Parkering i Sollentuna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parkering i Sollentuna"

Transkript

1 Parkering i Sollentuna En rapport med underlag till Sollentuna kommuns parkeringsplan

2 Detta är en rapport om parkeringssituationen i Sollentuna kommun. Dokumentet är upprättat på Trafik- och fastighetskontoret och ska fungera som underlagsmaterial för Sollentuna kommuns parkeringsplan. Sammanställning: Emma Tarrodi

3 Sammanfattning Sollentuna kommun befinner sig i en process av tillväxt där både den egna kommunen och regionen växer. Detta ställer krav på kommunens övergripande planering för att den ska kunna växa på ett långsiktigt hållbart sätt. I takt med att Sollentuna växer ökar konkurrensen om mark i kommunens centrala lägen där mål om förtätning och attraktiva stadsmiljöer kan komma i konflikt med den ständigt tilltagande efterfrågan på parkeringsplatser. För att lyckas kombinera till synes motstridiga intressen och nå en hållbar stadsutveckling är arbetet med parkering ett viktigt styrmedel. För att hålla ihop det arbetet krävs dock att det finns en övergripande parkeringspolicy med tydliga mål och åtgärder vilket för närvarande saknas i Sollentuna. kort sikt ske genom reglering av avgifter samt åtgärder som förbättrar befintliga parkeringsytor. Det bör även säkerställas att de platser som är avsedda för särskilda syften, som infartsparkeringarna, faktiskt används på det sätt och av de som de är tänkta för. För att säkerställa att de platser som redan finns används mer effektivt bör även varianter av samnyttjande ses över på de privata parkeringsytor som i dagsläget har låg beläggning. På längre sikt bör även åtgärder som syftar till att påverka människors resvanor användas i högre utsträckning. Boende bör uppmuntras att lämna bilen hemma och istället välja mer hållbara transportmedel. Syftet med den här rapporten har varit att ta fram underlag till Sollentunas kommande parkeringsplan. Genom att insamla data via dokumentstudier, en omvärldsanalys samt ett flertal genomförda inventeringar har den nuvarande parkeringssituationen kartlagts. Rapporten redogör för det antal parkeringsplatser som finns i anslutning till pendeltågsstationerna, hur dessa platser är reglerade samt vad de har för beläggningsgrad i nuläget. Resultaten visar att ett begränsat utbud av parkeringsplatser inte är det största problemet i nuläget. Istället har den här rapporten kunnat visa att problematiken snarare handlar om hur och av vilka de befintliga platserna används. Kommunala parkeringsplatser där det är gratis att parkera har full beläggning medan det finns stora parkeringsytor i de inventerade områdena som har låg eller till och med mycket låg beläggning. För att balansera den snedvridna fördelningen finns en mängd åtgärder som kan vidtas. Främst handlar det om att se till att de platser som redan finns i nuläget används mer effektivt innan nya anläggningar planeras. Detta kan på

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Behov av en parkeringsplan Syftet med rapporten Metod och genomförande Rapportens disposition Övergripande mål och strategier Översiktsplanen Klimatarbete och hållbara resor Cykelplanen En trafikstrategi för Sollentuna kommun Geografiska och demografiska förutsättningar En växande kommun Geografiskt läge Bilinnehav i Sollentuna Resvanor inom samt till och från kommunen Parkering i Sollentuna Regelsystem och ansvar för parkering Avgifter för parkering Övervakning och avgifter för felparkering Nulägesbeskrivning - inventeringar Helenelund Inventering - befintliga parkeringsplatser Inventering - beläggning Inventering infartsparkerares avstånd till hemadress Sammanfattning och rekommendationer Helenelund Sollentuna Centrum Inventering - befintliga parkeringsplatser Inventering beläggning Sammanfattning och rekommendationer Sollentuna centrum Häggvik Inventering befintliga parkeringsplatser Inventering beläggning Inventering infartsparkerares avstånd till hemadress Sammanfattning och rekommendationer Häggvik Norrviken Inventering - befintliga parkeringsplatser Inventering - beläggning Sammanfattning och rekommendationer Norrviken Rotebro Inventering - befintliga parkeringsplatser Inventering beläggning Inventering avstånd till parkerares hemadress... 28

5 4.5.4 Sammanfattning och rekommendationer Rotebro Omvärldsanalys andra kommuners parkeringsstrategier Olika kommuner med liknande mål Effektiv markanvändning Attraktiv stadsmiljö Planera för god tillgänglighet Främja hållbara transporter Minska bilanvändandets negativa påverkan Verktyg för arbete med parkering Avgifts- och tidsreglering Olika parkeringslösningar Parkeringsnormer Infartsparkeringar Datumparkering Samutnyttjande Mobility management Avslutande diskussion Förslag på strategisk inriktning Förslag på fortsatt arbete Referenser... 45

6 1. Inledning Sollentuna kommun är en del av den växande Stockholmsregionen, och med sitt centrala läge i regionen är kommunen attraktiv att bo och verka i. Allt fler väljer att bosätta sig i Sollentuna och kommunens invånarantal har ökat markant de senaste åren. I takt med att Sollentuna växer ökar dock även konkurrensen om mark inom kommunens gränser. Framför allt kan målkonflikter uppstå i kommunens centrala lägen och vid kommundelarnas centrum. Dels finns en önskan om att bygga staden inåt och skapa mer stadsmässig karaktär. Samtidigt utgör centrumen med sitt läge intill pendeltågsstationerna viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken vilket medför behov av parkeringsplatser så att de kommuninvånare som vill parkera bilen och fortsätta resan kollektivt med pendeltåget kan göra det på ett smidigt och effektivt sätt. Detta kan innebära svårigheter med att å ena sidan skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande och å andra sidan skapa attraktiva och stadsmässiga miljöer i kommunens centrala lägen. Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett övergripande ansvar för planeringen av parkeringar inom kommunens gränser. Även om det finns ett stort behov av parkeringar i kommunen kan dock stora markparkeringar både innebära ett misshushållande med mark som är attraktiv för bebyggelse samt att området får en förortsliknande och mindre tilltalande utformning. För att kunna kombinera dessa till synes motstridiga intressen krävs en mer övergripande strategi kring hur parkeringsfrågor bör hanteras i kommunen. 1.1 Behov av en parkeringsplan Trafik behandlas idag i ett flertal dokument i Sollentuna kommun, i översiktsplanen, klimatplanen och i den nyligen framtagna cykelplanen. För att få en mer samlad och långsiktig inriktning för 1 hur trafiken ska utvecklas i kommunen är även en trafikstrategi under framtagande där de frågor som rör trafik och framkomlighet ska samlas i ett enhetligt strategiskt dokument (Trivector 2014a). Trafikstrategin är tänkt att beskriva Sollentunas inriktning i arbetet med trafikfrågor och ge en övergripande vägledning i kommunens arbete med trafik och framkomlighet. Tanken är dock att trafikstrategin ska kompletteras med mer specifika planer och policys för bland annat cykel, kollektivtrafik och parkering, se figur 1. Figur 1. Bild över hur de olika strategiska dokumenten är tänkta att relatera till varandra (Trivector 2014a). Idag saknas en samlad bild och tydliga riktlinjer vad gäller parkeringshanteringen i Sollentuna. Planering och reglering av bilparkering är ett viktigt verktyg för att styra trafiken varpå Sollentuna är i behov av en parkeringsplan som kan ge vägledning kring hur parkering bör ordnas i kommunen. Parkeringsplanen bör gå i linje med kommunens övergripande mål och planer samt bidra till att de uppfylls. Målet med en parkeringsplan bör även vara att

7 den ska bidra till en mer effektiv markanvändning i kommunens centrala delar, stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö samt att främja hållbara transporter. 1.2 Syftet med rapporten I arbetet med att ta fram en parkeringsplan för Sollentuna kommun är det viktigt att det först finns en tydlig bild av hur parkeringssituationen i kommunen ser ut. Syftet med den här rapporten är således att ge underlag till den kommande parkeringsplanen genom att redogöra för hur parkeringssituationen i kommunen ser ut i nuläget. Detta innebär både en kartläggning av de parkeringsplatser som finns i dagsläget och hur de är reglerade gällande avgifter etc., men också en beskrivning av befolkningsprognoser och bilinnehav för att ge en uppskattning av det framtida behov av parkeringsplatser som kan tänkas finnas i kommunen. De frågeställningar som varit vägledande i arbetet och som rapporten ämnar besvara är: Hur ser utbudet av parkeringsplatser ut i nuläget och hur är dessa parkeringsplatser reglerade? Hur ser beläggningen ut på parkeringsplatserna? Hur används kommunens infartsparkeringar i nuläget och vilka är det som använder parkeringarna? Hur ser andra kommuners arbete med parkeringsfrågor ut och vad kan Sollentuna ta för lärdomar av det? 1.3 Metod och genomförande Underlaget till den här rapporten bygger på information som inhämtats genom flera olika datainsamlingsmetoder. Dels har en dokumentstudie genomförts där kommunens översiktsplan och andra 2 strategiska dokument studerats för att få en bild av den övergripande politiska inriktningen vad gäller trafik i kommunen. Rapporten bygger även på tre genomförda inventeringar. Dels har en inventering genomförts för att ta reda på antalet parkeringsplatser som finns i anslutning till pendeltågsstationerna i Sollentuna samt hur många av dem som är tillgängliga för allmänheten. Parkeringsplatserna har även undersökts vad gäller reglering för att få en tydligare bild av hur befintliga platser kan användas av allmänheten. Vid en andra inventering har sedan beläggningen kontrollerats på de inventerade parkeringsplatserna. Den tredje inventeringen som ligger till grund för den här rapporten utgjordes av en nummerskrivning av bilar parkerade på kommunens infartsparkerinar. Syftet med inventeringen var att kunna ta reda på vad de bilar som parkerat på infartsparkering har för hemadress och därmed avstånd till parkeringen. För att bredda perspektivet har även en omvärldsanalys genomförts där andra kommuners parkeringsstrategier och policys har studerats närmre för att om möjligt ge inspiration till Sollentunas kommande parkeringsplan. 1.4 Rapportens disposition För att underlätta läsbarheten ges här en kort beskrivning av hur rapporten är disponerad. Efter det inledande kapitlet som presenterar ämnet och syftet med rapporten följer ett avsnitt som redogör för andra övergripande strategier och mål inom Sollentuna kommun som är av betydelse för parkeringsplanen. Därefter ges en beskrivning av nuläget i Sollentuna. Avsnittet redogör för de geografiska och demografiska förutsättningarna men presenterar även resultaten från de genomförda inventeringarna. Följande kapitel är ägnat åt omvärldsanalysen där andra kommuners parkeringsstrategier presenteras innan det avslutande avsnittet ger förslag på vilken riktning Sollentuna kommuns parkeringsplan bör ta.

8 2. Övergripande mål och strategier I arbetet med att ta fram en parkeringsplan för Sollentuna kommun är det även nödvändigt att ta hänsyn till andra befintliga visioner och mål inom kommunen. De övergripande strategierna för hur kommunen bör utvecklas finns angivet i översiktsplanen men det finns även ett flertal andra strategiska dokument som har betydelse för kommunens framtida utveckling vad gäller trafik och parkeringsfrågor. Dels har Sollentuna en klimatstrategi där åtgärder för att nå uppsatta klimatmål behandlas och där strategier för ett mer hållbart resande tas upp. Det finns även en nyligen färdigställd cykelplan vars målsättning är att cykeltrafiken i Sollentuna ska öka och dessutom är en övergripande trafikstrategi för kommunen under framtagande. I det här avsnittet följer en kort redogörelse för den huvudsakliga inriktningen i de nämnda dokumenten samt hur en parkeringsplan kan knyta an till befintliga mål och visioner. 2.1 Översiktsplanen Sollentuna kommun antog en ny översiktsplan den 12 december 2012 och de mål och riktlinjer som är formulerade där ska fungera vägledande för all planering av den fysiska miljön (Sollentuna kommun 2013). Sollentuna har sedan lång tid tillbaka en övergripande vision om att verka för ett långsiktigt hållbart samhälle. Den visionen lever vidare i nuvarande översiktsplan där en övergripande strategi för kommunens utveckling är att bygga tätt i goda kommunikationslägen så att jungfrulig mark kan bevaras i så hög utsträckning som möjligt (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 4). Ny bebyggelse planeras därmed främst i stationsnära områden och i kommundelscentra vilket ger miljömässiga fördelar samt goda förutsättningar för kollektivtrafik. Denna strategi om 3 förtätning i centrala lägen går även i linje med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010), där flera regionala kärnor finns utpekade efter sina förutsättningar för tätare bebyggelse. I Sollentuna är området Kista-Sollentuna-Häggvik angivet som regional kärna. Förutom att ny bebyggelse planeras där finns även utvecklingsplaner för kommundelarnas centrum vid pendeltågsstationerna i Rotebro, Norrviken, Häggvik, Sollentuna Centrum, Helenelund samt i Edsberg och Sjöberg. Vad gäller trafik och kommunikationer i kommunen förutspås det i översiktsplanen att bilen kommer fortsätta vara det viktigaste transportmedlet. Den täta bebyggelsen som växer fram kring Sollentuna centrum förväntas generera ny trafik och därmed belasta det befintliga gatunätet ytterligare. Även Häggviks trafikplats beräknas växa då Förbifart Stockholm ansluts år 2021 vilket ställer krav på det lokala vägnätets kapacitet (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 11). Ett mål i översiktsplanen är även att gång- och cykelvägnätet ska byggas ut och att framkomligheten för gående och cyklister ska prioriteras framför andra transportslag vid lokala resor (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 46). Inom kommunen ska det även skapas attraktiva kommunikationsstråk där kollektivtrafiken prioriteras framför övrig motorfordonstrafik. Genom ökad turtäthet och tillgänglighet till kollektiva färdmedel ska sollentunaborna uppleva kollektivtrafiksystemet som ett attraktivt färdsätt. I översiktsplanen fastslås det även att resandet med pendeltågen ska stärkas. Av den anledningen planeras entréer i södra änden av perrongen vid både Häggviks och Helenelunds pendeltågsstation. Sollentuna kommun har också ett stort behov av infartsparkeringar vid pendeltågsstationerna. Eftersom konkurrensen om mark är stor i dessa centrala lägen och marken behöver användas effektivt fastslår översiktsplanen att markparkeringar är fel. Behovet av infartsparkeringar bör enligt översiktsplanen istället lösas genom samutnyttjande av parkeringsplatser i befintliga eller nya

9 parkeringsanläggningar, trots att det innebär högre kostnader (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 48). 2.2 Klimatarbete och hållbara resor Det övergripande målet om att verka för en långsiktig hållbar utvekling inbegriper även att reducera utsläppen av växthusgaser samt att förebygga och hantera konsekvenserna av klimatförändringar. Den gällande klimatstrategin för Sollentuna kommun antogs 2010 och fungerar som ett vägledande dokument i kommunens klimatarbete. Utgångspunkten för strategin är att reducera nettoutsläppen av växthusgaser inom kommunen för att i linje med internationella klimatmål verka för att den globala temperaturökningen inte ska överstiga två grader Celsius. Klimatstrategin består av fyra huvudpunkter; bidra till en ökad kunskap, skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta val, begränsa den egna verksamhetens klimatpåverkan samt hantera konsekvenserna av en klimatförändring (Klimatstrategi i Sollentuna 2010). I relation till trafik och framkomlighetsfrågor är det främst den andra punkten i klimatstrategin, om hur det bör skapas bättre förutsättningar för klimatsmarta val som är aktuell. Enligt strategin bör exempelvis den fysiska planeringen inriktas mot en hög grad av funktionsblandning för att minska behovet av resor och för att skapa konkurrensfördelar för gående, cyklister och kollektivtrafik. Strategin anger även att gång- och cykelvägnätet bör utformas så att det upplevs bekvämt och tryggt samt att kollektivtrafiken ska upplevas som trygg, säker och komfortabel så att fler väljer dessa färdmedel (Klimatstrategi i Sollentuna 2010) Cykelplanen Visionen om ett mer hållbart resande i Sollentuna återfinns även i kommunens cykelplan där det övergripande målet att cykelanvändandet ska öka och att cykeln ska ses som ett attraktivt transportmedel året runt. Som beskrivs i cykelplanen har cykeltrafiken flera fördelar gentemot motortrafiken. Cykeln är både mer energieffektiv än bilen och tar inte lika stora ytor i anspråk varken vid transport eller vid parkering. Att cykla medför även positiva hälsoeffekter och bidrar till en god miljö och luftkvalitet. Enligt cykelplanens målsättning ska andelen resor som görs med cykel fördubblas till år 2020, från 7 % till 14 %, och uppnå hela 20 % till år 2030 (Cykelplan för Sollentuna kommun 2014). Generellt är förutsättningarna för att cykla i Sollentuna goda och majoriteten av kommunens invånare bor inom en till två kilometers avstånd till närmaste pendeltågsstation och centrumområde. Närheten till pendeltåget innebär att möjligheten att kombinera cykel och tåg är goda och de korta avstånden gör att cykeln har stora möjligheter att konkurrera med bilen (Cykelplan för Sollentuna kommun, s. 8). För att cykeln ska vara attraktiv som färdmedel är det även viktigt att det finns goda möjligheter till parkering vid målpunkten. Av den anledning bör det enligt cykelplanen finnas cykelparkeringar vid alla viktiga målpunkter i kommunen som kollektivtrafikhållplatser, arpetsplatser, skolor, service etc. Framför allt är det viktigt att kommunens pendeltågsstationer är försedda med cykelparkeringar så att bytet mellan cykel och pendeltåg kan ske smidigt och så att antalet bilpendlingsresor i kommunen kan minska. Vid infartsparkeringar bör cykelparkeringarna placeras närmre tågstationen än platserna för bilparkering och förses med tak, belysning, ramlåsning och pump.

