Evidens bakom antibiotikabehandling vid. Erythema Migrans

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evidens bakom antibiotikabehandling vid. Erythema Migrans"

Transkript

1 Evidens bakom antibiotikabehandling vid Erythema Migrans Zina Alhilali, ST-läkare Familjeläkarna Bålsta vårdcentral Handledare Allmänläkare, docent Malin André FoU-enheten, Primärvården, Region Uppsala 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte/Frågeställning 5 Material och metod 5 Resultat 6 Diskussion 9 Konklusion 11 Referenser 12 2

3 Sammanfattning: Bakgrund: Borrelia är en av de vanligaste fästingburna infektioner i Sverige och hela Europa. Sjukdomen kallas Lyme disease i USA och den är aggressivare än vad vi har här i Sverige. Borrelia orsakas av en bakterie heter Borrelia Burgdorferi sensu lato, med 4 genotyper av borreliaspirokiter. Erythema Migrans (EM) är den tidig hudmanifestation av borrelia. Det är inte alla som bli infekterade med borrelia, som utvecklar EM. Och på samma sätt har inte alla som drabbas av neuroborellios haft EM innan. Borrelia sjukdomen har således inte ett förbestämt stegförlopp. Sjukdoms förloppet skiljer sig mellan Europa och USA beroende på att det är olika typer av spiroketer som orsakar infektionen. Därför kan vi inte direkt använda de hundratals studier, som är gjorda i USA, som underlag för antibiotikabehandling av EM i Europa. Frågeställning: Vilken evidens finns för rekommendationen bakom antibiotikabehandling av EM i Europa Metod: En systematisk sökning gjordes I PUB Med och erhållna studier granskades med SBU:s granskningsmallar Resultat: Det vetenskapliga underlaget är tyvärr inte tillräckligt för att svara på frågan. Placebokontrollerade randomiserade studier saknas helt. Konklusion: Vi har inte hittat stark evidens bakom rekommendationen att antibiotika behandla EM i europiska länder än. Placebokontrollerade randomiserade studier behövs men det är osäkert om forskningsetiskt tillstånd kan fås för att genomföra det. Nu förtiden behandlar vi EM på kliniska underlag då det saknas evidens bakom våra riktlinjer. Vi behöver verkligen mer forskning i Sverige och Europa i det här område. 3

4 Bakgrund Lyme borrelios (LB) är en fästingöverförd infektion via Ixodes fästingar huvudsakligen Ixodes ricinus i Sverige. Infektionen orsakas av Borrelia burgdorferi sensu lato komplexet. Det finns 4 genotyper av borreliaspiroketer: B. afzelii, B. garinii i Europa och B. burgdorferi sensu stricto i Nordamerika. Ytterligare en fjärde genotyp som beskrivits under senare år är B. spielmanii, som är humanpatogen. Olika genotyper ger olika kliniska manifestationer (1). Man kan dela LB i 3 stadier: -Stadium 1 tidig lokaliserat infektion t.ex. erytema migrans (EM) och lymfocytoma -Stadium 2 tidig disseminerad infektion t.ex. multipla EM, neuroborrilios etc. -Stadium 3 sena effekter av LB t.ex. acrodermatitis chronica atroficans (ACA), Lyme disease etc (2). Hudförändringen EM är den tidigaste och vanligaste manifestationen av LB och representerar i epidemiologiska studier över 70% av sjukdomsfallen av LB. EM har ett varierande utseende beroende på olika faktorer tex B. genotyp, och patients immunförsvar. EM kan vara rund eller oval, ha homogen eller skiftande färg med ett så kallad bulls-eye -utseende och då ses ofta ett fästingsbett i mitten med blekhet omkring och sedan en mörkröd ring. Den kan vara upphöjd eller platt. Inkubationsperioden för EM är 1 90 dagar. Diagnosen är klinisk och provtagning hjälper inte i diagnostiken. EM brukar ses tydligt 14 dagar efter bettet. Enligt gällande rekommendationen ska erytemet vara minst 5 cm för att ställa diagnos, eftersom det är då det går att skilja den från bettreaktionen från själva fästingbettet (2). EM brukar försvinna spontan inom 4 veckor till några månader men risken för sena komplikationer sägs vara hög. (3) EM har traditionellt behandlats med antibiotika sedan många år tillbaka, även innan man upptäckte den bakomliggande patogenen. Patogenen var uppenbarligen antibiotikakänslig bakterie eftersom behandlingen kortade EMs varaktighet (2). Manifestationerna av Lyme borrelios i USA skiljer sig från Europa. Sjukdomen har ett aggressivare förlopp i USA med en högre andel av associerade allmänsymtom (huvudvärk, feber, led/muskelvärk) och ett snabbare expanderande erytem än de som orsakas av de i Sverige vanligast förekommande genotyperna (2) Enstaka hud manifestationen (EM) är typiska i Europa medan EM ofta är multipel i USA. Därutöver är det vanligt med hematogen spridning tidigt i sjukdomsförlopp hos de insjuknade i USA. Sådan spridning är inte alls vanligt i Europa. Borrelia lymfocytoma och ACA finns inte i Nordamerika medan meningoradiculoneurit, som är den vanligaste typen av tidigt neurologiskt engagemang av LB hos vuxna i Europa är mindre vanlig i USA. Man trodde att LB artrit var ovanlig i Europa, men med de nya metoderna för serologi och direkt detektion har man sett en högre incidens, som ändå är lägre än i USA. Det är sällan att man får EM innan en artrit medan det är vanligare vid neuroborellios (1). EM föranleder många besök på vår VC och det har hänt flera gånger att patienter frågar om de verkligen behöver äta antibiotika mot EM. Flera även har sagt att de har haft EM tidigare men att det försvann av sig själv utan behandling! Det finns flera randomiserade kontrollerade studier där behandling med olika antibiotika av EM jämförs. Merparten har låg statisk styrka pga lågt antal patienter i studierna. Det finns en tradition i Sverige, Danmark, Norge och även några andra delar av Europa att behandla okomplicerat EM med 4

5 fenoximetylpenicillin utan större risk för terapisvikt och senkomplikationer (2). I den här studie söks vilken evidens som finns för att antibiotikabehandling av EM i Europa förebygger senare stadier av LB. Syfte/Frågeställning Studiens syftar till är att ta fram evidens för rekommendationen för antibiotikabehandling av EM i Europa. Ska man behandla eller ej? Finns det tillräckliga studier som bekräftar behovet för antibiotikabehandling? Material och metod Sökorden och Mesh termer som använts var antibiotic treatment, early manifestation lyme disease och erythema migrans. Sökning gjordes på engelska, i PubMed, Clinical Key och Elsevier. Några artiklar fick jag beställa via bibliotek då de var ej tillgängliga i PubMed. Några andra som kunde vara av värde kunde jag inte få tag på. Dessutom granskades referenslistor i de relevanta artiklarna. 76 träffar Relevant studiepopulation? (vuxna, ej gravida el immunkomprimeran de) 51 exkluderade Relevant patogen? (Europiska studier) 17 exkluderade Relevant kliniskevidens? 3 exkluderade 2 observationsstudier och 1 Review 5

6 Sökningen gav 76 artiklar. Efter läsning av titlar och abstrakt exkluderades artiklar som fokuserat på barn, gravida och immunkomprimerande. Jag fick fram sedan 25 artiklar. Efter läsning av alla artiklar så exkluderade jag några andra artiklar som fokuserade på epidemiologi, typ av antibiotika använts och diagnostisk metodik. Jag exkluderat även artiklar från USA och Canada då sjukdomsförlopp och bakomliggande patogen skiljer sig från vad det som finns i Europa. Inklusions kriterier är således: studier från Europa med fokus på resultat av antibiotikabehandling vid EM, utfall och prognos. Slutligen fick jag 8 artiklar av dem var 4 review, 3 observations retrospektiv studie och 1 systematiskt review protokoll. Efter utförlig granskning av de här artiklarna så valde jag till slut 1 review, 1 randomiserad kontrollerade studie och 1observationsstudie. Jag kommer nedan att beskriva sammanfattning av de här artiklarna. Resultat: Man skulle tänka sig att evidens för antibiotikabehandling av EM skulle vara lätt att hitta. Att vi ska behandla alla patienter som söker för EM med antibiotika är självklarhet. Men förvånande nog hittar man inga europeiska randomiserade kontrollerade studier som jämför antibiotikabehandling med placebo, inte heller någon kohortstudie eller fall-kontroll studie. Litteraturöversiktens fråga besvaras delvis av två studier som innehåller patienter som inte tagit sin ordinerade antibiotikakur samt en välgjord men icke systematisk review. 1.Antibiotic treatment of Lyme borreliosis: what is the evidence? 2004, Dinser (3) Den här studien är inte en systematisk review men är verkligen en bra kritisk review från europeiskt perspektiv. Den förklarar att det finns olika sorter av Borrelia burgoderferi spiroketer och sjukdomens sannolika förlopp beror på vilken sort spiroket man får. Den betonar också att merparten av studierna om LB är gjorda i USA men där dominerar bara en sort spiroket B.sensu stricto som ger en aggressivare sjukdomsbild än den som ses i Europa. Det är därför tveksamt om deras resultat angående antibiotikabehandling kan tillämpas i Europa där andra sorter spiroketer dominerar och även sjukdoms förlopp skiljer sig mycket. Denna review gjordes 2004 och då fanns bara en studie (amerikansk) som var placebokontrollerad icke randomiserat som visade att behandling med antibiotika kan förkorta EM förloppet från genomsnitt 10 dagar till 3 dagar. Alla EM försvann spontan inom 6 veckor. Antibiotikabehandling av EM förebyggde artrit för ca en tredjedel av patienterna men hade ingen förebyggande effekt när det gäller meningococencefalit, facilas pares eller kardit i jämförelse med kontrollgrupp utan behandling. Sammanfattningsvis betonar artikeln att i europiska länder saknas information om det naturliga sjukdomsförlopp beroende på vilken typ spiroket man får, dessutom saknas det prospektiva långtidsstudier om behandlingsresultat för sjukdomens olika manifestationer. Kvalitetsgranskning gjordes ej eftersom det inte är en systematisk review. 2.Erythema Migrans: Three Weeks Treatment For Prevention Of Late Lyme Borreliosis, Breier Österrike (4) Den här studien är öppen, randomiserad prospektiv studie gjord för att jämföra effekt och säkerhet 6

7 av EM behandling med fenoximetylpenicillin och minocyklin. 60 patienter, 25 män och 35 kvinnor är involverade. Alla patienter hade typisk EM En tredjedel av patienterna (21) patienter tog aldrig antibiotika eller avbröt behandling i förtid pga. biverkningar. Av dessa rapporterade två patienter minnessvårigheter, trötthet och koncentrationssvårigheter vid uppföljningen efter 1 år, som inte bedömdes orsakade av B.burgdorferi eftersom serologin var negativ. Intressant var att trots antibiotikabehandling man kunde isolera levande B.burgdorferi från hudbiopsi och dessutom trots antibiotikabehandling av EM man såg utveckling av sena symtom av LB i ca 20% av patienterna. Kvalitetsgranskning enligt SBU:s granskningsmall för randomiserade studier har visat hög kvalitet på studien 3.Effects of Adequate Versus Inadequate Treatment of Cutaneous Manifestations of Lyme Borreliosis on the Incidence of Late Complications and Late Serologic Status., Plörer Österrike (5) 82 patienter som fick behandling mot hudmanifestationer av LB under åren följdes upp retrospektivt med detaljerad anamnes, klinisk bedömning samt blodprover (serologi) för att upptäcka andra sjukdomsmanifestationer och sena effekter. Bara 54 av patienterna fick adekvat antibiotikakur enligt rekommendationer. 10 patienter hade inte fått behandling och 18 patient hade ej adekvat antibiotikabehandling (antingen låg dos eller kort kur) Man kom fram till flera resultat med den här studien som är verkligen intressant t.ex att av de 12% av patienterna som inte fått behandling och de 22% som inte fått adekvat behandling, hade inga hud eller neurologiska manifestationer som kan korrelerats till LB (förutom hudatrofi som följd av Acrodermamtitis chronicum atrophicans hos 3 patienter). Ett av de intressanta fynden som den här studien pratar om är att ledbesvär eller neurologiska symtom kan komma oavsett adekvat antibiotikabehandling. Enligt studien är anledningen bakom frånvaro av sena effekter av LB antingen: 1) Stränga och specifika kriterier för att överväga om patientens symtom beror på LB eller någon annan sjukdom eller 2) att det bara var patienterna, som haft hudmanifestationen av LB som var med i studien Sammanfattningen av resultat av den här studien är att sena effekter (särskild neurologiska och ledbesvär) efter tidig hudmanifestation av LB oavsett om pat har fått adekvat antibiotikabehandling eller inte alls är mycket ovanligt och mindre frekvent jämfört med gamla studier. Kvalitetsgranskning enligt SBU:s granskningsmall för observationsstudier har visat hög kvalitet på studien. 7

8 Författare, Land, År Dinser et al Tyskland, 2004 Breier et.al, Österika 1996 Plörer, Österrike, 1993 Design Undersökningsgrupp Bortfall/ obehandlade eller ej adekvat behandlade metod resultat kvalitet Review låg Randomiserad prospektiv studie Retrospektiv observation studie 60 patienter med EM 21 Patienter randomiserade i 2 grupper som fick olika antibiotika 82 patienter med EM 28 Retrospektiv uppföljning Detaljerad anamnes, klinisk bedömning samt blodprover Inga sena effekter efter tidig hudmanifestation av LB (EM) sågs hos obehandlade och ej adekvat behandlade patienter Inga sena effekter efter tidig hudmanifestation av LB (EM) sågs hos obehandlade och ej adekvat behandlade patienter hög hög 8

9 Diskussion: Det var inte lätt att hitta studier som kan svara på vår frågeställning angående evidensen bakom den rutinmässiga antibiotikabehandlingen av EM i Sverige och Europa. Efter att man har läst hundratals studier som berör vår frågeställning tog vi kontakt med professor Johan Berglund som är författare till avsnittet om klinisk bild, differentialdiagnostik och primär behandling i Läkemedelsverket skrift om borrelia. Vi kunde inte hitta några studier som påvisar att antibiotikabehandling av EM kan påverka/bromsa sena manifestationer av LB. Metoddiskussion När resultat från olika studier värderas brukar man tala om hierarki av studier (6). Välgjorda systematiska reviews, där resultat från flera randomiserade kontrollerade studier vägs samman anses ha högst evidensvärde. Därefter är enstaka randomiserade studier det bästa och därefter välgjorda observationsstudier (kohort eller fall-kontroll studier). I denna litteraturgranskning hittade vi inga sådana studier som kunde svara på vår frågeställning om effekten av antibiotikabehandling vid EM för att undvika senare manifestationer av LB. Det enda som hittades var studier där en del av patienterna inte tog eller inte fullföljde sin ordinerade behandling och där dessa patienter följdes över tid. De ingående studiernas kvalitet har bedömts som hög. För att besvara studiens frågeställning är dock kvaliteten i evidensen låg eftersom de inte är designade att svara på den fråga som litteraturöversikten ställer och de observerade patienterna som inte tog eller fullföljde sin behandling var få och inte var slumpmässigt valda. En studie från Sverige, som kanske är relevant, fanns inte tillgänglig på Pub Med och har inte inkluderats (Åsbrink E, Olsson I, Hovmark A. Erythema chronicum migrans afzelius in Sweden. A study on 231 patients. Zbl Bakt Hyg (A) 1986; 263: ) Reviews som inte är systematiska har lågt evidensvärde. En sådan review från Tyskland har ändå inkluderats eftersom den på ett kritiskt sätt diskuterar just den frågan som ska besvaras (3). Det är möjligt att vi inte har hittat alla relevanta studier. Vi har inte haft hjälp av bibliotekarie vid sökningen. Eftersom vi inte hittade relevanta studier tog vi kontakt med professor Johan Berglund som är författare till avsnittet om klinisk bild, differentialdiagnostik och primär behandling i Läkemedelsverket skrift om borrelia (7). Han bekräftar att det inte finns några placebokontrollerade studier (personligt meddelande professor Johan Berglund). Resultatdiskussion Syftet med den här studien att hitta evidensen för rekommendationen att behandla EM med antibiotika. Tyvärr hittades inte sådana studier från Europa. Varför inte använda amerikanska studier? I flera översikter som lästes men inte togs med refereras till amerikanska studier men resultat från studier i USA är ej överförbara till europiska länder då de har en annan genotyp av spiroketerna med ett annat sjukdomsförlopp. Diagnos EM utvecklas i den akuta fasen av LB. EM diagnostiseras kliniskt. Serologi hjälper inte i diagnostiken eftersom det är stor risk för falskt negativa resultat. Utseendet kan variera men ofta anges att storleken ska vara minst 5 cm i diameter. Negativ anamnes för fästingsbett utesluter inte diagnos av 9

10 EM, dvs diagnosen EM rymmer en viss osäkerhet. EM försvinner spontant inom en mediantid på 4 veckor (4). Dessutom rapporteras ofta icke specifika symtom (t.ex. led- och muskelvärk, trötthet, huvudvärk, feber) under och efter avslutat behandling men de är inte nödvändigtvis kopplade till själva sjukdomsförloppet (8). Plörer et al understryker vikten av noggrann värdering av symtom innan de bedöms som relaterade till LB. I deras studie hittades inte några sena manifestioner av EM, inte ens bland obehandlade. Deras kriterier innebar att ett symtom ansågs relaterat till LB bara om det inte fanns någon annan trolig förklaring. De menar att det är viktigt att undvika överdiagnos av misstänkta sena symtom av LB och inte koppla de till sjukdomsförlopp innan man utesluter alla andra möjliga bakomliggande orsaker (5). En nackdel med äldre studier (vilket innefattar de studier hittat) är att etiologin inte är bekräftad med modern teknink, dvs. EM är inte är odlings- eller pcr-verifierat (personligt meddelande professor Johan Berglund) Behandling Efter det andra världskriget har antibiotika introducerats och börjat används i behandling av EM. Man såg att behandling med antibiotika är effektivt i alla manifestationer av LB men mest effektivt i tidigt skede av sjukdoms förloppet (1). Studier från USA visade att med antibiotikabehandling försvinner EM några dagar tidigare jämfört patienter som inte fick antibiotikabehandling (3). Å andra sidan vet man att EM brukar försvinna spontan också utan behandling. I de två studier vi granskat såg man inte några sena effekter av LB hos patienter som avbrutit eller inte tagit antibiotika (4,5). Många studier jämförde olika sorters antibiotika och olika längd på behandling. Enligt alla riktlinjer i västvärlden är det självklart att EM ska behandlas med antibiotika. Vilken sort antibiotika/vilken dos och hur länge ska man behandla skiljer sig mellan Europa och USA (7). Många oklara frågor rörande EM och sena manifestationer När jag läst många artiklar om EM och LB märker jag att det är många oklara frågor i det här ämnet. Dinser et al beskriver studier som visat att incidensen av manifest borrelios inte skiljer sig mellan stad och land. Trots en hög frekvens av fästingbett och infektion (positiv serologi) är andelen med klinisk sjukdom relativt låg bland skogsarbetare. De föreslår att den europeiska infektionen kanske ofta läker ut själv (3). Epidemiologisk evidens från USA visar att 80% av patienter med neurologiska symtom av LB har inte haft anamnes av EM innan. Å andra sidan utvecklade bara 15%-20% av patienterna med EM neurologiska manifestationer. Plörer föreslår därför att tidig hudmanifestation av LB dvs. EM, kanske är en markör för en god prognos (5). Det här betyder inte att man inte ska behandla med antibiotika. Däremot detta betyder att det kan finnas andra faktorer hellre än typ och tajming av antibiotikabehandling som kan påverka själva sjukdomsförloppet (2). 10

11 Vad man kan se är att det finns bestämda riktlinjer för handläggning av EM i Sverige men det saknas randomiserade studier som kan stryka det, vilket också framgår från ett protokoll till systematisk översikt (9).. En orsak till att placebokontrollerade randomiserade studier saknas är att forskningsetiken inte tillåtit sådana studier hittills (personligt meddelande professor Johan Berglund). Konklusion I det här arbetet med att försöka hitta evidens för nyttan med antibiotikabehandling av EM i Europa hittade vi inga välgjorda studier. Det är möjligt att vi inte hittat de relevanta studierna, men efter kontakt med författaren till Läkemedelsverkets bakgrundsdokument om diagnos och behandling av LB, professor Johan Berglund, bekräftas vår misstanke att evidens saknas. Därför skulle prospektiva placebokontrollerade långtidsstudier behövas för att ta fram evidens för vilken nytta antibiotikabehandling av EM har för att undvika sena stadier av LB. Det är dock oklart om det är etiskt möjligt att göra en sådan studie i Sverige. 11

12 Referenser 1. Stanek G, Strle F. Lyme disease: European perspective. Infect Dis Clin North Am Jun;22(2): , vii. 2. Läkemedelsbehandling vid borrelia. Behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket 2009:20(4) 3. Dinser R, Jendro MC, Schnarr S, Zeidler H. Antibiotic treatment of Lyme borreliosis: what is the evidence? Ann Rheum Dis Apr;64(4): Breier F, Kunz G, Klade H, Stanek G, Aberer E. Erythema migrans: three weeks treatment for prevention of late Lyme borreliosis. Infection Feb;24(1): Plörer A, Sepp N, Schmutzhard E, Krabichler S, Trobos S, Schauer G, et al. Effects of adequate versus inadequate treatment of cutaneous manifestations of Lyme borreliosis on the incidence of late complications and late serologic status. J Invest Dermatol Feb;100(2): Greenhalgh T. How to read a paper. The basis of evidence-based medicin. Fifth edition. BMJ I Books. Oxford: John Wiley and sons; Berglund J. Lyme borrelios klinisk bild, differentialdiagnostik och primär behandling. Bakgrundsdokumentation i Läkemedelsbehandling vid borrelia. Behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket 2009:20(4) 8. Sue O'Connell. Lyme borreliosis: current issues in diagnosis and management. Current Opinion in Infectious Diseases. 23(3): , JUN Torbahn G, Hofmann H, Allert R, Freitag MH, Dersch R, Fingerle V, et al. Efficacy and safety of pharmacological agents in the treatment of erythema migrans in early Lyme borreliosissystematic review protocol. Syst Rev May 3; 5:73. 12

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia infektion Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia burgdorferi (sensu lato) Spirocheter cystform och L-form Rörlig (endoflagella) Willy

Läs mer

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling Anna J Henningsson Överläkare klinisk mikrobiologi Specialistläkare infektionsmedicin Humanpatogener i fästingar: Borrelia spp Lyme borrelios

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Lyme artrit hos barn

Lyme artrit hos barn Lyme artrit hos barn Höstmöte Svensk Barnreumatologisk föreningen Sigtunastiftelsen 151109 Katharina Ornstein Infektionsläkare Innovation Diagnostik av borreliainfektion Läkemedelsverket 2009 Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Kronisk fästingburen borrelios

Kronisk fästingburen borrelios Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen

Läs mer

BORRELIAINFEKTIONER. Dokumenttyp: Medicinskt PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: BKC

BORRELIAINFEKTIONER. Dokumenttyp: Medicinskt PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: BKC - och kvinnocentrum, verksamhetschef, bitr verksamhetschef BORRELIAINFEKTIONER Bakgrund Borreliaspiroketen överföres till människan genom bett av fästing, som är den enda kända vektorn. Risken att drabbas

Läs mer

Neuroborrelios och sinuit

Neuroborrelios och sinuit Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november

Läs mer

Borreliaserologi på vårdcentralen: följer vi Läkemedelsverkets rekommendationer för provtagning?

Borreliaserologi på vårdcentralen: följer vi Läkemedelsverkets rekommendationer för provtagning? Borreliaserologi på vårdcentralen: följer vi Läkemedelsverkets rekommendationer för provtagning? En Kvantitativ journalstudie på Gnesta Vårdcentral under period 100101 120831. Elena Pustozerova ST läkare

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Herpes simplexmeningit

Herpes simplexmeningit Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir

Läs mer

BORRELIA, EN UTMANING FÖR

BORRELIA, EN UTMANING FÖR 2012-10-30 VESTA- PROJEKT 2012 SÖDRA BORRELIA, EN UTMANING FÖR SKÄRGÅRDSDOKTORN! PROGRAMET Klinisk symtombild, serologisk diagnostik och följsamhet till riktlinjer vid utredning av borreliainfektion på

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn- och ungdomskliniken i Norrköping. Borreliainfektioner 1(5)

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn- och ungdomskliniken i Norrköping. Borreliainfektioner 1(5) Barn- och ungdoms Borreliainfektioner 1(5) Maria Nordwall, Överläkare Norrköping Barn- och ungdoms i BORRELIAINFEKTIONER Bakgrund Borreliaspiroketen överföres till människan genom bett av fästing, som

Läs mer

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion Läkemedelsbehandling av borreliainfektion ny rekommendation Sammanfattning I mars 2009 arrangerade en två dagar lång workshop om diagnostik och behandling av borreliainfektion hos vuxna och barn. Klinisk

Läs mer

Torbjörn Kjerstadius Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Klinisk mikrobiologi

Torbjörn Kjerstadius Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Klinisk mikrobiologi Torbjörn Kjerstadius Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Klinisk mikrobiologi Fästingburna infektioner i Sverige Borrelios vanligast. TBE (Tick-borne encephalitis/fästingburen hjärninflammation)

Läs mer

Borreliainfektioner. Anna J Henningsson Klinisk mikrobiologi Infektionsmedicin

Borreliainfektioner. Anna J Henningsson Klinisk mikrobiologi Infektionsmedicin Borreliainfektioner Anna J Henningsson Klinisk mikrobiologi Infektionsmedicin Humanpatogener i fästingar Borrelia spp Lyme borrelios TBEV tick-borne encephalitis Anaplasma phagocytophilum Rickettsia helvetica

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Fästingar ett aktuellt medicinskt intresseområde som bitit sig fast

Fästingar ett aktuellt medicinskt intresseområde som bitit sig fast Fästingar ett aktuellt medicinskt intresseområde som bitit sig fast Fästingar igenkänns numera av snart sagt varje svensk. Sverige är ett av de fästingtätaste länderna i världen, och incidensen av borreliainfektion

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Borrelia något att fästa sig vid? Johan Berglund Professor, MD, PhD

Borrelia något att fästa sig vid? Johan Berglund Professor, MD, PhD Borrelia något att fästa sig vid? Johan Berglund Professor, MD, PhD Vilket spektrum av symtom kan man se vid borrelios? Differentialdiagnoser? Köns- och åldersskillnader? Hur tolkar man serologisvaret?

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Fästingar ett ämne som bitit sig fast. Johan Berglund Professor, MD, PhD

Fästingar ett ämne som bitit sig fast. Johan Berglund Professor, MD, PhD Fästingar ett ämne som bitit sig fast. Johan Berglund Professor, MD, PhD Vilket spektrum av symtom kan man se vid borrelios? Differentialdiagnoser? Köns- och åldersskillnader? Hur tolkar man serologisvaret?

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion bakgrundsdokumentation

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion bakgrundsdokumentation Läkemedelsbehandling av borreliainfektion bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge Syfilis (lues) 2016-10-18 Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge Syfilis Ovanligt - men ökar! Syfilis = Stor imitatör Tänk tanken!! Fråga alltid om oskyddat sex om någon har ett sår genitalt

Läs mer

Behandling av och profylax mot fästingöverförda infektioner - behandlingsrekommendationer

Behandling av och profylax mot fästingöverförda infektioner - behandlingsrekommendationer Behandlingsrekommendation Behandling av och profylax mot fästingöverförda infektioner - behandlingsrekommendationer Tillsammans med Statens Legemiddelkontroll i Norge genomförde Läkemedelsverket den 10-11

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionella pneumophila A: Kolonier på agar B: Gram färgning Legionärssjuka 1976 Philadelphia Utbrott

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Seroprevalens av borrelia i Kalmar län. Marcus Johansson Klinisk mikrobiologi Länssjukhuset Kalmar

Seroprevalens av borrelia i Kalmar län. Marcus Johansson Klinisk mikrobiologi Länssjukhuset Kalmar Marcus Johansson Klinisk mikrobiologi Länssjukhuset Kalmar Mest frekventa fästingburna infektionen på norra halvklotet (Stanek and Strle, 2003, Wormser et al., 2006). Stora variationer avseende incidens

Läs mer

Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5

Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5 Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5 1. En 40-årig tidigare väsentligen frisk man söker Dig på akuten p.g.a. blåsbildning till vänster på bröstkorgen sedan 4 dygn. Utslagen smärtar. Han äter inga mediciner.

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Aktuellt om borrelia. TBE Borreliainfektion - flera subtyper. Candidatus Neoehrlichia mikurensis. Borrelios mer än en infektion

Aktuellt om borrelia. TBE Borreliainfektion - flera subtyper. Candidatus Neoehrlichia mikurensis. Borrelios mer än en infektion Fästingöverförda humaninfektioner i Sverige Aktuellt om borrelia och några n andra fästingf stingöverförda rda infektioner TBE Borreliainfektion - flera subtyper Babesios ( Betesfeber ) Anaplasmos (=Ehrlichios,

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination

SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination 2015-03-01 Tina Granholm SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination Examinationen på denna kurs består av ett projektarbete som skall utföras enligt

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

ÖREBRO COUNTY COUNCIL TULAREMI

ÖREBRO COUNTY COUNCIL TULAREMI TULAREMI 160 Fall per år 1997-2012 140 120 100 80 60 40 20 0 1997 2000 1000 Tularemi i Sverige 1930-September 2003 2 739 750 500 250 0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 HARPEST orsakas av bakterien

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Borreliafall beskrevs i Läkartidningen 1909

Borreliafall beskrevs i Läkartidningen 1909 Borreliafall beskrevs i Läkartidningen 1909 Redan 1909 beskrevs ett fall av erythema migrans till följd av fästingbett i Läkartidningen. Sedan dess har fler och fler av sjukdomens olika manifestationer

Läs mer

Propecia (finasterid 0,2 och 1 mg) tabletter , version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Propecia (finasterid 0,2 och 1 mg) tabletter , version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Propecia (finasterid 0,2 och 1 mg) tabletter 25.4.2017, version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER

Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER Uppsala 2016 Infektioner i skelett och leder är vanligen förekommande och de förorsakar stort lidande och höga kostnader. Det finns idag på många håll ett välfungerande

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

När skall KOL misstänkas?

När skall KOL misstänkas? Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer