BORRELIA, EN UTMANING FÖR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BORRELIA, EN UTMANING FÖR"

Transkript

1 VESTA- PROJEKT 2012 SÖDRA BORRELIA, EN UTMANING FÖR SKÄRGÅRDSDOKTORN! PROGRAMET Klinisk symtombild, serologisk diagnostik och följsamhet till riktlinjer vid utredning av borreliainfektion på Vaxholms Vårdcentral Av: Camilla Bergman ST-läkare, Vaxholms Vårdcentral Handledd av: Rune Lindkvist, vetenskaplig handledare och specialist i allmänmedicin, CEFAM och Sofia Hellman, specialist i allmänmedicin, Vaxholms Vårdcentral Foto C Bergman,Vitskärsudden Umeå 2009

2 1 Sammanfattning Bakgrund: Borreliainfektioner är vanliga i skärgården. Det är en utmaning för läkaren att ställa rätt diagnos vid diffusa symtom. Syfte: Denna retrospektiva journalstudie har syftat till att undersöka hur vi på Vaxholms Vårdcentral har ställt våra borreliadiagnoser; vilka symtom patienterna har haft, om det har funnits skillnader i symtombilden pga ålder eller kön och i vilken utsträckning vi har använt oss av prov för borreliaserologi. Slutligen har den också syftat till att ta reda på om resultatet av borreliaprovet har påverkat slutdiagnosen, samt om vi har följt gällande riktlinjer från Läkemedelsverket-09 vid utredningen. Material och metod: Slumpvis utvalda journaler från 99 patienter som fått diagnosen borrelia samt 99 patienter som provtagits med prov för borreliaserologi har granskats avseende preliminär diagnos, slutdiagnos, symtombild, ålder, kön och borreliaserologi. Data har jämförts med Läkemedelsverkets riktlinjer. Resultat: Hudsymtom var vanligast 87 %, medan neurologiska symtom stod för 11 %-, muskel/ledbesvär 9%-, oro 7%-, och infektionstecken 5%. Hjärtbesvär och kroniska hudsymtom förekom inte. Inga signifikanta skillnader i symtom pga ålder eller kön framkom. Av patienterna som erhöll borreliadiagnos hade 12 % provtagits för borreliaserologi. Hos dessa förändrade resultatet av serologin slutdiagnosen i 5 fall. Av samtliga serologier resulterade 5% i en borreliadiagnos. I 41% av fallen skedde provtagningen i enlighet med LMVs riktlinjer 2009 hos de patienter som fick en annan slutdiagnos än borrelia. Slutsats: Symtom från huden är vanligast vid borrelia och symtombilden är likvärdig oavsett ålder eller kön. Prov för borreliaserologi används frekvent men leder bara i 5 % till en borreliadiagnos. Ökad kunskap behövs för att förbättra diagnosrutinerna. [MeSH] borreliainfektioner, kliniska riktlinjer, serologi, patientjournaler, primärvård, Sverige

3 2 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Borrelia incidens och karakteristika... 3 Klinisk symtombild... 3 Behandling... 3 Diagnostik av borrelia... 4 Riktlinjer för provtagning... 4 Borrelia ur en skärgårdsläkares perspektiv... 4 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Material och metod... 6 Studiedesign... 6 Studiepopulationer... 6 Tidsperiod... 6 Material och urvalsmetod... 6 Inklusions- och exklusionskriterier... 6 Granskning av data... 7 Statistik Etiska aspekter Resultat Klinisk symtombild Skillnader i klinisk symtombild pga kön Skillnader i klinisk symtombild pga ålder Prov för borreliaserologi och påverkan på slutdiagnos Hur stor del av samtliga prov för borreliaserologi som leder till annan slutdiagnos än borrelia Följsamhet till Läkemedelsverkets riktlinjer 2009 hos patienter som genomgått prov för borreliaserologi Diskussion Slutsats Referenser Bilaga Klinisk manifestation och diagnostik av borrelia

4 3 Bakgrund V arje år drabbas uppskattningsvis tiotusentals människor längs Östersjökusten och i södra och mellersta Sverige av fästingbett. Idag finns ett flertal kända fästingburna infektioner som kan smitta människor däribland TBE, borrelia, ehrlichios och harpest. 1 Borrelia incidens och karakteristika Borrelia är den i särklass vanligaste fästingburna smittan och uppskattningsvis diagnosticeras personer årligen. 2 Den exakta siffran är okänd eftersom borrelia i dag inte är en anmälningspliktig sjukdom och således ej finns i några nationella register. Borrelia är egentligen namnet på en hel grupp av spiralformade bakterier så kallade spiroketer av olika arter men med liknande egenskaper. I Sverige dominerar B. Afzelii och B. garinii medan B. Burgdorferi senso stricto är den vanligaste i USA. 2,3 Klinisk symtombild Sjukdomsbilden ser olika ut beroende på var i världen man befinner sig (olika fästingarter och olika spiroketer). T. ex är den amerikanska Lyme Disease inte jämförbar med den svenska borreliainfektionen vare sig vad gäller sjukdomsbild, diagnos och behandling. 2,4,5 Av samtliga fästingbett ger 0.5% upphov till borreliainfektion 6,7 som ibland är asymtomatisk och självläkande 2 men vanligtvis visar sig som en ringformad rodnad på huden ca 14 dagar efter fästingbettet. Hudrodnaden eller erythema migrans som den också kallas är den vanligaste yttringen av borreliainfektionen och svarar för ca 70 % av sjukdomsfallen. 2,7 Erythema migrans är inte alltid ringformad och kan se annorlunda ut hos kvinnor vilket kan försvåra diagnosen. 7 I en studie från Lund 2005 visade det sig att kvinnor tio gånger oftare än män utvecklade atypiskt erytem med mer homogen rodnad och vesikelbildning (vid infektion av borrelia afzelii som PCR-verifierats) medan männen i större utsträckning hade det klassisk ringformade utslaget. 7 Led- och muskelvärk, feber, trötthet och huvudvärk kan vara tidiga tecken på spridning av borreliainfektionen till blodomloppet. 4 Om infektionen får fortgå utan behandling finns även risk för spridning till hjärnhinnor och nerver, så kallad neuroborrelios, 4 vilket drabbar ungefär en sjättedel av dem som drabbas av borreliainfektion i Sverige. 2 Det kan yttra sig som en ansiktsförlamning, hjärnhinneinflammation eller skarpa utstrålande nervsmärtor i olika delar av kroppen. Påverkan på hjärtat i form av hjärtmuskelinflammation och ledsvullnad är mer ovanliga manifestationer. Hos barn kan man ibland se en blåröd knöl på örsnibb eller bröstvårta ett så kallat lymfocytom som tecken på tidig borreliainfektion. 2 Mångårig obehandlad infektion kan också ge upphov till kroniska hudförändringar på platsen för bettet: akrodermatit. 2 Behandling I dag finns effektiv behandling i form av antibiotika när diagnosen väl är ställd. Antibiotika påskyndar tillfrisknandet och förhindrar spridning av infektionen. 2

5 4 Diagnostik av borrelia Borrelia är oftast en enkel diagnos att ställa när symtomen är typiska och det finns en klar anamnes på tidigare fästingbett. Men vad händer när patienten inte kommer ihåg något fästingbett och uppvisar diffusa symtom som skulle kunna vara tecken på borrelia? Läkemedelsverket har 2009 gett ut riktlinjer för hur borrelia bör utredas. 2 (bilaga 1). I dagsläget saknar vi tyvärr effektiva blodprov för att verkligen fastställa om det rör sig om en borreliainfektion eller inte och vi kan inte heller säkert skilja mellan aktuell eller tidigare genomgången infektion. Läkaren är i stor utsträckning beroende av sin kliniska blick med stöd av patientens anamnes för att ställa diagnosen. 3 Bakterien är svår att odla 2,3 och borreliaserologi som är ett slags blodprov för att mäta antikroppsbildning (i form av IgG antikroppar och IgM antikroppar mot borreliabakteriens svans) är ofta svårtolkad. Antikroppsutvecklingen kan ta upp till sex veckor efter symtomdebuten 9 och antikroppar kan saknas helt i tidigt skede av infektionen. 2,3 IgG antikroppar i blodet kan bero på tidigare genomgången infektion eller tala för en aktuell infektion medan IgM antikroppar är mer ospecifika. 2,8 Båda typerna av antikroppar kan dessutom kvarstå i flera år efter att infektionen läkt ut. 2,3,9,10 Tidigt insatt antibiotikabehandling kan dessutom avbryta eller fördröja antikroppsutvecklingen helt. 3 Riktlinjer för provtagning Blodprovstagning för att mäta förekomst av antikroppar mot borrelia är enligt Läkemedelsverket 2009 bara indicerat vid misstanke om neuroborrelios, borreliartrit och akrodermatit samt kardit men inte vid erytema migrans, diffusa besvär, behandlingskontroll eller fästingbett utan symtom förenliga med borrelios. 2 Vid misstänkt neuroborrelios kan ett ryggmärgsprov ge ytterligare stöd för diagnosen 2,8 men det är en smärtsam undersökning som ofta medför mycket obehag för patienten som inte sällan är ett barn, vilket komplicerar provtagningen. Ryggmärgsprov görs sällan på vårdcentralen, som ofta är den första kontakten för patienten som söker för misstänkt borreliainfektion, utan denne måste ofta remitteras till barnakutmottagning eller infektionsklinik. 8 Borrelia ur en skärgårdsläkares perspektiv Vaxholms Vårdcentral är en privat vårdcentral i Stockholms nordöstra skärgård med drygt listade patienter. Vi diagnosticerar årligen ca 150 patienter med borreliainfektion och utreder desto fler. Varma somrar och milda vintrar har gynnat fästingarna och framöver väntas borrelia bli ett växande problem 11 dels pga förändrat klimat men även pga spridning från öster via fåglar. 12 Hur vi på Vaxholms Vårdcentral utreder misstänkt borreliainfektion, och hur vi i övrigt tolkar den serologiska provtagningen för borrelia är i dagsläget inte känt. Vi vet inte heller om de kliniska symtomen skiljer sig åt hos kvinnor och män, gamla och unga. Men, ökad kunskap om detta skulle kunna innebära förbättrat omhändertagande av patienter med borrelia på vår vårdcentral. Att veta hur vi bör förhålla oss till provtagning är värdefullt både för att minska riskerna för över- eller underdiagnostik och onödig eller otillräcklig antibiotikabehandling.

6 5 Syfte Syftet med detta projektarbete är att undersöka hur vi på Vaxholms Vårdcentral har utrett patienter med misstänkt borreliainfektion; vilka kliniska symtom patienterna har haft, om dessa skiljer sig åt beroende på ålder eller kön, om blodprov för borreliaserologi har använts vid utredningen och i vilken mån resultatet av borreliaserologin har påverkat slutdiagnosen, samt om riktlinjerna från Läkemedelsverket 2009 har följts. Frågeställningar 1a) Vilka kliniska symtom har patienterna haft som fått diagnosen A69.2 (infektion orsakad av borrelia burgdorferi) på Vaxholms Vårdcentral under perioden ? b) fanns det några signifikanta skillnader i manifestationen av kliniska symtom hos dessa patienter beroende på om patienten var barn eller vuxen, kvinna eller man? c) hur stor andel av patienterna som fick diagnosen borrelia A69.2 genomgick provtagning för borreliaserologi? d) för hur stor andel av dessa patienter förändrades slutdiagnosen (jämfört med den preliminära bedömningen vid första läkarbesöket)? 2a) Hur stor andel av alla blodprov för borreliaserologi som togs på Vaxholms Vårdcentral under perioden gav upphov till annan slutdiagnos än borrelia? b) har provtagning med borreliaserologi hos dessa patienter följt riktlinjerna från Läkemedelsverket 2009?

7 6 Material och metod Studiedesign Projektarbetet utgjordes av en retrospektiv kvantitativ tvärsnittsstudie av patientjournaler. Studiepopulationer Patientgrupperna bestod av individer som var listade på Vaxholms Vårdcentral och som vid något tillfälle på vårdcentralen antingen a) fått diagnosen A69.2 infektion orsakad av borrelia burgdorferi eller b) genomgått provtagning för borreliaserologi. Alla åldrar och kön inkluderades. De två studiepopulationerna var delvis överlappande. Tidsperiod Tidsperioden som studerades var Anledningen till detta var att riktlinjerna för utredning (och behandling) av borrelia från Läkemedelsverket som kom 2009 ska ha varit kända och börjat användas. Material och urvalsmetod Journalerna utgjordes av datajournaler från Vårdcentralens datasystem ProfDoc III. Med hjälp av medrave4 (program för uthämtning av data ur datoriserade patientjournalsystem) uthämtades data ur journalsystemet för ovanstående studiepopulationer och tidsperiod. Av samtliga journaler valdes 99 st i respektive studiepopulation slumpmässigt ut med hjälp av slumptal i Excel för närmare granskning. Inklusions- och exklusionskriterier a)patienter som fick diagnosen borrelia Alla patienter som fick diagnosen A69.2 (infektion orsakad av borrelia burgdorferi) ensamt eller i kombination med annan borreliarelaterad diagnos t.ex. G01.9 meningit vid bakteriesjukdom som klassificeras annorstädes (neuroborrelios) (n=0) eller M01.2 artrit vid borreliainfektion (n=0) under perioden på Vaxholms Vårdcentral inkluderades i studien. b)patienter som genomgick prov för borreliaserologi Alla patienter som på Vaxholms Vårdcentral genomgick provtagning för borreliaserologi (i labmodulen angivet som serologi 2010 och f.r.om 2011 borrelia-ak s.) inkluderades. Serologier som vid genomläsning av journalen ej visat sig vara för borrelia (t.ex helicobacter pylorii eller Epstein-Barr virus eller liknande) exkluderades. Prover som beställts men som patienten ej tagit exkluderades (n=0). Prover som enligt journaluppgifter tagits på annan klinik exkluderades också (n=0).

8 7 Granskning av data a)patienter som fick diagnosen borrelia Genom direkt genomläsning av journalen hämtades data ut avseende de kliniska symtom patienten uppvisat/angett vid det nybesök hos läkare som resulterat i att diagnosen satts. De kliniska symtomen grupperades in i symtomgrupper enligt tabell1. Se även flödesschema 1. Tabell 1. Kodnyckel för registrering av kliniska symtom hos patient som fick diagnosen borrelia. Kliniska symtom Kod Akut hudförändring (t.ex rodnad ringformad förändring) 1 Muskuloskeletala besvär (såsom ledvärk, ledsvullnad, muskelvärk) 2 Neurologiska symtom (såsom huvudvärk, radikulit, meningit osv.) 3 Infektionstecken (feber) 4 Kronisk hudförändring (> 6mån tex. atrofi ) 5 Hjärtbesvär (tex arytmi, EKG-förändring) 6 Ospecifika symtom såsom (trötthet, yrsel,sjukdomskänsla) 7 Fästingbett ( i anamnesen senaste 1-6mån) 8 Patientoro 9 Övrig orsak (tex lymfocytom) 10 Fortsatt hämtades även data avseende ålder, kön, preliminär diagnos och slutlig diagnos på samma patienter. Alla data kodades och kopierades till Excel enligt tabell 2. Tabell 2. Matris för registrering av karakteristika för patienter som fått diagnosen borrelia. Ålder Kön Preliminär diagnos Kliniska symtom Borreliaserologi Slutdiagnos Förklaring: Ålder anges som numerisk siffra. Kön 1= kvinna 2= man. Preliminär diagnos och slutlig diagnos borreliarelaterad =1 och övriga =0. (Kliniska symtom se tabell 1.) För att möjliggöra beräkningar av eventuella åldersskillnader avseende symtompresentationen delades alla patienter in i två åldersgrupper: barn (0-18 år) och vuxna ( år). Ålder hos varje patient bestämdes utifrån det datum alla data extraherades dvs

9 8 borreliadiagnos bekräftas (n=3st) patienter som genomgick serologi (n=12st) oförändrad diagnos (n=7st) alla som fick diagnosen borrelia n=296st slumpmässigt urval (n=99st)* exklusion (n=197st) patienter som ej genomgick serologi (n=87st) borrelia-misstanke avskrivs (n=2st) Flödesschema 1. Patienter som fick diagnosen borrelia (a) (Förklaring: * Studiepopulationen granskades avseende ålder, och kön, preliminär diagnos och slutdiagnos och om de genomgått prov för borreliaserologi eller inte.) b) patienter som genomgick prov för borreliaserologi Studiepopulation b ) patienter som genomgick prov för borreliaserologi granskades separat. Data avseende den slutdiagnos som patienten fick hämtades ut ur journalen. Som slutdiagnos avsågs den diagnos som ställts i samband med att utredningen för misstänkt borrelia avslutats och där detta framgick direkt eller indirekt av journaltexten tidigast efter att resultatet av provet (akut- eller akut- och konvalescentprov) varit klara. Borreliarelaterad slutdiagnos kodades som 1 och övriga som 0. Data fördes in i tabell 3. Som borreliarelaterad diagnos avsågs här A 69.2 samt ev tilläggsdiagnoser se inklusionskriterierna. Vidare hämtades data också ut, genom direkt genomläsning av journalen, avseende patientens kliniska symtom under det nybesök som föranlett att läkaren beställt provtagning för borreliaserologi. För varje fall gjordes en värdering om provtagningen följt riktlinjerna enligt Läkemedelsverket Provtagning som genomförts vid klassisk erythema migrans, ospecifika symtom eller uppföljning av behandlingseffekt registrerades som ingen följsamhet till riktlinjerna (följsamhet =0) medan provtagning vid symtom som föranlett misstanke om artrit, akrodermatit, kardit och som del i utredning av neuroborrelios har bedömts som följsamhet enligt riktlinjerna (följsamhet=1). Värderingen har varit subjektiv men har till så stor utsträckning som möjligt betraktat de angivna symtomen och det kliniska statuset i journaltexten.

10 9 Tabell 3. Matris för patienter som genomgick prov för borreliaserologi Patient nr Slutdiagnos Följsamhet LMV Totalt 2 2 Förklaring: Borreliarelaterad slutdiagnos=1. Övriga diagnoser = 0. Följsamhet till riktlinjer enl Läkemedelsverket 2009 =1 motsatsen =0. alla som genomgick prov för borreliaserologi (n= 471 st) exkluderas (n=372st) slumpmässigt urval (n=99st)* slutdiagnos borrelia 5% annan slutdiagnos 95% provtagning följt riktlinjer LMV 80% provtagning mot riktlinjer LMV 20% provtagning följt riktlinjer LMV 41% provtagning mot riktlinjer LMV 59% Flödesschema 2. Patienter som genomgick prov för borreliaserologi (b) (Förklaring:* studiepopulationen granskades avseende slutdiagnos och om de kliniska symtomen varit förenliga med Läkemedelsverkets riktlinjer för provtagning med serologi för borrelia.)

11 10 Statistik Urvalet av patienter skedde med hjälp av slumptal i Excel. Av totalt 296 patienter som fått diagnosen borrelia samt 471 som genomgick prov för borreliaserologi valdes 99 patienter ur vardera studiepopulation ut för närmare granskning. All data fördes in i en Exceldatabas manuellt. Data kopierades sedan till statistikprogrammet PAST för analys och beräkningar. För att bedöma eventuella skillnader i kliniska symtom pga ålder eller kön har signifikansen beräknats med hjälp av Chi-2-test alternativt Fishers exakta test eftersom variablerna bestod av nominalvärden. Vald signifikansnivå var p=0.05 för samtliga signifikansprövningar i studien vilket innebär att p <0.05 betraktas som att en signifikant skillnad förelåg. Resultaten har presenterats i form av deskriptiv statistik för övriga frågeställningar. Etiska aspekter Projektarbetet gjordes i syfte att öka kunskapen om utredning och diagnosticering av borreliainfektioner för patienter på Vaxholms Vårdcentral. All data avidentifierades så att en kod, känd enbart för mig, kunde koppla uppgifterna till journalen, patienten och behandlande läkare. Journalhandlingarna och databasen, inklusive kodnyckeln, förvarades inlåsta och kommer efter avslutad och godkänd kurs att makuleras. Data redovisas enbart i form av statistik på gruppnivå (för att enskild patient eller läkare ej ska kunna identifieras). Personalen på vårdcentralen informerades om att projektet pågick och dess syfte och upplägg. Under perioden som projektets pågick satt det uppe ett anslag väl synligt på vårdcentralen som informerade patienterna och gav dem chans att få svar på ytterligare frågor. Studien påbörjades först när den godkänts av handledare, verksamhetschef och granskningsgrupp på CEFAM. Journalgranskningen skedde i samråd med verksamhetschefen på Vaxholms Vårdcentral. Frånsett integritetsintrånget i patienternas och läkarnas journal bedömer jag att projektet inte innebar några ytterligare olägenheter eller risker och jag anser också att nyttan av den ökade kunskapen övervägde riskerna.

12 11 Resultat Klinisk symtombild De 99st slumpvis utvalda patienter (av totalt 296st) som under perioden på Vaxholms Vårdcentral fick diagnosen borreliainfektion A69.2 uppvisade symtom i anamnes och vid klinisk undersökning enligt fig 1. Alla symtom eller kliniska fynd som angavs i journalen togs med i resultatet och således kan en patient ha uppvisat flera symtom samtidigt. Nytillkommen rodnad på huden (mindre än 6 mån duration) i tabellen angivet som hud var den vanligaste sökorsaken. Knappt hälften kom ihåg ett tidigare fästingbett. Få uppgav oro för borrelia eller åtminstone framgick det inte av journalnotaten. Ingen av de undersökta patienterna hade uppgett besvär från hjärtat eller från en långvarig hudförändring > 6 månader. Som övriga symtom förekom 2 st misstänkta borrelialymfocytom. Resterande 2 % på övriga symtom utgjordes i detta fall av 2st journaler med ofullständig anamnes där enbart en borreliadiagnos hade satts utan förklaring avseende symtom % 9% 11% 5% % 48% 7% 4% Figur 1. Klinisk symtombild (enligt journalnotat) hos patienter som fick diagnosen borrelia på Vaxholms Vårdcentral Siffrorna motsvara procentuell fördelning. (n=99).

13 12 Skillnader i klinisk symtombild pga kön I studiepopulationen med borreliadiagnos var 58 st. kvinnor och 41 st. män. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i den kliniska symtombilden (tabell 5). Hudsymtom eller i detta fall erytema migrans angavs oftare i de kvinnliga patienternas journal 91 % (n=54) jämfört med männens 80% (n=33), men skillnaden var inte signifikant statistiskt (p=0.069). Tabell 5. Klinisk symtombild och prov för serologi, könsskillnader (n=99st) Kliniska symtom Kvinnor (n=58) Män (n=41) Mellangrupps-skillnad p-värde Hud 93% 80% p=0.069 (Fisher) Muskel-ledvärk 5% 15% p=0.156 (Fisher) Neurologiska symtom 10% 12% p=0.76(fisher) Infektionstecken 7% 2% p=0.40 (Fisher) Ospecifika symtom 9% 12% p=0.74 (Fisher) Fästingbett 48% 56% p=0.54(fisher) Oro för borrelia 5% 10% p=0.44 (Fisher) Övriga symtom 5% 2% p=0.64 (Fisher) Utredning med serologi för borrelia 12% 12% p=1(fisher) Skillnader i klinisk symtombild pga ålder Åldersfördelningen på studiepopulationen redovisas i fig 2. Den yngsta individen var 3 år och den äldsta 91 år. Medelåldern var 51 år och medianåldern 53 år (varians 22). Studiepopulationen var ej normalfördelad. Det fanns ingen signifikant skillnad i kliniska symtom mellan barn och vuxna (tabell 4), men det fanns en trend som pekade på tendenser till skillnad mellan barn och vuxna avseende övriga symtom ( i detta fall borrelialymfocytom som misstänktes hos två barn men ej hos någon vuxen) (p=0.082)

14 13 antal individer ålder Figur 2. Åldersfördelning i studiepopulationen hos patienterna som under tidsperioden på Vaxholms Vårdcentral fick diagnosen borrelia. Kurvan representerar en tänkt normalfördelning och synliggör att studiepopulationen avviker från normalfördelningen. (n=99) Tabell 4. Kliniska symtom och prov för serologi, skillnader mellan barn och vuxna (n=99). Kliniskt symtom Barn 0-18 år (n=13) Vuxna år (n=86) Mellangrupps-skillnad p-värde Hud 92% 87% p=1 (Fisher) Muskel-ledvärk 0% 10% p=0.60 (Fisher) Neurologiska symtom 8% 12% p=1 (Fisher) Infektionstecken 8% 5% p=0.51 (Fisher) Ospecifika symtom 8% 12% p=1 (Fisher) Fästingbett 38% 53% p=0.38 (Fisher) Oro för borrelia 15% 6% p=0.23 (Fisher) Övriga symtom 15% 2% p=0.082 (Fisher) Utredning med serologi för borrelia 15% 14% p=0.66 (Fisher)

15 14 Prov för borreliaserologi och påverkan på slutdiagnos Av de patienter som fick diagnosen borrelia genomgick 12 (12 %) prov för borreliaserologi. Hos 7 st. av dessa resulterade provet för borreliaserologi inte i ändrad slutdiagnos, men för 5 st innebar resultatet av borreliaserologin en ändrad slutdiagnos. Hos 3 st. resulterade det i en borreliadiagnos där man förut bara haft misstanke om sådan infektion (bl.a. ett fall av neuroborrelios och ett av borreliaartrit) och i 2 st fall kunde misstanken eller oron om borrelia avskrivas efter provtagningen. Hur stor del av samtliga prov för borreliaserologi som leder till annan slutdiagnos än borrelia Under perioden togs 471 prov för serologier på Vaxholms Vårdcentral. Av de 99 st. slumpmässigt utvalda, där serologin var för borrelia, resulterade 5 % i en slutdiagnos borrelia och 95 % resulterade i andra slutdiagnoser. Följsamhet till Läkemedelsverkets riktlinjer 2009 hos patienter som genomgått prov för borreliaserologi Hos de som inte fick en borreliadiagnos (95st) hade riktlinjerna följts i 39 fall (41 %). I de fall som provtagningen inte följt riktlinjerna sågs i journalen ofta rutinmässig provtagning i samband med erythema migrans, ospecifik huvudvärk, ledvärk eller trötthet, samt i vissa fall på patientens önskemål eller vid utredning av diffusa/ svårtolkade symtom hos svårdiagnosticerade patienter. Hos de som fick en slutdiagnos som var borreliarelaterad hade provtagningen följt Läkemedelsverkets riktlinjer i 4 av 5 fall (80 %). Majoriteten av dessa rörde sig om patienter som sökt för huvudvärk och nackstelhet, svullna leder och utstrålande smärtor och patienterna antingen hade haft fästing tidigare eller vistades i ett fästingrikt område % slutdiagnos borrelia 39% annan slutdiagnos Figur 3. Följsamhet vid provtagning med borreliaserologi till LMV s riktlinjer 2009 på Vaxholms Vårdcentral , hos patienter som genomgått prov för borreliaserologi. Procentuell fördelning med hänsyn till slutdiagnos. Patienter som fick slutdiagnos borrelia (n=5). Patienter som fick annan slutdiagnos (n=94).

16 15 Diskussion Incidens Incidensen av borrelia har i tidigare svenska studier uppskattats till 69 / i södra Sverige. 13 I denna studie fann man att 296 individer på Vaxholms Vårdcentral diagnosticerades med borrelia under tidsperioden som studerades (2,5 år). Utslaget på ca invånare i Vaxholms kommun medför detta en incidens på 1230/ dvs nästan 18 ggr högre. Siffrorna kan möjligen vara lite missvisande eftersom Vaxholm har en större folkmängd sommartid under turistsäsongen men talar ändå för att Vaxholm antingen är mer högendemiskt än södra Sverige eller att vi överdiagnosticerar borrelia. Ett annat alternativ är förstås att borrelia underdiagnosticeras på platser där den är än mer ovanlig. Klinisk symtombild Resultaten visade inte oväntat att hudförändringen eller erythema migrans var den klart vanligaste sökorsaken. Siffran 87 % var dock något högre än uppskattningarna från Läkemedelsverkets 70 % 2,7 men närmar sig sifforna från studier i södra Sverige med incidens på 77 %. 14 Möjligen kan det bero på att en del av dessa hudreaktioner i själva verket har varit vanliga bettreaktioner men som ändå tolkats som borrelia och behandlats enligt detta. Neurologisk och ospecifika symtom förefaller inte ovanliga (11 %) och kan jämföras med primärvårdsstudier i Danmark där man i 13 % haft misstanke om neuroborrelios. 10 En studie från södra Sverige 2001 uppgav en incidens på neuroborrelios på 16 % vilket ligger något högre än data från den här studien 13. När det gäller utredning av misstänkt neuroborrelios kan man i den här studien i Vaxholm se brister. Många har haft diffusa symtom och svag misstanke om neuroborrelios men ändå fått antibiotikabehandling medan andra har haft starkare misstanke men avskrivits då serologi för borrelia varit negativ. Tänkvärt är att upp till 20 % av serologierna för borrelia är negativa tidigt i förloppet vid neuroborrelios 14, vilket belyser vikten av uppföljning med patienter med en eventuell borreliasjukdom men med negativ serologi. Muskel- och ledvärk är ej heller ovanligt i studien men få av patienterna har haft en kliniskt ren artritbild såsom vid borreliaartrit och många har utretts med serologi trots avsaknad av artritstatus och bild mer som vid migrerande ledvärk utan klar fästinganamnes. I dessa fall kan man tänka på att borreliaartrit ofta drabbar en stor led (ofta knä) på platsen för tidigare fästingbett och att serologierna är positiva för IgG i 100 %. 4 Borreliaartrit är dock en ovanlig diagnos och danska studier visar en incidens på knappt 2.3 % 14 En studie från södra Sverige 2001 uppger incidens på 7 % men pekar också på att det finns en association mellan infekterande borreliaart och den kliniska bilden: så att borrelia afzeeli som är vår vanligaste patogen (93.9 %) oftast förorsakar hudinfektion medan borrelia burgdorferi garinii (6,1 %) är den som står för den stora delen av insjuknande i neuroborrelios och den i Europa vanligt förekommande borrelia burgdorferi senso stricto oftare ger upphov till ren artrit/ledinflammation. 13

17 16 Att få notat uppgav oro kan ev bero på att frågan är felformulerad. Man kan ju naturligtvis tycka att alla som söker med symtom efter ett fästingbett visserligen har oro över borrelia (annars hade de ju inte sökt), men i detta fall har jag bara bedömt det som ett positivt utfall om det uttryckligen stod i texten att patienten hade oro för borrelia, vilket kan tala för en mer uttalad oro hos patienten. En annan möjlig förklaring är att kunskapsläget hos studiepopulationen om infektionen är bra och obefogad oro eller rädsla inte förekommer i någon större utsträckning. Vi har inte några misstänkta hjärtbesvär orsakade av borrelia. Detta stämmer dock överrens med en Engelsk undersökning från 2008 där man tittade på symtom hos 88 patienter som provtagits med borreliaserologi. 15 I den undersökningen hade man heller inget fall av misstänkt kardit och ej heller av klassisk artrit. 15 Kanske är detta en bortglömd sjukdomsmanifestation och torde säkerligen finnas åtminstone som en differentialdiagnos i huvudet på en allmänläkare i skärgårdsmiljö eller så står det helt enkelt för att det är en ovanlig sjukdomsmanifestation. Kronisk hudförändring eller akrodermatit är inte heller representerad men kan förklaras av generösa antibiotikaförskrivningar till misstänkt hudborrelia. Om vi behandlar alla som eventuellt är erytema migrans och några till är det mindre sannolikt att vi ser några senmanifestationer av infektionen. Som övriga symtom finns två fall av totalt 99 patienter där misstanke funnits om borrelialymfocytom. Det stämmer väl överrens med tidigare data som talar på incidens av några få procent. 4,16 Skillnader i kliniska symtom pga ålder eller kön Studien visade inga signifikanta skillnader mellan symtom beroende på ålder eller kön. Men teoretiskt kunde man ju ha tänkt sig en viss skillnad då framförallt barn och ibland mycket gamla människor har svårt att beskriva symtom och läkaren till en större del är beroende av observationer från utomstående och den kliniska bilden. Att erytema migrans kan se olika ut hos kvinnor och män har ju visats i en svensk studie från Lund 7, men den här studien visade inga skillnader i kliniska symtom beroende på kön även om just erytema migrans utseende ligger utanför studiens ramar. Att den undersökta studiepopulationen hade en övervikt av äldre och att majoriteten var kvinnor stämmer väl överrens med tidigare kända data. 17 I Sverige tyckts kvinnor drabbas oftare än män och även ha tendens till att reinfekteras. 17 Åldersgruppen >45 åriga kvinnor tycks särskilt utsatt, eventuellt pga förändrat immunförsvar. 17 Hur stor andel av alla blodprov för borreliserologi som leder till annan slutdiagnos än borrelia Det mest intressanta med granskningen av provtagningen för borreliaserologi var att bara 5 % av provresultaten leder till en borreliadiagnos. Sannolikt står detta för att vi tar många prover på patienter med diffusa symtom och vaga indikationer. Följsamhet till riktlinjer LMV 2009 Att vi tar många prov på vaga indikationer styrks ju också av den låga följsamheten till LMV s riktlinjer 2009 (41 %). Detta kan jämföras med amerikanska studier från 2004 som visade att ungefär 27 % av all serologisk provtagning för borrelia av utfördes på felaktig grund 18,53 % var inom gränsen för godkända och endast 20 % på helt korrekt indikation.

18 17 Risken för felaktigt test ökade, i den studien, om patienten hade bett om provtagningen, om provet ordinerats av en läkare inom akutsjukvård (jmf med andra specialiteter) eller om provet föregåtts av ett fästingbett (notera att enbart ca 0.5 % av alla fästingbett ger upphov till borrelia 6 ). Man framhåller i den här studien vikten av att ta prov på rätt indikationer och inte för tidigt i förloppet. Det kan tilläggas att i denna studie hittades 1 fall av borrelia trots att provtagningen i detta fall stred mot riktlinjerna, oklart var dock om provet visade på en äkta borrelios eller om det var falskt positivt. Varför många prov tas på vag indikation och risker med detta Varför läkargruppen tar så många prov för borreliaserologi är oklart. Enligt studien är det dock inte pga att patienterna i någon stor utsträckning visar oro för borrelia. Möjligen finns här okunskap hos läkarna om diagnostikmetoden i sig eller en rädsla att missa en borreliainfektion. En möjlighet är också att vi tar provet för att kunna avskriva borrelia hos en patient med diffusa symtom. Med facit i handen är detta ett dåligt alternativ eftersom man dels riskerar att missa en neuroborrelios (där ryggmärgsprov också behövs för diagnos) och dels riskerar att få falskt positiva svar hos en individ som tidigare haft en borreliainfektion. En relativt ny dansk studie från 2010 har också tittat på bakgrundstitrar av antikroppar hos frisk befolkning och i vissa grupper ligger den över 5 % (friska blodgivare i Danmark). 14 I en skärgårdskommun där många drabbas av fästingbett vid upprepade tillfällen finns säkert ännu större andel människor med bakgrundstitrar vilket belyser vikten av noggrann klinisk och anamnestisk bedömning av patienten så att denne inte riskerar en falsk positiv diagnos (t.ex. vid förekomst av gamla antikroppar efter en tidigare infektion). Styrkor och svagheter Styrkan med denna studie är att 198 slumpvis utvalda patienter ur en tidigare okänd population har granskats och värdefulla data avseende utredning och diagnosticering av borrelia har blivit kända. Journalstudien begränsas som förväntat av journalföringen. Det kan tänkas att symtom som läkaren uppfattat viktiga noterats men att andra symtom som funnits hos patienten men som denne inte kunnat beskriva har fallit bort. Det kan också tänkas att pålästa patienter som själva tror att de drabbats av borrelia uppgett symtom som är välkända vid borrelia men utlämnat andra mer oklara symtom som kan ha påverkat bedömningen. En annan svaghet är diagnossättningen. I primärvårdens datajournaler registreras alla borreliamanifestationer under samma kod A69.2 borreliainfektion. I och med detta är det svårt att få översikt över vilken typ av borreliainfektion läkaren har misstänkt eller bekräftat om inte detta har framkommit av journaltexten indirekt. T.ex. skiljer koderna inte på akut erytema migrans, neuroborrelios eller kronisk akrodermatit. Det finns också en risk att patienter som efter sitt nybesök på vårdcentralen har blivit sämre och sökt akut och därigenom ha fått en borreliadiagnos som vi inte kan se eftersom vi saknar gemensamt journalsystem med övriga vårdinrättningar.

19 18 Implikationer Studien kan ligga till grund för framtida kvalitetsförbättringsarbeten på Vaxholms Vårdcentral eller för nya primärvårdsstudier om borrelia. Framtida studier I framtiden behövs mer forskning kring erytema migrans naturalförlopp både i den kliniska bilden och kanske samtidigt genom att följa prov för borreliaserologier så att vi kan lära oss när och om vi behöver gå in med antibiotikabehandling och i så fall i vilket skede. Det skulle utöver detta vara intressant om man kunde ta fram klara riktlinjer (liknande CENTORkriterierna för halsfluss) för borrelia så att vi kan skärpa vår förmåga att ta prov på rätt indikationer. Avseende vårt arbete på Vaxholms Vårdcentral hade det varit intressant att ta reda på varför vi tar så många prover för borreliaserologi. Det är svårt att få reda på detta bara genom studier av journaler. En enkät till läkargruppen eller riktade intervjuer skulle möjligen ha kunnat bidra med mer information kring detta för att i framtiden kunna möjliggöra förändringar. Slutsats Erytema migrans var det vanligaste symtomet hos våra patienter med misstänkt borrelia. Det fanns inga signifikanta skillnader hos våra patienter i den kliniska symtombilden avseende ålder eller kön. Av de patienter som fick den preliminära diagnosen borrelia genomgick 12 % prov för borreliaserologi. Hos 5 av dessa förändrades slutdiagnosen. Prov för borreliaserologier användes frekvent och bara 5 % av dessa ledde till en borreliadiagnos. I 41% av fallen skedde provtagningen i enlighet med Läkemedelsverkets riktlinjer 2009 för borreliautredning hos de patienter som fick slutdiagnosen borrelia.

20 19 Referenser 1. Information om fästingburna sjukdomar: borrelia, reviderat :54 läst : Farmakologisk behandling av bakteriella hud-och mjukdelsinfektioner- ny rekommendation. Läkemedelsverket 5: 2009; Stanek G., Fingerle V, Hunfeld K-P, Jaulhac B, Kaiser R, Krause A. et al. Lyme borreliosis: clinical case definitions for diagnosis and management in Europe, Clin microbiology and inf; jan 2011,17: Läkemedelsbehandling av borreliainfektion ny rekommendation, Läkemedelsverket 4: 2009; Naila Makhani, Shaun K. Morris, Andrea V. Page, Jason Brophy, L.Robbin Lindsay, Brenda L Banwell et. al, A twist on Lyme: the Challenge of diagnosing European Lyme Neuroborreliosis, Journal of Clin Microbiol,Jan 2011; 49(1): Stjernberg L, Berglund J. et.al Risk of acquiring tick bites in south-east of Sweden. Scand J Infect Dis 2002; 34: Bennet L.et.al Erythema migrans in primary health care. Lunds Universitet Vårdprogram för handläggning av borrelia i primärvården genom Stockholms läns landsting, reviderat mars 2012 läst: : Kalish RA, McHugh G, Granquist J, Shea B, Ruthazer R, Steere ACl. Persistence of immunoglobulin M or immunoglobulin G responses to Borrelia burgdorferi years after active Lyme disease. Clin Infect Dis 2001; 33; S Hammers-Berggren, A M Lebech, M Karlsson, B Svenungsson, K Hansen, G Stiernstedt. Serological follow up after treatment of patients with erythema migrans and neuroborreliosis. J Clin Microbiol 1994 june 32(6): Frida Duell. Nya hälsorisker i ett förändrat klimat. Moderna läkare årgång 71: Hed Fredrik. Pia Forsberg om fästingar som egentligen inte är så farliga. LäkemedelsVärlden 4:e juni 2012: Katharina Ornstein, Johan Berglund, Ingrid Nilsson, Ragnar Norrby, Sven Bergström. Characterization of Lyme borreliosis isolates from patients with erythema migrans and neuroborreliosis in soutern Sweden. J Clin Microbiol, 2001 april 39(4): Ram B Dessau, Jette M Bangsborg, Tove Ejlertsen, Sigrudur Skarphedinsson, Henrik C Schönheyder. Utilization of serology for the diagnosis of suspected Lyme borreliosis in Denmark: Survey of patinents seen in general practice. BMC Infect Dis 2010; 10: J K Lovett, P H Evans, S O Conell, N J Gutowski. Neuroborreliosis in the south west of England. Epidemiol Infect 2008, dec 136 (12): Berglund Johan. Borreliafall beskrevs i Läkartidningen Läkartidningen 2004: nr1-2: volym 101: Jarefors Sara, Bennet Louise, Elin You, Pia Forsberg, Christina Ekerfelt, Johan Berglund, Jan Ernerud. Lyme borreliosis reinfection:might be explained by a gender difference in immune response. Immunology 2006 june 118(2):

21 Alan H Ramsey, Edward A Belongia, Po- Huang Chyon, Jeffrey Davis. Appropriatness of Lyme Disease serologic testing. Ann Fam Med 2004, july 2(4)

22 21 Bilaga 1 Klinisk manifestation och diagnostik av borrelia. [Fritt efter Läkemedelsverket 4:2009] Terminologi Kliniska tecken Primär diagnostik Stödjande diagnostik i specialfall Erythema migrans Expanderande blåröd hudlesion >5cm, en eller multipla, med eller utan feber Klinisk bild - Lymfocytom Blåröd tumor, ca 1-5 cm stor på öra, bröstvårta eller scrotum Klinisk bild Serologi IgG 70% Akrodermatit Långvarig blåröd missfärgning av huden distalt på extremitet, ev atrofi och sensorisk neuropati, ev ödem Serologi IgG 100% Histologi Neuroborrelios Meningit/ facialispares/annan perifer pares/meningoradikulit/ myelit/encefalit Borreliaspecifika antikroppar i likvor, serologi/likvorkvot serologi Artrit Kardit Akut eller återkommande ledsvullnad i en eller flera stora leder, knä typiskt. Andra rimliga orsaker utesluts. Retledningsrubbning, AVblock II-III. Andra rimliga orsaker utesluts. Serologi IgG 100% serologi PCRledvätska -

23 22

Neuroborrelios och sinuit

Neuroborrelios och sinuit Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia infektion Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia burgdorferi (sensu lato) Spirocheter cystform och L-form Rörlig (endoflagella) Willy

Läs mer

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling Anna J Henningsson Överläkare klinisk mikrobiologi Specialistläkare infektionsmedicin Humanpatogener i fästingar: Borrelia spp Lyme borrelios

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Lyme artrit hos barn

Lyme artrit hos barn Lyme artrit hos barn Höstmöte Svensk Barnreumatologisk föreningen Sigtunastiftelsen 151109 Katharina Ornstein Infektionsläkare Innovation Diagnostik av borreliainfektion Läkemedelsverket 2009 Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Kronisk fästingburen borrelios

Kronisk fästingburen borrelios Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen

Läs mer

Borreliaserologi på vårdcentralen: följer vi Läkemedelsverkets rekommendationer för provtagning?

Borreliaserologi på vårdcentralen: följer vi Läkemedelsverkets rekommendationer för provtagning? Borreliaserologi på vårdcentralen: följer vi Läkemedelsverkets rekommendationer för provtagning? En Kvantitativ journalstudie på Gnesta Vårdcentral under period 100101 120831. Elena Pustozerova ST läkare

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn- och ungdomskliniken i Norrköping. Borreliainfektioner 1(5)

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn- och ungdomskliniken i Norrköping. Borreliainfektioner 1(5) Barn- och ungdoms Borreliainfektioner 1(5) Maria Nordwall, Överläkare Norrköping Barn- och ungdoms i BORRELIAINFEKTIONER Bakgrund Borreliaspiroketen överföres till människan genom bett av fästing, som

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Aktuellt om borrelia. TBE Borreliainfektion - flera subtyper. Candidatus Neoehrlichia mikurensis. Borrelios mer än en infektion

Aktuellt om borrelia. TBE Borreliainfektion - flera subtyper. Candidatus Neoehrlichia mikurensis. Borrelios mer än en infektion Fästingöverförda humaninfektioner i Sverige Aktuellt om borrelia och några n andra fästingf stingöverförda rda infektioner TBE Borreliainfektion - flera subtyper Babesios ( Betesfeber ) Anaplasmos (=Ehrlichios,

Läs mer

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Seroprevalens av borrelia i Kalmar län. Marcus Johansson Klinisk mikrobiologi Länssjukhuset Kalmar

Seroprevalens av borrelia i Kalmar län. Marcus Johansson Klinisk mikrobiologi Länssjukhuset Kalmar Marcus Johansson Klinisk mikrobiologi Länssjukhuset Kalmar Mest frekventa fästingburna infektionen på norra halvklotet (Stanek and Strle, 2003, Wormser et al., 2006). Stora variationer avseende incidens

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion Läkemedelsbehandling av borreliainfektion ny rekommendation Sammanfattning I mars 2009 arrangerade en två dagar lång workshop om diagnostik och behandling av borreliainfektion hos vuxna och barn. Klinisk

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Torbjörn Kjerstadius Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Klinisk mikrobiologi

Torbjörn Kjerstadius Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Klinisk mikrobiologi Torbjörn Kjerstadius Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Klinisk mikrobiologi Fästingburna infektioner i Sverige Borrelios vanligast. TBE (Tick-borne encephalitis/fästingburen hjärninflammation)

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000.

Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000. Umeå Universitet Allmänmedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000. Maria Furberg, leg. läkare, Åre Hälsocentral.

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Borreliainfektioner. Anna J Henningsson Klinisk mikrobiologi Infektionsmedicin

Borreliainfektioner. Anna J Henningsson Klinisk mikrobiologi Infektionsmedicin Borreliainfektioner Anna J Henningsson Klinisk mikrobiologi Infektionsmedicin Humanpatogener i fästingar Borrelia spp Lyme borrelios TBEV tick-borne encephalitis Anaplasma phagocytophilum Rickettsia helvetica

Läs mer

Handläggning av antibiotikaallergi

Handläggning av antibiotikaallergi VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen HSN 2009-01-27 p 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska Ledningsstaben 2008-12-03 HSN 0801-0055 LS 0809-1095 Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över Remiss, Uppdrag i budget 2008

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i

Läs mer

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion bakgrundsdokumentation

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion bakgrundsdokumentation Läkemedelsbehandling av borreliainfektion bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 7/1 landar flygplan från Dubai på Arlanda. En 35 årig man med feber och utslag åker till akuten Karolinska

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA.

Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA. Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA. Undersökning av Borrelia och Ehrlichia hos svenska hästar ANDERS GUNNARSSON, KARIN ARTURSSON, AGNETA EGENVALL, PETER FRANZÉN,

Läs mer

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00018-2014 2014-06-26 M 2014 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Stockholm 2016-04-14

Stockholm 2016-04-14 Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,

Läs mer

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 1 ÄNDRINGAR SOM KOMMER ATT INFÖRAS I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN FÖR LÄKEMEDEL INNEHÅLLANDE MOXIFLOXACIN Följande text ska införas (nya avsnitt

Läs mer

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Genital Herpes HSV 1 & 2 Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Herpes prevalens och incidens Genital herpes är den vanligaste STI» Data från USA

Läs mer

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:5

Policy Brief Nummer 2015:5 Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna

Läs mer