transporteras till snöupplagen. Årlig nederbörd i form av snö har beräknats baserat på metrologiska data från väderstation Sundsvalls Flygplats för år , enligt diagram nedan (SMHI, 2011). Nederbörd november mars bedöms falla som snö. Under mätperioden föll i medel 180 mm nederbörd under de kalla månaderna. 20 (40)

46 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 6. Månadsmedelvärden för nederbörd och temperatur vid väderstation Sundsvall Flygplats beräknat på uppmätta månadsvärden år Om man räknar med att all snö från de hårdgjorda ytorna som faller under november till mars forslas till snöupplaget innebär detta en medelårsvolym på totalt ca m 3 snö, se tabell 8 nedan. Med en snöhöjd om 6 m krävs en total area om ca 1 ha för snöupplag. I tabellen är erforderlig area för snöupplag specificerad per område. Avsmältning av snö sker med en hastighet av ca 5 cm/dygn (Falk, 1990) under den varma perioden april oktober. Hur lång tid det tar för snön att smälta beror på snölagrets tjocklek, lufttemperatur, etc. Smältvattenflöden beräknat på medelårsnederbörd presenteras i tabell 7 nedan. Beräkningarna baseras på att snö som faller på takytor inte skottas ner utan ligger kvar till snösmältning och att smältvattnet leds ut via takavloppssystemet. Skottas snön ner blir smältvattnet förorenat och rening krävs. Att inte skotta ner snön från taket innebär aven att arbetsmiljörisken med detta försvinner samt ökad takisolering och därmed minskat värmesvinn. Taken ska utformas för att klara snötyngd och minska risk för fallande snö. 21 (40)

47 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Tabell 8. Förväntade snömängder, erforderlig lagringsyta och smältvattenflöden beräknat på statistik från SMHI. Markanvändning Hårdgjord yta (ha) Snövolym (m 3 /år) Area (m 2 ) Smältvatten (m 3 /d) Smältvatten (l/s) Område Område Område Takyta Totalt Totalt utan tak Det teoretiskt beräknade smältvattenflödet i tabellen ovan är högt. Faktiska flöden kommer att vara lägre då ingen hänsyn i flödesberäkningarna har tagits till avdunstning samt faktumet att all snö från ytorna inte kommer att läggas upp i snöupplag. Smältvattnet från takytorna leds via takavloppssystemet direkt ut i recipienten. Smältvattnet från område 1 3 kommer att ledas till dagvattenanläggningarna som respektive yta är kopplad till. Reningsanläggningarna dimensioneras för att klara av att rena även detta vatten. Orenat smältvatten innehåller samma typer av föroreningar som dagvatten. Forskning har visat på högre koncentrationer av suspenderat material, partiklar och tungmetaller i avrinning från snösmältning jämfört med regn. Tungmetallerna är dessutom i högre grad partikelbundna under smältperioden jämfört med regnperioden (Westerlund, 2007). Placering av snöupplag presenteras i Bilaga Rekommendationer snöupplag Tak på byggnader inom planområdet dimensioneras för snötyngd motsvarande 10-årsnederbörd. Smältvatten från snöupplag ska anses som förorenat och ledas till reningsanläggning Snöupplagen ska placeras för att underlätta hantering av smältvattenrening i dagvattendammar 7. Hydrologi kring planområdet Det sluttar kraftigt från omgivande mark ner mot planområdet. Idag sker således avrinningen från en stor del av omgivande mark via planområdet ut till Alnösundet. Tunabäcken går från nordvästra delen av planområdet (delområde 1) och mynnar ut i Alnösundet. 22 (40)

48 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 7.1 Kulvertering av Tunabäcken Tunabäcken är totalt ca 1,5 kilometer lång och mynnar i Alnösundet. Delområde 1 korsar Tunabäcken i väster, och då marknivån ska sänkas kraftigt och marken hårdgöras krävs kulvertering av bäcken. Idag följer bäcken marknivån ungefär fram till hamnens planerade yta som skall hårdgöras. Nedströms planområdet är bäcken grävd till att gå i en ca 3 meter djup dikesfåra. Efter en kulvertering under Petersviksvägen (trumma dim 600mm) rinner bäcken mot utloppet i en grund sumpartad vik. Tidigare utredningar (Eskebaeck, 2011; Aronsson, 2011) visar att ingen fiskvandring förekommer i bäcken. Figur 7. Tunabäcken nedströms planområdet (40)

49 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 8. Planerade diken (bred blå linje), planerade kulvertar (röd linje) och takvattenavledning (grön linje) och befintliga diken och vattendrag (tunna blå linjer). Under hamnområdet kommer Tunabäcken att ledas i en ca 325 m lång kulvert, se figur 8. Sträckningen har ändrats något från bäckens ursprungliga sträckning. Detta för att lägga kulverten så rakt som möjligt och därmed minska friktionsförluster samt undvika att kulverten anläggs under byggnader eller dagvattendamm. Marknivån kommer att sänkas från ca +12 till +5 m där bäcken når planområdet, vilket innebär en höjdskillnad om 7 m mellan den hårdgjorda ytan och omgivande naturmark. För att leda bäckens vatten ner mot hamnplanen måste jord- och bergschakt utföras på en sträcka från ca 20 m uppströms kulverten. Vattnet i den schaktade och ursprängda bäckfåran leds ner mot kulverten. Intaget till kulverten sker via en brunn med kupolsil. Kulverten under hamnplanen leds ut till Tunabäckens befintliga bäckfåra som, även idag, mynnar ut i Alnösundet. Befintlig bäckfåra måste schaktas ur och utformas med sten för att minska erosion vid övergången mellan kulvert och bäckfåra under höga flöden. 24 (40)

50 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Till kulvert 1 kommer dagvatten från takytor att anslutas samt renat dagvatten från område 1. Takvatten från område 4 leds till bäckfåran nedströms diket. På detta sätt kommer bäcken nedströms i stort att bibehålla sitt flöde trots att kulvertering utförs på en sträcka. Kulvertens dimension kommer att vara mellan mm i diameter. Eftersom befintlig mark kommer att sänkas så måste kulvertens täckning tas i beaktande. Exakt dimension måste bland annat bestämmas med hänsyn till dagvattendammens utflöde. Vatten från takytor är rent men orsakar oregelbunda flöden. I detta skede har ingen höjdsättning av föreslagna diken och kulvert utförts. Bilaga 2 visar en profil över Tunabäckens kulvertering. 7.2 Avskärande diken Grönområdet i omkring av planområdet sluttar ner mot exploateringsytorna. För att förhindra att rent vatten från naturmarken rinner in över exploateringsytorna och förorenas och därmed innebär en ytterligare hydraulisk belastning på reningsanläggningarna, så bör avskärande diken anläggas runt exploateringsytorna, se figur 8 ovan. Dikena samlar upp vattnet från omgivande marker och avleds till recipienten. Ytavrinning från naturmark väster om planområdet leds i avskärande dike 1 mot kulverten för Tunabäcken, kulvert 1. Ytavrinning från skogsmark norr om planområdet leds via avskärande dike 2 ut i kulvert 2 som släpper vattnet direkt ut i Alnösundet. Till kulvert 2 ansluter även ledningar för renat dagvatten från område 3 samt takvatten från område 2. I detta skede har ingen höjdsättning av föreslagna diken och kulvertar utförts. 7.3 Rekommendationer gällande hydrologi omkring planområdet Tunabäcken kulverteras under de hårdgjorda ytorna och sträckningen anpassas till verksamheterna. Utschaktning av bäckfåra sker från en sträcka ca 20 m uppströms kulverten. Kulverten för Tunabäcken leds till befintlig bäckfåra för att i så stor utsträckning som möjligt bibehålla flödet Avskärande diken anläggs runt planområdet. Avskärande diken leds till kulvertar (1 och 2). Kulvertar läggs på frostfritt djup alternativt isoleras. Kulvert 2 leds direkt till recipient. Renat dagvatten och takvatten tillåts ledas ut i recipient via kulvertarna. 25 (40)

