DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR

Transkript

1 PM - GEOTEKNIK OCH MILJÖGEOTEKNIK DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR

2 Uppdrag: Del av Djurängen 2:4, Kalmar (Söder om Slöjdaregatan) Titel på rapport: PM - Geoteknik och Miljögeoteknik Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Kalmar kommun Maria Jakobsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Jessica Toft Mattias Lindén/Jessica Toft Anna-Karin Jönsson Författare: Mattias Lindén/Jessica Toft Datum: Handlingen granskad av: Anna-Karin Jönsson Datum: Tyréns AB Malmö Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\HBG\262869\MG\=Arbetsarea=\Färdig rapport\ PM sign.docx

3 Inledning Föreliggande PM behandlar projekteringsförutsättningar i detaljplanearbetet avseende geoteknik, miljögeoteknik och grundvatten för rubricerat objekt. Metodbeskrivning och resultatsammanställning av utförda fält- och laboratorieundersökningar redovisas i en separat rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport (Tyréns ). Innehållsförteckning 1 Objekt Ändamål Underlag Koordinat- och höjdsystem Markförhållanden Allmänt Jordartsbeskrivning Hydrogeologiska förhållanden Miljögeotekniska förhållanden Allmänt Jämförvärden Resultat av fältintryck och fältmätningar Resultat av laboratorieanalyser Föroreningssituation och förenklad riskbedömning Rekommendationer Geoteknik Miljögeoteknik (10)

4 1 Objekt Tyréns har på uppdrag av kommunledningskontoret i Kalmar kommun utfört en översiktlig geoteknisk undersökning och en miljöteknisk markundersökning inom del av fastigheten Djurängen 2:4, söder om Slöjdaregatan. Området som idag är oanvänd gränsar norrut till fastigheter där det pågår eller pågått förorenande verksamheter, bl.a. bilverkstad och verkstadsindustriella verksamheter. Enligt MIFO 1-undersökning har tidigare verksamheter även inkluderat användning av klorerade lösningsmedel. I öster och söder angränsar området till trädbevuxen mark. Västerut angränsar fastigheten till Kungsgårdsvägen och väster om denna finns bostadsbebyggelse (se figur 1). Figur 1. Översiktskarta från hitta.se där aktuellt undersökningsområde inom Djurängen 4:2 är markerat med röd linje. 2 Ändamål Den undersökta delen av Djurängen 2:4 som nu undersökts, har ej tidigare varit bebyggd men ytan har under en period använts för lagring och avvattning av slam från dagvattendamm. I nu gällande stadsplan från 1969 för undersökningsområdet anges områdesbeteckning R n Naturpark (aktnummer 0880K-I:299). Kalmar arbetar nu med framtagande av ny detaljplan för undersökningsområdet med bostäder som ändamål. Nuvarande och framtida markanvändning bedöms därmed närmast motsvara känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets rapport Inför byggnation av bostäder önskar Kalmar kommun att en översiktlig geoteknisk undersökning och en miljöteknisk markundersökning utförs inom del av fastigheten Djurängen 2:4 (söder om Slöjdaregatan)

5 Syftet med den miljötekniska och geotekniska undersökningen är att bedöma föroreningssituationen i mark och grundvatten inom undersökningsområdet, om tidigare användning av klorerade ämnen och upplag av slam orsakat föroreningar samt de geotekniska förhållandena inom områden som planeras för ny bebyggelse. Resultaten från undersökningen ska utgöra underlag för fortsatt planering och projektering. Beställarens kontaktperson är Maria Jakobsson, exploateringsingenjör i Kalmar kommun. Tyréns uppdragsansvarige har varit Jessica Toft, som även varit teknikansvarig för den miljötekniska markundersökningen. Teknikansvarig för geoteknik har varit Mattias Lindén. Intern granskning har utförts av Anna-Karin Jönsson. 3 Underlag Följande dokument har utgjort underlag för denna PM: Markteknisk undersökningsrapport (MUR), geoteknik och miljögeoteknik Del av Djurängen 2:4, Kalmar, daterad Situationsplan över Djurängen 2:4 i dwg. Miljöavdelningen i Kalmar kommuns Ärende Beslut rörande anmälan om verksamhet för rensning av dagvattendamm på fastigheten Djurängen 2:4, daterat MIFO 1: Objekt Calmia-Industrier, IDnr F MIFO 1: Objekt Bernts Bilelektriska, IDnr F Dokument Startmöte med lägesbeskrivning av undersökningsområdet SGFs Rapport 2:2011 (Klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten - Att tänka på inför provtagning och upphandling) SGU:s jordartskarta Serie Ae Enligt muntliga uppgifter från beställarens kontaktperson har enda kända användningen av undersökningsområdet utgjorts av lagring och avvattning av slam från dagvattendamm. 4 Koordinat- och höjdsystem Koordinatsystem: SWEREF Höjdsystem: RH2000 Mätklass B 5 Markförhållanden 5.1 Allmänt Terrängen består av en relativt plan markyta med en svag lutning mot ost. Området består av oanvändmark som i huvudsak består av öppen grusyta, med undantag från den östra delen som är gräs och trädbevuxen. 5(10)

6 5.2 Jordartsbeskrivning Jordlagren består i huvudsak (från markytan och nedåt) av fyllning med varierande sammansättning följt av gyttja sand/silt och siltig lera. Mot sydöst, och med stigande terräng, förändras dock jordlagerföljden till att bestå av (från markytan och nedåt) mullhaltig sand, sand och sandmorän. Nordvästra delen (borrhål 1-4 och 6-7) Fyllningen varierar i sammansättning och utgörs vanligen av sand, grus och sten med inslag av mull, silt och lera. Fyllningens mäktighet varierar från 1,0 till 2,0 m. Då fyllningens sammansättning variera och enheten bedöms som heterogen har materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA-13 bestämts till i huvudsak 5A/5B respektive 4 (se bilaga 1 till MUR) beroende på mullinnehåll. Under fyllningen återfinns naturligt lagrad gyttja i punkterna 1-4 och 6. Gyttjans mäktighet är 0,4-0,5 m. Sandmorän respektive sand återfinns direkt under fyllningen i punkt 5 respektive 7 (dvs. gyttja saknas i dessa punkter). I samtliga undersökningspunkter återfinns siltig lera underst i provtagningarna De tre hejar-sonderingarna indikerar friktionsmaterial under leran med goda grundläggningsförhållanden mot djupet, 2,4 3,8 m u my, motsvarande nivåerna +6,8 till +8,5. Nedan följer en generaliserad indelning av jordlagerföljden inom den nordvästra delen med tillhörande bedömd materialtyp och tjälfarlighetsklass. Tabell 6. Materialtyp och tjälfarlighetsklass i den nordvästra delen enligt AMA-13 Benämning Materialtyp Tjälfarlighetsklass Fyllning 5A/5B 4 Gyttja 6B 1 Silt/siltig Lera 5A 4 Sydöstra delen (borrhål 5, 8, 9) Den mullhaltiga sanden har en mäktighet om 0,1-0,2 m i undersökta punkter. Under den mullhaltiga sanden återfinns sand med inslag av grus. Sandens mäktighet är 1,2 1,7 m. Under sanden återfinns sandmorän med grus inslag ner till undersökt djup 2,1 2,3 m u my (metodstopp). Sonderingarna i undersökningspunkt 2, 4 och 6 avslutas sannolikt i friktionsmaterial vilket kan jämföras med provtagningen av sand och sandmorän i undersökningspunkt 8 och 9. Nedan följer en generaliserad indelning av jordlagerföljden inom den sydöstra delen med tillhörande bedömd materialtyp och tjälfarlighetsklass. Tabell 7. Materialtyp och tjälfarlighetsklass i den sydöstra delen enligt AMA-13. Benämning Materialtyp Tjälfarlighetsklass mullhaltig Sand 5A/5B 4 Sand 2 1 Sand/Sandmorän 2 1 6(10)

7 5.3 Hydrogeologiska förhållanden De fyra installerade grundvattenrören har lodats vid ett tillfälle, ca en vecka efter installation. Uppmätta grundvattennivåer låg mellan 1,7 och 2,9 m under markytan, motsvarande nivåerna +8,1 till +9,1. Utifrån dessa mätningar bedöms grundvattengradienten vara riktad mot nordväst inom området. Grundvattennivån varierar över året och är vanligen som högst under perioden februari-april varför kompletterande mätningar rekommenderas för en mer korrekt bedömning av dimensionerande grundvattennivåer. Förekommande sand har hög genomsläpplighet medan förekommande finkorniga jordar och gyttja har en lägre genomsläpplighet. 5.4 Miljögeotekniska förhållanden Allmänt Den översiktliga miljötekniska markundersökningen har omfattat följande moment: Fältundersökningar och fältmätningar Laboratorieanalyser av jord och grundvatten Sammanställning och utvärdering av resultat Jämförvärden De uppmätta halterna i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverkets rapport 5976). De generella riktvärdena anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter för människor, miljö eller grundvattenresurser normalt är acceptabel. Riktvärden och känslighet baseras på att enskilda individer ska skyddas, inte på hur många människor som ska skyddas. Vilka riktvärden som används beror på hur marken är tänkt att användas nu och i framtiden. Naturvårdsverket har tagit fram en modell för hur människor, markmiljö, ytvattenmiljö och grundvattenresurser antas kunna exponeras för föroreningar på och från förorenade områden, se tabell 8. Utifrån denna modell har Naturvårdsverket beräknat generella riktvärden för jord för känslig markanvändning (KM: bostäder, lekplatser, daghem mm.) och mindre känslig markanvändning (MKM: kontor, industrier, vägar mm.). Tabell 8. Kriterier för val av generella riktvärden för olika markanvändning (NV rapport 5976). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på Heltidsvistelse Deltidsvistelse området Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska Begränsat skydd av markens funktion ekologiska funktion Grundvatten Grundvatten inom och intill Grundvatten 200 m nedströms Ytvatten området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer De generella riktvärdena baseras på att människor kan exponeras för föroreningar i jord via oavsiktligt intag av förorenad jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av förångade föroreningar, intag via grönsaker och bär samt intag av dricksvatten från en brunn belägen i det förorenade området. Alla dessa exponeringsvägar vägs in i de generella riktvärdena för känslig markanvändning, medan intag via bär, grönsaker och dricksvatten inte ingår i riktvärdena för mindre känslig markanvändning. 7(10)

8 Dessutom ges markmiljön ett skydd med avseende på den ekologiska funktionen beroende på tänkt markanvändning. Eftersom i princip allt grundvatten är skyddsvärt, ger riktvärdet för känslig markanvändning ett skydd för grundvattnet inom det förorenade området, medan riktvärdet för mindre känslig markanvändning skyddar grundvattnet 200 m nedströms det förorenade området. Ytvattenmiljön i intilliggande recipient ges alltid ett skydd, oavsett markanvändning. Eftersom bostäder planeras för aktuellt undersökningsområde bedöms Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) vara tillämpliga att använda vid jämförelse med uppmätta halter inom undersökningsområdet. Uppmätta halter av ett urval av utförda laboratorieanalyser på jord återfinns i bilaga 4 till MUR. De uppmätta halterna i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM enligt rapport Uppmätta halter i jord har i händelse av framtida återanvändning av massor från undersökningsområdet på annan plats, även jämförts med haltkriterier för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1. Uppmätta halter av ett urval av utförda laboratorieanalyser på grundvatten återfinns i bilaga 5 till MUR. De uppmätta halterna i grundvatten har jämförts med holländska integrerade riktvärden (Staatscourant 2013 nr , 2013), SPI rekommendation med avseende på ångor i byggnader (2011, reviderad 2012) samt med SGUs tillståndsklassning för grundvatten (SGUrapport 2013:01) Resultat av fältintryck och fältmätningar Vid fältarbetena noterades ingen indikation på förorening i jordlagren varken via lukt- eller synintryck. Resultaten från PID-mätningen visade på låga halter, < 5 ppm (se bilaga i 2 MUR). Resultaten av XRF-mätningen indikerade metallhalter under KM-riktvärden. Detta med undantag från en något förhöjd halt i punkten 5 på nivån 0-0,5 m u my (se bilaga 2 i MUR). Vid grundvattenprovtagningen i provpunkterna 1, 3, 4 och 6 gavs ingen indikation på föroreningar i grundvatten, se bilaga 3 i MUR. I samtliga punkterna noterades dock något sur lukt, vilket sannolikt beror på att organiska skikt med gyttja noterats här Resultat av laboratorieanalyser Jord I jordprov från provpunkt 1 och 5 (0-0,5 m u my) samt i ytligt prov (Yt1) på nivån 0-0,05 m u my uppmättes halter av PAH H över Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM men med god marginal under MKM-riktvärden. Beräknad medelhalt av PAH H från totalt 12 analyser ligger på 0,6 mg/kg TS, vilket väl underskrider KM-riktvärdet. I övrigt påvisades vid laboratorieanalys av metaller, PAH och klorerade kolväten enbart halter under KM-riktvärden (se bilaga 4 till MUR). Vid jämförelse med Naturvårdsverkets haltkriterier för mindre än ringa risk (MRR), överskrids dessa halter ställvis avseende bly (i punkterna 1, 4, 5 och Yt1) samt i punkt 4 enstaka halt av PAH H (se bilaga 4 i MUR). För placering av provpunkter, se bilaga 1 till MUR. För sammanställning av analysresultat för jordprov, se bilaga 4 i MUR. För laboratorieanalysrapporter, se bilaga 6 i MUR. Grundvatten Vid laboratorieanalys av grundvatten påvisades avseende metaller, PAH, petroleumämnen och klorerade kolväten enbart låga halter. Samtliga uppmätta halter underskrider jämförda riktvärden och mestadels laboratoriets rapporteringsgräns. För sammanställning av analysresultat för grundvattenprovprov, se bilaga 5 i MUR. För laboratorieanalysrapporter, se bilaga 6 i MUR. 8(10)

9 5.4.5 Föroreningssituation och förenklad riskbedömning Resultat från utförda fältarbeten indikerade låga föroreningshalter i jord och grundvatten inom det undersökta området. Vid laboratorieanalys av jord påvisades enstaka halter av PAH H i ytlig jord över KM-riktvärden. Erhållna halter underskrider dock med god marginal MKM-riktvärden. Resultat från övriga analyser av jord avseende metaller, PAH och klorerade kolväten visade enbart halter under KMriktvärden eller under laboratoriets rapporteringsgräns. Resultat från utförda laboratorieanalyser av grundvatten avseende metaller, PAH, petroleumämnen och klorerade kolväten visade enbart låga halter och som underskrider jämförda riktvärden. Tidigare och nu pågående verksamheter norr om undersökningsområdet bedöms inte ha orsakat spridning av föroreningar i mark eller grundvatten. De påvisade halterna av PAH H i ytlig jord kan ha orsakats av den lagring och avvattning av slam från dagvattendamm som skett inom området, men kan även ha orsakats av annan källa. Då utförd undersökning bygger på stickprovtagning, kan det inte uteslutas att det lokalt förekommer andra föroreningshalter än de som påvisats i denna undersökning. De ställvis förhöjda halterna av PAH H i ytlig jord överskrider KM-riktvärden något, men bedöms inte innebära någon risk för människors hälsa eller för miljön vid framtida byggnation av bostäder. Detta eftersom halterna är ställvis förekommande och generellt låga inom undersökningsområdet. Med hänvisning till de låga föroreningshalter som påvisats i jord och grundvatten, bedöms ingen risk för människors hälsa föreligga med avseende på undersökta föroreningar. Inga efterbehandlingsåtgärder bedöms därför erfordras inom den undersökta delen av Djurängen 2:4, varken avseende nuvarande eller framtida planerade markanvändning. 6 Rekommendationer 6.1 Geoteknik Då detta är en översiktlig undersökning för detaljplaneskedet lämnas här endast generella rekommendationer. Relativt stora fyllningsmäktigheter förekommer inom hela området. Fyllningen i undersökningspunkterna är av varierande kvalité och kan troligen till viss del återanvändas genom uppackning i enlighet med Anläggnings AMA 13 för hårdgjorda ytor. Dock förekommer mull, ler och silt ställvis i fyllningen varför kontroll av fyllningen ska utföras innan den påföres och packas. Grundläggningsförhållandena för naturligt lagrad jord är komplicerade pga. förekomst av gyttja. Översiktliga sättningsberäkningar visar att normal grundläggning med platta på mark ger upphov till för stora sättningar utan att hänsyn tagits till nedbrytning och kompaktion av organiskt material i jordlagerföljden. Inte heller underliggande silt och lera har utvärderats då endast hejarsondering utförts då jordartskartan indikerade sand/sandmorän. I den sydöstra delen återfinns sand och sandmorän. Här bedöms grundläggningsförhållandena som goda. Utifrån erhållna resultat rekommenderas kompletterande undersökningar, CPT-sonderingar, i finkorniga jordar för att utreda om laster kan tas i denna nivå eller om urgrävning ner till fastare sandmorän eller om pålgrundläggning (typ borrplintar) är att föredra. Inga rekommendationer om grundläggningsmetod eller dimensionerings parametrar lämnas därför i detta skede. Grundvattennivån varierar mellan 1,7 och 2,9 m u my inom området men långtidmätningar krävs för att bedöma dimensionerande grundvattennivå samt för framtida val av grundläggningsmetod och Schakta säkert. 9(10)

10 Förekommande sandjordar har en hög genomsläpplighet medan silt, lera och gyttja har betydligt lägre genomsläpplighet. Generellt föreligger bärighets och sättningsproblematik inom områdets nordvästra del. Hårdgjorda ytor kan utföras utan förstärkning om mindre sättningar kan accepteras. I annat fall bör förstärkning ske genom kompensationsgrundläggning eller uppstyvning av överbyggnaden genom uppbyggnad med geonät. Denna PM bygger endast på översiktliga undersökningar varför kompletterande undersökningar bör utföras för att säkerställa att inga avvikelser från här redovisad jordlagerföljd förekommer Terrasser ska skyddas snarast efter frischaktning. För släntlutningar skall rekommendationer i Säker Schakt, Sveriges Byggindustrier beaktas. Vid schaktarbetet skall föreskrifter och rekommendationer i Arbetsmiljöverket:s/SGI:s handbok Schakta säkert-en handbok om säkerhet vid schaktning beaktas, dock ej angivna släntlutningar. Slänter i fyllning ovan grundvattenytan kan ställas i lutning 1:1,5 förutsatt att släntkrönet är obelastat. Allt schaktarbete ska utföras i enlighet med AMA 13. Förekommande jordar av silt och lera är känsliga för omröring och vattenöverskott, varför schaktbotten måste skyddas från nederbörd och från ältning, samt grundvattnet sänkas till 0,5 m under färdig terrass innan schakt arbetena påbörjas. 6.2 Miljögeoteknik Marken inom det undersökta området inom del av Djurängen 2:4 bedöms över lag uppfylla Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Detta med undantag från ställvisa förhöjda halter av PAH H något över KM-riktvärden. Dessa förhöjda halter bedöms dock inte innebära någon risk för människors hälsa eller för miljön, varken avseende nuvarande eller framtida planerade markanvändning. Inför fortsatt planering och projektering av bostäder inom undersökningsområdet bedöms därmed inget efterbehandlingsbehov föreligga. Vid eventuella markarbeten för grundläggning av byggnad eller för anläggande av parkeringsytor, och som medför att massor behöver transporteras bort från området, gäller dock att massorna hanteras och omhändertas enligt gällande lagstiftning. Således finns följande två alternativ: Massor med halter över MRR ska omhändertas på godkänd mottagningsanläggning. Observera att anmälan om efterbehandling/markarbeten ska inlämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan schaktningsarbetena påbörjas. Om massor med halter över MRR avses återanvändas på annan plats, ska en anmälan om återanvändning av massor anmälas till tillsynsmyndigheten. Observera att anmälan om efterbehandling ska inlämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan schaktningsarbetena påbörjas. Återanvändning på annan plats ska följa anvisningar enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. För att fullfölja upplysningsplikten enligt 10 kapitel Miljöbalken, ska denna rapport delges tillsynsmyndigheten. 10(10)