Bilagor framtagna till planhandlingen

Transkript

1 Utställning Detaljplan för Sundsvall Logistikpark Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. Containerhamn till Sundsvallsregionen, Fördjupad lokaliseringsstudie, WSP, februari Regionalekonomisk konsekvensbedömning: FÖP Tunadal-Korsta-Ortviken, SWECO, januari Idéstudie om lokalisering av en ny rikskombiterminal i Sundsvallsregionen, Banverket, mars Förstudie Triangelspår Maland och upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret, Trafikverket, maj Verksamhetsbeskrivning, Hamn och logistikverksamhet, WSP, januari 2012 (utkast) 6. PM Vägtrafikflöden av tung trafik, WSP, januari Utredning vattenhantering, Logistikpark Petersvik, Sundsvall WSP, januari PM Kulvertering av Tunabäcken, WSP, juni PM Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik, Naturvärdesbedömning, konsekvenser, och skyddsåtgärder, Tyréns, juli Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall, Naturinformation, Lennart Vessberg, juni PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamn i Sundsvall, WSP, augusti Fiskundersökning med naturvärdesbedömning, Petersvik, Sundsvall, Fisk o Vattenvård i Norrland AB, december PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj, WSP, oktober Sammanställning bullersituationen, ÅF, september Bullerdämpande åtgärder Containerhamnen. ÅF, augusti 2011

2 16. Buller från containerhamnen och kombiterminalen läge oktober 2011, ÅF, oktober Bostäder vid Granbacken, Bullerskydd tågtrafik, ÅF, oktober Sundsvalls Logistikpark. Trafikbuller, ÅF, februari Riskbedömning, Sundsvalls kombiterminal och containerhamn, WSP, januari Säkerhetsrapport 2011, LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall, WSP, januari PM Geoteknik, Sammanfattning jord-, berg- och hydrologiförhållanden, WSP, februari PM Förorenad mark och sediment, Sundsvall logistikpark, januari Särskild arkeologisk utredning inom del av exploateringsområdet för utbyggnad av kraftvärmeverk samt kombiterminal i Korsta-Petersvik, Sundsvalls kommun, Murberget, Länsmuseet Västrenorrland, Rapportnr. 2011: Utsläpp till luft från transporter som kan kopplas till Sundsvall Logistikpark AB:s planerade kombiterminal och containerhamn, Profu, februari 2012

3 BILAGA 6

4 PM Vägtrafikflöden av tung trafik med anknytning till Tunadal-Korsta-Ortviken-området Upprättad av: Rickard Holst

5 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Vägtrafikflöden av tung trafik med anknytning till Tunadal-Korsta-Ortviken-området Kund Sundsvall Logistikpark Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Sundsvall Besök: Landsvägsallén 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Bo Eskebaek, WSP 2 (21)

6 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Innehåll 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund 4 3. Områdesbeskrivning Verksamheter i området Infrastruktur i området 5 4. Befintliga transportsystem i området Allmänna vägnätet Järnväg Sjöfart 8 5. Framkomlighet/kapacitet och trafiksäkerhet nuläge Korsningar Vägar/gator Järnväg Industrivägar Farligt gods Trafikolyckor 9 6. Trafikflöden tung trafik kring Korsta och Sundsvalls logistikpark Tung trafik med anknytning till Korstaverket Nuläge År Tung trafik med anknytning till SCA, kombiterminal och containerhamn Nuläge År Gemensam bild av trafikflödet Slutsats 21 R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

7 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 1. Sammanfattning De framtida utvecklingsplanerna av SCA:s industrier, Korstaverket och etablerandet av Sundsvall Logistikpark med bland annat ny containerhamn och kombiterminal kommer medföra förändrade vägtrafikflöden av tung trafik på angränsande vägnät. De aktuella planerna som kommer att bidra med störst förändring är konverteringen av Korsta värmekraftverk till en biobränslepanna samt anläggandet av containerhamn med kombiterminal i Petersvik. Detta PM beskriver 2014 års trafikflöden av tunga fordon per årsmedeldygn och de prognostiserade förändringarna, år Detta har gjorts för båda planerna men också i en gemensam bild av trafikflödena av tunga transporter per årsmedeldygn. Årsmedeldygnet är antalet transporter under ett år dividerat med 365 dagar. 2. Bakgrund I Petersvik, Sundsvalls kommun, ska en ny containerhamn med kombiterminal anläggas i projekt Sundsvall Logistikpark. Området är planlagt i en fördjupad översiktsplan för Tunadal-Korsta-Ortviken framtagen av Sundsvalls Kommun Arbetet med detaljplan för området pågår. Denna utredning omfattar hantering av den tunga lastbilstrafiken till och från området, samt internt inom området, Tunadal- Korsta-Ortviken. Utredningen ligger som underlag för miljöprövning av verksamheterna samt detaljplaneringen. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Områdesbeskrivning Området Tunadal är beläget vid Alnösundet i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. I området finns flera industrier som ligger längs en lång kuststräcka från Ortvikens pappersbruk i söder till Alnöbron i norr. I närheten finns flera bostadsområden och naturmarker där både kulturvärden och friluftsvärden ingår. Strandområdet som i huvudsak utgörs av industrier är väl synligt från den stora ön Alnön som sträcker sig utmed hela den östliga kuststräckan och har en omfattande bostadsbebyggelse. Åt söder ligger Sundsvallsfjärden och i sydvästlig riktning är centrala Sundsvall beläget. Naturmarkerna består i huvudsak av skogsklädd, bergig terräng. Endast vid Granli/Petersvik når naturen ner till vattnet, där det finns naturliga stenstränder i form av några små vikar inklämda mellan industrins expanderande utfyllnader. Ett traditionellt jordbrukslandskap finns i Korsta by. Villaområden med småhus finns i Granbacken norr om Ortviken samt i Tunadal väster om Johannedalsvägen. Industrin består av sågverk, pappersbruk, hamnverksamheter m.m. och är klart dominerande i området. 3.1 Verksamheter i området I området finns ett antal storskaliga produktionsanläggningar: Korstaverket, ett oljekraftverk 4 (21)

8 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Två stora skogsindustrier - Tunadals sågverk och Ortvikens pappersbruk, ägda av SCA. En transportinfrastrukturanläggning Tunadalshamnen. Ägare är SCA och Sundsvalls kommun. Ägare av marken i Tunadalshamnen är Sundsvalls kommun. I själva hamnområdet inryms även två specialanläggningar: Neste Gas och Imerys Mineral. Även andra verksamhetsutövare finns i området. Verksamhetsutövare som finns inom området idag är i huvudsak följande: SCA Transforest AB SCA Ortvikens pappersbruk SCA Tunadals sågverk Neste LPG AB Imerys Mineral AB MittSverige Vatten AB (avloppsreningsverk) Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå (övningsanläggning) Ortvikens biluthyrning Expressbyrån LK Transport (flyttfirma/åkeri) Sundsvalls Bildemontering AB Jordbruksverksamhet finns inom Korsta by. Lite drygt en kilometer väster om Korstaverket nära Tunabäcksvägen ligger Korsta skola, som är en kommunal F-6-skola med ca 160 elever. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Infrastruktur i området Den största vägen i området är Johannedalsvägen som bland annat förbinder Alnön med centrala Sundsvall via väg E4. Väg E4 ligger ett par kilometer väster om Korstaverket men är den i särklass viktigaste vägtransportlänken genom Norrland och således mycket viktig för både godstransporter och annan trafik från området. Till Johannedalsvägen ansluter ett antal vägar som knyter samman industrierna med det övergripande vägnätet. Tunabäcksvägen leder ner mot Granbacken och Ortviken samt vidare in mot staden och har en relativt hög trafikering. De allmänna vägarna i området är kommunala. Inom verksamhetsområdena finns också enskilda vägar med omfattande trafikering. En icke elektrifierad järnväg leder från Ostkustbanan söderut längs kuststräckans industriverksamheter ner till Tunadalshamnen. Fraktfartyg lägger till vid Tunadalshamnen samt vid Ortvikens pappersbruk. Det finns idag ingen hamn med kapacitet att ta emot alla sorters fraktfartyg, planer på en ny containerhamn och kombiterminal finns dock i Petersvik. 5 (21)

9 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 4. Befintliga transportsystem i området 4.1 Allmänna vägnätet Johannedalsvägen är i dag ungefär 9 meter bred med en trafikmängd mellan ca fordon per årsmedeldygn och andelen tung trafik är ca 14 %. Alla transporter in till Korstaverket, såväl som till övrig industri i området och till hamnen, passerar Johannedalsvägen på någon sträcka, oavsett om trafiken kommer från E4 i söder eller från Timmervägen i norr. Johannedalsvägen är förutom matningsled för gods den viktigaste pendlingsleden mellan centrala Sundsvall och Alnön. En nybyggd gång- och cykelväg finns utmed Johannedalsvägen från Tunabäcksvägen och Fillanvägen. Tunabäcksvägen leder från Johannedalsvägen till Ortviken och trafikmängden är ca 4200 fordon per årsmedeldygn varav tung trafik utgör 25%. Villaområdet Granbacken med ca 50 villor ansluter till Tunabäcksvägen. Ljustavägen har en trafikmängd på ca 7500 fordon per årsmedeldygn varav tung trafik utgör ca 7 %. Vägen leder från väg E4 vid Birsta handelsområde och ansluter till Johannedalsvägen vid trafikplatsen i höjd med Alnöbron. Sjöfartsvägen utgör anslutningsväg för Tunadalshamnen, Korstaverket och andra verksamheter i Tunadalshamnen belägna söder om Tunadalssågen. Trafikflödet på Sjöfartsvägen innan korsningen med vägen ner till hamnen är ca 2200 fordon per årsmedeldygn, varav ungefär 30% utgörs av tung trafik. Vid Korstaverket är trafikmängden ca 800 fordon per årsmedeldygn och andelen tung trafik uppgår till ungefär 15%. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

10 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöden nuläge. Totala antalet fordon per årsmedeldygn (ÅDT) och antal tunga fordon. 4.2 Järnväg Industrispåret Malandsbanan som ansluter till Ådalsbanan (Befintlig järnväg mellan Sundsvall och Långsele, via Härnösand) i Skönvik söder om Östrand ansluter till terminalområdet vid Tunadalshamnen. Banan är inte elektrifierad. Trafikmängden på banan är i dag normalt ca 4-6 tåg per dygn (3 inkommande och 3 avgående). 7 (21)

11 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 4.3 Sjöfart Tunadalshamnen är en kommunal hamn med möjlighet att ta emot fartyg med djupgående max meter. Kaj för torrbulk ca 600 meter, Ro-Ro ramp samt en mindre kaj för lossning av propan. Årligen lastas och lossas ca 1,6 miljoner ton gods i Tunadalshamnen. Under 2008 anlöpte ca 500 fartyg Tunadalshamnen. Sågade trävaror och pappersprodukter står för merparten av de hanterade godsvolymerna föreslogs Sundsvalls hamn som strategisk hamn av hamnstrategiutredningen. 5. Framkomlighet/kapacitet och trafiksäkerhet nuläge 5.1 Korsningar Framkomligheten är god i de större korsningspunkterna i området. Ett flertal cirkulationsplatser har byggts under de senaste åren vilket har höjt kapaciteten i vägnätet. Korsningen Johannedalsvägen/Sjöfartsvägen var tidigare utformad som trevägskorsning och led av dålig framkomlighet under rusningstrafiken. Korsningen har byggds om till cirkulationsplats för att råda bot på kapacitetsbristen. Efter ombyggnaden har korsningen fått god framkomlighet och trafiksäkerheten som tidigare var dålig har förbättrats avsevärt. Anslutning till Tunadals sågverk på Johannedalsvägen sker i en trevägskorsning. Framkomligheten är tidvis dålig, främst för vänstersvängande trafik norrifrån. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Vägar/gator Framkomligheten på gatusträckor är tillfredsställande. Inga trafikflöden inom planområdet är så stora att sträckor mellan korsningarna är begränsande. En ny gång- och cykelväg har byggts utmed Johannedalsvägen från Tunabäcksvägen fram till Fillanvägen vilket bidragit till att höja både framkomligheten och trafiksäkerheten längs sträckan. Vägars bärighet och bredd. 8 (21)

12 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 5.3 Järnväg Malandsbanan är inte elektrifierad vilket medför att endast diesellok kan användas på bansträckningen. Så länge aktiviteten på kombiterminalen i Tunadal är liten och järnvägstrafiken är begränsad är inte detta begränsande. Med utökat nyttjande av terminalområdet i hamnen kommer dock en ökad kapacitet att krävas. Planering pågår för upprustning av banan. Detta beskrivs närmare i avsnittet om framtida transporter. 5.4 Industrivägar Inom Tunadals sågverk och i Tunadalshamnen används interna vägar för timmertransporter från områdets norra del in till sågens upplagsområde och för sågade trävaror till hamnen. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Farligt gods En liten del av Korstaverkets transporter klassas som farligt gods. Det är främst ammoniak, saltsyra, natriumhydroxid, diesel, eldningsolja samt hydraul- och smörjoljor. Transporterna av farligt gods sker på vägar rekommenderade för ändamålet. Farligt gods utgör en mycket liten del av Korstaverkets totala transportmängd. I dag tas ca ton propan in via Nestes gasterminal i Tunadalshamnen. Detta fraktas därefter ut till kunder per lastbil och järnväg. I dag avgår ca 3 lastbilar och ca 1 järnvägsvagn per dygn från gasterminalen. Den rimligaste bedömningen är att volymerna ligger kvar på samma nivåer vid dimensioneringsåret. I och med ökad terminalverksamhet ökar antalet frakter med farligt gods på järnväg till området. Inte minst i och med att godshanteringen successivt kan komma att flyttas över från kombiterminalen i centrala Sundsvall till Tunadal. I hamnen hanteras ca ton olja per år. Dessa transporter når sällan eller aldrig utanför hamnområdet då det handlar om transithandel i samband med utnyttjande av lagringsmöjligheter i bergrum i området. Endast omlastning till båt sker. Bergrummen ägs av Sundsvall Energi AB och utnyttjades tidigare i huvudsak som bränsledepå till det oljeeldade värmeverket. I takt med att Korstaverkets oljebehov har minskat har också behovet av oljelagring för den egna verksamheten i bergrummen minskat. 5.6 Trafikolyckor Olycksstatistik Under femårsperioden till inträffade 79 trafikolyckor i Korstaverkets närområde (se karta nedan). 9 (21)

13 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Olyckorna fördelas på 1 Dödsolycka 14 Svåra olyckor 58 Lindriga olyckor 0 Olyckor med okänd svårhetsgrad 6 Olyckor utan personskada R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Singelolyckor och upphinnandeolyckor står för ungefär 50 % av alla olyckor. 43 olyckor inträffade på gatu-/vägsträckor, 18 i gatu-/vägkorsningar medan 8 olyckor inträffade i cirkulationsplatser. Lastbil var inblandad i 8 olyckor och buss i 1 olycka. 10 (21)

14 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 6. Trafikflöden tung trafik kring Korsta och Sundsvalls logistikpark Industrins planerade expansion i området kommer att leda till kraftigt ökade transportvolymer på vägarna i området. De största transportökningarna tillskrivs skogsoch pappersindustrin. SCA Ortvikens pappersbruk har planer på att öka produktionen från ton/år till ton/år fram till Produktionsökningen innebär både ökade transporter av färdiga pappersprodukter till Tunadalshamnen samt ökade inleveranser av skogsråvara och sulfatmassa från Östrand. Tunadalssågen planerar också en framtida ökning av produktionen med ökade intransporter av timmer och uttransporter av flis och spån som följd. Den största vägen i området är Johannedalsvägen som bland annat förbinder Alnön med centrala Sundsvall via väg E4. Väg E4 ligger ett par kilometer väster om Korstaverket men är den i särklass viktigaste vägtransportlänken genom Norrland och således mycket viktig för både godstransporter och annan trafik från området. Till Johannedalsvägen ansluter ett antal vägar som knyter samman industrierna med det övergripande vägnätet. Tunabäcksvägen leder ner mot Granbacken och Ortviken samt vidare in mot staden och har en relativt hög trafikering. De allmänna vägarna i området är kommunala. Inom verksamhetsområdena finns också enskilda vägar med omfattande trafikering. Det råder olika meningar om vilken trafikökningstakt som man kan förvänta sig under kommande år. Trafikverket anser att trafikökningstalen, oberoende trafikslag inom Västernorrlands län ligger nära 0 % för tiden fram till år 2025 som är dimensioneringsåret för ansökt alternativ. Detta kan nog ses som ett medeltal för vägar inom hela regionen. Vägar i Korstaverkets närhet som berörs bör däremot ha en trafikökning med tanke på närhet till Sundsvall som kan anses som en expansiv del av regionen. För beräkning av trafikflödet på allmänna vägar i området kan man anta att ökningstakten ligger på nivåer mellan 0,5 % till 1,5 % per år. Det innebär en trafikökning på drygt 9 % från dagens trafikmängder fram till dimensioneringsåret R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Tung trafik med anknytning till Korstaverket Prognos år 2014 I prognosen för år 2014 har Korstaverket cirka 140 tunga fordonsrörelser per årsmedeldygn. Huvudparten av transporterna utgörs av inkommande avfallsbränsle, de anländer antingen med sopbil från närområdet (6 ton per last) eller med lastbil (25 30 ton per last) från mer avlägsna områden. Vidare anländer ca 1 lastbil med kemikalier (6 ton) samt ca 4 övriga transporter (ca 6 ton per last) Korstaverket varje vardagsdygn. Ut från Korstaverket transporteras varje vardagsdygn i ca 7-10 lastbilar med aska och slagg (25 30 ton per last). Transporterna som genereras av Korstaverket fördelar sig ganska jämnt på det allmänna vägnätet. Avfallsbränsle från centrala och södra Sundsvall, långväga avfallstransporter på E4 söderifrån samt kemikalietransporter anländer via Johannedalsvägen västerifrån. Transporter av avfallsbränsle från norra delarna av Sundsvall, mer långväga avfallstransporter norrifrån samt uttransporter av aska och slagg sker via Johannedalsvägen norrut. På Johanne- 11 (21)

15 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion dalsvägen utgör Korstaverkets transporter ungefär 0,7 % av den totala trafikmängden och ca 8 % av den tunga trafiken. Trafikflöde 2014, tunga transporter Korstaverket R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Prognos år 2025 År 2025 förväntas en del förändringar till följd av konverteringen till en biobränslepanna. Huvudbränslet i den nya pannan kommer att bestå av GROT (grenar och toppar) eller annan fraktion av träflis. Bränsleåtgången kommer att uppgå till 60 ton per timme. Den totala förbrukningen beräknas till ton GROT eller motsvarande mängd flis eller spån per år. Transporter av bränslet kommer att ske med lastbil (ca 30 ton/ekipage) från skogsavverkningar i närregionen 1. Prognosen visar att från dagens 140 tunga fordonsrörelser per årsmedeldygn kommer det öka till ca 290 tunga fordonsrörelser per årsmedeldygn. Merparten (ca 2/3) av bränslet kommer från inlandet via väg E14 Timmervägen E4 Johannedalsvägen Korstaverket. En fjärdedel 1 Grotleveranser till Korstaverket antas ske från ett område som geografiskt avgränsas av Gävle, Östersund och Örnsköldsvik där liknande kraftvärmeverk finns som i viss mån konkurrerar med Korstaverket om biobränsle. Det är därför rimligt att anta att de allra flesta transporterna kommer att vara under 15 mil långa. 12 (21)

16 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion anländer norrifrån via väg E4 Johannedalsvägen Korstaverket och en liten mängd kommer söderifrån via väg E4 Johannedalsvägen Korstaverket. Vid förbränningen bildas aska som måste transporteras ut från verket ton aska per år ska transporteras till Blåbergets avfallsanläggning. Det kommer att ske via fyra lastbilstransporter per vardagsdygn längs rutten Korstaverket Johannedalsvägen E4 Timmervägen väg E14 Blåberget. För att minska olycksriksen och bullerstörning längs Ljustavägen, som ligger i närheten till bostadsområden, används i framtiden istället Johannedalsvägen för att ansluta till E4 norr och söderut. Konsekvenserna på det allmänna vägnätet av ovan nämnda trafikökningar bedöms bli små. Vägnätet är väl utbyggt i området och anpassat både för både dagens och framtidens trafikmängder. Den nya cirkulationsplatsen vid Johannedalsvägen/Sjöfartsvägen har förbättrat framkomligheten för trafik till hamnen och Korstaverket samtidigt som säkerheten har förstärkts betydligt jämfört med den gamla korsningen. I framtiden kan en del av bränsletransporterna till Korstaverket komma att flyttas över från väg till järnväg och sjöfart. För att det ska bli möjligt krävs en utbyggnad av både hamnen och järnvägen, vilket utreds i det pågående detaljplanearbetet för Sundsvall Logistikpark. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

17 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Trafikflöde 2025 tunga transporter Korstaverket R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

18 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 6.2 Tung trafik med anknytning till SCA, kombiterminal och containerhamn Prognos 2014 SCA:s verksamheter som sågverket i Tunadal, den befintliga hamnen och pappersbruket i Ortviken bidrar idag med många tunga transporter på vägarna i sin närhet. Tunadal sågverk har ett stort behov av inleveranser av timmer. Dessa kommer bland annat med lastbilar som använder sig av framförallt Timmervägen-Ljustavägen. Ut från sågverket kommer främst trävaror men också bricketter och restprodukter som spån och bark. Transporterna från sågverket kan i stor utsträckning använda sig av en internväg till hamnen medan andra produkter som kommer ut från sågverket transporteras med lastbil på Ljustavägen eller Johannedalsvägen. Hamnen tar emot pappersprodukter, trävaror och pappersmassa men också andra varor som ska skeppas iväg med båt bil eller tåg. Ut från hamnen skickas samma produkter som kommer in. Tunga fordon till och från hamnen använder i stor utsträckning Sjöfartsvägen - Johannedalsvägen Tunabäckvägen eller Sjöfartsvägen - Johannedalsvägen Ljustavägen. Pappersbruket i Ortviken använder sig främst av Tunabäcksvägen för sina transporter. Bruket tar in ved, pappersmassa och insatskemikalier till produktionen. Ut från pappersbruket kommer papper som transporteras på lastbil till Tunadalshamnen via Tunabäcksvägen. De vägar som är högt belastade idag är Tunabäcksvägen, Sjöfartsvägen Johanedalsvägen och Ljustavägen. Utifrån SCA:s verksamheter trafikeras Tunabäcksvägen år 2014 av ca 468 tunga fordon per årsmedeldygn med leveranser till och från Ortviken. Ljustavägen år 2014 har ca 538 tunga fordonsrörelser per årsmedeldygn som ska till eller från SCA:s industrier i området för att vanligtvis ansluta till eller från E4:an norr ut eller Timmervägen. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

19 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Trafikflöde 2014, tunga transporter SCA:s industrier R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

20 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion Prognos år 2025 Med den planerade utvecklingen av SCA:s industrier planeras också större volymer gods att hanteras. En stor del av dagens transporter förväntas även att flyttas över till järnvägstransport. I samband med att container- och kombiterminalen byggs i Petersvik anläggs också en för SCA intern väg som är tänkt att hantera transporterna mellan industrierna och hamnen. Denna interna väg har en prognos på ca 760 tunga transporter per årsmedeldygn och kommer därmed att kunna avlasta det befintliga vägnät som används idag. Genom att använda den interna vägen och endast använda Tunabäcksvägen för en del av virkestransporterna till Ortviken förväntas antalet tunga fordon minska till ca 68 stycken per årsmedeldygn på Tunabäcksvägen. För att minska olycksrisken och bullerstörning längs Ljustavägen, som ligger i närheten till bostadsområden, används istället Johannedalsvägen för att ansluta till E4 norr och söderut. På så vis minskas den tunga transporterna till ca 232, drygt hälften mot dagen tunga transporter på Ljustavägen. Däremot kommer Johannedalsvägen bli mer trafikerad på sträckan mellan E4 och Sjöfartsvägen, med ca 672 tunga transporter per årsmedeldygn. Denna del av Johannedalsvägen har redan idag förberetts för framtida trafik med ny rondell, avskild cykelväg och bullerskydd. Ytterligare åtgärder för minskad olycks- och bullerrisk får utföras efter behov. De tunga transporterna längs E4 kommer öka, både norr- och söderut till fördel för att minska trafiken på mindre vägar i närheten av bostadsområden. Timmervägen kommer att belastas på likanande nivå som tidigare med ca 256 tunga transporter per årsmedeldygn. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (21)

21 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöde 2025, tunga transporter SCA:s industrier 18 (21)

22 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion 6.3 Gemensam bild av trafikflödet R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöde 2014, tunga transporter Korstaverket ihop med SCA:s industrier Med en konvertering av Korstaverket till en biopanna, ökad produktion i SCA:s industrier och den planerade containerhamnen med tillhörande kombiterminal kommer trafikflödet för tunga transporter att förändras jämfört mot dagens flöden. Genom ny bränslehantering till Korsta, den nya internvägen i hamnen mellan SCA:s industrier och samtidig överläggning av gods från lastbilar till järnväg kommer den tunga trafiken att minska på flera vägar och därmed medverka till en framtida hållbar trafiksituation. Den större förändringen för den tunga trafiken i området blir det ökade användandet av Johannedalsvägen söderut för att ansluta mot E4 i både norr- och södergående riktning. Detta leder till minskad tung trafik längs Ljustavägen och därmed minskat buller och olycksrisk vilket är till fördel för de närliggande bostadsområdena Johannedal och Ljustadalen. De tunga transporter som förväntas bli kvar på Ljustavägen 19 (21)

23 Daterad: Reviderad: Handläggare: Rickard Holst PM Trafik Status: Slutversion är främst timmertransporterna till sågverket i Tunadal då intaget av timmer sker i norra delen av området. Den nya interna vägen mellan SCA:s industrier kommer också att avlasta trafiksystemet utanför området med ca 760 fordon/dygn och dessutom bidra till minskade flöden på några idag högt trafikerade vägar i området. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Trafikflöde 2025, tunga transporter Korstaverket ihop med SCA:s industrier 20 (21)

24 Daterad: PM Trafik Reviderad: Handläggare: Rickard Holst Status: Slutversion SCA 2014 SCA + Logistikpark 2025 Korsta 2014 Korsta 2025 E4 söder Johannedalsvägen S Tunabäcksvägen Johannedalsvägen N Sjöfartsvägen Ljustavägen E4 Norr E4 Norr Timmervägen Internväg Prognostiserade trafikflöden Tunadal och Korsta 7. Slutsats Sammanfattningsvis kan man säga att trafikflödet kommer att öka i takt med planerad produktionsökning och flytt av verksamheter. Dock kommer det ske en minskning i transporter relativt till den godsmängd som kommer att hanteras. Detta på grund av att merparten av tillkommande godstransporter kommer att ske på järnväg. Det allmänna vägnätet kommer att bli avlastat genom industriernas nya interna väg. Dessutom kommer trafikförändringen att bidra med minskat buller och olycksrisk på vägar som idag är tungt belastade. Den kraftigaste trafikökningen kommer att ske på Johannedalsvägen, sträckan mellan trafikplatsen Gärde vid E4 och fram till Sjöfartvägen. Ökningen sker dels genom generella trafikökningar men främst genom omdirigering av den tunga trafiken som i dag leds via Ljustavägen till E4/Johannedalsvägen. Vid Gärde blandas oskyddade trafikanter med tung trafik och trafiksäkerhetshöjande åtgärder i området bör studeras. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Trafik\PM-Trafik.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 I övrigt bedöms det allmänna vägnätet klara den prognostiserade trafikökningen. 8. Referenser Mats Bäck, Sundsvall Energi AB, Korstaverket Åke Jonsson, Sundsvalls Logistikpark AB Christer Karlsson, Trafikverket Trafikmätningar, Trafikverket Sammanställning godsflöden, Profu, oktober (21)

25 BILAGA 7

26 Logistikpark Petersvik, Sundsvall Utredning vattenhantering Rev Upprättad av: Sofia Billvik, Jenny Rosengren, Agneta Norén Granskat av: Anders Rydberg, Osmon Scipio

27 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Utredning dagvatten, barlastvatten samt VA vid Sundsvall logistikpark Kund Sundsvall Logistikpark Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Sofia Billvik (40)

28 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Innehåll 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND OMRÅDESBESKRIVNING RECIPIENT DAGVATTEN STYRANDE DOKUMENT BESKRIVNING AV YTORNA OCH DAGVATTNET FRÅN YTORNA DAGVATTENFLÖDEN FÖRORENINGSINNEHÅLL HANTERING AV DAGVATTEN REKOMMENDATIONER DAGVATTENHANTERING SMÄLTVATTEN SNÖUPPLAG REKOMMENDATIONER SNÖUPPLAG HYDROLOGI KRING PLANOMRÅDET KULVERTERING AV TUNABÄCKEN AVSKÄRANDE DIKEN REKOMMENDATIONER GÄLLANDE HYDROLOGI OMKRING PLANOMRÅDET VA-ANSLUTNING BEFINTLIGA LEDNINGAR DRICKSVATTEN SPILLVATTEN ALTERNATIVA ANSLUTNINGSPUNKTER FÖR VATTEN OCH AVLOPP REKOMMENDATIONER VA-ANSLUTNING TVÄTTVATTEN CONTAINERTVÄTT HANTERING AV BARLASTVATTEN BAKGRUND BARLASTVATTEN LAGSTIFTNING TEKNIK FÖR BEHANDLING AV BARLASTVATTEN PÅ FARTYG OCH I HAMN MOTTAGNINGSSTATION FÖR BARLASTVATTEN I HAMN REKOMMENDATIONER BARLASTVATTENHANTERING KONTROLL OCH RIKTVÄRDEN REFERENSER BILAGA 1: Systemlösning vattenanläggningar BILAGA 2: Kulvertering Tunabäcken, Profil 3 (40)

29 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 4 (40)

30 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 1. Sammanfattning Denna utredning omfattar beskrivning av kulvertering Tunabäcken, framtida hantering dagvatten och smältvatten från hamnområde, vägar och kombiterminalytor, VA-försörjning samt hantering av barlastvatten från ankommande fartyg vid planerade Logistikpark Petersvik i Sundsvall. Utredningen ligger som underlag till tillståndsansökan för verksamhetens samt detaljplanering av området. Sammanfattning dagvatten Utbyggnation av logistikpark Petersvik innebär att stora ytor naturmark kommer att hårdgöras. Detta innebär att dagvattenflödet från det 41 ha stora exploateringsområdet ökar med ca 680 %. Verksamheterna vid hamnen och kombiterminalen kommer att innebära förorening av dagvattnet och rening kommer att krävas innan utsläpp till recipient. En yta om ca m 2 behövs för anläggande av dagvattendammar. Förslagsvis anläggs 3 dammsystem varav två är ca m 2 och en tredje damm på ca m 2. Dagvatten från takytor och grönområden anses vara rent i området och bör därför inte belasta reningsanläggningarna, utan ledas ut direkt till recipient. Gröna tak rekommenderas för de byggnader där detta är möjligt. Sammanfattning smältvatten Snöupplag kommer att anordnas på ett flertal ställen inom planområdet. Totalt kommer årligen ca m 3 snö samlas ihop och transporteras till snöupplag som kommer att ta totalt ca 1 ha i anspråk. Smältvattenflödet från upplagen är 5 l/s under de varma månaderna april oktober, uppdelat på de tre dagvattenanläggningarna där vattnet renas innan utsläpp till recipient. Snön från takytorna rekommenderas få ligga kvar på taken och smältvattnet ledas ut via takavloppsystemet, för att slippa rena detta vatten. Sammanfattning kulvertering av Tunabäcken och avrinning från omgivande mark Kulvertering av Tunabäcken krävs under de hårdgjorda ytor som anläggs i Logestikpark Petersvik. Sträckan som behöver kulverteras är ca 325 meter. Kulverten dras så rakt som möjligt och placeras under ytor där inga verksamheter finns placerade. Kulvertens utlopp sker till befintlig bäckfåra Avskärande diken bör anläggas runt verksamhetsytorna för att förhindra att avrinning från omgivande naturmark rinner in i det lägre belägna planområdet och förorenas vilket skulle bidra till ökad hydraulisk belastning på reningsanläggningarna. 5 (40)

31 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Sammanfattning VA-anslutning Kapacitetsbehovet av dricksvatten för hamnen beror av vilka verksamheter som planeras. Dricksvattenförsörjning behövs för Kontor och verkstäder, Anlöpande fartyg, Containertvätt samt eventuellt brandsläckvatten. Dimensionerade flöde för dricksvattensystemet beror till stor del av containertvättens utformning och kapacitet samt om behovet av dricksvatten för släckvatten vid en eventuell brand. Flödesbehovet av dricksvatten varierar mellan 4-6 l/s utan släckvatten. Detta flöde måste ökas på med 40 l/s om släckvatten ska tas från dricksvattensystemet det vill säga till ett flöde på l/s. Spillvattenflödet motsvaras vanligen av dricksvattenflödet. I detta fall ska släckvatten inte tillföras spillvattensystemet. Containertvättvatten kräver egen rening. Anslutning av vatten och avlopp för Logistikpark Petersvik kan ske antingen till befintliga VA-system i Sundsvalls hamn eller till en förbindelsepunkt till Mitt Sverige Vatten AB:s allmänna VA-system. Sammanfattning hantering av barlastvatten Barlastvattenkonventionen håller på att implementeras i svensk lagstiftning. Skiftning av barlastvatten är inte lämpligt i Östersjön då förutsättningar för detta saknas. Enligt konventionen skall samtliga fartyg ha barlastvattenrening ombord senast Inga krav kommer att ställas på mottagningsstation och behandlingsanläggningar för barlastvatten för allmänna hamnar i Sverige. Vill man se över möjligheten att anordna mottagning av ballastavatten i land bör samråd med sjöfartsnäringen inledas i tidigt skede om hur avtappning av barlastvattnet ska utformas. Krav ställas på rederierna att anpassa fartyg för att deballastera barlastvattnet ovan kajkant. Det finns ingen teknisk lösning framtagen för landbaserad rening av ballastvatten. 2. Bakgrund I Petersvik, Sundsvalls kommun, ska en ny kombiterminal anläggas i projekt Logistikpark Petersvik. I projektet ingår landbyggnad i Alnösundet för en containerhamn med kaj och hamnplan. Området är planlagt i en fördjupad översiktsplan för Tunadal-Korsta-Ortviken framtagen av Sundsvalls Kommun Arbetet med detaljplan för området pågår nu hösten Denna utredning omfattar hantering av dagvatten och smältvatten från hamnområdet, VA-försörjning, hantering av barlastvatten från ankommande fartyg samt kulvertering av Tunabäcken. Utredningen ligger som underlag för tillståndsansökan samt detaljplaneringen. 6 (40)

32 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 3. Områdesbeskrivning Detaljplaneområdet ligger söder om den befintliga Tunadalshamnen och är ca 100 ha. Området består idag av naturmark, fritidshusområde, gashamn samt sportanläggning. En stor del av området är naturmarken som inte kommer att påverkas av exploateringen. Marken i detaljplaneområdet sluttar från nordväst ner mot vattnet i öster med en nivåskillnad på 38 m. Området som ska exploateras kommer jämnas ut till en marknivå på ca m.ö.h. vilket innebär både urschaktning och fyllning inom området. En del av viken kommer att fyllas ut. Den planerade verksamheten kommer att bestå av hamnområde, containerterminal, lageryta för biobränsle, vägar, järnväg samt byggnader. Marken kommer till stor del att hårdgöras. Det finns inga riksintressen eller skyddade områden inom detaljplaneområdet (Länsstyrelsernas GIS-tjänster, 2011). Geoteknisk undersökning av havsbotten i Petersviken har utförts 2011 av WSP och presenteras i PM Geoteknik (WSP, 2011:1). I övrigt finns ingen geoteknisk undersökning utförd för detaljplaneområdet. Figur 1. Jordarter i utredningsområdet. (bilden beskuren och bearbetad) (SGU, 2011). Där rött= Berggrund, rosa= Tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg, gult=lera silt, gult med vita inslag=silt, blått= morän. 7 (40)

33 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 4. Recipient Alnösundet är recipient för detaljplaneområdet. Vattenförekomsten tillhör Höga kustens inre kustvatten (VISS, 2011). Sundet förbinds med Bottenhavet via Klingerfjärden i norr och Sundsvallsfjärden söder om sundet. Vattnet i Alnösundet är delvis skiktat och havsbotten består av hårdbotten eller lera (VISS, 2011). Alnösundet är en relativt stor recipient, men känslig för ytterligare belastning av ämnen så som kvicksilver, nickelföreningar och kadmiumföreningar (VISS, 2011). De höga halterna av kadmium, kvicksilver och nickel samt näringsämnen bör tas i beaktande vid utsläpp av förorenat vatten till recipient. Alnösundet ingår i riksintresset för yrkesfiske för lax och sik (VISS, 2011). I kustområdet utanför detaljplaneområdet pågår för närvarande en biotopinventering. Sundsvalls kommun har tagit fram en kustplan som gäller för kommunens kustzoner( 2011). Denna kustplan tar upp och förklarar hur värden och anspråk är kopplade till kusten samt beskriver hur dessa ska beaktas vid översiktsoch detaljplanering samt under bygglovsprövningar. Kustplanen innehåller inga specifika riktlinjer för vattenhantering inom detaljplaneområdet. Området lyder under planens generella riktlinjer gällande natur, kultur och rekreation. 5. Dagvatten Utbyggnationen av logistikparken innebär att markanvändningen inom detaljplaneområdet förändras avsevärt då naturmark exploateras. Stora ytor kommer att hårdgöras vilket leder till att infiltrationskapaciteten försämras och avrinningen från ytorna ökar. Verksamheten vid logistikparken kommer dessutom att innebära att dagvattnet förorenas i högre grad. I denna utredning studeras främst de ytor som kommer att påverkas av utbyggnationen (exploateringsytor), område 1 4 i figur 2 nedan. Dessa områden har en total area om 41 ha. Detaljplaneområdet i sin helhet är 100 ha. Dagvattnet studeras med avseende på förväntade flöden och föroreningsinnehåll. Baserat på detta har förslag till dagvattenhantering tagits fram. Flöden, föroreningsmängder, föroreningshalter och dimensionering av dammar är beräknade med hjälp av stormtac. Stormtac är ett modelleringsverktyg vars schablonvärden är väl förankrade i branschen och stöds av flertalet forskarrapporter. 8 (40)

34 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 2. Exploateringsytor inom detaljplaneområde Petersvik. 5.1 Styrande dokument Ramdirektivet för vatten Miljökvalitetsnormer i enlighet med Ramdirektivet för Vatten finns framtaget för recipienten Alnösundet. Klassning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status 2015 pga. bland annat höga halter kadmium och inte heller god ekologisk status pga. övergödning (se tabell 1). Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Alnösundet (VISS, 2011). Status Mål Motivering till ej uppnådd god status 2015 Ekologisk status Måttlig God status 2021 Kemisk status (exklusive kvicksilver) Uppnår ej god God status 2021 Tekniskt omöjligt pga. övergödning och främmande arter. Tekniskt omöjligt pga. prioriterade ämnen så som kadmium, kadmiumföreningar, nickelföreningar och polyaromatiska kolväten. 9 (40)

35 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Utbyggnation i enlighet med detaljplanen kommer att innebära en ökad föroreningsbelastning på Alnösundet även efter att dag- och smältvatten genomgått rening. Den ökade belastningen står i konflikt med målet att uppnå god ekologisk och kemisk status. För att se över hur MKN ska uppnås bör en samlad bedömning av påverkan på Alnösundet från verksamheterna inom vattenförekomstens avrinningsområde utföras. Dagvattenstrategi Sundsvall kommun har utvecklat en dagvattenstrategi. Enligt denna ska all dimensionering av anläggningar utgå ifrån de beräknade nya nederbördscenarierna som kommer råda i området, vilket innebär att dimensionering av dagvattenanläggningar ska ske utifrån ett 10-årsregn (Sundsvalls Kommun, 2011). Enligt dagvattenstrategin ska vatten från tak och grönytor anses vara rent och därför inte belasta eventuella reningsanläggningar, utan istället avledas separat. Dagvattenstrategin presenterar inga riktvärden gällande halter och mängder av föroreningar som får släppas till en recipient likvärdig Alnösundet. Eftersom riktvärden saknas i Sundsvall Kommuns dagvattenstrategi har riktvärdena från Svenskt Vatten använts i denna utredning, se följande stycke. Svenskt Vattens riktvärden gällande dagvattenutsläpp Svenskt Vatten har tagit fram utsläppsriktvärden för föroreningar i dagvatten. Dessa riktvärden avser ett årsmedelvärde och är till för att bedöma reningsbehovet av ett dagvatten. Riktvärden enligt Svenskt Vatten 2010 finns för 5 kategorier av dagvatten (1M, 2M, 1S, 2S, 3VU). Kategoriindelningen beror av dagvattnets härkomst samt recipientens känslighet. (Svenskt Vatten utveckling, 2010). Förklaring: M Mindre recipient, S större recipient, VU - Verksamhetsutövare 1 Direktutsläpp till recipient, 2 Ej direktutsläpp, 3 VU utan direktutsläpp Dagvattnet från detaljplaneområdet faller inom kategori 3VU enligt denna modell. Då Alnösundet bedöms som känsligt för ytterligare belastning av tungmetaller och näringsämnen så har i denna utredning dock valt att jämför med de strängare riktvärdena i kategori 2M, se figur 3 nedan. Poängteras bör att ett uppfyllande av Svenskt Vattens uppsatta riktvärden inte innebär att MKN och krav enligt vattendirektivet uppfylls. 10 (40)

36 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 3. Utklipp från SVU-rapport Föreslagna riktvärden (årsmedelhalt och totalhalt) för dagvattenutsläpp. 5.2 Beskrivning av ytorna och dagvattnet från ytorna I tabell 2 nedan presenteras area samt avrinningskoefficient för exploateringsytorna. Den del av planområdet som inte omfattas av exploateringen har inte inkluderats i utredningen. Dagvatten från omgivande mark kommer att förhindras att rinna in på exploateringsytorna. Tabell 2. Ytarea (avrundade värden) för resp. markanvändning idag. Markanvändning nuvarande Område 1 (ha) Område 2 (ha) Område 3 (ha) Område 4 (ha) Avrinningskoefficient Skogsområde 11, ,5 0,05 Fotbollsplan ,25 Fritidshusområde 2 2-0,2 Summa 17, ,5 Befintlig markanvändning Före exploateringen består 33 ha av det totalt 41 ha stora området av naturmark. Ett fritidshusområde är beläget i södra samt östra delen av detaljplaneområdet och en sportanläggning med fotbollsplaner i mitten. Dagvattnet från dessa totalt 8 ha stora ytorna bedöms vara rent och leds direkt till recipient. 11 (40)

37 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Nordöstra delen av området (7 ha) är redan idag hamnområde för gashantering (ej inkluderat i Tabell 2). Dagvattenavledning finns redan anordnat för denna del. Dagvattnet från ytan renas inte då ingen förorenande verksamhet finns, utan leds direkt till recipient (Fredriksson, 2011). Tabell 3. Område 1 4: Ytarea för resp. markanvändning efter exploatering 1. Markanvändning efter exploatering Område 1 (ha) Område 2 (ha) Område 3 (ha) Område 4 (ha) Avrinningskoefficient Hamn - 4,7-9,5 0,8 Biobränsleupplag ,8 Logistikyta 10, ,8 Väg och järnväg ,85 Takytor 3,2 0,3-2 0,9 Summa 17, ,5 Markanvändning efter exploatering Område 1 Område 1 består bland annat av yta för väg- och järnväg som kommer att vara trafikerat med transportfordon. Dagvattnet från ytan bedöms likvärdigt med en kraftigt trafikerad väg. Allt dagvatten ska renas. Logistikytan kommer att hårdgöras till 100 % och till större delen att bestå av containerterminal med uppställning av containers. Ytan kommer att vara trafikerad av transportfordon. Området kommer delvis att bebyggas med lagerutrymmen samt kontor. Av den totala ytan kommer ca 3 ha yta bestå av tak. Takvatten från bebyggda ytor bedöms som rent och kommer inte att belasta reningsanläggning, utan ledas direkt till recipient. Område 2 Område 2 är den nya hamnen som kommer att anläggas på delvis utfylld mark. Hamnområdet kommer att användas för hamnverksamhet och trafikeras med transportfordon för växling från fartyg till lastbilar och tåg. Hela ytan kommer att hårdgöras. Av den totala ytan kommer ca 0,3 ha bestå av takyta. 1 Avrinningskoefficienter och schabloner för föroreningshalter vid olika ytanvändning finns att hämta på där biobränsleupplaget har jämställt med logistik och hamnytan. 12 (40)

38 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Område 3 Område 3 består av upplagsyta för biobränsle. Denna kommer att hårdgöras till 100 % och användas för mellanlagring, rensning från sten och grus samt vid behov sönderdelning till mindre fraktioner av biobränsle i form av grot, flis, bark och energiskog. Inget returträ kommer att hanteras på ytan. Inga byggnader kommer att anläggas och allt dagvatten ska renas innan utsläpp till recipient. Dagvattnets sammansättning kommer att variera beroende på hur mycket biobränsle som lagras på ytan. Detta kommer att variera under året. Då ytan är tom kommer avrinningen att öka och dagvattnet vara relativt renat. Då mycket bränsle lagras kommer flödet att bromsas upp och dagvattnet innehålla större mängder föroreningar och partikulärt material. Område 4 Hamnområde området kommer att användas för hamnverksamhet. Hela området kommer att hårdgöras till 100 %. Stor del av området består av takyta, 2 ha. Takvatten anses vara rent och leds direkt till recipient. 5.3 Dagvattenflöden Utbyggnation i enlighet med detaljplanen ökar ytornas hårdgörandegrad, vilket innebär att avrinningen från ytorna ökar kraftigt då infiltrationskapaciteten och växtupptaget minskar. I tabell 4 nedan presenteras beräkningar av ytavrinning för respektive yta idag samt efter utbyggnationen. Flöden är beräknade för ett 10-års regn, med 10 minuters varaktighet och regional nederbördsparameter för Sundsvall på 17. Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden från exploateringsytorna vid 10-års regn. Delområde Flöde befintligt (l/s) Flöde framtid (l/s) Område 1 (exkl. takyta) Område 2 (exkl. takyta) Område Område Takytor Summa Avrinningen från exploateringsytorna kommer att öka med totalt ca 680 % exklusive takvatten. 13 (40)

39 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 5.4 Föroreningsinnehåll Sammansättning av dagvatten från de hårdgjorda verksamhetsytorna förväntas innehålla olja, tungmetaller, organiska föreningar, näringsämnen samt susp. ämnen. Dagvattnet från biobränsleytan kommer dessutom att innehålla grus, träfibrer samt eventuellt en del lösliga ämnen från biobränslet. Kunskapen om påverkan på dagvattnet av från lagring av sönderdelat biobränsle är begränsat. Sammansättningen av dagvatten från biobränsleupplag beror delvis på växtslag, årstid, träslag samt hur finfördelat bränslet är. Barken innehåller ett flertal naturliga ämnen vars uppgift är att skydda trädet från insektsangrepp, vilka i teorin kan laka ur vid lagring av biobränsle. Tallbarken utgör % av trädets totala massa. Försök har gjorts i labskala på barks löslighet i vatten. Bark skakades i vatten under 24 h, viket resulterade i att % (gran- resp. tallbark) av biomassan var vattenlöslig. I praktiken är urlakningen inte lika effektiv. Endast vid mycket kraftig nederbörd bedöms läckage från otäckta biobränslelager uppstå. (Lehtikangas, 1999). Om brand uppkommer i biobränslelagret så kommer släckvattnet avledas tillsammans med dagvattnet från ytorna. Släckvatten är generellt mer koncentrerat och innehåller högre halter än dagvattnet vad gäller de flesta ämnen. Ämnena förekommer i högre grad i löst form för släckvatten. Tabell 5. Beräknade föroreningar i det orenade dagvattnet från exploateringsytorna (Beräkningar gjorda i Stormtac 2 ) Halter befintlig markanvändning Halter efter exploatering Riktvärden 2M Ptot Fosfor (tot) µg/l Enhet Ntot Kväve (tot) 1 1 2,5 mg/l Pb Bly µg/l Cu Koppar µg/l Zn Zink µg/l Cd Kadmium 0,3 0,6 0,5 µg/l Cr Krom µg/l Ni Nickel µg/l SS Susp mg/l Olja Olja (oljeindex) 0,3 0,5 0,7 mg/l 2 För information om markanvändning och koefficienter se till Tabell (40)

40 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion StormTac har använts för att beräkna föroreningsinnehåll i orenat dagvatten från området idag samt efter efter expoateringen. Beräknade halter jämförs med Svenskt Vattens riktvärden för dagvattenutsläpp för dagvattenkategori 2M. Man ser en tydlig ökning av halterna efter utbyggnation av logistikparken vad gäller tungmetaller, suspenderad substans och olja. För ett flertal av ämnena gäller att halterna överstiger rekommenderade riktvärden enligt Svenskt Vatten. I Tabell 6 nedan redovisas föroreningsmängder som tillförs recipienten genom avrinning av dagvatten från detaljplaneområdet. Ökning i föroreningsbelastning på recipienten resulterat av utbyggnationen redovisas i sista kolumnen. Både dagvattenflöden och föroreningshalter halter ökar vid utbyggnationen vilket skulle resultera i en kraftig ökning av mängderna föroreningar och näringsämning till Alnösundet om inte rening av dagvattnet anordnas. Tabell 6 Beräknad årlig föroreningsbelastning på Alnösundet av orenat dagvatten från detaljplaneområdet (grönområden och takvatten ej medräknat) Ämne Dagvatten befintlig markanvändning Dagvatten logistikpark Enhet Ökning efter exploatering (%) Ptot 6 17 Kg/år 283 Ntot Kg/år 443 Pb 0,3 4 Kg/år Cu 0,4 5 Kg/år Zn 0,9 18 Kg/år Cd 0,01 0,1 Kg/år Cr 0,08 0,6 Kg/år 750 Ni 0,1 0,6 Kg/år 600 SS Kg/år 468 Olja Kg/år 827 Redovisade flöden och föroreningshalter har en betydande osäkerhet. Beräkningar av reningsgrad, halter och mängder i Stormtac baseras på schabloner framtagna genom ett flertal studier och forskningsresultat. Dock med begränsad erfarenhet inom just denna verksamhet. Beräkningsresultaten visar på typ av föroreningar och i vilken storlek de förväntas förekomma, men är inte tillräckligt tillförlitliga för att ligga till grund för villkor gällande reningsgrad och utsläppshalter. 15 (40)

41 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 5.5 Hantering av dagvatten Det kommer att krävas rening av dagvattnet från exploateringsytorna då Alnösundet är känsligt för ytterligare föroreningsbelastning och dagvattnet kommer att förorenas genom verksamheten i området. Rening krävs för dagvattnet från 41 ha yta bestående av hamnområde, biobränsleupplag, logistikytor, vägar och järnväg. Enligt dagvattenstrategin ska takvatten anses vara rent. För att inte belasta reningsanläggningarna så bör takvatten avledas separat och ledas direkt till recipient, alternativt infiltreras om detta är möjligt. För att minska takvattenmängden kan gröna tak anläggas, vilket innebär att man kan minska dimensioner på ledningar för takvatten till recipient. Gröna tak innebär också en rening av eventuella föroreningar i nederbörd samt luftföroreningar. Ytterligare fördelar med gröna tak är minskade bullernivåer och förbättrad takisolering av byggnader, vilket kan reducera uppvärmningsbehovet avsevärt. Dagvattnet från väg- och järnvägsytor i detaljplanens norra del förutsätts omhändertas i dagvattenhanteringssystem för Korstaverken eller befintlig hamn, då ytorna geografiskt ligger långt från övriga ytor inom denna detaljplan och det därför inte kommer att vara möjligt att leda dagvattnet från dessa ytor utan pumpning till reningsanläggningarna. Reningsanläggningar För rening av vattnet föreslås reningsanläggningar där vattnet renas naturligt från olja, metaller, suspenderad substans samt näringsämnen och syreförbrukande ämnen genom biologiska och fysiologiska processer. Biologiska processer är exempelvis växtupptag samt mikrobiell nedbrytning. Fysiologiska reningsprocesser är sedimentation, adsorption, jonbyte samt partikelavskiljning. Detta ordnas förslagsvis genom dammsystem med fördamm, reningsdammar och mellanliggande makadammfiltrering och översilning för grundare och djupare partier, se principskiss figur 4. Vattnet från biobränsleupplaget leds först till en separat fördamm för uppsamling av medföljande biobränslematerial. Till nästa fördamm leds även övriga ytor. I fördammen sker sedimentation av partikulärt material. Vattnet passerar därefter en makadamvall där vattnet filtreras och syresätts. Syresättningen bidrar till nitrifikation, utfällning av metaller, aerob nedbrytningen av tex BOD. I reningsdamm 1 och 2 kommer vattnets hastighet att vara lägre vilket gör att partiklar i vattnet sedimenterar. Dammarna ska vara dimensionerade så att tillräcklig uppehållstid erhålls för effektiv sedimentering. 16 (40)

42 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 4: Principskiss av reningsanläggning i plan (ej skalenlig). Anläggningen är varken dimensionerad eller höjdsatt i detta skede. I våtmarksstråket mellan dammarna renas vattnet genom växtupptag, mikrobiell nedbrytning, syresättning samt fastläggning. Val av växter bör göras med avseende på effektiv metallreduktion. Ut från anläggningen passerar vattnet en utloppsbrunn där provtagning kan ske och klafflucka installeras för att kunna stänga av anläggningen om ett större oljeläckage skett och oljan samlat upp i dammsystemet. Utloppet från anläggningen bör ligga i bakfall för att åstadkomma en oljeavskiljning. Vintertid kommer anläggningen rena vattnet genom de fysiologiska reningsfaktorerna och då temperaturen stiger kommer de biologiska reningsfaktorerna igång. Dammanläggningen har även andra fördelar förutom rening av vattnet. Vattnet från dammarna kan användas som släckvatten och även fungera som katastrofspärr vid eventuell brand. Anläggningen har en oljeavskiljande och oljenedbrytande verkan så ingen ytterligare oljeavskiljning bedöms krävas. En damm anlagd direkt på berggrund, som i detta fall, kan om berggrunden är sprickig kräva tätskikt för att förhindra att dagvatten förorenar grundvattnet samt förhindra kapacitetsbrist i magasinet genom grundvatteninträngning. Anses inte grundvattnet vara skyddsvärt (dvs om det inte finns ett uttalat skyddsbehov av grundvattnet) och grundvattenytan ligger lägre än botten på dammen så kan dagvattnet i dammen tillåtas att perkolera ned genom berggrunden. Eller då vattnet anses vara tillräckligt rent så att det inte påverkar grundvattnet negativt. Infiltration i berggrund kan i sig inte anses vara en reningsmetod och ovanstående metoder för rening bör även tillämpas här. Innan slutgiltig utformning av dammarna utförs bör grundvattenförutsättningarna efter utjämning av markytan utredas närmre. 17 (40)

43 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Reningseffekt Förväntade reningseffekter presenteras i tabell 7 nedan. Reduktionen är beräknat för ett reningssystem bestående av endast en damm och modellerat samt hämtat från Stormtac. Då den föreslagna reningsanläggningen har fler reningssteg så bedöms haltreduktionerna kunna bli högre. Denna reningseffekt kan endast vidhållas om underhållet av dammen sköts. I tabellen presenteras beräknat årligt utsläpp till recipient av näringsämning och föroreningar. Även detta är beräknat i Stormtac för en anläggning bestående av endast en damm. Tabell 7. Förväntade reningseffekter i reningsanläggningarna samt utsläpp till recipient (StormTac, 2011). Ämne Teoretisk procentuell reningseffekt damm Föroreningsbelastning (kg/år) Beräknad utsläppshalt efter rening Riktvärden 2M Ptot 60 % 7 41 µg/l 175 µg/l Ntot 27 % 160 0,9 mg/l 2,5 mg/l Pb 84 % 0,6 3 µg/l 10 µg/l Cu 59 % 2,0 12 µg/l 30 µg/l Zn 66 % 6 36 µg/l 90 µg/l Cd 55 % 0,05 0,3 µg/l 0,50 µg/l Cr 56 % 0,3 1,6 µg/l 15 µg/l Ni 21 % 0,5 3 µg/l 30 µg/l SS 78 % mg/l 60 mg/l Olja 67 % 30 0,2 mg/l 0,7 mg/l Förväntade föroreningshalter i dagvattnet efter rening i dagvattenanläggning är lägre än Svenskt Vattens riktvärden för dagvattenkategori 2M vad gäller samtliga parametrar. Dimensionering av reningsanläggning För att rena dagvattnet från ytorna inom det 41 ha stora området vid ett 10-års regn krävs en total dammarea om ca m 2 enligt beräkningar i StormTac. Den totala ytan som krävs blir dock större pga. släntlutningar, tillfartsvägar, etc. För reningsanläggning bör ca m 2 tas i anspråk. Planområdet är stort och kommer att göras relativt plant. Det är inte möjligt leda allt vatten från samtliga exploateringsytor till en och samma anläggning. Därför 18 (40)

44 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion föreslås 3 anläggningar varav 2 bör ha en area om ca 2500 m 2 vardera och ytterligare en med en area på ca 1400 m 2. Dimensionering av anläggningarna och ytbehov specificeras vidare då höjdsättningen och placering av byggnader är klar. Vattnet leds till reningsanläggningarna via brunnar och ledningar, dagvattenrännor, dikessystem eller ytavrinning. Diken ger en ytterligare rening av vattnet. Förslagsvis görs höjdsättning av markytorna med lutning mot reningsanläggningarna så att dagvattnet kan ledas med självfall. Pumpning av dagvatten ska undvikas i möjligaste mån då detta innebär kostnader och miljöbelastning i form av energiförbrukning. Ytan för hamnområdet bör lutas inåt (västerut). Placering av dagvattenanläggning Vid placering av dagvattenanläggningarna ska hänsyn tas till: - Nivåsättning av mark gör möjligt att dagvattnet leds med självfall till anläggningarna - Geotekniska och hydrologiska förutsättningar - Minimera påverkan på verksamhetsytorna - Drift och skötselmöjligheter Figur 5: Riktning dagvattenavrinning (röda pilar) och placering reningsanläggningar för dagvatten. 19 (40)

45 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Till dagvattenanläggning 1 leds vatten från område 1 med självfall, enligt figur 5 ovan. Det renade vattnet leds till kulvert för Tunabäcken, se vidare kapitel 7. Till dagvattenanläggning 2 leds dagvatten från verksamhetsytorna i område 2 och 4. Tvättvattnet från containertvätten leds också till anläggningen, efter att ha genomgått viss förrening. Dagvattenanläggning 3 omhändertar vatten från område 3. En extra fördamm för omhändertagande av biobränslematerial anordnas i anslutning till denna. 5.6 Rekommendationer dagvattenhantering Förorenat dagvatten från verksamhetsytorna ska genomgå rening i 3 dammanläggningar innan utsläpp till recipient. Takvattens och vatten från grönytor ska betraktas som rent och inte belasta reningsanläggningarna utan ledas direkt till recipient. Gröna tak skall anläggas på de byggnader där detta möjligt. Dagvattenanläggningar och ledningar ska dimensioneras för 10-års regn. Höjdsättning av mark görs så att dagvattnet kan ledas med självfall till reningsanläggningarna. Skulle utsläpp av större mängde olja eller kemikalier ske, så samlas det upp i fördammen i dagvattenanläggningen. Dagvattenanläggningen ska därför anordnas med avstängningsventil för att kunna fungera som katastrofspärr vid sanering. Anläggningarna ska utformas och lokalisering ske för att underlätta för tillsyn och underhåll. Erforderliga tillfartsvägar och ramper ska anordnas. 6. Smältvatten snöupplag Upplag för snö kommer att anordnas inom respektive exploateringsyta. Snö från hårdgjorda ytor inom detaljplaneområdet samlas ihop och transporteras till snöupplagen. Årlig nederbörd i form av snö har beräknats baserat på metrologiska data från väderstation Sundsvalls Flygplats för år , enligt diagram nedan (SMHI, 2011). Nederbörd november mars bedöms falla som snö. Under mätperioden föll i medel 180 mm nederbörd under de kalla månaderna. 20 (40)

46 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 6. Månadsmedelvärden för nederbörd och temperatur vid väderstation Sundsvall Flygplats beräknat på uppmätta månadsvärden år Om man räknar med att all snö från de hårdgjorda ytorna som faller under november till mars forslas till snöupplaget innebär detta en medelårsvolym på totalt ca m 3 snö, se tabell 8 nedan. Med en snöhöjd om 6 m krävs en total area om ca 1 ha för snöupplag. I tabellen är erforderlig area för snöupplag specificerad per område. Avsmältning av snö sker med en hastighet av ca 5 cm/dygn (Falk, 1990) under den varma perioden april oktober. Hur lång tid det tar för snön att smälta beror på snölagrets tjocklek, lufttemperatur, etc. Smältvattenflöden beräknat på medelårsnederbörd presenteras i tabell 7 nedan. Beräkningarna baseras på att snö som faller på takytor inte skottas ner utan ligger kvar till snösmältning och att smältvattnet leds ut via takavloppssystemet. Skottas snön ner blir smältvattnet förorenat och rening krävs. Att inte skotta ner snön från taket innebär aven att arbetsmiljörisken med detta försvinner samt ökad takisolering och därmed minskat värmesvinn. Taken ska utformas för att klara snötyngd och minska risk för fallande snö. 21 (40)

47 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Tabell 8. Förväntade snömängder, erforderlig lagringsyta och smältvattenflöden beräknat på statistik från SMHI. Markanvändning Hårdgjord yta (ha) Snövolym (m 3 /år) Area (m 2 ) Smältvatten (m 3 /d) Smältvatten (l/s) Område Område Område Takyta Totalt Totalt utan tak Det teoretiskt beräknade smältvattenflödet i tabellen ovan är högt. Faktiska flöden kommer att vara lägre då ingen hänsyn i flödesberäkningarna har tagits till avdunstning samt faktumet att all snö från ytorna inte kommer att läggas upp i snöupplag. Smältvattnet från takytorna leds via takavloppssystemet direkt ut i recipienten. Smältvattnet från område 1 3 kommer att ledas till dagvattenanläggningarna som respektive yta är kopplad till. Reningsanläggningarna dimensioneras för att klara av att rena även detta vatten. Orenat smältvatten innehåller samma typer av föroreningar som dagvatten. Forskning har visat på högre koncentrationer av suspenderat material, partiklar och tungmetaller i avrinning från snösmältning jämfört med regn. Tungmetallerna är dessutom i högre grad partikelbundna under smältperioden jämfört med regnperioden (Westerlund, 2007). Placering av snöupplag presenteras i Bilaga Rekommendationer snöupplag Tak på byggnader inom planområdet dimensioneras för snötyngd motsvarande 10-årsnederbörd. Smältvatten från snöupplag ska anses som förorenat och ledas till reningsanläggning Snöupplagen ska placeras för att underlätta hantering av smältvattenrening i dagvattendammar 7. Hydrologi kring planområdet Det sluttar kraftigt från omgivande mark ner mot planområdet. Idag sker således avrinningen från en stor del av omgivande mark via planområdet ut till Alnösundet. Tunabäcken går från nordvästra delen av planområdet (delområde 1) och mynnar ut i Alnösundet. 22 (40)

48 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 7.1 Kulvertering av Tunabäcken Tunabäcken är totalt ca 1,5 kilometer lång och mynnar i Alnösundet. Delområde 1 korsar Tunabäcken i väster, och då marknivån ska sänkas kraftigt och marken hårdgöras krävs kulvertering av bäcken. Idag följer bäcken marknivån ungefär fram till hamnens planerade yta som skall hårdgöras. Nedströms planområdet är bäcken grävd till att gå i en ca 3 meter djup dikesfåra. Efter en kulvertering under Petersviksvägen (trumma dim 600mm) rinner bäcken mot utloppet i en grund sumpartad vik. Tidigare utredningar (Eskebaeck, 2011; Aronsson, 2011) visar att ingen fiskvandring förekommer i bäcken. Figur 7. Tunabäcken nedströms planområdet (40)

49 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Figur 8. Planerade diken (bred blå linje), planerade kulvertar (röd linje) och takvattenavledning (grön linje) och befintliga diken och vattendrag (tunna blå linjer). Under hamnområdet kommer Tunabäcken att ledas i en ca 325 m lång kulvert, se figur 8. Sträckningen har ändrats något från bäckens ursprungliga sträckning. Detta för att lägga kulverten så rakt som möjligt och därmed minska friktionsförluster samt undvika att kulverten anläggs under byggnader eller dagvattendamm. Marknivån kommer att sänkas från ca +12 till +5 m där bäcken når planområdet, vilket innebär en höjdskillnad om 7 m mellan den hårdgjorda ytan och omgivande naturmark. För att leda bäckens vatten ner mot hamnplanen måste jord- och bergschakt utföras på en sträcka från ca 20 m uppströms kulverten. Vattnet i den schaktade och ursprängda bäckfåran leds ner mot kulverten. Intaget till kulverten sker via en brunn med kupolsil. Kulverten under hamnplanen leds ut till Tunabäckens befintliga bäckfåra som, även idag, mynnar ut i Alnösundet. Befintlig bäckfåra måste schaktas ur och utformas med sten för att minska erosion vid övergången mellan kulvert och bäckfåra under höga flöden. 24 (40)

50 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Till kulvert 1 kommer dagvatten från takytor att anslutas samt renat dagvatten från område 1. Takvatten från område 4 leds till bäckfåran nedströms diket. På detta sätt kommer bäcken nedströms i stort att bibehålla sitt flöde trots att kulvertering utförs på en sträcka. Kulvertens dimension kommer att vara mellan mm i diameter. Eftersom befintlig mark kommer att sänkas så måste kulvertens täckning tas i beaktande. Exakt dimension måste bland annat bestämmas med hänsyn till dagvattendammens utflöde. Vatten från takytor är rent men orsakar oregelbunda flöden. I detta skede har ingen höjdsättning av föreslagna diken och kulvert utförts. Bilaga 2 visar en profil över Tunabäckens kulvertering. 7.2 Avskärande diken Grönområdet i omkring av planområdet sluttar ner mot exploateringsytorna. För att förhindra att rent vatten från naturmarken rinner in över exploateringsytorna och förorenas och därmed innebär en ytterligare hydraulisk belastning på reningsanläggningarna, så bör avskärande diken anläggas runt exploateringsytorna, se figur 8 ovan. Dikena samlar upp vattnet från omgivande marker och avleds till recipienten. Ytavrinning från naturmark väster om planområdet leds i avskärande dike 1 mot kulverten för Tunabäcken, kulvert 1. Ytavrinning från skogsmark norr om planområdet leds via avskärande dike 2 ut i kulvert 2 som släpper vattnet direkt ut i Alnösundet. Till kulvert 2 ansluter även ledningar för renat dagvatten från område 3 samt takvatten från område 2. I detta skede har ingen höjdsättning av föreslagna diken och kulvertar utförts. 7.3 Rekommendationer gällande hydrologi omkring planområdet Tunabäcken kulverteras under de hårdgjorda ytorna och sträckningen anpassas till verksamheterna. Utschaktning av bäckfåra sker från en sträcka ca 20 m uppströms kulverten. Kulverten för Tunabäcken leds till befintlig bäckfåra för att i så stor utsträckning som möjligt bibehålla flödet Avskärande diken anläggs runt planområdet. Avskärande diken leds till kulvertar (1 och 2). Kulvertar läggs på frostfritt djup alternativt isoleras. Kulvert 2 leds direkt till recipient. Renat dagvatten och takvatten tillåts ledas ut i recipient via kulvertarna. 25 (40)

51 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 8. VA-anslutning 8.1 Befintliga ledningar Detaljplaneområdet är i princip obebyggt. Kända VA-ledningar finns i befintlig hamn samt en processvattenledning från Korstaverket som korsar genom det planerade hamnområdet i Petersviks hamn. Ledning går både i mark och på havsbotten och kommer att behöva läggas om i samband med hamnens utbyggnad. 8.2 Dricksvatten Dricksvattenförsörjningen på hamnområdet behövs till kontor och andra verksamhetsbyggnader som t.ex. verkstäder samt till bunkring av anlöpande fartyg. Kontor och verkstäder Hamnens personal ska arbeta två skift och det är 20 personer på hamnen mellan ca 05:30-24:00 (Jonsson, 2011). Verksamheterna på kontor och verkstäder kan anses som inte särskilt vattenkrävande verksamheter. Enligt Svenskt vatten dimensioneras kontor och industriområden utan särskilt vattenkrävande verksamhet. Erforderligt vattenflöde dimensioneras utifrån maximal timförbrukning 0,8 l/s, ha 3. Den yta som ska exploateras är ca 3 ha vilket innebär ett dimensionerande flöde på Q kontor = 2,4 l/s. Släckvattenförsörjning Det finns två alternativ för släckvattenförsörjning: 1. Från dricksvattennätet via brandpost/tappvattenpunkt. 2. Havsvatten Släckvatten innehåller vanligen föroreningar som behöver renas innan det kan släppas ut till havet. Hur rening sker fastställs dels i samråd med den lokala räddningstjänsten och kan delvis samordnas med hamnens dagvattenhantering. Släckvatten från dricksvattennätet via brandpost/tappvattenpunkt. Biobränslelagret är enligt Svenskt Vattens dimensioneringsanvisningar (Svenskt Vatten, 2001) en verksamhet med hög brandbelastning. Det innebär att släckvattenförbrukningen dimensioneras för 40 l/s. 3 Schablonvärden för dimensionering av småindustri och kontor utan särskilt vattenkrävande verksamhet (Svenskt Vatten 2001). 26 (40)

52 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Historiskt har vattendistributionssystem dimensionerats för släckvattenförsörjning via brandposter. Idag är det vanligare att räddningstjänsten använder system med tankfordon. Om en brand i biobränslelagret uppkommer kommer de tankfordon som finns tillgängliga hos Räddningstjänsten i Medelpad inte att räcka till (Höglund, 2011). Därför behövs en punkt där räddningstjänsten kan tanka upp fordonen på vatten. Vid detta tappställe bör 40 l/s kunna tas ut (Höglund, 2011). Tappstället bör vara placerad på lämpligt avstånd från biobränslelagret. Slutlig plats bör fastställas i samråd med räddningstjänsten i Medelpad. Havsvatten som släckvatten En hamns naturliga läge vid havet ger ett alternativ för släckvattenförsörjning genom havsvatten. Räddningstjänsten i Norrköping använder till exempel brackvatten från Bråviken vid släckbehov i Norrköpings Oljehamn. För att minska slitage och korrosion på Räddningstjänstens utrustning ska goda rutiner för efterrengöring finnas. Eventuellt kan mobila pumpar tillhandahållas av hamnen för detta ändamål. Om havsvatten skall användas till släckvatten måste detta diskuteras vidare med Räddningstjänsten i Medelpad. Färskvatten till containertvätt Den containertvätt som ska anläggas är vattenkrävande. Antalet lyft för containers/trailers/flak per år beräknas vara stycken år 2015 och uppgå till år En andel av de containers som används kommer att behöva tvättas invändigt. Containertvättens storlek och dimension är beroende av antalet containers som ska tvättas och deras föroreningsgrad. Det finns möjlighet att tvätta containrarna med mobila fordonsanläggningar eller fasta tvättar på t.ex. en spolplatta. Mobila anläggningar för kärltvätt och containers kan se lite olika ut men består av en vanlig högtrycksspruta. Tvätten sker manuellt och vatten i containern samlas in genom att sugas upp (KinAB, 2011). Temperaturen på vattnet är ca 90 grader och det åtgår ca 300 liter vatten per container. Tvättar man på löpande band kan man överslagsmässigt hinna tvätta en container per timme (KinAB, 2011). Tvätt på fasta containertvättar sker också med högtrycksspolning men på spolplattor så att tvättvattnet kan samlas upp och genomgå rening i form av sedimentering/slamavskiljning. Storleken på spolplatta för att tvätta en container är ca 6 x 15 m 2. Vill man ha en effektivare hantering kan två, eller fler, parallella spolplattor behövas. På en spolplatta med vanlig högtrycksspolning åtgår liter vatten per container och normalt hinner man en container per timme (Granholm, 2011). Det skulle även gå att klara två högtryckssprutor inom det högre flödesspannet. Däremot finns det 27 (40)

53 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion vissa tekniker med bland annat högre temperaturer och kraftigare högtryckssprutor där det kan åtgå uppåt 800 liter vatten per container. Anläggs en reningsanläggning för tvättvatten som renar vattnet tillräckligt för att återanvändas (recirkuleras) så kan vattenförbrukningen minska. Detta är ett vanligt förfaringssätt vid biltvättar. Tabell 9: Vattenflöden för containertvätt. Vattenflöde (l/h) Vattenflöde (l/s) 300 0, , ,22 Färskvattenförsörjning för anlöpande fartyg Enligt samrådshandlingen beräknas antalet fartygsanlöp enligt tabellen nedan. Tabell 10: Antal fartygsanlöp per år (Thorén et al, 2011) Containerfartyg RoRo-fartyg Bulkfartyg/LNGfartyg Flera av dessa fartyg behöver fylla på förrådet färskvatten. Hur mycket fartygen tankar upp beror av hur mycket vatten de redan har samt om de har intern anläggning för färskvattenframställning. Om det ska gå att fylla på vatten till flera fartyg samtidigt påverkas också kapacitetsbehovet. Den nya containerhamnen ska inte försörja passagerarbåtar (Jonsson, 2011). Försörjningen från hamnen till fartygen kan ske dels som befintlig försörjning i Sundsvalls hamn där en mobil dricksvattenslang rullas fram till fartygen (Nordström, 2011). Slangen kopplas till en befintlig brandpost en bit in på kajen. Brandposter längs kajen i befintlig hamn är anslutna till en vattenledning av dimension 150 mm (Lindblom, 2004/2009). Alternativt dras vattenledningar ända fram till kajkanten. Eftersom det finns risk för frysning underifrån måste sådana ledningar isoleras för att klara försörjning vintertid (Nordström, 2011). 28 (40)

54 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Behov av färskvatten till fartyg Ett vattenflöde på 0,6 l/s motsvarar drygt 2 m 3 /h och 2 l/s motsvarar drygt 7 m 3 /h. Tabellerna nedan visar hur lång tid det tar att fylla en 5000 respektive liters tank med färskvatten. Tabell 11: Exempel på ungefärlig tidsåtgång för att fylla på en liters vattentank. Vattenflöde Tidsåtgång för tank l 0.7 l/s 2 h 1 l/s 1,5 h 1,4 l/s 1 h 3 l/s 0,5 h 5 l/s 17 min Tabell 12: Exempel på ungefärlig tidsåtgång för att fylla på en liters vattentank. Vattenflöde Tidsåtgång för tank l 1 l/s 5,5 h 2,2 l/s 2,5 h 2,8 l/s 2 h 3,7 l/s 1,5 h 5,2 l/s 1 h Dimensionerande flöde vattenledningsnät Exempel 1: I följande beräkning har följande antagits: Att toleransen för vattentankning till fartyg är 1,5 timme för att fylla en liters vattentank. Att den högsta förbrukningen av vatten för högtryckstvätt används. Att maximal timförbrukning är dimensionerande. Dimensionerande flöde för förbrukningen av dricksvatten beräknat utan släckvatten blir därmed knappt 4 l/s och med släckvatten ca 44 l/s. 29 (40)

55 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Exempel 2: I följande beräkning har följande antagits: Att toleransen för vattentankning till fartyg är 1,5 timme för att fylla en liters vattentank. Att den högsta förbrukningen av vatten för högtryckstvätt används. Att maximal timförbrukning är dimensionerande. Dimensionerande flöde för förbrukningen av dricksvatten beräknat utan släckvatten blir därmed drygt 6 l/s och med släckvatten ca 46 l/s. Eventuella reservoarer eller tryckstegringar för vatten Även om en eller flera förbindelsepunkter till hamnen kan erbjudas av VAhuvudmannen MittSverigeVatten kan reservoarer eller tryckstegringsstationer behövas för att klara av försörjningen. Om detta behövs för att försörja hamnen och dess aktiviteter med vatten och avlopp måste det stämmas av och fastställas i samråd med huvudmannen. 8.3 Spillvatten Spillvattenmängden från området beror av vilka verksamheter som går till spillvattennätet samt hur tömning av avloppsvatten det vill säga spillvatten och svartvatten från anlöpande fartyg ska ske. Eftersom det är krav på att en hamn ska ha möjlighet att ta emot avloppsvattnet från inkommande fartyg måste en lösning för detta finnas. I Sundsvalls hamn hämtas idag avloppsvattnet av slamfordon. Eftersom detta kan innebära en begräsning bör även alternativet att bygga ut spillvattenledningar i den nya hamnen beaktas. För att ha en god kapacitet att ta emot avloppsvatten från fartyg rekommenderas att ett ledningssystem byggs ut på hamnområdet. Systemet bör dimensioneras för spillvatten från både markbundna anläggningar som kontor och verkstäder och från anlöpande fartyg. Fartyg vid kaj pumpar vanligen ut sitt avlopp med egna pumpar. Flödet är relativt lågt ca 3-5 m 3 /h, max ca 10 m 3 /h (Nordström, 2011). Om spillvatten från anlöpande fartyg leds till det allmänna spillvattennätet kan huvudmannen, i detta fall Mittsverigevatten, ställa krav på att spillvattnets sammansättning inte avviker från hushållsspillvatten. Kapacitetsbehov Hur mycket spillvatten som genereras hänförs vanligen till dricksvattenförbrukningen. Släckvatten vid en eventuell brand samt renat tvättvattnet från containertvätten ska inte ledas till spillvattensystemet utan hanteras i dagvattensystemet. 30 (40)

56 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Dimensioneringen för spillvattensystemet kan därför antas motsvara dimensionerande flödet för vatten från kontor och verkstäder samt anlöpande fartyg som vill tömma sitt avlopp i hamnen. Det skulle med beräknade delflöden innebära ett spillvattenflöde på ca 5 l/s. 8.4 Alternativa anslutningspunkter för vatten och avlopp MittSverigeVatten AB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsledningarna i Sundsvall. Eftersom hamnen inte ingår i det kommunala verksamhetsområdet gäller förutsättningen att hamnen ansvarar för ledningar inom hamnområdet. MittSverigeVatten kan normalt erbjuda en förbindelsepunkt till en fastighetsägare inom huvudmannens verksamhetsområde (Johansson, 2011). Sundsvalls hamn har vatten-, spillvatten- och dagvattensystem utbyggda inom befintligt hamnområde. Försörjning av vatten och avlopp sker från allmänna huvudledningar i Johannedahlsvägen strax norr om befintlig hamn. Huvudledningarna för vatten har där som minst dimensionen 300 mm (Hanning, 2011) Figur 9. Förslag på ungefärliga placeringar av anslutningspunkter för vatten- och avloppsledningar från Logistikpark Petersvik 31 (40)

57 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion För vatten- och spillvattenförsörjning av detaljplaneområdet finns tre möjliga punkter. Att föredra är att försörjningen kan ske via direkt anslutning till allmänna ledningsnätet via ny förbindelsepunkt i Johannedalsvägen (Punkt 1, figur 9). Ledningar till detaljplaneområdet anläggas i ny tillfartsväg. Förutsättningarna för denna anslutningspunkt diskuteras vidare med VA-huvudmannen MittSverigeVatten. Alternativt kan anslutning ske till ledningar i befintligt hamnområde i Sundsvalls hamn (Punkt 2), men då måste kapacitetsbehovet för båda hamnarna utredas gemensamt. Befintligt skick på befintliga VA-system är okänt, och bör utredas. Vattenledningarna i gashamnen som ligger i anslutning till detaljplaneområdet är av dimensionen mm. Spillvattenledningar finns i hamnområdet men inte lika långt söderut som vatten och av mindre dimension (Lindblom, 2004/2009). Ett tredje alternativ skulle kunna vara att ansluta vatten och spillvatten via befintliga ledningar i Tunabäcksvägen(Punkt 3). Beroende på hur den slutliga höjdsättningen kommer att bli inom Logistikpark Petersvik och var framtida förbindelsepunkter blir kan pumpning av avloppsvatten vara nödvändigt varför en pumpstation eventuellt måste anläggas på området. 8.5 Rekommendationer VA-anslutning Fortsatta diskussioner med VA-huvudmannen MittSverigeVatten AB bör hållas angående anslutningspunkt till allmänt VA-nät och om speciella krav ställs som har betydelse för den framtida projekteringen av hamnen. Tömning av avloppsvatten från fartyg bör ske via tömningsslang till spillvattennätet på hamnområdet. Val av anläggningsform för containertvätt bör väljas med hänsyn till antal containers, typ av förorenings samt föroreningsgrad. Recirkulation av renat tvättvatten, likt hos biltvättar, bör utredas. Tvättvatten från containertvätt renas i separat anläggning innan vidare rening i dagvattenanläggning. Lämplig tvättanläggning och reningskrav stäms av med Miljökontoret i Sundsvalls kommun. Fortsatta diskussioner bör hållas med Räddningstjänsten i Medelpad för att utvärdera alternativ till att dricksvatten används som släckvatten. Med det som underlag kan dimensioneringen av dricksvattenbehovet beräknas mer exakt och om eventuella tekniska åtgärder behövs i den framtida projekteringen av hamnen. 32 (40)

58 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 9. Tvättvatten containertvätt Förslagsvis anläggs en fast tvätt med minst två parallella spolplattor på totalt ca 200 kvadratmeter. Tvättvattnet samlas in och leds till en reningsanläggning. Reningsutrustning i form av en sedimentationstank behöver ett utrymme på minst 10 m 3 samt eventuellt utrymme för oljeavskiljning (Granholm, 2011). Dessa anläggningar kan byggas under markytan. Val av tvättmedel i containertvätten samt vilka föroreningar som containrarna förväntas innehålla har betydelse för hur reningen konstrueras och vilka reningssteg som behöver anläggas. Vid mer avancerad rening kan microflotation behövas. Efter rening av tvättvattnet kan vattnet ledast till dagvattenreningsanläggning 2. En reningsanläggning som delvis recirkulerar och återanvänder renat tvättvatten innebär att dricksvattenförbrukningen kan minskas. Figur 10. Principskiss på exempel på reningsanläggning för containertvättvatten. 10. Hantering av barlastvatten 10.1 Bakgrund barlastvatten Ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i Östersjöområdet är spridning av främmande organismer genom tömning av barlastvatten. Årligen släpps ca m 3 barlastvatten ut i svenska hamnar (Statens Offentliga Utredningar, 2008). Beroende på barlastvattnet ursprung kan det innehålla ett flertal för Östersjön främmande arter som riskerar att försämra förutsättningarna för eller konkurrera ut ursprungsarter. De främmande arterna kan innebära skada på mänskliga intressen såsom odlade växter och djur, anläggningar och ägodelar samt innebära hälsorisk. Arter som riskerar att introduceras genom tömning av barlastvatten är bland annat olika växt- och djurplankton, bakterier, parasiter, virus och alger men även större arter kan förekomma. 33 (40)

59 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 10.2 Lagstiftning 2004 antogs en konvention framtagen av den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Martime Organization) som reglerar hantering och kontroll av barlastvatten. Barlastvattenkonventionen tar upp 4 alternativa åtgärder för hantering av barlastvatten: - Skiftning av barlastvatten på djupt vatten långt från land - Behandling av barlastvatten ombord på fartygen - Tömning av barlastvatten i mottagarstation på land, där vattnet behandlas - Annan godkänd metod för hantering (ospecificerad) Förutsatt att konventionen träder i kraft ska de fartyg som omfattas av konventionen ha ett godkänt barlastvattenbehandlingssystem installerat För Östersjöländerna är ombordbehandling det bästa alternativet då det saknas naturliga förutsättningar för byte av barlastvatten enligt kriterierna i konventionen ( I en svensk utredning från 2008 gällande förutsättningarna för svensk ratificering av barlastvattenkonventionen föreslås att Sverige ansluter sig med reservationen att man inte kan tillämpa konventionens bestämmelser fullt ut förrän 2016, då det saknas förutsättningar för skiftning av barlastvatten och godkända metoder för ombordbehandling ännu inte finns ( En svensk Barlastvattenlag, som baseras på utredningen, finns utfärdad av Regeringen (SFS2009:1165). Barlastvattenkonventionen bedöms ratificeras under 2011 och träda i kraft ett år därefter (Petersson, 2011.). Lagstiftning gällande mottagningsstation för barlastvatten i Svenska hamnar Inga allmänna hamnar i Sverige har mottagningsanläggning för barlastvatten, då det inte funnits något sådant krav. Det finns dock sedan tidigare krav på mottagning och hantering av olje- och kemikalieförorenat barlastvatten (lag 1980:424) i de hamnar där detta är relevant. I barlastvattenutredningen SOU 2008:1framkom att det inte är ekonomiskt motiverat att installera mottagningsanordningar i samtliga Svenska Hamnar för hantering av allt barlastvatten från fartyg i internationell trafik. Då det år 2016 kommer att komma krav på ombordrening av barlastvatten på samtliga fartyg så skulle mottagningsanläggningarna endast komma att användas i större omfattning under en begränsad tidsperiod. I den Svenska Barlastvattenlagen finns heller inga krav eller riktlinjer gällande mottagningsanläggningar för barlastvatten. 34 (40)

60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Inga krav ställ av Transportstyrelsen på Svenska Hamnar gällande mottagningsstation och behandlingsanläggningar för barlastvatten för allmänna hamnar i Sverige (Ramstedt, 2011). I de hamnar där rengöring och lagning av barlastvattentankar kommer att utföras krävs dock mottagning och behandling av sediment enligt barlastvattenlagen Teknik för behandling av barlastvatten på fartyg och i hamn Rening av barlastvatten, genom avdödning av främmande organismer, kan utföras på fartygen eller vid mottagningsstationer i hamn. Det forskas vid ett flertal forskningsinstitut på metoder för rening av ballastvatten. Metoderna kan delas upp i: Mekanisk rening så som tex. filtrering, sedimentering Fysikaliska metoder så som sterilisering genom behandling med ozon, UV eller elektricitet; upphettning; skapa syrebrist Kemisk behandling Riktvärden för halter av organismer som får släppas ut har definierats av IMO i konventionen, Annex D ( 2011). IMO har godkänt ett flertal barlastvattenhanteringssystem för ombordrening av barlastvatten och senast 2016 kommer samtliga fartyg att vara tvungna att rena sitt barlastvatten ombord. IMO har även tagit fram ett antal riktlinjer för barlastvattenhantering. G5 (Guidline 5) behandlar standard för mottagningsstation för barlastvatten. Enligt den svenska barlastlagen (SFS2009: kap 2 ) beslutar regeringen om myndighet för godkännande av system och metoder för hantering och rening av barlastvatten. Myndighet för detta är i dagsläget inte utsedd Mottagningsstation för barlastvatten i hamn Det finns i dagsläget inga färdiga kommersiella lösningar för landbaserad barlastvattenrening i Sverige eller internationellt. Inom sjöfartsnäringen har man valt att utveckla tekniker för rening av barlastvatten ombord. För en landbaserad anläggning för barlastvattenrening används förslagsvis en enligt IMO-kraven godkänd teknik för ombordrening. Denna anläggning kommer som landbaserad applikation att bli en pilotanläggning, då idet idag inte finns några reningsanläggningar för barlastvatten på land. Barlastvatten är ett komplext vatten att rena med stora variationer beroende på ursprung, innehåll och sammansättning vad gäller salthalt, färgtal, grumlighet, mikrobiologi, etc. 35 (40)

61 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Även deballastering (tömning av barlastvattnet från barlasttankarna ombord) tekniskt komplicerat. Det finns idag ingen enkel standardlösning för avtappningen av barlastvatten från fartyg till land då utsläppsventilen normalt är placerad under vattenytan. Fartygen måste anpassas för att kunna tappa av / pumpa ur barlastvattnet ovan kajkant för att det ska kunna omhändertas i land. För att rederierna ska välja att anpassa fartygen för deballastering i land istället för att installera ombordrening krävs att deballastering även är möjligt även i andra hamnar fartyget anlöper och att systemen är samordnade mellan hamnarna, att deballasteringen kan utföras i takt med att pålastning av fartyget utförs samt att detta sker till en rimlig kostnad. Dimensionerande barlastvattenflöde Uppskattning av barlastvattenflöde att hantera i hamn har gjorts med följande antaganden: - Maxlast för ett fartyg är 2800 TEU = ton 4 - Reningsanläggningen ska dimensioneras för att hantera barlastvatten från maximalt 2 fartyg/dag 5. - Tömningshastighet av barlastvatten motsvarar pålastningshastighet, vilket som mest är 40 containers à 30 ton per timma. - Barlastvatten tappas från endast ett fartyg åt gången Medelflöde barlastvatten från fartyg: Q medel = m 3 /h (1 fartyg med tömningshastighet enl. ovan) Total maximal barlastvattenvolym att hantera: V max = m 3 /d ( 2 fartyg med maxlast) Deballastering sker inte med utjämnat vattenflöde utan tappas enligt automatiserade ballastabeller i takt med att fartyget fylls för att upprätthålla fartygets stabilitet. Ballastvattenflödet kan därför periodvis vara högre. Reningsanläggningen bör dimensioneras för att hantera ett flöde om: Q dim = m 3 /h 4 Enligt Samrådshandling (WSP, 2011) 5 Anders Nordström, Sundsvalls Hamn AB, (40)

62 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Anläggning för omhändertagande och rening av barlastvatten För omhändertagande och rening av ballastvatten föreslås ett on-line system där vattnet renas i takt med att det töms från fartyget. Desinfektion av vattnet föreslås utföras med IMO-godkänd teknik. Innan vattnet leds till behandling bör det passera ett förfilter för att separera sand, organisket material och supenderad substans. En system för omhändertagande och desinfection av barlastvatten skulle kunna utformas som följande: Figur 11. Förslag på system för omhändertagande och desinfektion av barlastvatten Vattnet pumpas förslagsvis till ränna som anläggs längs hela kajkanten och leder vattnet till en mottagningstank. Från mottagningstanken pumpas vattnet vidare genom ett filter för grovavskijning och därefter vidare till behandlingstank. Behandlingen kan med fördel utföras sekvensiellt i 2 3 behandlingstankar för ökad driftsäkerhet. Vid slutlig utformning av anläggningen för tas hänsyn till resurshushållning och energibehov. Då barlastvatten kan variera stort bör pilottest på rening utföras i liten skala innan anläggning i fullskala byggs Rekommendationer barlastvattenhantering - Krav ställs på fartyg att anordna ombordrening av barlastvattnet i enlighet med Barlastkonventionen samt nationella Barlastvattenlagen. - Anordnas mottagning och rening av barlastvatten i hamn bör krav ställas på fartyg att anpassas för att deballastera ovan kajkant. - Vill man se över möjligheten att anordna mottagning av ballastavatten i land bör samråd med sjöfartsnäringen inledas i tidigt skede om hur avtappning av barlastvattnet ska utformas. - Anläggning för omhändertagande och rening av barlastvatten i land rekommenderas inte. 37 (40)

63 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion 11. Kontroll och riktvärden För att säkerställa god funktion av de vattenreningsanläggningar som etableras inom Logistikpark Petersvik ska driftinstruktioner, driftplan och egenkontroll för samtliga anläggningar upprättas. Driftpersonal ska utbildas för att kunna sköta anläggningarna alternativt driftavtal slutas med driftentreprenör. Villkor Villkor gällande utsläpp av renat dagvatten bör kopplas till en bedömning av recipienten med avseende på att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Detta bör göras som en samlad bedömning av påverkan från samtliga verksamheter som belastar recipienten. IMOs har tagit fram begränsningsvärden för indikatororganismer gällande utsläpp av ombordrenat barlastvatten. Krav på en landbaserad anläggning gällande utsläpp av desinficerat barlastvatten bör baseras på recipientens känslighet för främmande arter, arternas förväntade överlevnad i recipienten och vilken avdödningsgrad som är tekniskt möjligt att åstadkomma. Förslagsvis sätts initialt tillfälliga villkor under en provperiod under vilken provtagningar utförs enligt kontrollprogram för att fastställa de faktiska förhållandena. Som tillfälliga villkor ställs att: - Allt dagvatten och smältvatten från förorenade ytor ska samlas upp och renas innan utsläpp till recipient. - Barlastvatten som tappas av i mottagningsanläggning i land ska desinficeras innan utsläpp till recipient. - Provtagningar ska utföras i enlighet med upprättat kontrollprogram - Förslag till slutgiltiga villkor lämnas för prövning senast 5 år efter att reningsanläggningarna tagits i drift. Resultat från undersökningar enligt kontrollprogram bör ligga till grund för diskussion med tillsynsmyndighet om fastställande av eventuella halt- eller mängdvillkor. Egenkontroll Egenkontroll enligt fastställt kontrollprogram ska genomföras för samtliga reningsanläggningar för att säkerställa god funktion. Kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndighet. Provtagningsbrunnar ska anläggs efter samtliga reningsanläggningar för att möjliggöra provtagning på utgående vatten. Vattenprovtagning utförs som kontinuerlig provtagning eller stickprovtagning. Kontinuerlig provtagning är tekniskt svårt att åstadkomma för dagvatten och gällande stickprovtagning ska man vara medveten om att det är en momentan provtagning som endast visar vattnet sammansättning 38 (40)

64 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion vid det tillfället. Dagvattnets sammansättning kan variera stort beroende på om provet tas i början eller slutet av ett långvarigt regn, regnintensiteten, etc. Då recipienten är känslig för främst PAH, kadmiumföreningar, nickelföreningar och kvicksilverföreningar ska dessa ämnen ingå i kontrollprogram för dagvatten. Även recipientprovtagning bör inkluderas i kontrollprogrammet. Inom ramen för egenkontrollen bör även energiförbrukning för driften inkluderas. Underhåll Vid utformning av anläggningarna och val av utrusning ska skötsel och underhållsaspekter beaktas. Underhåll ska utföras enligt skötselplan där tillsynsbehov och skötsel beskrivs. Drift och skötsel ska utföras av drifttekniker med god kännedom om anläggningarna och utrustningen. Anläggningarna bör göras automatiskt i möjligaste mån. Pumpar och annan teknisk utrustning bör förses med larm som larmar vid driftavbrott. Anläggs reningsfilter bör dessa vara automatspolande för att minska skötselbehov Sedimentering av partikulärt material gör att dammanläggningar och bassänger med tiden kommer att fyllas med sediment. För att få en bibehållen magasineringsvolym och en fortsatt föroreningsavskiljning måste sedimenttömning ske genom urgrävning eller slamsugning. Även vegetation kan behöva rensas bort med jämna mellanrum. Eventuella oljeavskiljare ska kontrolleras och tömmas regelbundet. Anläggs vattenreservoar skall denna tömmas, rengöras och besiktigas med jämna mellanrum. 12. Referenser Muntliga referenser Fredriksson Mikael (kontakt e-post: ) Neste LPG AB Granholm Patrik (kontakt: ) Reningsteknik i Sverige AB. Hanning Stefan (kontakt: ) Mitt Sverige Vatten Höglund Jonas (kontakt ) Räddningstjänsten i Medelpad Johansson Lotta (kontakt: ) Mitt Sverige Vatten AB. Jonsson Åke (kontakt: ) Sundsvall Logistikpark AB. KinAB (Patrik) (kontakt: ) Entreprenör inom kärltvätt. Nordström Anders (kontakt: ) Sundsvalls hamn AB Petersson Anna (kontakt: ) Transportstyrelsen Miljösektionen, Ramstedt Henrik (kontakt: ) Transportstyrelsen Miljösektionen 39 (40)

65 Daterad: Reviderad: Handläggare: Sofia Billvik Slutversion Skriftliga referenser Aronsson Andreas (2011). Granskningshandling Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik. Naturvärdesbedömning, konsekvenser och skyddsåtgärder. Tyréns Falk Jan (1990) Snöupplag: Lokalisering och drift, Naturvårdsverket, SNV3785 Lehtikangas Päivi (1999) Lagringshandbok för trädbränslen, 2:a upplagan SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Inst. för virkeslära, SLU SGU (2011) Jordartskartan, Generell undersökning Statens Offentliga Utredningar (2008) Barlastvattenkonventionen om Sveriges anslutning, Betänkande av Barlastvattenutredningen, SOU 2008:1 Sundsvalls Kommun (2011) Klimatanpassa Sundsvall, Delprojekt: Dagvattenstrategi Svenskt Vatten (2001) Allmänna vattenledningsnät. Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning. Publikation P83. Svenskt Vatten utveckling (2010) Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Rapport Thorén Anna; Eskebaeck Bo (2011) Samrådsunderlag. Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall. Samråd 16 juni-26 augusti Sundsvall Logistikpark. Westerlund, Camilla (2007) Road runoff quality in cold climates, LTU, 2007:37. WSP (2011:1) PM Geoteknisk undersökning av havsbotten för kaj och hamnplan Lindblom, M Tunadalshamnen. Digital inmätningkarta. Ledningsplan: dagv., spillv. (Ritningsnummer: 05 och 06) samt Ledningsplan: vatten, IV-vatten, FJV. (Ritningsnummer: 07-08). Datum: Sundsvalls hamn AB, WSP samhällsbyggnad. Revidering Jan Dahlqvist. Digitala referenser Ballas Water Convention, IMO, Regulation D-2 Ballast Water Performance Standard ( ) ( SMHI (Klimatdata), ( ), ( Länsstyrelsernas GIS-tjänster( ) SMHI ( ) StormTac ( ) ( Sundsvalls kustplan ( ) ( Transportstyrelsen ( ) Miljoskydd/Vattenfororening/Barlastvatten VISS ( ), ( 40 (40)

66 TECKENFÖRKLARING SNÖUPPLAG DAGVATTENANLÄGGNING TAKVATTEN DAGVATTEN KULVERT CONTAINERTVÄTT BARLASTVATTENSYSTEM SPILLVATTEN DRICKSVATTEN NYTT DIKE

67

68 BILAGA 8

69 PM KULVERTERING AV TUNABÄCKEN

70 2 (5) Innehåll 1. Bakgrund Områdesbeskrivning... 3 Allmänt... 3 Tunabäcken Åtgärder Data och noteringar från besök vid Tunabäcken... 5

71 1. Bakgrund Sundsvall logistikpark AB (helägt kommunalt bolag) planerar att bygga en kombiterminal med tillhörande ytor för 3:e partslogistik och diverse industriell verksamhet med koppling till transporter och hamnverksamhet. Vid sidan om kombiterminalen planeras också en ny hamn med kajer och ytor planerade för primärt containerhantering. Hamnen planeras också för bulk och viss styckegodshantering. Området som berörs av dessa planer ligger i Petersvik med centrum kring de nuvarande fotbollsplanerna, det vill säga från vägarna södra- och norra sommarstigen fram till foten av åsen som ligger söder om Korsta och nuvarande hamn (se karta). Lokalisering av en kombiterminal och hamn i detta område är gynnsam med tanke på att samordning med nuvarande hamn som med detta får större djup och bättre funktion för containerhantering i detta område. Närhet till SCA Tunadalssågen och SCA Ortvikens pappersbruk ger hamnen ett centralt läge mellan två mycket stora godsproducenter som nyttjar både sjö- och järnvägsfrakt för sina produkter. Med en upprustning av järnvägen erhålls en mycket stark nod för transporter där väg-, järnväg- och sjötransporter kan kombineras på bästa tänkbara sätt. 2. Områdesbeskrivning Allmänt Markområdet i bäckens övre område består av gräsbevuxna åkrar och ett villaområde med hårdgjorda gator. Nedanför detta område består området av gammal gran och tallskog med mycket genomsläpplig mark och få synliga bäckfåror. Infiltrationen i området ser ut att vara stor. I området nedanför skogspartiet passerar bäcken södra och norra sommarstigen. Detta område har gles bebyggelse och består av sedimentjordar med lövskog. Vägarna i detta område är inte belagda. Tunabäcken Tunabäckens totala längd är ca 1,5 km. Bäcken rinner upp strax söder om bostadsområdet Sibirien i östra delen av Korsta - Skönsberg. Avrinningsområdet är ca 1 km 2 stort med både åker och skogsområden som markslag. Bäcken är kulverterad där den passerar Tunabäcksvägen, trumman är i detta parti ca 35 meter lång med en diameter av ca 1 meter. Söder om Tunabäcksvägen rinner bäcken genom skogsmark ca 200 meter innan den kommer fram till Sommarstigarna där bäckfåran rätats ut och sänkts i förhållande till befintlig marknivå. Bäcken rinner här i en ca 3 meter djup dikesfåra. Vid Petersviksvägen är bäcken kulverterad under ca 35 meter för att passera under vägen och under Ortvikens pappersbruks råvattentub. Efter kulverteringen rinner bäcken genom en grund sumpartad grund vik innan den mynnar i havet. Bäckfåran är mycket grund och igenvuxen i bäckens mynningsområde. Detta tillsammans med kulvertering under Petersviksvägen och råvattentuben gör att någon fiskvandring inte torde förekomma.

72 Figur 1. Tunabäcken från Tuabäcksvägen via Sommarstigen till utloppet i Sudsvallsfjärden. 3. Åtgärder För att bygga kombiterminalen och de ytor som behövs kring denna kommer området att hårdgöras och höjdplaneras så att hamn, kombiterminal och hanteringsytor hänger samman med endast små lutningar. Detta innebär att området kommer att ligga på nivå +3 till ca +6 meter över havet. För att skapa denna nivå kommer befintlig mark att behöva sänkas med mellan 5 och 10 meter. Tunabäcken som rinner genom detta område kommer därmed att behöva sänkas och kulverteras på sträckan genom logistikparken. Total kulverterad längd blir ca 400 meter. I och med att området där bäcken kulverteras kommer att hårdgöras kan dagvatten från detta område komma att tillföras bäcken efter rening. På detta sätt kan bäckens flöde bibehållas även efter områdets utbyggnad. Uppströms Södra- och Norra sommarstigen sker ingen påverkan på bäckens lopp eller vattenföring av projektet. Bäckens mynningsområde i havet kommer inte att ändras då inga åtgärder eller byggnationer planeras i detta område.

73 Figur 2. Karta över planerat verksamhetsområde och sträcka där Tunabäcken avses kulverteras. 4. Data och noteringar från besök vid Tunabäcken I VISS vatteninformation Sverige finns inga uppgifter om bäcken. Vid platsbesök har endast små flöden noterats och bäcken torde ha ett relativt väl utjämnat flöde då större delen av avrinningsområdet är antingen flackt eller är skogsbevuxet. Inga synliga dämningar kan noteras i bäckfåran. Sundsvall WSP Samhällsbyggnad Bo Eskebaek

74 BILAGA 9

75 1(9) GRANSKNINGSHANDLING Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik Naturvärdesbedömning, konsekvenser och skyddsåtgärder Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Andreas Aronsson Handläggare Kvalitetsgranskning Andreas Aronsson Malin Nordlander

76 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Allmän beskrivning och avgränsningar Utförande Resultat Naturvärdesbedömning och bedömning av konsekvenser Referenser... 7 Bilagor Bilaga 1. Ritning med beskrivna objekt eller områden

77 1 Bakgrund och syfte Sundsvall Logistikpark kommer att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att anlägga och driva en containerhamn i Sundsvall, utfyllnad av vattenområde och kulvertering av en del av Tunabäcken. För att bygga kombiterminalen och de ytor som behövs kring denna kommer området att hårdgöras och höjdplaneras så att hamn, kombiterminal och hanteringsytor hänger samman med endast små lutningar. Detta innebär att området kommer att ligga på nivå +3 till ca +6 meter över havet. För att skapa denna nivå kommer befintlig mark att behöva sänkas med mellan 5 och 10 meter. Tunabäcken som rinner genom detta område kommer därmed att behöva sänkas och kulverteras på sträckan genom logistikparken. Total kulverterad längd blir ca 400 meter (bilaga 1). I och med att området där bäcken kulverteras kommer att hårdgöras kan dagvatten från detta område komma att tillföras bäcken efter rening. På detta sätt kan bäckens flöde bibehållas även efter områdets utbyggnad. Uppströms Södra- och Norra sommarstigen sker ingen påverkan på bäckens lopp eller vattenföring av projektet. Bäckens mynningsområde i havet kommer inte att ändras då inga åtgärder eller byggnationer planeras i detta område (WSP 2011). Med anledning av denna kulvertering har WSP Samhällsbyggnad uppdragit åt Tyréns att översiktligt utföra en akvatisk inventering av bäcken, göra en naturvärdesbedömning, samt bedöma konsekvenserna av den planerade kulverteringen. 2 Allmän beskrivning och avgränsningar Tunabäckens totala längd är ca 1,5 km. Bäcken rinner upp strax söder om bostadsområdet Sibirien i östra delen av Korsta-Skönsberg. Avrinningsområdet är ca 1 km 2 stort med både åker och skogsområden som markslag. Bäcken är kulverterad där den passerar Tunabäcksvägen, trumman är i detta parti ca 35 meter lång med en diameter av ca 1 meter. Söder om Tunabäcksvägen rinner bäcken genom skogsmark ca 200 meter innan den kommer fram till Sommarstigarna där bäckfåran rätats ut och sänkts i förhållande till befintlig marknivå. Bäcken rinner här i en ca 3 meter djup dikesfåra. Vid Petersviksvägen är bäcken kulverterad ca 35 meter för att passera under vägen och under Ortvikens pappersbruks råvattentub. Efter kulverteringen rinner bäcken genom en sumpartad grund vik innan den mynnar i havet (WSP 2011). Området som inventerades avgränsas av Tunabäcksvägen och mynningen vid havet. Denna sträcka har sedan delats in i tre delsträckor; 1) Tunabäcksvägen ner till gräns för planerad kulvertering (övre delen av Sommarstigarna, 2) Sommarstigarna ned till Petersviksvägen och 3) Petersviksvägen ned till mynningen vid havet (bilaga 1). Arbetet omfattade strikt den akvatiska delen av bäcken, varför någon inventering av omgivande naturmiljöer inte genomfördes. Detta sker dock inom ramarna för ett annat uppdrag i projektet.

78 3 Utförande Inventeringen genomfördes , växlande molnighet och ca 20 grader varmt. Hela den beskrivna sträckan fotvandrades för att få en översiktlig bild av bäcken, och vissa områden som bäckmynningen vid havet och vägtrummor med mera studerades mer ingående. Bottenfauna och fisk inventerades med hjälp av en handhåv speciellt framtagen för detta syfte. 4 Resultat Det inventerade området präglas av en låg grad av naturlighet och en tydlig påverkan av olika mänskliga aktiviteter, såsom sänkning av bäckfåran, kanalisering, dumpning av avfall och trumläggningar. Vattenflödet var tack vare en period med regnväder medelhögt att döma av bäckfårans karaktär. Inom delsträcka 1 rinner bäcken genom en relativt gammal granskog och är mer eller mindre naturlig i sitt lopp (fig. 1). Trumman under Tunabäcksvägen låg vid inventeringstillfället ca 20 cm över vattenytan och bildar därmed ett vandringshinder för såväl fisk som övrig fauna i bäcken (fig. 2). Bottenmaterialet bestod av sand, grus och större stenar, således det förväntade i en bäck som rinner genom granskog. Bland de bottendjur som fångades vid håvning dominerade märlkräftor (Gammarus pulex) och bäcksländor (Plecoptera), men även bromslarver (Tabanidae) och fjädermygglarver (Chironomidae) påträffades. Ingen fisk observerades på denna delsträcka. Figur 2. Trumma under Tunabäcksvägen med fall på nedströmssidan. Figur 1. Äldre granskog där Tunabäcken rinner på delsträcka 1.

79 Delsträcka 2 rinner i en nedsänkt och uträtad bäckfåra mellan Norra och Södra Sommarstigen. Även här förekommer relativt mycket sten i bottenmaterialet, medan grus och sand är mer sällsynt och utbytt mot finare material och lerpartiklar. Även här fanns det gott om bäcksländor och märlkräftor, men trots att vattendjupet och bäckens karaktär på många ställen var lämplig observerades ingen fisk. Bäckravinen används i vanlig ordning som sopstation och diverse skräp och bildäck påträffades, liksom mycket trädgårdsavfall som tippats ner mot bäcken (fig.3). Figur 3. Bäckravinen vid delsträcka 2. Figur 4. Plåttrumma uppströms Petersviksvägen. Delsträcka 3 avgränsas längst upp av trumman under Petersviksvägen och råvattentuben till Ortvikens pappersbruk. Uppströms vägen syns en plåttrumma (fig. 4), medan det nedströms väg och tub är en betongtrumma. På delsträcka 3 är terrängen väldigt flack och strömhastigheten därmed låg. Mycket minerogent finmaterial med högt inslag av organiskt material har ansamlats i området och håvskaftet kunde med lätthet tryckas ned ca 30 cm i bottenmaterialet. Bäcken är bitvis omkring 2 meter bred, men mycket grund. Bitvis påminner delsträckan om ett deltaområde och omgivningarna karaktäriseras av frodig växtlighet, främst gråal och sälg, samt brännässla, skogssäv (Scirpus sylvaticus), topplösa (Lysimachia thyrsiflora) och kabbleka (Caltha palustris) (fig. 5). Bland bottenlevande djur påträffades mycket höga tätheter av