En beskrivning av några vuxna med förvärvad hjärnskada på en daglig verksamhet och deras erfarenheter av att arbeta med hund i vården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En beskrivning av några vuxna med förvärvad hjärnskada på en daglig verksamhet och deras erfarenheter av att arbeta med hund i vården"

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 poäng Vårterminen 2010 En beskrivning av några vuxna med förvärvad hjärnskada på en daglig verksamhet och deras erfarenheter av att arbeta med hund i vården A description of some adult participants with acquired brain injury in daily activity and their experience of working with a dog in institutional care Författare: Karin Åsén Handledare: Therese Eriksson

2 2 Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva några vuxna med förvärvad hjärnskadas erfarenheter av att arbeta med hund på daglig verksamhet och hur det inverkar på deras rehabilitering. Fem deltagare som deltagit i olika aktiviteter med hund efter en arbetsterapeuts intervention, har ingått i studien. Arbetsterapeuten på den dagliga verksamheten var utbildad vårdhundsförare. En kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor har använts. Materialet bearbetades utifrån en kvalitativ analysmetod och resultatet utmynnande i fyra teman, att arbeta med hund ger en känsla av att göra nytta, att arbeta med hund skapar sociala kontakter, att arbeta med hund ger fysisk träning, att arbeta med hund ger ökat välbefinnande. Resultatet visade att arbeta med hund efter arbetsterapeutisk åtgärd kan vara ett alternativ för vissa personer med förvärvad hjärnskada att känna igen sig i det liv de hade innan skadan och att arbetet med hund kan motivera till fysisk träning i rehabiliteringen. Att arbeta med hund i vården är en användbar aktivitet för arbetsterapeuter men mer forskning behövs om att arbeta med hund i vården utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Key words: Animal assisted therapy, occupational therapy, acquired brain injury

3 3 Abstract The purpose with this study was to describe some adults with acquired brain injury experience of working with a dog in their daily institutional care and how it influence on their rehabilitation. Five participants, who have taken part in different activities together with a dog after an intervention introduced by an occupational therapist, have taken part in this study. The occupational therapist in the daily institutional care was an educated caredog operator. A qualitative method with semi structured questions in the interview hade been used. The material has been analysed by a qualitative analyse method and the result lead to four themes, working with a dog creates a feeling of being useful, working with a dog creates social contacts, working with a dog gives physical training, working with a dog promote wellbeing. The result showed that to work with a dog after an occupational therapist treatment could be an alternative for some persons with acquired brain injury to recognise the life they had before the injury and to work with a dog can motivate to physical training in the rehabilitation. It is a useful knowledge for occupational therapist who is working with a caredog, but more research is needed about working with a dog in the care from an occupational therapists perspective. Key words: Animal assisted therapy, occupational therapy, acquired brain injury

4 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 6 BAKGRUND... 6 Vuxna med förvärvade hjärnskador... 6 Konsekvenser av förvärvad hjärnskada i vuxen ålder... 7 Aktivitetens betydelse för hälsa... 8 Arbetsterapi... 8 Hundens betydelse för människans hälsa... 9 Hundens inverkan på fysiologiska mekanismer Hundens inverkan på det psykiska välbefinnandet Hundar inom vården Hundar på äldreboenden Vårdhundar och vårdhundsförare Arbetsterapi och aktivitet med djur Den dagliga verksamheten Hundträning Besök på äldreboende Hundmys Problemformulering SYFTE METOD Design Urval av deltagare Datainsamling Databearbetning Etiska överväganden RESULTAT Att arbeta med hund ger en känsla av att göra nytta Att arbeta med hund skapar självkänsla genom att vara värdefull för andra Att arbeta med hund skapar sociala kontakter Att arbeta med hund ger fysisk träning Att arbeta med hund ger ökat välbefinnande KONKLUSION... 22

5 5 DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion TACK REFERENSLISTA BILAGA Intervjufrågor som ställdes till deltagare BILAGA Informationsbrev till deltagare... 34

6 6 INLEDNING På ett ögonblick kan livet förändras. Att drabbas av en förvärvad hjärnskada påverkar hela livssituationen, efter det akuta omhändertagandet och en rehabilitering ska man återgå till vardagen, en vardag som kanske innebär att man inte kan göra det man sysslade med innan skadan (Strandberg, 2009). Meningsfulla aktiviteter skapar känsla av sammanhang och är en grund för upplevd hälsa. En situation som är begriplig, hanterbar och meningsfull är förutsättningen för känslan av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 1991). Som arbetsterapeut har författaren aktiviteten i fokus. Att hitta meningsfulla aktiviteter som passar alla människor är en utmaning. Ibland finns möjligheterna till meningsfull aktivitet närmare oss än vi anar. Många människor har haft någon slags anknytning till djur och natur innan de blev skadade. Djur är en självklar del av naturen (Hultman, 2005). Med hjälp av våra husdjur kommer vi ut i naturen därför att vi blir motiverade att gå ut, för att en hund behöver rastas. Hunden skapar möten mellan människor på ett naturligt sätt. Djur ger anledning till aktiviteter som är både meningsfulla, begripliga och hanterbara. Man har en uppgift som är viktig för en annan levande varelse, uppgifter som att sköta om, motionera och ha ömsesidigt utbyte av. Meningsfulla aktiviteter är avgörande för att åstadkomma en läkning vid hjärnskada (Håkansson et al., 2008). Författaren av det här arbetet har ett speciellt intresse för djur och då i synnerhet hundar som alternativ behandlingsform. Därför tycker jag att det är intressant att ta reda på vad det betyder för vuxna med förvärvad hjärnskada att arbeta med hund i vården och hur det påverkar deras rehabilitering och vardag. BAKGRUND Vuxna med förvärvade hjärnskador Med förvärvad hjärnskada menas en skada som inte är medfödd eller har uppstått under de första barnaåren (Johansson, Saarela & Stensson 2005). Den primära skadan uppkommer i själva skadeögonblicket, till exempel vid trauma (yttre våld) och Stroke (hjärninfarkt och hjärnblödning). Andra orsaker är tumörer, infektioner, syrebrist efter drunkning eller hjärtstopp, eller sockerbrist vid insulincoma. I Sverige överlever varje år ca personer