51 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 8. VA-anslutning 8.1 Befintliga ledningar Detaljplaneområdet är i princip obebyggt. Kända VA-ledningar finns i befintlig hamn samt en processvattenledning från Korstaverket som korsar genom det planerade hamnområdet i Petersviks hamn. Ledning går både i mark och på havsbotten och kommer att behöva läggas om i samband med hamnens utbyggnad. 8.2 Dricksvatten Dricksvattenförsörjningen på hamnområdet behövs till kontor och andra verksamhetsbyggnader som t.ex. verkstäder samt till bunkring av anlöpande fartyg. Kontor och verkstäder Hamnens personal ska arbeta två skift och det är 20 personer på hamnen mellan ca 05:30-24:00 (Jonsson, 2011). Verksamheterna på kontor och verkstäder kan anses som inte särskilt vattenkrävande verksamheter. Enligt Svenskt vatten dimensioneras kontor och industriområden utan särskilt vattenkrävande verksamhet. Erforderligt vattenflöde dimensioneras utifrån maximal timförbrukning 0,8 l/s, ha 3. Den yta som ska exploateras är ca 3 ha vilket innebär ett dimensionerande flöde på Q kontor = 2,4 l/s. Släckvattenförsörjning Det finns två alternativ för släckvattenförsörjning: 1. Från dricksvattennätet via brandpost/tappvattenpunkt. 2. Havsvatten Släckvatten innehåller vanligen föroreningar som behöver renas innan det kan släppas ut till havet. Hur rening sker fastställs dels i samråd med den lokala räddningstjänsten och kan delvis samordnas med hamnens dagvattenhantering. Släckvatten från dricksvattennätet via brandpost/tappvattenpunkt. Biobränslelagret är enligt Svenskt Vattens dimensioneringsanvisningar (Svenskt Vatten, 2001) en verksamhet med hög brandbelastning. Det innebär att släckvattenförbrukningen dimensioneras för 40 l/s. 3 Schablonvärden för dimensionering av småindustri och kontor utan särskilt vattenkrävande verksamhet (Svenskt Vatten 2001). 26 (40)

52 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Historiskt har vattendistributionssystem dimensionerats för släckvattenförsörjning via brandposter. Idag är det vanligare att räddningstjänsten använder system med tankfordon. Om en brand i biobränslelagret uppkommer kommer de tankfordon som finns tillgängliga hos Räddningstjänsten i Medelpad inte att räcka till (Höglund, 2011). Därför behövs en punkt där räddningstjänsten kan tanka upp fordonen på vatten. Vid detta tappställe bör 40 l/s kunna tas ut (Höglund, 2011). Tappstället bör vara placerad på lämpligt avstånd från biobränslelagret. Slutlig plats bör fastställas i samråd med räddningstjänsten i Medelpad. Havsvatten som släckvatten En hamns naturliga läge vid havet ger ett alternativ för släckvattenförsörjning genom havsvatten. Räddningstjänsten i Norrköping använder till exempel brackvatten från Bråviken vid släckbehov i Norrköpings Oljehamn. För att minska slitage och korrosion på Räddningstjänstens utrustning ska goda rutiner för efterrengöring finnas. Eventuellt kan mobila pumpar tillhandahållas av hamnen för detta ändamål. Om havsvatten skall användas till släckvatten måste detta diskuteras vidare med Räddningstjänsten i Medelpad. Färskvatten till containertvätt Den containertvätt som ska anläggas är vattenkrävande. Antalet lyft för containers/trailers/flak per år beräknas vara stycken år 2015 och uppgå till år En andel av de containers som används kommer att behöva tvättas invändigt. Containertvättens storlek och dimension är beroende av antalet containers som ska tvättas och deras föroreningsgrad. Det finns möjlighet att tvätta containrarna med mobila fordonsanläggningar eller fasta tvättar på t.ex. en spolplatta. Mobila anläggningar för kärltvätt och containers kan se lite olika ut men består av en vanlig högtrycksspruta. Tvätten sker manuellt och vatten i containern samlas in genom att sugas upp (KinAB, 2011). Temperaturen på vattnet är ca 90 grader och det åtgår ca 300 liter vatten per container. Tvättar man på löpande band kan man överslagsmässigt hinna tvätta en container per timme (KinAB, 2011). Tvätt på fasta containertvättar sker också med högtrycksspolning men på spolplattor så att tvättvattnet kan samlas upp och genomgå rening i form av sedimentering/slamavskiljning. Storleken på spolplatta för att tvätta en container är ca 6 x 15 m 2. Vill man ha en effektivare hantering kan två, eller fler, parallella spolplattor behövas. På en spolplatta med vanlig högtrycksspolning åtgår liter vatten per container och normalt hinner man en container per timme (Granholm, 2011). Det skulle även gå att klara två högtryckssprutor inom det högre flödesspannet. Däremot finns det 27 (40)

53 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion vissa tekniker med bland annat högre temperaturer och kraftigare högtryckssprutor där det kan åtgå uppåt 800 liter vatten per container. Anläggs en reningsanläggning för tvättvatten som renar vattnet tillräckligt för att återanvändas (recirkuleras) så kan vattenförbrukningen minska. Detta är ett vanligt förfaringssätt vid biltvättar. Tabell 9: Vattenflöden för containertvätt. Vattenflöde (l/h) Vattenflöde (l/s) 300 0, , ,22 Färskvattenförsörjning för anlöpande fartyg Enligt samrådshandlingen beräknas antalet fartygsanlöp enligt tabellen nedan. Tabell 10: Antal fartygsanlöp per år (Thorén et al, 2011) Containerfartyg RoRo-fartyg Bulkfartyg/LNGfartyg Flera av dessa fartyg behöver fylla på förrådet färskvatten. Hur mycket fartygen tankar upp beror av hur mycket vatten de redan har samt om de har intern anläggning för färskvattenframställning. Om det ska gå att fylla på vatten till flera fartyg samtidigt påverkas också kapacitetsbehovet. Den nya containerhamnen ska inte försörja passagerarbåtar (Jonsson, 2011). Försörjningen från hamnen till fartygen kan ske dels som befintlig försörjning i Sundsvalls hamn där en mobil dricksvattenslang rullas fram till fartygen (Nordström, 2011). Slangen kopplas till en befintlig brandpost en bit in på kajen. Brandposter längs kajen i befintlig hamn är anslutna till en vattenledning av dimension 150 mm (Lindblom, 2004/2009). Alternativt dras vattenledningar ända fram till kajkanten. Eftersom det finns risk för frysning underifrån måste sådana ledningar isoleras för att klara försörjning vintertid (Nordström, 2011). 28 (40)

54 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Behov av färskvatten till fartyg Ett vattenflöde på 0,6 l/s motsvarar drygt 2 m 3 /h och 2 l/s motsvarar drygt 7 m 3 /h. Tabellerna nedan visar hur lång tid det tar att fylla en 5000 respektive liters tank med färskvatten. Tabell 11: Exempel på ungefärlig tidsåtgång för att fylla på en liters vattentank. Vattenflöde Tidsåtgång för tank l 0.7 l/s 2 h 1 l/s 1,5 h 1,4 l/s 1 h 3 l/s 0,5 h 5 l/s 17 min Tabell 12: Exempel på ungefärlig tidsåtgång för att fylla på en liters vattentank. Vattenflöde Tidsåtgång för tank l 1 l/s 5,5 h 2,2 l/s 2,5 h 2,8 l/s 2 h 3,7 l/s 1,5 h 5,2 l/s 1 h Dimensionerande flöde vattenledningsnät Exempel 1: I följande beräkning har följande antagits: Att toleransen för vattentankning till fartyg är 1,5 timme för att fylla en liters vattentank. Att den högsta förbrukningen av vatten för högtryckstvätt används. Att maximal timförbrukning är dimensionerande. Dimensionerande flöde för förbrukningen av dricksvatten beräknat utan släckvatten blir därmed knappt 4 l/s och med släckvatten ca 44 l/s. 29 (40)

55 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Exempel 2: I följande beräkning har följande antagits: Att toleransen för vattentankning till fartyg är 1,5 timme för att fylla en liters vattentank. Att den högsta förbrukningen av vatten för högtryckstvätt används. Att maximal timförbrukning är dimensionerande. Dimensionerande flöde för förbrukningen av dricksvatten beräknat utan släckvatten blir därmed drygt 6 l/s och med släckvatten ca 46 l/s. Eventuella reservoarer eller tryckstegringar för vatten Även om en eller flera förbindelsepunkter till hamnen kan erbjudas av VAhuvudmannen MittSverigeVatten kan reservoarer eller tryckstegringsstationer behövas för att klara av försörjningen. Om detta behövs för att försörja hamnen och dess aktiviteter med vatten och avlopp måste det stämmas av och fastställas i samråd med huvudmannen. 8.3 Spillvatten Spillvattenmängden från området beror av vilka verksamheter som går till spillvattennätet samt hur tömning av avloppsvatten det vill säga spillvatten och svartvatten från anlöpande fartyg ska ske. Eftersom det är krav på att en hamn ska ha möjlighet att ta emot avloppsvattnet från inkommande fartyg måste en lösning för detta finnas. I Sundsvalls hamn hämtas idag avloppsvattnet av slamfordon. Eftersom detta kan innebära en begräsning bör även alternativet att bygga ut spillvattenledningar i den nya hamnen beaktas. För att ha en god kapacitet att ta emot avloppsvatten från fartyg rekommenderas att ett ledningssystem byggs ut på hamnområdet. Systemet bör dimensioneras för spillvatten från både markbundna anläggningar som kontor och verkstäder och från anlöpande fartyg. Fartyg vid kaj pumpar vanligen ut sitt avlopp med egna pumpar. Flödet är relativt lågt ca 3-5 m 3 /h, max ca 10 m 3 /h (Nordström, 2011). Om spillvatten från anlöpande fartyg leds till det allmänna spillvattennätet kan huvudmannen, i detta fall Mittsverigevatten, ställa krav på att spillvattnets sammansättning inte avviker från hushållsspillvatten. Kapacitetsbehov Hur mycket spillvatten som genereras hänförs vanligen till dricksvattenförbrukningen. Släckvatten vid en eventuell brand samt renat tvättvattnet från containertvätten ska inte ledas till spillvattensystemet utan hanteras i dagvattensystemet. 30 (40)

56 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Dimensioneringen för spillvattensystemet kan därför antas motsvara dimensionerande flödet för vatten från kontor och verkstäder samt anlöpande fartyg som vill tömma sitt avlopp i hamnen. Det skulle med beräknade delflöden innebära ett spillvattenflöde på ca 5 l/s. 8.4 Alternativa anslutningspunkter för vatten och avlopp MittSverigeVatten AB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsledningarna i Sundsvall. Eftersom hamnen inte ingår i det kommunala verksamhetsområdet gäller förutsättningen att hamnen ansvarar för ledningar inom hamnområdet. MittSverigeVatten kan normalt erbjuda en förbindelsepunkt till en fastighetsägare inom huvudmannens verksamhetsområde (Johansson, 2011). Sundsvalls hamn har vatten-, spillvatten- och dagvattensystem utbyggda inom befintligt hamnområde. Försörjning av vatten och avlopp sker från allmänna huvudledningar i Johannedahlsvägen strax norr om befintlig hamn. Huvudledningarna för vatten har där som minst dimensionen 300 mm (Hanning, 2011) Figur 9. Förslag på ungefärliga placeringar av anslutningspunkter för vatten- och avloppsledningar från Logistikpark Petersvik 31 (40)

57 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion För vatten- och spillvattenförsörjning av detaljplaneområdet finns tre möjliga punkter. Att föredra är att försörjningen kan ske via direkt anslutning till allmänna ledningsnätet via ny förbindelsepunkt i Johannedalsvägen (Punkt 1, figur 9). Ledningar till detaljplaneområdet anläggas i ny tillfartsväg. Förutsättningarna för denna anslutningspunkt diskuteras vidare med VA-huvudmannen MittSverigeVatten. Alternativt kan anslutning ske till ledningar i befintligt hamnområde i Sundsvalls hamn (Punkt 2), men då måste kapacitetsbehovet för båda hamnarna utredas gemensamt. Befintligt skick på befintliga VA-system är okänt, och bör utredas. Vattenledningarna i gashamnen som ligger i anslutning till detaljplaneområdet är av dimensionen mm. Spillvattenledningar finns i hamnområdet men inte lika långt söderut som vatten och av mindre dimension (Lindblom, 2004/2009). Ett tredje alternativ skulle kunna vara att ansluta vatten och spillvatten via befintliga ledningar i Tunabäcksvägen(Punkt 3). Beroende på hur den slutliga höjdsättningen kommer att bli inom Logistikpark Petersvik och var framtida förbindelsepunkter blir kan pumpning av avloppsvatten vara nödvändigt varför en pumpstation eventuellt måste anläggas på området. 8.5 Rekommendationer VA-anslutning Fortsatta diskussioner med VA-huvudmannen MittSverigeVatten AB bör hållas angående anslutningspunkt till allmänt VA-nät och om speciella krav ställs som har betydelse för den framtida projekteringen av hamnen. Tömning av avloppsvatten från fartyg bör ske via tömningsslang till spillvattennätet på hamnområdet. Val av anläggningsform för containertvätt bör väljas med hänsyn till antal containers, typ av förorenings samt föroreningsgrad. Recirkulation av renat tvättvatten, likt hos biltvättar, bör utredas. Tvättvatten från containertvätt renas i separat anläggning innan vidare rening i dagvattenanläggning. Lämplig tvättanläggning och reningskrav stäms av med Miljökontoret i Sundsvalls kommun. Fortsatta diskussioner bör hållas med Räddningstjänsten i Medelpad för att utvärdera alternativ till att dricksvatten används som släckvatten. Med det som underlag kan dimensioneringen av dricksvattenbehovet beräknas mer exakt och om eventuella tekniska åtgärder behövs i den framtida projekteringen av hamnen. 32 (40)

58 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 9. Tvättvatten containertvätt Förslagsvis anläggs en fast tvätt med minst två parallella spolplattor på totalt ca 200 kvadratmeter. Tvättvattnet samlas in och leds till en reningsanläggning. Reningsutrustning i form av en sedimentationstank behöver ett utrymme på minst 10 m 3 samt eventuellt utrymme för oljeavskiljning (Granholm, 2011). Dessa anläggningar kan byggas under markytan. Val av tvättmedel i containertvätten samt vilka föroreningar som containrarna förväntas innehålla har betydelse för hur reningen konstrueras och vilka reningssteg som behöver anläggas. Vid mer avancerad rening kan microflotation behövas. Efter rening av tvättvattnet kan vattnet ledast till dagvattenreningsanläggning 2. En reningsanläggning som delvis recirkulerar och återanvänder renat tvättvatten innebär att dricksvattenförbrukningen kan minskas. Figur 10. Principskiss på exempel på reningsanläggning för containertvättvatten. 10. Hantering av barlastvatten 10.1 Bakgrund barlastvatten Ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i Östersjöområdet är spridning av främmande organismer genom tömning av barlastvatten. Årligen släpps ca m 3 barlastvatten ut i svenska hamnar (Statens Offentliga Utredningar, 2008). Beroende på barlastvattnet ursprung kan det innehålla ett flertal för Östersjön främmande arter som riskerar att försämra förutsättningarna för eller konkurrera ut ursprungsarter. De främmande arterna kan innebära skada på mänskliga intressen såsom odlade växter och djur, anläggningar och ägodelar samt innebära hälsorisk. Arter som riskerar att introduceras genom tömning av barlastvatten är bland annat olika växt- och djurplankton, bakterier, parasiter, virus och alger men även större arter kan förekomma. 33 (40)

59 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 10.2 Lagstiftning 2004 antogs en konvention framtagen av den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Martime Organization) som reglerar hantering och kontroll av barlastvatten. Barlastvattenkonventionen tar upp 4 alternativa åtgärder för hantering av barlastvatten: - Skiftning av barlastvatten på djupt vatten långt från land - Behandling av barlastvatten ombord på fartygen - Tömning av barlastvatten i mottagarstation på land, där vattnet behandlas - Annan godkänd metod för hantering (ospecificerad) Förutsatt att konventionen träder i kraft ska de fartyg som omfattas av konventionen ha ett godkänt barlastvattenbehandlingssystem installerat För Östersjöländerna är ombordbehandling det bästa alternativet då det saknas naturliga förutsättningar för byte av barlastvatten enligt kriterierna i konventionen (www.transportstyrelsen.se). I en svensk utredning från 2008 gällande förutsättningarna för svensk ratificering av barlastvattenkonventionen föreslås att Sverige ansluter sig med reservationen att man inte kan tillämpa konventionens bestämmelser fullt ut förrän 2016, då det saknas förutsättningar för skiftning av barlastvatten och godkända metoder för ombordbehandling ännu inte finns (www.regeringen.se). En svensk Barlastvattenlag, som baseras på utredningen, finns utfärdad av Regeringen (SFS2009:1165). Barlastvattenkonventionen bedöms ratificeras under 2011 och träda i kraft ett år därefter (Petersson, 2011.). Lagstiftning gällande mottagningsstation för barlastvatten i Svenska hamnar Inga allmänna hamnar i Sverige har mottagningsanläggning för barlastvatten, då det inte funnits något sådant krav. Det finns dock sedan tidigare krav på mottagning och hantering av olje- och kemikalieförorenat barlastvatten (lag 1980:424) i de hamnar där detta är relevant. I barlastvattenutredningen SOU 2008:1framkom att det inte är ekonomiskt motiverat att installera mottagningsanordningar i samtliga Svenska Hamnar för hantering av allt barlastvatten från fartyg i internationell trafik. Då det år 2016 kommer att komma krav på ombordrening av barlastvatten på samtliga fartyg så skulle mottagningsanläggningarna endast komma att användas i större omfattning under en begränsad tidsperiod. I den Svenska Barlastvattenlagen finns heller inga krav eller riktlinjer gällande mottagningsanläggningar för barlastvatten. 34 (40)

60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Inga krav ställ av Transportstyrelsen på Svenska Hamnar gällande mottagningsstation och behandlingsanläggningar för barlastvatten för allmänna hamnar i Sverige (Ramstedt, 2011). I de hamnar där rengöring och lagning av barlastvattentankar kommer att utföras krävs dock mottagning och behandling av sediment enligt barlastvattenlagen Teknik för behandling av barlastvatten på fartyg och i hamn Rening av barlastvatten, genom avdödning av främmande organismer, kan utföras på fartygen eller vid mottagningsstationer i hamn. Det forskas vid ett flertal forskningsinstitut på metoder för rening av ballastvatten. Metoderna kan delas upp i: Mekanisk rening så som tex. filtrering, sedimentering Fysikaliska metoder så som sterilisering genom behandling med ozon, UV eller elektricitet; upphettning; skapa syrebrist Kemisk behandling Riktvärden för halter av organismer som får släppas ut har definierats av IMO i konventionen, Annex D (www.globallast.imo.org, 2011). IMO har godkänt ett flertal barlastvattenhanteringssystem för ombordrening av barlastvatten och senast 2016 kommer samtliga fartyg att vara tvungna att rena sitt barlastvatten ombord. IMO har även tagit fram ett antal riktlinjer för barlastvattenhantering. G5 (Guidline 5) behandlar standard för mottagningsstation för barlastvatten. Enligt den svenska barlastlagen (SFS2009: kap 2 ) beslutar regeringen om myndighet för godkännande av system och metoder för hantering och rening av barlastvatten. Myndighet för detta är i dagsläget inte utsedd Mottagningsstation för barlastvatten i hamn Det finns i dagsläget inga färdiga kommersiella lösningar för landbaserad barlastvattenrening i Sverige eller internationellt. Inom sjöfartsnäringen har man valt att utveckla tekniker för rening av barlastvatten ombord. För en landbaserad anläggning för barlastvattenrening används förslagsvis en enligt IMO-kraven godkänd teknik för ombordrening. Denna anläggning kommer som landbaserad applikation att bli en pilotanläggning, då idet idag inte finns några reningsanläggningar för barlastvatten på land. Barlastvatten är ett komplext vatten att rena med stora variationer beroende på ursprung, innehåll och sammansättning vad gäller salthalt, färgtal, grumlighet, mikrobiologi, etc. 35 (40)

61 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Även deballastering (tömning av barlastvattnet från barlasttankarna ombord) tekniskt komplicerat. Det finns idag ingen enkel standardlösning för avtappningen av barlastvatten från fartyg till land då utsläppsventilen normalt är placerad under vattenytan. Fartygen måste anpassas för att kunna tappa av / pumpa ur barlastvattnet ovan kajkant för att det ska kunna omhändertas i land. För att rederierna ska välja att anpassa fartygen för deballastering i land istället för att installera ombordrening krävs att deballastering även är möjligt även i andra hamnar fartyget anlöper och att systemen är samordnade mellan hamnarna, att deballasteringen kan utföras i takt med att pålastning av fartyget utförs samt att detta sker till en rimlig kostnad. Dimensionerande barlastvattenflöde Uppskattning av barlastvattenflöde att hantera i hamn har gjorts med följande antaganden: - Maxlast för ett fartyg är 2800 TEU = ton 4 - Reningsanläggningen ska dimensioneras för att hantera barlastvatten från maximalt 2 fartyg/dag 5. - Tömningshastighet av barlastvatten motsvarar pålastningshastighet, vilket som mest är 40 containers à 30 ton per timma. - Barlastvatten tappas från endast ett fartyg åt gången Medelflöde barlastvatten från fartyg: Q medel = m 3 /h (1 fartyg med tömningshastighet enl. ovan) Total maximal barlastvattenvolym att hantera: V max = m 3 /d ( 2 fartyg med maxlast) Deballastering sker inte med utjämnat vattenflöde utan tappas enligt automatiserade ballastabeller i takt med att fartyget fylls för att upprätthålla fartygets stabilitet. Ballastvattenflödet kan därför periodvis vara högre. Reningsanläggningen bör dimensioneras för att hantera ett flöde om: Q dim = m 3 /h 4 Enligt Samrådshandling (WSP, 2011) 5 Anders Nordström, Sundsvalls Hamn AB, (40)