10 2.4 En trafikstrategi för Sollentuna kommun För att få ett mer samlat grepp kring Sollentunas inriktning i arbetet med trafikfrågor är även en trafikstrategi under framtagande. Arbetet med trafikstrategin påbörjades hösten 2013 och tanken är att dokumentet ska innehålla både en övergripande vision och mer konkreta mål för vad man vill uppnå i kommunen. Trafikstrategin beskriver en framtid där gående, cyklister och kollektivtrafik får högre prioritet än idag. När fler väljer hållbara färdemedel blir även biltrafiken mer pålitlig för dem som verkligen behöver resa med bil. Den övergripande visionen i trafikstrategin lyder: Mål TRAST-aspekt Stadens karaktär Transportsystem Trafikens omfattning Mål 1. Den gestaltningsmässiga utformningen av Sollentunas gatunät ska inbjuda till vistelse. 2. Lokalgator ska vara av småskalig karaktär där oskyddade trafikanter prioriteras. 3. Gångnätet ska vara gent, tryggt och sammanhängande. 4. Cykelnätet ska vara attraktivt, sammanhängande, tidseffektivt och säkert. 5. Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska öka. 6. Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka. I Sollentuna har alla nära till storstadens möjligheter och naturens lugn. Transportsystemet erbjuder en mycket hög tillgänglighet, vilket gör det enkelt att nå det som kommunen och övriga Stockholmsregionen har att erbjuda. Hållbara val är självklara för invånare, besökare och näringsliv. Sollentunas trafikstrategi tas fram med utgångspunkt i TRASTmetodiken, Trafik för en attraktiv stad som utarbetats av Trafikverket och Boverket. Metoden har bidragit till att skapa en övergripande bild av transportsystemet idag, vilka utmaningar som finns kopplat till trafikens utveckling, vilka mål Sollentuna vill arbeta mot och genom vilka strategier det ska ske de kommande åren (Trivector 2014a). En central del i TRAST är även de sju TRASTaspekterna som beskriver olika frågor att ta hänsyn vid framtagandet av en trafikstrategi. Utifrån dessa aspekter har sedan tolv mer specifika mål formulerats som visas i tabellen till höger, se figur 2. För att nå de uppsatta målen behövs en rad åtgärder genomföras, 5 Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Miljö och hälsa 7. Stadsbyggandet i Sollentuna ska bidra till ett mer transportsnålt beteende. 8. Sollentunas transportsystem ska vara tillgängligt för alla. 9. Det ska oavsett tid på dygnet upplevas tryggt att vistas utomhus i Sollentuna. 10. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafikolyckor i Sollentuna. 11. Trafikens negativa inverkan på klimatet ska minska. 12. Trafikens negativa inverkan på invånares hälsa ska minska. Figur 2. Tabell med Trafikstrategins övergripande mål (Trivector 2014a). både på kort och på längre sikt och planering och reglering av bilparkering är ett viktigt verktyg i det arbetet. Hur Sollentuna väljer att reglera kommunens parkeringsplatser har betydelse för hur efterfrågan kommer att se ut i framtiden. En effektiv parkeringshantering är på så vis en högst central del i ett hållbart transportsystem, både ur en ekologisk, en social och en ekonomisk synvinkel. En väl genomtänkt parkeringsplan kan bidra till minskade utsläpp och ett mer effektivt markutnyttjande, till att skapa mer attraktiva platser för sociala möten och till att utbudet blir mer marknadsanpassat genom en förändrad prissättning. Hur det arbetet ska gå till och vilka åtgärder och strategier som kan vara lämpliga utreds närmare i den här rapporten.

11 3. Geografiska och demografiska förutsättningar För att kunna ta fram en lämplig och väl anpassad parkeringsplan för Sollentuna kommun är det även viktigt att ge en beskrivning av kommunens geografiska och demografiska förutsättningar. Både kommunens geografiska läge i Stockholmsregionen samt den snabba befolkningstillväxten bör tas hänsyn till i det strategiska tänket kring parkeringsfrågor varpå en beskrivning av förhållandet i de frågorna presenteras här. knappt (Sollentuna kommun 2014a). Befolkningsmängden väntas öka i samtliga av kommunens delar. Som tabellen nedan visar förutspår prognosen störst ökning av antal invånare i Edsberg och Tureberg men även Helenelund, Häggvik och Vaxmora beräknas få en stor befolkningsökning. Anledningen till att befolkningsmängden ökar särskilt i dessa kommundelar är att det främst är i de områdena som det finns planerat bostadsbyggande under prognostiden (Sollentuna kommun 2014a). 3.1 En växande kommun Sollentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner med en befolkningsökning högre än både i Stockholm och i riket. Det senaste året, 2013, ökade befolkningen i Sollentuna med 1286 personer från till invånare. Det motsvarar en befolkningstillväxt på 1,9 procent vilket kan jämföras med 1,7 procent i Stockholm och 0,9 procent i hela riket (Sollentuna kommun 2014a). I kommunen föddes det 786 barn under år 2013 medan 425 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 361 personer. Även när det gäller in- och utflyttningar i kommunen kan en positiv befolkningstrend urskiljas då personer flyttade från kommunen under 2013 medan personer valde att flytta till kommunen. Vid en nedbrytning i åldersklasser är det åldersgruppen år som ökat mest i antal under år 2013 (Sollentuna kommun 2014a). Enligt den senaste befolkningsprognosen för Sollentuna kommun beräknas antalet invånare i kommunen fortsätta öka även i fortsättningen. Mellan år 2013 och 2023 beräknas befolkningen öka med omkring personer, vilket innebär en ökning på 22 procent, och år 2023 beräknas antalet invånare i kommunen vara 6 Figur 3.

12 3.2 Geografiskt läge Sollentuna är en integrerad del av Stockholmsregionen med goda kommunikationer tack vare E4:an och pendeltågstrafiken (Sollentuna kommun 2014b). Pendeltåget har fem stationer inom kommunens gränser och utgör således en viktig förbindelse både mellan kommunens olika delar och med andra kommuner som Uppsala, Solna och Stockholm. Pendeltåget går genom hela kommunen från syd till nord med stationerna Helenelund, Tureberg, Häggvik, Norrviken och Rotebro. Vid flera av pendeltågsstationerna finns infartsparkeringar där pendlare kan parkera sin bil över dagen. 3.3 Bilinnehav i Sollentuna Även om det finns goda förbindelser med kollektivtrafik i Sollentuna ligger bilinnehavet i kommunen över genomsnittet för Stockholms län och drygt hälften av alla resor som invånarna gör sker med bil. År 2012 vad bilinnehavet i Sollentuna kommun 410 personbilar i trafik per invånare vilket kan jämföras med ett genomsnitt på 391 personbilar för hela Stockholms län. I närliggande kommuner är bilinnehavet per invånare, 428 i Täby kommun, 476 i Danderyd, 402 i Upplands Väsby, 380 i Järfälla och 274 i Sundbyberg (Trivector 2014b). Enligt en tidigare studie från 2002 återfinns högst andel hushåll utan bil i Stockholms kommun medan andelen som disponerar bil är jämnt fördelat över länet (TMR 2002). Hushåll med tillgång till två eller flera bilar återfinns dock främst i de norra delarna av länet. Rapporten visar också på ett flertal variabler som påverkar hushållens bilinnehav. Hushållets förvärvssituation är den variabel som har störst betydelse för bilinnehavet, därefter är hustyp samt hushållets ålder och lokalisering i länet de variabler som har störst betydelse. Det finns ett tydligt samband mellan antalet arbetande vuxna i hushållet och billinnehav. Att inte ha bil alls är vanligare bland ensamstående 7 Karta 1. Karta över Sollentuna kommun samt dess pendeltågsstationer. Karta 1. Karta över Sollentuna kommuns geografiska läge.

13 medan sambohushåll oftare har tillgång till en eller flera bilar i hushållet beroende på förvärvssituationen. Studien visar att hushåll utan bil företrädesvis bor i flerfamiljshus medan hushåll som disponerar bil främst bor i villa eller radhus. Sambohushåll tenderar att ha tillgång till bil i höge utsträckning än vad ensamstående har och att disponera mer än en bil är vanligast i sambohushåll med barn. Det finns också samband mellan billinnehav och hur medelinkomsten varierar mellan olika områden (TMR 2002). Ser man till Sollentuna kommun får flera av de variabler med positivt samband för billinnehav höga variabelvärden. Statistik från 2012 visar att andelen förvärvsarbetande i Sollentuna var högre än både i länet och i riket och att medelinkomsterna också visade högre siffror i Sollentuna än i resten av länet och landet. År 2012 var medelinkomsten i Sollentuna kr vilket kan jämföras med i länet och i riket (SCB 2014). 3.4 Resvanor inom samt till och från kommunen Resultat från den nationella resvaneundersökningen visar att mer än hälften av de resor som görs av Sollentunas kommuninvånare sker med bil. Resor med bil motsvarar hela 53 % av samtliga resor, 21 % av resorna gör till fots, 16 % motsvarar resor med kollektivtrafik och endast 7 % av samtliga resor sker med cykel (Trivector 2014b). Även när det gäller resor inom kommunen är bil det vanligaste färdmedlet och står för 46 % av resorna. För resor inom kommunen är det något vanligare att ta sig fram till fots, 33 % av resorna, medan det är mindre vanligt att färdas med kollektivtrafik inom kommunen, 11 %. Resvaneundersökningen visar även hur invånarna i Sollentuna väljer att resa då de tar sig till och från kommunen. Resultaten visar att 65 % av alla de resor Sollentunaborna gör för att ta sig till och från kommunen sker med bil och att 28 % av resorna sker med kollektivtrafik. Det vanligaste 8 färdmedelet är således bil, både om man ser till resor inom kommunen och resor till och från kommunen. Vad gäller andra transportmedel kan det dock sägas att cykel och gång är vanligare för kortare resor inom kommunen och att kollektivtrafik är något vanligare för längre resor till och från kommunen (Trivector 2014b). 3.5 Parkering i Sollentuna Regelsystem och ansvar för parkering Regelsystemet för parkering ser olika ut beroende på om det är parkering på allmän platsmark eller parkering på kvartersmark som åsyftas. Allmänna platser definieras i plan- och bygglagen som gator, vägar, torg och andra områden som är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamma behov. Det är kommunen som har ansvaret för parkering på all allmän platsmark. Kvartersmark är mark avsedd för bebyggelse eller annat ändamål och omfattar all mark som inte är allmän platsmark inom ett planområde. Inom kvartersmark är det normalt fastighetsägarens ansvar att säkerställa att det finns tillräckligt med parkeringsplatser (SKL 2010). För att säkerställa en fungerande och god trafikmiljö finns det även ett flertal regler som anger var det är tillåtet respektive inte tillåtet att stanna och parkera. De flesta trafikreglerna finns i Trafikförordningen, men det finns även lokala trafikföreskrifter som kommunerna och länsstyrelserna beslutar om (Transportstyrelsen 2013). Det som styr lagstiftningen i Trafikförordningen är framför allt kraven på trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. I de lokala trafikföreskrifterna redogörs det för de trafikregler som gäller lokalt i kommunen. Vanliga bestämmelser rör datumparkering, tidsregleringar och avgiftsbeläggning. Sollentuna kommun har över 700 lokala trafikföreskrifter som reglerar trafiken och parkeringen

