I N N E H Å L L. Året i korthet Ordförande och kommundirektören om

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 ROSIE ALM

3 I N N E H Å L L Året i korthet Ordförande och kommundirektören om FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ledningssystemet Måluppfyllelse Ekonomisk analys Ekonomisk analys kommunkoncernen Medarbetare Miljö Folkhälsa Kundvalsnämnderna Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Kultur- och fritidsnämnden Familjerättsnämnden Produktionsutskottet Stöd- & Processutskottet Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Organisationsschema FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Noter kommun och koncern Tillämpade redovisningsprinciper Driftredovisning Investeringsredovisning Revisionsberättelse Revisorernas verksamhetsredogörelse

4 Viktiga händelser under 09 Allt fler Väsbybor Vi gläds åt att kommunen har fått fler invånare. Vid årsskiftet var invånarantalet i kommunen personer. Befolkningsökningen under är den största sedan Fler invånare ger ökade skatteintäkter och en bättre service gentemot medborgarna. 14 Starkt resultat Kommunens bokslut för redovisar ett överskott på 40 miljoner kronor. Den positiva utvecklingen beror delvis på ökade skatteintäkter och genomförda effektiviseringar i kommunen. 39 Utmärkt äldreomsorg Under året har stort fokus lagts på att vidareutveckla och effektivisera äldreomsorgen i kommunen vilket gett resultat. Enligt en undersökning som SCB har genomfört under rankades Väsbys särskilda boenden som de bästa i länet. ROSIE ALM 51 gymnasiets Smygstart Hösten började de första eleverna i Väsby Nya Gymnasium i Kulturhuset. Gymnasiet har utsetts till en så kallad Pathfinderskola, vilket är ett bevis på att man är en av de mest innovativa gymnasieskolorna i världen slår dörrarna upp för den nya toppmoderna skolan vid stationsområdet. 24 Unik miljöcertifiering Tack vare ett långt och gediget miljöarbete blev Väsby under den första storstadskommunen i landet att miljöcertifiera sin verksamhet enligt ISO Då det kommunalägda fastighetsbolaget Väsbyhem också är miljöcertifierade innebär det att vi är ensamma om att ha en helt miljöcertifierad kommunkoncern. 43 Succé för Väsby Källa Under sitt första verksamhetsår hade det nya Vilundabadet över besökare. Väsby Källa är en av Sveriges modernaste bad- och friskvårdsanläggningar som erbjuder både en 25-metersbassäng, familjebad, gym och gruppträning.

5 7 Garanterad kvalitet Kvalitetsgarantier är kommunens sätt att säkerställa att de tjänster vi erbjuder motsvarar medborgarnas behov och håller vad de lovar. I dag finns det 19 kvalitetsgarantier inom alla våra verksamhetsområden. ROSIE ALM ENGSTRAND OCH SPEEK AB 57 VÄSBY VÄXER Under har byggandet av Väsby stad fortsatt. Hela det gamla industrikvarteret messingen vid stationen undergår en långsam förvandling till stadskvarter med bostäder, butiker, restauranger, bibliotek samt den nya gymnasieskolan. Planering och byggnation av ytterligare bostäder i Väsby pågår på flera olika håll både på kort och lång sikt. I Brunnby park blev klimatkloka och rökfria bostäder inflyttningsklara under. Samtidigt fortsatte planeringen för nya utvecklingsområden som exempelvis Väsby sjöstad. 55 Fokus på service Kommunens nya kundkontaktcenter Väsby Direkt hade premiär den 1 februari Under pågick det förberedande arbetet med bland annat rekrytering, utbildning och tekniska lösningar för telefoni- och ärendehantering med mera. Allt för att kundkontaktcentret ska kunna ge Väsbyborna en effektiv och bra service. 61 Tryggt & snyggt Det synliga klottret har minskat tack vare en intensivare och mer skyndsam sanering. Ett klotterforum har initierats i samarbete med externa fastighetsägare för att effektivisera klottersaneringen ytterligare. Fakta om Upplands Väsby kommun Folkmängd per 31/ Skattesats kommunen, % 19,58 19,58 19,58 19,38 19,18 19,18 Skattesats kommun och landsting, % 31,85 31,85 31,85 31,48 31,28 31,28 Årets resultat, mkr 11,9 24,9 45,5 43,3 6,1 40,1 Nämndernas bruttokostnad, mkr Nämndernas resultat inklusive affärsdrivande verksamhet, mkr 18,4 15,6 20,0 15,7-24,9 12,1 Investeringar, mkr 70,7 87,1 84,8 184,8 405,6 119,4 Soliditet % Soliditet inklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser, % Antal medarbetare (årsarbetare)

6 ORDFÖR ANDE och kommundirektören om Vi är på rätt väg Befolkningsökningen är den högsta på 25 år. Det är ett kvitto på att Väsby är på rätt väg. Fler bostäder byggs och Väsby Stad växer fram. Kommunstyrelsens ordförande Jan Holmberg Under har vi fortsatt utvecklingen för en utökad valfrihet och mångfald för våra medborgare i Väsby. Valet bekräftade dessutom att det arbete som vi i Alliansen genomfört i Väsby fått godkänt och för första gången i historien valdes Alliansen att leda Upplands Väsby en andra mandatperiod. Fler vill bo i Väsby. Under ökade Väsbys befolkning mer än den gjort sedan Detta är det yttersta kvittot att vi är på rätt väg. Upplands Väsby är en attraktiv kommun att bo i och vi strävar därför efter att erbjuda ett bra, välskött och tryggt boende för allt fler. Vi vill bygga både i centrala Väsby samt i kommunens västra och östra del. Målet om 300 fler bostäder varje år ser vi som realistiskt. Under påbörjades bygget av bostäder och det nya multihuset i det gamla industriområdet Messingen och här växer nu ett nytt och modernt samhälle fram vid Väsby station. Det omfattar 150 nya bostäder, två gymnasieskolor, nytt bibliotek, musikskola, restaurang, café och ett framtida kulturhus. Ett annat framgångsrikt projekt är nya Vilundabadet. Med besökare blev det en ökning med 40 % jämfört med vad vi trodde vid årets början. Under året har också kommunen byggt nya konstgräsplaner till glädje för våra idrottande ungdomar. Vi har också miljöcertifierat kommunens verksamheter enligt ISO14001 vilket gör att vi bättre kan följa upp och minska vår miljöpåverkan. Under året har vi fokuserat på att utveckla välfärdstjänster som utbildning, omsorg av barn, unga och äldre. Det här är ett arbete som kräver ständig förbättring och vi gläds åt att vår äldreomsorg rankades som bäst i länet. När det gäller skolresultaten för våra barn och ungdomar, måste jag erkänna att vi inte är nöjda. Vi vill mer, så att våra ungdomar har skolresultat som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden. Målsättningen är att alla elever ska vara behöriga att komma in på gymnasieskolan. Dit har vi inte kommit än, men det är en förändring som inte görs över en natt. Upplands Väsby är på rätt väg och vi ser ljust på framtiden. Kommunstyrelsens ordförande Jan Holmberg och kommundirektör Björn Eklundh tillsammans med Tim möts i pågående bostadbygge i Väsby stad. Kommundirektör Björn Eklundh Under de senaste åren har Väsby genomgått en dramatisk förändring. Drivkraften och målet har varit att utveckla valfrihet och mångfald för medborgarna. Uppdraget är att säkerställa möjligheten att välja vem som ska utföra den kommunalt finansierade servicen eller hyra en lägenhet från. Efter fyra års intensivt arbete kan vi konstatera att målet har uppnåtts och i stora stycken överträffats. Vi samarbetar idag med ett 35- tal företag i olika storlek, karaktär och ägarbild och fyra nya företag på bostadsmarknaden har tillkommit. Samtidigt, mitt i denna process, utvecklar vi konkurrenskraften i kommunal regi, Väsby Välfärd. Under året fick vi också kvitto på vårt mångåriga arbete på miljöområdet. Kommunen och hela kommunkoncernen är först i Sverige med miljöcertifiering enligt ISO Upplands Väsbys utvecklingsmöjligheter ligger till mycket stor del i förmågan att skapa förutsättningar för människor att bosätta sig i kommunen, stanna kvar, byta boende eller flytta hit. Den förmågan har ökat ordentligt jämfört med tidigare år. I Upplands Väsby finns det möjligheter att bo i en stadskärna, bo vid vattnet eller nära naturen, bo i villa, eller bo i lägenhet som hyrs eller köps. Medarbetarna har i förändringsarbetet ställts inför stora utmaningar. Jag är imponerad över förmågan hos kommunens medarbetare att på ett professionellt sätt ta sig an våra utmaningar. Många utmaningar upplevs också som stimulerande, det indikerar den senaste medarbetarenkäten som höjde Nöjd Medarbetarindex ytterligare i förhållande till föregående mätningar. Stora förändringar medför ofta hårt tryck på ekonomin och så har det varit. Därtill kom lågkonjunktur och global kris. Trots detta har kommunen klarat sig väl i och vid utgången av redovisas ett starkt resultat som överträffar fullmäktiges krav. Framåt finns dock fortfarande utmaningar. en i våra skolor måste höjas. Möjligheterna till fortsatt bostadsbyggande måste säkerställas för lång tid och kommunens position som en kommun för näringslivet kan stärkas ytterligare! Årsredovisning Upplands Väsby kommun

7 LEDNINGSSYSTEMET Så uppnår vi målen! För att nå våra mål och leverera resultat arbetar kommunen på ett gemensamt sätt. I ledningssystemet beskriver vi hur styrningen går till och vilka roller som finns. Ledningssystemet har vidareutvecklats under och omfattar förutom målstyrningen även kvalitetsarbetet, miljöledningssystemet och omvärldsanalys. Syftet är att ha en heltäckande styrprocess för verksamhetsplanering och uppföljning samt att säkerställa god ekonomisk hushållning. Ledningssystemet tydliggör prioriteringar och sätter fokus på resultat. Det ska även anpassas till den nya kommunorganisationen och till mångfalden av utförare som levererar välfärdstjänster till väsbyborna. Målstyrningen stärks genom en starkare koppling och röd tråd mellan kommunfullmäktiges övergripande mål, nämndmål och respektive utförare närmast kund. Kommunfullmäktiges övergripande mål anges i flerårsplan med budget. Måluppfyllelsen följs upp genom olika nyckeltal som mäter kvalitet och effektivitet med tydligt fokus på resultat. För välfärdstjänsterna identifieras ur kundperspektiv viktiga nyckeltal och kopplas till de avtal och överenskommelser som sluts med utförarna. Ekonomistyrningsprinciper har utvecklats som stödjer uppföljning av verksamhetens kostnadseffektivitet och som ska säkra konkurrensneutralitet för de olika utförarna av välfärdstjänster. Ägardirektiv till nämnder och utskott har införts. Syftet är att tydliggöra förväntningar och spelregler för att uppnå mål, uppdrag och resultat. Verksamhetsplaner Nämnder, utskott och styrelser har i uppdrag att utifrån kommunfullmäktiges flerårsplan med budget omsätta detta till verksamhetsplaner med budget och styrkort för sina verksamheter. Planerings- och uppföljningsarbetet sker i dialog med dessa och följer den tidplan som kommunstyrelsen årligen fastställer i ett årskalendarium. Kvalitetsarbetet För att ge väsbyborna bästa möjliga service utifrån behov och önskemål, inom givna ekonomiska ramar, arbetar kommunen med att förbättra kvaliteten i välfärdstjänsterna. Medborgarna och kunderna ska uppleva god tillgänglighet, bra bemötande och en möjlighet till inflytande i kommunens verksamheter. Kvalitetsarbetet ska skapa direkt värde för kunden. Målet är att Upplands Väsby kommun år 2013 nomineras till Sveriges kvalitetskommun. Kunderna ska kunna jämföra Modellen för kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i att mångfald och valfrihet och att konkurrens stimulerar kvalitetsutveckling. Förutsättningarna för valfrihet är att kunderna/medborgarna ska kunna jämföra kvaliteten mellan olika verksamhetsutövare i både den kommunala och den privata regin. För att möta detta krav infördes januari Väsby Jämföraren på kommunens webbsida. Där presenteras verksamheternas resultat exempelvis för förskola och grundskola utifrån föräldrars prioriterade frågor, kundundersökningar och skolverkets statistik. Jämförelser med Omvärldsanalys Kvalitetsarbetet nyckeltal, rutiner, processkartläggning Kommunfullmäktige Kund Ekonomi Medarbetare Samhälle och miljö Styrmodellen Utförare / verksamhet Miljöledning ISO Ledningssystemet utgår från kommunfullmäktiges övergripande mål som beskrivs i fyra olika perspektiv; kund, ekonomi, medarbetare samt samhälle & miljö ( process). Kvalitetsarbetet och miljöledningssystemet kopplas till styrmodellen genom bland annat prioriterade mål och nyckeltal. Omvärldsanalysen utgår från de fyra perspektiven och övergripande mål. andra kommuner sker genom att Upplands Väsby deltar i SKL:s projekt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), kommundatabasen samt i SCB:s medborgarundersökning. från dessa undersökningar ligger till grund för nämndernas/utskottens och kontorens prioriteringar i verksamhetsplanen. Dialogen är en viktig metod för att ta reda på kundernas och medborgarnas krav och önskemål. Dialog sker idag på olika sätt och med olika målgrupper t.ex. genom Ung i Väsby, medborgarförslag, Synpunkt Väsby och dialogmöten. Ambitionen är att medborgardialogen ska öka och omfatta fler målgrupper. Garanterad kvalité Kommunens kvalitetsgarantier används i dialogen med medborgarna/kunderna. Kvalitetsgarantierna tydliggör kundbehovet i olika verksamheter och möjliggör för kunden att ha rätt förväntningar på tjänster och att klaga om leverantören inte lever upp till löftena. Under året har sex nya garantier tagits fram och totalt har kommunen 19 stycken. Revisioner har genomförts för att följa upp hur garantierna efterlevs i verksamheterna. De visade att garantierna fungerar relativt väl och att de är kända bland medarbetarna. Nyckeltal har knutits till varje garanti för att under 2011 bättre kunna följa upp hur de efterlevs. För att stimulera och uppmuntra verksamheterna att arbeta med kontinuerliga förbättringar införs en kvalitetsutmärkelse och ett innovationspris och priserna ska delas ut första gången Kvalitetsutmärkelsen utgår från kommunens ledningssystem med bedömningskriterier som rör planerings- och uppföljningsarbete, resultat, ledar- och medarbetarskap, resursanvändning samt miljö. Årsredovisning Upplands Väsby kommun

