Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?"

Transkript

1 Health Technology Assessment - HTA Vad är HTA? HTA innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller behandling i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter. Arbetssättet vid utvärdering är kritisk granskning av publicerad vetenskaplig litteratur enligt de principer som används av SBU, Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering. Målet med HTA är att göra vården mer evidensbaserad! Har din verksamhet behov av hjälp och stöd i utvärdering av en ny metod, teknik eller behandling eller funderar ni över något som kan vara moget för avveckling? Vi på HTA-centrum ger hjälp och stöd! 1(61)

2 Vad är HTA-centrum, vilka arbetar där och hur är arbetssättet? Stödorganisation för genomförande och kvalitetssäkring av HTA i Västra Götalandsregionen (VGR) Organiserad under Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) med besöksadress Röda Stråket 8, SU/Sahlgrenska sjukhuset Medicinska biblioteken inom SU är organiserat i HTA-centrum Medarbetare Christina Bergh, HTA-chef, professor Lennart Jivegård, universitetslektor Jenny Kindblom, docent Maria Lagerqvist, bibliotekschef Josefine Persson, ekonom Ola Samuelsson, docent Henrik Sjövall, professor Petteri Sjögren, med dr, tandläkare Annika Strandell, docent Therese Svanberg, HTA- bibliotekarie Inger Thorin, projektsamordnare HTA-centrum christina.bergh@vgregion.se lennart.jivegard@vgregion.se jenny.kindblom@medic.gu.se maria.lagerqvist@vgregion.se josefine.persson@vgregion.se ola.samuelsson@vgregion.se henrik.sjovall@medfak.gu.se petteri.sjogren@vgregion.se annika.strandell@vgregion.se therese.svanberg@vgregion.se inger.thorin@vgregion.se hta-centrum@vgregion.se Hemsida: Vi träffas på Sahlgrenska sjukhuset HTA-centrum Röda Stråket 8, Göteborg Telefon växel Telefon direkt (61)

3 Pågående/accepterade projekt Användning av perfusion CT-teknik Kan användning av perfusion CT-teknik möjliggöra att patienter som vaknar med strokesympton och där insjuknandetiden är okänd, erbjuds trombolysbehandling? 2. Targetdefinition vid konformell strålbehandling Värdet av PET/CT-baserad targetdefinition vid konformell strålbehandling med fotoner och protoner. 3. Profylaktisk salpingektomi Vuxna kvinnor som genomgår hysterektomi eller ett annat abdominellt gynekologiskt ingrepp (ej salpingektomi i samband med malignitet) 4. Neuromodulering Hur optimeras ett terapeutiskt program med centralnervös neuromodulering vid terapiresistent smärta? 5. Metabol kirurgi Bariatrisk kirurgi som behandling av diabetes typ 2- utvidgad indikation så att även patienter med BMI<35 kg/m2 kan komma i fråga= metabol kirurgi 6. Jämförelse mellan läkemedel Lucentis och Avastin Effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet mellan Lucentis och Avastin framför allt vid våt åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) men även för andra indikationer som Lucentis används till. 7. Nytta och säkerhet vid unilateral och bilateral handtransplantation Vuxna patienter med övre extremitets amputation 8. ADM vid direktrekonstruktion av bröst Finns det vetenskaplig grund för att använda Acellulärt Dermalt Matrix (ADM) vid direktrekonstruktion av bröst? 3(61)

4 GRADE -Evidensstyrkan - graderas i fyra nivåer: Evidensstyrkan är en bedömning av hur starkt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är för att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt. HTA-centrum tillämpar det internationellt utarbetade evidensgraderingssystemet GRADE. För varje effektmått utgår man i den sammanlagda bedömningen från studiernas design. Därefter kan evidensstyrkan påverkas av förekomsten av försvagande eller förstärkande faktorer som studiekvalitet, relevans, samstämmighet, överförbarhet, effektstorlek, precision i data, risk för publikationsbias och andra aspekter, t ex dos responssamband. Starkt vetenskapligt underlag = (GRADE ) Måttligt starkt vetenskapligt underlag = (GRADE ) Begränsat vetenskapligt underlag = (GRADE ) Otillräckligt vetenskapligt underlag = (GRADE ) Starkt vetenskapligt underlag (GRADE ) Det är osannolikt att framtida forskning kommer att ha betydelse för vår tilltro till skattningen av effekten. (Baseras i allmänhet på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.) Måttligt starkt vetenskapligt underlag (GRADE ). Framtida forskning kommer sannolikt att ha betydelse för vår tilltro till skattningen av effekten. Skattningen kan eventuellt komma att ändras. (Baseras i allmänhet på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av vissa försvagande faktorer för det aktuella utfallet) Begränsat vetenskapligt underlag (GRADE ) Det är högst sannolikt att framtida forskning har betydelse för vår tilltro till skattningen av effekten. Det är mycket möjligt att skattningen kommer att ändras. (Baseras i allmänhet på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning. ) Otillräckligt vetenskapligt underlag (GRADE ) Varje skattning av effekten är mycket osäker (inget uttalande om effekt) (När tillgängliga artiklar inte ger ett bedömbart vetenskapligt underlag, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande.) 4(61)

5 Innehåll GRADE -Evidensstyrkan :85 KOL 2 (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) :84 Icke kirurgisk behandling av fetma hos vuxna. (obesitas) :82 MRgFUS (Magnetic Resonance guided Focused Ultrasound Treatment) :80 Rekonstruktion med fettransplantation efter bröstcancer onkologiskt utfall :79 PEG (Perkutan endoskopisk gastrostomi ) :78 Stimulering av hypoglossusnerv (XII) som behandling av obstruktiv sömnapné :77 Varicer :76 Hemodialys :75 Användning av teledermatologi och teledermatoskopi för remittering av patienter med misstänkt hudcancer :74 Intravenöst immunoglobulin vid post-polio syndrom (uppdatering) :73 Är öppen kirurgi eller kateterbehandling att föredra vid nativ, rest- eller re-coarctation av aorta hos vuxna? :72 Invasive Ventilation in patients with Amyotrophic Lateral Sclerosis and Respiratory Failure :71 Psychological interventions to improve poor oral health in adults and adolescents :70 Botulinum toxin type A for Prophylactic Treatment of Chronic Migraine :63 Fingerproteser hos patienter med svår artrit eller artros :62 Terminal kolostomi med eller utan förstärkning med nät :61 Fertilitetsbevarande åtgärder hos flickor och unga kvinnor :60 Navigationsutrustning som stöd vid endoskopisk sinuskirurgi :59 Endobronchial lung volume reduction in patients with severe chronic obstructive pulmonary disease :58 Pseudomyxoma peritonei PNP :57 Cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal cytostatika vid kolorektalt adenocarcinom och peritoneal carcinos :56 Renal denervering vid behandlingsresistent hypertoni :55 Läkemedelsgenomgångar för patienter i särskilt boende :54 Diagnostic agreement of digital whole slide imaging and routine light microscopy :53 D-vitamin supplementering hos patienter med aktiv eller latent tuberkulos :52 Skulderledsprotes vid artros :51 Peroperativ kortikal stimulering vid operation för hjärntumör :49 Endovaskulär eller öppen kirurgisk behandling av symtomgivande aterosklerotiska lesioner :48 Timing of umbilical cord clamping for neonatal and maternal outcomes :47 EEG vid psykos :46 Tandvårdsfobi :45 Botulinum toxin behandling av axillär och palmar hyperhidros :44 Hyperbar oxygenterapi HBOT :43 Soliris :42 Benförankrad hörapparat :41 Kirurgisk fixation av revbensfrakturer :40 Vakuumassisterad sårbehandling :39 Böjseneskador :38 Corneal crosslinking (61)

6 2011:37 Laparaskopisk kirurgi vid njurtumörer :36 POX :35 Laparoskopisk kirurgi vid myom :34 Frenikusstimulator :33 Kliniska beslutssystem :32 Återfall i Myelom :31 Persisterande foramen ovale (PFO) :30 Extraktion av visdomständer :29 Specialistsjuksköterskemottagningar :28 Fenestrerad endovaskulär aortreparation - FEVAR :27 Levercancer :26 Kateterburen aortaklaffsimplantation (TAVI) :25 Divertikulit :24 Bukplastik :23 Intraoperativ magnetkamera på Neurooperation :22 Pseudomyxoma peritonei - PMP :21 Sakralnervstimulering - SNS :20 TNF-hämmare vid tidig RA :19 Atrial natriuretic peptide :18 Klafförsett stengraft :17 Kolonutredning :16 Probiotika :15 Cervixcancer :14 Akutkirurgi vid TIA :13 Öronakupunktur :12 Postpolio :10 ADHD hos vuxna :09 Obesitaskirurgi :08 Barrett s esophagus :07 Osseointegration :06 Preimpantorisk genetisk diagnostik :05 Screening avseende bukaortaaneurysm :04 Vacuum Assisted Closure vid fotsår hos diabetiker :03 Överburenhet :02 ECMO :01 Robotkirurgi vid lokaliserad prostatacancer...59 Hur anmäler man att man önskar utvärdera en metod/teknik/behandling (61)

7 Hittills publicerade HTA-rapporter tom februari :85 KOL 2 (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) Kan patienter med svår KOL ha nytta av nattlig ventilationsbehandling? A tt utvärdera huruvida icke-invasiv hemventilatorbehandling (hög- eller lågintensiv) är bättre än standardbehandling, samt huruvida högintensiv icke-invasiv hemventilatorbehandling är bättre än lågintensiv icke-invasiv hemventilatorbehandling, för patienter med allvarlig stabil KOL (stadium 3 and 4) med kronisk hyperkapnisk respiratorisk svikt (PaCO2 6,5 kpa), avseende mortalitet, hälsorelaterad livskvalitet, sömneffektivitet, sjukhusinläggningar, exacerbationer, sex minuters gångtest (6MWT) eller dyspné. Icke-invasiv hemventilatorbehandling är för närvarande inte standardbehandling för KOLpatienter med kronisk hyperkapni vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Föreliggande systematiska översikt visar att icke-invasiv hemventilatorbehandling jämfört med standardbehandling kan resultera i en liten minskning avseende mortaliteten, kan förbättra HRQoL och dyspné, och kan resultera i liten eller ingen skillnad avseende sömneffektivitet, sjukhusinläggningar, exacerbationer och 6MWT, hos KOL-patienter med kronisk hyperkapni (GRADE ). Behandlingen är inte förknippad med några allvarliga sidoeffekter. Den totala kostnadsökningen under 2016 skulle vara SEK, baserat på en uppskattning med 23 patienter behandlade med icke-invasiv hemventilatorbehandling. 7(61)

8 2015:84 Icke kirurgisk behandling av fetma hos vuxna. (obesitas) Hur behandlar man bäst fetma hos vuxna med icke kirurgiska metoder? H ur effektiva är behandlingar med orlistat, beteendeterapi, ökad grad av fysisk aktivitet, kostinterventioner, kostråd och stöd med IT-baserade applikationer var för sig, eller i olika kombinationer, med avseende på mortalitet/sjuklighet och viktnedgång, vid behandling av vuxna med övervikt och fetma jämfört med annan konventionell icke-kirurgisk behandling? Den vetenskapliga evidensstyrkan för dessa effekter är stark, eller måttligt stark, men de är ur klinisk aspekt generellt sett små (för viktreduktion < 5 kg) till måttliga (för viktreduktion 5-10 kg). För flera kostrådsprogram kan en större (18-20 kg) viktreduktion uppnås. När det gäller olika åtgärders effektivitet i att bibehålla uppnådd vikt har genomförda studier inte haft längre uppföljningstider än två år. Skillnaderna i dessa studier mellan särskilda interventionsprogram och sedvanligt omhändertagande är små (1,5 3,5 kg). Resultaten indikerar att de viktigaste faktorerna för framgångsrik behandling är energirestriktion och följsamhet. 8(61)

9 2015:83 Preoperativ klorhexidintvätt Reducerar preoperativ klorhexidindusch frekvensen postoperativa infektioner? A tt utvärdera huruvida preoperativ helkroppsdusch med klorhexidin är bättre än ingen klorhexidindusch vid ren kirurgi genom intakt hud, avseende mortalitet, implantatinfektion, blodförgiftning, sårinfektion, behov av reintervention och vårdtid. Den fokuserade frågan studerades i sju RCT och tre kohortstudier. De inkluderade studierna hade ofta för korta uppföljningstider och endast två kohortstudier hade studerat implantatinfektioner, ett mer kritiskt utfall än sårinfektioner i allmänhet. Samtliga inkluderade RCT och kohortstudier hade brister avseende blindning, definitionen av studerade utfall, korta uppföljningstider samt heterogenitet avseende patientunderlaget. Sammanfattningsvis visar denna systematiska översikt att preoperativ dusch med klorhexidin kan resultera i liten eller ingen skillnad i sårinfektioner jämfört med preoperativ placebotvätt vid olika typer av ren kirurgi. För alla andra jämförelser var det vetenskapliga underlaget otillräckligt. Konfidensintervallen i metaanalyserna inkluderar negativa effekter och det finns ett behov av större studier. 2015:82 MRgFUS (Magnetic Resonance guided Focused Ultrasound Treatment) Har transkraniell MRgFUS något värde i behandlingen av neurologiska, onkologiska, psykiatriska eller infektionssjukdomar? A Att studera huruvida MRgFUS är bättre eller lika bra som standardbehandling för essentiell tremor, neuropatisk smärta och Parkinsons sjukdom, avseende hälsorelaterad livskvalitet, Allmän daglig livsföring (ADL), symtomskattning och smärta. Sammanfattande bedömning Det vetenskapliga underlaget för transkraniell MRgFUS är f.n. otillräckligt. För essentiell tremor var effekten omedelbar och bestående efter ett år. Även för neuropatisk smärta och Parkinsons sjukdom förbättrades smärta respektive symptom. Metoden har fördelen att vara icke-invasiv. Randomiserade studier för essentiell tremor och Parkinsons sjukdom förväntas bli klara om ett år. Långtidsuppföljning saknas. Investeringskostnaden är mycket hög. 9(61)

10 2015:81 Läkemedelsavgivande ballonger och stentar vid behandling av symtomgivande benartärsjukdom A tt jämföra effektivitet och risker med endovaskulära stentar och ballonger med respektive utan proliferationshämmande läkemedel, för behandling av symtomgivande perifer kärlsjukdom i benen. : Trots att nästan patienter studerats saknas genomgående stöd för fördelaktiga resultat avseende patientnära utfallsmått, vad gäller effekten av läkemedelsavgivande stentar eller ballonger för behandling av symtomgivande perifer kärlsjukdom i benen, jämfört med icke-läkemedelsavgivande stentar eller ballonger. Mortalitet inom ett år rapporteras förekomma efter 0-18 % av ingreppen, sannolikt främst relaterat till bakomliggande generell ateroskleros. Vanligt förekommande allvarliga biverkningar är mortalitet, amputationer, pseudoaneurysm och tromboser. 2015:80 Rekonstruktion med fettransplantation efter bröstcancer onkologiskt utfall A tt studera huruvida autolog fettransplantation påverkar risken för återfall av bröstcancer eller uppkomst av nya tumörer hos patienter som är opererade för bröstcancer eller opererade profylaktiskt på grund av ökad bröstcancerrisk. Sammanfattande bedömning Autolog fettransplantation är en av flera metoder för bröstrekonstruktion efter bröstcancerkirurgi. Det finns teorier att stamceller i fettväven skulle kunna öka risken för förnyad cancerutveckling i bröstet. Denna rapport visar att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma den onkologiska säkerheten. 10(61)

11 2015:79 PEG (Perkutan endoskopisk gastrostomi ) L eder profylaktiskt inlagd gastrostomi hos patienter som behandlas med kemo-och radioterapi för huvud-eller halscancer till en ökad överlevnad, förbättrad livskvalitet, mindre malnutrition och mindre sjukhusvård jämfört med vanligt näringsstöd givet peroralt eller via en terapeutisk gastrostomi som anläggs först när patienten får symtom på försvårat näringsintag? Sammanfattande bedömning För patienter med avancerad huvud- eller halscancer som behandlas med kemo- och strålterapi resulterar profylaktisk inläggning av gastrostomi troligen i ingen eller endast en liten skillnad i mortalitet, livskvalitet, malnutrition och behov av sluten sjukhusvård. 2015:78 Stimulering av hypoglossusnerv (XII) som behandling av obstruktiv sömnapné. A tt utvärdera effektiviteten av och risker med stimulering av hypoglossusnervstimulering hos patienter med Obstructive Sleep Apnoea (OSA) som är refraktär till kontinuerlig övertrycksbehandling. Sammanfattande bedömning Denna rapport utvärderar hypoglossusnervstimulering för patienter med OSA som är refraktär till kontinuerlig övertrycksbehandling. Inga av de kritiska utfallen är studerade, men etablerade mått på svårighetsgraden av OSA förbättras avsevärt (GRADE ) Patientselektion förefaller vara viktig för att nå framgång med metoden. Allvarliga biverkningar är ovanliga, men metoden är kostsam och det behövs ytterligare studier med långtidsuppföljning. 11(61)

12 2015:77 Varicer Ä r de endovenösa teknikerna bättre än öppen kirurgi för vuxna med symtomgivande åderbråck i benen på grund av huvudstamsreflux vad gäller hälsorelaterad livskvalitet, symtomgivande återfall, sjukskrivningstid och postoperativa komplikationer? Symtomgivande åderbråck är vanligt och 2014 behandlades cirka 1300 patienter i VGR invasivt för åderbråck. Kirurgisk åtgärd i generell anestesi, oftast som dagkirurgi, används idag för flertalet av dessa patienter. Endovenösa behandlingstekniker, inkluderande endotermal ablation med radiofrequency (RFA) eller laser (EVLA) samt ultraljudsledd skumsklerosering fordrar ej operationssalsresurser eller generell anestesi men är ej alltid tillämpliga. Endotermal ablation utgjorde 2014 ungefär 25% av invasiva interventioner för symtomgivande åderbråck i VGR. Det finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att resultaten efter endotermal ablation upp till tre år är relativt lika resultaten efter kirurgi, men det kritiska utfallet symtomgivande återfall är ej studerat. Ultraljudsledd skumsklerosering är den billigaste tekniken men är förknippad med högre frekvens av huvudstamsreflux än kirurgi och endotermal ablation. Endovenösa tekniker visar lovande resultat vid kort och medellång uppföljning och kan frigöra operationssalsresurser men vissa kritiska utfall som symtomgivande återfall saknas, liksom långtidsresultat (5 10 år). Allvarliga biverkningar är relativt sällsynta. Andelen patienter som är aktuella för primär eller sekundär åtgärd för symptomgivande åderbråck och som kan behandlas med endovenösa åtgärder är inte definierad, men kan uppskattas till cirka 40%. Hälsoekonomiska analyser visar osäkra men troligen små skillnader i kostnad och patientnytta mellan teknikerna. 12(61)

13 2014:76 Hemodialys I nnebär behandling med hemodialys två gånger i veckan jämfört med tre gånger i veckan en försämrad livskvalitet eller ökad risk för dödlighet och kardiovaskulära händelser hos patienter med bevarad restfunktion? För patienter med terminal njursvikt men med en viss bevarad restfunktion finns det inga data som talar för att HD två gånger per vecka försämrar livskvalitén eller är associerat med en ökad mortalitet eller risk för kardiovaskulära händelser. Kvalitén på alla inkluderade studier var låg. Otillräckligt vetenskapligt underlag (GRADE ). 2014:75 Användning av teledermatologi och teledermatoskopi för remittering av patienter med misstänkt hudcancer. K an tillägg av fotodokumentation till standardremiss påverka tiden till korrekt diagnos och behandling för patienter med misstänkt hudcancer, utan att andelen felaktiga besked (falskt negativa svar) ökar? Elektronisk bildöverföring vid remittering av patienter med misstänkt hudförändring kan förbättra prioriteringen av patienter med hudcancer, vilket resulterar i kortare handläggningstider och att andelen som inte behöver ses av hudläkare ökar. Det finns en liten risk att bedömning av enbart fotoremiss utan efterföljande klinisk bedömning av patienten kan innebära att premaligna eller maligna lesioner missas. Denna risk finns även vid klinisk bedömning. Begränsat vetenskapligt underlag (GRADE ) 13(61)

