Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Transkript

1 Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur hemma men vet inte alltid vilket ansvar det är. Vi träffar flera olika arter på nära håll och informerar samtidigt hur viktigt det är att sköta djuren på rätt sätt. Längre ned kan du som lärare lära dig mer om sällskapsdjur i allmänhet. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Innan Om du har tillgång till en dator och projektor eller i bästa fall en smartboard så har vi förberett en presentation där vi visar alla djuren på Lill-Skansen. Tanken är att du som lärare ska ha förberett barnen på vilka djur de kommer träffa innan ni kommer hit. De behöver inte lära sig alla djuren. Men att ha sett dem innan ger dem en förförståelse som vi bygger vidare på under besöket. Där står även lite kort fakta om varje djur riktad framförallt till barnen. Vill du fokusera enbart på sällskapsdjuren väljer du själv att göra det. Notebook Smartboard Om du har tillgång till en smartboard så öppnar du notebook filen. På första sidan är djuren uppdelade i sju olika grupper. Tryck på en grupp för att komma vidare. Du navigerar på sidan genom att trycka och följa färgkoderna för sidorna. På den röda knappen kommer du alltid tillbaks till startsidan. Om du inte vill navigera med knapparna så kan du alltid gå till nästa sida genom hela presentationen. Power Point Här presenterar vi de djur som vi har på Lill-Skansen. Sällskapsdjuren är i slutet av presentationen.

2 Under besöket Vi vill att besöket på Skansen ska ha en klar koppling till kunskapsmålen från respektive årskurs. De flesta lektioner börjar med att vi snabbt kollar av vilka djur som eleverna känner igen och vilken kunskap de har om respektive djur. Vi går över till djuren och lär oss mer om dem. Samtidigt förbereder djurvårdarna de sällskapsdjur som passar för dagen och tar med dem in i skolsalen. Vi sammanfattar och skriver ned kort vad barnen lärt sig och skickar iväg det via mail antingen som smartboard presentation, Pdf eller Power Point direkt till den mailadress ni anger. Efter besöket Vill man så jobbar man vidare med temat sällskapsdjur när man kommer tillbaka till skolan. Plocka fram det som barnen lärt sig via mailen och repetera. Nu har du även via mailen fått förslag på länkar till filmer och mer fakta om de djur vi träffat. Till läraren om Sällskapsdjur Sällskapsdjur är bra för oss människor. Våra sällskapsdjur är en del av våra liv. Vi kelar, borstar, matar och motionerar dem. I gengäld får vi kärlek, sällskap och ibland hjälp. Vi mår bra av kontakt med sällskapsdjur, och den kontakten kan också bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Det hävdar inte bara de som har husdjur utan även allt fler forskare. Man har visat att närheten mellan hund och hundägare får halterna av hormonet oxytocin att stiga hos båda två samtidigt. Oxytocin ger känslor av välbefinnande och samhörighet. Det är inte så konstigt att vi i Sverige har hundar, 1,3 miljoner katter och nästan hästar. Vidare har vi hushåll med gnagare (möss, råttor, marsvin, hamster mm.), med akvarium, med fåglar, med sköldpaddor och med övriga reptiler.

3 Det finns mycket som talar för att husdjur påverkar många människor positivt både fysiologiskt, psykologiskt och socialt. Forskning visar att de hälsofrämjande effekterna kan ta sig många uttryck. Djurägare har bättre hälsa, är mer fysiskt aktiva och belastar sjukvården mindre än icke djurägare. Sällskapsdjur ger socialt stöd i vardagen och vid kris. Skötsel av djur lär ut ansvarstagande, rutiner och skapar meningsfulla erfarenheter av att vara behövd. Miljöer där djur ingår har en lugnande och ångestdämpande effekt på människor som har ett stresspåslag och dämpar aggressivitet mot medmänniskor hos barn, ungdomar och hos äldre med demens. Djur är viktiga resurser vid vård och behandling. Djur kan förebygga ohälsa. Otrygga barn blir lugnare av att umgås med en hund. Sällskapsdjur är bra för äldre människor. Bergler (1992) har i en stor studie undersökt djurs betydelse för bl.a. äldres egenvård. Jämfört med en kontrollgrupp uppvisar djurägarna följande: Mer aktiv livsstil som gör att åldrandet fördröjs. Upplever sig ha bättre livskvalitet och socialt stöd med fler positiva vänner. Håller sig friskare och tillfrisknar snabbare efter sjukdom. Umgänge med hunden kan bl.a. beskrivas med att 84 procent av ensamma äldre pratar med hunden om sina problem och hälften läser högt för dem ur tidningen. Klarar bättre av stressande situationer och är mindre deprimerade. Har färre läkarbesök. Det är viktigt att man sköter sina sällskapsdjur väl. Tänk efter innan du skaffar djur så slipper både du och djuret onödiga besvär i framtiden. Att ha sällskapsdjur innebär ansvar och engagemang. Tänk på att du ska ha möjlighet att ta hand om djuret under hela dess livstid. Har du tid, plats och råd att sköta ditt sällskapsdjur? Är du allergisk?

4 Om du redan har ett djur, passar det ihop med ett annat djur? Har du tillräcklig kunskap om djurets beteende och behov. Kan du ge djuret möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Huvudansvaret ligger alltid på en vuxen, inte på ett barn. Djurskyddslagstiftningen ställer höga krav på den som äger eller har hand om djuren när det gäller tillsyn, kunskap och skötsel. När du och ditt djur mår bra tillsammans kan det vara underbart att ha ett sällskapsdjur! Visste du att: Citat Hunden inte bara är vår bästa vän utan även vår äldsta vän, år av vänskap. Det finns över hundar i Sverige Nästan hälften av människorna i Sverige har daglig kontakt med sällskapsdjur. Kattägare som lever för sig själva är mer nöjda med hälsa och livskvalitet, och ser mera positivt på vardagen än de utan katt. Samvaro med djur stimulerar känslomässig utveckling hos barn och vuxna. Att du inte får ha vilda djur som sällskapsdjur. Feta katter kan drabbas av diabetes. Bästa botemedlet är ursprungsdieten möss. Djur har en unik kompetens att påverka människor i svåra situationer och med starka funktionshinder som autism och demens, t ex Alzheimer, där vårdpersonalen och traditionella metoder har begränsad eller ingen effekt. Sällskapsdjur i historian Att vi människor alltid har varit intresserade av djur och djurs beteenden är lätt att förstå om vi tänker på att våra förfäders överlevnad var beroende av att vi kunde undvika stora rovdjur som var farliga för oss, jaga effektivt och senare tämja och ta hand om våra husdjur. Redan år f.kr. tror man att människan kunde ha dragit nytta av vargarnas förmåga att hitta byten. Hunden tämjdes långt senare och de tidigaste fynden av tamhundsskelett är år gamla. Nomader i Mellanöstern började hålla får och sedan även getter som husdjur för att ha dem som föda omkring år 9000 f.kr. Omkring tvåtusen år senare tämjdes kon i västra Asien, samtidigt som stammar i Kina domesticerade grisen. Husdjuren gav kött, mjölk, skinn och ull samt muskelkraft för det tunga och dryga arbetet i jordbruket.

5 Sällskapsdjur är däremot domesticerade djur som människor håller som följeslagare för sällskaps skull snarare än för ekonomisk vinning. Sällskapsdjur har förekommit hos de allra rikaste och mäktigaste människorna under lång tid i olika kulturer ofta som statussymboler men det var först på 1800-talet som det blev mer allmänt att ha djur enbart som sällskap. Då var det vanligt att man hade dvärghundraser som sällskap hos mer förmögna familjer. Grottmålningar från södra Sahara visar människor och deras boskap omkring år 1500 f Kr. Flera kalvar är tjudrade till höger. Idag är det vanligast att man har däggdjur och fåglar men även fiskar groddjur, ormar, sköldpaddor och några insekter har blivit vanligare på senare år. Idag i Sverige är det mer än människor som får sin försörjning från någon kategori inom sällskapsdjursbranschen, i ungefär företag och organisationer. Branschen omsätter ca 10 miljarder kronor om året.