8

9 MÅLUPPFYLLELSE Nu börjar arbetet ge resultat! Vårt gemensamma fokus på samhällsbyggnad har gett effekt under. Väsby växer snabbare och går mot trenden i länet. Årets befolkningsökning är den största sedan Fler invånare genererar ökade skatteintäkter som används för att ytterligare förbättra kommunens service till medborgarna. et under visar på en god måluppfyllelse samtidigt som förbättringsarbetet naturligtvis behöver fortsätta på vissa områden. Befolkningsökningen är den högsta på 25 år. Antalet färdigställda bostäder har ökat. Årets positiva resultat om 40,1 mkr innebär att resultatmål om 2 % nås. Miljöledningssystemet som införts har möjliggjort att kommunen i år certifierades enligt ISO som första kommunkoncern i Sverige. Mångfalden inom välfärdstjänsterna är god. Skolornas kunskapsresultat behöver förbättras. Fantastiskt intresse för kommunens stora gymnasiesatsning som startade, Väsby nya Gymnasieum. Tryggheten i kommunen har ökat. Kommunens medarbetare är nöjdare. Intensiva förberedelser för att öppna det nya kundkontaktcentret, Väsby Direkt. Måluppfyllelse och resultat en för fullmäktiges övergripande mål redovisas utifrån våra balanserade styrkort och de fyra perspektiven: kund, medarbetare, ekonomi och process. Kundperspektivet i sin tur delas upp i fem målområden: tillväxt, miljö, valfrihet, kunskap och trygghet. Måluppfyllelsen är en samlad bedömning och värdering av det aktuella målområdet och redovisas för de tre senaste åren. Sammanfattningsvis visar måluppfyllelsen på god ekonomisk hushållning samt att det har skett en positiv utveckling som har lett till att fler och fler mål uppfylls för varje år. Under finns egentligen bara ett område där man tydligt behöver kraftfulla förbättringar, målområdet kunskap. Detta målområde fokuseras särskilt under kommande år. et för kommunfullmäktiges övergripande mål presenteras i följande avsnitt för respektive målområde. Redovisningen ger en beskrivning av hur resultaten vägts samman för att bedöma den övergripande måluppfyllelsen för målområdet vid årets slut. Tillväxt Befolkningsökning och ökat byggande 2008 Förbättra företagsklimatet i Upplands Väsby Stärka Upplands Väsbys attraktionskraft Förbättra Nöjd-Medborgar-Index Öka antalet samarbetspartners i arbetet med att utveckla Upplands Väsby Befolkningsutvecklingen är glädjande och visar en ökning med 648 personer och invånarantalet är vid årsskiftet invånare. Det motsvarar en ökning på knappt 1,7 % och är den största ökningen i kommunen sedan Kommunen ligger också för första gången på tio år nära snittet i Stockholms län som var drygt 1,7 %. Det ökade invånarantalet beror både på födelseöverskott, invandringsöverskott samt inrikes inflyttningsöverskott. Under de kommande åren beräknas en fortsatt befolkningsökning Symbolförklaring tabell nedan = målet är uppfyllt = målet är delvis uppfyllt = förbättrat resultat NYCKELTAL TILLVÄXT Mål Måluppfyllelse nyckeltal Trend nyckeltal Ranking av företagsklimatet enligt Svenskt Näringsliv Flyttningsnetto, antal personer Befolkningsökning, antal personer Antal färdigställda bostäder Nöjd-Medborgar-Index, NMI 51 (2008) Årsredovisning Upplands Väsby kommun

10 MÅLUPPFYLLELSE DIAGRAM 1 Invånarutveckling i relation till Stockholm län (%) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0, Stockholms län Upplands Väsby Symbolförklaring tabeller nedan = målet är uppfyllt = målet är delvis uppfyllt = måluppfyllelse kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas = förbättrat resultat = oförändrat resultat = trenden kan ej avgöras 2008 i takt som fler bostäder byggs. Även om målet om 300 färdigställda bostäder inte uppnåtts så finns ett tydligt samband mellan befolkningsökningen och den nu ökade produktionen av bostäder i kommunen. Det är hög aktivitet på både strategiskt och praktiskt planeringsarbete för att få fram nya bostäder. Idag finns planer som ger möjlighet till färdigställande av minst 300 bostäder per år under de närmaste tre till sju åren. För att planerna ska omsättas i byggande krävs det dock ett strategiskt arbete med många aktörer samt ett gynnsamt marknadsläge där kommunens ambitioner och sätt att samspela med dessa aktörer är avgörande för framgången. Lågkonjunkturen innebar att vissa bostadsprojekt fått skjutas något i tiden men nu tar byggandet åter fart. Totalt har nio mindre bygg- och fastighetsföretag etablerat sig i kommunen under året. Färdigställda bostäder omfattar exempelvis Carlslund/Brunnby Park, Norr om Kyrkvägen och Skälby Äng, Norra Bollstanäs och Sanda Ängar. Planer som förverkligas de närmaste åren omfattar bland annat Messingen, Sigma, Kairo/Båtbyggartorp, östra Frestaby och Eds Allé. Arbetet med näringslivsfrågorna har resulterat i att kommunen flyttat upp nio steg i rankingen från Svenskt Näringsliv, från plats 28 till 19. Servicemätningen från Stockholm Business Alliance som presenterades under året visar att kommunen stärkt positionen och är på delad sjunde plats av 47 deltagande kommuner i Stockholm-Mälardalen. Under året har förberedelserna varit intensiva för att starta Väsby Direkt som ett led i att förbättra tillgänglighet och bemötande för både medborgarna och kommunens näringsliv. Kommunen samarbetar också aktivt med näringslivet i olika forum såsom Näringslivsrådet och deltar i samarbetsnätverken Stockholm Business Alliance och Arlandaregionen. SCB:s medborgarundersökning där Nöjd-Medborgar-Index ingår genomfördes under hösten. Både årets mål och det senaste resultatet från 2008 överträffades. et ligger på samma nivå som genomsnittet för samtliga deltagande kommuner vid samma tillfälle. Jämfört med snittet för samtliga kommuner fick Upplands Väsby högre resultat på verksamheten vatten och avlopp men lägre resultat för förskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt stöd för utsatta personer. Även om dessa verksamheter har låga resultat jämfört med snittet har resultatten förbättrats för alla dessa under. Kommunen är sedan årsskiftet förvaltningsområde för finska språket enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 16 % av kommunens befolkning beräknas ha påbrå från Finland, antingen i första eller andra generationen. Sammanfattnigsvis klarar kommunen målen, även om man fortfarande har en utmaning främst i att fortsätta stärka service och kvalitet för att öka medborgarnas nöjdhet. Miljö Miljöcertifiering och minskad energiförbrukning 2008 Införa och vidmakthålla ett genomgripande miljöledningssystem som möjliggör certifiering enligt ISO år Energiförbrukningen per kvadratmeter i kommunens lokaler ska minska med i genomsnitt tre procent årligen Alla kommunala personbilar ska drivas med fossilfria bränslen Köptroheten mot tecknade ramavtal ska vara minst 95 procent år 2011 Vid all nybyggnation och planering ska miljövänlig och effektiv energiförsörjning eftersträvas Väsby bedriver ett aktivt miljöarbete som manifesteras på många olika sätt. Ambitionen är att vara ett föredöme på miljöområdet för andra. NYCKELTAL MILJÖ Mål Måluppfyllelse nyckeltal Trend nyckeltal Miljöcertifiering enligt ISO Energiförbrukning, kwh/kvm i kommunens lokaler Energiförbrukning kwh/kvm i kommunens lokaler exklusive nya Vilunda badet. Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens lokaler (förändring). 5 % -3 % -3 % Andel personbilar med möjlighet till etanoldrift. 100 % 100 % 100 % 0 Andel etanol av totalt tankat drivmedel i etanoldrivna fordon. 80 % 100 % 88 % Köptrohet mot tecknade avtal. 88 % 92 % 93 % 10 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

11 MÅLUPPFYLLELSE Miljöledningssystemet som införts möjliggjorde att kommunen blev certifierierad år. Det innebär att Upplands Väsby kommunkoncern är Sveriges första kommun som miljöcertifierat hela sin verksamhet inklusive bolag. Miljöfrågorna kommer även fortsatt att ha stort fokus och för att visa detta satsar kommunen på en förnyad certifiering år Ett strategiskt miljöarbete görs inte ensam och därför är de olika samarbeten med andra strategiska partner viktiga att lyfta upp. Klimatavtal Väsby är det tydligaste, men även samarbeten med SKL och Miljöaktuellt har varit avgörande framgångar under året. I Klimatavtal Väsby arbetar kommunen tillsammans med näringslivet bland annat om energibesparingar i sina lokaler. Kommunen har sedan avtalets start själva sparat 1,2 GWh vilket motsvarar årsförbrukningen för 62 villahushåll. Klimatkorrigerade siffror för energiförbrukningen per kvadratmeter i kommunens lokaler har beräknats till en minskning med cirka 3 % jämfört med föregående år och därmed är också årets mål uppnått. Investeringar i energieffektiviseringar i kommunen är alltid kostnadsneutrala dvs ökad kapitaltjänstkostnad motsvaras av en minst lika stor minskning i energikostnaderna. Kommunens samtliga personbilar är etanoldrivna. På grund av den stränga vintern har det vid enstaka tillfällen tankats med bensin trots gällande policy. Avtalstroheten har förbättrats och klarar det för uppsatta målet 92 %. I ramavtal med sina olika leverantörer ställer kommunen grundläggande miljökrav och därigenom blir avtalstrohet en garanti för att rätt hänsyn till miljön har tagits. Sammanfattningsvis klarar kommunen målen. Utmaningen ligger i att vidmakthålla miljöledningssystemet och fortsätta öka kommunens miljöprestanda. Valfrihet Väsby Jämföraren är stödet när du väljer 2008 Säkra mångfalden av utförare inom den skattefinansierade verksamheten Säkra möjligheten till fria val genom olika kundvalssystem Mångfald och valfrihet inom barnomsorg, grundskola och hemtjänst är god och klarar uppsatta mål, även om inga dramatiska förändringar skett inom dessa verksamheter under året så är mångfalden,tack vare senaste årens etablering av externa aktörer fortsatt hög. Att utöka mångfalden inom fler områden fortsätter och en utredning pågår så att fler av vård- och omsorgsverksamheterna kan konkurrensutsättas genom lag om offentlig upphandling (LOU) och lag om valfrihetssystem (LOV). Genom Väsby Jämföraren, där information om varje utförare presenteras, får väsbyborna ett stöd att jämföra kvalitet mellan olika utförare. Att en så stor andel som 99 % av elever och föräldrar upplever att det finns reella möjligheter till fritt val av skola bevisar att medvetenheten om mångfalden i utbudet är hög. I takt som fler verksamhetsområden konkurrensutsätts byggs dessa också på i Väsby Jämföraren. Sammanfattningsvis klarar kommunen målen väl. Vid sidan av att sprida valfriheten till fler verksamheter är en utmaning att också skärpa konkurrensen inom skola och förkola för att driva på kvalitetsutvecklingen, tex genom att välkomna etablering av ytterligare skolor och förskolor. Andel av verksamhet i egen regi År År 2006 Barnomsorg 26 % 84 % Grundskola 56 % 92 % Gymnasieskola 31 % 49 % Hemtjänst 53 % 99 % Särskilt boende äldre 51 % 80 % Mat, städ och transporter 0 5 % 75 % Antal lägenheter i AB Väsbyhem MICHAEL FOLMER NYCKELTAL VALFRIHET Barn/elever/föräldrar som upplever att det funnits reella möjligheter till fritt val av förskola. Barn/elever/föräldrar som upplever att det funnits reella möjligheter till fritt val av skola. Mål Måluppfyllelse nyckeltal Trend nyckeltal Antal utförare av välfärdstjänster, hemtjänst Antal utförare av välfärdstjänster, särskilt boende Antal utförare av välfärdstjänster, bostad med särskild service Antal utförare av välfärdstjänster, barnomsorg Antal utförare av välfärdstjänster, grundskola Välfärdstjänster som utförs i extern regi, andel av total kostnad. 45 % 54 % 84 % 84 % 88 % 96 % 97 % 99 % Årsredovisning Upplands Väsby kommun 11

12 MÅLUPPFYLLELSE Kunskap Tufft för skolan att leva upp till målen, men Väsby nya gymnasium gör succe Arbeta för att ingen ska gå ur grundskolan utan fullständiga betyg Kommunens nya gymnasium ska vara ett av Mälardalens mest attraktiva alternativ Utöka samverkan med näringsliv och föreningsliv kring utbildningsfrågorna Kunskapsresultaten behöver förbättras i skolan. Målsättningen att andelen elever med fullständiga betyg i skolår 9 skulle öka klarades inte, istället minskade resultatet ytterligare. Även genomsnittligt meritvärde och Salsa-värdet som andra indikatorer på skolresultaten i kommunen uppvisar fortsatt dåliga värden. Ett åtgärdspaket har beslutats i barnoch utbildningsnämnden och extra resurser med tolv miljoner kronor går till grundskola och förskola läsåret /2011. Former för kontinuerlig uppföljning och dialog med utförarna för grundskola och gymnasieskola och dess målsättningar ska utvecklas. Det är glädjande att Väsby nya gymnasium ökar andelen sökande Väsbyelever för sitt första verksamhetsår. En viktig del i att bygga Mälardalens mest attraktiva utbildningsalternativ är att utveckla ett nära samarbete med näringsliv, föreningsliv, universitet och högskolor. I konkurrens med gymnasieskolor runt om i världen har Väsby Nya Gymnasium valts ut som Pathfinderskola. Utmärkelsen är instiftad av Microsoft och tilldelas de mest innovativa skolorna i världen, skolor som har hög datortäthet och som lyckas integrera it-lösningar i undervisningen. Genom utmärkelsen blir skolan dessutom en del av ett internationellt nätverk och får också särskild coachning och genom Microsoft tillgång till expertis från internationella forskare för att ligga i framkant när det gäller hur teknik kan hjälpa till att driva skolutveckling. Intresset för Väsby nya gymnasium är över all förväntan och väntas bara öka när de nya lokalerna i Messingen invigs under Sammanfattningsvis klarar kommunen inte målen för året. Även om det finns ljuspunkter som ett fantastiskt intresse för Väsby nya gymnasium så är kunskap det målområde som behöver störst fokus de närmast kommande åren. Trygghet Kostnaden för skadegörelse minskar och tryggheten ökar! 2008 Införa kvalitetsgarantier för att säkra miniminivåer inom kommunens verksamhet Minska klotter, skadegörelse och nedskräpning i kommunen Öka samarbetet med frivilliga organisationer NYCKELTAL KUNSKAP Mål Införandet av fler kvalitetsgarantier fortsätter: vid föregående årsskifte var sex garantier i bruk, nu är det tillsammans nitton kvalitetsgarantier införda. Klotter, skadegörelse och nedskräpning fortsätter att minska. Förutom att minska kommunens kostnader bidrar det också till att kommunens invånare känner sig tryggare. Att utföra klottersanering snabbt har blivit ett effektivt sätt att bidra till välstädade offentliga miljöer. Målsättningen att sanera inom 24 timmar i centrala Väsby och inom 48 timmar för övriga delar uppnås till 98 res- Måluppfyllelse nyckeltal Trend nyckeltal Andel elever med fullständiga betyg i skolår % 76 % 68 % n Andel förstahandssökande Väsbyungdomar till Väsby nya gymnasium. 33 % 35 % 57 % Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen med slutbetyg inom fyra år. 76 % 82 % 72 % n NYCKELTAL TRYGGHET Mål Måluppfyllelse nyckeltal Trend nyckeltal Antal införda kvalitetsgarantier Andel anmält klotter som åtgärdas inom 24 timmar i centrala Väsby. 97 % 100 % 98 % Andel anmält klotter som åtgärdas inom 48 timmar i övriga delar av Väsby. 100 % 100 % 100 % Trygghet, medborgarupplevelse, del av Nöjd-Region-Index, NRI. 37 (2008) Årsredovisning Upplands Väsby kommun

13 MÅLUPPFYLLELSE pektive 100 %. Ett belysningsprogram för att ytterligare stärka tryggheten i kommunens centrala delar har tagits fram. Samarbetet med både polis och olika frivilligorganisationer har ökat och sker i flera olika samarbetsprojekt. Medborgarnas upplevelse av trygghet (delområde inom Nöjd-Region-Index i SCB: s medborgarundersökning) har ökat under och klarar uppsatt mål. Kommunen har emellertid fortfarande en bra bit kvar till genomsnittet för samtliga kommuner som ingår i undersökningen. Sammanfattningsvis klarar kommunen målen för året. Men i jämförelse med våra grannkommuner får Upplands Väsby fortfarande ett av de lägsta betygen i medborgarundersökningens trygghetsindex. Det finns därmed anledning att under de kommande åren höja kommunens målsättningar på området och vid sidan av kunskap blir detta ett av de prioriterade målområdena att fokusera på. KENNE Medarbetare Nöjdare och friskare medarbetare! 2008 Dialog och lyhördhet ska prägla Upplands Väsby kommun som arbetsgivare Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka från 63 till 66 Andelen medarbetare som är nöjda med lönesamtalet med sin chef och som förstår varför man fått den lön man fått, ska öka från 53 till 70 % Korttidssjukfrånvaron ska minska till att understiga fyra dagar per anställd och år Som en del i att uppfylla kommunfullmäktiges mål om dialog och lyhördhet finns sedan årsskiftet ett nytt samverkansavtal. Implementeringsarbetet under året har bland annat inneburit utbildningsinsatser inom arbetsmiljöområdet. 65 % av medarbetarna var nöjda med sitt lönesamtal och förstod varför de fått den lön de fått. Här återstår ytterligare arbete för att nå målet. Vidare är kommunens ledarskap en viktig faktor för att kunna uppnå dialog och lyhördhet. Till chefernas stöd har därför ett ledarutvecklingsprogram tagits fram. Korttidssjukfrånvaron har minskat till 4,5 dagar per anställd år för hela kommunen, dock är inte målet 4 dagar helt uppnått. Medarbetarenkäten genomfördes i februari och nöjd medarbetarindex (NMI) har både förbättrats och klarar uppsatt mål. et av undersökningen har analyserats och på de områden där förbättringar fortfarande behövs har åtgärdsprogram tagits fram. Sammanfattningsvis klarar kommunen målen för året. Även om några delmål inte är helt uppfyllda är den sammanfattande bedömningen att målområdets resultat är goda. ROSIE ALM NYCKELTAL MEDARBETARE Mål Måluppfyllelse nyckeltal Trend nyckeltal Korttidssjukfrånvaron, antal dagar per anställd och år. 5,2 4 4,5 Andelen nöjda med lönesamtalet och andelen som förstått 60 % (2008) 70 % 65 % varför de fått den lön de fått. Nöjd medarbetarindex, NMI. 63 (2008) = målet är uppfyllt = förbättrat resultat = målet är delvis uppfyllt = oförändrat resultat = målet är ej uppfyllt = försämrat resultat = måluppfyllelse kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas Årsredovisning Upplands Väsby kommun 13

14 MÅLUPPFYLLELSE Ekonomi målet överträffades! 2008 Ekonomiskt resultat ska genomsnittligt uppgå till 2 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag Kommunens banklåneskuld får långsiktigt högst uppgå till 100 mkr Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen, ska långsiktigt vara högre än 70 % Kommunfullmäktiges resultatmål om 2 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag överträffades och blev 2,5 % vilket motsvarar 40,1 mkr för hela året. Det goda resultatet innebär att kommunens långsiktiga mål om ekonomisk uthållighet kan klaras för finansiering av välfärdstjänsterna och en högre investeringsnivå för samhälls- och befolkningsutvecklingen. Det ekonomiska resultatet har förbättrats avsevärt sedan års störtdykning i samband med finanskrisen och lågkonjunkturen. Förbättringen beror främst på tillfälligt statligt konjunkturstöd, men också högre skatteintäkter samt genomförda effektiviseringar. Soliditeten har förbättrats mot föregående år och uppgår till 56 %. Inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner är dock soliditeten negativ med -7 %. Banklåneskulden uppgår under till 200 miljoner kronor och ryms inom budget. Det långsiktiga målet för banklåneskulden har höjts inför 2011 för att maximalt uppgå till 300 miljoner kronor fram till Fokus har även legat på kostnadskontroll inom kommunens verksamheter och tät budgetuppföljning för att stävja och åtgärda negativa avvikelser den snabba förändringstakten i till exempel skatteutvecklingen ställer stora krav på uppföljning och ekonomisk information samt beredskap till omställning. Sammanfattningsvis klarar kommunen de inom målområdet uppsatta målen för året. Utmaningen är att även i framtiden klara av att balansera den långsiktiga finansieringen av både förbättrade välfärdstjänster samt högre investeringstakt mot förbättrad soliditet och en ytterligare skattesänkning. Process Förberedelser inför starten av Väsby Direkt! 2008 Öka tillgängligheten för att underlätta för medborgare och företag i kontakterna med kommunen Öka den enskildes insyn i myndighetsutövning Effektivisera kommunens administration NYCKELTAL EKONOMI Mål Måluppfyllelse nyckeltal Trend nyckeltal Ekonomiskt resultat (%) i förhållande till skatteintäkter med mera. 0,4 2 2,5 Banklåneskuld, mkr Soliditet, exklusive ansvarsförbindelse. 54 % 57 % 56 % Soliditetet, inklusive ansvarsförbindelse. -12 % -10 % -7 % NYCKELTAL PROCESS Mål Måluppfyllelse nyckeltal Trend nyckeltal Antal nya e-tjänster Nöjd-Inflytande-Index, NII 40 (2008) Andel (i %) som Stöd och process utgör av total omslutning. 2,2 2,4 = målet är uppfyllt = målet är delvis uppfyllt = målet är ej uppfyllt = förbättrat resultat = försämrat resultat = måluppfyllelse kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas 14 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

15 MÅLUPPFYLLELSE Förberedelserna med att införa ett kundkontaktcenter, Väsby Direkt, som startade i februari 2011, har pågått under. En mätning om tillgängligheten via telefonsamtal till kommunen gjordes så sent som i december och visade att det fanns en stor förbättringspotential. Aktuella siffror från första verksamhetsmånaden visade att Väsby Direkt omedelbart ökade tillgängligheten per telefon dramatiskt! Under hösten har fokus legat på att omarbeta kommunens hemsida för att ge den ett tydligare fokus på målgruppers behov, och därmed också behov av att ändra i logik och struktur för e-tjänsterna så att de blir mer kundanpassade. Arbetet med de planerade nya e-tjänsterna har tack vare detta arbete flyttats fram något kommer att införas under våren 2011 när utvecklingsarbetet med den nya hemsidan är slutfört. Året har inneburit en kraftfull satsning på kommunikation både under och i anslutning till beslut om uppdrag för genomförande av planer. Några exempel är de utvecklade dialogmöten som fortsätter, stadsbyggnadsbilagan Väsby stad och den fokuserade visionsbroschyren om Kvarteret Messingen. Syftet är att öka öppenhet, medvetenhet och delaktighet i de planer som så småningom ska förverklligas. Särskilt fokus och strategiskt stöd har getts i etableringen av Väsby Nya Gymnasium för att säkerställa att satsningen kommer att lyckas. I samarbete med Upplands Väsby Promotion har kommunen även medverkat i samarbetet kring att få upp elektroniska skyltar längs E4. Dessa har också varit en viktig del i arbetet med att marknadsföra Väsby med det nyligen framtagna platsvarumärket som fler aktörer använder för att fylla med värdefullt innehåll. Arbetet under flera års tid med att effektivisera kommunens administration har lett till att flera större aktiviteter och projekt sjösatts just under. Under våren togs ett nytt IT-verktyg för beslutsstöd i bruk i syfte att förbättra och öka transparens i information om ekonomi, medarbetare och öppna jämförelser. Ett IT-stöd för ledningssystemet och en effektivare målstyrning med planering och uppföljning har också tagits i bruk under våren och under hösten införts i hela organisationen. Det har redan rönt stor uppskattning. Ett mål är att Upplands Väsby kommun ska nomineras till Sveriges kvalitetskommun 2013 och som ett led i detta har ett systematiskt kvalitetsarbete, som en integrerad del av ledningssystemet, inletts under året. års Nöjd-Inflytande-Index visar på en svag förbättring jämfört med senaste undersökningen 2008 men det uppsatta målnivån uppnås ej. Upplands Väsby hamnar på snittet för samtliga deltagande kommuner. Sammanfattningsvis klarar kommunen bara delvis de inom målområdet uppsatta målen för året. Att Nöjd-Inflytande-Index inte klarar uppsatt målnivå, att införandet av fler e-tjänster försenats men kanske framför allt att tillgängligheten via telefon varit dålig drar ner helhetsbedömningen på området. Både lanseringen av den nya hemsidan och satsningen på Väsby Direkt gör att det finns goda förhoppningar att målen uppfylls redan under Upplands Väsby i jämförelse med andra kommuner Upplands Väsby deltog för första gången i Sveriges kommuner och landsting (SKL) jämförelseprojekt Kommunens kvalitet i korthet tillsammans med cirka 130 andra kommuner. I undersökningen ingår 38 olika mått som är särskilt intressanta för medborgarna. Undersökningen visar några områden som kommunen behöver fokusera på för att åstadkomma bättre resultat; grundskola, gymnasium, trygghet, hemtjänst och tillgänglighet per telefon. För att öka tillgängligheten för kommunens medborgare startar Väsby Direkt den 1 februari Via Väsby Direkt når kommunens invånare kundvägledare som hjälper dem direkt med sina frågor eller ser till att de snabbt får kontakt med rätt handläggare. Arbetet med trygghetsfrågor fortsätter att utvecklas. Många insatser har redan gjorts, bland annat har man ökat de riktade insatserna mot ungdomarna i kommunen, trygghetsvandringar och ökat antal väktare och fältassistenter på helgerna i centrum. Positivt är att invånarna anser att kommunen i stor utsträckning möjliggör för medborgarna att vara delaktiga i kommunens utveckling. Andra områden där kommunen visar goda resultat är företagsklimatet, ohälsotalet och öppettider för simhall och bibliotek. Verksamheterna kommer att använda resultaten för analys och prioriteringar i det fortsatta förbättringsarbetet. Årsredovisning Upplands Väsby kommun 15

16 Ekonomisk analys Starkt resultat öppnar för satsningar i verksamheten Strategi för ekonomisk balans har gett utdelning. Årets resultat om 40,1 mkr överträffar både kommunfullmäktiges förväntningar och mål. DIAGRAM 2 utveckling (mkr) 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Samhällsekonomisk utveckling De senaste årens utveckling har präglats av snabba och stora förändringar i ekonomin till följd av den globala finanskrisen och den djupaste konjunkturnedgången i modern tid. Under har världsekonomin stärkts och inte minst den svenska ekonomin har återhämtat sig snabbt. I USA finns positiva signaler med en ökad BNP-tillväxt, samtidigt som budgetunderskottet och hög arbetslöshet ska hanteras. Europa präglas av att många länder har stora budgetunderskott som medfört stora besparingsprogram. För Sveriges del som exportberoende land finns risk att omvärldens skuldkriser kan påverka ekonomin därför behövs handlingsberedskap om de ekonomiska förutsättningarna återigen förändras snabbt. Bedömningar som DIAGRAM 2 utveckling (mkr) 50,0 SKL gjort visar på att det kan dröja till 2015 innan ekonomin normaliseras. Den starka tillväxten i svensk ekonomi 40,0 motsvarade fallet och BNP-tillväxten blev 5,6 % (-5,3 % ). Arbetsmarknaden har utvecklats positivt och lägre 30,0 arbetslöshet har påverkat skatteunderlagets 20,0 utveckling positivt. Kommunsektorn har goda resultat vilket beror på krismedvetande, låg kostnadsutveckling samt tillfälligt konjunkturstöd. 10,0 De ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn 0,0 innebär strama villkor framöver årets resultat resultat mål 2 % även nu när konjunkturen vänder uppåt. Förändringar i demografin, högre pris- och löneutveckling och ambitionsnivåer som ska vägas mot prioriteringar är utmaningar för de kommande åren. Den långsiktiga finansieringen av välfärdstjänster är viktig att säkerställa. God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket i ekonomiska termer betyder att resultatet bör vara positivt över en längre period. Kommuner bestämmer själva de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Kommunfullmäktige har beslutat att det ekonomiska resultatet ska uppgå till ett överskott om minst 2 % årligen. målet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar om cirka 100 mkr årligen. Överskottsmålet kan även möta snabba förändringar i konjunkturen. utveckling (diagram 2) över en 10 års period har genomsnittligt uppgått till 1,5 %. För perioden 2006, har resultatmålet uppfyllts med undantag för finanskrisens år. Årets resultat Det ekonomiska resultatet för är positivt 40,1 mkr (2,5 %) och innebär att kommunfullmäktiges mål har uppfyllts. I årets resultat ingår engångskostnader om 50,1 mkr för nedskrivning av pågående arbete med nya Multihuset i kvarteret Messingen. Dessutom ingår omställningskostnader för personal och lokaler med 20,0 mkr i nämndernas resultat. Årets resultat enligt balanskravet, vilket innebär att realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar är exkluderat, uppgår till 16,2 mkr. Tillfälligt konjunkturstöd, högre skatteintäkter med 21,8 mkr och genomförda effektiviseringar har resulterat i att kommunen visar ett stark resultat. Det innebär fortsatt konsolidering av kommunens långsiktiga mål om ekonomisk uthållighet årets resultat resultat mål 2 % 16 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

17 Ekonomisk analys Årets resultat är 13,1 mkr bättre än det budgeterade resultatmålet på 27,0 mkr. Sedan hösten har årsprognoserna pekat på ett årsresulat om 40 mkr. De senaste årens införande av prestationssystem där utförarna får betalt efter utförd tjänst har bidragit till en högre kostnadsmedvetenhet och fokus på intäkterna. Genomförda omställningar och effektiviseringar enligt strategin har bidragit till att kostnadsutvecklingen stannat på den lägsta nivå på flera år vilket är positivt. Den fortsatt kraftiga kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen innebär underskott om -11,2 mkr. Kostnaderna för försörjningsstödet är på samma nivå som. Översyn av verksamheten har skett under hösten och åtgärder måste vidtas under 2011 för att bromsa kostnadsutvecklingen. Verksamhetsanalys Nämnder och utskott redovisar sammanlagt ett positivt resultat om 13,8 mkr. Den affärsdrivande verksamheten har ett underskott om 1,7 mkr. Nämndernas resultat och orsak i korthet till avvikelser redovisas i tabellen nedan. Utveckling av intäkter och kostnader För att leva upp till god ekonomisk hushållning bör nettokostnaderna inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna. Utvecklingen av kommunens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, uppgår till 2,0 % (: 3,5 %). Nettokostnadsutvecklingen i förhållande till skatteintäkterna uppgår till 98,1 % och redovisas i diagram 3. Skatteintäkterna inklusive konjunkturstöd ökade med 136 mkr 6,5 % (: 0,6 %). Till följd av kommunens strategi att investera i sam- Nämnd Social och äldrenämnden * äldre- och handikappomsorg, överskott 18,1 mkr avser lägre antal utförda timmar hemtjänst, färre platser boende LSS och budgetreserv. * individ- och familjeomsorg, underskott -11,2 mkr avser placeringskostnader. Tekniska nämnden * överskott avser avkastningskravet på fastigheter. * VA redovisar underskott 1,7 mkr. Barn och utbildningsnämnden * överskott avser lägre volymer förskola och skola samt ökade intäkter. Kommunstyrelsen * överskott avser budgetreserv för omställningar. * ägartillskott lämnats till Tekniska nämnden 9 mkr. * ägartillskott lämnats till Produktionsutskottet 16,5 mkr. Kultur och fritidsnämnden * Överskott avser lägre kapitaltjänstkostnader Stöd och processutskottet * överskott avser vakanta tjänster Byggnadsnämnden, familjerättsnämnden och Revision 6,9 mkr 5,6 mkr 4,5 mkr 4,1 mkr 1,8 mkr 1,2 mkr nollresultat DIAGRAM 3 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (%) , , ,6 98,1 Produktionsutskottet * underskott avser personalkostnader inom hemtjänst och skola Gymnasie och Vuxenutbildningsnämnden * underskott avser ökade volymer och priser gymnasiet Räddningsnämnden Miljö och hälsoskyddsnämnden -6,1 mkr -5,1 mkr -0,5 mkr -0,3 mkr Årsredovisning Upplands Väsby kommun 17

18 Ekonomisk analys DIAGRAM 4 Andel personalkostnader (%) hällsbyggnad samt verksamhetslokaler för barn och unga ökar avskrivningar med 12 % och uppgår till 53,7 mkr. Kostnaderna ökar med 57,2 mkr till 1 868,0mkr (: 1 823,7 mkr) vilket är en ökning med 44,3 mkr. Kostnadsökningen avser entreprenadköp och omfattar helårseffekt för drift av Vilundabadet och drift av sfi och vuxenutbildning. Lägre kostnader redovisas för personal och lokaler. Dessa ingår i kommunens strategi att anpassa personalstyrkan till gällande volymer inom bland annat inom förskola, skola och äldreomsorg. I strategin ingår också att effektivisera lokalanvändning och göra sig av med lokaler som inte är av strategisk karaktär. Andelen personalkostnader minskar och utgör 34 % (se diagram 4) av verksamhetens kostnader (:37 % och 2008:43 %). Under året har omställningsarbetet inom Väsby välfärd och kundvalskontoret fortgått. Personalkostnaderna för minskar till 639,5 mkr (: 666,2 mkr) vilket även avspeglas i tabellen medarbetare på sidan 23. I personalkostnaderna ingår årets löneöversyn om 2,3 % eller 9,0 mkr. Intäkterna ökar till 377,8 mkr (: 359,5 mkr) vilken är en ökning med 18,3 mkr. Intäktsökningen avser bland annat momsbidrag för entreprenader inom äldreomsorg och skolverksamheten, ersättning från försäkringskassan för personlig assistans och hyresintäkter med helårseffekt för Vilundabadet. Jämförelsestörande poster avser både intäkter och kostnader. På kostnadssidan återfinns bland annat riskbedömning av nya Multihallen vid Messingen 50,1 mkr och omställningskostnader av engångskaraktär för personal och lokaler 20,0 mkr. Bland intäkterna redovisas realisationsvinster för fastighetsförsäljning 23,9 mkr för Odensgården, Lavendelgården samt tomt i Skälby. Även intäkter inom exploateringsområden 15 mkr är jämförelsestörande och avser bland annat Sanda Ängar 2, Brunby park, Råbäcksvägen, Norra Bollstanäs 2 och Holmvägen. Kommunalskatten är oförändrad för och ligger på 19,18 %. Det är 11 plats bland 26 kommuner i Stockholms län respektive 16 plats bland 290 kommuner i Sverige. Myntstaplarna nedan visar hur Väsbybornas skatt fördelas per verksamhetsområde för varje 100 kronor. Skatteintäkter Skatteintäkterna visar ett överskott på 21,8 mkr, vilket främst beror på en bättre skatteunderlagsutveckling än väntat. I budget var bedömningen att skatteunderlaget skulle öka med 0,4 % medan utfallet är cirka 1,8 %. I skatteintäkterna ingår även ett tillfälligt statligt konjunkturstöd som kommunerna erhöll för att mildra den ekonomiska krisen. För Upplands Väsby innebar det 37,6 mkr. Enligt den senaste prognosen ökar skatteunderlaget med cirka 3,7 % år 2011 och med cirka 4 % åren Avtrappningen av tillfälligt statsbidrag och finansieringen av inkomstutjämningssystemet innebär att skatteintäkterna totalt för kommunen ökar med 2,6 % år 2012 och 27,40 kr 22,90 kr Hit går Väsbybornas pengar En hundralapp i skatt används på följande sätt i Upplands Väsby kommun. 13,20 kr 13,00 kr 9,10 kr 6,90 kr 5,60 kr 1,90 kr Äldre- och omsorg om funktionshindrade Grundskola Barnomsorg Gymnasieskola och vuxenutbildning Individ och familjeomsorg Gator, vägar, samhällsplanering, räddningstjänst Kultur och fritid Politisk verksamhet 18 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

19 Ekonomisk analys 3,3 % åren 2013 och Utmaningen blir framförallt att klara kostnadsutvecklingen med den svaga intäktsökningen år Nettokostnad per invånare Ett mått som ofta används i kommunala jämförelser är nettokostnad per invånare för hela verksamheten. I diagram 6 syns nettokostnadsutvecklingen i kronor per invånare för Upplands Väsby. Under senare år har nettokostnaderna per invånare årligen stigit vilket även gäller för. Nettokostnaden per invånare ökar med kronor till kronor. Eliminera engångskostnader för Messingen 50,1 mkr minskar nettokostnaderna per invånare med 221 kronor eller -0,6 % och beror på fler kommuninvånare i Upplands Väsby kommun. per kommunivånare Ekonomisk resultat per kommuninvånare för är kronor. Eliminerat engångskostnader för Messingen blir resultatet per kommuninvånare kronor. Pensioner Pensionskostnads- och skuldutvecklingen de närmaste åren har stor betydelse för kommunens ekonomi, i och med att stora grupper av anställda kommer att pensioneras fram till Pensionskostnader och pensionsskuld påverkas också av om verksamhet övergår till annan huvudman, vilket varit fallet i Upplands Väsby under de senaste åren. I samband med årsredovisningen har beräkningar gjorts för den kommande 5-årsperioden med hittills kända beräkningsunderlag. Tabellen nedan visar pensionsutvecklingen fram till och med 2015, räntan på pensionskostnaderna och löneskatt ingår. Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter med mera ligger på 5,0 % 5,4 %, vilket innebär att drygt en krona av utdebiteringen årligen går till att betala pensionskostnaderna. Investeringar Investeringar inklusive exploateringsområden uppgår till 119,4 mkr vilket kan jämföras med budget 192,3 mkr. Investeringar exklusive exploateringar uppgår till 114,5 mkr. Investeringsgraden är 60 % (: 86 %). Investeringarnas självfinansieringsgrad uppgår till 109 % (summa av årets resultat 40,1 mkr, avskrivningar 53,7 mkr och nedskrivningar 36,4 mkr i förhållande till årets investering 119,4 mkr). En bidragande orsak till den höga självfinansieringsgraden är att investeringar inte kunnat genomföras i den takt som planerats. Utveckling av investeringsutgifter redovisas i diagram 7. Den enskilt största investeringsutgiften under omfattar ombyggnad av äldreboendet Lavendelgården, 19,9 mkr. Efter ombyggnationen har Lavendelgården sålts till AB Väsbyhem. Energisparåtgärder på 4,9 mkr har investerats i kommunens lokaler. Investeringen skapar möjlighet för att minska framtida energikostnader. Även investering i kommunens verksamhetslokaler, 6,7 mkr har gjorts, bland annat Drabanten. Nybyggnad av Älvsundabron har påbör- DIAGRAM 6 Nettokostnad / invånare (kr) DIAGRAM 7 Investeringar (mkr) Pensionsutveckling Pensionskostnad, mkr Pensionskostnad/skatter mm. 5,0 % 5,1 % 5,2 % 5,3 % 5,4 % 5,2 % Pensionsskuld, mkr Ansvarsförbindelse, mkr Årsredovisning Upplands Väsby kommun 19