62 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Anläggning för omhändertagande och rening av barlastvatten För omhändertagande och rening av ballastvatten föreslås ett on-line system där vattnet renas i takt med att det töms från fartyget. Desinfektion av vattnet föreslås utföras med IMO-godkänd teknik. Innan vattnet leds till behandling bör det passera ett förfilter för att separera sand, organisket material och supenderad substans. En system för omhändertagande och desinfection av barlastvatten skulle kunna utformas som följande: Figur 11. Förslag på system för omhändertagande och desinfektion av barlastvatten Vattnet pumpas förslagsvis till ränna som anläggs längs hela kajkanten och leder vattnet till en mottagningstank. Från mottagningstanken pumpas vattnet vidare genom ett filter för grovavskijning och därefter vidare till behandlingstank. Behandlingen kan med fördel utföras sekvensiellt i 2 3 behandlingstankar för ökad driftsäkerhet. Vid slutlig utformning av anläggningen för tas hänsyn till resurshushållning och energibehov. Då barlastvatten kan variera stort bör pilottest på rening utföras i liten skala innan anläggning i fullskala byggs Rekommendationer barlastvattenhantering - Krav ställs på fartyg att anordna ombordrening av barlastvattnet i enlighet med Barlastkonventionen samt nationella Barlastvattenlagen. - Anordnas mottagning och rening av barlastvatten i hamn bör krav ställas på fartyg att anpassas för att deballastera ovan kajkant. - Vill man se över möjligheten att anordna mottagning av ballastavatten i land bör samråd med sjöfartsnäringen inledas i tidigt skede om hur avtappning av barlastvattnet ska utformas. - Anläggning för omhändertagande och rening av barlastvatten i land rekommenderas inte. 37 (40)

63 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 11. Kontroll och riktvärden För att säkerställa god funktion av de vattenreningsanläggningar som etableras inom Logistikpark Petersvik ska driftinstruktioner, driftplan och egenkontroll för samtliga anläggningar upprättas. Driftpersonal ska utbildas för att kunna sköta anläggningarna alternativt driftavtal slutas med driftentreprenör. Villkor Villkor gällande utsläpp av renat dagvatten bör kopplas till en bedömning av recipienten med avseende på att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Detta bör göras som en samlad bedömning av påverkan från samtliga verksamheter som belastar recipienten. IMOs har tagit fram begränsningsvärden för indikatororganismer gällande utsläpp av ombordrenat barlastvatten. Krav på en landbaserad anläggning gällande utsläpp av desinficerat barlastvatten bör baseras på recipientens känslighet för främmande arter, arternas förväntade överlevnad i recipienten och vilken avdödningsgrad som är tekniskt möjligt att åstadkomma. Förslagsvis sätts initialt tillfälliga villkor under en provperiod under vilken provtagningar utförs enligt kontrollprogram för att fastställa de faktiska förhållandena. Som tillfälliga villkor ställs att: - Allt dagvatten och smältvatten från förorenade ytor ska samlas upp och renas innan utsläpp till recipient. - Barlastvatten som tappas av i mottagningsanläggning i land ska desinficeras innan utsläpp till recipient. - Provtagningar ska utföras i enlighet med upprättat kontrollprogram - Förslag till slutgiltiga villkor lämnas för prövning senast 5 år efter att reningsanläggningarna tagits i drift. Resultat från undersökningar enligt kontrollprogram bör ligga till grund för diskussion med tillsynsmyndighet om fastställande av eventuella halt- eller mängdvillkor. Egenkontroll Egenkontroll enligt fastställt kontrollprogram ska genomföras för samtliga reningsanläggningar för att säkerställa god funktion. Kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndighet. Provtagningsbrunnar ska anläggs efter samtliga reningsanläggningar för att möjliggöra provtagning på utgående vatten. Vattenprovtagning utförs som kontinuerlig provtagning eller stickprovtagning. Kontinuerlig provtagning är tekniskt svårt att åstadkomma för dagvatten och gällande stickprovtagning ska man vara medveten om att det är en momentan provtagning som endast visar vattnet sammansättning 38 (40)

64 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion vid det tillfället. Dagvattnets sammansättning kan variera stort beroende på om provet tas i början eller slutet av ett långvarigt regn, regnintensiteten, etc. Då recipienten är känslig för främst PAH, kadmiumföreningar, nickelföreningar och kvicksilverföreningar ska dessa ämnen ingå i kontrollprogram för dagvatten. Även recipientprovtagning bör inkluderas i kontrollprogrammet. Inom ramen för egenkontrollen bör även energiförbrukning för driften inkluderas. Underhåll Vid utformning av anläggningarna och val av utrusning ska skötsel och underhållsaspekter beaktas. Underhåll ska utföras enligt skötselplan där tillsynsbehov och skötsel beskrivs. Drift och skötsel ska utföras av drifttekniker med god kännedom om anläggningarna och utrustningen. Anläggningarna bör göras automatiskt i möjligaste mån. Pumpar och annan teknisk utrustning bör förses med larm som larmar vid driftavbrott. Anläggs reningsfilter bör dessa vara automatspolande för att minska skötselbehov Sedimentering av partikulärt material gör att dammanläggningar och bassänger med tiden kommer att fyllas med sediment. För att få en bibehållen magasineringsvolym och en fortsatt föroreningsavskiljning måste sedimenttömning ske genom urgrävning eller slamsugning. Även vegetation kan behöva rensas bort med jämna mellanrum. Eventuella oljeavskiljare ska kontrolleras och tömmas regelbundet. Anläggs vattenreservoar skall denna tömmas, rengöras och besiktigas med jämna mellanrum. 12. Referenser Muntliga referenser Fredriksson Mikael (kontakt e-post: ) Neste LPG AB Granholm Patrik (kontakt: ) Reningsteknik i Sverige AB. Hanning Stefan (kontakt: ) Mitt Sverige Vatten Höglund Jonas (kontakt ) Räddningstjänsten i Medelpad Johansson Lotta (kontakt: ) Mitt Sverige Vatten AB. Jonsson Åke (kontakt: ) Sundsvall Logistikpark AB. KinAB (Patrik) (kontakt: ) Entreprenör inom kärltvätt. Nordström Anders (kontakt: ) Sundsvalls hamn AB Petersson Anna (kontakt: ) Transportstyrelsen Miljösektionen, Ramstedt Henrik (kontakt: ) Transportstyrelsen Miljösektionen 39 (40)

65 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Skriftliga referenser Aronsson Andreas (2011). Granskningshandling Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik. Naturvärdesbedömning, konsekvenser och skyddsåtgärder. Tyréns Falk Jan (1990) Snöupplag: Lokalisering och drift, Naturvårdsverket, SNV3785 Lehtikangas Päivi (1999) Lagringshandbok för trädbränslen, 2:a upplagan SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Inst. för virkeslära, SLU SGU (2011) Jordartskartan, Generell undersökning Statens Offentliga Utredningar (2008) Barlastvattenkonventionen om Sveriges anslutning, Betänkande av Barlastvattenutredningen, SOU 2008:1 Sundsvalls Kommun (2011) Klimatanpassa Sundsvall, Delprojekt: Dagvattenstrategi Svenskt Vatten (2001) Allmänna vattenledningsnät. Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning. Publikation P83. Svenskt Vatten utveckling (2010) Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Rapport Thorén Anna; Eskebaeck Bo (2011) Samrådsunderlag. Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall. Samråd 16 juni-26 augusti Sundsvall Logistikpark. Westerlund, Camilla (2007) Road runoff quality in cold climates, LTU, 2007:37. WSP (2011:1) PM Geoteknisk undersökning av havsbotten för kaj och hamnplan Lindblom, M Tunadalshamnen. Digital inmätningkarta. Ledningsplan: dagv., spillv. (Ritningsnummer: 05 och 06) samt Ledningsplan: vatten, IV-vatten, FJV. (Ritningsnummer: 07-08). Datum: Sundsvalls hamn AB, WSP samhällsbyggnad. Revidering Jan Dahlqvist. Digitala referenser Ballas Water Convention, IMO, Regulation D-2 Ballast Water Performance Standard ( ) (www.globallast.imo.org/index.asp?page=mepc.htm&menu=true) SMHI (Klimatdata), ( ), (www.smhi.se) Länsstyrelsernas GIS-tjänster( ) SMHI ( ) StormTac ( ) (www.stormtac.com) Sundsvalls kustplan ( ) (www.sundsvall.se) Transportstyrelsen ( ) Miljoskydd/Vattenfororening/Barlastvatten VISS ( ), (http://www.viss.lst.se/) 40 (40)

66 TECKENFÖRKLARING SNÖUPPLAG DAGVATTENANLÄGGNING TAKVATTEN DAGVATTEN KULVERT CONTAINERTVÄTT BARLASTVATTENSYSTEM SPILLVATTEN DRICKSVATTEN NYTT DIKE

67

68 BILAGA 8

69 PM KULVERTERING AV TUNABÄCKEN

70 2 (5) Innehåll 1. Bakgrund Områdesbeskrivning... 3 Allmänt... 3 Tunabäcken Åtgärder Data och noteringar från besök vid Tunabäcken... 5

71 1. Bakgrund Sundsvall logistikpark AB (helägt kommunalt bolag) planerar att bygga en kombiterminal med tillhörande ytor för 3:e partslogistik och diverse industriell verksamhet med koppling till transporter och hamnverksamhet. Vid sidan om kombiterminalen planeras också en ny hamn med kajer och ytor planerade för primärt containerhantering. Hamnen planeras också för bulk och viss styckegodshantering. Området som berörs av dessa planer ligger i Petersvik med centrum kring de nuvarande fotbollsplanerna, det vill säga från vägarna södra- och norra sommarstigen fram till foten av åsen som ligger söder om Korsta och nuvarande hamn (se karta). Lokalisering av en kombiterminal och hamn i detta område är gynnsam med tanke på att samordning med nuvarande hamn som med detta får större djup och bättre funktion för containerhantering i detta område. Närhet till SCA Tunadalssågen och SCA Ortvikens pappersbruk ger hamnen ett centralt läge mellan två mycket stora godsproducenter som nyttjar både sjö- och järnvägsfrakt för sina produkter. Med en upprustning av järnvägen erhålls en mycket stark nod för transporter där väg-, järnväg- och sjötransporter kan kombineras på bästa tänkbara sätt. 2. Områdesbeskrivning Allmänt Markområdet i bäckens övre område består av gräsbevuxna åkrar och ett villaområde med hårdgjorda gator. Nedanför detta område består området av gammal gran och tallskog med mycket genomsläpplig mark och få synliga bäckfåror. Infiltrationen i området ser ut att vara stor. I området nedanför skogspartiet passerar bäcken södra och norra sommarstigen. Detta område har gles bebyggelse och består av sedimentjordar med lövskog. Vägarna i detta område är inte belagda. Tunabäcken Tunabäckens totala längd är ca 1,5 km. Bäcken rinner upp strax söder om bostadsområdet Sibirien i östra delen av Korsta - Skönsberg. Avrinningsområdet är ca 1 km 2 stort med både åker och skogsområden som markslag. Bäcken är kulverterad där den passerar Tunabäcksvägen, trumman är i detta parti ca 35 meter lång med en diameter av ca 1 meter. Söder om Tunabäcksvägen rinner bäcken genom skogsmark ca 200 meter innan den kommer fram till Sommarstigarna där bäckfåran rätats ut och sänkts i förhållande till befintlig marknivå. Bäcken rinner här i en ca 3 meter djup dikesfåra. Vid Petersviksvägen är bäcken kulverterad under ca 35 meter för att passera under vägen och under Ortvikens pappersbruks råvattentub. Efter kulverteringen rinner bäcken genom en grund sumpartad grund vik innan den mynnar i havet. Bäckfåran är mycket grund och igenvuxen i bäckens mynningsområde. Detta tillsammans med kulvertering under Petersviksvägen och råvattentuben gör att någon fiskvandring inte torde förekomma.

72 Figur 1. Tunabäcken från Tuabäcksvägen via Sommarstigen till utloppet i Sudsvallsfjärden. 3. Åtgärder För att bygga kombiterminalen och de ytor som behövs kring denna kommer området att hårdgöras och höjdplaneras så att hamn, kombiterminal och hanteringsytor hänger samman med endast små lutningar. Detta innebär att området kommer att ligga på nivå +3 till ca +6 meter över havet. För att skapa denna nivå kommer befintlig mark att behöva sänkas med mellan 5 och 10 meter. Tunabäcken som rinner genom detta område kommer därmed att behöva sänkas och kulverteras på sträckan genom logistikparken. Total kulverterad längd blir ca 400 meter. I och med att området där bäcken kulverteras kommer att hårdgöras kan dagvatten från detta område komma att tillföras bäcken efter rening. På detta sätt kan bäckens flöde bibehållas även efter områdets utbyggnad. Uppströms Södra- och Norra sommarstigen sker ingen påverkan på bäckens lopp eller vattenföring av projektet. Bäckens mynningsområde i havet kommer inte att ändras då inga åtgärder eller byggnationer planeras i detta område.

73 Figur 2. Karta över planerat verksamhetsområde och sträcka där Tunabäcken avses kulverteras. 4. Data och noteringar från besök vid Tunabäcken I VISS vatteninformation Sverige finns inga uppgifter om bäcken. Vid platsbesök har endast små flöden noterats och bäcken torde ha ett relativt väl utjämnat flöde då större delen av avrinningsområdet är antingen flackt eller är skogsbevuxet. Inga synliga dämningar kan noteras i bäckfåran. Sundsvall WSP Samhällsbyggnad Bo Eskebaek

74 BILAGA 9

75 1(9) GRANSKNINGSHANDLING Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik Naturvärdesbedömning, konsekvenser och skyddsåtgärder Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Andreas Aronsson Handläggare Kvalitetsgranskning Andreas Aronsson Malin Nordlander

76 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Allmän beskrivning och avgränsningar Utförande Resultat Naturvärdesbedömning och bedömning av konsekvenser Referenser... 7 Bilagor Bilaga 1. Ritning med beskrivna objekt eller områden

77 1 Bakgrund och syfte Sundsvall Logistikpark kommer att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att anlägga och driva en containerhamn i Sundsvall, utfyllnad av vattenområde och kulvertering av en del av Tunabäcken. För att bygga kombiterminalen och de ytor som behövs kring denna kommer området att hårdgöras och höjdplaneras så att hamn, kombiterminal och hanteringsytor hänger samman med endast små lutningar. Detta innebär att området kommer att ligga på nivå +3 till ca +6 meter över havet. För att skapa denna nivå kommer befintlig mark att behöva sänkas med mellan 5 och 10 meter. Tunabäcken som rinner genom detta område kommer därmed att behöva sänkas och kulverteras på sträckan genom logistikparken. Total kulverterad längd blir ca 400 meter (bilaga 1). I och med att området där bäcken kulverteras kommer att hårdgöras kan dagvatten från detta område komma att tillföras bäcken efter rening. På detta sätt kan bäckens flöde bibehållas även efter områdets utbyggnad. Uppströms Södra- och Norra sommarstigen sker ingen påverkan på bäckens lopp eller vattenföring av projektet. Bäckens mynningsområde i havet kommer inte att ändras då inga åtgärder eller byggnationer planeras i detta område (WSP 2011). Med anledning av denna kulvertering har WSP Samhällsbyggnad uppdragit åt Tyréns att översiktligt utföra en akvatisk inventering av bäcken, göra en naturvärdesbedömning, samt bedöma konsekvenserna av den planerade kulverteringen. 2 Allmän beskrivning och avgränsningar Tunabäckens totala längd är ca 1,5 km. Bäcken rinner upp strax söder om bostadsområdet Sibirien i östra delen av Korsta-Skönsberg. Avrinningsområdet är ca 1 km 2 stort med både åker och skogsområden som markslag. Bäcken är kulverterad där den passerar Tunabäcksvägen, trumman är i detta parti ca 35 meter lång med en diameter av ca 1 meter. Söder om Tunabäcksvägen rinner bäcken genom skogsmark ca 200 meter innan den kommer fram till Sommarstigarna där bäckfåran rätats ut och sänkts i förhållande till befintlig marknivå. Bäcken rinner här i en ca 3 meter djup dikesfåra. Vid Petersviksvägen är bäcken kulverterad ca 35 meter för att passera under vägen och under Ortvikens pappersbruks råvattentub. Efter kulverteringen rinner bäcken genom en sumpartad grund vik innan den mynnar i havet (WSP 2011). Området som inventerades avgränsas av Tunabäcksvägen och mynningen vid havet. Denna sträcka har sedan delats in i tre delsträckor; 1) Tunabäcksvägen ner till gräns för planerad kulvertering (övre delen av Sommarstigarna, 2) Sommarstigarna ned till Petersviksvägen och 3) Petersviksvägen ned till mynningen vid havet (bilaga 1). Arbetet omfattade strikt den akvatiska delen av bäcken, varför någon inventering av omgivande naturmiljöer inte genomfördes. Detta sker dock inom ramarna för ett annat uppdrag i projektet.

78 3 Utförande Inventeringen genomfördes , växlande molnighet och ca 20 grader varmt. Hela den beskrivna sträckan fotvandrades för att få en översiktlig bild av bäcken, och vissa områden som bäckmynningen vid havet och vägtrummor med mera studerades mer ingående. Bottenfauna och fisk inventerades med hjälp av en handhåv speciellt framtagen för detta syfte. 4 Resultat Det inventerade området präglas av en låg grad av naturlighet och en tydlig påverkan av olika mänskliga aktiviteter, såsom sänkning av bäckfåran, kanalisering, dumpning av avfall och trumläggningar. Vattenflödet var tack vare en period med regnväder medelhögt att döma av bäckfårans karaktär. Inom delsträcka 1 rinner bäcken genom en relativt gammal granskog och är mer eller mindre naturlig i sitt lopp (fig. 1). Trumman under Tunabäcksvägen låg vid inventeringstillfället ca 20 cm över vattenytan och bildar därmed ett vandringshinder för såväl fisk som övrig fauna i bäcken (fig. 2). Bottenmaterialet bestod av sand, grus och större stenar, således det förväntade i en bäck som rinner genom granskog. Bland de bottendjur som fångades vid håvning dominerade märlkräftor (Gammarus pulex) och bäcksländor (Plecoptera), men även bromslarver (Tabanidae) och fjädermygglarver (Chironomidae) påträffades. Ingen fisk observerades på denna delsträcka. Figur 2. Trumma under Tunabäcksvägen med fall på nedströmssidan. Figur 1. Äldre granskog där Tunabäcken rinner på delsträcka 1.

79 Delsträcka 2 rinner i en nedsänkt och uträtad bäckfåra mellan Norra och Södra Sommarstigen. Även här förekommer relativt mycket sten i bottenmaterialet, medan grus och sand är mer sällsynt och utbytt mot finare material och lerpartiklar. Även här fanns det gott om bäcksländor och märlkräftor, men trots att vattendjupet och bäckens karaktär på många ställen var lämplig observerades ingen fisk. Bäckravinen används i vanlig ordning som sopstation och diverse skräp och bildäck påträffades, liksom mycket trädgårdsavfall som tippats ner mot bäcken (fig.3). Figur 3. Bäckravinen vid delsträcka 2. Figur 4. Plåttrumma uppströms Petersviksvägen. Delsträcka 3 avgränsas längst upp av trumman under Petersviksvägen och råvattentuben till Ortvikens pappersbruk. Uppströms vägen syns en plåttrumma (fig. 4), medan det nedströms väg och tub är en betongtrumma. På delsträcka 3 är terrängen väldigt flack och strömhastigheten därmed låg. Mycket minerogent finmaterial med högt inslag av organiskt material har ansamlats i området och håvskaftet kunde med lätthet tryckas ned ca 30 cm i bottenmaterialet. Bäcken är bitvis omkring 2 meter bred, men mycket grund. Bitvis påminner delsträckan om ett deltaområde och omgivningarna karaktäriseras av frodig växtlighet, främst gråal och sälg, samt brännässla, skogssäv (Scirpus sylvaticus), topplösa (Lysimachia thyrsiflora) och kabbleka (Caltha palustris) (fig. 5). Bland bottenlevande djur påträffades mycket höga tätheter av

Bilagor framtagna till planhandlingen

Bilagor framtagna till planhandlingen Utställning Detaljplan för Sundsvall Logistikpark Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. Containerhamn till Sundsvallsregionen, Fördjupad lokaliseringsstudie, WSP, februari 2012

Läs mer

Bilagor framtagna till planhandlingen. 2. Trafikbuller, Sundsvall Logistikpark & Sundsvall Energi, Korstaverket 2012-02-15

Bilagor framtagna till planhandlingen. 2. Trafikbuller, Sundsvall Logistikpark & Sundsvall Energi, Korstaverket 2012-02-15 Antagande Detaljplan för Korstaverket omfattande fastigheterna Korsta 8:10 m.fl. Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. PM Trafik och transporter 2012-04-16 2. Trafikbuller, Sundsvall

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Kilenkrysset Bygg AB Dagvattenutredning Björnbro Uppdragsnummer 1186342000 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Martin Lindström Frida Nolkrantz Agata Banach 1 (32) S w e co Ingenjör Bååths Gata

Läs mer

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Datum / Version: 2014-01-17 / LEVERANS Prjoektnr: 2011704 Sidan 1 av 12 Teknisk Rapport Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Credentia AB Dagvattenutredning för kvarteret Haren 1, 2, 3, 7 Uppdragsnummer 1832240 Uppsala 2012-04-12 Sweco Environment AB Uppsala vatten och miljö Irina Persson, Johanna Rennerfelt, Lena Hedberg Kvalitetsgranskare

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21. Upprättad av: David Nilsson

RAPPORT. Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21. Upprättad av: David Nilsson RAPPORT Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21 Upprättad av: David Nilsson RAPPORT Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad Kund Filipstads Kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad

Läs mer

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Datum 2012-03-23. Dagvattenutredning. detaljplan för trafikkantservice

Datum 2012-03-23. Dagvattenutredning. detaljplan för trafikkantservice Handläggare Andreas Olander Lianne de Jonge Tel +46 10 505 31 96 Mobil +46 72 530 34 23 Fax +46 10 505 30 09 andreas.olander@afconsult.com Datum Uppdragsnr 572030 1 (16) Dagvattenutredning detaljplan för

Läs mer

Dagvattenutredning Sparsör

Dagvattenutredning Sparsör Author Hanieh Esfahani Phone +46 10 505 94 79 Mobile +46706788714 hanieh.esfahani@afconsult.com Date 2014-12-05 Project ID 701324 Client Borås Energi & Miljö Dagvattenutredning Sparsör Hållbar dagvattenutredning

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Medverkande Beställare: Årjängs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig Handläggare: Bo Asplind Susanne

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan. Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny detaljplan Det planeras för nytt fritidsområde med konferensanläggning, camping med tält, husvagnar, stall, ridhus och ca 316 st campingstugor. Yta inom

Läs mer

TJÖRNS KOMMUN VEBERGA I RÖNNÄNG

TJÖRNS KOMMUN VEBERGA I RÖNNÄNG sid 1/6 TJÖRNS KOMMUN VEBERGA I RÖNNÄNG Underlag för detaljplan Göteborg 2008-02-18 Markteknik AB Box 36135 400 13 Göteborg VEBERGA I RÖNNÄNG, TJÖRNS KOMMUN sid 2/6 Allmänt Enligt uppdrag från JM AB har

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2)

Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2) Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2) Åtgärdsförslag för att minska flöden och föroreningsbelastning till Nygårdsbäcken 2003-04-16 Monika Engman, Johan Ekvall Tyrens AB, Stockholm 1 (10) 1 SAMMANFATTNING...2

Läs mer

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby. Box 1146 183 11 Täby Tel 8-732 58 Tel, dir 8-732 28 83 Fax 8-732 22 e-post david.kallman@marktema.se PM - Vilunda 2:24, Dagvattenutredning Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Detaljplan för Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58 Tanums kommun

Detaljplan för Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58 Tanums kommun Uddevalla 2013-05-14 Detaljplan för Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58 Tanums kommun Gatu- och va-anläggningar Utredning Detaljplan för Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58 Tanums kommun Gatu- och va-anläggningar Utredning

Läs mer

PM Dagvattenutredning Föreslagen dagvattenhantering och ungefärliga vägnivåer för Slagsta 1:1, Eskilstuna kommun

PM Dagvattenutredning Föreslagen dagvattenhantering och ungefärliga vägnivåer för Slagsta 1:1, Eskilstuna kommun PM Dagvattenutredning Föreslagen dagvattenhantering och ungefärliga vägnivåer för Slagsta 1:1, Eskilstuna kommun 2012-08-07 Upprättad av: Åsa engtsson Sjörs Granskad av: Anders Andersson PM DAGVATTEN Föreslagen

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

NORRVIDDEN NORRLAND AB. Solhöjden 31, Dagvattenutredning för detaljplan. Sundsvall 2012-10-23

NORRVIDDEN NORRLAND AB. Solhöjden 31, Dagvattenutredning för detaljplan. Sundsvall 2012-10-23 NORRVIDDEN NORRLAND AB Solhöjden 31, Dagvattenutredning för detaljplan Sundsvall 2012-10-23 Solhöjden 31, Dagvattenutredning för detaljplan Datum 2012-10-23 Uppdragsnummer 61811250612000 Utgåva/Status

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för Edsås 1:18, Alingsås kommun

Dagvattenutredning till detaljplan för Edsås 1:18, Alingsås kommun Dagvattenutredning till detaljplan för Edsås 1:18, Alingsås Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare KARL-ERIK ANDERSSON c/o ADVOKATFIRMAN ÅBERG KUNGSPORTSAVENYEN 32 41136 GÖTEBORG GF Konsult AB

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Annan möjlig exploatering

Annan möjlig exploatering BILAGA 3 Trafik Loviseberg II Vi har kort analyserat trafikalstringen samt trafiksäkerhet för ev. ny industrietablering inom kvarteret Loviseberg i Botkyrka kommun. Förutsättningar Vi har tittat på 2 olika

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version

365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version EKERÖ KOMMUN 365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version Sundsvall 365 Tappström 3:1 (Wrangels väg). Kort version Datum 2013-02-12 Uppdragsnummer 61811355960000 Utgåva/Status Bo Granlund Magnus Sundelin

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Haninge kommun. Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 4. Stockholm 2014-02-10

Haninge kommun. Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 4. Stockholm 2014-02-10 Haninge kommun Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 4 Stockholm 2014-02-10 Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 4 Datum 2014-02-10 Uppdragsnummer 61261356430000 Utgåva/Status Tredje versionen,

Läs mer

Stadsdel Vega detaljplan 4

Stadsdel Vega detaljplan 4 Haninge kommun Stadsdel Vega detaljplan 4 Stockholm 2013-04-22 Vega DP 4 Datum 2013-04-22 Uppdragsnummer 61261356430000 Utgåva/Status Första version Sofia Åkerman Tom Thongying Marta Ahlqvist-Juhlén Uppdragsledare

Läs mer

Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder inom Starrkärr 4:10

Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder inom Starrkärr 4:10 Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder inom Starrkärr 4:10 Malmö 2015-07-09 Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder inom Starrkärr 4:10 Datum 2015-07-09 Uppdragsnummer 1320001769 Utgåva/Status

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING. Sundsvalls logistikpark - ny containerhamn, kombiterminal och lagring av naturgas

SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING. Sundsvalls logistikpark - ny containerhamn, kombiterminal och lagring av naturgas SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING Sundsvalls logistikpark - ny containerhamn, kombiterminal och lagring av naturgas Bilaga 4. Underlag till bedömning av 11 kap 6 miljöbalken Analys & Strategi Konsulter inom

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun FVIT-möte i Tylösand, 25-26 april 2012 Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun Befintliga och föreslagna åtgärder (Dagvattenhanteringsplan för Tyresö kommun, 2011) Thomas Larm,

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26 UNITED BY OUR DIFFERENCE trafik pm Torp Segelhotellet 2013-06-26 Medverkande Beställare: Norden Etablering AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Kontakt: Bo Lindelöf, 010-722 72 49, bo.lindelof@wspgroup.se

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

PM Riskbedömning av kombiterminalen i Torsboda

PM Riskbedömning av kombiterminalen i Torsboda Härnösand, 2012-03-30 Magnus Åkerlind 010-452 30 97 Deltaterminal AB Att: Björn Amnow Hamnvägen 3A 860 35 Söråker PM Riskbedömning av kombiterminalen i Torsboda Tyréns AB har på uppdrag av Deltaterminal

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Dagvattenutredning Görla 9:2, Norrtälje kommun

Dagvattenutredning Görla 9:2, Norrtälje kommun Grap Dagvattenutredning Görla 9:2, Norrtälje kommun Cecilia Sköld Geosigma AB 2012-11-19 Reviderad 2012-12-21 Reviderad 2013-03-14 1.0 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Cecilia Sköld Uppdragsnr:

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bulkhamn som hanterar många olika godsslag och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Uppdrag: 248148, Detaljplan Skuthamn i Ludvika Titel på rapport: PM Geoteknik Status: Datum: 2013-04-12

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

Dagvattenutredning Hågelby Familjepark DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV HÅGELBY FAMILJEPARK

Dagvattenutredning Hågelby Familjepark DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV HÅGELBY FAMILJEPARK DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV HÅGELBY FAMILJEPARK FEBRUARI 2010 1 2 1 Innehållsförteckning 3 2 Projektbeskrivning/ bakgrund 4 3 Dagvattenhantering vid Hågelby 5 3.1 Geologi och hydrogeologi 5 3.2

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Bostäder söder om Ullas Lyckas väg, Kållered, Mölndal stad. 2012-02-10 2015-02-16 rev D

RAPPORT. Dagvattenutredning Bostäder söder om Ullas Lyckas väg, Kållered, Mölndal stad. 2012-02-10 2015-02-16 rev D RAPPORT, Kållered, Mölndal stad 2012-02-10 2015-02-16 rev D Upprättad av: Åsa Ottosson/Daniel Jacobsson Granskad av: Daniel Jacobsson RAPPORT, Kållered, Mölndal stad Kund Johan Wiik Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Samrådsunderlag. Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall

Samrådsunderlag. Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall Samråd 16 juni - 26 augusti 2011 Sökande Logistikpark AB Åke Jonsson c/o s kommun 851 85 Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Tel: 060-19 25 99 Mobil: 073-271 02 32 ake.jonsson@sundsvall.se Organisationsnummer:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Handlingar Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning

SAMRÅDSHANDLING. Handlingar Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning Uppdragsnr: 10110416 1 (5) SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR TORSBY 1:345 M FL (INFO-CENTER) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING Handlingar Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning,

Läs mer

Samrådsredogörelse. Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken

Samrådsredogörelse. Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken Samrådsredogörelse Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken December 2011 Datum: 2011-12-20 Samrådsredogörelse för ansökan om tillstånd för en containerhamn

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bred bulkhamn och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om Stockholm. Hamnen utgör ett

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen PM Dagvattenutredning Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen 2013-09-15 Halmstad 1 av 10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Underlag... 3 2. Befintliga

Läs mer