Ålderism bland SPF:s medlemmar

Transkript

1 Ålderism bland SPF:s medlemmar Detta hade aldrig hänt mig om jag varit yngre Rapport från medlemsenkät 2012 J. Lars G. Nilsson Ansvarig för ålderismprogrammet inom SPF

2 2 Sammanfattning Under våren 2012 har två medlemsenkäter genomförts inom SPF. Enkätformulär samt svarskuvert sändes till 1000 slumpmässigt utvalda SPF-medlemmar år respektive till medlemmar 75 år och äldre. Svarsfrekvens för gruppen år var 61 % och för gruppen 75 år och äldre 52 %. Avsikten var främst att kartlägga omfattningen av ålderism bland medlemmarna. Ålderism definieras som Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering. I avsnitt 4 diskuteras innebörden av definitionen. I vardagslivet drabbas medlemmarna inte av ålderism. Ålderism tycks däremot vara knutet till identifierbara händelser som t.ex. gjort medlemmar arga/ledsna (upp till 19 %), vid pensioneringen (upp till 12 %), vid tillämpning av kollektivavtal etc. De olika procenttalen anger andelen av de svarande som drabbats. Procenttalen kan adderas och summan bli ett ungefärligt mått på den totala andelen av de svarande som någon gång drabbats av ålderism. Slutsatsen är att i den yngre gruppen hade % någon gång drabbats av ålderism och i den äldre gruppen hade % drabbats. Övriga viktiga slutsatser från enkätstudien är: Bara 13 % i båda åldersgrupperna visste den rätta betydelsen av ordet ålderism. Det finns ett behov av att göra begreppet känt bland medlemmarna och i övriga samhället om ålderismprogrammet skall bli framgångsrikt. Ålderism upplevs inte i vardagen. Underliggande attityder och åsikter blir synliga och kan rapporteras först i relation till enskilda händelser. Cirka 10 % av de som har arbete uppmanades att sluta i förtid och 7 % av gruppen år hade velat fortsätta arbeta efter ordinarie pensionsålder men tvingats sluta med hänvisning till kollektivavtalet. Omkring 37 % av de svarande har stort/måttligt intresse av att fortsätta arbeta men de utesluts från arbete på grund av ålder. Då man behöver vård och omsorg så vill man ha hjälp i det egna hemmet och man vill absolut inte förlora möjligheten att bestämma över sitt eget liv. Hjälpen skall ges av personal som Respekterar mig som person. Många medlemmar gillar sin kommun men de känner den dåligt. Ändå tycker majoriteten att äldres aktiviteter i politiken borde öka. I texten presenteras ett antal förslag kring verksamheten inom SPF. De finns sammanställda på sidan 4. Dessa förslag har sitt ursprung i de insamlade enkätresultaten. Samtliga resultat och slutsatser presenteras i texten. Resultaten finns också samlade i Bilaga 1 sidan 23 och slutsatserna i Bilaga 2 sidan 27. De använda enkätformulären finns presenterade i bilagorna 4 och 5.

3 3 Innehållsförteckning sida 1. Bakgrund och syfte Metod 4 3. Resultat från enkäterna Data om de svarande Upptäcka och kvantifiera ålderism Planerade aktiviteter inom ålderismprogrammet Ålderism definition och tolkning Enkät för datainsamling för- och nackdelar Medlemmarnas exponering för ålderism 17 Bilaga 1 Samtliga enkätresultat 20 Bilaga 2 Enkät 1 till åldersgruppen år 24 Bilaga 3 Enkät 2 till åldersgruppen 75 år och äldre 31

4 4 Bakgrund och syfte. SPF genomför ett program för att motverka ålderism, dvs. negativa attityder och diskriminering av äldre. För att kartlägga medlemmarnas uppfattning om den nuvarande situationen, identifiera situationer och områden där ålderism kan tänkas förekomma, uppskatta i vilken grad SPF:s medlemmar drabbats och för att få underlag för programmets planerade aktiviteter har medlemsenkäter genomförts under våren Resultaten som redovisas nedan kan användas för att inrikta programmets aktiviteter mot de situationer och förhållanden där en förbättring är angelägen. 1. Metod Ålderism innebär negativa attityder, stereotyper eller diskriminering av äldre. Detta kan göra att den enskilde känner sig illa behandlad, åsidosatt eller kränkt. En diskussion om ålderismens definitionen och tolkning finns nedan i avsnitt 4.1. Under våren 2012 sändes via posten ett enkätformulär samt svarskuvert till 1000 slumpmässigt utvalda SPF-medlemmar år. (Nedan beskriven som enkät 1. Bilaga 4). Åldersgruppen valdes eftersom flera frågor rörde yrkesliv och intresset för fortsatt arbete efter pensioneringen frågor som kan vara aktuella i den åldersgruppen. Då resultaten förelåg beslöts att göra ett motsvarande utskick även till medlemmar 75 år och äldre. (Nedan beskriven som enkät 2. Bilaga 5). De samlade svaren på samtliga frågor i formulären redovisas i texten nedan och i Bilaga 1. I en tidigare medlemsenkät från 2009 kartlades främst medlemmarnas boende, levnadsförhållanden och omsorgsbehov. Frågorna i de nu aktuella enkäterna var valda för att belysa situationer där ålderism tidigare beskrivits i litteraturen. De flesta frågor hade endast fasta svarsalternativ vilket underlättar analysen av resultatet, men kan hindra synpunkter från att komma fram. För sju av frågorna var de fasta svarsalternativen kompletterade med möjligheten att skriva in fri text. Enkäterna besvarades anonymt. I enkät 1 fanns möjligheten att frivilligt att lägga in kontaktuppgifter. Eftersom många svarande inte fyllde i dessa slopades punkten i enkät 2. Enkät 1 hade även detaljerade frågor om datoranvändning och om intresse för att starta en egen firma. Dessa frågor ingick inte i enkät 2. Eftersom enkäterna gjordes anonymt sändes inga påminnelser till de som inte svarat. De svarande lämnade ibland frågor obesvarade i de insända enkätformulären. För att beräkna andelen (procent) som avgivit ett visst svar användes genomgående siffran för totalantalet insända enkäter som nämnare, istället för antalet som besvarat en viss fråga. Det gör att summan av procentsiffrorna för de olika svarsalternativen ibland inte blir 100.

5 5 2. Resultat från enkäterna Resultaten av de två enkäterna har sammanfattats i separata tabeller nedan. De samlade resultaten finns också i bilaga 1. Avsnitten nedan karaktäriserar de svarande. Avsnitten presenterar svaren på de frågor som var avsedda att upptäcka och kvantifiera ev. ålderism. I avsnitten testades medlemmarnas intresse för planerade delaktiviteter inom ålderismprogrammet. 3.1 Data om de svarande Ålder och könsfördelning Bland SPF:s medlemmar utgör åldersgruppen år 44 % och gruppen %. Medelåldern för de svarande i den yngre gruppen (enkät 1) var 69 år och i den äldre gruppen (enkät 2) 80 år (Tabell 1). Enkät 2 besvarades av 17 medlemmar som var 90 år eller äldre varav tre som var 95 år. Tabell 1. Enkät 1, år Enkät till 1000 slumpvis utvalda medlemmar Svarsfrekvens 61 % Medelålder 69,4 år Könsfördelning Kvinnor 58 % Män 42 % Enkät 2, 75 år och äldre Enkät till 1000 slumpvis utvalda medlemmar Svarsfrekvens 52 % Medelålder 80,4 år Kvinnor 55 % Män 45 % Svarsfrekvens för enkät 1 var 61 % och 52 % för enkät 2. De svarande var hemmahörande i 185 resp. 142 kommuner och de var därför relativt jämt fördelade över landet. En högre svarsfrekvens hade varit önskvärd, även om det är vanligt vid kundundersökningar eller kommunala undersökningar att enkäter bara ger % svarsfrekvens. Det är tänkbart att de som inte svarat är sjukare eller har andra åsikter och erfarenheter än de svarande. Därför vet man inte säkert om resultaten är representativa för SPF:s medlemmar som helhet. Könsfördelningen i de två åldersgrupperna var relativt lika (kvinnor/män 58/42 % resp. 55/45 %). Enligt medlemsregistret hade SPF i de aktuella åldersgrupperna 61 % kvinnor och 39 % män. Män är således något överrepresenterade bland de svarande, mest i den äldre gruppen Hälsa De svarande hade generellt sett god hälsa (Tabell 2), den äldre gruppen som väntat något sämre än den yngre. I den yngre gruppen hade 73 % mycket god eller god hälsa. Motsvarande siffra för den äldre gruppen var 52 %. Det är troligt att medlemmar med god hälsa är överrepresenterade bland de svarande. I den yngre gruppen var det ingen skillnad mellan andelar kvinnor och män som angav mycket god eller god hälsa (73 resp. 74 %) medan en viss skillnad fanns till kvinnornas fördel i den äldre gruppen (55 resp. 50 %). Få personer (2 6 %) angav dålig eller mycket dålig hälsa. Det är troligt att denna andel skulle öka om man hade data för dem som inte besvarade enkäten.

6 6 Tabell 2. Enkät 1, år Hälsa Mycket god 24 % God 49 % Någorlunda 22 % Dålig 1,5 % Mycket dålig 0,5 % Mycket god 10 % God 42 % Någorlunda 37 % Dålig 5 % Mycket dålig 1 % Enkät 2, 75 år och äldre Datoranvändning, formell utbildning och yrke Datoranvändningen var ungefär dubbelt så hög i den yngre som i den äldre gruppen (Tabell 3). Kvinnor och män använde dator ungefär lika i den yngre gruppen men i den äldre dominerade användningen bland män. I enkät 1 frågades också hur datorn användes. Den användes för e-post (76 %), söka på internet (78 %), ordbehandling (55 %), spel (33 %) och annat (betala räkningar, foto etc.; 51 %). Den frågan ingick inte i enkät 2. Enkäterna visar att datoranvändningen är hög bland de svarande, främst i den yngre åldersgruppen. Detta är en grupp där många använt dator i sina arbeten, vilket den äldre gruppen troligen gjort i mindre utsträckning. Tabell 3. Enkät 1, år 1. Använder du dator? Ja 83 %; kv. 85%, män 81% Nej 17 % 2. Högsta formella utbildning? Grundskola 23 % Gymnasium 22 % Högskola/univ. 37 % Annat 18 % Enkät 2, 75 år och äldre Ja 46 %; kv. 42%, män 51% Nej 54 % Grundskola 32 % Gymnasium 15 % Högskola/univ. 29 % Annat 23 % I båda enkäterna ställdes frågor om högsta formella utbildning (Tabell 3). Generellt sett är utbildningsnivån högre i den yngre än i den äldre åldersgruppen. Det är värt att notera andelarna med utbildning från högskola/universitet, 37 resp. 29 % i de två grupperna. På SCB:s hemsida finns uppgifter om eftergymnasial utbildning om 3 år eller längre. Sådan utbildning finns hos 23 % av hela befolkningen år och hos 8 % av befolkningen 75+. Eftergymnasial utbildning om 3 år eller längre omfattar troligen även annat än högskola/universitet. Det är därför rimligt att dra slutsatsen att andelen med universitetsutbildade bland SPF:s medlemmar i den yngre gruppen var ungefär dubbelt så hög som i övriga befolkningen och cirka fyra gånger så hög i den äldre gruppen. De svarande ombads ange sitt huvudsakliga yrke. Det förelåg inget enkelt samband mellan utbildning och yrke. De flesta med grundskola återfinns bland arbetaryrkena, men många

7 7 kontorister, sekreterare, företagare och säljare angav också grundskola som högsta formella utbildning. Personer med universitetsutbildning var utspridda på ett stort antal yrken, där lärare, sjuksköterska, ingenjör och ekonom var de vanligaste, men bland medlemmar med dessa yrken fanns också många med gymnasieutbildning. De data som karaktäriserar SPF:s medlemmar har inspirerat till några förslag kring förbundets verksamhet, utöver det som gäller ålderism. Dessa presenteras nedan i avsnitt 8 och Bilaga Upptäcka och kvantifiera ålderism Attityder och beteende i samhället Begreppet ålderism började användas i mitten av 1990-talet för att beteckna negativa attityder och diskriminering av äldre. Ordet är fortfarande relativt lite använt (Fråga 1). Majoriteten av de svarande (73 75 %) hade tidigare inte hört ordet (Tabell 4). Även om man hört ordet, var det inte säkert att man kände betydelsen. Därför ställdes fråga 2: Vad tror du ålderism betyder? Trots att omkring en fjärdedel av de svarande sade sig ha hört ordet var det bara 13 % i båda åldersgrupperna som visste den rätta betydelsen. Det finns alltså ett stort behov av att föra ut begreppet bland medlemmarna och i övriga samhället om programmet skall bli framgångsrikt. Tabell 4. Enkät 1, år Enkät 2, 75 år och äldre 1.Har du hört ordet ålderism? Ja 26 % Ja 20 % Nej 73 % Nej 75 % 2.Vad tror du ålderism betyder? Rätt svar 13 % Rätt svar 13 % Enkäternas övriga frågor i detta avsnitt rörde hur de svarande upplevt att de blivit bemötta i samhället (Tabell 5). Lydelsen av fråga 1 var: Hur blir du bemött ute i samhället, t.ex. på buss, i affärer osv. nu när du är pensionär?. Frågan handlar således om bemötande i vardagliga situationer. Här svarade % att det var ingen skillnad mot före pensioneringen, 6 11 % blev vänligare bemötta och 3 4 % mindre vänligt än då de var yngre. Resultatet liknar svaren på fråga 2 vars lydelse var: Har du en allmän känsla av att din ålder påverkar andras beteende negativt eller positivt när det gäller dig?. Frågan handlar således om vilken allmän känsla man får av andras beteende. Majoriteten upplevde ingen skillnad mot då de var yngre, och det positiva övervägde. En slutsats av svaren på dess två frågor är att man i allmänhet inte blir sämre bemött i vardagen därför att man blivit äldre.

8 8 Tabell 5. Enkät 1, år 1.Hur blir du bemött som pensionär ute i samhället? Gladare/vänligare än då jag var yngre 6 % Mindre glatt/vänligt 3 % Ingen skillnad 91 % 2.Påverkar din ålder andras beteende? Negativt 6 % Positivt 9 % Ingen skillnad 84% 3.Blir du väl bemött i sjukvården? Alltid/oftast 94 % Sällan/aldrig 1% Vet ej 5 % 4.Bemötande av dig som pensionär som gjort dig arg eller ledsen? Aldrig 83 % Ibland/ofta 10 % Enkät 2, 75 år och äldre Gladare/vänligare än då jag var yngre 11 % Mindre glatt/vänligt 4 % Ingen skillnad 84 % Negativt 6 % Positivt 13 % Ingen skillnad 79 % Alltid/oftast 94 % Sällan/aldrig 1% Vet ej 2 % Aldrig 78 % Ibland/ofta 19 %, p<0,001 Fråga 3 i Tabell 5 handlar om äldres upplevelser av sjukvården. Hela 94 % av de svarande i både enkät 1 och 2 anger att de alltid/oftast blivit väl bemötta i sjukvården. Det var dock 1 % av de svarande som sällan eller aldrig blivit väl bemötta. Det är uppmuntrande att även den äldre gruppen alltid/oftast blir väl bemötta. Det är vanligare att personer i den gruppen har en mer komplicerad sjukdomssituation och därför lätt kunde vara mindre nöjda med sina vårdbesök. Fråga 4 i löd: Har du blivit så ovänligt bemött som pensionär att du blivit riktigt ledsen eller arg?. Här skiljer sig grupperna åt. Majoriteten svarar Aldrig men i båda grupperna är det en betydande andel som svarar Ibland/ofta. Den andelen är nästa dubbelt så hög i den äldre som i den yngre gruppen, 19 jämfört med 10 %. Den skillnaden är statistiskt signifikant, p<0,001. Man kan konstatera att de medlemmar som besvarat fråga 4 med ibland/ofta råkar ut för situationer som gör dem arga och ledsna. Detta drabbar en större andel äldre än yngre medlemmar. Eftersom skillnaden mellan de två grupperna främst är ålder så är det rimligt att dra slutsatsen att den kränkning som de rapporterar skett just på grund av deras ålder, och att det är fråga om ålderism. Man bör notera skillnaden mellan detta resultat och svaren på de tidigare frågorna i Tabell 5. De visar att ålderism inte upplevs i vardagen utan i relation till specifika händelser. Detta diskuteras mera nedan i avsnitt 4.

9 Pensioneringen Majoriteten av de svarande i båda åldersgrupperna (87 92 %) hade slutat arbeta, medan 5-11% arbetade deltid. Enligt SCB arbetade 11,5 % av åldersgruppen år under Den yngre gruppen hade således samma sysselsätningsgrad som befolkningen i övrigt. För den äldre åldersgruppen har SCB inga uppgifter Av de arbetande i den yngre gruppen var det 58 % som hade utbildning från högskola/universitet. Endast få personer arbetade heltid. Av tabell 10 nedan i avsnitt framgår att upp till 37 % hade stort eller måttligt intresse av att fortsätta arbeta, dvs. betydligt större intresse än vad Tabell 6 visar som verklighet. Man kan tolka detta resultat som att många äldre har intresse av att fortsätta arbeta men utesluts från arbete på grund av ålder. Tabell 6. Enkät 1, år Arbetar du fortfarande? Nej 87 % Ja, deltid 11 % Ja, heltid 1 % Enkät 2, 75 år och äldre Nej 92 % Ja, deltid 5 % Ja, heltid 1 % Negativa attityder till äldre skulle kunna innebära att de behandlades annorlunda på sina arbetsplatser åren närmast före pensioneringen. På fråga 1 i Tabell 7 svarade majoriteten nej (86 89 %), och 6 12 % svarade ja. Även om det inte framgår av svaren på vilket sätt dessa personer behandlades annorlunda, så kan man anta att behandlingen uppfattades som negativ, dvs. att 12 % av den yngre gruppen kan ha utsatts för ålderism åren före pensioneringen. Tabell 7. Enkät 1, år 1.Behandlades du annorlunda åren före pensioneringen? Ja 12 % Nej 86 % 2.Valde du själv att gå i pension? Ja 89 % Nej 8 % Enkät 2, 75 år och äldre Ja 6 % Nej 89 % Ja 84% Nej 10 % Ett annat utslag av ålderism kan vara att man inte själv väljer tidpunkten för sin pensionering, utan uppmanas att gå före 67 års ålder. Detta prövades genom fråga 2 i Tabell 7. Majoriteten % svarade nej på frågan, och 8 10 % svarade att de blivit uppmanade. Det kan vara personliga egenskaper bakom detta, men det kan också vara resultat av ålderism, dvs. att medlemmar uppmanas lämna arbetsplatsen på grund av ålder.

10 10 Sammanfattningsvis tycks tabellerna 6 och 7 visa att äldre utesluts från arbete på grund av ålder och att cirka 10 % av de som har arbete uppmanas att sluta i förtid, också det på grund av ålder. Detta gäller i båda åldersgrupperna och mest i den yngre Avtal och lagar i arbetslivet Frågorna i detta avsnitt (Tabell 8) var tänkta att kunna avslöja ålderism i relation till kollektivavtal och andra förhållanden i arbetslivet. Det är tänkbart att kollektivavtal tvingade medlemmar att mot deras önskan sluta arbeta. Svarsfrekvensen var låg i detta avsnitt, främst för frågorna 2 och 4, och procentsiffrorna summerar inte till 100. Resultaten därför svåra att tolka. Tabell 8. Enkät 1, år 1.Fanns kollektivavtal som reglerade när du skulle sluta anställningen? Ja 44 % Nej 42 % 2.Ville du fortsätta arbeta men tvingades sluta på grund av kollektivavtalet? Ja 4 % Nej 44 % 3.Fanns en uppfattning på ditt arbete att man skulle sluta före pensionsåldern? Ja 8 % Nej 85% 4.Löste arbetsgivaren ut dig med avtalspension? Ja 5 % Nej 12 % Enkät 2, 75 år och äldre Ja 43 % Nej 32 % Ja 7 % Nej 64 % Ja 5 % Nej 76 % Ja 8 % Nej 50 % Drygt 40 % av de svarande anger att de hade kollektivavtal på sina arbetsplatser (Fråga 1). Den siffran är lägre än väntat. Även om man inte är fackligt ansluten fanns troligen kollektivavtal som tillämpades för majoriteten. En viss andel av de svarande (4 7 %) anger att de velat fortsätta arbeta efter ordinarie pensionsålder men tvingats sluta med hänvisning till kollektivavtalet (Fråga 2). Likaså fanns det på vissa arbetsplatser en uppfattning att man skulle sluta arbeta före pensionsåldern (Fråga 3). Detta kan ha personliga orsaker, men kan också vara åldersdiskriminering. I enkäterna fanns utrymme för att berätta om skälet till att som äldre borde sluta i förtid. I den mån denna fråga besvarades så var arbetsbrist/övertalighet ett vanligt skäl. Man angav också skäl av typen: Anställa yngre i ny organisationen, sänka medelåldern på jobbet, yngre hungrigare behövs osv. Alla dessa ålderistiska påståenden. Följden blev att 5 8 % av de

11 11 svarande löstes ut med avtalspension (Fråga 4). Här var dock svarsfrekvensen låg, särskilt i den yngre gruppen. Slutsatsen av enkätsvaren inom detta avsnitt är att ålderism troligen förekommer relaterat till kollektivavtal och pensionering. Genom att svarsfrekvensen är låg är det dock inte möjligt att ange hur ofta det förekommer Sociallagstiftning, banker försäkringar etc. Förmåner i sociallagstiftningen upphör för den som fyller 65 år. Detta kan ses som en kodifiering av ålderismen i lagar och förordningar. Det finns också rapporter i litteraturen om att äldre har haft svårt att få kreditkort, banklån hyra bostad etc. jämfört med yngre. Frågorna i detta avsnitt var avsedda att visa omfattningen av detta bland de svarande (Tabell 9). Tabell 9. Enkät 1, år 1.Har du råkat ut för att sociala förmåner upphör vid 65 år? Ja 2 % Nej 94 % 2.Har du råkat ut för att inte få kreditkort, banklån, hyra bil/bostad? Ja 0,2 0,3 % Nej % Enkät 2, 75 år och äldre Ja 2 % Nej 84 % Ja 0,4 1 % Nej % Problemen med att socialförsäkringen upphör hade drabbat 2 % av de svarande i båda åldersgrupperna (Fråga 1). Endast ett fåtal av de svarande hade haft problem med kreditkort, lån eller att hyra bil eller bostad (Fråga 2). En tänkbar förklaring kan vara att de svarande redan har de kreditkort, lån etc. som de behöver, och därför inte ansökt om sådana tjänster. Frågor för att klarlägga detta ställdes dock inte. Slutsatsen är att för de som svarat var problemen i detta avsnitt oviktiga. 3.3 Planerade aktiviteter inom ålderismprogrammet Arbeta efter pensioneringen Det finns beskrivningar i media och i litteraturen om personer som gärna velat men inte fått arbeta efter 67 års ålder. Intresset för fortsatt arbete ökar i samhället. Resultaten i avsnitt 3.2 och Tabell 8 tyder också på detta. Om man inte kan ha kvar en anställning kan man tänkas vilja arbeta i en egen firma. Frågorna skulle klarlägga medlemmarnas intresse kring detta. Formuleringen av fråga 1 i Tabell 10 var: Vilket intresse finns bland dina kolleger inom ditt yrkesområde att arbeta efter 67 år?. Skälet till att frågan gällde kollegernas intresse för att arbeta var att de svarande därmed skulle göra en vidare bedömning än om de bara svarade för

12 Andel (%) med stort/visst intresse för att fortsätta arbeta 12 egen del. Som väntat var intresset större i den yngre än i den äldre gruppen (Tabell 10). Stort/måttligt intresse fanns hos 37 % av de svarande jämfört med 24 % i den äldre gruppen. Tabell 10. Enkät 1, år 1.Vilket intresse finns att arbeta efter 67 år? Stort intresse 3 % Måttligt intresse 34 % Inget intresse 25 % Vet ej 36 % 2.Har du egen firma? Ja 12 % Nej 87% 3.Närande/tärande Pensionärer är närande 65 % Pensionärer är tärande 22 % Enkät 2, 75 år och äldre Stort intresse 4 % Måttligt intresse 20 % Inget intresse 18 % Vet ej 49 % Ja 8 % Nej 85% Pensionärer är närande 53 % Pensionärer är tärande 24 % Resultaten i enkät 1 analyserades också i relation till de svarandes utbildningsbakgrund. Av de svarande i den yngre gruppen med stort/måttligt intresse för fortsatt arbete hade 52 % utbildning från universitet/högskola medan medlemmar med annan utbildning angav lägre intresse (Figur 1). Figur 1. Intresse bland kolleger att arbeta efter 67 års ålder. Enkät Intresse att fortsätta arbeta år Grundskola Gymnasium Univ./högskola Annat Högsta formella utbildning

13 13 I enkät 1 fanns frågan: Vilken form av stöd skulle du vilja ha för att kunna vara yrkesaktiv som pensionär?. Svarsfrekvensen på frågan var endast 23 % och fördelningen av önskemålen relativt jämt fördelade mellan de fyra alternativ som gavs. Antal personer med resp. önskemål Hjälp att starta eget 32 Hjälp att deklarera 29 Kurs i bokföring 22 Coach/instruktör 56 Siffrorna i Tabell 10 visar att det kan vara värdefullt för många medlemmar att programmet mot ålderism utvecklar en starta-eget service, och 8 12 % av de svarande hade redan egna firmor (Fråga 2), den högre andelen i den yngre gruppen. I en förenklad beskrivning av samhället och välfärden användes ibland två extremer där medborgare indelas i närande och tärande. I den närande gruppen återfinns samhällsbyggarna, den vanliga hederligt arbetande människan. I den andra, den tärande gruppen, återfinns sådana som utnyttjar välfärden utan att tillföra den något värde. Den här typen av argument används politiskt samt också i skrifter om ålderism. Fortsatt arbete efter pensioneringen hänger samman med uppfattningen om pensionärer som närande eller tärande. Avsikten med fråga 3 i Tabell 10 var att klarlägga medlemmarnas uppfattning om de två begreppen. Majoriteten i båda grupperna (65 och 53 %) ansåg att pensionärer är närande, dvs. att de skapar mer värde än de kostar. Det är oväntat höga siffror som antyder ett gott självförtroende bland de svarande Framtida vårdbehov Vård och omsorg är områden som identifierades som viktiga under planeringen av ålderismprogrammet. Även om man som äldre behöver hjälp i vardagen vill man sannolikt fortsätta att vara en självständig individ och helst inte tvingas in i en främmande gruppgemenskap. Fråga 1 i Tabell 11 tar upp hur man helst vill ha det om man behöver hjälp. Tabell 11. Enkät 1, år 1.Om du behöver hjälp, vad är viktigast för dig? Bo hemma med hjälp 55 % Flytta till servicelägenhet 33 % Flytta till särskilt boende 6% 2.Om du behöver hjälp, vad vill du absolut inte vara med om? Bo ensam med hjälp 12 % Bo kollektivt med hjälp 4 % Inte kunna bestämma själv 86 % Enkät 2, 75 år och äldre Bo hemma med hjälp 54 % Flytta till servicelägenhet 28 % Flytta till särskilt boende 8 % Bo ensam med hjälp 9 % Bo kollektivt med hjälp 8 % Inte kunna bestämma själv 76 % 3.Viktigaste egenskaperna hos de som hjälper dig? Samma person varje dag 33 % Samma person varje dag 37 %

14 14 Vänlig, omtänksam 47 % Sjukvårdskunnig 29 % Respekterar mig som person 71 % Vänlig, omtänksam 50 % Sjukvårdskunnig 28 % Respekterar mig som person 60 % Resultaten för åldersgrupperna skiljer sig inte mycket (Tabell 11). Majoriteten av de svarande (55 resp. 54 %) ville få hjälp i det egna hemmet, omkring en tredjedel (33 resp. 28 %) ville bo i servicelägenhet och 6 8 % ville flytta till särskilt boende. Möjligheten fanns att lägga till ytterligare önskemål i fritext men de få kommentarer som gavs var mest förklaringar till varför man kryssat som man gjort. I SPF:s medlemsenkät 2009 ställdes likartade frågor om omsorgen. Även där framkom att de flesta medlemmarna ville bo kvar hemma med någon form av hjälp. Svaren på vad man absolut inte ville vara med om ifall man behövde vård och omsorg (Fråga 2) var ännu mer entydiga. Av de svarande ville 86 resp. 76 % absolut inte hamna i en situation där de inte kunde bestämma över sina egna liv. Även för denna fråga fanns möjlighet att lägga till fri text men inga nya förslag lämnades. Fråga 3 i Tabell 11 gällde egenskaperna hos den personal som skall ge hjälp. Här kunde man kryssa för flera alternativ vilket många också gjorde. Respektera mig som person fick de högsta andelarna vilket överensstämer med resultatet från fråga 2. Slutsatsen av svaren i Tabell 11 är att då man behöver vård och omsorg så vill man ha hjälp i det egna hemmet och man vill absolut inte förlora möjligheten att bestämma över sina egna liv. Hjälpen skall ges av personal som Respekterar mig som person Politik och politiker Kommuner är ansvariga för äldreomsorgen och därför viktiga för äldre. Därför ingick frågor i enkäterna för att kartlägga medlemmarnas uppfattning och kunskap om den egna kommunen. Tabell 12. Enkät 1, år 1.Bor du i en bra kommun? Ja 65 % Nej 23 % 2.Tycker du att politikernas beslut syftar till att ge pensionärer ett gott liv? Ja 29 % Nej 23 % Vet ej 46% 3.Blir du som pensionär väl bemött av kommunens politiker? Ja 17 % Nej 3 % Vet ej 78% Enkät 2, 75 år och äldre Ja 75 % Nej 12 % Ja 46 % Nej 22 % Vet ej 30 % Ja 26 % Nej 4 % Vet ej 68 %

15 15 4.Arbetar kommunen med förebyggande hälsoarbete för äldre? Ja 20 % Nej 11 % Vet ej 68 % 5.Bör äldres aktiviterer i demokratiska församlingar öka? Ja 57 % Nej 4 % Vet ej 36 % Ja 27 % Nej 8 % Vet ej 61 % Ja 63 % Nej 5 % Vet ej 29 % Generellt sett var den äldre gruppen mer positiv till och mer kunnig om den egna kommunen och dess företrädare än den yngre (Tabell 12). Det var också färre som besvarade frågorna med vet ej i den äldre gruppen, även om andelarna var höga i båda grupperna. Majoriteten av de svarande (65 resp. 75 %) tyckte att de bodde i en bra kommun (Fråga 1). Detta var givetvis subjektiva bedömningar men det visar att man hade en positiv attityd till den egna kommunen. Fråga 2: Tycker du att politikernas beslut syftar till att ge pensionärerna ett gott liv? Här var svaren mer spridda med klart mer positiva svar i den äldre (46 %) än i den yngre gruppen (29 %). Majoriteten (61 78 %) svarade vet ej på de frågorna 3 och 4. Många hade kanske aldrig träffat någon kommunalpolitiker eller haft nytta av kommunens ev. förebyggande hälsoarbete. Fråga 5 inom kommunavsnittet lydde: Tycker du att äldres aktiviteter i demokratiska församlingar bör öka?. Här svarade % ja, 4 5 % nej och resten vet ej. Svaren inom kommunavsnittet (Tabell 12) visar att många medlemmar gillar sin kommun men de känner den dåligt. Ändå tycker majoriteten att äldres aktiviteter i politiken borde öka Övrigt Sist i enkät 1 öppnades för något ytterligare som du vill tillägga. De få kommentarer som lämnades i fri text låg utanför enkätens syfte. Nästan alla (99 %) hade fyllt i enkäten själv. 4. Ålderism definition och tolkning Åldrande beskrivs i regel som något negativt, som är associerat enbart till äldre människor, trots att åldrande pågår så länge vi lever. Vi byter kontinuerligt ålder och vi byter också uppfattning om hur andra reagerar på den egna åldern under hela livet. Åldrande har blivit en metafor för förfall och tillbakagång. Denna metafor tar inte hänsyn till att förmågor och kompetenser både ökar och minskar över tid. Muskelstyrka och snabbhet kanske avtar vid högre ålder medan t.ex. förmågan att se komplexa samband, livserfarenhet och yrkeskuskap ökar. Metaforen reducerar åldrande enbart till den biologiska process som så småningom leder till att man dör. Äldre människor kan därför av yngre ses som en unik homogen grupp karaktäriserad av förfall och tillbakagång, trots att de äldre som individer är lika olika som alla andra men de har levt längre. Baserat på sådana tankar kan yngre och medelålders inför

16 16 sig själva motivera att äldre behandlas annorlunda än de själva. Negativ särbehandling kan innebära det som definieras som ålderism. Ålderism är ett komplext begrepp, men det råder knappast någon tvekan om att det förekommer. Därför är det viktigt att det upptäcks, kvantifieras, analyseras och motarbetas. Allmänt sett innebär det en nedvärdering av människor på grund av deras ålder. Det finns flera likartade definitioner av ålderism i litteraturen. SPF använder Lars Anderssons definition från hans bok Ålderism. Den lyder: Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering. Man kan lägga flera synpunkter på betydelsen av den valda definitionen. Lydelsen är sådan att ålderism skulle kunna finnas i alla åldrar, funktionell lika väl som kronologisk ålder, men i SPF:s program avses endast äldre. Ålderism kan ses som ett psykologiskt fenomen rotat i individen eller som ett socialt fenomen som strukturerar människors relationer utifrån ålder. Människors tolkning av och känslomässiga reaktioner på kränkande händelser blir helt olika beroende på vilken av dessa två olika synsätt som dominerar. Begreppet ålderism är analogt med andra liklydande ord som individualism, sexism och rasism. De två senare knyter an till den kamp som förts i samhället för att uppnå lika rättigheter oberoende av kön eller ras/etnicitet. Ett sådant tankemönster är inte utvecklat kring begreppet ålderism. Om man som äldre hade tillgång till ett sådant sätt att tänka skulle man se ålderismen som ett system av över- och underordning; en maktordning där ålder är den organiserande principen. Som äldre skulle man då inte tolka kränkningar etc. som en personlig brist eller tillkortakommande (ålderism som ett psykologiskt fenomen) utan som en anledning att bekämpa ett orättfärdigt system (ålderism som ett socialt fenomen). De äldre kunde därmed få tillgång till de tolkningsramar som finns vid diskriminering beroende på kön, etnicitet eller funktionshinder. I litteraturen hävdas det ibland att ålderism inte förekommer eftersom många äldre inte känner sig diskriminerade. Den åsikten är dock tveksam. Om man tillämpade de tolkningsramar som finns vid diskriminering beroende på kön, etnicitet eller funktionshinder skulle man troligen komma till en annan slutsats. Det kan vara svårt att motverka de negativa attityder och värderingar som människor har gentemot äldre, och som kan vara grunden för ålderism. Däremot kan man reagera på de konkreta händelser som inträffar och som kan tolkas som ålderism och som en sorts maktutövning. Man tycks kunna dra slutsatsen att ålderismen finns som underliggande och osynliga åsikter och att ålderismen blir synlig först i relation till enskilda händelser som drabbar människor. 5. Enkät för datainsamling för- och nackdelar Den här undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter till SPF:s medlemmar. Den tekniken har för- och nackdelar. Enkäter är ett praktiskt hjälpmedel som kräver jämförelsevis lite arbete jämfört med personliga sammanträffanden eller telefonintervjuer för att samla in data. Frågorna har haft fasta svarsalternativ vilket underlättar sammanställning och analys, men följdfrågor kan inte ställas och det hindrar personliga synpunkter från att komma fram. Man kan heller inte notera om frågorna missuppfattats. Alla som får enkäterna kommer heller inte att svara vilket gör att svarsfrekvensen kan bli låg och försök till generella slutsatser blir osäkra. I ett förbund som SPF med medlemmar spridda över hela landet är dock den form av

17 17 enkät som använts i studien det enda praktiska instrumentet för att få veta medlemmarnas erfarenheter och åsikter om ålderism. 6. Medlemmarnas exponering för ålderism 6.1 Attityder och beteenden mot äldre i samhället. Ordet ålderism är relativt okänt bland medlemmarna (Avsnitt 3.4). Bara % sade sig ha hört ordet och endast 13 % visste betydelsen. Detta bör inte tolkas som att ordet inte skall användas. Beteende i form av negativa attityder och diskriminering bör för tydlighetens skull ha ett namn för att kunna kommuniceras. Ålderism är bildat på samma sätt som andra ismord i svenskan t.ex. individualism, optimism, rasism osv. Ålderism är heller inte svårt att förstå om man får en förklaring. Det finns dock ett behov av att föra ut begreppet bland medlemmarna om programmet skall bli framgångsrikt. De två första frågorna i Tabell 5 handlar om hur äldre bemöts i samhället. De flesta upplevde ingen skillnad i bemötandet mot då de var yngre. Inte heller i sjukvården upplevde man något negativt bemötande. Detta kan tolkas som att ålderismen är ovanlig i vardagslivet. Däremot rapporterar % att de varit med om händelser som gjort dem arga eller ledsna. Den äldre gruppen var mer utsatt än den yngre och skillnaden är statistiskt signifikant. Man tycks kunna dra slutsatsen att ålderism upplevs inte i vardagen, men att den finns som underliggande och osynliga attityder eller åsikter som blir synliga först i relation till enskilda händelser som drabbar människor, och att fler drabbade finns i den äldre än i den yngre gruppen. 6.2 Pensioneringen Pensioneringen är en genomgripande livshändelse som påverkar både individen själv och omgivningen. För dem som närmar sig pensionsåldern kan ålderismen blir synlig genom negativa attityder och annorlunda behandling på arbetsplatserna. Detta drabbade 6 12 % av de svarande, mest i den yngre gruppen (Avsnitt och Tabell 7). Vidare hade 8 10 % av medlemmarna (Tabell 7) uppmanats att gå i pension, och sannolikt skedde det före 67 års ålder. Man kan tolka enkätsvaren som att individerna först utsätts för någon form av annorlunda behandling och om detta inte leder till att de frivilligt slutar så uppmanas de att gå i pension. Detta är ett beteende som bör uppmärksammas och motarbetas. Det är kränkande för individen och motverkar behovet av att fler i framtiden arbetar längre än till 67 år. Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) uttrycker detta som att myndigheter, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter bör sträva efter att bli åldersblinda. Fortsatt arbete efter pensionsåldern förekom hos 11 % i den yngre och 5 % i den äldre gruppen. Med tanke på medlemmarnas goda hälsa kunde andelarna som fortsätter att arbeta vara betydligt högre. 6.3 Avtal och lagar i arbetslivet Negativa attityder till äldre kan bli synliga genom att de byggs in i avtal och lagar i arbetslivet, och kan i viss mån ligga bakom det som kodifieras i kollektivavtal. I avsnitt 3.2.3

18 18 undersöktes om detta drabbade SPF:s medlemmar. Tyvärr hoppade många svarande över dessa frågor i enkätformulären. Det kan bero på att många glömt hur situationen var på de arbetsplatser som de lämnat. Dessutom var frågorna irrelevanta för företagare och fria yrkesutövare. En liten grupp, 4 7 % angav att de hade velat fortsätta arbeta men tvingats sluta med hänvisning till kollektivavtalet. Eftersom svarsfrekvensen var låg så blir data osäkra. Om man vill få fram data på hur ofta arbetsgivare hänvisar till avtal eller författningar för att tvinga personer att sluta arbeta bör man uppenbarligen använda en annan metodik än enkät, t.ex. personliga intervjuer av dem som helt nyligen slutat arbeta. 6.4 Sociallagstiftning, banker, försäkringar etc. Negativa attityder till äldre kan ha kodifierats i den sociallagstiftning som till stora delar upphör att gälla för personer som fyller 65 år. Tanken med detta kan vara att de äldre då kompenseras via pensionen. En låg pension kan dock knappast räcka för att täcka kostnaderna för t.ex. en personlig assistent. Även företag som banker eller försäkringsbolag kan ha regler som ger sämre villkor för äldre än för yngre. Mycket få av de svarande hade drabbats av att socialförsäkringen upphör vid 65 år eller haft problem att skaffa kreditkort, banklån etc. (Tabell 9). Liksom i föregående avsnitt har även här den använda metodiken med enkäter inte räckt till för att få fram rättvisande data. Sannolikt är det bara en minoritet av SPF:s medlemmar som får del av sociallagstiftningens förmåner och som mister förmånerna vid pensioneringen. Därför är det små möjligheter att fånga ett antal av dem i ett slumpmässigt urval om 1000 personer av medlemmar. Med tanke på dessa brister i metodiken är det en oväntat hög andel om 2 % (Tabell 9) som anger att de råkat ut för svårigheter på grund av att sociallagstiftningens förmåner upphör. Enkätmetodiken har också svårt att fånga medlemmar som råkat ut för att inte få kreditkort, lån eller att hyra bil eller bostad på grund av ålder. De svarande kanske redan har de kreditkort, lån etc. som de behöver, och därför inte ansökt om sådana tjänster. Frågor för att klarlägga detta ställdes dock inte. För SPF:s medlemmar som helhet är dock dess problem oviktiga. För att undersöka hur äldre i realiteten drabbas av ålderism i samband med att de vill få kreditkort, lån, hyra bil eller bostad skulle man behöva göra en prospektiv studie med enbart de äldre personer som söker tjänsterna och göra en jämförelse med en kontrollgrupp med yngre individer. 6.5 SPF-medlemmar drabbade av ålderism Diskussionen ovan visar att i vardagslivet drabbats man inte av ålderism. Det som rapporteras är knutet till identifierbara händelser som t.ex. gjort medlemmar arga/ledsna (upp till 19 %), vid pensioneringen (upp till 12 %), vid tillämpningen av kollektivavtal etc. Det visar sig att det mest är olika individer som drabbats av ålderism i de olika fallen. Korskörning av tabeller visar på omkring 10 % överlappning. Därför bör de olika procenttalen i avsnitt 3.2 kunna

19 19 adderas. Summan blir ett ungefärligt mått på den totala andelen av de svarande som drabbats av ålderism. Denna addition ger 34 % drabbade i den yngre gruppen och 39 % i den äldre gruppen. De angivna procenttalen är osäkra av flera skäl. De beror t.ex. på om enkätfrågorna var de mest lämpliga för ändamålet och i vad mån de svarande rapporterat sina upplevelser. Man kan anta att av många de svarande uppfattat det som hänt dem som mer knutet till dem som personer än som utslag av en social maktstruktur. Därför är det troligt att ålderistiska händelser underrapporterats. En rimlig slutsats är därför att i den yngre gruppen hade % någon gång drabbats av ålderism och i den äldre gruppen hade % drabbats.

20 20 Bilaga 1. Samtliga enkätresultat Enkät 1 Enkät år 75 år och äldre Enkät till 1000 slumpvis utvalda medlemmar Svarsfrekvens 61 % Medelålder 69,4 år Könsfördelning Kvinnor 58 % Män 42 % Hälsa Mycket god 24 % God 49 % Någorlunda 22 % Dålig 1,5 % Mycket dålig 0,5 % Använder du dator? Ja 83 % Nej 17 % Högsta formella utbildning? Grundskola 23 % Gymnasium 22 % Högskola/univ. 37 % Annat 18 % Arbetar du fortfarande? Nej 87 % Ja, deltid 11 % Ja, heltid 1 % Enkät till 1000 slumpvis utvalda medlemmar Svarsfrekvens 52 % Medelålder 80,4 år Kvinnor 55 % Män 45 % Mycket god 10 % God 42 % Någorlunda 37 % Dålig 5 % Mycket dålig 1 % Ja 46 % Nej 54 % Grundskola 32 % Gymnasium 15 % Högskola/univ. 29 % Annat 23 % Din pensionering Nej 92 % Ja, deltid 5 % Ja, heltid 1 % Behandlades du annorlunda åren före pensioneringen? Ja 12 % Nej 86 % Ja 6 % Nej 89 % Har du hört ordet ålderism? Ja 26 % Nej 73 % Attityder till och diskriminering av äldre Ja 20 % Nej 75 % Vad tror du ålderism betyder? Rätt svar 13 % Rätt svar 13 % Hur blir du bemött som pensionär ute i samhället? Gladare/vänligare än då jag var yngre 6 % Mindre glatt/vänligt 3 % Gladare/vänligare än då jag var yngre 11 % Mindre glatt/vänligt 4 %