KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, KABELN 5, SUNDBYBERGS STAD

Transkript

1 KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, KABELN 5, SUNDBYBERGS STAD RAPPORT 19 DECEMBER 2013

2 Uppdrag: , Detaljplan, Kv Kabeln och Eken, Sundbyberg Titel på rapport: Miljöteknisk markundersökning, Kabeln 5, Sundbybergs stad Status: Förhandskopia Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Diligentia AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Katrin Berkefelt Anna Fröberg Flerlage Liselott Petersson Revideringar Revideringsdatum Version: 1.0 Initialer: AFF, Tyréns Tyréns AB Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: Fax: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\STH\242572\MG\_Text\Rapport\Rapport Miljöteknisk markundersökning Kabeln 5 Sundbyberg_med skaktest anna.docx

3 Sammanfattning Inom fastigheten Kabeln 5 pågår detaljplanearbete. Inom området som ligger centralt i Sundbyberg stad det från tidigt 1900-tal bedrivits flertalet industriverksamheter, strax nordväst om området är det banområde och verksamhet bedrivits sedan slutet av 1800-talet. I början av 1980-talet utfördes omfattande markarbeten inom nu undersökt område. Anläggningsarbetena har sannolikt medfört att viss omflyttning av befintliga massor, borttransport av massor och även tillförsel av massor har skett. Idag används området som parkeringsyta. Inom området ska det uppföras flerbostadshus och handelslokaler kan bli aktuellt i markplan. Detta innebär att omfattande schakt kommer att utföras till följd av exploatering Resultatet av tidigare utförd undersökning och nu utförd undersökningen visar på heterogen spridning av föroreningar inom området. Erfarenhetsmässigt bedöms det vara vanligt förekommande med liknande spridning av förhöjda halter inom äldre verksamhetsområden där, efter det att verksamheterna avslutats, äldre byggnader rivits och anläggningsarbeten har skett under olika perioder. Anläggningsarbeten till följd av den planerade exploateringen kommer att innebära en betydande reducering av påträffade metall- och PAH föroreningar inom området. Att utföra kompletterande schakt utöver planerad schaktbotten bör inte ske per automatik, det ska vara miljömässigt och ekonomiskt motiverat. Inom delområde 2 finns vissa osäkerheter, se nedan. Höga PAH-halter i punkten 13T03 i alla provtagna jordlager, 0-1,9 meter under markytan. 13T10 flertalet metaller i förhöjda till höga halter 1,0-3,0 meter under markytan. Utförd undersökning tyder på att utbredningen av påträffade avvikande höga halter är begränsad. Att utföra kompletterande provtagning för att avgränsa påträffade föroreningar i detta skede är möjligt, dock föreslås att det följs upp i den handlingsplan som rekommenderas i näst sista stycket. Inom delområde 3 kommer sannolikt exploateringen innebära schakt ned till ca 3 meter till följd av grundläggning, dvs. en betydande reducering av föroreningar inom området. Halterna av nedbrytningsprodukten, cis 1,2-dikloreten, i den undre grundvattenakvifären är låga. Dock har det påträffats låga halter av trikloreten och tetrakloreten i leran i punkten 13T16, vilket kan tyda på ansamlingar på leran. För att säkerställa att förekomsten av klorerade kolväten inom delområde 3 inte medför en negativ påverkan på inomhusmiljön vid förändrad markanvändning rekommenderas: Att provtagning av porluft utförs i ca 6 sonder inom delområde 3 där klorerade ämnen har påvisats i jord och grundvatten. I samband med anläggningsarbetena kommer det att uppstå ett stort överskott av massor främst inom delområde 3 men även inom delområde 2, vilket innebär att stora mängder ska hanteras. Hantering av förorenade massor innebär vissa restriktioner, varför vi rekommenderar att en masshanteringsplan tas fram i god tid innan schaktarbetena påbörjas. Masshanteringsplanen är ett vägledande dokument vars syfte är att beskriva övergripande riktlinjer för masshantering; när och hur kontroll ska utföras, hur utgående massor ska hanteras och hur eventuella avvikelser ska hanteras. Riktlinjerna ska tas fram utifrån resultatet av utförda undersökningar och vad som bedöms som miljömässigt motiverat. Syftet med masshanteringsplanen är att säkerställa och följa upp att massor hanteras och avsätts på ett miljömässigt riktigt sätt. 3(22)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och framtida markanvändning Uppdrag och syfte Tidigare utredningar Omgivningsförhållanden Områdesbeskrivning Beskrivning av undersökningsområdet och nuvarande verksamhet Geologiska förhållanden Grundvattenförhållanden Känslighet och skyddsvärde Verksamhetshistorik Föroreningar som kan förväntas inom området och kan innebära en risk vid förändrad markanvändning Klorerade lösningsmedel Fysikaliska och kemiska egenskaper Spridning Nedbrytning Exponeringsvägar Markens porluft Bedömningsgrunder Mark Grundvatten Positionering Utförda undersökningar Undersökningsperiod Provtagningsmetod och provhantering Laboratorium Utförda provtagningar Mark Asfalt Grundvatten Kontrollprov Skaktest Utvärdering resultat Analysresultat jordprover (22)

5 9.2 Analysresultat asfaltsprover Analysresultat grundvatten Skaktest Bedömning av föroreningssituationen Möjliga exponeringsvägar Spridningsförhållanden Sammansvägd bedömning avseende hälsa Rekommendationer, åtgärds- och undersökningsbehov Referenser Bilagor Beteckning Datum Rev. datum Bilaga 1 Planritning med provtagningspunkter, skala 1:1000 (A3) Ange datum Bilaga 2 Resultatsammanställning jord Bilaga 3 Resultatsammanställning grundvatten Bilaga 4 Analysrapporter jord och grundvatten Bilaga 5 Analysrapport skaktest (22)

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund och framtida markanvändning Inom fastigheten Kabeln 5 pågår detaljplanearbete. Området ligger centralt i Sundbyberg stad. Det nu undersökta området upptar en yta av ca m 2. Inom denna del av Sundbyberg har det från tidigt 1900-tal bedrivits flertalet industriverksamheter, strax nordväst om området är det banområde och verksamhet bedrivits sedan slutet av 1800-talet. Detta kan medföra att exempelvis föroreningar i grundvattnet (undre akvifären) inte nödvändigtvis kan härledas till tidigare verksamheter inom området. Inom området ska det uppföras flerbostadshus och handelslokaler kan bli aktuellt i markplan. Detta innebär att omfattande schakt kommer att utföras till följd av exploatering. Området har i denna utredning delats in i tre delområden enligt nedan, se figur 1. Delområde 1 - en mindre yta i nordväst som är planlagd för park och GC-väg. Delområde 2 Bostäder med lokaler i markplan, får underbyggas med planterbart bjälklag Delområde 3 - Bostäder med lokaler i markplan, som ska underbyggas med garage. Gård anläggs på bjälklag. Figur 1. Översikt området och delområde Uppdrag och syfte Tyréns har i uppdrag av Diligentia AB utfört en kompletterande miljöteknisk undersökning i mark och grundvatten inför exploatering inom fastigheten Kabeln 5. Syftet med undersökningarna är att få bättre kännedom om tidigare påträffade förhöjda halter och utbredning av främst bly och koppar, klorerade alifater samt PCB. Resultatet kommer även utgöra ett underlag inför vidare planering av den masshantering som kommer att ske till följd av anläggningsarbeten. 2 Tidigare utredningar År 2003 utfördes en kartläggning av tidigare verksamheter samt en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom närområdet. Från dessa undersökningar var åtta punkter placerade 6(22)

7 inom det nu undersökta området 1. Resultatet av undersökningen och de få laboratorieanalyser som utfördes visade på ställvis förhöjda till höga halter i fyllnadsmassorna av främst bly och koppar iförhållande till Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM (känslig markanvändning). Vid undersökningen påträffades PCB i en punkt inom det nu benämnda delområdet 2 i halt väl högre än MKM (mindre känslig markanvändning) samt klorerade alifatiska kolväten inom nu nämnda delområde 3. 3 Omgivningsförhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Området upptar en yta av ca m 2 ligger centralt i Sundbyberg och angränsar i sydväst till Löfströms allé samt i nordöst och sydöst till stora byggnader, se figur 2 för orientering. Figur 2. Aktuellt område markerat med rött. 3.2 Beskrivning av undersökningsområdet och nuvarande verksamhet Det nu undersökta området används idag till stor del som parkeringsytor och mindre planteringar. Ett mindre delområde i nordvästra undersökningsområdet utgörs av en bevuxen grönyta. Uppskattningsvis är 80 % av ytan idag asfalterad. 3.3 Geologiska förhållanden Markytan inom området är relativt plan. Markytan varierar mellan +3,9 +4,7 meter inom delområdena 2 och 3, medan delområde 1, i nordväst, som idag består av vegetationsyta, ligger på +4,9 - +5,3 meter. Den en gång ditlagda fyllnadsjordens mäktighet varierar mellan 0,6-2,4 meter inom delområdena 2 och 3. I delområde 1 var det, trots flera försök, stopp mor mot block eller berg redan vid 0,3-0,8 meter under den befintliga markytan. Tidigare geotekniska undersökningar visar på fastmark i väster, så sannolikt är det berg nära markytan under delområde 1. 1 WSP, Kv Kabeln 5 Sundbyberg stad, Översiktlig miljöteknisk markundersökning, , ) 7(22)

8 Fyllnadsjorden finns på ett lager av lera som i sin tur underlagras av friktionsjord. Lerans mäktighet är mellan 4-6 meter. 3.4 Grundvattenförhållanden Tyréns utförde år 2012 nivåmätning i tre stycken grundvattenrör på platsen, varav två stycken ligger inom det nu undersökta området (12T09GV, 12T15GV) och ett strax nordöst om området (12T05GV). Grundvattenrören är ca 20 meter långa och sitter i den under grundvattenakvifären. I dessa rör uppmättes följande nivåer: Avläsningstillfälle 12T05GV 12T09GV 12T15GV ,23 +1,98 +1,54 Detta innebär att grundvattnets trycknivå varierar mellan ca 1,3 4 meter under befintlig markyta. Grundvattennivån avtar mot öster. 3.5 Känslighet och skyddsvärde Området i sig bedöms inte vara känsligt då en stor del av ytan är hårdgjord och befintliga fyllnadsmassor idag inte är tillgängliga för människor i någon större omfattning. Markmiljön inom området som består av fyllnadsmassor bedöms ha ett lågt skyddsvärde. Bällstaviken rinner drygt 100 meter från området i sydvästlig riktning. 4 Verksamhetshistorik Inom aktuellt område har det sedan tidigt 1900-tal bedrivits industriverksamhet i form av exempelvis kabelfabrik. År 1982 upphörde all kabeltillverkning, för närmare beskrivning av tidigare verksamheter hänvisas till WSP Fas 1 Orienterande miljöteknisk markundersökning, daterad Från år 1983 har det utförts markarbeten inom området, i form av anläggande av parkeringsytor, tillfartsvägar, planteringar etc. Anläggningsarbetena har sannolikt medfört att viss omflyttning av befintliga massor, borttransport av massor och även tillförsel av massor har skett. 5 Föroreningar som kan förväntas inom området och kan innebära en risk vid förändrad markanvändning Inom området har det främst påträffats metaller och PAH i avvikande halter men även klorerade alifatiska kolväten. Till följd av klorerade ämnens egenskaper, såsom hög densitet, kan ansamlas på leran samt att nedbrytningsprodukten vinylklorid är mycket flyktig är det främst dessa ämnen som bedöms kunna medföra en osäkerhet vid förändrad markanvändning. Detta eftersom det kan innebära en negativ påverkan på inomhusmiljön. Påträffade metaller och PAH medför främst begränsningar i samband med att anläggningsarbeten och den masshantering som kommer att utföras. Varför efterföljande text avser endast klorerade alifatiska kolväten. 5.1 Klorerade lösningsmedel Klorerade alifatiska kolväten har sedan 1930-talet använts som avfettningsmedel inom flertalet verksamheter och har haft stor betydelse inom textiltvätt sedan 1940-talet. Användningen av ämnena förbjöds 1995 i Sverige, dock används små mängder på dispens. 8(22)

9 5.2 Fysikaliska och kemiska egenskaper Klorerade alifatiska kolväten har hög flyktighet och är hydrofoba (vattenavvisande) 2. Klorerade lösningsmedel tillhör ämnen som brukar benämnas k(dnapl 3 ) och kännetecknas av att de har högre densitet än vatten samt att de är svårlösliga i vatten. Tetrakloreten (PCE) och trikloreten (TCE) har fler kloratomer än nedbrytningsprodukten vinlyklorid (VC). Vinylklorid har därför lägre densitet, är mindre vattenavvisande och har lägre adsorptionsförmåga till fasta partiklar än tetrakloreten och trikloreten. Detta medför att vinylklorid förekommer nästan enbart i gas- och vätskefas, medan PCE och TCE kan förekomma bundet till fast fas (jord). 5.3 Spridning Egenskaperna hos klorerade lösningsmedel medför att ämnena till viss del förångas vid hantering och avgår till omgivningen. Till följd av hög densitet kan spridning till djupare liggande grundvatten inte uteslutas. Vid utsläpp rör sig ämnena nedåt genom genomsläppliga jordlager och sprickor i lera eller berg, tills de når tätare jordarter eller tätt berg. Där kommer föroreningen att ansamlas, eller transporteras vidare horisontellt, se figur 2. Transporten sker huvudsakligen i riktning med grundvattenströmningen men på grund av diffusion sker även en viss transport i andra riktningar, vilket medför att en föroreningsplym bildas. Typiskt för föroreningsplymer av de påträffade ämnena är att koncentrationen är störst vid källan för att snabbt minska med avstånd från källan. Lösningsmedelsrester ansamlas främst i de större porerna i jordens omättade zon. Detta medför att större mängd lösningsmedel och nedbrytningsprodukter kan innebära en negativ påverkan på inomhusmiljön. Figur 3. Principskiss för spridningsvägar vid större spill av klorerat lösningsmedel (källa: Klorerade lösningsmedel, rapport 5663) 5.4 Nedbrytning Klorerade alifatiska kolväten kan brytas ned på naturlig väg i mark och grundvatten genom mikrobiella processer. Ett fåtal nedbrytningsprodukter kan även brytas ned genom abiotiska processer. Biologisk nedbrytning är de processer som har störst betydelse. I allmänhet bryts högklorerade klorerade alifatiska kolväten främst ned genom reduktiv deklorering medan lägre klorerade alifatiska kolväten bryts ned genom oxidation och reduktion. Processen sker i steg, 2 Hållbar sanering, Dense non-aqueous liquids 9(22)

10 där en kloratom byts ut mot en väteatom åt gången. Nedbrytningen sker vanligtvis långsamt, ofta ofullständig och leda till ackumulering av toxiska nedbrytningsprodukter. Vid fullständig nedbrytning av tetrakloreten bildas eten. 5.5 Exponeringsvägar Vid bedömning av toxikologiska egenskaper är det alltid av vikt att hänsyn tas till troliga exponeringsvägar. Huvudsaklig exponeringsväg i detta fall för klorerade ämnen är inandning. Det är viktigt att skilja på korttidsexponering och låntidsexponering (kroniska effekter). Detta innebär att dessa ämnen, främst nedbrytningsprodukten vinylklorid, kan utgöra en potentiell risk för inomhusmiljö Markens porluft Av erfarenhet har det visat sig att föroreningskoncentrationer i markens porluft reduceras 100 gånger eller mer vid den gastransport, diffusion och konvektion, som sker genom golv- /källarkonstruktioner. Andra faktorer som påverkar minskningen av gastransport och halter är permeabiliteten i jorden och avståndet mellan förorening och byggnader. Detta medför att referensvärden som används för bedömning av uppmätta halter i porluft multipliceras med en faktor 100, vilket motsvarar den minsta reducering av halter i markens porluft som sker. 6 Bedömningsgrunder 6.1 Mark Riktvärden är hjälpmedel vid utvärdering av uppmätta halter i jord. För markföroreningar har Naturvårdsverket (2009) tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM). De generella riktvärdena beaktar fyra skyddsobjekt, människor som vistas inom området, markmiljön inom området samt grund- och ytvatten, se tabell 1. Vid bedömning av hälsa utgår man från sex envägsexponeringar; inandning ångor och damm, intag jord och växter, hudkontakt samt uttag dricksvatten från området. Utöver detta baseras riktvärdena på att eventuella föroreningar i mark inte får utgöra mer än 50 % av det tolerabla dagliga intaget (TDI). För vissa ämnen, såsom exempelvis bly, kadmium, kvicksilver och dioxiner får föroreningar i mark endast utgöra % av TDI. Riktvärdena tar även hänsyn till spridning från området. Gällande krav på skydd av markmiljö utgår Naturvårdsverket från markens förmåga att utföra ekologiska processer inte begränsas. De generella riktvärdena för KM tar större hänsyn till skydd av markmiljö än riktvärdena för MKM. Vid en helhetsbedömning av eventuella negativa effekter på människors hälsa är de generella riktvärdena för KM sällan tillämpbara i t.ex. tätortsmiljö eller vid nybyggnation av flerbostadshusområden. Detta eftersom exponeringsvägar samt exponeringstid ofta skiljer sig betydligt jämfört med förutsättningarna för de generella riktvärdena. När det gäller markmiljön i t.ex. utfyllda områden är det inte motiverat med lika höga skyddskrav som KM baseras på. Området som ska exploateras utgörs av sedan länge brukad mark och jordens struktur, innehåll av organiskt material och vattenhållande förmåga utgör inte någon bra levnadsmiljö för marklevande organismer. Ska det dessutom till befintliga fyllnadsmassor påföras på nya massor och/eller stor del av ytorna bebyggas eller hårdgöras kan det vara än mindre motiverat med högt skyddsvärde. Vid bedömning av förorening situationen bedöms MKM vara relevant som utgångspunkt. För hantering och klassning av massor används är båda begreppen KM och MKM aktuella. 10(22)

11 De jämförvärden som har använts vid utvärdering av resultat beskrivs i tabell 1. Tabell 1. Naturvårdsverkets generella riktvärden, skyddsobjekt och exponeringsvägar för KM respektive MKM. Skyddsobjekt KM - Exponeringsvägar MKM Människor som vistas på området Markmiljön på området Grundvatten Ytvatten 6.2 Grundvatten Heltidsvistelse Inandning ångor Inandning damm Intag jord Hudupptag Intag dricksvatten Intag växter (odlade på området) Skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten inom och intill området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer Deltidsvistelse Inandning ångor Inandning damm Intag jord Hudupptag Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer SGU har tagit fram bedömningsgrunder för tungmetaller och ett urval av organiska föreningar i grundvatten (SGU-rapport 2013:01). Det finns dock inga svenska riktvärden i grundvatten för klorbensen och klorerade bensener. Bedömningsgrunderna baseras på en klassindelning som beroende på ämne utgår ifrån: Bakgrundsvärden Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (LIVSFS 2011:3) Socialstyrelsens riktvärden för dricksvatten (SOSFS 2003:17 (M)) Tidigare bedömningsgrunder (NV Rapport 4915) Riktvärden för grundvatten & utgångspunkter för att vända trend (SGU-FS 2008:2) Bedömningen görs utifrån en 5-skalig klassindelning; 1 - Mycket låg halt och 5 Mycket hög halt. Klasser strävar i första hand efter att redovisa gränser som innebär effektförändringar. När det gäller klorerade lösningsmedel (tetrakloreten, trikloreten) i grundvatten finns det en väl använd tumregel för att undersöka tecken på om det kan finnas fri fas i grundvattnet uppströms ett provtagningsområde. Om halterna av lösningsmedlet (trikloreten eller tetrakloreten) är mer än 1 % av lösligheten av ämnet (1-10%) kan det vara ett tecken på att fri fas förekommer uppströms området. I tabell 2 redovisas ämnenas vattenlöslighet samt halter som indikerar att det kan förekomma fri fas uppströms provtagningspunkten. Tabell 2. Klorerade alifatiska kolväten, vattenlöslighet samt vägledande halter för indikation av frifas uppströms Ämne Vattenlöslighet (mg/l) Indikation om frifas (mg/l) Tetrakloreten 206 >2-20 Trikloreten 1280 > (22)

12 7 Positionering Inmätning av provpunkter i nu genomförd miljögeoteknisk undersökning har utförts av Clas Rosenberg, Tyréns. Inmätning och avvägning av markytans höjd utfördes med noggrannhetskrav efter mätningsklass A enligt SGF:s Geoteknisk fälthandbok (SGF, 1996). Koordinatsystem: Swereff och Höjdsystem: RH2000 Plushöjd för tidigare installerade grundvattenrör för nivåmätning har i ritning gjorts om till RH Utförda undersökningar Provtagning av jord utfördes i 22 punkter med provtagningsskruv monterad på bandvagn (Geotech 604 HM). Provtagningspunkternas lokalisering (13T01-13T21, 13TGV1) redovisas på ritning M , bilaga 1. Fältarbetet utfördes av Henrik Nordén, Tyréns. 8.1 Undersökningsperiod Skruvborrning och provtagning av jordprov under perioden 11/11 till och med 13/11, På grund av att det inte påträffades grundvatten ovan leran i någon punkt, var det inte någon mening med att installera ett grundvattenrör. Provtagning av grundvatten har därför utförts vid senare tillfälle, , i ett av de grundvattenrör för nivåmätning (12T15GV) som installerades av Tyréns Provtagningsmetod och provhantering Fältundersökningen utfördes enligt Tyréns interna rutiner och de dokument som anges i tabell 3 och 4. Tabell 3. Planering och redovisning Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Fältplanering SS-EN Fältutförande Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:1996 samt SS-EN-ISO Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem 2001:2 Tabell 4. Fältundersökning Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Miljöteknisk jordprovtagning Fälthandbok SGF Rapport 1: (22)

13 8.3 Laboratorium Samtliga analyser utfördes av ackrediterade laboratoriet, ALS, se tabell 5. Totalt har 56 jordprover och ett prov från grundvattnet skickats in för analys. För antal utförda analyser, se tabell 6. Analysrapporter redovisas i bilaga 4. Tabell 5. Miljötekniska undersökningar Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Bestämning av metaller EPA resp (modifierade) Bestämning av torrsubstans SS /1 Alifater, aromater, BTEX och PAH Metod baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual ICP-AES resp. ICP-MS GC-MS Tabell 6. Utförda miljöanalyser Analys Medium Antal prov PAH jord 42 Metaller, inkl Hg jord 40 Alifater, aromater, BTEX, klorerade jord 3 Uran jord 1 Skaktest jord 1 Metaller Vatten* 1 PAH, alifater, aromater Vatten* 1 Klorerade föreningar Vatten* Utförda provtagningar Mark I provtagningspunkterna (13T01-13T21, 13TGV1) uttogs totalt 74 jordprover och 16 prover av asfalt i diffusionstäta påsar. Punkten 13TGV1 är den det skulle sättas ett grundvattenrör om vatten påträffats, uttag av jordprover gjordes i punkten. Provtagningsnivåerna delades in efter materialsammansättning eller färg- och luktindikationer. Generellt uttogs jordprover varje halvmeter som samlingsprov. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med färg, lukt samt eventuella andra iakttagelser. Proverna förvarades mörkt och kallt i fält samt under transport till laboratoriet Asfalt Fältanalys av asfalt utfördes med hjälp av indikatorspray för PAH-asfalt på samtliga 16 asfaltsprov. Metoden är indikativ och ger en färgskala från vit/ljus gul till mörkgul. Ju mörkare gul desto starkare indikation om höga PAH-halter, så kallad tjärasfalt. Eftersom asfalt innehållande stenkolstjära användes fram till 1973 och omfattande anläggningsarbeten utfördes under 1980-talet är sannolikheten liten att asfalten på plats idag utgörs av tjärasfalt Grundvatten Till följd av att det inte påträffades grundvatten i någon av de totalt 22 punkterna, installerades det inget grundvattenrör i fyllnadsmaterialet. Ett av de grundvattenrör som installerades år 2012, 13(22)

14 12T15GV, är placerat strax norr om det område där det vid tidigare undersökning påträffats klorerade alifatiska kolväten vilka verifierades även vid denna undersökning. Detta grundvattenrör sitter i den undre grundvattenakvifären, på ett djup av närmare 20 meter under dagens markyta. Till följd av klorerade alifaters egenskaper samt att det även öster om området, utanför det nu undersökta området, påträffats klorerade ämnen bedömdes detta rör som lämpligt att provta grundvatten i. Dock är detta ett metallrör varför det är mindre lämpat för att ta ut vattenprover för metallanalys, vilket bör beaktas vid utvärdering av halter. Grundvattenproverna uttogs med en handdriven vakuumpump efter omsättning av vattnet i röret. Proverna förvarades kallt och mörkt i av laboratoriet tillhandahållna flaskor i fält och vid transport till laboratoriet Kontrollprov Kontrollprov användes för att bestämma osäkerheten i provtagning och hantering av prover. I SGF handbok (1:2004) finns flera typer av kontrollprov beskrivna. Vissa av typerna, såsom bakgrunds- eller referensprov, närprover samt fältblankprov bedöms inte som relevanta vid undersökning i heterogen fyllnadsjord, där det dessutom har utförts stora förändringar med tiden. Erfarenhetsmässigt förekommer ämnen och halter med heterogen spridning i fyllnadsmassor. Vid utförande av skruvprovtagning strävas alltid efter att tillräcklig provmängd tas ut för att vid behov kunna utföra analyser exempelvis då ett laboratorieresultat visar på avvikande halter i förhållande till övriga uppmätta halter inom det utfyllda området. På så sätt kan man erhålla en uppfattning av eventuella variationer i jordprov från samma djup och punkt Skaktest I syfte att undersöka påträffade metallers rörlighet i fyllnadsmassorna har jordprover från fyra punkter slagits ihop till ett samlingsprov och lämnats in för en tvåstegs skaktest, L/S 2 och L/S 10. Samlingsprovet består av jord från punkterna 13T04, 13T14, 13T16 och 13T21, vilka motsvarar massor där metallhalter högre än MKM har uppmätts. 9 Utvärdering resultat 9.1 Analysresultat jordprover För att underlätta orientering av provtagningspunkters placering har i figur 4 gjorts en färgklassning utifrån uppmätt maxhalt i respektive provtagningspunkt samt delområden 1-3. Fullständig resultatsammanställning och klassning redovisas i bilaga 2. En sammanställning av antal utförda analyser, min- och maxvärde, medel- och medianvärden samt andelen analyser lägre än KM redovisas i tabell 7. Att notera är att <-tecken endast är borttaget för halter vars resultat är lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Att notera är att det endast är ämnen som påträffats i halter i högre än KM som redovisas. Detta innebär att medel- och medianvärden för särskilt PAH M och PAH M är överskattade eftersom dessa ämnen förekommer i halter lägre än respektive rapporteringsgräns. För att underlätta tolkningen har medianvärden i tabellen fetmarkerats och medel- och medianvärden som är högre än KM har markerats med lila färg. Resultatet av utförd undersökning visar att flertalet jordprover innehåller metaller och PAH i halter högre än KM. Kobolt, kvicksilver och vanadin har inte påträffats i något jordprov i halt högre än KM. Halten av kvicksilver är lägre än rapporteringsgränsen för analysmetoden i samtliga 40 stycken analyserade jordprover. De ämnen som påträffats frekvent i halter högre än KM och MKM är främst bly, koppar samt PAH M och PAH H. Halterna av PAH M och H är avvikande höga i punkten 13T03 och höga i 13T12-13T15 och 13T20. I punkten 13T03 är PAH halterna avvikande höga även i torrskopeleran, som bedömts som naturlig. 14(22)

15 PCB hade vid den tidigare undersökningen påträffats inom delområde 2 (punkten 10). Punkten 10 är placerad ca 8 meter väster om 13T04, för korrekt orientering, se bilaga 1. Till följd av detta har fyra stycken jordprover från tre punkter (13T04, 13T05, 13T10) som ligger inom ca 15 meter inom en radie från punkten 10 analyserats med avseende på PCB. Punkten 13T04 ligger i närhet av punkten 10 och visade på PCB-halter som var högre än MKM i ett av två analyserade jordprover. Jordprov från punkten 13T05 visade på halter lägre än KM och jordprov från 13T10 på halter högre än KM och lägre än MKM. Kring det område där det tidigare påvisats klorerade alifatiska kolväten (delområde 3), har leran direkt under fyllnadsmassorna från punkterna 13TGV1,13T16, 13T21 analyserats med avseende på alifater, aromater, BTEX samt klorerade alifatiska kolväten. Då dessa ämnen i huvudsak är tunga och är det vid övergången mellan fyllnadsmaterial och lera man kan förvänta sig att eventuellt påträffa förhöjda halter avseende jord. I punkten 13T16 påvisades trikloreten och tetrakloreten i halter lägre än KM. Övriga analyserade ämnen av klorerade kolväten påvisades inte (halter var lägre än rapporteringsgränsen för analysmetoden). Punkten 13T16 ligger ca 20 meter norr om punkten 18, där det tidigare påträffats klorerade ämnen. I punkten 13T09, 1,0 2,0 meter under markytan, noterades byggrester liknande blåbetong i ett jordprov. Att analysera radon i jordprov är inte möjligt. Blåbetong kan innehålla uran vilket innebär att lättbetongen avger gammastrålning och gasen radon som bildas när uranet sönderfaller. Varför jordprovets innehåll av uran analyserades. Resultatet visade på 14,5 mg/kg TS (TS-halt 79,5 %). Att notera är att bestämningen av uran utfördes främst i syfte inför anläggningsarbeten inom området och den masshantering det medför. Utvärdering av resultatet är mindre enkelt, eftersom naturliga jordarter innehåller viss uranhalt. Vid ett antagande att den naturliga uranhalten är 4 gram per ton (4 mg/kg 4 ) så kan det inte uteslutas att det är blåbetong i fyllnadsmassorna kring den punkten. Figur 4. Skiss över området där provtagningspunkter är klassade efter max uppmätt halt av något analyserat ämne. Grön markering visar på halter lägre än KM, gult betecknar halter mellan KM och MKM samt orange färg markerar halter högre än MKM. 4 Regelsammling för byggande, 2006, avsnitt 6:1. Sand 1-7 g/ton, grus 0,5-8 g/ton. 15(22)

16 Tabell 7. Antalet utförda metall- och PAH analyser, min-, max-, medel- och medianvärden samt hur %-andel och antal av utförda analyser förhåller sig till NV generella riktvärden. KM , >KM-MKM >MKM > 2*MKM > FA ² PAH As Ba Cd Cu Cr, tot Ni Pb Zn PAH L PAH M PAH H Antal utförda analyser Minvärde 0,56 13,8 0,1 12,7 17 8,16 7, ,1 0,25 0,054 Maxvärde 17, , , Medelvärde 2,9 77,9 0,2 148,4 57,5 21,2 129,4 156,7 1,54 36,84 20,17 Medianvärde 2,05 61,5 0,13 40,5 35, ,4 84,5 0,15 4,1 3 Antal analyser <KM %-andel <KM ,5 72, ,2 40,5 31 Antal analyser KM-MKM Antal analyser > MKM Analysresultat asfaltsprover Resultatet av den indikativa metoden visade på liten förekomst av PAH-16 i samtliga asfaltsprover med undantag av från punkten 13T03. För verifiering av den indikativa metoden skickades två asfaltprover in för analys, 13T03 och 13T04. Resultatet av de två laboratorieanalyserna visade på hög PAH-16 halt i 13T03, vilket indikerar att så kallad tjärasfalt förekommer i provet. I punkten 13T04 var halterna låga, dvs. inga indikationer på tjärasfalt. 9.3 Analysresultat grundvatten Det påträffades inte något grundvatten i fyllnadsmaterialet, ovan leran, inom området. Resultat från den kontroll som har utförts i 12T15 i den undre akvifären visar på låga halter av metaller vid jämförelse med SGU bedömningsgrunder, se tabell 8 för resultat samt bilaga 3. Halterna av krom och zink ligger inom klass 2 och nickel inom klass 3. Övriga analyserade metaller är i klass 1. Tyngre alifater, C 16 -C 35, har uppmätts i avvikande halter i den undre akvifären. Till följd av lerans mäktighet inom området samt att det inte påträffats oljelukt vid fältundersökningen bedöms sannolikheten som liten att påverkan kan härledas till området utan representerar troligtvis ett större upptagningsområde. Nedbrytningsprodukten cis-1,2-dikloreten har påvisats i låga halter i grundvattnet, för övriga klorerade ämnen är halterna lägre än rapporteringsgränsen för analysmetoden. Det har inte påvisats halter av trikloreten eller tetrakloreten som är högre än rapporteringsgränsen för analysmetoden. 16(22)

17 Tabell 8. Grundvattenresultat från 13T15, undre akvifären. Enhet μg/l Metaller (filtrerade) Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass Klass Ångor i 4 5 byggnad SGU Ingen färgmarkering halter lägre än klass 1 Miljörisker Ytvatten Nivårör 12T15GV Aliminium (Al) < >500 <2 Arsenik (As) < <1 Bly (Pb) <0, ,221 Kadmium (Cd) <0,1 0, <0.05 Kobolt (Co) - - 0,493 Koppar (Cu) < <1 Krom tot (Cr) <0, ,59 Kvicksilver (Hg) <0,005 0,01 0, <0.02 Nickel (Ni) <0, ,1 Vanadin (V) 1³ - - <0.05 Zink (Zn) ,99 alifater >C8-C <10 alifater >C10-C <10 alifater >C12-C alifater >C16-C aromater >C8-C ,24 aromater >C10-C ,972 aromater >C16-C35 <1.0 PAH L ,086 PAH M ,39 PAH H ,1 Tetrakloreten <0.10 <0, ,1,2-Trikloreten <0.20 1,2-Dikloretan <0,02 0,1 0,5 3 3 <0.50 diklormetan <2.0 1,1-dikloretan <0.10 trans-1,2-dikloreten <0.10 cis-1,2-dikloreten 2,92 1,2-diklorpropan <1.0 triklormetan <0.30 1,1,1-trikloretan <0.10 1,1,2-trikloretan <0.20 trikloreten <0.10 tetrakloreten <0.20 Vinylklorid ⁴ 0,5 (4) <1.0 1 SPI rekommendation (2011, rev 2012) Riktvärden i grundvatten; Ångor i byggnader, Miljörisker i ytvatten.. 2 SGU s indelning av påverkansklasser (Rapport 2013:01). Bedömningsgrunder (2) Riktvärden SPI (1) ³ Vanligt referensvärde för vanadin naturligt förekommande (SGU 2008:2) 4 Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (LIVSFS 2011:3)IVM Skaktest För att kontrollera om utlakning till omgivningen sker har en skaktest utförts. Tyvärr var många prover förbrukade så urval av delprover för skaktest var begränsat. 17(22)

18 Skaktesten består av ett samlingsprov från fyra punkter, 13T04, 13T14 13T16 och 13T21. I tabell 9 redovisas en sammanställning av ingående halter i de prover som ingår i skaktesten. Resultat från metallanalysen utförd på samlingsprov, L/S 10 och gränsvärden för inert avfall samt icke-farligt avfall, redovisas i tabell 10. Resultatet av skaktesten visar på halter lägre än kriterierna för inert avfall. Detta tyder på att metaller inte lakar ut, dvs. inte är spridningsbenägna till omgivningen. Tabell 9. Resultat metallanalyser från respektive delprov som ingår i utförd skaktest As Ba Cd Co Cu Cr, tot Hg Ni Pb V Zn 13T04 2,0-2,4 2,66 74,3 0,372 5,81 73,6 23,5 <0,2 13, ,2 95,7 13T14 1,0-1,9 2, ,202 6, ,8 <0,2 35, , T16 0,5-1,0 1,71 57,5 <0,104 7, ,8 <0,2 22, , T21 1,5-2,0 2, ,64 7, ,4 <0,2 23, Tabell 10. Resultatsammanställning av samlingsprov skaktest (enhet mg/kg TS) och gränsvärden för inert avfall och icke farligt avfall (NFS 2010:04) NV rapport 5976 Skaktest 1 L/S10 *NFS 2004:10 **enhet ms/m 13T04, 13T14, 13T16, 13T21 L/S 10 Inert* IFA* TS % 99, As 0,0208 0,5 2 Ba 0, Pb 0,0437 0,5 10 Cd <0,0005 0,04 1 Co 0,00108 Cu 0, Cr <0,005 0,5 10 Hg <0,0002 0,01 0,2 Ni <0,005 0,4 10 Zn <0, Mo 0,0686 0,5 10 PAH-16 20, Bedömning av föroreningssituationen Inom delområde 3 har trikloreten och tetrakloreten påträffats i låga halter i en av de tre punkterna som ligger i närhet av där det tidigare påträffats klorerade ämnen i jord. Halterna är lägre än riktvärdet för KM. Inom området har det frekvent påträffats främst bly, PAH M samt PAH H i halter högre än KM och MKM. I mindre omfattning har koppar och zink påträffats i halter högre än KM och MKM. Arsenik, barium och kadmium har påträffats i halter högre än KM och lägre MKM i enstaka jordprov. Av de ämnen som har påträffats frekvent är det främst bly, PAH M och PAH H som kan medföra en ökad risk avseende människors hälsa. Begränsande för riktvärden för koppar och zink är ekotoxiska effekter i mark- och vattenmiljö. Naturvårdsverkets generella riktvärden baseras på en sammanvägning av envägskoncentrationer, exponering andra källor, bakgrundshalter, skydd av markmiljö samt spridning till grundvatten och ytvatten. Nedan beskrivs exponeringsförutsättningar för de ämnen som har påträffats inom området. Exponeringsförutsättningar anges i fallande ordning (första till tredje hand) för det som är styrande enligt Naturvårdsverkets riktvärden för respektive ämne vid markanvändning som motsvarar KM. Arsenik exponering andra källor, intag av dricksvatten, intag jord 18(22)

19 Barium skydd av markmiljö, exponering andra källor, intag växter Kadmium exponering andra källor, intag av växter, skydd av grundvatten Bly exponering andra källor, skydd av grundvatten, intag av jord Koppar skydd av markmiljö, bakgrundshalt, skydd av grundvatten Krom tot Skydd av markmiljö, bakgrundshalt, skydd av grundvatten PAH M exponering andra källor, inandning ånga, skydd av grundvatten PAH H intag växter, exponering andra källor, skydd av markmiljö Trikloreten, Tetrakloreten - skydd av grundvatten, exponering andra källor, inandning ånga 10.1 Möjliga exponeringsvägar Efter färdigställande av området kommer befintliga fyllnadsmassor inte vara tillgängliga för boende (hudkontakt, inandning damm etc.) inom området. Dricksvattenuttag inom området är inte aktuellt, eftersom området är knutet till kommunalt vatten. Dock beaktas skydd av grundvatten vid helhetsbedömning av området, då det alltid bör ses som en resurs. Detta innebär att Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM inte är direkt tillämpbara. Efter färdigställande av området reduceras möjliga exponeringsvägar betydligt för olika markanvändningar, vilket beskrivs nedan Utomhusmiljö Intag förorenad jord Liten exponering och därmed ringa risk för negativ påverkan, eftersom befintliga fyllnadsmassor inte kommer att utgöra ytliga marklager efter färdigställande. Hudkontakt/damning Risken bedöms som ringa, se ovan motivering Intag växter Eventuella fruktträd som kan ha kontakt med fyllnadsjord (kan främst bli aktuellt inom delområde 2) kommer att planteras i ny jord. Exponeringsrisken bedöms som liten Inomhusmiljö Inandning ånga Flyktiga föroreningar under byggnader kan i högre halter medföra en risk för försämrad inomhusmiljö. De ämnen som har påträffats och som bedöms kunna innebära en potentiell risk är PAH L och PAH M samt klorerade alifatiska kolväten. Risken för att dessa ämnen i uppmätta halter, utifrån planerad byggnation, ska bidra till en försämrad inomhusmiljö bedöms dock som liten. Detta eftersom mängden förorenad fyllnadsjord till följd av grundläggningsschakt till viss del kommer att reduceras inom delområde 2 och sannolikt helt inom delområde 3. För rekommendationer/bedömning av klorerade ämnen se vidare under avsnitt Markarbeten Intag jord/hudkontakt/inandning ångor - Vid eventuella underhållsarbeten i samband med ledningsschakt i fyllnadsmassor kan viss exponering ske. Ökad risk för försämrad arbetsmiljö under eventuella arbeten bedöms dock som liten då denna är kortvarig samt att arbetet sker i utomhusmiljö. 19(22)

20 Markmiljö Utifrån ett helhetsperspektiv bedöms markmiljön inom området idag ha lågt skyddsvärde eftersom jorden inom området består av heterogena fyllnadsmassor som har dålig vattenhållande förmåga och sannolikt lågt innehåll av kol. Grönytor (gårdar) kommer att anläggas på planterbart bjälklag alternativt kommer fyllnadsjord att skiftas till vegetationsjord Spridningsförhållanden Spridning av föroreningar från området till Bällstaviken är sannolikt liten då vatten i fyllnadsmaterialet ovan leran (markvatten) ej har påträffats vid undersökningarna. Dessutom visar utförd skaktest på att metallerna sitter hårt bundet till jordpartiklar och sannolikheten för att utlakning sker är liten. Påträffad oljeförorening i undre akvifären kan sannolikt inte kopplas till området. Att risken för spridning från området medför en betydande negativ påverkan på vattenkvaliten i Bällstaviken bedöms som liten Sammansvägd bedömning avseende hälsa Sannolikheten är liten att föroreningarna där de ligger idag utgör en risk avseende människor som främst passerar området, dvs. med dagens markanvändning. Ytan är till stor del hårdgjord varför en bedömning görs att det idag inte föreligger någon risk avseende människors hälsa. Inför framtida markanvändning kommer exploateringen att medföra att stor del av befintliga fyllnadsmassor ska schaktas bort till följd av grundläggning. Delområde 1 planen innebär en park och cykelväg anläggs här. Uppmätta PAH-halter är väl lägre än MKM och bedöms inte medföra någon risk om befintliga massor kommer att ligga kvar efter färdigställande av området. Delområde 2 bostadshus kommer att uppföras med möjlighet till lokaler i bottenplan. Området får bebyggas med planterbart bjälklag. Detta innebär att stor andel förorenade fyllnadsmassor kommer att reduceras i samband med exploateringen. Det är idag inte säkert att bostadshusen kommer att bebyggas med underliggande garage. Om garage anläggs kommer större andel av befintliga fyllnadsmassor schaktas bort till följd av grundläggning. Delområde 3 bostadshus ska bebyggas med underliggande garage, vilket innebär en ca 3 meter djup schakt vid grundläggning. Det medför i princip en total reducering av befintliga förorenade fyllnadsmassor. Det som kvarstår efter grundläggning, och som kan medföra en negativ påverkan på inomhusmiljön i bostäder är eventuell ansamling av klorerade ämnen på leran. Den låga halten av nedbrytningsprodukten cis-1,2-dikloreten i den undre grundvattenakvifären kan sannolikt inte härledas till området och bedöms inte utgöra någon risk för kommande markanvändning. Dessutom fungerar lerlager som en barriär. 11 Rekommendationer, åtgärds- och undersökningsbehov Resultatet av undersökningen visar på heterogen spridning av föroreningar inom området. Erfarenhetsmässigt bedöms det vara vanligt förekommande med sådana massor inom äldre verksamhetsområden där, efter det att verksamheterna avslutats, äldre byggnader rivits och anläggningsarbeten har skett under olika perioder. Anläggningsarbeten till följd av den planerade exploateringen kommer att innebära en betydande reducering av påträffade metall- och PAH föroreningar inom området. Att utföra kompletterande schakt utöver planerad schaktbotten bör inte ske per automatik, det ska vara miljömässigt och ekonomiskt motiverat. Inom delområde 2 finns vissa osäkerheter, se nedan. 20(22)

21 Höga PAH-halter i punkten 13T03 i alla provtagna jordlager, 0-1,9 meter under markytan. 13T10 flertalet metaller i förhöjda till höga halter 1,0-3,0 meter under markytan. Utförd undersökning tyder på att utbredningen av påträffade avvikande höga halter är begränsad. Att utföra kompletterande provtagning för att avgränsa påträffade föroreningar i detta skede är möjligt, dock föreslås att det följs upp i den handlingsplan som rekommenderas i näst sista stycket. Inom delområde 3 kommer sannolikt exploateringen innebära schakt ned till ca 3 meter till följd av grundläggning, dvs. en betydande reducering av föroreningar inom området. Halterna av nedbrytningsprodukten, cis 1,2-dikloreten, i den undre grundvattenakvifären är låga. Dock har det påträffats låga halter av trikloreten och tetrakloreten i leran i punkten 13T16, vilket kan tyda på ansamlingar på leran. För att säkerställa att förekomsten av klorerade kolväten inom delområde 3 inte medför en negativ påverkan på inomhusmiljön vid förändrad markanvändning rekommenderas: Att provtagning av porluft utförs i ca 6 sonder inom delområde 3 där klorerade ämnen har påvisats i jord och grundvatten. I samband med anläggningsarbetena kommer det att uppstå ett stort överskott av massor främst inom delområde 3 men även inom delområde 2, vilket innebär att stora mängder ska hanteras. Hantering av förorenade massor innebär vissa restriktioner, varför vi rekommenderar att en masshanteringsplan tas fram i god tid innan schaktarbetena påbörjas. Masshanteringsplanen är ett vägledande dokument vars syfte är att beskriva övergripande riktlinjer för masshantering; när och hur kontroll ska utföras, hur utgående massor ska hanteras och hur eventuella avvikelser ska hanteras. Riktlinjerna ska tas fram utifrån resultatet av utförda undersökningar och vad som bedöms som miljömässigt motiverat. Syftet med masshanteringsplanen är att säkerställa och följa upp att massor hanteras och avsätts på ett miljömässigt riktigt sätt. All hantering av förorenade massor är anmälningspliktigt. Enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) skall en anmälan lämnas in till och godkännas av tillsynsmyndigheten innan anläggningsarbetena påbörjas. 21(22)

22 12 Referenser Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), 1999 Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), 2009 Swedish Geotechnical Society (SGF), 1996 Swedish Geotechnical Society (SGF), 2004 SPBI, 2010 Swedish Environmental Protection Agency. (Naturvårdsverket), 2009 Geologicla Survey of Sweden (SGU) 2013 Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), 2009 Metodik för inventering av förorenade områden, Rapport 4918, 1999 Riktvärden för förorenad mark -Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, september 2009 Geoteknisk fälthandbok, Allmänna råd och metodbeskrivningar, Svenska Geotekniska Föreningen, SGF Rapport 1:96 Fälthandbok, Miljötekniska markundersökningar, Svenska Geotekniska Föreningen, SGF Rapport 1:2004 SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, uppdaterad Rapport 5977: Riskbedömning av förorenade områden Rapport 2013:01. Bedömningsgrunder för grundvatten. Rapport 5978: Att välja efterbehandlingsåtgärd 22(22)