14 inom kommunen. I hela kommunen tillämpas datumparkering enligt områdesmärken. Enligt de lokala trafikföreskrifterna om datumparkering i Sollentuna kommun är det inte tillåtet att parkera ett fordon mellan kl och under dygn med udda datum på den sida som har udda adressnummer och under dygn med jämna datum på den sida som har jämna adressnummer (Sollentuna kommun 2014c). Inom kommunen får ett fordon parkeras på en gata under högst 24 timmar i följd så länge det inte finns skyltar som anger något annat. Ägare till långtidsparkerade bilar och skrotbilar får betala kostnaden för borttransportering/skrotning (Sollentuna kommun 2014d) Avgifter för parkering Ett vanligt medel för att reglera parkeringen i kommunen är genom att avgiftsbelägga parkeringsplatser. Avgiften bör ligga på en nivå så att man får en rimlig omsättning på parkeringsplatsernas användning så att fler får möjlighet att nyttja dem. Med utgångspunkt i kravet att behandla alla medborgare lika har kommunen ingen möjlighet att reservera parkeringsplatser på gatumark för enskilda personer eller grupper. Undantag kan dock göras för rörelsehindrade, boende, näringsidkare och beskickningsfordon (SKL 2010). Rörelsehindrade har rätt att parkera på särskilt reserverade parkeringsplatser, antingen mot en avgift eller avgiftsfritt. I flera kommuner finns också boendeparkering som innebär att boende i ett område där parkeringsplatser på kvartersmark saknas får nyttja de allmänna parkeringsplatsera till ett reducerat pris. Det är dock viktigt att avgifterna ligger i nivå med andra närliggande anläggningars avgifter för att undvika konkurrens. För näringsidkare som använder fordonet i yrkesutövandet finns det i flera kommuner möjlighet att få ett så kallat nyttokort som ger tillåtelse att bortse från en del 9 parkeringsregler på gatumark. Ett annat sätt att reglera parkeringen i kommunen är genom tidsrestriktioner, det vill säga att det görs en begränsning av den maximala uppehållstiden. Ofta kombineras tidsrestriktioner med avgifter för att reglera parkeringen vid en anläggning. Vad det kostar att parkera i Sollentuna beror på var i kommunen man befinner sig, se karta 2 på nästa sida. Parkering på allmänna parkeringsplatser kostar i större delen av kommunen 6 kr/h. I Tureberg och området kring centrum är dock avgifterna något högre. Det kostar 8 kr/h att parkera väster om järnvägen i Tureberg och öster om järnvägen kostar det 10 kr/h. På Sollentunavägen vid centrum är avgiften 15 kr/h för att parkera. I övriga delar av kommunen tas det ingen avgift för parkering. Avgifterna gäller vardagar mellan utom dag före sön- och helgdag. Längsta tillåtna tid att parkera är 24 timmar (Sollentuna kommun 2014e). Det finns flera olika sätt att betala parkeringsavgiften på i Sollentuna. Förutom att det går att betala kontant eller med kort är det även möjligt att betala med sms eller via en särskild app som kan laddas ner. Vid betalning med sms anges den zon-kod som gäller för området, bilens registreringsnummer samt personnummer. Enligt en rapport från 2009 om parkering i Sollentuna är dock gällande parkeringsavgifter för låga och bör höjas och göras mer enhetliga. Syftet med att ta ut en avgift är att skapa en balans mellan tillgång och efterfrågan samt att motverka söktrafik vilket enligt författaren inte uppfylls i nuläget (Filipsson 2009).

15 3.5.3 Övervakning och avgifter för felparkering Enligt lagen om parkeringsövervakning är det upp till varje kommun att själv bestämma om den ska svara för parkeringsövervakningen på allmän platsmark. Enligt SKL:s rapport från 2010 har ungefär 60 procent av landets kommuner beslutat att själva ta hand om parkeringsövervakningen i hela eller i delar av kommunen (SKL 2010). Inom Sollentuna kommun sker parkeringsövervakningen av egen personal från trafik- och fastighetskontoret. De kontrollerar hur fordon parkeras inom kommunen samt att de avgifter som gäller betalas (Sollentuna kommun 2014e). Vad gäller felparkering är det kommunen som bestämmer vilka avgifter som ska tas ut. Den lägsta avgift som får tas ut enligt lag är 75 kronor och den högsta kronor (SKL 2010). Trafikanter som bryter mot någon av parkeringsreglerna inom kommunens gränser åläggs att betala en felparkeringsavgift där storleken på avgiften beror på typen av överträdelse. Följande avgifter gäller inom kommunen: Felparkeringsavgift: 450 kronor Felparkeringsavgift på plats med förbud att parkera fordon: 550 kronor Felparkeringsavgift på parkeringsplatser för rörelsehindrade: 800 kronor Felparkeringsavgift på plats med förbud att stanna fordon: 800 kronor 10 Avgift 6 kr/h Avgift 8 kr/h Avgift kr/h Karta 2. Karta över Sollentuna kommun samt gällande parkeringsavgifter (Sollentuna kommun 2014e).

16 4. Nulägesbeskrivning - inventeringar För att få en tydligare bild av hur kommunens parkeringar används samt vilka som väljer att parkera där har två inventeringar genomförts. Dels har en större inventering genomförts under sommaren 2014 där samtliga parkeringsplatser inom en radie av 300 meter från pendeltågstationernas entréer har räknats och studerats vad gäller reglering och avgifter. Enligt en rapport från 2009 bör 300 meter ses som längsta acceptabla gångavstånd mellan infartsparkering och stationen/busshållplatsen om parkeringen skall uppfattas som attraktiv (Sollentuna kommun 2009). Samtliga fem tågstationer inom kommunen; Helenelund, Sollentuna centrum, Häggvik, Norrviken och Rotebro har ingått i inventeringen vars resultat sedan har sammanställts i ett flertal kartor för att ge överblick över parkeringssituationen i Sollentuna. Vid en andra inventering har sedan beläggningen beräknats vid samtliga inventerade parkeringsplatser. Den tredje inventeringen genomfördes i slutet av januari Totalt besöktes åtta infartsparkeringar; två stycken i Helenelund, två i Häggvik samt fyra i Rotebro där de parkerade bilarnas registreringsnummer noterades. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och analyserats under sommaren 2014 då de noterade fordonens registreringsnummer kontrollerats mot fordonsregistret för att ta reda på de parkerade bilarnas hemadress och därmed även avstånd till parkeringsplatsen. Eftersom varje område har sina specifika förutsättningar presenteras resultaten områdesvis, med resultat från samtliga inventeringar. På så sätt kan en samlad bild ges för varje område över det befintliga antalet parkeringsplatser i området och hur de är reglerade samt hur infartsparkeringarna i området används och av vilka. Nedan följer således en presentation av de resultat som inventeringarna gett upphov till. 11 Karta 3. Karta över Sollentuna kommun samt dess pendeltågsstationer.

17 4.1 Helenelund Helenelund utgör den sydligaste delen av Sollentuna kommun och gränsar till kommundelen Tureberg samt till Solna och Stockholms stad (Trivector 2014b). Förbindelserna är goda i Helenelund då kommundelen trafikeras både med pendeltågslinjen samt ett flertal bussförbindelser. Helenelund har även en direkt och nära koppling till Kista centrum via Kistagången som dagligen används av många arbetspendlare. Det finns även planer på att förlänga tvärbanan från Alvik till Helenelund vilket förväntas bli klart till år Detta innebär att det urbana stråket mellan Helenelunds centrum och Kista centrum kan stärkas ytterligare vilket Sollentuna kommun ställer sig positiva till (Sollentuna kommun). Helenelunds pendeltågsstation har sin entré vid perrongens norra ände, men enligt översiktsplanen bör stationen även få en sydlig entré för att förbättra tillgängligheten från Silverdal (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 29) Inventering - befintliga parkeringsplatser Inventeringen av befintliga parkeringsplatser i området kring Helenelunds pendeltågsstation visade på att det finns totalt 593 parkeringsplatser inom en radie av 300 meter från tågstationen, se karta 4. Av dessa platser är 251 tillgängliga för allmänheten medan 342 är reserverade för boende eller arbetsplatser i området. Kommunen ansvarar för fyra parkeringsplatser i området. Två av dessa är infartsparkeringar, en med 75 platser vid kvarteret Svalgången på västra sidan av järnvägen samt en parkering med 27 platser längs Åkervägen öster om järnvägen. Som kartan visar är flera av de stora parkeringsytorna i området boendeparkeringar som inte är tillgängliga för allmänheten. Det finns också en stor parkeringsplats där halva parkeringen fungerar som infartsparkering 12 Karta 4. Antal allmänna parkeringsplatser i Helenelund. där det är tillåtet att stå mot en avgift. Dock är det endast 39 platser av 133 som är allmänna, övriga platser är reserverade för boende. Parkeringsplatsen ägs av Sollentunahem och övervakas av Q-park. Även övriga allmänt tillgängliga platser vid Helenelunds centrum och längst bort på Pilvägen övervakas av parkeringsbolaget Q-park.

18 Det finns också skillnader i hur de olika parkeringsplatserna är reglerade. Det finns parkeringsplatser som är tidsbegränsade och avsedda för korttidsparkering, och platser där man kan parkera en längre tid, antingen mot en avgift eller avgiftsfritt. Av de platser där det är tillåtet att långtidsparkera över dagen eller längre, timmar finns det några som är avgiftsbelagda och andra där det är tillåtet att parkera avgiftsfritt. Som kartan till höger visar, karta 5, ligger avgiften för parkering i Helenelund på 8kr/h. På infartsparkeringen finns det dock möjlighet att parkera för ett reducerat pris för de som behöver stå en längre tid på parkeringsplatsen, 10kr per dag eller 150kr för 30 dygn. De parkeringsplatser som kommunen ansvarar för är helt avgiftsfria Inventering - beläggning För att få en uppfattning om hur parkeringsplatserna används har även beläggningen beräknats för samtliga av de inventerade parkeringsplatserna. Inventeringen gjordes den 25 augusti 2014 mellan kl och i Helenelund. Resultaten visar att det är stor skillnad i hur parkeringsplatserna används. En del av parkeringsplatserna används i nuläget över sin kapacitet medan flera andra parkeringsplatser har låg beläggning och skulle kunna utnyttjas mer effektivt. På nästa sida visar karta 6 hur beläggningen ser ur för de olika parkeringsplatserna i Helenelund. Det framgår tydligt att de parkeringsplatser som är utan avgift överutnyttjas i nuläget. Både infartsparkeringen vid Svalgången samt infartsparkeringen vid Åkervägen har en beläggning på över 90 %. Även mindre parkeringsplatser utan avgift samt gator där det är tillåtet att datumparkera används i hög utsträckning av infartsparkerare. Som kartan visar är beläggningen låg på de boendeparkeringar som finns i området, både längs Stupvägen och Pilvägen. 13 Karta 5. Reglering av parkeringsplatser i Helenelund.

19 Detta kan bero på att boende tar bilen till arbetet och inte har den parkerad vid bostaden dagtid, men det kan även bero på att boende utnyttjar de avgiftsfria parkeringsplatserna som boendeparkering. Istället för att betala månadsavgift för boendeparkeringen är det troligen flera som väljer att låta bilen stå parkerad på någon av kommunens infartsparkeringar. Även parkeringsplatsen vid Helenelunds centrum har låg beläggning vilket dock inte är så konstigt under dagtid när de flesta arbetar. Intressant är även att infartsparkeringen som kräver avgift har relativt hög beläggning vilket tyder på att de som parkerar i området kan tänka sig betala för att infartsparkera så länge avgiften är låg Inventering infartsparkerares avstånd till hemadress Tidigare under året genomfördes även en nummerskrivning för att ta reda på var de som parkerar på kommunens infartsparkeringar bor. I Helenelund noterades registreringsnummer på parkeringen vid Svalgången samt vid Åkervägen. Karta 6. Beläggning på parkeringsplatser i Helenelund. 14 Svalgången Infartsparkeringen vid Svalgången har som visats tidigare hög beläggning och har sällan lediga platser. Denna höga beläggning indikerar att infartsparkeringen behövs och används vilket givetvis är önskvärt. Vid en närmare granskning visade det sig dock att en stor andel av de bilar som stod parkerade på infartsparkeringen i januari 2014 är registrerade på adresser i närområdet. Som diagrammet nedan visar, se figur 4, bor hela 50 % av dem som parkerat på Svalgångens infartsparkering inom 2 km från parkeringsplatsen och 22 % bor 2-5 km från parkeringsplatsen. För att infartsparkeringen bäst ska tjäna sitt syfte borde boende i närområdet som har möjlighet att istället gå eller cykla till tågstationen inte ta bilen och därmed ta upp plats på parkeringen. Figur 5 visar hur många minuters promenad de som bor inom 5 km från infartsparkeringen har från sin hemadress. Hela 40 % av de som bor i närområdet men ändå använder sig av infartsparkeringen skulle istället kunna promenera dit på mindre än 15 minuter.

20 Avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Svalgången 10; 18% 12; 22% 8; 20% 3; 5% 3; 5% Antal minuters promenad från hemadress för infartsparkerare som bor inom 5 km från Svalgången 14; 35% 28; 50% 16; 40% 2; 5% >2km >50km 10-50km 2-5km 5-10km Figur 4. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Svalgången. (Procentsatserna är beräknade på 56 fordon.) <15min >45min 15-30min 30-45min Figur 5. Diagram över antal minuters promenad för infartsparkerare boende inom 5 km från Svalgången. (Procentsatserna är beräknade på 40 fordon). 15 Vidare har 3 % av de som bor inom 5 km från infartsparkeringen endast minuters promenad för att ta sig till pendeltågsstationen. För att infartsparkeringen ska användas mer effektivt borde boende inte kunna använda parkeringarna som boendeparkering och de som tar bilen till stationen bör uppmuntras att istället promenera eller cykla till dit. Åkervägen I likhet med infartsparkeringen vid Svalgången har Åkervägen normalt hög beläggning. Även här har det dock visat sig att flera av de parkerade bilarna är registrerade på adresser i närområdet. Som figur 6 visar så ägs 35 % av de bilar som stod parkerade på Åkervägen i slutet av januari av personer som bor inom 2 km från parkeringen, och 26 % av bilarna har ägare boendes på ett avstånd av 2-5 km från Åkervägen. Till skillnad från parkeringen vid Svalgången var det dock även ett flertal bilar på Åkervägen som har ägare boendes i andra kommuner. 26 % av bilarna som stod parkerade på Åkervägen är registrerade i andra kommuner som Sundbyberg, Vallentuna, Danderyd och Stockholm. Detta skulle kunna bero på att resande från andra kommuner väljer att byta till pendeltåget just i Helenelund, men kan också tyda på att infartsparkeringen även utnyttjas som arbetsparkering av arbetande i området Helenelund-Kista. Karta 7 på nästa sida visar översiktligt var de som parkerar på infartsparkeringarna i Helenelund har sin hemadress. De blå punkterna visar hemadressen för de förare som stod parkerade på Svalgångens infartsparkering den 31 januari 2014 medan de röda punkterna visar hemadresser för infartsparkerare på Åkervägen vis samma tidpunkt. Även om kartan inte visar samtliga bilars hemadresser så ger den en bild av hur pass många infartsparkerare det är som bor i närområdet.

21 Avstånd till hemadress för infartsparkerare på Åkervägen 6; 26% 2; 9% 6; 26% 8; 35% 1; 4% <2km >50km 10-50km 2-5km 5-10km Figur 6. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Åkervägen (Procentsatserna är beräknade på 23 fordon.) Sammanfattning och rekommendationer Helenelund Helenelund är med sitt geografiska läge nära Sollentuna centrum och Kista ett attraktivt område i Sollentuna. I takt med att området utvecklas och tvärbanan byggs ut kommer det bli särskilt viktigt med ett strategiskt tänkt kring hur konkurrensen om mark bör hanteras. Behovet av parkeringsplatser kan väntas öka då Helenelund blir en allt viktigare knutpunkt för kollektivtrafiken i kommunen. Som de genomförda inventeringarna visar finns det i nuläget flera stora parkeringsytor i närheten av Helenelunds pendeltågsstation. Majoriteten av dessa är dock reserverade för boende och inte tillgängliga för allmänheten. De allmänna parkeringsplatserna i området samt kommunens infartsparkering är mer eller mindre fullbelagda medan boendeparkeringarna har låg beläggning eftersom flera boende i området använder sig av de avgiftsfria parkeringsplatserna. Vidare är varken infartsparkeringen vid Svalgången eller den vid Åkervägen optimalt lokaliserade då den förra kräver att trafiken leds genom ett bostadsområde och förbi en skola och den senare upptar plats på gatumark. 16 Rekommendationer Inför avgift på kommunens infartsparkeringar i Helenelund som motsvarar avgifter på andra parkeringsplatser i området, ex. 10kr för en dagbiljett som parkerare verkar villiga att betala. Tillåt inte datumparkering på Lummervägen. Måla rutor längs Åkervägen så att samtliga 27 platser kan användas. På sikt, undvik infartsparkering på gatumark. Anpassa avgifter efter avgifter för boende på kvartersmark. Uppmuntra boende i närområdet att cykla eller promenera till pendeltågsstationen.

22 4.2 Sollentuna Centrum Sollentuna centrum, i kommundelen Tureberg, utgör den centrala delen av Sollentuna där majoriteten av kommunens invånare bor. Till skillnad från de övriga kommundelarna har Sollentuna centrum en mer stadsmässig karaktär med tätare bebyggelse och ett stort köpcentrum som erbjuder olika sortsers service. Området har goda kollektivförbindelser till övriga kommundelar, Stockholm och andra angränsande kommuner, både via pendeltågsstationen Sollentuna station samt ett flertal busslinjer (Trivector 2014b) Inventering - befintliga parkeringsplatser I området kring Sollentuna station finns det totalt parkeringsplatser av dem är tillgängliga för allmänheten medan 448 utgörs av förhyrda platser. Som kartan visar, karta 8, ansvarar kommunen för en del av parkeringsplatserna, men flera stora parkeringsytor i området sköts av privata bolag som Q-park, Europark och Corepark. Flest antal parkeringsplatser finns i centrumgaraget som rymmer parkeringsplatser (Sollentuna centrum 2014). Ett stort antal parkeringsplatser finns även längs gator i området som vid Malmvägen där kommunen ansvarar för 100 parkeringsplatser. Även om Sollentuna station utgör en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken finns det inga infartsparkeringar i anknytning till Sollentuna station. Vad gäller olika typer av regleringar i Sollentuna centrum är de flesta platserna avgiftsbelagda, se karta 9 på nästa sida. Det vanligaste är att parkeringsplatserna kostar 8kr/h väster om järnvägen och 15kr/h öster om järnvägen. De platser som inte har en avgift är vanligen tidsbegränsade och avsedda för korttidsparkering. Utbudet av parkeringsplatser i anslutning till Sollentuna station skiljer sig alltså från hur det ser ut omkring 16 Karta 8. Antal allmänna parkeringsplatser i Sollentuna centrum.

23 övriga pendeltågsstationer. Avgifterna är ungefär desamma oavsett om det är kommunen som har hand om parkeringen eller om det är ett privat bolag som ansvarar för parkeringsytan. Det finns inga platser där det går att infartsparkera tolv timmar eller längre utan avgift. På en del av parkeringsplatserna finns det dock en dygnstaxa för de som behöver parkera en länge tid vilken uppgår till 60kr/dygn. Det finns även ett par parkeringsplatser som inte kommunen ansvarar för men som ligger på kommunal mark. I dessa fall har avtal upprättats där ett privat parkeringsföretag hyr marken av kommunen för att sköta parkeringsplatsen. Detta innebär att de intäkter som parkeringsavgifterna genererar inte tillfaller kommunen trots att parkeringen sker på kommunens mark. Sådana avtal bör ses över om hanteringen av parkeringsfrågan ska bli effektiv i Sollentuna. Karta 9. Reglering av parkeringsplatser i Sollentuna centrum Inventering beläggning De parkeringsplatser som finns i området kring Sollentuna station inventerades även vad gäller beläggning. Inventeringen genomfördes den 27 augusti 2014 mellan klockan på västra sidan om järnvägen samt mellan klockan på östra sidan av järnvägen. Resultatet visar att flera av parkeringsplatserna i Sollentuna centrum har en medelhög till relativt låg beläggning. Som kartan på nästa sida visar, karta 10, har flertalet av de större parkeringsplatserna i området en beläggning på 50-80%. Enligt tidigare studier och andra parkeringsstrategier bör beläggningen vara omkring % för att parkeringen varken ska över- eller underutnyttjas. I området kring Sollentuna station finns det alltså ett flertal exempel på parkeringsplatser som skulle kunna nyttjas mer effektivt. Det är få platser som når upp till en beläggning på

24 80-90% och endast ett fåtal parkeringar som har en beläggning på över 90 %. Karta 10. Beläggning på parkeringsplatser i Sollentuna centrum. (Platser markerade med * kunde inte inventeras avseende beläggning då de antingen utgörs av garage eller på grund av pågående vägarbete.) Sammanfattning och rekommendationer Sollentuna centrum Sollentuna centrum skiljer sig från de övriga inventerade områdena genom tätare bebyggelse och mer stadsmässig karaktär. Det finns inga gratis infartsparkeringar i området utan de flesta parkeringsplatserna är reglerade med antingen avgifter eller tidsbegränsningar. Trots den täta bebyggelsen finns det dock fortfarande flera stora markparkeringar i området som upptar plats på mark som annars kunnat användas för bostadsbyggande eller för att skapa trevliga stadsmiljöer. Av den anledningen bör avgifterna på parkeringsytorna i centrum ständigt marknadsanpassas så att de mer motsvarar kostnaderna för att ha kvar parkeringsplatserna. Inventeringarna har även visat att flera av de parkeringsytor som är reserverade för arbetsplatsparkering har låg beläggning. Tillgång till arbetsplatsparkering bör begränsas i området med goda kollektivtrafikförbindelser som Sollentuna centrum. I området kring Sollentuna centrum finns det också ett flertal parkeringsytor som sköts av privata parkeringsbolag men som ligger på kommunal mark. Dessa avtal bör ses över så att kommunen kan erhålla de intäkter som genereras för parkeringar på kommunens mark. Rekommendationer Marknadsanpassa avgifterna för parkering Begränsa tillgång till arbetsplatsparkering i områden med goda kollektivtrafikförbindelser Se över avtal där privata parkeringsbolag tillhandahåller avgiftsbelagd parkering på kommunal mark Prioritera parkering i parkeringshus eller garage för att frigöra attraktiv mark i stadsmiljön.

25 4.3 Häggvik Kommundelen Häggvik är belägen norr om Sollentuna Centrum. Även Häggvik har goda trafikförbindelser med både E4:an och järnvägen som går genom området. Vid Häggviks pendeltågsstation finns i nuläget endast en entré i norra delen av perrongen, men det finns planer för att stationen ska få en uppgång även i söder (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 29). I anslutning till tågstationen finns två infartsparkeringar som ligger på vardera sidan om järnvägsspåren. Den ena parkeringen, väster om pendeltågsstationen, är uppdelad på tre mindre ytor medan den öster om järnvägen utgörs av en parkerinsyta som till hälften är reserverad för boende i området och till hälften fungerar som infartsparkering Inventering befintliga parkeringsplatser I området kring Häggviks pendeltågsstation är antalet befintliga parkeringsplatser totalt 833 stycken. Som karta 11 visar är 372 av de platserna allmänna parkeringsplatser där vem som helst har lov att parkera. Resterande 461 platser är inte allmänna utan reserverade för boende eller personer som arbetar i området. Den stora parkeringsplatsen längs Norrvikenleden, längst till vänster på kartan bredvid, är främst reserverad för boendeparkering men har även 19 allmänna platser som övervakas av Q-park. Det finns även en ny infartsparkering som Sollentunahem ansvarar för. Parkeringsplatsen blev klar i september 2014 och kommer bli tillfällig då bygglovet gäller till Parkeringspaltsen har i nuläget 47 platser som är tillgängliga för allmänheten och reglerade med avgift mellan Vad gäller avgifter och regleringar för parkeringsplatserna i Häggvik visar kartan på nästa sida, karta 12, att det både finns platser där det går att parkera mot en avgift och avgiftsfritt. På de platser som är avgiftsbelagda varierar priset mellan 6kr/h och 8kr/h. 19 Karta 11. Antal allmänna parkeringsplatser i Häggvik. Infartsparkeringarna som kommunen har erbjuder gratis parkering i tolv timmar och det finns också möjlighet att parkera avgiftsfritt en längre tid längs gator där regeln om datumparkering gäller, som exempelvis Klasrovägen där det ofta står bilar parkerade dagtid.

26 Karta 12. Reglering av parkeringsplatser i Häggvik Inventering beläggning För att ta reda på hur parkeringsplatserna i Häggvik används gjordes även en inventering av beläggning den 25 augusti 2014 mellan klockan samt I likhet med Helenelund visar resultatet att de parkeringsplatser som är avgiftsfria har hög beläggning medan boendeparkeringar och avgiftsbelagda parkeringar i området har lägre beläggning, se karta 13 på nästa sida. Samtliga av kommunens infartsparkeringar har en beläggning på över 90 % och används i nuläget över sin kapacitet. Dock finns det stora parkeringsytor i närheten med låg beläggning som skulle kunna användas mer effektivt. Även de gator där det är tillåtet att datumparkera används för långtidsparkering i Häggvik. Som kartan visar är Klasrovägen ett sådant exempel där upp till 40 bilar kan stå parkerade dagligen. Ett annat intressant resultat är att den parkeringsplats öster om järnvägen som delvis fungerar som infartsparkering har full beläggning där det är gratis att parkera medan den delen där platserna är förhyrda ofta står tomma med en beläggning på endast 23 %. För att marken ska användas så effektivt som möjligt i de attraktiva lägena nära pendeltågsstationerna bör behovet av platser för boendeparkering undersökas närmare. Om boende i nuläget använder sig av de avgiftsfria infartsparkeringarna istället för de anordnade boendeparkering blir beläggningen snedfördelad där platserna inte används optimalt. Detta bör justeras genom att en avgift införs på infartsparkeringen så att parkeringarna används som det är tänkt.

27 4.3.3 Inventering infartsparkerares avstånd till hemadress För att få en bättre bild av vilka det är som använder sig av infartsparkeringarna har registreringsnumren på parkerade bilar även kontrollerats i Häggvik. Som diagrammet nedan visar, se figur 7, har majoriteten av de bilar som stod parkerade på västra sidans infartsparkering ägare som bor inom 2-5 km från pendeltågsstationen. Större delen av dessa har en bit att promenera men skulle till stor del kunna uppmuntras att istället ta cykeln till tågstationen. Av de som bor allra närmast infartsparkeringen är det troligt att de helt saknar annan form av boendeparkering och istället använder sig av de avgiftsfria parkeringarna och upptar plats för dem som faktiskt behöver ta bilen dit. Karta 13. Beläggning på parkeringsplatser i Häggvik. Platsen markerad med * kunde inte inventeras avseende beläggning då den utgörs av en helt ny parkeringsyta. 21 Avstånd till hemadress för infartsparkerare Häggvik, västra sidan 61; 52% 9; 8% 10; 9% 7; 6% 29; 25% <2km >50km 10-50km 2-5km 5-10km Figur 7. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Häggvik, västra. (Procentsatserna är beräknade på 116 fordon).

28 Avstånd till hemadress för infartsparkerare Häggvik, östra sidan 27; 51% 4; 7% 12; 23% 3; 6% 7; 13% <2km >50km 10-50km 2-5km 5-10km Figur 8. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Häggvik, östra. (Procentsatserna är beräknade på 53 fordon.). I likhet med hur det såg ut på den västra sidan bor större delen av de som parkerat på östra infartsparkeringen i Häggvik inom 2-5 km från parkeringsplatsen, se figur stycken, eller 23 % bor dock inom 2 km från parkeringen och skulle med fördel kunna promenera till tågstationen istället för att ta bilen. Exakt hur stor andel av de som bor i närområdet som inte behöver ta bilen till infartsparkeringen är givetvis svårt att svara på utan djupare resvaneundersökningar då morgonrutiner som att lämna barn på dagis kan påverka. Dock visar nummerskrivningen en stor andel av infartsparkerarna bor i närområdet varpå åtminstone ett par av dem borde kunna ta sig dit med cykel eller till fots. Var de som parkerat på Häggviks infartsparkeringar bor är även intressant att visa översiktligt på en karta. Ser man till kartan nedan, karta 14, blir det tydligt att flertalet av de som parkerar på västra infartsparkeringen i Häggvik bor i Viby och att de som parkerar på östra sidan har mer spridda hemadresser. För de boende i Viby är det ungefär lika långt avstånd till Rotebros infartsparkering vilket innebär att det kan finnas möjlighet att styra en stor del av andelen parkerade bilar dit istället så att beläggningen i Häggvik kan minska något. Karta 14. Karta med markerade punkter var parkerare vid infartsparkeringarna i Häggvik bor. 22

29 4.3.4 Sammanfattning och rekommendationer Häggvik Häggvik har flera likheter med Helenelund då området ligger nära Sollentuna centrum och fungerar som viktig knutpunkt för kollektivtrafiken. Då Häggvik även har ett centralt läge i kommunen har det även ett stort upptagningsområde för infartsparkerare. Förutom att boende i Häggvik använder sig av infartsparkeringarna kommer även boende från Viby för att parkera i Häggvik. Som de genomförda inventeringarna visat är samtliga infartparkeringar fullbelagda i nuläget. Dessutom används flera av gatorna där det är tillåtet att datumparkera av pendlare som låter bilen stå över dagen. Dock finns det flera parkeringsytor som är reserverade för boende som har låg beläggning. Precis som i Helenelund är det också ett flertal av de som använder sig av infartsparkeringarna i Häggvik som bor i närområdet. Asfaltera den mndre parkeringsytan till väster om järnvägen och måla rutor. Tillåt inte datumparkering på Klasrovägen Anpassa parkeringsavgifter på gatumark efter avgifter för boendeparkering på kvartersmark. Uppmuntra boende i närområdet att cykla eller promenera till pendeltågsstationen Rekommendationer Inför avgift på kommunens infartsparkeringar i Häggvik som motsvarar avgifter på andra parkeringsplatser i området, ex. 10kr för en dagbiljett som på Sollentunahems nya infartsparkering. 23 Bild 1. Foto från infartsparkeringen öster om järnvägen i Häggvik.

30 4.4 Norrviken Norrviken ligger centralt i kommunen, norr om Sollentuna centrum och Häggvik och strax söder om Rotebro. Kommundelen består främst av äldre småhusbebyggelse och radhusområden även om området kring pendeltågsstationen har ett flertal moderna flerbostadshus. Förutom pendeltågsstationen finns ett flertal busslinjer som förbinder Norrviken med övriga kommundelar (Trivector 2014b) Inventering - befintliga parkeringsplatser I Norrviken finns det totalt 514 parkeringsplatser varav 112 platser är tillgängliga för allmänheten. Det innebär att större delen av de parkeringsytor som finns i närheten av pendeltågsstationen används som boendeparkering eller att platserna är reserverade för särskilda syften, se karta 15. Flera av parkeringsytorna i området hör till arbetsplatser och är reserverade för företagets anställda eller besökare. Sollentuna kommunen ansvarar endast för två parkeringsplatser i området. Förutom kommunens egna parkeringsvakter övervakar även Q-park och Europark allmänt tillgängliga platser i området. Vad gäller avgifter och regleringar, som redovisas på kartan på nästa sida, karta 16, kostar det 8kr/h att parkera på de platser som är tillgängliga för allmänheten. Dessa platser är belägna vid matbutiken i Norrvikens centrum. Kommunens har endast en liten infartsparkering med omkring 13 platser öster om järnvägen. Det finns också möjlighet att parkera avgiftsfritt längs Skolvägen i tolv timmar varpå ett flertal bilar brukar stå parkerade där. 24 Karta 15. Antal allmänna parkeringsplatser i Norrviken.

31 4.4.2 Inventering - beläggning Vad gäller beläggning på parkeringsplatserna i Norrviken genomfördes en inventering den 25 augusti 2014 mellan klockan Resultatet visar att det finns skillnader i hur pass mycket de olika parkeringsplatserna används, se karta 17. Infartsparkeringen som är avgiftsfri har en beläggning på över 90 % men det finns också ett flertal parkeringsplatser i området med betydligt lägre beläggningsgrad. Karta 16. Reglering av parkeringsplatser i Norrviken. 25 Karta 17. Beläggning på parkeringsplatser i Norrviken. (Platsen markerad med * kunde inte inventeras avseende beläggning då den utgörs av ett garage.)

32 4.4.3 Sammanfattning och rekommendationer Norrviken Norrviken är ett område som främst karaktäriseras av mindre villaoch radhusbebyggelse. Trots att pendeltågsstationen ligger bra till i kommundelen finns det endast en liten infartsparkering i området. Detta kan medföra att boende i Norrviken använder sig av andra kommundelars infartsparkeringar. Övriga parkeringsytor i Norrviken är antingen avgiftsbelagda parkeringsplatser intill centrumet eller reserverade parkeringsplatser för arbetande och boende i området. Som beläggningsstudien visar har dock de flesta parkeringsytorna som inte är tillgängliga för allmänheten hög beläggning varpå det kan vara svårt att frigöra platser där för infartsparkerare. Detta skulle kräva större insatser i form av Mobility management åtgärder för att påverka de anställda i områdets färdmedelsval. Rekommendationer Se över möjlighet att samnyttja parkeringsplatser vid arbetsplatser eller Norrvikens centrum. Begränsa möjligheten till arbetsplatsparkering så att parkeringsytor istället kan frigöras för pendlare Rotebro Rotebro är Sollentunas nordligast belägna kommundel och angränsar till Järvafältet i väster, Upplands Väsby i norr, Vaxmora i öster samt Viby och Norrviken i söder (Trivector 2014b). Rotebro är i huvudsak ett verksamhetsområde om ska enligt översiktsplanen även fortsättningsvis vara det. De senaste tio åren har Rotebro centrum rustats upp och fått ett tillskott av bostäder och service det finns ett stort behov av att fortsätta den upprustning och stadsförnyelse som påbörjats för att skapa ett mer attraktivt Rotebro (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 34). I nuläget pågår även arbete vid Rotebro station med att byta ut de broar för E4:an som går över järnvägen. Detta påverkar den fysiska miljön och trafiksituationen i området då bland annat en infartsparkering stängts ner under byggperioden (Sollentuna kommun 2014f) Inventering - befintliga parkeringsplatser Inventeringen av befintliga parkeringsplatser i området kring Rotebro pendeltågsstation visade att de finns totalt 1308 parkeringsplatser. Av dessa är mindre än hälften, 519 stycken, allmänna parkeringsplatser medan 789 platser är reserverade för särskilda användningsområden som boende- eller arbetsplatsparkering, se karta 18. Kommunen har fyra infartsparkeringar i anslutning till Rotebros tågstation, två väster och två öster om järnvägen. Förutom kommunens parkeringsplatser som övervakas av egen personal från Trafik- och fastighetskontoret ansvarar Q-park för övervaktningen vid övriga parkeringar som är tillgängliga för allmänheten. De företag som har stora parkeringsplatser för sina anställda är Johnson & Johnson, Elektroskandia, Janssen och Cylinda.

33 Vad gäller avgifter och tidsreglering i området finns det både platser med avgifter som varierar mellan 5kr/h och 8kr/h och platser där det är tillåtet att stå gratis upp till 12 timmar. De infartsparkeringar som kommunen ansvarar för är som vid de andra pendeltågsstationerna avgiftsfria men det finns också en privat infartsparkering där det kostar 8kr/h eller 60/dygn att parkera. Karta 18. Antal parkeringsplatser i Rotebro. 27 Karta 19. Reglering av parkeringsplatser i Rotebro.

34 4.5.2 Inventering beläggning Ser man till beläggningen på de inventerade parkeringsplatserna i Rotebro visar karta 20 till höger att det är stor skillnad i hur platsera används. Samtliga av kommunens infartsparkeringar i området har en beläggning på över 90 % medan majoriteten av de parkeringsytor som är reserverade för boende eller arbetsplatser i området har en relativt låg eller till och med väldigt låg beläggning. Intressant är även att den infartsparkering som är avgiftsbelagd, till vänster om kommunens nordvästra infartsparkering, har en beläggning på under 25 %. Det är alltså tydligt att de parkeringsplatser som är avgiftsfria används i första hand och att infartsparkerare inte är särskilt villiga att betala för att parkera bilen över dagen i Rotebro Inventering avstånd till parkerares hemadress I Rotebro finns fyra kommunala infartsparkeringar som inventerats för den här studien. Två av parkeringarna är belägna väster om järnvägen och två öster om järnvägen. På den västra sidan finns det dels en parkering som ligger längs vägen nära den norra entrén till tågstationen samt en som ligger i anslutning till den södra entrén. Som diagrammet på nästa sida visar, se figur 9, har 18 bilar, eller 41 % av de parkerade bilarna ägare som bor inom 2 km från infartsparkeringen. En relativt stor andel bor dock även längre ifrån parkeringsplatsen, 14 % bor inom km från parkeringen och 13 % bor längre än 50 km från infartsparkeringen. Vid den andra infartsparkeringen, sydväst om järnvägen, var största delen av bilarna registrerade på adresser som ligger på ett avstånd av km från parkeringsplatsen, se figur % av de parkerade bilarna hade dock ägare som bor inom 2 km avstånd från 28 Karta 20. Karta över var parkerare på Rotebros västra infartsparkeringar har sin hemadress. parkeringsplatsen och som mycket väl skulle kunna promenera till tågstationen istället för att ta bilen.

35 Avstånd till hemadress för infartsparkerare Rotebro, nordväst om järnväg 4; 9% 10; 23% 6; 14% 6; 13% 18; 41% <2km >50km 10-50km 2-5km 5-10km Figur 9. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Rotebro, nordväst om järnvägen. (Procentsatserna är beräknade på 44 fordon). Avstånd från hemadress för parkerare Rotebro, sydväst om järnväg 2; 10% 1; 5% 8; 38% 3; 14% 7; 33% <2km >50km 10-50km 2-5km 5-10km Figur 10. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Rotebro, sydväst om järnvägen. (Procentsatserna är beräknade på 21 fordon). 29 Två av kommunens infartsparkeringar i Rotebro är belägna öster om järnvägen. Den ena ligger nordost om järnvägen i anslutning till tågstationens norra entré medan den andra större infartsparkeringen ligger öster om stationens södra entré. Av de bilar som parkerat vid den mindre av de två parkeringarna, nordost om järnvägen, hade en klar majoritet sin hemadress i närområdet på ett avstånd mindre än 2 km från parkeringsplatsen, vilket redovisas i figur 11 nedan. Avstånd från hemadress för parkerare Rotebro, nordost om järnväg 10; 53% 2; 11% 4; 21% 1; 5% 2; 10% <2km >50km 10-50km 2-5km 5-10km Figur 11. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Rotebro, nordost om järnvägen. (Procentsatserna är beräknade på 19 fordon). Vid den större parkeringsplatsen som ligger sydost om järnvägen i Rotebro hade hela 59 % av de som parkerat på infartsparkeringen sin hemadress inom 2-5 km från parkeringsplatsen, se figur 12 på nästa sida. Flera av dessa bilar är registrerade i Upplands Väsby men använder Sollentunas kommuns infartsparkering i Rotebro då de byter färdmedel till pendeltåg.

36 Avstånd från hemadress för infartsparkerare Rotebro, sydost om järnväg 41; 59% 8; 12% 7; 10% 4; 6% 9; 13% <2km >50km 10-50km 2-5km. 5-10km Figur 12. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Rotebro, sydost om järnvägen. (Procentsatserna är beräknade på 69 fordon). Karta 21. Karta över var parkerare på Rotebros västra infartsparkeringar har sin hemadress. Var de som parkerar på infartsparkeringarna i Rotebro är även intressant att skildra i en mer översiktlig karta. Som karta 21 visar så är det flera av de som parkerat på infartsparkeringar på västra sidan som bor relativt nära parkeringen. Ser man till infartsparkeringarna som ligger öster om järnvägen visar karta 22 att flera av de som parkerat där har sin hemadress i Upplands Väsby kommun. Trots att Upplands Väsby tillhandahåller sina kommuninvånare infartsparkingar inom kommunens gränser är det alltså många som väljer att ta sig till Rotebro för att parkera bilen när de ska byta till pendeltåget. 30 Karta 22. Karta över var parkerare på Rotebros östra infartsparkeringar har sin hemadress.

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov

Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov Gårdsten Stampen B Stampen C Stampen A Bagaregården Björkekärr Långgatorna D Långgatorna A Långgatorna C Långgatorna B Johanneberg 5 % ledigt boende dag boende natt besök 1

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-07 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens

Läs mer

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 Innehåll 1. Sammanfattning sid 4 2. Inledning sid 5 3. Handlingsplan för parkering

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad 1 (25) HANDLÄGGARE DATUM DNR Caroline Jansson 2015-06-10 TN/2014:320 Handlingsplan för parkering i Lidingö stad Inklusive parkeringsnorm 2 (25) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund...4

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 2 Handlingsplan för parkering fördjupning Innehåll Personbil sid 2 Parkeringsutbud

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(3) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet Sammanfattning Borås är en av sex

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg 1/7 Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg Beslut i Trafiknämnden 1992-11-12 304 Nämnden beslöt bifalla kontorets förslag: godkänna mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Riktlinjer för parkering i Halmstad

Riktlinjer för parkering i Halmstad Riktlinjer för parkering i Halmstad Förord Riktlinjer för parkering initieras i första hand av stadsutveckling, konkurrens om mark och miljöpåverkan. Riktlinjer för parkering ses som en naturlig del av

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se

2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se 2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI Rapport Täby kommun STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se PARKERINGSSTRATEGI TÄBY KOMMUN Ver 1.0 Förord Parkeringen i Täby bidrar till att tillgängliggöra olika

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Parkeringsutredning Lomma

Parkeringsutredning Lomma Parkeringsutredning Lomma Slättäng 2012-05-30 Malmö 2012-05-30 Vectura Consulting AB Box 242, 201 22 Malmö Växel: 0771-159 159 Projektansvarig Jenny Hällstorp, 010-484 62 40 Kontaktpersoner Kristofer Lilja,

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Förslag till plan för gatuparkering. Bilaga 3

Förslag till plan för gatuparkering. Bilaga 3 Förslag till plan för gatuparkering Bilaga 3 Inledning Stockholm växer. Det skapar många nya möjligheter men ställer också stora krav, bland annat på att kunna bygga ett stort antal bostäder till rimliga

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

är öppen för på- och avstigning.

är öppen för på- och avstigning. Detaljplaneprogram Linbanans stationer Programförslaget innehåller fyra linbanestationer mellan Häggvik station och Väsjön. Möjlighet finns att förlänga sträckan med ytterligare en station i Södersätra.

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Parkering i Fullriggaren

Parkering i Fullriggaren Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Anna Stjärnkvist Stadsbyggnadskontoret Malmö stad 2013-04-11 Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Bakgrund I byggherredialogen

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att

Läs mer

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19)

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19) Nybro kommun Parkeringsutredning Nybro Uppdragsnummer 2222099 Malmö 2014-06-05 Sweco TransportSystem AB Kristofer Lilja 1 (19) Sweco Hjälmaregatan 3, 211 18 Malmö Telefon +46 (0)10 4846600 www.sweco.se

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Se motorcyklar och mopeder som en lösning på trängselproblemet!

Se motorcyklar och mopeder som en lösning på trängselproblemet! Till berörda på Näringsdepartmentet Hjälp Sveriges MC-och mopedägare att bli en del av trafikplaneringen samt att få rimliga regler för parkering! Riksorganisationen, SMC, har vid flera tillfällen uppvaktat

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

PM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg

PM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg 1 (11) PM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg Bakgrund och Syfte Denna parkeringsutredning är genomförd på uppdrag av Värmdö kommun och syftar till att klargöra parkeringsbehovet kring Gustavsbergs

Läs mer

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Helenelund 7:5, vid Skogstorpsvägen, Helenelund. 665 Laga kraft 2015-10-20 Dnr 2008/415 KS 203

Detaljplan för del av fastigheten Helenelund 7:5, vid Skogstorpsvägen, Helenelund. 665 Laga kraft 2015-10-20 Dnr 2008/415 KS 203 Detaljplan för del av fastigheten Helenelund 7:5, vid Skogstorpsvägen, Helenelund 665 Laga kraft 2015-10-20 Dnr 2008/415 KS 203 Innehållsförteckning Planbeskrivning HANDLINGAR 1 BAKGRUND OCH SYFTE 1 TIDIGARE

Läs mer

Parkeringsplan för Sollentuna kommun

Parkeringsplan för Sollentuna kommun Parkeringsplan för Sollentuna kommun REMISSHANDLING www.sollentuna.se Bakgrund Sollentuna kommun befinner sig i en process av tillväxt där både den egna kommunen och regionen växer. Detta ställer krav

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun Diarienummer: 13SPN/0398 Datum:2013-05-20 Författare: Paula Rönnbäck, Patrik Stenberg Förvaltning/ kontor: SBK/planenhet E-post: paula.ronnback@varmdo.se patrik.stenberg@varmdo.se Förslag på platser för

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 13 september 2006, 71 1. Inledning...3 2. Sammanfattning av handlingsplanen... 4 3. Presentation av åtgärder... 4 4. Åtgärder och metoder...

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås DP 1781 Detaljplan för: Del av Västerås 4:86 Vallby, Västerås GRANSKNINGSTID: 3 oktober 25 oktober 2013 Granskningshandling, 2013-09-26, dnr: 2011/104-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN

Läs mer

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad

Läs mer

Stanna och parkera 1

Stanna och parkera 1 Stanna och parkera 1 Vad är stannande? Med att stanna menas att stå stilla med ett fordon, utom när man stannar 1. för att undvika fara, 2. för att trafikförhållandena kräver det, eller 3. för att parkera

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Trafikförändringar i sommar

Trafikförändringar i sommar Trafikförändringar i sommar Folder_allma n_sommar_a65.indd 1 2015-06-15 14:30 Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Stockholm

Läs mer

Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka. Trafik- och parkeringsutredning 2013-06-10

Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka. Trafik- och parkeringsutredning 2013-06-10 Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka Beställare Kungsbacka kommun Stadshuset 434 81 Kungsbacka Beställarens representant Lars Björkman Konsult Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag!

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag! RESANDEUNDERSÖKNING Detta är en undersökning som genomförs av WSP i samarbete med PFM Research på uppdrag av Tyresö kommun. Undersökningen syftar till att kartlägga resvanor hos boende i östra Tyresö samt

Läs mer

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Hållbart resande i Stockholm - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Innehållsförteckning Inledning/Sammanfattning...3 Förslagen i korthet...5 Stadsutveckling... 14 Kollektivtrafik...

Läs mer

Förslaget är positivt men bör kompletteras med en tidsbegränsning av liknande slag som i zon 1. I Röd zon kan följande tidsreglering övervägas:

Förslaget är positivt men bör kompletteras med en tidsbegränsning av liknande slag som i zon 1. I Röd zon kan följande tidsreglering övervägas: Stockholm 2012-09-25 City i Samverkan Korgmakargatan 2 111 22 Stockholm Stockholms stad Trafik- och renhållningsnämnden 105 35 Stockholm Synpunkter på förslag till parkeringsplan Remissversion augusti

Läs mer

Hållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Hållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Hållbart resande Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se Innehåll Varför hållbart resande? Vad menas med ett hållbart resande? Hur kan man jobba med hållbart resande? Vilka är vinsterna? Hållbart resande och

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer