Utredning av parkeringsavgifter i Sundbyberg

Transkript

1 Rapport 2016:39, Version 1.0 Utredning av parkeringsavgifter i Sundbyberg - Samhällsekonomiska och privatekonomiska effekter

2 Dokumentinformation Titel: Utredning av parkeringsavgifter i Sundbyberg Samhällsekonomiska och privatekonomiska effekter Serie nr: 2016:39 Projektnr: Författare: Medverkande: Kvalitetsgranskning: Beställare: Johan Kerttu Astrid Michielsen Jonas Åström Eric Dahlén Christer Ljungberg Sundbybergs stad Kontaktperson: Titti de Verdier, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Åtgärdande av synpunkter Beställare Mindre justeringar Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

3 i Sammanfattning Denna rapport redovisar en utredning av parkeringsavgifter i Sundbyberg. Inom ramen för denna har en beläggningsräkning och nummerskrivning av utvalda kommunala parkeringsplatser i Sundbybergs stad gjorts, tillsammans med effektberäkningar av nya avgiftsnivåer. Utgångspunkt är betydelsen av kostnaderna för att parkera på kommunala parkeringsplatser. Syftet är att studera effekterna av nya parkeringsavgifter på kommunal parkering i Sundbyberg samt att studera alternativ till parkering. Beläggningsräkningen tyder på att utbudet av kommunala parkeringsplatserna relativt väl kan möta dagens efterfrågan på parkering i Sundbyberg. Nummerskrivningen visar att andelen Sundbybergsregistrerade fordon parkerade på kommunala parkeringsplatser är runt 30 % vid lunch och närmare 50 % på kvällen. Sannolikt används även flera av bilarna registrerade i andra städer av boende i Sundbyberg. Det bör alltså finnas goda möjligheter att frigöra parkeringsplatser genom höjda parkeringsavgifter. För att inte skapa incitament för ökad bilpendling bland Sundbybergsborna bör även timtaxor och avgiftsbelagd tid ses över. Effekterna av två olika avgiftsexempel har beräknats: Avgiftsexempel Timtaxa Boendeparkering, kostnad per månad Nyttoparkering, kostnad per år Sundbyberg idag 5 / 8 / 12 / Sundbyberg exempel låg 10 / 15 / 20 / 25* Sundbyberg exempel hög 15 / 20 / 30 / 35* Beräkningarna visar att höjda parkeringsavgifter skulle göra bilinnehav för studerade typ-parkörer (bil- och parkeringsanvändare i Sundbyberg) kr dyrare per månad (beroende på avgiftsexempel). Detta har beräknats leda till 2-4 % minskning av bilinnehavet, vilket frigör parkeringskapacitet för centrumbesökare och alternativ användning av tomtmark och gaturum. Att höjda avgifter bör leda till minskat bilinnehav styrks av det faktum att det för ett par av typparkörerna är ekonomiskt fördelaktigt att ersätta egen bil med bilpoolsmedlemskap. Det kan också ha positiva effekter på bostadsbyggandet i kommunen, eftersom dyrare boendeparkering ökar marknadsvärdet för parkering, vilket ökar möjligheterna för byggherrar och fastighetsägare att ta ut avgifter för parkeringsplatser på sina egna tomter som bättre motsvarar kostnaderna för att byggnation, drift och underhåll av parkering. Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Genomförande 1 2. Nulägesbeskrivning Dagens parkeringsavgifter i Sundbyberg Användningen av kommunal parkering i Sundbyberg Bilpool 6 3. Dagens bilanvändning i Sundbyberg Årliga körsträckor i Sundbybergs stad (2015) Sundbybergsbornas resor Studerade typ-parkörer Kostnad för bilinnehav jämfört med bilpoolsanvändning Värdet av parkering Parkeringsplatsers värde för handeln Alternativanvändning av parkeringsplatser Parkeringskostnader för byggherrar/fastighetsägare Beräkningsexempel med nya parkeringsavgifter Jämförelse mellan timtaxa och boendeparkering Ekonomiska effekter för typ-parkörerna Samhälleliga effekter av nya taxor 24 Bilaga 1. Lagrum som reglerar kommunens agerande Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

5 1 1. Inledning Sundbybergs Stad ser över parkeringsavgifterna på kommunala parkeringsplatser och önskar studera effekterna av höjda timtaxor, boendeparkerings- och nyttoparkeringsavgifter. 1.1 Syfte Utgångspunkten för denna utredning är betydelsen av kostnaderna för att parkera på kommunala parkeringsplatser. Syftet är att studera effekterna av nya parkeringsavgifter på kommunal parkering i Sundbyberg samt att studera och alternativ till parkering. Effekterna studeras ur både ett privatekonomiskt och ett samhälleligt perspektiv, med fokus på effekter för centrumhandeln och för byggherrar/fastighetsägare. 1.2 Genomförande För att ge en bild av den nuvarande parkeringssituationen har en beläggningsräkning och nummerskrivning genomförts på utvalda kommunala parkeringsplatser gjorts, tillsammans med studier av uttag från parkeringsautomater. Statistik över den årliga körsträckan för Sundbybergsregistrerade personbilar och uttag från den senaste nationella resvaneundersökningen (RVU Sverige ) har använts för att illustrera hur Sundbybergsborna reser med bil. Med denna information har sedan, tillsammans med beställaren, fyra olika typanvändare av parkeringsplatser ( typ-parkörer ) i kommunen byggts upp. För dessa typer har de förändrade kostnaderna för att äga bil och parkera på kommunal parkering i Sundbyberg, till följd av nya parkeringsavgifter, beräknats. Kostnadsberäkningarna har också legat till grund för jämförelser mellan bilinnehav och bilpoolsanvändning, samt elasticitetsberäkningar för att skatta nya avgifters effekter på bilinnehavet i kommunen.

6 2 2. Nulägesbeskrivning I detta avsnitt redovisas dagens parkeringsavgifter i Sundbyberg, följt av resultaten av den beläggningsräkning och nummerskrivning som gjorts på utvalda platser, vid tre olika tillfällen under en dag i april (tisdagen den 5 april). Avslutningsvis ges en genomgång av olika bilpoolserbjudanden som finns på marknaden, som alternativ till egen bil. 2.1 Dagens parkeringsavgifter i Sundbyberg Här redovisas dagens parkeringsavgifter i kommunen, som jämförs med närbelägna kommuners avgiftsnivåer. Tabell 2-1. Parkeringsavgifter i Sundbyberg, Stockholm och Solna. Kommun Timtaxa Boendeparkering, kostnad per månad Stockholm, nuläge 15 / 26 / Nyttoparkering, kostnad per år Stockholm, fr.o.m. juni / 10 / 15 / 26 / / 500 / / Sundbyberg 5 / 8 / 12 / Solna 8 / 10 / Sundbyberg Stads avgifter är betydligt lägre Stockholms stads, både gällande boendeparkering och gällande avgiftsparkering. Solna har motsvarande timtaxa som Sundbyberg, men har avgiftsbelagt sina parkeringsplatser hela dygnet, medan Sundbyberg på de allra flesta platser har avgift bara under dagtid (8-18 / 10-19). Stockholms Stad höjer avgifterna både boende- och nyttoparkering från och med juni 2016, dessutom förlängs den övergripande avgiftsbelagda tiden från 9-17 till Användningen av kommunal parkering i Sundbyberg Statistik från parkeringsautomater Den genomsnittliga betalade parkeringstiden på kommunala parkeringsplatser i Sundbyberg redovisas i Figur Att den genomsnittliga parkeringstiden för platser reglerade till 15 kr per timme är densamma som platser som kostar 12 kr per timme tyder på att betalningsviljan för de dyraste platserna är betydligt högre än för övriga platser. Detta gäller trots att de dyraste platserna också har avgift hela dygnet, vilket i sig kan motivera en avgiftshöjning om det skulle vara önskvärt för att öka omsättningen av fordon. 1 OBS! Detta gäller för de automater som levereras av Cale, vilka endast utgör en del av det totala antalet parkeringsautomater i Sundbyberg.

7 Genomsnittlig P-tid (h) 3 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 15 kr/h, kr/h, kr/h, kr/h, 8-18 Medel Parkeringsreglering Figur 2-1. Genomsnittlig erlagd parkeringstid i parkeringsautomater, fördelat på olika reglering. Beläggningsräkning och nummerskrivning En beläggningsräkning av utvalda kommunala parkeringsplatser genomfördes i Sundbybergs kommun den 5 april 2016, se Figur 2-2. Platserna räknades vid tre tillfällen: Lunch ( ), eftermiddag (15-16) och kväll (20-21). Vid alla tre tillfällena noterades även parkerade bilars registreringsskyltar, för att kunna studera i vilka kommuner de är skrivna. Några utvalda platser har sorterats bort för att göra det möjligt att hinna göra beläggningsräkningen vid tre olika tillfällen under samma dag och på grund av bristfälliga uppgifter om totalt antal P-platser (överstrukna i Figur 2-2), vilket resulterat i listan i Tabell 2-2. Tabell 2-2. Platser där beläggningsräkning gjorts. Tillfällen med >100 % beläggning beror på gatusträckningar där det totala antalet parkeringsplatser varit svårt att räkna exakt. Gata/P-plats Nr i karta Antal P-platser Beläggningsgrad Lunch Eftermiddag Kväll Trädgårdsgatan, Albygatan, Gjuteribacken % 65 % 68 % Stamgårdsparken 2 18* 100 % 100 % 100 % Landsvägen % 64 % 27 % Järnvägsgatan, Esplanaden, Sturegatan % 79 % 76 % Fredsgatan % 77% 88 % Friluftsvägen, Bergdalen, Skogsbacken (tomtmark och gatumark) % 77 % 107 % Kyrkogården % 124 % 65 % Hallonbergsplan (2 större p-platser) % 37 % 34 % Solängsvägen % 35 % 32 % Ridvägen, Kavallerivägen % 74 % 69 % Mässvägen % 39 % 73 % Brotorpshallen % 30 % 65 % Brogatan % 100 % 170 % Summa % 65 % 70 % *Exkl. kantstensplatser.

8 4 Figur 2-2 visar beläggningsräkningens resultat på kartan. En del platser har högre beläggning på kvällen, medan andra på lunchen, vilket bör ha att göra med hur de används och av vem. Beläggningsgraden varierar mellan olika platser och tider, men på det hela taget är skillnaderna mellan de olika räkningstillfällena små Figur 2-2. Parkeringsbeläggning på studerade platser/gator i Sundbyberg. Staplarna är sorterade i lunch, eftermiddag, kväll (vänster till höger), med 0 %-, 50 %- och 100 %-nivån markerade. Röda staplar indikerar >85 % beläggning. 900 Figur 2-3 och Tabell 2-3 visar var de parkerade bilarna är registrerade, fördelat på räkningstillfällen. Stockholms län dominerar som väntat, med drygt 80 % av bilarna vid alla tre tillfällena. Lika rimligt är att andelen Sundbybergsregistrerade bilar ökar ju längre dagen går och boende kommer hem från arbetet Saknas Övr Sverige Övr Sthlm län Sthlm stad Sundbyberg 0 Lunch ( ) Eftermiddag (15-16) Kväll (20-21) Figur 2-3. Var de parkerade bilarna är registrerade, fördelat på räkningstillfälle.

9 5 Tabell 2-3. Var de parkerade bilarna är registrerade, fördelat på räkningstillfälle. Lunch ( ) Eftermiddag (15-16) Kväll (20-21) Sundbyberg % % % Sthlm stad % % % Solna 12 2 % 9 1 % 7 1 % Övr Sthlm län % % % Mälardalen 7 1 % 4 1 % 5 1 % Övr Sverige % % % Utländsk 5 1 % 5 1 % 2 0 % Saknas 42 5 % 31 4 % 17 2 % Summa En mer ingående studie av nummerskrivningens resultat ger dock ingen omedelbar förklaring till varför beläggningsgraden på en del platser minskar mot kvällen, medan den ökar på andra platser. För samtliga studerade platser utom tre är andelen Sundbybergsregistrerade fordon högre på eftermiddagen än på lunchen och högre på kvällen än på eftermiddagen. De tre platser som tydligt avviker är platserna 9, 10 och 16. Plats 9 har dock totalt bara 17 parkeringsplatser, vilket gör att det kan vara en ren tillfällighet. För plats nummer 10 ökar andelen Sundbybergsregistrerade fordon från lunch till eftermiddag, för att sedan minska till en lägstanivå på kvällen. Samtidigt är beläggningsgraden låg under hela dagen. Möjligen kan detta bero på att parkeringsplatsen till viss del används av bilpendlare inom kommunen, som på kvällen ersätts av andra användare. Plats nummer 16 har istället en högstanivå för Sundbybergsregistrerade fordon under eftermiddagen, vilket sammanfaller med den lägsta beläggningen, som emellertid är relativt låg under alla tre räkningstillfällena. Sammantaget tyder beläggningsstudien på en fungerande parkeringssituation i Sundbyberg, utan uppenbara svårigheter att möta efterfrågan med befintligt utbud. På en del platser är det mer eller mindre fullt vid en eller flera räkningar, men även i de centrala delarna finns det lediga platser på åtminstone någon gata. Knappt hälften av platserna tas upp av Sundbybergsregistrerade fordon på kvällen, sannolikt boendeparkörer, men även under lunchen är 3 av 10 parkerade bilar på kommunala parkeringsplatser registrerade i Sundbyberg. Dessutom är det troligt att en del av de fordon som är registrerade i andra städer tillhör personer boende i Sundbyberg.

10 Körsträcka Bilpool Ett alternativ till att äga egen bil för personer och hushåll som använder bil då och då, men inte varje dag eller för många väldigt långa resor, är att gå med i en bilpool. En bilpool är ett system där en eller flera bilar används av flera personer, bilpoolsmedlemmarna. Medlemmarna bokar bil i förhand och betalar beroende på bilmodell, körsträcka och använd tid. 2 Bilpoolsmedlemskap är därför mest ekonomiskt intressant för personer som använder bil regelbundet (men inte alltför ofta), för relativt korta resor. 3 Personer som använder bil ofta tjänar på att äga sin bil, medan personer som använder bil bara vid ett fåtal tillfällen istället tjänar på att resa med taxi eller hyrbil, beroende på hur långa bilresorna är, se Figur 2-4. Bilpooler används så gott som alltid som komplement till andra färdsätt, främst kollektivtrafik, samåkning, hyrbil, gång och cykel. Lång (>1100 mil/år) Hyrbil Egen bil Kort Sällan Taxi Användningsfrekvens Bilpool Ofta (ca 20 ggr/år eller mer) Figur 2-4. Principskiss över när olika bilanvändningsformer är mest ekonomiska, med hänsyn till årlig körsträcka och användningsfrekvens. (Baserad på Trafikverkets rapport 2012:160, sid. 13.) År 2012 fanns i Sverige ungefär bilpoolsmedlemmar. 4 Bilpoolsmedlemmar är huvudsakligen personer som är storstadsbor. 5 Framgångsrika bilpooler kommer därför förmodligen att ligga i, eller i närheten av, större eller täta städer, vilket gör att Sundbyberg har stor potential för hög bilpoolsanvändning. De främsta orsakerna för att byta från privatbil till bilpoolbil är att det för många är billigare och mer miljövänligt, tack vare att den genomsnittliga bilanvändningen minskar, att fler personer delar på färre bilar och att bilarna är nyare och därmed mer energieffektiva. 6 Bilpoolsanvändaren slipper också ansvaret för bilen, som att skaffa parkeringsplats, utföra årlig besiktning, reparationer, tvätt etc. Kostnaden för bilpool är betydligt lägre än kostnaden för egen bil för många användare. 7 2 Vägverket, 2003, Gör plats för svenska bilpooler!, Vägverket Rapport 2003: 88 3 Trafikverket, 2012, Utvärdering av effektsamband för bilpool 4 Trafikverket, 2012, Utvärdering av effektsamband för bilpool 5 Bundesverband CarSharing e.v. Willi Loose, 2010, The State of European Car-Sharing -Final Report D.2.4 Work Package 2 6, 2014, Effekter av Sunfleet bilpool på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner 7 Hampshire och Gaites, 2011, Peer-to-Peer Carsharing - Market Analysis and Potential Growth, Journal of the Transportation Research Board, nr 2217, s

11 7 Bilarna i en bilpool är oftast inte äldre än 3 år, medan den genomsnittliga svenska bilen är 10 år gammal. 8 Bilpoolbilar är vanligtvis moderna och säkra och nästan alla har högsta betyg i Euro-NCAP krocktester 9. De största bilpoolsleverantörerna i Stockholmsområdet är Sunfleet Carsharing AB, Bilpoolen.nu, och Stockholms Bilpool. Vidare finns Metern bilpool och Vintervikens bilpool. Dessa leverantörer har fasta platser för sina bilar. DriveNow och Car2go är bilpoolsleverantörer som har ett koncept med att bilarna hämtas och lämnas inom storstadszoner och användaren hittar närmsta bil via en app, så kallade envägsbilpooler. 10 En studie om effekterna av Sunfleets bilpool visade att varje bilpoolsbil ersätter i genomsnitt 5 privata bilar. Detta innebär en nettominskning av efterfrågan på parkeringsplatser med runt 80 %, för de hushåll som blir medlemmar i bilpool. Studien visade också att drygt hälften av medlemmarna använder poolbilar en gång i månaden eller mer sällan än så (se gröna nyanser i Figur 2-5), omkring 40 % utnyttjar sitt medlemskap för bilpool några gånger per månad (gul färgkodning) och en mycket liten andel (2-6 %) använder poolbilar oftare än så. 11 Hur användandet av envägsbilpooler som DriveNow och Car2go ser ut är inte studerat lika ingående i Sverige, men studier från Tyskland tyder på att envägsbilpooler sannolikt används oftare än traditionella bilpooler. En del resultat pekar på en svag ökning av andelen bilresor till följd av medlemskap i en envägsbilpool. 12 En del av förklaringen till detta kan vara att envägsbilpooler mer liknar eget bilägande och därför lockar till sig medlemmar ur andra grupper och med andra preferenser än traditionella bilpooler. 8 Trafikverket, 2012, Utvärdering av effektsamband för bilpool 9 ibid 10 Envägsbilpooler ( One way carsharing ) innebär att poolbilen inte behöver återlämnas på samma plats som den hämtades, utan inom ett större område, vilket möjliggör användning i en riktning medan återresan kan ske med ett annat färdmedel. 11, 2014, Effekter av Sunfleet bilpool på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner 12 Se till exempel Firnkorn, J. (2012). Triangulation of two methods measuring the impacts of a free-floating carsharing system in Germany. Transportation Research Part A. 46, s

12 8 Figur 2-5. Hur ofta medlemmar använder Sunfleets bilpoolsbilar i respektive stad. N GBG=423, N MÖ=261, N STO=624. Kostnadsmodellen för de olika bilpoolerna är oftast baserad på en kombination av månadsavgift, pris per använd timme, pris per körd km (inkl. eller exkl. drivmedelspris). Vidare hantera några bilpooler en medlemsdeposition, som man får tillbaka när man lämnar bilpoolen. Tabellen nedan jämför kostnaden för Sunfleet, Bilpoolen.nu, Stockholms bilpool, Car2go och DriveNow. Endast de olika profilerna bestämd för användning av bilen ett par gånger i månaden eller färre har tagits med.

13 9 Tabell 2-4. Kostnadsmodell för några olika bilpooler. Priserna gäller för mindre bilmodeller. Bilpool Sunfleet Bilpoolen.nu 6 Large Light Pay&Go Stockholms bilpool Car2go DriveNow 5 Månadsavgift Timpris Minutpris ,5 Km-pris inkl. drivmedel ,47 2,47 2,15 4 (>50km) 2 max 165 kr/tim 4,5 (>200km) 3 Paket One Small Medium Parkeringspris 1 per min ,5 4 24h-pris Bokningskostnad Inskrivningsavgift Medlemsdeposition Definierat som körningsuppehåll utan att bokningsperioden är slut 2. Varje uthyrning omfattar 50 gratis km, och varje ytterligare kilometer kostar 4 kr 3. Varje uthyrning omfattar 200 gratis km, och varje ytterligare kilometer kostar 4,50 kr 4. Beroende på tiden på dagen 5. DriveNow har även olika timpaket för de som använder bilen en längre tid 6. Bilpoolen.nu har även ett alternativ Bilpoolen 400 för de som använder bilen oftare Sunfleet 2015 hade Sunfleet cirka 7000 medlemmar i Stockholm, Sundbyberg, Nacka och Solna, och cirka 280 bilar i dessa kommuner. Sunfleet har olika paket, anpassade för användare som använder bil olika ofta, från ett par gånger i månaden och uppåt. Sunfleet har varken medlemsavgift eller bokningsavgift. Man betalar bara en månadsavgift och ett timpris som varierar beroende på paketlösning. Maximumpriset man betalar per dygn ligger på 439 kr. Sunfleet har även ett Pay&go -system som heter One. Här betalar man ingen månadsavgift utan timpriset och 24h-priset ligger högre än vid Small (resp. 80 kr och 639 kr).

14 10 Bilpoolen.nu Bilpoolen.nu grundades 2007 och är en del av Bilpoolen AB 13. Bilpoolen.nu kompenserar för alla de koldioxidutsläpp som verksamheten för med sig, både bilarnas utsläpp och resten av verksamhetens, genom upphandlande av utsläppsrätter 14. Bilpoolen.nu har, liksom Sunfleet, en modell för de som behöver bil ett par gånger i månaden, Light, och en Pay&go -modell. Största skillnaden med Sunfleets modell är att man betalar en medlemsdeposition på 2500 kr när man blir medlem i bilpoolen och som man får tillbaka när man lämnar bilpoolen. Vidare finns det även en inskrivningsavgift för att bli medlem och en bokningsavgift på 25 kr för varje gång man bokar bil. I Light -modellen betalar man en månadsavgift på 175 kr och 25 kr per timme. Km-priset på 1,25 kr per km är exklusive drivmedel. Priset för drivmedel varierar från månad till månad och lag juni 2015 på 1,22 kr. I Pay&go -modellen betalar man ingen månadsavgift utan ligger timpriset högre, på 59 kr per timme. Km-priset och drivmedelspriset är detsamma som vid Light - modellen. Inskrivningsavgiften är högre när man bara vill köra när det behövs (495 kr). Maximumpriset per dygn är dessutom begränsat till 590 kr. Bilpool.nu här även två andra kostnadsmodellen för de som kör oftare (se websida). Stockholms bilpool Stockholms bilpool är en ekonomisk förening som i nuläget har runt 10 bilar och 90 medlemmar 15, 16. Föreningen köper och förvaltar bilar samt hyr ut dem till medlemmarna till självkostnadspris. Varje medlem förväntas hjälpa till i bilpoolen. Stockholms bilpool har bara en kostnadsmodell, vilken är ganska lika Bilpoolen.nu s Light modell. Medlemmar betalar en medlemsdeposition som ligger på 4000 kr och en bokningsavgift på 20 kr per bokning. Månadsavgiften är 150 kr och timpriset 22 kr. Km-priset inklusive drivmedel ligger på 2,15 kr. Car2go Car2go använder en flexibel modell baserad på en mobiltelefonapp, utan månadsavgift eller medlemsdeposition, man betalar bara för vad man kör. Appen används för att hitta den närmaste bilen och boka den upp till 30 minuter i förväg. Appen är även nyckeln till bilen. Bilen behövs inte lämna tillbaka på samma plats där man hämtade den, utan kan lämna på valfri offentlig P-plats inom Car2gos Home Area. 17 Car2go har ungefär 250 bilar i Stockholm 18 och ägs av Daimler. 13 Bilpoolen.nu, 2012, Om oss 14 Bilpoolen.nu, 2012, Bilpool och miljö 15 Stockholms bilpool, 2014, Detta är Stockholms bilpool, 16 Stockholms bilpool, 2016, Våra bilar och taxor 17 [ ] 18 [ ]

15 11 Priset beräknas per körd minut: man betalar 4 kr per minut inklusive drivmedel (med högst 165 kr per timme och 650 kr per dag), i vilket ingår 50 km. För fler kilometer betalar man 4 kr per tillkommande km. Inskrivningsavgiften för att bli medlem ligger på 200 kr. DriveNow DriveNow fungerar enligt samma grundmodell som Car2go. Priset beräknas per körd minut (4,50 kr per minut för de första 200 km, 2,5 efter detta) och per parkerad minut (2,50 kr per minut) under bokningen. Avslutande av bokningen kan göras på valfri offentlig P-plats inom Business Area. Precis som för Car2go ingår parkeringsavgiften och Business Area / Home Area inkluderar både Stockholms stad och Sundbybergs stad. Inskrivningsavgiften för att bli medlem ligger på 290 kr. Bilarna kan enkelt bokas genom en app som visar bilar i närheten. Dessutom kan bilen efter användning parkeras på alla offentliga parkeringsplatser inom hela verksamhetsområdet. DriveNow ägs av BMW.

16 12 3. Dagens bilanvändning i Sundbyberg I detta kapitel redovisas statistik över bilanvändning i Sundbybergs stad. Med hjälp av denna har olika typparkörer (användare av kommunal parkering) konstruerats, för att illustrera de privatekonomiska effekterna av höjda parkeringsavgifter. De syftar också till att jämföra kostnaderna för eget bilinnehav med bilpoolsanvändning och för att beräkna effekter på bilinnehav bland de boende i Sundbyberg till följd av högre kostnader för boendeparkering och därmed bilinnehav. 3.1 Årliga körsträckor i Sundbybergs stad (2015) Många av de bilar som står registrerade på fysiska och juridiska personer i Sundbyberg används relativt lite, sett till deras årliga körsträcka, se Figur % av bilarna används upp till 800 mil per år, eller omkring 15 mil/vecka, vilket innebär att det finns en stor potential att ersätta privatägda bilar med bilpoolsbilar. På så sätt skulle Sundbybergsbornas efterfrågan på transporter och bilresor kunna tillgodoses, samtidigt som parkeringsplatser frigjordes för centrumbesökare eller för andra ändamål än parkering, till exempel nya gång- och cykelbanor. >2000 mil 12% mil 17% mil 9% mil 20% mil 18% mil 24% Figur 3-1. Bilar registrerade på fysiska och juridiska personer i Sundbyberg, fördelade på årliga körsträcksintervall (2015).

17 Sundbybergsbornas resor Figur 3-2 redovisar de resor (alla färdmedel) som finns registrerade i RVU Sverige , gjorda av boende i Sundbyberg. Knappt 50 % av resorna går inom kommunen, knappt 30 % till Stockholm stad och ca 20 % av resorna går till och från Solna eller övriga Stockholms län. Underlaget är litet (bara 172 resor), men ger ändå en antydan om hur resandet till och från kommunen ser ut Inom kommunen Sthlm stad Solna Övr Sthlms län Övr Sverige Resor med slutpunkt i Sundbyberg Resor med startpunkt i Sundbyberg Figur 3-2. Uttag från RVU Sverige Resor gjorda av boende i Sundbyberg (OBS! N=172). 3.3 Studerade typ-parkörer Fyra olika typ-parkörer som på olika sätt använder kommunala parkeringsplatser i Sundbyberg har tagits fram för att illustrera de privatekonomiska effekterna av nya parkeringsavgifter i Sundbyberg. De baseras på diskussion mellan beställaren och Trivector och tillgänglig statistik om årliga körsträckor för bilar registrerade i Sundbyberg. Typparkörernas resande används också för att beräkna deras kostnader för att gå över till att använda bilpool istället för att ha egen bil. Sällanbilanvändare 1: Sällanbilanvändare 1 bor i Sundbyberg och arbetar i en grannkommun, dit hen pendlar kollektivt. Bilen används för att köra till fritidshuset på landet två gånger i månaden. Huset ligger ungefär 60 km (en timmes resa) från Sundbyberg och vanligtvis stannar hen i huset över helgen, ungefär 40 timmar. Sällanbilanvändare 1 använder också bilen för att storhandla en gång i veckan. Affären ligger på ca 10 km avstånd, så totalt blir det 20 km och ungefär 1,5 timmar per inköpsresa inklusive tid i affären. Sällanbilanvändare 1 gör också en bilresa per månad för att hälsa på släkt och vänner eller göra en helgutflykt. Dessa resor varierar men är i genomsnitt 150 km långa (ungefär 8 timmar, inklusive utflykt/besök) tur och retur. Övriga resor sker med cykel eller kollektivtrafik.

18 14 Total bilanvändning per månad: Antal km: 470 km (ca 560 mil/år) Fritidshus: 240 km Handla: 4 x 20 km = 80 km Övriga bilresor: 150 km Antal timmar: 94 h (inklusive vistelsetid) Fritidshus: 80 h Handla: 4 x 1,5 h = 6 h Övriga bilresor: 8 h Sällanbilanvändare 2: Sällanbilanvändare 2 bor i Sundbyberg och pendlar kollektivt till arbetet i grannkommunen. Bilen används för att göra flera korta inköpsresor och resor till aktiviteter i Sundbyberg och till större köpcentra i närområdet. Varje vecka görs 6 korta resor (8 km enkel väg) för mindre inköp och till aktiviteter, ärenden som tar i genomsnitt 1,5 timmar per resa. Tre gånger per månad används bilen för större matinköp eller shopping på köpcentra (20 km enkel väg). En sådan resa tar omkring 2,5 timmar totalt. En gång per månad görs också en längre dagsutflykt med bil, totalt omkring 200 km. Total bilanvändning per månad: Antal km: 704 km (ca 845 mil/år) Korta inköpsresor: 4 x 6 x 16 = 384 km Större inköp: 3 x 40 km = 120 km Övriga bilresor: 200 km Antal timmar: 53,5 h (inklusive vistelsetid) Korta inköpsresor: 4 x 6 x 1,5 = 36 h Större inköp och shopping: 3 x 2,5 h = 7,5 h Övriga bilresor: 10 h Dagligbilpendlare från Sundbyberg: Dagligbilpendlaren bor i Sundbyberg och arbetar i en angränsande kommun. Hen använder bilen varje dag för att pendla till sin arbetsplats. Arbetet ligger på 15 km avstånd från hemmet. På väg till och från arbetet lämnar och hämtar dagligbilpendlaren barn på förskolan. Totalt tar dessa resor 45 minuter. Två gånger per vecka kombineras detta med matinköp. Resan till affären lägger 5 km och 1 timme till arbetsresan. Tre helger per månad gör dagligbilpendlaren en utflykt eller besöker släkt och vänner som bor i genomsnitt 50 km från Sundbyberg (6 timmar, inklusive utflykt/besök). Total bilanvändning per månad: Antal km: 1000 km (ca 1200 mil/år) Vanlig arbetsresa, inkl. förskola: 22 dagar x 30 km = 660 km Tillägg för resa till affär: 8 dagar x 5 km = 40 km Besök/helgutflykt: 3 x 100 km = 300 km Antal timmar: 42,5 h (inklusive vistelsetid) Vanlig arbetsresa, inkl. förskola: 22 dagar x 45 min = 16,5 h Tillägg för resa till affär: 8 dagar x 1 h = 8 h Besök/helgutflykt: 3 x 6 h = 18 h

19 15 Hantverkare: Hantverkaren bor och arbetar i Sundbyberg. Hen använder bilen för sitt dagliga arbete (9 timmar per dag) och kör totalt 150 km per dag. I detta resande inkluderas mindre inköpsresor. Utöver använder hantverkaren bilen för att göra större inköpsresor, ca 10 km enkel väg (1,5 h) en gång per vecka och utflykter/besök tre helger per månad (60 km, 6 timmar inklusive utflykt/besök). Total bilanvändning per månad: Antal km: 3480 km (ca 4180 mil/år) Arbete: 22 dagar x 150 km = 3300 km Övriga resor: 3 x 60 km = 180 km Antal timmar: 216 h Arbete: 22 dagar x 9 timmar = 198 h Övriga resor: 3 x 6 timmar = 18 h 3.4 Kostnad för bilinnehav jämfört med bilpoolsanvändning Baserat på typ-parkörernas månatliga bilanvändning har månadskostnaden för egen bil jämfört med månadskostnaden för bilpoolsinnehav (inkl kr i ökade kostnader för kollektivtrafikanvändning) beräknats, i syfte att redovisa alternativ till den egna bilen för att hantera efterfrågan på bilresor. För egen bil har dagens parkeringsavgifter för boendeparkering använts, samt en extra kostnad om kr/månad för parkering på annan plats än vid hemmet). Bilpoolskostnader är i huvudsak baserade på kostnadsmodellen för Sunfleets Medium-paket, för att illustrera hur stora de ungefärliga kostnaderna kan bli för motsvarande bilpoolsanvändning. För Dagligbilpendlaren har Car2go:s modell använts för arbetsresor, eftersom det skulle bli mer fördelaktigt att använda en envägsbilpool än att boka upp en traditionell bilpoolsbil för hela dagen och låta den stå parkerad på arbetsplatsen. Observera att kostnaderna för bilpool baseras på samma användning som med egen bil. I själva verket talar studier för att den verkliga bilanvändningen sjunker med bilpoolsmedlemskap, vilket gör att kostnaderna för bilpool kan vara ännu lägre än siffrorna som redovisas nedan.

20 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 500 kr - kr Månadskostnad (bilpool, inkl. koll.) Figur 3-3. Kostnadsjämförelse för Sällanbilanvändare 1. Månadskostnad idag (egen bil) Figur 3-3 visar jämförelsen för Sällanbilanvändare 1. Denna låga bilanvändning gör att det sannolikt skulle löna sig att ersätta den egna bilen med ett bilpoolsmedlemskap kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 500 kr - kr Månadskostnad (bilpool, inkl. koll.) Figur 3-4. Kostnadsjämförelse för Sällanbilanvändare 2. Månadskostnad idag (egen bil) Även för Sällanbilanvändare 2 är det sannolikt lönsamt att ersätta egen bil med bilpool, se Figur 3-4.

21 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr - kr Månadskostnad bilpool, inkl. kollektivtrafik Figur 3-5. Kostnadsjämförelse för Dagligbilpendlaren. Dagens månadskostnad egen bil För Dagligbilpendlaren går det, med dagens kostnadsupplägg för bilpool, inte att ersätta den egna bilen utan att kostnaderna ökar, se Figur 3-5. Detta beror framför allt på de många arbetsresorna som inte är långa i avstånd, men tar mycket tid i anspråk, vilket gör att användningen av envägsbilpool blir den rimligaste lösningen. Eftersom tidskostnaden är så förhållandevis hög med denna lösning (4 kr/min eller max 165 kr/timme med Car2go, se Tabell 2-4) blir det dyrt att lösa arbetspendlingen på detta sätt. Detta särskilt eftersom parkering på arbetsplatsen ofta är gratis eller väldigt förmånligt prissatt. Hantverkarens mesta bilanvändning sker i tjänsten, kostnader som betalas av företaget som bilen är skriven på och att ersätta detta med bilpoolsanvändning är inte intressant. Denna bilanvändning har istället använts för att skatta hantverkarens kostnader, i dagsläget och med nya parkeringsavgifter i Sundbyberg.

22 18 4. Värdet av parkering Att bilparkering är av betydelse för stadens och handelns tillgänglighet och attraktivitet behöver knappast ifrågasättas. Lika självklart är emellertid att för mycket parkering i en stad är lika problematiskt som för lite. Det är alltid viktigt att överväga hur många allmänna platser som behövs och var de ska förläggas, eftersom parkering tar plats i anspråk, som hade kunnat användas till andra allmänna nyttor för stadens invånare. Detta kapitel redovisar ett antal värderingsaspekter kopplade till parkering i staden och ska betraktas som en bakgrund till de effektskattningar av höjda parkeringsavgifter som görs i kapitel Parkeringsplatsers värde för handeln Tillgängliga parkeringsplatser för besökare är av stort värde för handeln. Enligt en studie av tre stadskärnor (Karlskoga, Södertälje och Örebro) genererar en bilplats som inte blockeras av exempelvis boende och anställda omkring kr/år. 19 En nyare studie av Göteborgs innerstad visar att en bilparkeringsplats i centralt läge är värd mellan kr och 1,6 miljoner kr/år i omsättning för handeln. 20 Besökare till Växjö centrum undersöktes år 2010 på uppdrag av Handelns utredningsinstitut och resultaten visade att varje bilburen besökare bidrog med i genomsnitt 290 kr. 21 Omräknat till intäkter per parkeringsplats och år motsvarar detta 22, 23 omkring kr per parkeringsplats och år. I den mån handelns besökare och boende delar på samma parkeringsplatser finns här en intressekonflikt, mellan de boendes efterfrågan på att äga egen bil och handlarnas efterfrågan på tillgängliga parkeringsplatser till sina kunder. Korttidsparkerande besökare till centrumhandeln kan därför sägas vara en alternativ nytta i förhållande till långtidsparkerande boende, som betalar genom boendeparkering. 19 Lisa Lageréns examensarbete från 1997 som redovisas i Lagerén, L. och Sandahl, J. (2001) Parkeringens ekonomiska betydelse i Henrikson, C-H. (red.) Praktisk parkering. ss Lundkvist, M. och Svensson, E. (2014). Värdet av cykelparkering och bilparkering för handeln i Göteborgs innerstad. Examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola. 21 Vestin, H. och Lindblom, J. (2010). Konsumentundersökning Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum. 22 Denna siffra baseras på antaganden om en parkeringsplats som är tillgänglig under centrums öppettider 10 timmar per dag, timmar per år och en genomsnittlig parkeringstid på 2,5 timmar. Med en genomsnittlig beläggningsgrad på 80% blir det besök per år och knappt kr om ett genomsnittligt besök genererar 290 kr. 23 För exempel från Norge och Schweiz, se Krafft, O. (2001). Parkeringens värde i Henrikson, C-H. (red.) Praktisk Parkering. ss

23 19 En högre boendeparkeringsavgift gör det dyrare att parkera på kommunala parkeringsplatser, vilket kan få till följd att boende väljer att parkera i mindre lättillgängliga parkeringsanläggningar eller att minska sitt bilinnehav. I båda fallen frigörs lättillgängliga parkeringsplatser för handelns kunder. Om boendeparkeringsavgiften höjs utan att timtaxorna höjs (eller den avgiftsbelagda tiden utökas) finns det emellertid en risk att det skapas incitament för de boende att byta boendeparkering mot timtaxa och börja bilpendla för att minimera sina parkeringskostnader. Figur 4-1 visar en jämförelse av de ungefärliga kostnaderna för att parkera i Sundbyberg med timtaxa, som bilpendlare och icke bilpendlare, och med boendeparkering, givet dagens kostnader och avgiftsbelagda tid kr 400 kr 300 kr Kostnad timtaxa Kostnad timtaxa bilpendlare Boendeparkering Figur 4-1. Dagens månadskostnader för parkering på kommunala parkeringsplatser i Sundbyberg, för olika typer av bilanvändare. Om boendeparkeringsavgiften höjs till över 400 kr/månad finns det en risk att fler boende väljer att gå över till timtaxa och bilpendling, vilket leder till ökad biltrafik, förutsatt att timtaxan och den avgiftsbelagda tiden lämnas oförändrade. Med endast en genomsnittlig höjning av timtaxan med 50 % höjs kostnaderna för bilpendlaren som betalar timtaxa till 600 kr/månad. Om istället dagens timtaxa behålls och avgift införs hela dygnet (som i Solna stad), blir parkeringskostnaden för bilpendlaren som betalar timtaxa istället närmare kr/månad. 25 Det kan finnas en oro hos handelns representanter att höjda timtaxor skulle leda till färre besökare och minskad omsättning för handeln, men studier både i Sverige och utomlands tyder på att så generellt inte är fallet. Istället leder det vanligen till kortare besök och parkeringstider, vilket gör plats för fler besökare och ökad omsättning för handeln. 26, 27 De korta besöken genererar större intäkt till handeln än 24 Här har bilpendlaren antagits stå parkerad 2 timmar per dag under den avgiftsbelagda tiden, medan en person som inte bilpendlar antagits stå parkerad 9 timmar per dag under den avgiftsbelagda tiden. 25 Beräkningen bygger på gratis parkering på helger. 26 Björke, E. och Fondell, C. (2009). Parkeringsreglering och handeln i staden Om parkeringsreglering kan vara ett verktyg för att skapa en hållbar stadsutveckling utan att påverka handeln i stadskärnorna negativt. Examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola. 27 Svensson, T. och Hedström, R. Parkering. Politik, åtgärder och konsekvenser för stadstrafik. Tillgänglig på: [ ].

24 20 de långa och det är därför av större värde att göra plats för fler korttidsbesök, om det sker på bekostnad av befintliga besöks genomsnittliga längd Alternativanvändning av parkeringsplatser Centralt belägna parkeringsplatser som frigörs till följd av höjd boendeparkeringsavgift är av betydelse för handeln, men också i övriga delar av kommunen kan ett minskat bilinnehav och frigjorda parkeringsplatser innebära samhällsvinster. Om det handlar om större sammanhängande parkeringsytor som frigörs kan de användas för en mängd olika ändamål, alltifrån nya bostäder eller arbetsplatser, till grönområden. För kantstensparkering är alternativanvändningen rimligen inte bebyggelse, utan istället en annan användning av gatan, till exempel nya cykelkörfält eller cykelbanor där det behövs för att binda samman cykelvägnätet i kommunen. Där trottoarerna är smala kan borttagande av kantstensparkeringar ersättas av bredare trottoarer med bättre plats för gående, fler sittplatser, papperskorgar, belysning, uteserveringar etc. Värdet av sådana förbättringar för gående och cyklande är svårt att beräkna exakt, men varje resa som görs till fots eller med cykel, istället för med bil, har ett betydande samhällsekonomiskt värde. Enligt effektberäkningar som gjorts med verktyget HEAT (WHOs Health Economic Assessment Tool) innebär varje bilresa som ersätts av en cykelresa ett samlat värde (i hälsovinst och färre döda och skadade i trafiken) om närmare 20 kr. 29 Hur handeln påverkas av borttagande av parkeringsplatser beror på vad de ersätts med. Görs det på rätt sätt och på rätt platser, för att skapa ett mer attraktivt centrum, är det möjligt att ersätta bilburna besökare med besökare som kommer med andra färdmedel och även öka handelns omsättning. 30 Ersättande av bilparkering med cykelparkering ger plats för totalt fler parkeringsplatser (6 cykelparkeringsplatser upptar lika stor yta som en bilparkeringsplats) och fler kunder, vilket ger ökade 31, 32 intäkter. 4.3 Parkeringskostnader för byggherrar/fastighetsägare Högre parkeringsavgifter (framför allt för boendeparkering) är samhällsekonomiskt lönsamma såtillvida att de frigör parkeringsplatser för handelns kunder eller för alternativa användningar i staden. För byggherrars och fastighetsägares vidkommande är det snarare fråga om att de kan minska kostnader relaterade till parkering, vilket i sin tur har vidare samhälleliga effekter. 28 Se Lagerén, L. och Sandahl, J. (2001) Parkeringens ekonomiska betydelse i Henrikson, C-H. (red.) Praktisk parkering. ss (2016). Effektberäkningar av ökat cyklande och ökande cykelandelar i Skåne Se Björke och Fondell (2009) och refererade källor. 31 Lee, A. (2008). What is the economic contribution of cyclists compared to car drivers in inner suburban Melbourne s shopping strips? 32 Mingardo, G. (2009). Parkeer en Detailhandel in Rotterdam: een onderzoek naar het belang van parkeren voor het economisch functioneren van de binnenstad van Rotterdam: de case van de Meent, EURICUR report , Rotterdam.

25 21 Parkeringsnormen säkerställer att byggherrarna förser sina nya hus med ett visst antal parkeringsplatser, antingen på den aktuella tomten eller i en närliggande parkeringsanläggning. Antalet parkeringsplatser som behöver byggas varierar beroende på förutsättningar, men beror framför allt på bostädernas storlek (0,25 resp. 1,05 bpl/lgh för 1- resp. 5-rumslägenheter i områden med bra kollektivtrafik). 33 I tättbebyggda miljöer är det mest lönsamt för byggherrar att ordna parkering i underjordiska garage eller i parkeringshus, för att kunna bebygga så stor del av en tomt som möjligt. Detta medför dock stora kostnader för parkering, från motsvarande kr/månad i parkeringshus upp till kr/månad i underjordiskt garage, per bilparkeringsplats. Eftersom de boende i Sundbyberg kan välja mellan att hyra parkering i parkeringsanläggningar och att lösa boendeparkering på gatan, betyder förmånlig boendeparkering att utbudet av parkeringsplatser för de boende ökar, vilket sänker deras betalningsvilja för parkering. Resultatet är att det blir svårare för byggherrar och fastighetsägare att ta ut avgifter som täcker kostnaderna för de parkeringsplatser som parkeringsnormen kräver. Standardlösningen på detta är dyrare bostäder, med högre månadsavgifter eller hyror. I slutänden blir det de boende som betalar, oavsett om de har bil eller inte. För byggherrarna finns åtminstone ytterligare två lösningar: Ett sätt att minska antalet parkeringsplatser, och därmed byggnationskostnaderna, är att bygga mindre lägenheter (färre rum), eftersom det innebär färre parkeringsplatser per lägenhet enligt Sundbybergs parkeringsnorm. Att kvadratmeterpriset generellt sett är högre för mindre lägenheter i Stockholmsområdet, medför än större fördel med denna strategi. Nackdelen är att det riskerar att bli ett ensidigt bostadsutbud, vilket minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Att undvika att äga fastigheter med höga kostnader och låga intäkter för parkering är en annan möjlig lösning för större aktörer. Resultatet blir fler bostadsrätter som säljs dyrt, så att kostnaderna för parkering stjälps över på bostadsrättsföreningarna och de boende. Nackdelen ur ett samhällsperspektiv är att det byggs färre hyresrätter och att många personer därför får svårare att skaffa bostad. Med höjda avgifter för boendeparkering höjs även marknadsvärdet för en parkeringsplats, vilket gör det möjligt att föra över en större del av kostnaderna för parkering på bilinnehavarna, istället för på alla boende eller på byggherrar och fastighetsägare. 33 Sundbybergs stad (2012). Trafikplan för Sundbyberg. Se Bilaga 3 Parkeringsnorm för bostäder och verkssamheter.

26 22 5. Beräkningsexempel med nya parkeringsavgifter I detta kapitel redovisas effekterna av två nya avgiftsnivåer för nyttoparkering, boendeparkering och timtaxor, se Tabell 5-1. Beräkningsexemplen har tagits fram mot bakgrund av avgifter i omgivande kommuner. Tabell 5-1. Dagens P-avgifter i Sundbyberg och två avgiftsexempel. Avgiftsexempel Timtaxa Boendeparkering, kostnad per månad Nyttoparkering, kostnad per år Sundbyberg idag 5 / 8 / 12 / Sundbyberg exempel låg 10 / 15 / 20 / 25* Sundbyberg exempel hög 15 / 20 / 30 / 35* * De högsta avgiftsnivåerna är här föreslagna som alternativ för framtida höjning eller för att öka omsättningen på vissa särskilt utsatta platser med hög beläggning. Taxezonerna har i beräkningarna antagits vara desamma som idag, medan däremot den avgiftsbelagda tiden har sträckts ut till hela dygnet. Det sistnämnda är av betydelse för att inte skapa incitament för boende att försöka sänka sina parkeringskostnader genom att ta bilen till jobbet istället för att låta den stå kvar vid bostaden och betala för boendeparkering. 5.1 Jämförelse mellan timtaxa och boendeparkering Figur 5-1 jämför månadskostnaden för parkering för en bilpendlare som betalar timtaxa respektive boendeparkering. Bilpendlaren har antagits använda bilen så att den står parkerad vid bostaden i genomsnitt 14 timmar per vardag. Idag är den genomsnittliga timtaxan 10 kr/timme och bilpendlaren antas stå parkerad vid bostaden i snitt 2 timmar per vardag (samma antagande som ligger till grund för Figur 4-1). Med de två kostnadsexemplen antas avgift gälla för hela dygnet och bilpendlaren antas parkera på de billigaste parkeringsplatserna (10 kr respektive 15 kr/timme i exempel låg respektive hög). Figuren jämför den lägsta månadskostnaden som bilpendlaren härmed kan uppnå genom att betala timtaxa, med kostnaden för boendeparkering. I de två exemplen är det inte lönsamt för bilpendlaren att betala timtaxa istället boendeparkering med att och det finns därför inget incitament för andra att börja bilpendla för att minska parkeringskostnaderna. Framför allt beror detta på att avgiften gäller dygnet runt på vardagar. Den framräknade parkeringskostnaden på 400 kr/månad för bilpendlaren med dagens reglering är ett snittvärde. Det går att nå en lägre månadskostnad, vilket kan göra att vissa idag betraktar det som mer

27 23 lönsamt att bilpendla än att betala boendeparkering och pendla med andra färdmedel kr kr 400 kr 300 kr 500 kr 700 kr Idag Exempel låg Exempel hög Kostnad timtaxa bilpendlare Boendeparkering Figur 5-1. Kostnadsjämförelse av timtaxa och boendeparkering med tre olika avgiftsnivåer. OBS! Exempel låg och hög har avgiftsbelagd tid hela dygnet (men ej på helger), till skillnad från idag. 5.2 Ekonomiska effekter för typ-parkörerna De fyra typ-parkörernas kostnader för bilinnehav ökar till följd av höjda kostnader för boendeparkering, se Figur 5-2 och Figur kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Sällanbilanvändare 1 Sällanbilanvändare 2 Dagligbilpendlare Månadskostnad (bilpool, inkl. koll.) Dagens P-avgifter Exempel låg Exempel hög Figur 5-2. Jämförelse av månadskostnader för att äga egen bil (med olika P-avgiftsnivåer) för de olika typparkörerna.

28 kr kr kr Hantverkare Dagens P-avgifter Exempel låg Exempel hög Figur 5-3. Jämförelse av månadskostnader för Hantverkarens bilanvändning (med olika P-avgiftsnivåer). OBS! Bilpool har ej bedömts vara ett intressant alternativ för hantverkaren och har därför exkluderats. Hantverkarens kostnader ökar också till följd av höjd avgift för nyttoparkering, en kostnad som belastar företaget snarare än hantverkaren själv. För de tre övriga typparkörerna innebär föreslagna ändringar av avgifter och avgiftsbelagd tid att det blir mellan omkring 200 kr och 450 kr dyrare per månad att äga egen bil. 5.3 Samhälleliga effekter av nya taxor De samhälleliga effekterna av högre parkeringsavgifter i Sundbyberg har dels att göra med hur de boendes bilinnehav förändras, eftersom det påverkar hur många parkeringsplatser som frigörs för handelns kunder och för alternativa användningar. Bilinnehavet påverkar också trafikalstringen i Sundbyberg, men de effekterna har inte studerats i denna utredning. Dels påverkar de högre timtaxorna handelns förutsättningar i Sundbyberg. Högre avgifter leder till en minskad efterfrågan på parkering, men det kan i sin tur innebära ökad omsättning på parkeringsplatser (kortare parkeringstid), vilket möjliggör fler bilburna besökare i centrum och ökad omsättning för handeln. Särskilt om parkeringsplatser tillgängliggörs för handelns besökare eller, på strategiska platser, används för att göra centrum mer attraktivt att besöka och vistas i. För de boende i Sundbyberg som berörs av föreslagna avgiftshöjningar (d v s de boende som idag har sin bil parkerade på en kommunal parkeringsplats och betalar för boendeparkering) har bilinnehavet beräknats minska 2-4 % till följd av föreslagna avgiftshöjningar. 34 För många av dessa finns tillgängliga och förmånliga sätt att lösa biltransporter utan egen bil (bilpool). I absoluta tal rör sig minskningen i bilinnehav bara om kanske några hundra fordon, men eftersom det rör sig om fordon som står parkerade under lång tid, på 34 Beräknat utifrån en priselasticitet för bilinnehav på -0,4, se Litman, T (2016). Parking Requirement Impacts on Housing Affordability. s.8. Tillgänglig på [ ].

29 25 vardagar, kvällar och helger, så innebär det ändå en stor skillnad i termer av frigjord parkeringsyta (räknad som tillgängliga parkeringstimmar). För bilburna centrumbesökare har en minskad efterfrågan på parkering i Sundbyberg beräknats till mellan 10 % och 15 % (beroende på avgiftsexempel). 35 Detta behöver emellertid inte innebära en motsvarande minskning av det totala antalet besökare eller omsättning för handeln, eftersom de parkeringsplatser som frigörs till följd av minskad efterfrågan istället kan nyttjas av andra bilister med högre betalningsvilja, om det rör sig om attraktiva platser som tidigare haft hög beläggning och därför varit otillgängliga för besökare. Personer som tidigare valt att ta bilen kan istället besöka centrum med andra färdmedel, som gång, cykel eller kollektivtrafik. Likaså är det av stor betydelse vad som görs med de platser som ersätts, av exempelvis bebyggelse eller cykel- och gångbanor. Om det görs rätt kan det leda till ett attraktivare centrum som genererar fler besök, med olika färdmedel, helt enkelt därför att de flesta kunder värderar utbud och trevnad högre än parkeringsutbud och låga parkeringsavgifter. 35 Beräknat utifrån en priselasticitet för inköpsresor på -0,23, se Usterud Hanssen, J. et al. (2014). Parkeringsnormer i utvalgte norske och svenske byer. s.73. Tillgänglig på [ ].