14 2014:74 Intravenöst immunoglobulin vid post-polio syndrom (uppdatering) Behandling av post polio syndrom (PPS) med intravenös immunoglobulin (IVIG). A tt utvärdera den vetenskapliga dokumentationen av intravenöst immunoglobulin (IVIG) hos patienter med PPS avseende tolerabilitet och effekt på trötthet, smärta, fysisk kapacitet, gångförmåga, muskelstyrka och livskvalitet. Intravenöst immunoglobulin för post-polio syndrom är en dyr behandling. I kontrollerade studier har man inte observerat några behandlingseffekter av denna behandling vid jämförelse med placebo. 2014:73 Är öppen kirurgi eller kateterbehandling att föredra vid nativ, resteller re-coarctation av aorta hos vuxna? A tt i en systematisk översikt utvärdera endovaskulär stentbehandling jämfört öppen kirurgi för nativ, re- eller restkoarktation av aorta hos vuxna. Det är osäkert huruvida det är -liten eller ingen skillnad avseende peroperativ och långtidsdödlighet, andel med tekniskt lyckat ingrepp och långtidseffekt på blodtrycket -fler reinterventioner och mer aortaväggskomplikationer samt kortare vårdtid för endovaskulärt behandlade patienter. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för samtliga studerade utfall (GRADE ). och det behövs ytterligare, stora studier med långtidsuppföljning efter endovaskulär behandling av CoA. 14(61)

15 2014:72 Invasive Ventilation in patients with Amyotrophic Lateral Sclerosis and Respiratory Failure A myotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig sjukdom med progredierande muskelförlamning, orsakad av degeneration av motorneuron i hjärna, hjärnstam och ryggmärg. Kognitiv funktion kan påverkas och demens utvecklas. Vanligaste dödsorsakerna är att andningsfunktionen påverkas och slutligen upphör samt komplikationer i anslutning til ldet, såsom lunginflammation. När ALS-patienter börjar få andningspåverkan är det numera rutin att stödja andningen med mask, s.k. icke-invasiv ventilation (NIV). Invasiv ventilation (IV), dvs andningsstöd via permanent inopererad kanyl i luftstrupen (tracheostomi) har börjat erbjudas vissa patienter. Det kan ske elektivt, i samförstånd med patienten, men ibland i en akut situation där patienten inte hinner tillfrågas och där tracheostomi och efterföljande respiratorbehandling är omedelbart livräddande. Denna metod har många etiska implikationer. Invasiv ventilation med tracheostomi ökar troligen överlevnaden avsevärt jämfört med icke-invasiv eller ingen ventilation hos ALS-patienter med andningsinsufficiens. Effektens storlek är helt beroende av vid vilken tidpunkt under sjukdomprogressen, som behandlingen sätts in. Måttligt starkt vetenskapligt underlag, GRADE. Livskvalitet under de vunna levnadsåren är dåligt studerat. Otillräckligt vetenskapligt underlag, GRADE. 15(61)

16 2014:71 Psychological interventions to improve poor oral health in adults and adolescents H os ungdomar och vuxna med bristfällig munhälsa är det en utmaning för tandvården att uppnå och bibehålla patientföljsamhet avseende egenvård och munhälsorelaterat beteende (t.ex. kost och rökvanor). Traditionellt utbildas och/eller informeras patienterna av tandvårdspersonal på mottagningen, men även psykologiska interventioner har studerats i syfte att ändra munhälsorelaterade beteenden. Psykologiska interventioner för förbättrad munhälsa resulterar i liten eller ingen skillnad avseende tandlossningssjukdom, tandköttsinflammation, plack, tandhälsorelaterat beteende, eller uppfattning om den egna munhälsan, jämfört med patientutbildning eller information hos vuxna och ungdomar med bristfällig munhälsa. Begränsat vetenskapligt underlag (GRADE ). De långsiktiga effekterna är okända 16(61)

17 2014:70 Botulinum toxin type A for Prophylactic Treatment of Chronic Migraine M igrän karaktäriseras av återkommande attacker av huvudvärk som ofta är förenade med andra symtom såsom illamående, kräkningar, ljusoch ljudkänslighet. En del patienter med migrän kan utveckla en kronisk form med en ökad frekvens av huvudvärksattacker. Kronisk migrän definieras som återkommande attacker av huvudvärk mer än 15 dagar per månad under minst tre månader. Åtta av dessa episoder måste uppfylla specifika migrän-kriterier. En stor andel patienter med kronisk migrän svarar inte på profylaktisk eller terapeutisk per os medicinering. Prevalensen av kronisk migrän i Sverige är inte studerad. I nordeuropeiska länder har den uppskattats till mellan 0-0,7 % i den vuxna befolkningen. Det är osäkert om BTX injektioner i jämförelse med koksalt-injektioner minskar antalet dagar med huvudvärk, behovet av akut medicinering, och har effekt på funktionsförmåga hos patienter med kronisk migrän. I jämförelse med koksalt-injektioner kan injektioner med BTX resultera i en liten reduktion eller i ingen skillnad avseende antalet huvudvärksattacker, och de kan något reducera antalet timmar med huvudvärk. Effekterna av BTX-injektioner på livskvalitet är osäkra. Man kan inte utesluta att koksalt-injektioner i sig har en egen positiv effekt utöver placebo-effekten hos patienter med kronisk migrän. Det saknas kunskap om effekterna av upprepade BTX-injektioner under längre observationstid än ett år. 17(61)

18 2014:69 Home-based versus hospital-based supervised exercise or walk advice as treatment for intermittent claudication. Ä r hembaserad handledd fysisk träning för patienter med claudicatio intermittens bättre än träningsråd eller sjukhusbaserad handledd fysisk träning? Hembaserad handledd fysisk träning kan förbättra den maximala och smärtfria gångsträckan jämfört med vad som uppnås med träningsråd för patienter med claudicatio intermittens. Den hälsorelaterade livskvaliteten och den funktionell gångförmåga påverkas lite eller inget alls i jämförelse med träningsråd. Jämfört med sjukhusbaserade handledda träningsprogram kan hembaserad handledd fysisk träning resultera i en något mindre förbättring av maximal och smärtfri gångsträcka för patienter med claudicatio intermittens. Hälsorelaterad livskvalitet och funktionell gångförmåga förändras lite eller inget alls i jämförelse med sjukhusbaserad handledd träning. Det vetenskapliga underlaget är begränsat (GRADE ). Tillförlitliga långtidsdata saknas. 2014:68 Pediatric robotically assisted surgery for pyeloplasty and foundoplication Ä r robotassisterad kirurgi bättre än konventionell laparoskopi eller öppen kirurgi vid pyeloplastik eller fundoplikation på barn? Det vetenskapliga underlaget avseende patientnytta och risker är otillräckligt (GRADE )) för att kunna bedöma huruvida robotassisterad kirurgi, konventionell laparoskopi, eller öppen kirurgi är att föredra för ingreppen pyeloplastik och fundoplikation inom barnkirurgi. 18(61)

19 2014:67 Orthodontic retainers K an fastsittande retainers öka stabiliteten efter tandreglering, eller orsaka sidoeffekter på tänderna och tandens fäste, i jämförelse med avtagbar retainer, ingen retainer, eller fibrotomi? Stabiliteten efter tandreglering kan förbättras av fast retainer jämfört med avtagbar retainer, men det vetenskapliga underlaget är begränsat (GRADE ). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt (GRADE ) avseende huruvida det finns någon skillnad mellan olika typer av retainer avseende sidoeffekter på tänderna i form av skador på tandens fäste och karies, samt plackansamling, tandsten eller tandköttsinflammation. Tekniska haverier är vanliga vid retention efter tandreglering men det finns inga betydande etiska frågeställningar. 2014:66 Left Ventricular Assist Device as Permanent Support in Patients with End-Stage Heart Failure M inskar vänsterkammarstöd med mekanisk cirkulatorisk terapi, left ventricular assist devices (LVAD), dödligheten och sjukligheten och förbättrar det livskvaliteten hos patienter med terminal hjärtsvikt jämfört med optimal medicinsk behandling? Mekaniskt vänsterkammarstöd som permanent behandling kan förlänga överlevnaden hos patienter med terminal hjärtsvikt och minska 1-årsdödligheten med cirka 30 %. Behandlingen är förenad med hög kostnad och försvåras av flera allvarliga komplikationer. Under senare år har kostnaderna minskat och även komplikationsfrekvensen har sjunkit. (The figures illustrate a LVAD (Courtesy of Thoratec corporation). 19(61)

20 2014:65 Robotically assisted laparoscopic surgery for rectal cancer Ä r robotassisterad laparoskopisk kirurgi bättre än laparoskopisk eller öppen kirurgi avseende långtidsöverlevnad, hälsorelaterad livskvalitet och lokalrecidiv hos patienter med rectalcancer? Rektalcancer är en relativt vanlig cancersjukdom och kirurgi är den enda potentiellt kurativa behandlingsmetoden. Robotassisterad laparoskopisk kirurgi för rectalcancer har nyligen föreslagits medföra bättre patientnytta samt underlätta för opererande kirurg. Den litteratur som identifierades i denna rapport innefattade enbart ickerandomiserade kohortstudier, en översikt över sådana studier samt fallserier. Det vetenskapliga underlaget för bättre patientnytta av robotassisterad laparoskopisk kirurgi var otillräckligt för alla studerade utfall (GRADE ). Metoden är förenad med avsevärt högre kostnad (59000 SEK per operation vid 100 operationer årligen) än laparoskopisk eller öppen kirurgi och behöver utvärderas i stora kliniska studier. En uppdatering av sökningen genomfördes i januari Ytterligare fyra cohortstudier och två fallserier identifierades. Dessa studier påverkade ej slutsatser eller evidensstyrka. 20(61)

21 2014:64 Bariatrisk kirurgi för ungdomar med svår obesitas H ar bariatrisk laparoskopisk kirurgi ett bättre utfall än konservativ ickekirurgisk behandling avseende mortalitet, hälsorelaterad livskvalitet, socialisering, sjuklighet på lång sikt, korttids-komplikationer, viktnedgång, och påverkan på diabetes typ2/ metabola syndromet hos ungdomar med svår obesitas? Skiljer sig utfallet hos ungdomar jämfört med vuxna? Bariatrisk kirurgi hos ungdomar kan ses som ett behandlingsalternativ vid svår fetma, då alla preventiva åtgärder samt konventionell behandling med livsstilsförändringar och medicin har misslyckats. Metoden resulterar i en uttalad viktnedgång, men komplikationer är vanligt förekommande. Jämfört med konventionell behandling kan livskvaliteten förbättras något. Obesitas är i sig associerat med medicinska risker och data tyder på att risk för diabetes och metabola syndromet kan minska efter kirurgi. Data från långtidsuppföljning saknas ännu helt. 2013:63 Fingerproteser hos patienter med svår artrit eller artros S kiljer sig olika fingerproteser åt avseende smärtfrihet, handstyrka och rörelseomfång? Oavsett vilken typ av protes som användes minskas smärtan markant efter proteskirurgin. Det finns ingen dokumentation som stöder att någon särskild typ av fingerledsprotes är bättre än övriga protestyper. Figure. Subluxation and ulnar deviation of the MCP-joints in a RA hand. Courtesy of A. Nilsson and C. Sollerman. 21(61)

22 2013:62 Terminal kolostomi med eller utan förstärkning med nät Ä r konstruktion av en terminal kolostomi med nätförstärkning bättre än terminal kolostomi utan nätförstärkning vad gäller hälsorelaterad livskvalitet, stomifunktion, reoperationsbehov, frekvensen av parastomalt bråck, eller andra komplikationer? Konstruktion av terminal kolostomi är ibland nödvändigt, främst vid behandling av ändtarmscancer. Parastomalt bråck är en vanlig komplikation som oftast inte ger några symtom men som ibland nödvändiggör reoperation. Vid konstruktion av terminal kolostomi med jämfört utan nätförstärkning reduceras frekvensen parastomala bråck (GRADE ) medan det är osäkert om behovet av reoperation minskar (GRADE ) Konsekvenserna av nätförstärkning för hälsorelaterad livskvalitet och stomifunktion är okända. Det pågår flera stora ( patienter) relevanta randomiserade studier vilka beräknas vara färdigställda inom två år. Dessa studier kan troligen belysa effekter på hälsorelaterad livskvalitet samt kostnadseffektiviteten av nätförstärkning vid konstruktion av terminal kolostomi. 22(61)

23 2013:61 Fertilitetsbevarande åtgärder hos flickor och unga kvinnor G er fertilitetsbevarande åtgärder i form av nedfrysning av ägg eller äggstocksvävnad en större möjlighet att få barn och förhöjd livskvalitet, hos flickor och unga kvinnor där sjukdomsbehandling riskerar att upphäva äggstocksfunktionen och hur effektiva är sådana åtgärder? Behandling med cytostatika eller strålning kan innebära en stor risk för framtida upphävd funktion i äggstockarna och infertilitet. Nedfrysning av ägg eller äggstocksvävnad är fertilitetsbevarande åtgärder under utveckling för den aktuella patientgruppen. Åtgärderna kan resultera i födda barn. Metodernas effektivitet är okänd, men de medicinska riskerna bedöms vara låga. Livskvaliteten kan förbättras om rådgivning från onkolog kompletteras med rådgivning från fertilitetsspecialist, eller om fertilitetsbevarande åtgärder utförs (Otillräckligt vetenskapligt underlag (GRADE ). 23(61)

24 2013:60 Navigationsutrustning som stöd vid endoskopisk sinuskirurgi Är endoskopisk bihålekirurgi med navigationsinstrument bättre än endoskopisk bihålekirurgi utan navigationsinstrument för patienter med bihåleinflammation (rinosinuit), eller godartade tumörer i näsa eller bihålor? Vid endoskopisk bihålekirurgi är operationsområdet trångt och operatören får ofta svårt med sikten pga inflammerade och lättblödande slemhinnor. Navigationsutrustningen har utvecklats i syfte att underlätta orienteringen under operation och därigenom minska risken för komplikationer. Det fanns inga studier avseende symtomförändring eller återgång till arbete. Det är osäkert huruvida livskvalitet, reoperationsfrekvens eller förekomst av komplikationer påverkas om endoskopisk bihålekirurgi utförs med eller utan navigationsutrustning. Otillräckligt vetenskapligt underlag (GRADE ). 2013:59 Endobronchial lung volume reduction in patients with severe chronic obstructive pulmonary disease L eder reduktion av lungvolym med endobronkiella ventiler till en förbättrad livskvalitet och lungfunktion hos patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom och emfysem? Effekterna av endobronkiell lungvolymsreduktion har inte någon positiv behandlingseffekt med avseende på kritiska och viktiga effektmått såsom dödlighet och andfåddhet. Effekterna av behandlingsmetoden på andra mätbara effektmått är liten och inte kliniskt betydelsefull. 24(61)

25 2013:58 Pseudomyxoma peritonei PNP Behandling med cytoreduktiv kirurgi och intraperitoneal cytostatika. Uppdatering av HTA-rapport 2009:22 L eder behandling med extensiv kirurgi kombinerad med hyperterm intraabdominell cytostatika till bättre överlevnad och livskvalitet än gängse behandling (systemisk cytostatika, begränsad debulking kirurgi ) hos patienter med pseudomyxoma peritonei (PMP)? Pseudomyxoma peritonei är en mycket sällsynt sjukdom. Detta medför stora svårigheter att få tillräckligt stora patientmaterial till kontrollerade studier som kan värdera behandlingseffekter. Risken för allvarliga komplikationer är hög. Metoden är kostsam. God långtidsöverlevnad är rapporterad i selekterade fall, men det vetenskapliga stödet för metoden är otillräckligt. 2013:57 Cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal cytostatika vid kolorektalt adenocarcinom och peritoneal carcinos. L eder behandling med cytoreduktiv kirurgi (CRS) i kombination med intraperitoneal cytostatika (HIPEC eller EPIC) vid kolorektalt adenocarcinom och peritoneal carcinos till längre överlevnad, längre progressionsfri överlevnad och bättre livskvalitet samt färre komplikationer och biverkningar jämfört med systemisk cytostatikaterapi? Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för förlängd överlevnad (22,4 jämfört med 12,6 månader) efter CRS+HIPEC behandling jämfört med systemisk cytostatika hos patienter med kolorektal cancer och isolerad peritoneal carcinos (GRADE ). Effekter på patienternas livskvalitet är inte studerade. Den förlängda överlevnaden i CRS+HIPEC-gruppen hänförs till de patienter där all synlig tumörvävnad avlägsnats kirurgiskt vilket pekar på betydelsen av patientselektion och kirurgins genomförande. behandlingen är förenad med hög morbiditet, mortalitet och kostnad. 25(61)

26 2013:56 Renal denervering vid behandlingsresistent hypertoni Ä r renal denervering en effektiv och säker metod att sänka blodtrycket hos patienter med behandlingsresistent hypertoni, och leder den til lägre mortalitet och mindre organskador? Renal denervering (RDN) leder till en kvarstående signifikant blodtryckssänkning (GRADE OO), minskad vänsterkammarhypertrofi (GRADE OO), och en förbättrad insulinkänslighet (GRADE OOO). Dokumentation talar för att metoden är säker, och kan vara ett värdefullt alternativ för patienter med ett okontrollerat, behandlingsresistent högt blodtryck. 2012:55 Läkemedelsgenomgångar för patienter i särskilt boende Del 1: Effekt på mortalitet och sjukhusinläggningar P åverkas mortalitet och sjukhusinläggningar av särskilt organiserade läkemedelsgenomgångar för patienter i särskilt boende? Sammanfattning och slutsats Särskilt organiserade läkemedelsgenomgångar minskade inte den totala mortaliteten eller behovet av sjukhusinläggningar i jämförelse med sedvanliga rutiner. Det vetenskapliga underlaget för båda dessa slutsatser är begränsat (GRADE ) 26(61)

27 2012:54 Diagnostic agreement of digital whole slide imaging and routine light microscopy H ar inscannade digitala bilder tillräckligt hög kvalitet för mikroskopisk diagnostik, och kan denna nya teknik med digital bildhantering erbjuda ytterligare fördelar, eller är den förenad med viktiga nackdelar? Den diagnostiska överensstämmelsen mellan inskannade digitaliserade bilder och konventionell ljusmikroskopi var god vid jämförelser mellan samma observatör, och mellan olika observatörer (begränsat vetenskapligt underlag (GRADE ) Ytterligare utvärdering behövs för specifika organsystem och särskilda diagnoser 2012:53 D-vitamin supplementering hos patienter med aktiv eller latent tuberkulos L eder D-vitamin tillskott till minskad dödlighet, långsammare sjukdomsprogression, lägre mottaglighet för sjukdomen, eller till förbättrad livskvalitet, hos patienter med aktiv eller latent tuberkulos (TB), i jämförelse med ingen behandling eller placebo? Effekten av D-vitamin tillskott utvärderades för patienter med tuberkulos. D-vitamin tillskott hade ingen säkerställd effekt på vare sig dödlighet (begränsat vetenskapligt underlag, (GRADE ) eller sjukdomsförlopp hos patienter med aktiv tuberkulos (otillräckligt vetenskapligt underlag, (GRADE ) Underlag saknades för att bedöma effekter vid latent tuberkulos 27(61)

28 2012:52 Skulderledsprotes vid artros F örbättras funktion och livskvalitet hos patienter med skulderledsartros av efter operation med insättning av en skulderledsprotes? Funktion och livskvalitet kunde endast utvärderas för patienter med skulderledsartros som opererats med en total skulderledsprotes jämfört med en halvprotes. De positiva effekterna efter proteskirurgin var stora, men det var inga skillnader mellan de två olika typerna av protes. GRADE )/ ) 2012:51 Peroperativ kortikal stimulering vid operation för hjärntumör Ä r kraniotomi på vaken patient med peroperativ kortikal/subkortikal kartläggning av funktionella områden i hjärnan bättre än kraniotomi under narkos, eller ett tvåstegsförfarande med "cortical grid" Operation för hjärntumör intill ett område med motor- eller talfunktion, på vaken patient med kartläggning av funktionella områden i hjärnan, utvärderades. Metoden resulterade i färre kvarstående postoperativa neurologiska bortfall, högre förekomst av total tumör avlägsnande, samt lägre tumörrelaterad dödlighet (begränsat vetenskapligt underlag, (GRADE ) Det var osäkert om metoden resulterade i någon skillnad i operationsrelaterad dödlighet (otillräckligt vetenskapligt underlag, (GRADE ) 28(61)

29 2012:50 Induktion av förlossning vid 41 fullgångna till och med 42 fullgångna graviditetsveckor, I nnebär induktion av förlossning vid 41 fullgångna graviditetsveckor till och med 42 fullgångna graviditetsveckor en sänkt perinatal mortalitet och morbiditet jämfört med exspektans med eller utan övervakning och hur påverkas den maternella morbiditeten och upplevelsen? : Det finns stöd för att induktion vid 41 fullgångna graviditetsveckor till och med 42 fullgångna graviditetsveckor jämfört med expektans med eller utan övervakning medför en reducerad perinatal mortalitet (GRADE ) en minskad frekvens av mekoniumaspiration (GRADE ) minskar andelen barn med hög födelsevikt (GRADE ), minskar födelsevikten något och påverkar förlossningsupplevelsen positivt (GRADE ). För övriga utfall kan induktion resultera i en liten/ingen eller osäker skillnad. 2012:49 Endovaskulär eller öppen kirurgisk behandling av symtomgivande aterosklerotiska lesioner i arteria iliaca externa G er endovaskulär behandling av symtomgivande aterosklerotiska stenoser eller ocklusioner i arteria iliaca externa bättre, lika bra eller sämre behandlingsresultat än öppen kirurgisk åtgärd? Endovaskulär behandling kan sett över en femårsperiod resultera i lägre andel öppetstående rekonstruktioner jämfört med resultaten vid öppen kirurgisk behandling. Det vetenskapliga stödet för denna slutsats bedöms som otillräckligt (GRADE ). För övriga utfallsmått saknas jämförande studier med särredovisning av a. iliaca externa. 29(61)

30 2012:48 Timing of umbilical cord clamping for neonatal and maternal outcomes Ä r tidig avnavling lika bra eller bättre än sen avnavling vad gäller hos barnet järnbrist och järnbristanemirelaterade variabler, långsiktig kognitiv funktion, förlust av stamceller, hos modern postpartum blödning och manuell placentalösning samt möjligheten för korrekt provtagning för blodgasanalys. Definitionen av tidig avnavling varierar mellan < 10 sek till < 60 sek. Tidig jämfört med sen avnavling kan vara relaterat till omedelbar men inte långsiktig anemi och anemirelaterade tillstånd (låg till medelhög evidensstyrka) men har liten eller ingen effekt på gulsot eller Apgar score (mycket låg till låg evidensstyrka). Tidig jämfört med sen avnavling kan resultera i liten eller ingen skillnad vad gäller maternell postpartum-blödning och behov av manuell placentalösning (låg och mycket låg evidensstyrka ). Sen avnavling är oförenligt med insamlande av moderkaksblod för navelsträngsblodstransplantation, vilket kan vara livräddande för andra individer. 30(61)

31 2012:47 EEG vid psykos K an EEG bidra till korrekt diagnostik av psykotisk sjukdom, eller till uteslutande av annan cerebral sjukdom, hos patienter med förstagångsinsjuknande i psykotiska symtom, i jämförelse med klinisk utvärdering och/eller neuroradiologisk undersökning? EEG har använts som tilläggsundersökning hos patienter med förstagångsinsjuknande i psykotiska symtom. Den föreliggande rapporten visar att diagnostiska studier saknas, och närliggande litteratur indikerar inte att EEG har en diagnostisk potential vid psykossjukdom. Det finns inget stöd för EEG som diagnosmetod vid psykisk sjukdom, eller för uteslutande av annan cerebral sjukdom av organisk genes, hos patienter med förstagångsinsjuknande i psykotiska symtom. Otillräckligt vetenskapligt underlag (GRADE ). 31(61)

32 2012:46 Tandvårdsfobi Ä r beteendeterapi en effektivare behandling mot tandvårdsfobi eller svår tandvårdsrelaterad ångest/rädsla, avseende minskning i tandvårdsrädsla/ångest och acceptans för konventionell tandbehandling, än information, farmakologisk sedering, narkostandvård eller placebo/ingen behandling? Patienter med svår tandvårdsrelaterad ångest undviker tandvård vilket kan resultera i försämrad livskvalitet och försämring av munhälsan. Narkostandvård är kostsamt och förenat med vissa mediciniska risker. Det finns visst stöd för att beteendeterapi kan minska tandvårdsrelaterad ångest i större utsträckning än narkos/farmakologisk sedering eller ingen behandling (GRADE ) och öka acceptansen för konventionell tandvård (GRADE ). Ä 2012:45 Botulinum toxin behandling av axillär och palmar hyperhidros r injektionsbehandling med BTX för axillär- eller palmar hyperhidros, samt för kompensatorisk hyperhidros efter sympatektomi bättre än placebo, ingen behandling eller standardbehandling, mätt som livskvalitet, svett produktion, effektens varaktighet och komplikationer? BTX förbättrar livskvalitén och minskar svettproduktionen hos patienter med primär axillär hyperhidros i jämförelse med både placebo och AlCl. Det vetenskapliga underlaget är starkare för jämförelsen mot placebo än mot AlCl. Även patienter med primär palmar hyperhidros upplever liknande förbättring av livskvalitet, och liknande minskning av svettproduktion, när BTX jämförs med placebo. Det vetenskapliga underlaget är dock inte lika starkt som vid axillär hyperhidros. Behandlingseffektens varaktighet (duration) är tre till sju månader. Patienterna behöver således upprepade injektioner. 32(61)

33 2012:44 Hyperbar oxygenterapi HBOT Ä r hyperbar oxygenterapi en effektivare behandling av diabetiska fotsår och strålningsorsakad cystit och proktit än konventionell standardbehandling? Hyperbar oxygenterapi förbättrar sårläkningen hos patienter med kroniska diabetiska fotsår (GRADE O). Det finns ett visst stöd för att den ger bättre läkning och livskvalitet hos patienter med strålproktit. (GRADE OO). 33(61)

34 2012:43 Soliris Ett samarbete med Region Halland K an behandling med eculizumab reducera mortaliteten, minska behovet av blodtransfusioner, reducera risken för tromboemboliska händelser och öka livskvaliteten,hos patienter med PNH, med eller utan anemi, i jämförelse med konventionell behandling med blodtransfusion och om detta är indicerat, antikoagulationsbehandling? Eculizumab ökade 5-års överlevnad från 67 % hos historiska kontroller (beskrivning saknas) till 96 % hos behandlade patienter (otillräckligt vetenskapligt underlag, (GRADE OOO) Eculizumab minskade transfusionsbehovet (måttligt starkt vetenskapligt underlag, (GRADE O), minskade tromboemboliska komplikationer (begränsat vetenskapligt underlag, (GRADE OO), samt reducerade risken för njursvikt (otillräckligt vetenskapligt underlag, (GRADE OOO). Eculizumab minskade trötthet (fatigue), och förbättrade livskvalitet, uppmätt med validerade skalor (begränsat vetenskapligt underlag, (GRADE OO). Effekten hos patienter utan transfusionsbehov är odokumenterad (otillräckligt vetenskapligt underlag, (GRADE OOO) 34(61)

35 2011:42 Benförankrad hörapparat Ä r ett benförankrat hörselhjälpsystem ett bättre hjälpmedel än kontralateral ljudöverföring eller inget hörselhjälpmedel alls hos patienter med ensidig dövhet? Evidensläget avseende effekterna av benförankrad hörapparat hos patienter med ensidig dövhet avseende taluppfattning, lokalisering av ljud och livskvalitet är otillräckligt dokumenterat (GRADE ) 2011:41 Kirurgisk fixation av revbensfrakturer Ä r fixation av revbensfrakturer med plattor/märgspik vid multipla revbensfrakturer med flail chest bättre än enbart ventilatorbehandling? Det finns ett visst stöd för att kirurgisk fixation av revbensfrakturer, jämfört med konservativ mekanisk ventilation, förbättrar andningsfunktionen efter två månader, minskar bröstkorgssmärta ett år efter traumat samt förkortar behovet av initial respiratorvård. (GRADE ). 35(61)

36 2011:40 Vakuumassisterad sårbehandling Ä r undertrycksbehandling bättre än konventionell sårvård efter kirurgiska ingrepp avseende sårläkning? Illustration Ville Stråt Det finns ett visst stöd för bättre sårläkning hos patienter som får ett delhudstransplantat efter trauma, brännskada, infektion eller tryck, patienter med sår efter öppen fraktur, patienter med mediastinit efter sternotomi samt hos patienter med diabetes mellitus och gangrän som nödvändiggör amputation. Det vetenskapliga underlaget för en positiv effekt bedöms vara begränsat, (evidensgrad (GRADE ). 36(61)

37 2011:39 Böjseneskador G er två-, fyr- eller sex-strängad suturteknik med tidig aktiv flektion vid mobilisering av böjseneskador ett bättre resultat än nuvarande behandling med passiv flektion med aktivt kvarhåll enligt Silfverskiöld/May eller annan metod med passiv flektion, avseende rupturrisk och rörlighet? Det finns ett visst stöd för att tidig aktiv flektion vid mobilisering efter suturering av böjseneskador i zon II i handen inte ger en ökad rupturfrekvens men ett bättre rörelseomfång, jämfört med metoder med passiv flektion. Någon direkt jämförelse mellan aktiv flektion och passiv flektion med aktivt kvarhåll enligt Silfverskiöld/May föreligger inte. 2011:38 Corneal crosslinking S tabiliserar corneal crosslinking (CXL) hornhinnan hos patienter med keratokonus förehindrar den framtida behov av hornhinnetransplantation? Corneal crosslinking, CXL, är en enkel och relativt billig behandlingsmetod som är förenad med en låg frekvens av icke allvarliga komplikationer. Effekterna av CXL är otillräckligt dokumenterat (GRADE ). 37(61)

38 2011:37 Laparaskopisk kirurgi vid njurtumörer K an den laparoskopiska njurkirurgin minska vårdtiden och förbättra den post-operativa återhämtningen utan att vara underlägsen den etablerade öppna tekniken vad gäller total eller cancer-specifik överlevnad, radikalitet och komplikationer? Det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma om laparoskopisk operation av njurtumör är lika effektivt som öppen kirurgi avseende det viktiga utfallsmåttet tumörfri överlevnad. Laparoskopisk resektion kan vara underlägsen öppen kirurgi avseende radikalitet vid operation, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Komplikationer rapporteras vara vanligare vid laparoskopi och kostnaden är något högre för operationsvårdtillfället. 38(61)

39 2011:36 POX L eder screening med puls oxymetri (POX), av nyfödda asymptomatiska barn före hemgång från BB till att fler barn med allvarliga medfödda hjärtmissbildningar upptäcks i tid och till minskad dödlighet och sjuklighet jämfört med enbart barnläkarundersökning? POX är en enkel metod med god diagnostisk förmåga att upptäcka allvarliga hjärtmissbildningar hos nyfödda barn innan hemgång från BB. Kombinationen av POX och barnläkarundersökning har en bättre förmåga att hitta barn med dessa missbildningar än POX eller barnläkarundersökning var för sig. Det vetenskapliga underlaget är fortfarande otillräckligt för att bedöma hur mortalitet och morbiditet påverkas. (GRADE ). 39(61)

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA? Health Technology Assessment - HTA Vad är HTA? HTA innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller process i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.

Läs mer

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA? Health Technology Assessment - HTA Vad är HTA? HTA innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller behandling i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.

Läs mer

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA? Health Technology Assessment - HTA Vad är HTA? HTA innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller behandling i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.

Läs mer

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA? Health Technology Assessment - HTA Vad är HTA? HTA innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller process i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.

Läs mer

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA? Health Technology Assessment - HTA Vad är HTA? HTA innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller process i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.

Läs mer

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA? Health Technology Assessment - HTA Vad är HTA? HTA innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller process i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA?

Health Technology Assessment - HTA. Vad är HTA? Health Technology Assessment - HTA Vad är HTA? HTA innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller process i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.

Läs mer

Utlåtande LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt

Utlåtande LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt Skånes universitetssjukvård Styrgruppen för FoOI Datum: 2014-04-01 Utlåtande LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt Sammanfattning Mekaniskt hjälphjärta (Left ventricular

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-06 655/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-06 655/2006 BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7) Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7) Behandling av armfraktur hos äldre, rapport 262 (2017) Bilaga 3 Sammanställning av det vetenskapliga underlaget Tabell 1.1 Översikt av resultaten som avser fraktur av handled.

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre En systematisk litteraturöversikt Oktober 2013 (preliminär version webbpublicerad 2013-10-08) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish

Läs mer

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-01-23 Vår beteckning 1443/2003 SÖKANDE NeoPharma Production AB Ulf Rosén Box 22 751 03 UPPSALA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska

Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska Vad är PMI? PMI är en sjukhusövergripande funktion för patientcentrerad, högkvalitativ och innovativ vård, forskning och utbildning inom perioperativ

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA (HTA = Health Technology Assessment) Lennart Jivegård HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utmaning medicinska

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

VASOBRAL, skårad tablett. 0.10 g/1 g av 100 ml. VASOBRAL, oral lösning i en injektionsflaska

VASOBRAL, skårad tablett. 0.10 g/1 g av 100 ml. VASOBRAL, oral lösning i en injektionsflaska Bilaga I Lista namn (s) form (er) farmaceutisk (s) form (er) av läkemedel (s), rutt (er) i administrationen, innehavaren av godkännandet på marknaden i medlemsstaterna 1 Medlemsstat (i EES) Innehavare

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi 080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,

Läs mer

Bilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

Patientinformation 2012-01-16

Patientinformation 2012-01-16 Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2015-09-25 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet REMISS Vårt dnr: 11/3031 2015-06-25 Vård och omsorg Gunilla Gunnarsson Till samtliga chefer för Regionala Cancercentrum För kännedom: Nätverket Landstingsdirektörer Nätverket Hälso-och sjukvårdsdirektörer

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken

Läs mer

Health Technology Assessment 2009:15. HTA-rapport Cervixcancer

Health Technology Assessment 2009:15. HTA-rapport Cervixcancer Health Technology Assessment 2009:15 HTA-rapport Cervixcancer Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset HTA-centrum Vad är HTA? HTA står för Health Technology Assessment en systematisk

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back

Läs mer

Vetenskapliga slutsatser

Vetenskapliga slutsatser Bilaga II Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren i godkännanden för försäljning eller tillfälligt upphävande av godkännanden för försäljning, i tillämpliga fall, med beaktande av de

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Universitetssjukhuset Örebro. -Vård och vetenskap i samverkan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Universitetssjukhuset Örebro. -Vård och vetenskap i samverkan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro -Vård och vetenskap i samverkan Välkommen till USÖ Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) är ett hälso- och sjukvårdscentrum i stark utveckling. Som universitetssjukhus

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer