Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 samt planering för åren 2017 till 2019

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (4) HSN Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 6 Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 samt planering för åren 2017 till 2019 Ärendebeskrivning Ärendet utgör förslag till slutlig budget för 2016 samt planering för åren för hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslaget är upprättat inom ramen för landstingsfullmäktiges beslut den 17 juni 2015 om budget för Stockholms läns landsting Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Promemoria med underbilagor Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att att att att överlämna slutlig budget 2016 och planering för åren till landstingsstyrelsen till följd av ändrad ansvarsfördelning mellan landstingsstyrelsens förvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltningen för ersättning till akutsjukhusen för ST-tjänster hemställa hos landstingsstyrelsen att landstingsbidrag med kronor omfördelas från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsstyrelsen till följd av organisationsförändringar mellan landstingsstyrelsens förvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltningen för kommunikationsverksamhet hemställa hos landstingsstyrelsen att landstingsbidrag med kronor omfördelas från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsstyrelsen till följd av ansvarsfördelningen mellan landstingsstyrelsen och hälsooch sjukvårdsnämnden för ersättning till akutsjukhusen för OPS-avtal samt strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar hemställa hos landstingsstyrelsen att hälso- och sjukvårdsnämnden erhåller tillskott av landstingsbidrag med kronor samt att kronor omfördelas från landstingsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden omedelbart justera beslutet.

2 2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Förvaltningens motivering till förslaget Landstingsfullmäktiges budgetbeslut Landstingsfullmäktige fastslog i juni 2015 budget för Stockholms läns landsting för 2016 samt planering för år samt investeringsbudget för år 2016 och inriktningsnivåer för åren 2017 till Utifrån den fastlagda budgeten för Stockholms läns landsting och de förutsättningar och direktiv som ges i denna, föreslås här en budget för hälso- och sjukvårdsnämnden för 2016 med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden. Landstingsfullmäktige har vidare beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälsooch sjukvården i länet. Dessutom ska invånarna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. I hälso- och sjukvårdsnämndens budget presenteras strategier och åtgärder för att nå målen. Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården är i linje med landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Förändringar i landstingsbidraget Hälso- och sjukvårdsnämndens landstingsbidrag för 2016 uppgår enligt landstingsfullmäktiges beslut till ,8 miljoner kronor. På grund av ändringar i organisation och ansvarfördelning mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och landstingsstyrelsens förvaltning föreslås överföring av landstingsbidrag med 56,4 miljoner kronor för kommunikationsresurser och 262,1 miljoner kronor ST-ersättningar till akutsjukhusen. Sammantaget överförs 318,5 miljoner kronor i landstingsbidrag från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsstyrelsen. I omställningsavtalen med sjukhusen har arbetats in att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska svara för ersättningarna till sjukhusen för ökade hyror och avskrivningar till följd av strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar enligt Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Även kostnaderna för OPS-avtalet (offentlig-privat samverkansavtal) avseende Nya Karolinska Solna ska enligt omställningsavtalen ersättas av hälso- och sjukvårdsnämnden. För dessa poster i omställningsavtalen ökas landstingsbidraget för 2016 med 597, 9 miljoner kronor varav 595,2 miljoner kronor överförs från landstingsstyrelsen och resterande 2,7 miljoner kronor är tillskott av landstingsbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2016 finansieras därmed med ett landstingsbidrag på totalt miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets invånare. Rensat för tekniska förändringar innebär det en ökning av landstingsbidraget jämfört med 2015

3 3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN med miljoner kronor eller 3,2 procent. Under 2016 förväntas befolkningen i länet öka med cirka 1,7 procent. Utveckling under 2016 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgivare och vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare. Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningen, används det ökade budgetutrymmet på 3,2 procent till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat ökade kostnader och ökade volymer för geriatrik med ökat antal vårdplatser och fortsatt ökat antal patienter inom ASiH (avancerad sjukvård i hemmet), nya vårdval, tre nya bröstcentra, utökningar inom cancervården, ökade resurser för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, ny IT-plattform för prehospitala tjänster och ökade resurser för e-hälsotjänster. Vårdvolymerna har en budgeterad ökning som är större än befolkningsökningen, särskilt inom geriatrik och somatisk specialistvård. Budgeterad ökning av antalet vårdtillfällen är cirka 3,9 procent jämfört med budget 2015 och för läkarbesök budgeteras ökningen till 3,5 procent jämfört med budget Hälso- och sjukvårdsstrukturen är under utveckling i enlighet med Framtidsplanen. Akutsjukhusens verksamhet ska renodlas till att enbart omhänderta patienter som är i behov av akutsjukhusens resurser. Det innebär att vården utanför akutsjukhusen fortsätter att byggas ut under En enhetlig närakutstruktur upphandlas under De geriatriska klinikernas uppdrag och ersättningsmodell ses över för att stärka incitamenten att minska alternativt skjuta upp behovet av slutenvård. Avtalsformen för geriatriken övergår till upphandling enligt lagen om valfrihetssystem. Ersättningsmodellen för husläkarverksamheten utvecklas för att stärka omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Modellen innebär en högre andel listningsersättning och lägre andel besök- och åtgärdsrelaterad del än nuvarande modell. Ökad användning av e-tjänster är en viktig utveckling för att kunna öka effektiviteten i vården. Fler och fler invånare skaffar invånarkonton för att kunna nyttja e-tjänsterna. Därför skärps kraven på vårdgivarna för anslutning till de mest centrala e-tjänsterna. Områden som ska prioriteras är bland annat direktbokning av besökstider, förnyelse av recept och vårdhändelser som exempelvis möjligheten att följa sin remiss eller att läsa sin egen patientjournal. Ett elektroniskt högkostnadsskydd och e-frikort införs i Stockholms läns landsting under 2016.

4 4 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Den nationella satsningen på förkortade väntetider inom cancervården fortsätter under 2016 genom implementering av ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp. Ytterligare satsningar på kontaktsjuksköterskor genomförs. Dessutom planeras en enhet för avancerad cancerrehabilitering. Kostnadsreducerade åtgärder Hälso- och sjukvården får ett resurstillskott i budget 2016 med drygt 1,6 miljarder kronor motsvarande en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående års budget. Tillskottet är lägre än senare års genomsnittliga ökningar runt 4 procent och även lägre än förväntade kostnadsökningar till följd av befolkningsökningar och generella prisökningar. Detta indikerar att för att klara en ekonomi i balans 2016 måste arbetet med kostnadsreducerande åtgärder fortsätta och intensifieras. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i mars 2015 beslut om åtgärdsprogram med kostnadsminskningar och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor för Programmet har fortsatt effekt under 2016 och är en viktig del i att budgeten trots det påtagligt lägre kostnadsökningsutrymmet kan bedömas vara i balans. Åtgärdsprogrammet behöver under 2016 följas upp och kompletteras. Åtgärder för att effektivisera hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att fullt ut nå uppsatta kostnadsreduceringsmål måste ytterligare konkretiseras. Åren 2016 till 2019 tecknas så kallade omställningsavtal med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus) enligt en ny styrmodell. Den ekonomiska ramen baseras i huvudsak av en fast uppdragsersättning. Endast en liten del läggs på den prestationsbaserade ersättningen (DRGersättning). Avtalen har inledningsvis blivit dyrare än budgeterat men innebär genom sin konstruktion en större förutsägbarhet för kostnaderna och en ökad kostnadskontroll. Att uppräkningen av ersättningar till sjukhusen enligt fullmäktiges beslut från och med 2017 begränsas till 1,5 procent ger ytterligare förutsättningar att klara kostnaderna inom givna ramar för perioden. Andra åtgärder som vidtas är att ta fram modeller för totalkostnadskontroll inom vårdvalen. Arbetet inom läkemedelsområdet fortsätter för en effektiv läkemedelsanvändning och begränsning av kostnadsökningarna. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Avdelningschef

5 SLUTLIG BUDGET 2016 för HÄLSO- OCH SJUK- VÅRDSNÄMNDEN samt planering för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

7 Inledning Landstingsfullmäktige fastslog i juni 2015 budget för Stockholms läns landsting för 2016 samt planår samt investeringsbudget för år 2016 och inriktningsnivåer för planåren 2017 till Utifrån den fastlagda budgeten för Stockholms läns landsting och de förutsättningar och direktiv som ges i denna, föreslås här en budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden för 2016 med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden. Av central betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län under de närmaste åren är beslutet om Framtidsplan för hälso- och sjukvården, som landstingsfullmäktige fattade vid sammanträdet i juni 2011, och som sedan följdes upp med nya beslut vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni 2012, juni 2013 och i december Genom dessa beslut samordnas utvecklingen av den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län och är därmed styrande för inriktningen på denna budget. Slutlig budget för 2016 och planering för 2017 till 2019 kommer, efter beslut i Hälsooch sjukvårdsnämnden, att överlämnas till landstingsstyrelsen för behandling och därefter anmälas till landstingsfullmäktige. Sida 2

8 Innehållsförteckning 1 STYRNING Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Framtidsplan för hälso- och sjukvården Mål och uppdrag Specifika mål för hälso- och sjukvården Övriga generella mål Hållbar tillväxt En ekonomi i balans Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Omvärld Befolkningsutveckling och vårdbehov Befolkningstillväxt Behovsanalys VERKSAMHET Vård i rätt tid Rätt vårdutbud Vård utanför akutsjukhus Vård på akutsjukhus Akut omhändertagande Rätt vård till rätt patient Rätt vänte- och ledtider Säker vård Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt Tydligt ansvar för varje patient Hög effektivitet Effektiva verktyg används inom vården Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Effektiv användning av vårdens resurser Högt förtroende för vården Patientfokuserat bemötande Rättvisande bild av vårdens möjligheter MILJÖ Sida 3

9 4 SÄKRA PROCESSER Jämlikhet och jämställdhet Nationella minoriteter och minoritetsspråk Deltagande för personer med funktionsnedsättningar Uppförandekod för leverantörer SOCIALT ANSVARSTAGANDE Informationssäkerhet Katastrofmedicinsk beredskap Praktisk och fysisk säkerhet på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen VERKSAMHETENS EKONOMI Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Verksamhetstal Budget per verksamhetsområde Budget somatisk specialistvård Budget primärvård Budget psykiatrisk vård Budget hälso- och sjukvård för äldre Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet Budget tandvård Budget läkemedel i öppenvård Investeringar Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Riskanalys och åtgärder för kostnadskontroll Riskanalys Åtgärder för kostnadskontroll HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Bilageförteckning Bilaga 1 Budgeterad resultaträkning Bilaga 2 Utökad kostnadsinformation budget 2016 Bilaga 3 Verksamhetstal budget 2016 och planering Sida 4

10 Sammanfattning Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i länet. Dessutom ska invånarna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. I budgeten presenteras strategier och åtgärder för att nå målen. Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården är i linje med Landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2016 finansieras med ett landstingsbidrag på totalt miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets invånare. Rensat för tekniska förändringar innebär det en ökning av landstingsbidraget jämfört med 2015 med miljoner kronor eller 3,2 procent. Under 2016 förväntas befolkningen i länet öka med cirka 1,7 procent. I omställningsavtalen med sjukhusen har arbetats in att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska svara för ersättningarna till sjukhusen för ökade hyror och avskrivningar till följd av strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar enligt Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Även kostnaderna för OPS-avtalet avseende NKS ska enligt omställningsavtalen ersättas av Hälso- och sjukvårdsnämnden. För dessa poster i omställningsavtalen ökas landstingsbidraget för 2016 med 597, 9 miljoner kronor varav 595,2 miljoner kronor överförs från Landstingsstyrelsen och resterande 2,7 miljoner kronor är tillskott av landstingsbidrag från Koncernfinansiering. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgivare och vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare. Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningen, används det ökade budgetutrymmet på 3,2 procent till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat ökade kostnader och ökade volymer för geriatrik med ökat antal vårdplatser och fortsatt ökat antal patienter inom ASiH, nya vårdval, tre nya bröstcentra, utökningar inom cancervården, ökade resurser för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, ny IT-plattform för prehospitala tjänster och ökade resurser för e-tjänster. Vårdvolymerna har en budgeterad ökning som är större än befolkningsökningen särskilt inom geriatrik och somatisk specialistvård. Budgeterad ökning av antalet vårdtillfällen är cirka 3,9 procent jämfört med budget 2015 och för läkarbesök budgeteras ökningen till 3,5 procent jämfört med budget Hälso- och sjukvårdsstrukturen är under utveckling i enlighet med Framtidsplanen. Akutsjukhusens verksamhet ska renodlas till att enbart omhänderta patienter som är i behov av akutsjukhusens resurser. Det innebär att vården utanför akutsjukhusen fortsätter att byggas ut under En enhetlig närakutstruktur upphandlas under De geriatriska klinikernas uppdrag och ersättningsmodell ses över för att stärka incitamenten att minska alternativt skjuta upp behovet av slutenvård. Avtalsformen för geriatriken övergår till upphandling enligt LOV. Sida 5

11 Ersättningsmodellen för husläkarverksamheten utvecklas under 2016 för att stärka omhändertagandet av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Modellen innebär en högre andel listningsersättning och lägre andel besök- och åtgärdsrelaterad del än nuvarande modell. Ökad användning av e-tjänster är en viktig utveckling för att kunna öka effektiviteten i vården. Fler och fler invånare skaffar invånarkonton för att kunna nyttja e-tjänsterna. Därför skärps kraven på vårdgivarna för anslutning till de mest centrala e-tjänsterna. Områden som ska prioriteras är bland annat direktbokning av besökstider, förnyelse av recept och vårdhändelser som exempelvis möjligheten att följa sin remiss eller att läsa sin egen patientjournal. Ett elektroniskt högkostnadsskydd och e-frikort införs i Stockholms läns landsting under Den nationella satsningen på förkortade väntetider inom cancervården fortsätter under 2016 genom implementering av ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp. Ytterligare satsningar på kontaktsjuksköterskor genomförs. Dessutom planeras en enhet för avancerad cancerrehabilitering. Hälso- och sjukvården får ett resurstillskott i budget 2016 med drygt 1,6 miljarder kronor motsvarande en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående års budget. Tillskottet är lägre än senare års genomsnittliga ökningar runt 4 procent och även lägre än förväntade kostnadsökningar till följd av befolkningsökningar och generella prisökningar. Detta indikerar att för att klara en ekonomi i balans 2016 måste arbetet med kostnadsreducerande åtgärder fortsätta och intensifieras. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i mars 2015 beslut om åtgärdsprogram med kostnadsminskningar och intäktsökningar motsvarande 800 mkr för Programmet har fortsatt effekt under 2016 och är en viktig del i att budgeten trots det påtagligt lägre kostnadsökningsutrymmet kan bedömas vara i balans. Åtgärdprogrammet behöver under 2016 följas upp och kompletteras. Åtgärder för att effektivisera förvaltningen för att fullt ut nå uppsatta kostnadsreduceringsmål måste ytterligare konkretiseras. Åren 2016 till 2019 tecknas så kallade omställningsavtal med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus) enligt en ny styrmodell. Den ekonomiska ramen baseras i huvudsak av en fast uppdragsersättning. Endast en liten del läggs på den prestationsbaserade ersättningen (DRG-ersättning). Avtalen har inledningsvis blivit dyrare än budgeterat men innebär genom sin konstruktion en större förutsägbarhet för kostnaderna och en ökad kostnadskontroll. Att uppräkningen av ersättningar till sjukhusen enligt fullmäktiges beslut från och med 2017 begränsas till 1,5 procent ger ytterligare förutsättningar att klara kostnaderna inom givna ramar för perioden. Andra åtgärder som vidtas är att ta fram modeller för totalkostnadskontroll inom vårdvalen. Arbetet inom läkemedelsområdet fortsätter för en effektiv läkemedelsanvändning och begräsning av kostnadsökningarna. Sida 6

12 1 STYRNING 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att Stockholms läns invånares behov av en god hälso- och sjukvård tillgodoses inom de ramar landstingsfullmäktige beslutar om. Nämnden fördelar de medel som avsätts för hälso- och sjukvård genom att teckna avtal om hälso- och sjukvårdstjänster med både landstingsägda och externa vårdgivare. Till stöd för Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att möta befolkningens behov finns sju programberedningar, som är uppdelade efter medicinska områden och patientgrupper: Programberedningen för äldre och multisjuka Programberedningen för akutsjukvård Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Programberedningen för tandvård Programberedningen för de stora folksjukdomarna Programberedningen för vårdval Beredningarna medverkar i planering och beställningar genom att bereda ärenden till Hälso- och sjukvårdsnämnden utifrån sina respektive sakområden. Programberedningarna har också i uppdrag att följa upp hälso- och sjukvården inom sina ansvarsområden. Det finns tre geografiskt avgränsade sjukvårdsstyrelser kallade Norr, Stockholm Ekerö samt Söder. Styrelserna hanterar sjukvårdsfrågor inom sitt geografiska område, följer upp utifrån ett medborgarperspektiv och bereder ärenden inför beslut i de lokala sjukvårdsutskotten. Sjukvårdsstyrelserna samverkar också med kommunerna. De lokala sjukvårdsstyrelsernas presidier bildar utskott under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Till dessa sjukvårdsutskott har nämnden delegerat beslutsrätt i vissa frågor, bland annat beslut om godkännande att bedriva vård inom ramen för vissa vårdval samt lokala avtal inom utskottets geografiska område. Under Hälso- och sjukvårdsnämnden sorterar också utskottet för framtidens hälso- och sjukvård, som ansvarar för att samordna, verkställa och följa upp beslut rörande Framtidens hälso- och sjukvård. Utskottet är ett beredningsorgan åt Hälsooch sjukvårdsnämnden och har även beslutsrätt i vissa frågor genom delegation från nämnden. Sida 7

13 Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje, tidigare TioHundranämnden, bildades den 1 januari 2006 och är beställare av hälso- och sjukvård samt omsorg i Norrtälje. Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun finansierar gemensamt sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtäljes verksamhet. Projektet är förlängt i omgångar. Nuvarande projekttid löper till den 31 december Landstingets inriktning är att projektet ska permanentas Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Landstingets politiska styrelser och nämnder har en förvaltning med opolitiska tjänstemän som ansvarar för det dagliga arbetet. Tjänstemännen tar fram underlag till de politiska besluten och ser till att de omsätts i praktiken. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, har cirka 700 medarbetare, se vidare kapitel Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (beställarna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal ersättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både landstingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vårdgivare. Samverkan med landstingets ägarstyrning Landstingsdirektören har fått i uppdrag att initiera en tydligare ägarstyrning i landstinget. Som ett led i detta arbete inrättas en ny ägarfunktion. Detta innebär att landstingets egen produktion av hälso- och sjukvård samordnas på ett annat sätt än idag. Ägarfunktionen kommer organisatoriskt att vara placerad på Landstingsstyrelsens förvaltning. Hälso- och sjukvårdsnämnden, som representerar beställarfunktionen inom hälso- och sjukvården, och landstingets ägarfunktion kommer att samverka för att tillsammans uppnå gemensamma och långsiktiga mål. Ett exempel där parterna samverkar är kring de omställningsavtal som tecknas med akutsjukhusen för åren 2016 till Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar: Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar av privat utförare Sida 8

14 Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi 1 (LOF), används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval Avtal enligt LOV Vårdval är den benämning som används i dagligt tal för de avtal som tecknas inom hälso- och sjukvården med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV. Inriktningen inom Stockholms läns landsting är att vårdval ska införas där det är möjligt och funktionellt. Under 2016 väntas avtalen inom vårdområdena geriatrik, urologi och IVF-behandling föreslås övergå till upphandling enligt LOV. Det innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden under 2016 väntas behandla ärenden om förfrågningsunderlag för dessa områden. Avtalen väntas därefter träda i kraft under 2016 eller Avtal som tecknas med stöd av LOV löper tills vidare med återkommande revideringar av uppdragsbeskrivningar och ersättnings- och uppföljningsmodeller. Under 2016 intensifieras arbetet med att utveckla en effektiv förvaltning och uppföljning av de vårdval som nu finns inom drygt trettio vårdområden. En stor utmaning är att öka kostnadskontrollen av avtalen och samtidigt realisera Framtidsplanen. Avtalen samordnas och utvecklas både avseende specificering och avgränsning av uppdragen samt ersättning och prissättning. Avtalen ska vidare utvecklas avseende kvalitet och uppdragen ska anpassas både efter patienternas behov och behovet av utbildning och forskning inom området. Även samverkan mellan vårdgivare för skapandet av effektiva vårdnätverk är en prioriterad fråga. Utredning av lämplig avtalsform Under 2016 fortsätter utrednings- och utvecklingsarbetet kopplat till de förändringar som hälso- och sjukvårdssystemet i enlighet med Framtidsplanen behöver genomföra. Vårdvalen ska stödja utvecklingen av Framtidplanen och är en viktig strategi i arbetet med att renodla akutsjukhusens uppdrag och föra ut vård till vårdgivare inom den öppna specialistvården utanför akutsjukhusen. Nya vårdområden, bland annat vuxenpsykiatrisk öppenvård, allmän kirurgi och internmedicin, kommer fortsätta att utredas inför att hela eller delar av vårdområdena skulle kunna omfattas av upphandling i enlighet med LOV. Avtal enligt LOU och direktavtal Upphandlingar enligt LOU genomförs inom områden där vårdval inte bedöms vara möjligt eller lämpligt. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 29 september 2015 om en upphandlingsplan för 2016 och 2017 som blir ett styrande dokument för upphandlingsarbetet. Exempel på områden som ska upphandlas enligt LOU är specialiserad beroendevård och ambulanshelikopter. Närakuter kommer att upphandlas under 2016 i enlighet med den beslutade strategin för närakuter i Stockholms län. Vissa närakuter kommer dock att drivas i landstingets egen regi. 1 Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 9

15 Att fortsatt utveckla metoderna för LOU-upphandlingar är en strategisk fråga. En annan viktig fråga är hur förfrågningsunderlagen ska utformas så att innovationskraften främjas. Omställningsavtalen med akutsjukhusen Mot bakgrund av de beslutade förändringar i vårdstrukturen i landstinget som ska genomföras enligt Framtidsplanen, tecknas under åren 2016 till 2019 så kallade omställningsavtal med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus). Under 2015 har avtalen förhandlats fram i samverkan mellan de tre aktörer som är parter i omställningsavtalet: hälso- och sjukvårdsnämnden (beställaren), landstingstyrelsen (ägaren) och respektive akutsjukhus (vårdgivare). Omställningsavtalet bygger på en ny styrmodell. Detta innebär att den ekonomiska ramen i huvudsak baseras på fast uppdragsersättning. Endast en liten del läggs på den prestationsbaserade ersättningen (DRG-ersättning) som ingår som en andel i den målrelaterade ersättningen. Omställningsavtalen behandlas i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 3 november och därefter kommer undertecknade ske från respektive part. Syftet med omställningsavtalet är att det ska underlätta genomförandet av Framtidsplanen och ge akutsjukhusen en tydlig ekonomisk ram för hela avtalstiden. Vårdgivarna ges förutsättningar att utveckla och effektivisera sin verksamhet utifrån långsiktiga mål med avseende på vårduppdrag, kvalitet och bemötande. Omställningsavtalen ska stimulera till samverkan och samordning med vårdgivare utanför akutsjukhusen så att nätverksarbetet kring patienten stärks och utvecklas Framtidsplan för hälso- och sjukvården I juni 2011 fattade landstingsfullmäktige beslut om en Framtidsplan för hälso- och sjukvården, och därmed antogs ett övergripande långsiktigt strategidokument för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Bakgrunden till framtagandet av planen är den utveckling som sker i Stockholms län, en av Europas mest kraftigt växande regioner. Sjukvårdsbehovet förväntas, mot bakgrund av den ökade andelen äldre, öka i en snabbare takt än befolkningen ökar. Samtidigt pågår en snabb medicinsk och medicinskteknisk utveckling som ger förutsättningar att lindra och bota allt fler sjukdomar. För att klara det framtida vårdbehovet genomförs också omfattande investeringar i akutsjukhus och mindre sjukhus som samordnas i en strategisk 10-årig investeringsplan. De ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården kan inte förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård. Detta ställer stora krav på verksamhetsutveckling, effektiviseringar och införande av nya arbetssätt. Genom Framtidsplanen tar landstinget ett samlat grepp om utvecklingen av hälso- och sjukvården mot en mer patientcentrerad, effektiv och jämlik vård. Målbilden i Framtidsplanen omfattar begreppen hög tillgänglighet, god kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet. Sida 10

16 Landstingsfullmäktige tog under åren 2012 till 2015, i samband med sin budgetbehandling, ställning till förslag om utveckling, konkretisering och genomförande av Framtidsplanen. I juli 2015 upphörde det programkontor som sedan 2011 haft ansvaret för att leda genomförandet av Framtidsplanen som programorganisation. Ansvaret för fortsatt samordning av Framtidsplanens genomförande överfördes därmed till landstingsstyrelsens ägarfunktion som är under etablering. Samtliga akutsjukhus, Stockholms läns sjukvårdsområde, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Landstingsstyrelsens förvaltning har arbetat fram lokala genomförandeplaner. De lokala genomförandeplanerna samordnas i en övergripande genomförandeplan vars inriktning landstingsfullmäktige fastställer årligen. För att säkerställa framdriften av Framtidsplanen prioriteras utveckling knutet till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens lokala genomförandeplan. Utveckling av nätverkssjukvården, utbyggnad av vården utanför akutsjukhusen och ökad digitalisering av vården genom utbyggnad av e-tjänster är exempel på ansvar som främst åvilar Hälso- och sjukvårdsnämnden. Under 2015 har fokus varit att organisera arbetet på förvaltningen, konkretisera aktiviteter baserat på de systemkritiska leveranser [1] som Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för samt att leverera de första leveranserna enligt beslutad tidsplan. Under 2016 fortsätter arbetet i enlighet med den lokala genomförandeplanen. [1] Identifierade åtgärder och verksamhetsförändringar som är avgörande för att styra om hälso- och sjukvårdssystemet till Framtidsplanens principer Sida 11

17 1.3 Mål och uppdrag Landstingets målbild utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden. Sida 12

18 1.3.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vård i rätt tid (vårdgarantin) Utfall 2014 Mål 2015 Mål 2016 Andel slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus 18,5% % Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar 36,5% % Uppfyllelsegrad vårdgarantin 83% % Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 9,0% 9,4% 9% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården 15,9% 16,0% 15,0 % Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter 25% 26% 29% Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete 51,8% 65% 70% Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har stort förtroende för vården 64% 58% 64% Vård i rätt tid För att kunna hålla en hög tillgänglighet i hälso- och sjukvården krävs en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur som möjliggör för vårdgivarna att kunna möta befolkningens behov på rätt plats med korta väntetider till hälso- och sjukvård som följd. I enlighet med Framtidsplanen ska endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser utföras där, och del av den vård som idag utförs på akutsjukhusen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Landstingsfullmäktige har därför i budgetbeslutet i juni 2015 beslutat att införa två nya indikatorer som ska följas för att säkerställa denna utveckling. Det innebär att andelen slutenvårdstillfällen som utförs av andra vårdgivare än akutsjukhusen och andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar kommer att följas med start från Eftersom indikatorerna är nya för 2016 finns inga målvärden för Stockholms läns landstings vårdgaranti för fysiska besök består av tre delar. En patient ska få tid hos husläkare inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Nytt för 2016 är att uppfyllelsegraden av dessa tre mätetal har samlats i ett och samma nyckeltal, uppfyllelsegrad vårdgarantin. Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat i den givna vården och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. De indikatorer som används för att styra mot en säker vård fokuserar på tre viktiga områden. Sida 13

19 Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till Resultatet från den genomförda punktprevalensmätningen under våren 2015 visar ingen statistiskt signifikant förändring av prevalensen av vårdrelaterade infektioner. Målsättningen för 2016 är att ytterligare minska de vårdrelaterade infektionerna. För att målsättningen ska kunna nås har viktiga åtgärder för att förbättra uppföljningen identifierats, eftersom en förutsättning för att kunna förbättra resultaten är att först kunna identifiera var problemen finns. Åtgärder för att förbättra uppföljningen genomförs redan under 2015 men kommer fortsätta under En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre över 65 år kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mellan slutenvård och hemmet. Nyckeltalet är ett av de nyckeltal som följdes inom ramen för den avslutade Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. För 2015 pekar prognosen på att återinskrivningsfrekvensen kvarstår på likartad nivå som Förhoppningen inför 2016 är att oplanerade återinskrivningar i slutenvård för personer 65 år och äldre kommer att minska. Målsättningen med det pågående SVEA-arbetet (Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt) är att ett standardiserat förstärkt arbetsätt i utskrivningsprocessen, mottagandeprocessen och den uppsökande vårdinsatsen på sikt ska minska oplanerade återinskrivningar. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier och genom att minska överförskrivningen kan antibiotika bevaras som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Under 2015 har förskrivningen av antibiotika ökat med 1-2 procent jämfört med föregående år. Ökningen var störst under första kvartalet 2015 och har sedan dess legat relativt konstant. Liknande ökning av förskrivningen har även setts i övriga Sverige. Under 2016 är målet att antibiotikaförskrivningen ska minska. Den nya organisationen med smittskydds-/stramaansvariga på varje husläkarmottagning är en åtgärd som ska bidra till detta. Detta innebär att en läkare på varje husläkarmottagning är kontaktlänk till landstingets Strama-enhet och ansvarar för mottagningens förskrivning (rätt indikation, rätt antibiotika, rätt dos och rätt behandlingstid). Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-tjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att vårdgivare och patienter kan mötas på nya sätt och att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Ett sätt att kunna ta del av e- Sida 14

20 hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter. Utvecklingen av andelen invånarkonton har under 2015 ökat i högre takt än vad som tidigare bedömts. Detta innebär att målsättningen om 29 procent för 2016 har varit en alltför låg bedömning och målsättningen kommer att uppnås redan under Om ökningen fortsätter i samma takt som under 2015 kan andelen invånare med konton förväntas uppgå till cirka 35 procent av befolkningen i slutet av Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som en indikation på om husläkarmottagningarna bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete mäts andel husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen. Utvecklingen under 2015 innebär en kraftig ökning från 2014 års utfall. Fler sjuksköterskor/distriktssköterskor har genomgått utbildning och kan erbjuda samtal vilket innebär att fler husläkarmottagningar arbetar med kvalificerat rådgivande samtal/rådgivande samtal. Prognosen för 2015 är att målet uppnås och bedömningen inför 2016 är att den positiva utvecklingen ytterligare förstärks. Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på individers hälsotillstånd och på belastningen på olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet. Samtliga åtgärder som vidtas i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting strävar mot att skapa ett högt förtroende för vården hos befolkningen. Förtroendet mäts två gånger om året genom befolkningsunderökningen Vårdbarometern 2. Resultatet för 2015 års vår-mätning visade att andelen med stort förtroende för vården då låg på 64 procent, vilket är två procentenheter högre jämfört med mätningen våren 2014 och sex procentenheter högre än mätningen våren procent av befolkningen uppgav i vår-mätningen 2015 att de hade litet förtroende för vården. Det var tre procentenheter fler jämfört med våren 2014, men i nivå med mätningen våren Befolkningens förtroende för vården har legat på en stabil nivå de fem senaste åren, med undantag för 2013 då förtroendet minskade. Dock har förtroendet åter stigit under Förtroendet för hälso- och sjukvården förväntas hösten och helåret 2015 samt 2016 ligga på samma nivå som Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården genom telefonintervjuer. Alla Sveriges landsting och regioner deltar i undersökningen. Årligen intervjuas ungefär en halv procent av den vuxna befolkningen. Undersökningen genomförs i två omgångar, en på våren och en på hösten. Helårsresultat presenteras under första kvartalet efterföljande år. Sida 15

21 1.3.2 Övriga generella mål Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Dessa mål följs upp årsvis och redovisas mer i detalj i kapitel 3, 4 och En ekonomi i balans EKONOMI I BALANS Utfall 2014 Mål 2015 Mål 2016 God ekonomisk hushållning Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet För att trygga verksamheten på kort och lång sikt krävs en ekonomi i balans. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisat ett underskott 2014, motsvarande 0,4 procent av omslutningen. För 2015 beräknas ett nollresultat enligt prognosen efter september månads bokslut. Att ekonomin beräknas balansera för 2015 är i hög grad en effekt av det åtgärdsprogram som Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om 16 mars Budgeten för 2016 balanserar men förutsätter fortsatt och intensifierat arbete med kostnadsreducerande åtgärder, se vidare kapitel Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis och redogörs för i mer detalj i kapitel Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som i varierande omfattning kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län både kort och på längre sikt. Sida 16

22 Uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar, Dir 2015:60 En kommission för jämlik hälsa. En kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj Uppdrag att lämna förslag på reglering för att begränsa tobaksrökning samt utreda möjligheten att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Tilläggsdirektiv 2015:16 Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv. Trots att tobaksbruket minskar och utvecklingen har gått åt rätt håll har regeringens mål inte uppnåtts. För att nå målen att minska tobaksbruket och förhindra att minderåriga börjar använda tobak krävs ett brett förebyggande arbete. En utredare får därför i uppdrag att lämna förslag på reglering för att begränsa tobaksrökning och rökning av tobaksrelaterade produkter på vissa allmänna platser. Utredaren ska också utreda möjligheten att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Utredningstiden förlängs och uppdaget ska redovisas senast den 1 mars Ansvar för försäkringsmedicinska utredningar, Dir. 2014:43 I mars 2015 lämnades förslag till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. Syftet med utredningen var att tydliggöra ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och utfärdandet av försäkringsmedicinska utlåtanden. Utredningen har föreslagit en ny lag som sannolikt kommer att träda i kraft den 1 juli 2016 och ansvaret överbryggas de första sex månaderna av en sådan statlig överenskommelse, som har reglerat verksamheten de senaste tre åren. I den föreslagna lagen ska landstingens ansvar för försäkringsmedicinska utredningar 3 regleras. En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Regeringen har genomfört en översyn av samhällets alarmeringstjänst; det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmeringsmyndighetens verksamhet inte är tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv 3 Den försäkringsmedicinska utredningen är en fördjupad utredning med koppling till socialförsäkringens regler om bedömning av arbetsförmåga. Sida 17

23 och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flyttas från landstinget. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslogs i utredningen att inrättas från den 1 januari Beredning pågår dock fortfarande inom regeringskansliet varför tidplanen är oklar. Uppdrag att föreslå en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete Folkhälsomyndigheten lämnade i februari 2015 in förslag till regeringen på utformningen av en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete. För att utveckla arbetet med självmordsprevention föreslår Folkhälsomyndigheten en ny struktur där samordningsansvaret på nationell och regional nivå tydliggörs. På så vis ska möjligheten till kunskapsutbyte mellan aktörer på olika samhällsnivåer öka. Regeringen ska i nästa steg ta ställning till förslaget. Uppdrag angående tillgänglighet till antibiotika Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en projektplan för arbetet med att utforma förslag till en eller flera modeller för hur nya antibiotika, samt äldre antibiotika där den nationella tillgängligheten är otillräcklig, kan göras tillgängliga i Sverige. I uppdraget ingår också att göra en analys avseende andra länders aktiviteter och internationella initiativ gällande strukturerad användning av antibiotika. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Läkemedelsverket och i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 februari Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Den särskilda utredaren som på regeringens uppdrag genomfört en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, har presenterat sin utredning. Utredningen föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Regeringen ska i nästa steg ta ställning till förslaget. Budgetpropositionen 2016: Professionsmiljarden - för bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården Med start år 2016 kommer regeringen årligen att avsätta en miljard kronor för att stimulera bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården, genom bland annat bättre administrativa stöd för hälso- och sjukvårdens professioner. Syftet med Professionsmiljarden är att bidra till att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården. Professionsmiljarden ersätter de tidigare satsningarna Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden och Kömiljarden. Från och med 2016 avsätter Regeringen en miljard kronor årligen. Sida 18

24 Budgetpropositionen 2016: Extra tillskott till sjukvården Hälso- och sjukvården tilldelas en miljard kronor extra 2016 och 500 miljoner kronor extra per år från och med Anledningen till detta är att hälso- och sjukvården behöver stärkas långsiktigt och i bred bemärkelse, bland annat mot bakgrund av de stora utmaningar som finns när det gäller demografi, digitalisering och kompetensförsörjning. Det satsas totalt 10 miljarder kronor på hälso- och sjukvårdsområdet under perioden 2016 till Regeringen tillför till exempel hälso- och sjukvården cirka 530 miljoner kronor per år 2016 till 2019 för förbättring av kvinnors hälsa och 280 miljoner kronor per år 2016 till 2019 i en utökad psykiatrisatsning med inriktning på unga. Utöver detta ska andra hälso- och sjukvårdssatsningar göras som till exempel kostnadsfri mammografi, kostnadsfri öppenvård för personer som är 85 år eller äldre och fri tandvård för unga upp till 23 år. 1.5 Befolkningsutveckling och vårdbehov Befolkningstillväxt Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har omkring nya invånare tillkommit årligen. Mellan den 30 juni 2014 och den 30 juni 2015 ökade befolkningen i länet med cirka personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på cirka 1,5 procent. Det innebär att den 30 juni 2015 var cirka personer mantalsskrivna i Stockholms län. Tillgängliga data från 2014 visar att den höga befolkningstillväxten fortsätter. Som tidigare ökar befolkningen i högre åldrar något mer än i yngre. Samtidigt är det så kallade flyttningsnettot, skillnaden mellan utflyttade och inflyttade, högst i åldrarna 20 till 35 år där antalet personer ökar markant. Mellan 2015 och 2016 beräknas befolkningen öka mest i Sundbyberg (+4,0%), Älvsjö (+2,8%), Skärholmen (+2,7%) och Östermalm (+2,6 %). Ett stort antal personer från främst Mellanöstern väntas komma till Sverige för att söka asyl. Detta kommer ställa högre krav på mottagandet, bland annat hälso- och sjukvården. Enligt Migrationsverket fanns cirka asylsökande i Stockholms län den 1 september 2015, vilket är en ökning med 48 procent jämfört med 1 september Av dessa var nästan ensamkommande barn. Antal kommunmottagna flyktingar i Stockholms län var cirka den 1 september Under september månad ökade antalet asylsökande kraftigt. Den 23 september hade antalet asylsökande ökat till cirka , vilket ger en ökning på ungefär på 22 dagar eller i genomsnitt drygt 60 fler asylsökande per dag sedan den 1 september. Av de asylsökande i Sverige får 55 procent bifall. Inom vissa grupper är andelen högre. 90 procent av de asylsökande från Syrien och Eritrea får uppehållstillstånd. Sida 19