7 7 en olycka eller en blödning som medför en hjärnskada (Johansson, et al., 2005). Grad av skada varierar från lindrig hjärnskakning till bestående neurologiska handikapp. Incidenstalen beror på vilka skallskador som räknas, men lättare skallskador drabbar ca 1 % av befolkningen varje år. Det inträffar ca 40 måttliga eller svåra skallskador per invånare och år, varav 15 leder till döden (Hårdemark, Persson & Enblad, 2006). Konsekvenser av förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Konsekvenser efter en förvärvad hjärnskada kan se väldigt olika ut beroende på vilken typ av hjärnskada, hur omfattande skadan är och vilka delar av hjärnan som är skadad (Norrving, Olsson & Lindgren, 2006). Vid en förvärvad hjärnskada påverkas ofta den skadades förmåga att förstå och uppfatta sig själv och sin omgivning. Exempel på konsekvenser efter en förvärvad hjärnskada: Fysiska som muskelsvaghet eller förlamning, balans och koordinationssvårigheter. Kognitiva svårigheter som problem med att tala och skriva, koncentration och minne. Exekutiva problem som svårigheter att planera och ta egna initiativ. Psykosocialt som personlighetsförändringar, känslomässigt labil, lätt uttröttbar och ökad stresskänslighet. Dessa funktionsnedsättningar förändrar hela livssituationen för den skadade (Norrving, et al., 2006). Efter en traumatisk hjärnskada är det vanligt att den hjärnskadade blir begränsad i sina aktiviteter. Den skadade har ingen ork och det är svårt att hitta motivation (Norrving, et al., 2006). Författarna av en svensk studie beskriver förekomsten av gap i aktiviteten före och efter en förvärvad hjärnskada. Begreppet aktivitetsgap innebär skillnaden mellan vad en person vill och behöver göra och vad personen faktiskt gör. Det visade sig att när deltagarna inte kunde utföra en aktivitet, kände de sig främmande inför sig själva. De sökte och prövade nya sätt att utföra aktiviteter, omvärderade aktiviteter och/eller slutade att göra en del aktiviteter. Man kom fram till att det har stor betydelse för upplevelsen av livstillfredsställelse att kunna utföra de aktiviteter man vill utföra och att känna sig delaktig i vardagens aktiviteter. Delaktigheten är ofta begränsad lång tid efter en förvärvad hjärnskada. Att utföra aktiviteter som gör att man känner igen sig själv är betydelsefullt när livet förändrats radikalt och verkar ha en positiv inverkan på rehabiliteringsprocessen (Eriksson & Tham, 2009). I en annan studie intervjuades personer med förvärvad hjärnskada 1-4 år efter skadan, man ville titta på förhållandet mellan aktivitetsgap och depression och livstillfredsställelse. Resultatet

8 8 visade att det fanns ett stort samband mellan livstillfredsställelse och att varje dag göra självvalda aktiviteter. Vilket visar att individanpassade aktivitetsåtgärder i vardagen kan ha effekt på livstillfredsställelse (Eriksson, Kottorp, Borg & Tham, 2009). Meningsfull aktivitet är avgörande för att åstadkomma kvarstående effekter för en bra rehabilitering och bidrar till ökad nybildning av synapser i hjärnan (Johansson, 2002). En förvärvad hjärnskada medför ofta konsekvenser så att det blir en stor omställelse i livet. Det är betydelsefullt att den hjärnskadade finner balans mellan aktivitet och vila. En hjärnskada kan leda till ett minskat socialt nätverk och personlighetsförändringar i upplevelsen av sig själva. En majoritet av de skadade har svårt att återvända till det arbete de hade före skadan (Strandberg, 2009). Aktivitetens betydelse för hälsa Människan är en aktiv och social varelse och aktiviteten har stor betydelse för personers hälsa och livskvalité. Genom att vara delaktig i olika aktiviteter skapas en egen identitet i aktiviteten (Kielhofner, 2004). Antonovsky (1991) beskriver att den mänskliga tillvaron är full av motgångar, krav, konflikter och olika slags problem som måste lösas, en del av oss klarar motgångar med hälsan i behåll och till och med kanske växer och vidareutvecklas av det. Hans svar är att motståndskraften beror på vår känsla av sammanhang (KASAM) på engelska Sense of Coherence (SOC). Meningsfulla aktiviteter skapar känsla av sammanhang och är en grund för upplevd hälsa, en situation som är begriplig, hanterbar och meningsfull är förutsättningen för känsla av sammanhang (Antonovsky, 1991). Arbetsterapi Enligt förbundet Sveriges arbetsterapeuters etiska kod, är det viktigt att utifrån personers önskemål och behov utforma en individuell åtgärdsplan där personerna är delaktiga i behandlingen. Syftet med arbetsterapi är att förbättra aktivitetsförmågan efter personernas förmåga och genom att lösa praktiska problem göra det möjligt för personerna att utföra vardagliga aktiviteter inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier (FSA 2005). En arbetsterapeuts uppgift är att arbeta med meningsfulla aktiviteter som motiverar personer att få ökad självständighet i sitt dagliga liv, människans fysiska och psykiska kapacitet med vanor, roller och värderingar påverkar aktivitetsutförandet (Kielhofner, 2004).

9 9 Det är viktigt att arbetsterapeuter tar stöd i gemensamma teorier och modeller för att stärka sin yrkesroll och för att tydligt kunna beskriva arbetsterapeutens unika fokus på aktivitetsutförandet samt betona dynamiken som finns i sambandet mellan aktivitetsutförandet, person, aktivitet och miljö (Kielhofner, 2008). Kielhofner beskriver i Model Of Human Occupation (MOHO), att människan är aktiv med görande i arbete, fritid och aktiviteter i det dagliga livet i ett fysiskt och sociokulturellt sammanhang. MOHO är en aktivitetsmodell inom arbetsterapi som betonar att arbetsterapeuten ska se till personens behov i ett helhetsperspektiv utifrån personens tidigare och nuvarande aktivitetsförmåga, livssituation, familj, boende, arbete och intressen. Det som styr är personens viljekraft, vanor, roller och värderingar. Enligt Kielhofner (2008) har människan olika roller och att det är rollerna som ger förutsättningar för kontinuitet och trygghet i det dagliga livet. Rollerna skapar också förväntningar från omgivningen som förutsätter att en människa ska uppföra sig eller agera på ett visst sätt i olika givna miljöer och situationer. Under sitt liv kan en människa ha många olika roller som till exempel barnroll, kamratroll, skolroll, partnerroll, föräldraroll och yrkesroll. Det finns, menar Kielhofner (2008) tre subsystem som styr människans utförande av en aktivitet: viljesystem, vanesystem och utförandesystem. Det krävs mycket vilja och motivation för en person att skapa nya vanor och roller. Det är individuellt hur motiverad en människa är att utföra aktiviteter och det är olika för olika individer vilka aktiviteter hon väljer att göra utifrån sina roller, viljor och vanor. Det är viktigt att arbetsterapeuten känner till en människans roller, viljor och vanor för att kunna välja rätt aktivitet (Kielhofner, 2008). För vissa kan en hundaktivitet vara ett sätt att bli motiverad till träning, behandling och stimulera till att komma ut och skapa sociala kontakter. En hund kan motivera en människa att hitta nya vanor och roller (Velde, Cipriano & Fisher, 2004). Att vara aktiv i vardagliga aktiviteter och ha balans mellan aktivitet och vila är viktigt för personens välbefinnande (Kielhofner, 2008). Hundens betydelse för människans hälsa Att ha hund innebär en ökad livskvalité för många människor då hunden skapar positiva känslor, är ett socialt stöd och sällskap exempelvis så kommer hundägare ut och skapar ofta sociala kontakter (Beck-Friis, Strang & Beck-Friis, 2007). Andra positiva egenvårdseffekter är att hundägare upplever sig ha bättre livskvalité och socialt stöd med fler vänner, en mer aktiv livsstil och upplever ett större stöd inför stressande situationer som leder till färre depressioner och läkarvård (Norling, 2002). Barn som har hund ökar sin sociala förmåga och

10 10 har bättre förmåga att koncentrera sig på läxläsning (Uvnäs Moberg, 2009). Att hundar har en läkande effekt på människor visar en studie som gjorts på patienter som haft hjärtinfarkt. Det visade sig att överlevnaden efter en hjärtinfarkt var större hos de patienter som hade hund, hundägare återhämtade sig även snabbare efter en hjärtinfarkt (Friedman, Katscher, Lynch & Thomas, 1980). Att hundar ökar motivationen till att försöka prata, visade en studie med tre personer som drabbats av afasi efter en stroke. En utbildad vårdhund medverkade under talträning hos Logoped. Männen hade haft en termins logopedträning utan hund sedan fick de ytterligare en termin där en hund var med under talträningen. Hundens närvaro hade ett specifikt syfte att underlätta och stimulera männen till att tala. Det visade sig att alla männen kände ökad motivation att delta i talträningen och de såg fram emot talträningen och tyckte att det kändes mindre kravfullt att försöka tala till hunden än till Logopeden (Macauley, 2006). Hundens inverkan på fysiologiska mekanismer Beröring har stor betydelse för människans välbefinnande, att klappa och smeka en hund sänker blodtryck och puls hos både människa och hund, beröring frisätter oxytocin lugn och ro hormonet (Beck-Friis, et al., 2007; Uvnäs Moberg, 2009). Oxytocinets effekter permanentas och blir långvariga efter upprepad tillförsel. Då en hundägare som har sin hund nära sig mest hela tiden får de hela tiden små påslag i sitt oxytocin och därför utvecklas en permanent aktivering av lugn och ro systemet. Det kan vara denna permanenta effekt av oxytocinet som ger de hälsosamma effekterna (Uvnäs Moberg, 2009). Studier pågår, om hur mötet mellan matte och hund påverkar halten av oxytocin, oxytocin skapar lugn, sänker blodtrycket, motverkar infektioner och stimulerar läkande processer (Maniamalisrapport, 2009). Oxytoxinmolekylen ser likadan ut hos alla däggdjur så hunden och människan reagerar på samma sätt av beröring, hunden reagerar som vi med att aktivera sitt lugn och ro system vilket bland annat visas genom att deras puls och blodtryck liksom halten av stresshormonet kortisol sjunker, samtidigt som halten av oxytocin stiger (Uvnäs Moberg, 2009). Hundens inverkan på det psykiska välbefinnandet Strang (2007) undersökte vad hunden betytt i fråga om psykologiskt och existentiellt välbefinnande för tjugoen patienter med svår cancerdiagnos i avancerad palliativ hemsjukvård. Resultatet visade att hunden var ett betydelsefull som sällskap, en lojal vän som underlättade patienternas smärta, hunden mildrade även existentiell ensamhet och dödsångest.

11 11 Patienterna kände också att de fick fysisk hjälp och att hunden motiverade dem till fysisk aktivitet och förmedlade kontakter med andra människor (Beck-Friis, et al., 2007). Hundar inom vården Hundar har länge använts i vården, exempelvis så använde Florence Nightinggale sig av hundar (Hooker, Freeman & Stewart, 2002). Hundars positiva effekter på oss människor gör dem till utmärkta terapeuter, i många länder har hundar haft stor betydelse inom vård och omsorg. Efter första och andra världskriget användes kontakt med hundar vid rehabilitering av soldater med svåra trauman, exempelvis såg man positiva effekter vid till exempel svårbehandlade depressioner (Hooker, et al., 2002). Hundar har använts i vården sedan talet, då psykologen Boris Levinson märkte att närvaron av sin hund ledde till stora framsteg med tillit och förtroendeskapande i kontakten med sina patienter (Hooker, et al., 2002; Levinson, 1964). Hundar på äldreboenden I Sverige finns begreppet besöks- och terapihundar som innebär att det kommer en eller flera hundar på besök till institutioner som äldreboenden och gruppboenden inom omsorgen för att förbättra livskvalitén för de boende (Beck-Friis, et al., 2007). De äldre får genom en besökshund tillgång till den emotionella och beröringsmöjliga kontakten med älskvärda icke fördömande hundar vilket minskar ensamhet samt skapar sociala kontakter, glädje och gemenskap (Beck-Friis, et al., 2007). En studie visade att en besökshund bidrog till en mer avslappnad stämning, mindre apati och mindre utåtagerande och aggressivitet bland de boende på ett demensboende i England (Williams & Jenkins, 2008). På en institution för äldre i Japan där de äldre blev aktiverade med hundar undersöktes de äldres erfarenheter av hundaktiviteter. Resultatet visade att deltagarna fick ett ökat självförtroende och bättre kontakt med andra boenden och omgivningen (Kawamura & Niiyama, 2009). Vårdhundar och vårdhundsförare I England och USA har det sedan ett antal år tillbaka funnits utbildning av vårdhundsförare på högskolenivå. I USA finns en organisation som heter Delta Society och som certifierar vårdhundar och vårdhundsförare (Delta Society, 2009). Denna organisation har utarbetat riktlinjer och kriterier för vad som krävs av en vårdhundsförare och en vårdhund (Winkle, 2003). Höök beskriver att en vårdhund arbetar efter remiss från legitimerad vårdpersonal och

12 12 har tydliga behandlingsmål. I Sverige pågår just nu ett treårigt projekt, vårdhundskolan som utbildar vårdhundar och vårdhundsförare i två steg, i steg ett så lämplighetstestas hunden och sedan tränar hundföraren med instruktör hunden i alla moment som krävs. Vid steg två lär sig hundförarna hur hundar kan delta i fysisk, psykisk, kognitiv och social träning. Från och med hösten 2010 är Steg två, högskoleutbildning. Hundförare och en vårdhund bildar ett vårdhundsteam. Vårdhundskolan följer Delta Societys riktlinjer för vad som krävs av en vårdhund, den måste tålas att bli klappad och kelad med av helt okända människor, den måste vara lugn och tåla omild behandling och fram för allt måste den tycka om människor. En vårdhund är en hund som utbildas till arbete inom vård, skola och omsorg. Vårdhundar används i dag inom till exempel demensvård och rehabilitering efter förvärvad hjärnskada. Det som särskiljer en vårdhund utbildad på vårdhundskolan är att den är diplomerad och bär ett särskilt tjänstetäcke när den arbetar (Höök, 2008; Höök 2010). Hänsyn måste dock tas till att vårdhund inte passar för alla, det finns allergiska, hundrädda, andra kulturer, även hygienaspekter måste klargöras på varje vårdinrättning (Nohrstedt, 2008). Arbetsterapi och aktivitet med djur I en studie (Sams, Fortney & Willenberg, 2006) jämförde man språkanvändning och social interaktion hos barn med autism under arbetsterapi och arbetsterapibehandling där djur ingick. I arbetsterapi behandling ingick övningar som att avsluta pussel, lek med sensoriska bollar och att fråga efter leksaker. Arbetsterapi behandlingen med djur innehöll ridning på Lama, dirigera Lamadjur över hinderbanor och övningar med att kasta bollar till hundar. Resultatet visade att under arbetsterapibehandling med djur visade barnen att de använde talet mer för att uttrycka sig och att de samverkade mer socialt när djur var med under behandlingen jämfört med arbetsterapi behandling utan djur. I en litteraturstudie (Velde et al., 2004) visade resultatet att aktiviteter med djur var en metod som gick att anpassa efter varje yrkes profession, inom arbetsterapi visade resultatet att aktiviteter med djur positivt påverkade patienters fysik, motivation, minne, vakenhet, känslor och sociala förmågor.

13 13 Den dagliga verksamheten Den dagliga verksamhetens hundaktiviteter bestod av hundträning, besök på äldreboende och hundmys. Arbetsterapeuten som ledde hundträningen på den dagliga verksamheten var utbildad hundförare på vårdhundskolan. Den hund som var med på hundträning var under träning och målet för hunden var att bli diplomerad vårdhund. Hundträning Hundträningen på den dagliga verksamheten ägde rum en gång i veckan med cirka åtta - tio deltagare. Generella mål med hundträningen var att stimulera till träning för kropp och själ, givande samspel mellan människa och hund och för att underlätta social samvaro. Mer individuella mål med hundträningen var att kunna vara assisterande hundförare vid besöken på äldreboende. Deltagarna tränade hunden och tränade samtidigt sig själva exempelvis grovmotorik, balans och styrka genom olika bollövningar och levande agility, finmotorik tränades till exempel genom att man satte på koppel på hunden och att man plockade i hundgodis i en speciell aktivitetslåda för hunden som även blev träning av formuppfattning, minnet och logiskt tänkande. Besök på äldreboende En gång i veckan besökte arbetsterapeuten tillsammans med en deltagare från den dagliga verksamheten ett äldreboende. Deltagaren var då assisterande vårdhundförare och de besökte tillsammans flera olika avdelningar på äldreboendet. De äldre fick hälsa på hundarna, klappade och kelade med dem, hundarna visade upp en del konster exempelvis vacker tass, och en del cirkuskonster som att hoppa genom ringar och rulla runt. För deltagarna på den dagliga verksamheten var syftet med hundbesöken att både föra hund och att utföra en meningsfull syssla. Hundbesöken var mycket uppskattade av de äldre som ofta blev glada och uppiggade. Hundmys Hundmys ägde rum en eftermiddag i veckan på den dagliga verksamheten, syftet var då att ha det mysigt och kela med hunden. Här brukade man även ha hundteori och sköta om hunden exempelvis att borsta pälsen och klippa klor.

14 14 Problemformulering Att drabbas av en förvärvad hjärnskada i vuxen ålder innebär oftast en förändrad livssituation, man kanske inte kan syssla med det man gjorde innan skadan, det kan vara svårt att hitta någon meningsfull sysselsättning och det kan vara trögt att komma i gång med att träna (Sandberg, 2006). Det är viktigt att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang och hitta meningsfulla aktiviteter att göra (Antonovsky, 1991). För vissa kan det kännas mer meningsfullt att gå ut med hunden än att gå en promenad för att man behöver röra på sig. När man gör något med en hund är det en riktig arbetsuppgift inte enbart en konstruerad åtgärd. Uppgiften är meningsfull och då upplevs den som rolig (Håkansson et al., 2008). Det är dock individuellt vilka aktiviteter som upplevs som meningsfulla och det saknas vetenskapliga studier som beskriver vilken erfarenhet personer med förvärvad hjärnskada har av att arbeta med hund i vården efter en arbetsterapeuts intervention. Det kan vara av intresse för arbetsterapeuter att få reda på vad deltagarna på en daglig verksamhet tycker om att få tillfälle att arbeta med hund i sin rehabilitering. Det kan förhoppningsvis inspirera fler arbetsterapeuter på dagliga verksamheter att arbeta med hund som aktivitet i vården på detta sätt. Därför kommer författaren att beskriva vilka erfarenheter brukarna på en daglig verksamhet har av att arbeta med hund på olika sätt inom sin egen rehabilitering och i vården på ett äldreboende ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. SYFTE Att beskriva några vuxna med förvärvad hjärnskada inom en daglig verksamhet och deras erfarenheter av att arbeta med hund i vården och hur det inverkar på deras rehabilitering. METOD Design En kvalitativ design valdes utifrån studiens syfte. Då studien syftar till att beskriva några vuxna med förvärvade hjärnskador och deras erfarenheter är det lämpligast att använda en kvalitativ metod. I den kvalitativa metoden söker man att tolka och förstå innebörden av livsvärlden, beskriva erfarenheter och upptäcka företeelser. Kvalitativ metod är inte någon enhetlig företeelse och det finns flera varianter beskrivna i den forskningsmetodiska

15 15 litteraturen (Patel & Davidsson, 2003). I denna studie användes en intervjuguide med halvstrukturerade intervjufrågor som var formulerade i förväg (Kvale, 1997). Urval av deltagare Deltagarna inkluderades från en daglig verksamhet som arbetar med hund i samråd med en arbetsterapeut som arbetar där. Arbetsterapeuten som kände deltagarna och visste deras anamnes, hjälpte till att inkludera fem personer som var tillgängliga (Patel & Davidsson, 2003) och som uppfyllde följande inklusionskriterier: att ha deltagit i någon hund-aktivitet som den dagliga verksamheten ordnade. att ha någon form av förvärvad hjärnskada. att kommunicera verbalt. att inte ha alltför omfattande kognitiva nedsättningar. Deltagargruppen kom att bestå av tre män och två kvinnor (1-5) med olika kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada. Två av deltagarna deltog i hundträning, två deltagare deltog både på hundträning och besökte äldreboende och en deltagare besökte äldreboende med sina daghundar. Innan studien tillfrågades deltagarna om de ville delta i studien, de informerades om att allt deltagande i studien var frivilligt och att allt material behandlades konfidentiellt och att de kunde avbryta deltagandet när som helst. Tabell I: Sammanställning av studiens deltagare. Kön, ålder, när skadan uppstod, hur länge varit på den dagliga verksamheten, funktionsförmåga och erfarenhet av hund före skada. Kön Ålder När skadan uppstod Hur länge varit på den dagliga verksamheten Funktionsförmåga Erfarenhet av hund före skadan Ej haft egen hund 1 Kvinna 46 år 2 år sedan 1år Gångare m krycka, rullstol längre sträckor 2 Kvinna 69 år 10 år sedan 7 år Rullstolsburen Haft egen hund 3 Man 23 år Med född 6 månader Rullstolsburen Har egen hund skada och skada för 15 år sedan 4 Man 51 år 30 år sedan 6 månader Rullstolsburen Ej haft egen hund 5 Man 54 år 7 år sedan 4 år Gångare Haft egen hund Datainsamling Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide med halvstrukturerade frågor (se bilaga 1). Den halvstrukturerade intervjun är en kombination av öppna och slutna frågeställningar,

16 16 formulerade i förväg, men förändringar är möjliga under intervjuns gång (Kvale, 1997). Tre av intervjuerna ägde rum i direkt samband med hundträningen, för att deltagarna skulle ha erfarenheten av att arbeta med hunden aktuellt i minnet. Två intervjuer gjordes på den dagliga verksamheten under övrig tid. Intervjuerna spelades in digitalt. De intervjuade talade om sina erfarenheter av att träna med hund och av att besöka äldreboenden med hund. Intervjuerna pågick i genomsnitt 30 minuter per deltagare. Endast några dagar efter intervjun skrev författaren ner det inspelade materialet ordagrant. Som komplement till intervjuerna har författaren varit med på hundträning och följt med på hund-besök till äldreboende. Detta för att deltagarna skulle ha träffat författaren innan intervjuerna och för att författaren skulle kunna ställa mer relevanta intervjufrågor om deltagarnas erfarenheter av att arbeta med hund i vården. Enligt Patel och Davidsson (2003) används observationer/studiebesök ofta för att komplettera information som har samlats in med andra metoder. Genom att observera kan man studera händelser på ett naturligt sätt i samma stund de inträffar. Databearbetning De data som samlats in för en kvalitativ analys är beskrivande men en kvalitativ undersökning syftar till mer än till beskrivning av det som det frågas om. Analysen är sökandet efter det som är dolt i den stora helheten. Det innebär att intervjuaren reflekterar över det som sagts under intervjun och sedan särskiljer olika teman med studiens syfte i fokus (Lantz, 2007). Då denna studie var en beskrivning av några deltagares erfarenheter av att arbeta med hundar i vården, ville författaren få ut det som låg dolt bakom intervjusvaren. För att få en känsla av själva helheten lyssnade och läste författaren genom en intervju i taget flera gånger. Därefter gjordes en analys utifrån Lantz (2007), till en början gjordes en datareduktion av en intervju åt gången, genom att först stryka under det som var av intresse. Med syftet i fokus lästes det understrukna igenom och tolkades med tanke på vad det stod för, till så kallade kategorier Kategorierna speglade deltagarens erfarenheter av att arbeta med hund i vården, kategorierna sorterades i grupper som hörde ihop och bildade mönster, ur de olika mönstren började olika teman att växa fram. Från en intervju i taget fördes kategorierna, mönstren och teman samman på ett nytt dokument, kategorierna sammanställdes utifrån studiens syfte under gemensamma teman med liknande innehåll. Författaren gick även tillbaka och kontrollerade det ursprungliga intervjumaterialet för att inte missa viktiga data. Denna procedur genomfördes med alla intervjuer. Efter att alla kategorier och teman var nerskrivna på varsitt dokument,

17 17 sammanställdes alla intervjuers kategorier och teman på ett nytt dokument under gemensamma teman med liknande innehåll (Lantz, 2007). Efter en första bearbetning framträdde cirka tolv teman med liknande innebörd, efter ytterligare ett par bearbetningar, utkristalliserade sig fyra teman och ett undertema. Etiska överväganden Innan studien fick författaren tillstånd per telefon av verksamhetschefen på den dagliga verksamheten att genomföra studien. Även verksamhetschefen på äldreboendet där författaren gjorde studiebesök gav sitt tillstånd till studiebesök per telefon. Deltagarna i de olika grupperna informerades om studien av arbetsterapeuten på den dagliga verksamheten. Arbetsterapeuten valde ut fem tillgängliga deltagare och de tillfrågades om de ville delta i studien. De tackade ja till att träffa författaren av studien för mer information. Författaren gjorde studiebesök på hundträningen och var med på besök vid äldreboendet. Författaren informerade vid detta tillfälle om studiens syfte och etiska aspekter samt betonade att deltagandet var frivilligt och att man kunde avbryta deltagandet när som helst och att allt material skulle komma att behandlas konfidentiellt. Efter transkriberingen kommer allt inspelat material att förstöras. Vid studiebesöken bokades tider för intervjuer in. När intervjuerna utfördes fick deltagarna åter igen både muntlig och skriftlig information (se bilaga 2) som beskrev studiens syfte och etiska aspekter. Författaren beaktade även etiska aspekter utifrån ett forskningsetiskt synsätt vid granskning och val av artiklar och annan litteratur (KI:s etiska regler; Etisk kod, 2005). RESULTAT Under databearbetningen och analysen utkristalliserades fyra teman och ett undertema. Att arbeta med hund ger en känsla av att göra nytta o Att arbeta med hund skapar självkänsla genom att vara värdefull för andra Att arbeta med hund skapar sociala kontakter Att arbeta med hund ger fysisk träning Att arbeta med hund ger ökat välbefinnande

18 18 Att arbeta med hund ger en känsla av att göra nytta Detta tema handlade om att arbetet med hund gav deltagarna erfarenhet av att de gjorde något som var meningsfullt och att de gjorde nytta för andra människor. Deltagarnas erfarenhet var att hundträningen hade flera syften, dels sin egen träning tillsammans med hundar och dels att de tränade hundar för att besöka äldreboende. Exempel på hur deltagarna beskrev sin egen träning tillsammans med hundar var: att få göra någonting, inte bara vara sjuk och sitta i rullstol När det gäller den egna träningen tillsammans med hundar så beskrev deltagarna hur de tränade hundarna att de skulle gå lugnt och fint bredvid rullstolar och rollatorer på den dagliga verksamheten Deltagarnas erfarenhet var att en vårdhund inte fick vara rädd för en rullstol eller rollator, hunden var tvungen att tåla lite tuffa tag. Deltagarna beskrev att det var arbetsterapeuten som höll i hundträningen och var hundförare vid besöken på äldreboendet. Deltagarnas erfarenhet var att de tränade olika saker som det var bra om hunden kunde göra för att stimulera de äldre, som att hälsa genom att lägga huvudet i ett knä, vinka, räcka vacker tass, hoppa genom ringar, leta godis. De konster som hunden utförde var till stor glädje för de äldre. Deltagarna beskrev att de var assisterande hundförare och de kände att de gjorde nytta när de besökte de äldre med hundarna. Deltagarnas erfarenhet var att det var andra som behövde dem, man gjorde något som var värdefullt och viktigt. Deltagarna beskrev att de var tillbaka mot sitt liv som det var innan de skadades, de kände igen sig från då, när de hade en uppgift. Deltagarnas erfarenhet var att det de gjorde med hundarna hade betydelse för de äldres hälsa, de äldre blev mer alerta och glada. Ett exempel på hur en av deltagarna uttryckte värdet av att arbeta med hundar: Att arbeta med hund känns som jag gör nytta: Ja för då är du ju inte bara här och jobbar med hundar utan du är ute också, med andra människor och jobbar med hundar. Deltagarna beskrev att de äldre hade behov av att träffa dem med hundarna och att de verkligen gjorde nytta för äldre människor som blev jätteglada bara att se en hund, de kanske själva hade haft hund en gång i tiden. Exempel på att deltagarna kände att de gjorde nytta när de besökte de äldre: Jag brinner mest för att åka ut och se äldre människor bli lyckliga och glada. Det känns som man ger tillbaks lite, äldre människor har så mycket att ge även om de inte pratar så mycket.

19 19 En av deltagarna beskrev att han hade sysslor som han var mycket nöjd med, han hade hand om hundar på dagarna och med de hundarna gjorde han besök på äldreboende. Deltagaren beskrev att han gjorde nytta både för hundägarna och de gamla på äldreboendet. Deltagarens erfarenhet var att han var dubbelt behövd och att det var mycket bra med hundar i vården, för på så vis förenade han nytta med nöje. Att arbeta med hund skapar självkänsla genom att vara värdefull för andra Ur temat att arbeta med hund ger en känsla av att göra nytta utkristalliserades detta undertema som handlade om vilken betydelse det hade för deltagarnas självkänsla att de gjorde något som var viktigt för andra människor. Deltagarna beskrev att de kände sig lyckliga när de och hundarna gjorde besök på äldreboendet, dessa besök låg deltagarna varmt om hjärtat och deltagarnas erfarenhet var att det de och hundarna gjorde hade stor betydelse för de äldre och de berättade mycket engagerat om deras erfarenheter från besöken, till exempel att de boende satt och väntade på att deltagarna skulle komma och riktigt sken upp när de fick syn på hundarna. Detta gav deltagarna erfarenhet av att de gjorde något värdefullt för de äldre och att de blev glada och stimulerade när hundarna hälsade genom att lägga sina nosar i deras knä så att de kunde klappa om hundarna ordentligt. Då kände sig deltagarna stolta och glada över att hundarna, som de hjälpt till att träna, var så duktiga och uppskattade av de äldre. Deltagarna beskrev att de äldre blev mer vakna när hundarna visade sina konster och att de gärna ville ge hundarna det godis som deltagarna hade med sig. Deltagarnas erfarenhet var att de kunde bidra till att de äldre fick komma nära hunden genom att de la godiset i de äldres ibland knotiga händer, och trots att de inte hade någon styrsel i sina fingrar lyckades de ändå på något sätt ge hundarna godiset. Deltagarna hade erfarenhet av att det var fantastiskt att se vilken insats hundarna gjorde, att det var som att öppna upp ett sinne till på de gamla som trots att de var senila, ändå ofta tycktes ha en relation till hundar som gjorde att de mindes historier om egna och andras hundar. Deltagarna beskrev att hundarna var länken som byggde broar mellan människor. Deltagarna kände sig nöjda med sin insats och de berättade att personalen såg skillnad på de boende, som blev mycket gladare och att de som inte hade pratat tidigare började prata och att en del som var aggressiva blev mycket lugnare. Ett exempel på att det deltagarna och hundarna gjorde var värdefullt för de äldre: De blir glada när vi kommer dit med hundarna, jätteglada, både patienter och personalen för de

20 20 märker skillnad på de gamla, de blir mycket gladare, det kan ju finnas de som är aggressiva, inte har pratat förut, men de pratar när de får se djur och de aggressiva blir lugnare Ett annat exempel på att vara värdefull för andra var hur deltagarna beskrev samspelet mellan dem och hunden, hur de tränade med hunden för att få hunden att göra något speciellt efter ett kommando. Deltagarna hade erfarenhet av att samarbetet mellan dem och hunden var meningsfullt och deltagarna tyckte det var fantastisk att de fick hunden att förstå vad den skulle göra. Ytterligare ett exempel på att vara värdefull för andra var att hunden visade uppskattning, deltagarna beskrev att hundarna kom fram och hälsade på deltagarna i början av hundträningarna, vilket gjorde att deltagarna kände sig speciella och sedda av hundarna. hunden kommer till mig, bara till mig Att arbeta med hund skapar sociala kontakter Detta tema handlade om deltagarnas erfarenhet av att arbetet med hundar skapade möjlighet att träffa andra i samma situation som de själva och att arbetet med hundar underlättade umgänget med andra. Deltagarna beskrev att det var betydelsefullt att få komma till den dagliga verksamheten och träffa arbetsterapeuten som höll i hundverksamheten och andra deltagare i samma situation som de själva som hade råkat ut för samma sak och deltagarnas erfarenhet var att hamna i ett sammanhang och att de träffade andra personer. Deltagarna beskrev att hundträningen visade sig vara en trevlig sammankomst som man sökt sig aktivt till. Deltagarna beskrev att det var en fin och glad stämning på hundträningen och hundmyset. Det betydde mycket att få träffa andra i samma sits som en själv. En av deltagarna som deltog i en annan aktivitet på den dagliga verksamhet, blev intresserad av att vara med i hundträningen av sociala skäl, när han hörde hur roligt de hade på hundträningen. Något som deltagarna också beskrev var att hundarna underlättade kontakten mellan människor i olika sammanhang. Deltagarnas erfarenhet var att det var hundarna som underlättade det sociala umgänget mellan människor, att hundarna var nyckeln som öppnade upp ett samtal. En av deltagarna beskrev det så här: Hunden som jag ser det är nyckeln till det hela, hunden är länken, bygger broar

21 21 Deltagarna berättade att de var ofta i kontakt med andra hjärnskadeenheter för att berätta om hur de arbetade med hundar. De beskrev också att de var ute och höll föredrag i skolor och på mässor. De var stolta över att ha en kunskap och erfarenhet om att arbeta med hundar som de kunde delge andra människor. En av deltagarna uttryckte det så här: Roligt att prata med folk på mässor, besök på andra hjärnskadeenheter, de frågar mycket, roligt att vara till lags. Att arbeta med hund ger fysisk träning Detta tema handlade om hur arbetet med hundar kunde inspirera och motivera deltagarna till att röra på sig. Deltagarna beskrev att de hade kommit långt i sin rehabilitering. Deltagarna berättade om agility, en hundsport, ordet agility betyder smidighet och vighet. Det handlade om en hinderbana för hunden med olika typer av balans- och klätterhinder, tunnlar, hopphinder och slalom. Agility var något som tilltalade deltagarna, deras erfarenhet av agility var att det var mycket glädje, fart och fläkt. Deltagarnas erfarenhet var också att det var en aktivitet där deras balans ställdes på prov. Hunden var fri och föraren hjälpte den genom banan med röst och gester. Deltagarna beskrev att trots att de inte kunde ta sig fram så fort så gällde det att vara före hunden, kunna hålla balansen och visa hunden vart den skulle springa i hinderbanan. Exempel på hur en av deltagarna uttryckte det: Det är när de ska springa slalom genom portar, just när man är handikappad så går det inte så fort man ska hinna föra hunden men det är också en träning just det att hålla balansen och gå lite före Inomhus beskrev deltagarna hur hundarna tränade agility med människor som hinderbana. Deltagarnas erfarenhet var att det var roligt och motiverade dem till att röra på sig genom att de ställde sig bredbent flera personer i rad och bildade en lång mänsklig tunnel, sträckte ut ett ben eller arm som hunden hoppade över och att hunden skulle springa slalom mellan allas ben. Deltagarna beskrev entusiastiskt glädjen i detta och hur man samarbetade med varandra för att bilda hinder, två enhänta kunde hjälpas åt för att få till ett bra hinder för hunden att hoppa över eller krypa under. Deltagarnas erfarenhet var att det var roliga övningar och att de ansträngde sig fysiskt för att hunden skulle hoppa eller krypa under deras ben. Deltagarnas erfarenhet var att det var roligt att göra olika saker med bollar och de berättade att hunden var målvakt och att de kastade en boll mot hunden och försökte göra mål. Deltagarna beskrev hundträningen utomhus i mycket positiva ordalag, det gav deltagarna en

22 22 frihetskänsla att arbeta med hund utomhus och deltagarnas erfarenhet var att det kändes som en möjlighet att de gjorde något meningsfullt ute i naturen. Deltagarna berättade att de tog sig ganska långt till den plats utomhus där de tränade med hundarna. Deltagarnas erfarenhet var att de fick anstränga sig för att ta sig till det ställe där de tränade utomhus med hundarna. Deltagarna beskrev att det var mycket bättre med utrymme att träna ute med hundarna, som till exempel hinderbana, och att gå vid sidan av rullstolen och att låta hunden apportera. Att arbeta med hund ger ökat välbefinnande Detta tema handlade om hur arbetet med hund positivt inverkade på deltagarnas sinnesstämning och välmående, när de umgicks med hundar. Deltagarnas erfarenhet var att arbetet med hundar inspirerade och gav dem kreativa idéer på hur arbetet med vårdhund kunde utvecklas inom andra områden. Deltagarna beskrev att arbetet med hund påverkade deras humör så att de mådde bra och kände sig glada. Deltagarna hade erfarenhet av att de varit på dåligt humör om de inte hade kommit till hundträningen på ett par gånger. Deltagarna beskrev att arbeta med hundar gjorde dem på bra humör och de beskrev att det bästa med hundträningen var att klappa hundarna. Exempelvis beskrev en av deltagarna det så här: Det bästa är att gosa med hundarna Deltagarnas erfarenhet var att många med hjärnskada som inte mådde psykiskt bra innan hundträningen, ofta kände sig gladare när de arbetade med hund. En deltagare uttryckte sig så här: man känner sig gladare när det finns djur i närheten KONKLUSION Det huvudsakliga resultatet i studien var att deltagarna beskrev att de gjorde nytta när de tränade med hundarna och när de fick vara med i de olika aktiviteterna med hund. De kände att det var meningsfullt och att de blev motiverade av att träna både sig själva och hunden på ett stimulerande sätt. Deltagarna var entusiastiska över vilken betydelse deras besök med hundarna hade för de boende på äldreboendet. Deltagarnas erfarenheter var att de äldre blev stimulerade och glada. Att arbeta med hund skapade sociala kontakter inom grupperna på den dagliga verksamheten och när deltagarna var ute med hund på äldreboende och i andra

23 23 sammanhang. Hunden blev ett naturligt samtalsämne. Hunden motiverade deltagarna till fysisk träning och det var roligt med både fart och fläkt och stillsammare övningar. För deltagarna gav hunden ett ökat välbefinnande som satt kvar länge efter hund-aktiviteterna. DISKUSSION Resultatdiskussion Syftet med studien var att beskriva några vuxna med förvärvad hjärnskada och deras erfarenheter av att arbeta med hund i daglig verksamhet och hur det inverkade på deras rehabilitering. Resultatet beskrev deltagarnas erfarenheter av att de gjorde något betydelsefullt när de arbetade med hundar. Deltagarna beskrev att det kändes meningsfullt att arbeta med hundar då det var en aktivitet som de verkligen kände för och såg fram emot, att det var en aktivitet som gjorde det möjligt för dem att känna att de gjorde nytta för andra personer samt att det var en aktivitet som möjliggjorde att de kände sig värdefulla. Resultatet beskrev även deltagarnas erfarenheter av att arbetet med hundar gav en känsla av att vara behövd och skapade självkänsla genom att vara värdefull för andra, samt att hundar skapade sociala kontakter och gav fysisk träning. Tidigare forskning om aktiviteter med djur, har mest fokuserat på objektiva hälsoeffekter och andra diagnosgrupper (Friedman et al., 1980; Norling, 2002; Strang, 2007). Den här studien kan öka förståelsen och bidra med ny kunskap om hur personer med förvärvad hjärnskada beskrev sina erfarenheter av att arbeta med hund i vården och hur det inverkade på deras rehabilitering. Resultatet från den här studien genomsyrades av att deltagarna kände sig betydelsefulla och om tillfredsställelsen att de gick med hundarna på besök till äldreboende. Att de utförde det de själva ville göra hade stor betydelse för deltagarna på den dagliga verksamheten. Vilket stämmer överens med det som Eriksson och Tham (2009) kom fram till i sin studie att det har stor betydelse för erfarenheten av livstillfredsställelse om man utför de aktiviteter man vill utföra och är delaktig i vardagens aktiviteter. Att göra de aktiviteter, som gör att man känner igen sig själv, är viktigt när livet förändras efter en skada och det har positiv verkan på rehabiliteringsprocessen. Sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv är det spännande att meningsfulla aktiviteter till och med kan vara av betydelse för läkning vid hjärnskada. I en

24 24 studie (Johansson, 2002) framkommer att meningsfulla aktiviteter är viktigt vid rehabilitering, det ger kvarstående effekter och syftar på ökad nybildning av synapser i hjärnan. Resultat från den här studien visade att deltagarnas besök med hundar på äldreboende skapade ett starkt engagemang, känslan av att gjorde något meningsfullt för andra människor gav deltagarna en erfarenhet av att de gjorde nytta och var behövda. För en person med hjärnskada blev hunden en länk till ett vardagsliv. Att de hittade nya sätt i det dagliga livet som gjorde att de kunde hitta tillbaka till livet så som det var innan skadan. Vid besöken på äldreboendet kände deltagarna att de hade en uppgift, att de äldre behövde deras hjälp och att besöken med hundarna var värdefulla och viktiga för de äldre. Deltagarna i denna studie skapade sig nya rutiner, vanor och roller, de kände igen sig i det liv de hade innan skadan, då när de hade en uppgift. De kanske inte kunde göra det de gjorde då men de kunde hitta nya sätt för att komma tillbaka till som det var. I en studie (Strandberg, 2009) visade det sig att en majoritet av vuxna med förvärvad hjärnskada hade svårt att återvända till sitt gamla jobb. Deltagarna i den här studien började känna att de hade en uppgift och att de gjorde nytta genom att de besökte de äldre. Enligt Kielhofner (2004) är människan en aktiv och social varelse. Aktiviteten har stor betydelse för människors hälsa och livskvalité. I den här studien utförde deltagarna en aktivitet som var värdefull och viktig för någon annan som behövde dem. Arbetsterapeuten på den dagliga verksamheten i denna studie arbetade väl överensstämmande med den etiska koden för arbetsterapeuter (FSA 2005), för en arbetsterapeut är det viktigt att se till personers önskemål och behov och utifrån det utforma en individuell åtgärdsplan där personerna är delaktiga i behandlingen. Att bli bekräftad som människa och få stöd i att själva skapa förutsättningar för att utföra meningsfulla aktiviteter har stor betydelse för människors hälsa (Kielhofner, 2004). På den dagliga verksamheten i den här studien fick deltagarna stöd av arbetsterapeuten i att träna hunden, bland annat för att göra besök på äldreboende. När deltagarna arbetade med hund och besökte äldreboendet så var deras erfarenhet att de kände igen sig i det liv de levde före skadan och att de gjorde något som var till nytta både för de själva och för andra människor som var äldre och ibland sjuka. Detta stämmer överens med Eriksson och Tham (2009) studie som visar att individanpassade aktivitetsåtgärder i vardagen kan ha effekt på livstillfredsställelse. Deltagarna i denna studie var ute på andra enheter och mässor där de berättade om deras arbete med hund i vården. Det var meningsfulla uppdrag som gav deltagarna självkänsla. Vilket stämmer överens med den känsla av sammanhang som Antonovsky (1991) beskriver,

Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med hund med respektive utan utbildning - hur påverkar det klienters välmående och delaktighet?

Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med hund med respektive utan utbildning - hur påverkar det klienters välmående och delaktighet? Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp HT 2014 Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med hund med respektive utan utbildning -

Läs mer

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer. Resan till Chicago IAHAIO är en paraply organisation som arbetar för att skapa nätverk mellan olika organisationer och verksamheter som arbetar inom HAI fältet (Human- animal- interaction). Deras stora

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Verksamhetens innehåll

Verksamhetens innehåll Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

Freestyle bjud upp din hund till dans! Fri stil. Freestylehunden

Freestyle bjud upp din hund till dans! Fri stil. Freestylehunden Freestylebroscyr 2014.indd 1 2014-01-20 16:30:50 Freestyle bjud upp din hund till dans! Freestyle är en hundsport som kommit till Sverige och Europa från USA och Kanada. Idag finns sporten i Norden och

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Faktorer som påverkar valet av fritidsaktiviteter efter stroke En intervjustudie med sju personer som drabbats av stroke

Faktorer som påverkar valet av fritidsaktiviteter efter stroke En intervjustudie med sju personer som drabbats av stroke Örebro universitet Hälsovetenskapliga institutionen Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2006 Faktorer som påverkar valet av fritidsaktiviteter efter stroke En intervjustudie med sju personer som drabbats av

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan

Läs mer

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 I vår agilityträning jobbar vi utifrån ett par grundläggande principer: Vi strävar

Läs mer

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

Tallens utvärdering Våren 2013

Tallens utvärdering Våren 2013 Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

DJURASSISTERAD TERAPI OCH DJURASSISTERAD AKTIVITET I AKTIVITETER I DET DAGLIGA LIVET

DJURASSISTERAD TERAPI OCH DJURASSISTERAD AKTIVITET I AKTIVITETER I DET DAGLIGA LIVET Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15hp Höstterminen 2009 DJURASSISTERAD TERAPI OCH DJURASSISTERAD AKTIVITET I AKTIVITETER I DET DAGLIGA

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som intervention

Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som intervention Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2015 Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som

Läs mer

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund:

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund: Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen

Läs mer

I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009

I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009 I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009 Kvalitetsredovisning för Smultronställets förskola år 2009 Smultronstället är en blandkooperativ förskola som drivs som en ekonomisk

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Hur skapande aktiviteter påverkar patienter med neurologiska sjukdomar: Fem arbetsterapeuters erfarenheter

Hur skapande aktiviteter påverkar patienter med neurologiska sjukdomar: Fem arbetsterapeuters erfarenheter Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp Höstterminen, 2011 Hur skapande aktiviteter påverkar patienter med neurologiska sjukdomar: Fem

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

kommuninfo Specialnummer vård- och omsorg Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Gruppförsändelse till hushåll

kommuninfo Specialnummer vård- och omsorg Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Gruppförsändelse till hushåll kommuninfo Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Specialnummer vård- och omsorg Gruppförsändelse till hushåll Specialnummer från vård- & omsorg Ansvarig utgivare Ulf Norberg ulf.norberg@vannas.se

Läs mer

Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola

Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola Ekebyhovs förskola 2007-05-07 Björkuddsvägen 98 170 31 Ekerö Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola Av; Tina Sundström Therese Mattisson Innehållsförteckning Syfte... 3 Grön flagg... 3 Bakgrund... 3 Organisation...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Tio arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med den sociala miljön inom psykiatrisk rehabilitering

Tio arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med den sociala miljön inom psykiatrisk rehabilitering Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete i arbetsterapi, 15hp Höstterminen 2009 Tio arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med den sociala

Läs mer

Äldre personers upplevelser av miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral

Äldre personers upplevelser av miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral Äldre personers upplevelser av miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral Linda Haugbak & Sofia Lingetun Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Arbetsterapi Jönköping, Juni 2012 Handledare: Marlene

Läs mer

C-UPPSATS. Personer med traumatisk hjärnskada, erfarenheter av fritidsaktiviteter

C-UPPSATS. Personer med traumatisk hjärnskada, erfarenheter av fritidsaktiviteter C-UPPSATS 2009:017 Personer med traumatisk hjärnskada, erfarenheter av fritidsaktiviteter Stina Bosinakis Maria Degerman Luleå tekniska universitet C-uppsats Arbetsterapi Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka

Läs mer

Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola

Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA En magiskt dimension i små barns lärande FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA Så här är vår vecka för t ex 3-5-åringar på Fjädern: Den första dagen i traditionell förskolemiljö med mycket

Läs mer

Pensionärers upplevelser av sitt dagliga liv.

Pensionärers upplevelser av sitt dagliga liv. Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Pensionärers upplevelser av sitt dagliga liv. Pensioners experience of daily life. Författare: Victoriya

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Meningsfulla aktiviteter och dess betydelse The significance of meaningful activities

Meningsfulla aktiviteter och dess betydelse The significance of meaningful activities Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2014 Meningsfulla aktiviteter och dess betydelse The significance of meaningful activities

Läs mer

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS Grattis till ditt köp av en cairnterriervalp - din nya familjemedlem

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS Grattis till ditt köp av en cairnterriervalp - din nya familjemedlem CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS Grattis till ditt köp av en cairnterriervalp - din nya familjemedlem Cairnterrierklubben har tagit fram denna broschyr med tips och idéer för att du och din cairn skall

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Arbetsterapeuters yrkesroll inom arbetslivsinriktad rehabilitering och hur den arbetsterapeutiska kompetensen kommer till användning

Arbetsterapeuters yrkesroll inom arbetslivsinriktad rehabilitering och hur den arbetsterapeutiska kompetensen kommer till användning Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Höstterminen 2014 Arbetsterapeuters yrkesroll inom arbetslivsinriktad rehabilitering och hur den

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,

Läs mer

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Alebo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Alebo 49 100 Lindebo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Bananen 12 24 Blomman 10 20 Fjärilen 10 20 Humlan 9 18 Myran 8 16 Nalle Puh

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer