UPPLEVELSEN AV DEN FÖRÄNDRADE SEXUALITETEN EFTER GENOMGÅNGEN CANCERBEHANDLING

Transkript

1 UPPLEVELSEN AV DEN FÖRÄNDRADE SEXUALITETEN EFTER GENOMGÅNGEN CANCERBEHANDLING NATALLIE KOGUT ROSBERG TEUTA BERISHA Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2016 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 UPPLEVELSEN AV DEN FÖRÄNDRADE SEXUALITETEN EFTER GENOMGÅNGEN CANCERBEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE NATALLIE KOGUT ROSBERG TEUTA BERISHA Kogut Rosberg, N & Berisha, T. Upplevelsen av den förändrade sexualiteten efter genomgången cancerbehandling- en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad,15 hp. Malmö Högskola: Fakulteten Hälsa & samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Antalet cancerfall ökar varje år och de förbättrade behandlingsmetoderna bidrar till att fler överlever. Biverkningarna som cancerbehandlingarna ger är däremot inte helt okomplicerade. Biverkningar som funktionsförändringar, utseendeförändringar och trötthet är faktorer som kan leda till att sexualiteten och den intima relationen påverkas negativt. Syfte: Syftet är att undersöka upplevelsen av den förändrade sexualiteten efter genomgången cancerbehandling. Metod: Litteraturstudie, innehållsanalys av tio studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra teman: kroppsliga förändringar, psykisk påverkan i förhållande till sexualiteten, påverkan på relationer och behovet av information identifierades. Slutsats: De cancerdrabbade upplevde att de förlorat sin gamla sexualitet och sexuella intimitet i samband med sjukdomen. Acceptans av den nya situationen och stöttning från partnern gjorde att personerna fick en bättre självkänsla och upplevde en känsla av att intimiteten blev starkare. De cancerdrabbade uttryckte ett ökat behov av att prata mer om hur deras sexualitet påverkats i samband med cancern och dess behandling. Nyckelord: Cancer, information, sexualitet, upplevelser.

3 THE EXPERIENCE OF THE CHANGES IN SEXUALITY AFTER RECEIVED CANCERTREATMENT A LITERATURE REVIEW NATALLIE KOGUT ROSBERG TEUTA BERISHA Kogut Rosberg, N & Berisha, T. The experience of the changes in sexuality after received cancertreatment -a literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health & society, Department of Science, Background: The number of cancer cases is increasing every year and the improved treatment methods contribute to more people surviving cancer. The side effects of cancer treatments is however not entirely straightforward. Side effects like changes in function, appearance changes and fatigue are factors which affect sexuality and intimate relationship negatively Aim: The purpose was to compile how sexual intimacy is affected for people who suffer from cancer. Method: Literature study, content analysis of ten studies with qualitative approach Results: Four themes: body changes, psychological impact in relation to sexuality, impact on relationships, the need of information were identified. Conclusion: The cancer sufferers felt that they lost their old sexuality and sexual intimacy associated with the disease. Acceptance of the new situation and the support from the partner meant that they had a better self-esteem and experienced that the feeling of intimacy became stronger. The cancer sufferers expressed an increased need of talking about how cancer had affected their sexuality and sexual intimacy. Keywords: Cancer, experiences, information, sexuality.

4 Innehållsförteckning INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Sexualitet och sexuell hälsa 5 Cancerbehandlingars påverkan på sexualiteten 6 Tidigare forskning 6 Sjuksköterskans roll 7 PLISSITCmodellen 7 Limited information (begränsad information) 8 Specific suggestions (specifika förslag) 8 Intensive therapy (intensiv terapi) 8 Problemformulering 9 Syfte 9 METOD 9 Utveckling av sökstrategi 9 Datainsamling 10 PubMed 10 Cinahl 10 Urval 10 Kvalitetsgranskning 11 Analys 11 RESULTAT 12 Kroppsliga förändringar 12 Psykisk påverkan i förhållande till sexualiteten. 13 Påverkan på relationer 14 Behov av information 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Planering 16 InklusionsE och exklusionskriterier 16 Litteratursökning 16 Kvalitetsgranskning och urval 17 Analys 17 Resultatdiskussion 18 Kroppsliga och mentala förändringar 18 Sexuell dysfunktion 19 Acceptans av den nya kroppen 19 Påverkan på de intima relationerna och behovet av information 20 KONKLUSION' 21 FÖRSLAG PÅ KUNSKAPSUTVECKLING OCH VIDARE FÖRBÄTTRINGSARBETE 21 REFERENSER 22 BILAGA 1. SBU:S GRANSKNINGSMALL 25 BILAGA 2. SÖKBLOCKSTABELLER 26 BILAGA 3. DATABASSÖKNING 28 BILAGA 4. CANCERTYPER 29 BILAGA 5. ARTIKELMATRIS 30

5 INLEDNING Idag finns förfinade medicinska behandlingsmetoder för cancerpatienter. Dessa har förlängt överlevnaden men ofta till priset av mer komplicerade och långvariga behandlingar med uttalade biverkningar, seneffekter och kvarstående men (Hellbom&Thome, 2013). Dessa biverkningar kan påverka patienterna både fysiskt med till exempel kroppsförändringar och dysfunktion och mentalt med bland annat trötthet, oro och stress. Dessa faktorer kan också bidra till att de sexuella möjligheterna hämmas (Hulter, 2008). Uppskattningsvis får mellan 25 och 50 % av de insjuknande mer eller mindre kroniska besvär med sexualiteten efter cancerbehandling, siffrorna är ungefärliga och beror helt och hållet på definitionen av sexuella problem (Rasmusson 2015). BAKGRUND Cancer är en utav de vanligaste dödsorsakerna i världen. År 2012 nyinsjuknade 14 miljoner människor världen över och samma år dog 8.2 miljoner en cancerrelaterad död. Antalet nya cancerfall ökar varje år och förväntas öka med 70% de kommande två decennierna från 14 miljoner till 22 miljoner (WHO, 2015). Under 2013 drabbades personer i Sverige av cancer, av dessa fick för första gången en cancerdiagnos. Utav de drabbade var 52% män och 48 % kvinnor. Uppskattningsvis kommer minst var tredje person att få en cancerdiagnos under sin livstid (Socialstyrelsen, 2014). En cancersjukdom leder oftast till ett flertal fysiska symptom och funktionsnedsättningar. Att leva med en cancersjukdom är vanligtvis krävande för den som drabbas (Hellbom & Thome, 2013). Hos flertalet av de cancerdrabbade förändras förhållandet till vänner, aktiviteter och arbete och en känsla av förlust utav status och identitet kan uppkomma i samband med cancerdiagnosen (Rasmusson, 2015). Sjukdomen kan alltså påverka personerna som drabbas på flera olika sätt, fysiskt, psykiskt och socialt. Omkring 30 procent av cancerpatienterna lider av problem med ångest och/eller depression enligt en studie med 8265 deltagare (Brinzenhofe-Scoz et al, 2009). Ökad oro och stress är vanligt och bidrar till att sexlusten minskar och på så vis påverkas de intima relationerna (Rasmusson, 2015). Enligt Strang (2006) får personerna istället ett ökat behov av närhet och kroppskontakt. Sexualitet och sexuell hälsa Världshälsoorganisationens (WHO:s) och World Assosiation for sexual health (WAS) definierar sexualitet ur ett helhetsperspektiv både biologiskt, psykologiskt och socialt som: Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasm eller inte, och är inte heller summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket mer; den finns i energin som driver oss

6 att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i värt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (WHO, 1999 ur Löfgren-Mårtensson, 2013 s.18). Begreppet sexuell hälsa används för att beskriva tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande. WHO och WAS poängterar dock att sexuell hälsa bör ses som: Inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom till möjligheten att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtyck, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska uppnås och behållas måste människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas (WHO, 2006 ur Löfgren-Mårtensson, 2013 s.18). Cancerbehandlingars påverkan på sexualiteten Vid cytostatikabehandling är det vanligt med biverkningar. Många biverkningar kommer direkt som följd av cytostatikans celldödande effekt (Peterson, 2003). Det går inte att undvika skada på normala celler som växer under hela livet till exempel blodbildande celler i benmärgen, celler i slemhinnor, munhåla, magtarmkanalen och hårceller. Det är vanligt att patienterna utvecklar anemi på grund av det minskade antalet erytrocyter. Anemi bidrar till en ökad trötthet. Illamående och kräkningar är också vanligt förekommande biverkningar. En direkt toxisk påverkan på slemhinnorna gör att patienterna drabbas av muntorrhet, sköra slemhinnor och skador på tarmslemhinnan (a.a). Trötthet, illamående, torra slemhinnor och håravfall kan också sänka lusten för sex (Kautto & Westergaard, 2003). Genitala cancersjukdomar och dess behandling ger en direkt påverkan på sexualiteten (Strang, 2006). Kvinnor rapporterade problem med vaginal lubrikation, tidig menopaus och smärta vid samlag och män rapporterade förändringar i ejakulationskapacitet, minskad erektionspotential och urininkontinens (Hulter, 2008). Vid prostatacancer kan till exempel både strålbehandling, hormonbehandling och särskild kirurgi leda till bestående impotens. Denna biverkning måste vägas mot chansen att botas (a.a). Sterilitet är också en biverkan till följd av cytostatikabehandling hos både hos män och kvinnor (Kautto & Westergaard, 2003). Spermierna är mycket känsliga för cytostatikabehandling. Äggstockarna och menstruationscykeln påverkas också. Cytostatikabehandling kan leda till utebliven menstruation. Dessa biverkningar kan leda till sterilitet. Steriliteten kan vara kvarstående hos både männen och kvinnorna men fertiliteten kan också återkomma efter några år (a.a). Tidigare forskning I en studie av Zebrack et al (2009) rapporterades att 42,7% unga cancerdrabbade, kvinnor (n=316), män (n=282) mellan 18 och 39 upplevde problem med sexualiteten. Av de mellan år gamla (n=121) rapporterade 59.6% även att deras sexuella funktion och intima relationer försämrats i samband med sjukdomen och för dem som var mellan år (n=230) var siffran 61,5 % (Bellizi et al, 2012).

7 Resultatet av en studie med 106 deltagare visade att cirka hälften av de kvinnor och män som behandlats för någon typ av cancer inte fått någon information om hur sjukdomen och behandlingarna kunde påverka sexuell lust, fertilitet och sexuell funktion. Undantag fanns hos män med prostatacancer, där cirka 90 procent fått information. Av kvinnor med gynekologisk cancer hade bara drygt hälften fått information (Rasmusson, 2015). Cancerpatienter med erfarenhet av sexuella problem eller försämrade relationer hade ett ökat behov av sexuellt relaterad information till skillnad från de utan problem eller med starka relationer visade en enkätundersökning med cancerpatienter(n=505) mellan 18 och 83 år (Hautamäki-Lamminen et al, 2013). Sjuksköterskans roll Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor ska sjuksköterskan förhålla sig utifrån ett holistiskt perspektiv och se hela människan. Genom att visa respekt och omsorg för patienten och dess autonomi, integritet och värdighet visar sjuksköterskan en öppenhet och humanistiska värderingar. Sjuksköterskan ska kommunicera med patienter på ett respektfullt och empatiskt sätt samt informera, undervisa, ge stöd och vägledning till patienten och dess närstående (Leksell, & Lepp, 2013). Den etiska koden för sjuksköterskor ICN (2007) menar att sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha detta som grund vid bemötande och omvårdnad av patienter. Sexualitet upplevs ofta som ett tabubelagt område hos cancerpatienter (Bergmark, 2007). Både kvinnor och män som fått cancer känner sig många gånger obekväma att diskutera sin oro och förändringar kring sexualiteten. De vill gärna att sjukvårdpersonalen tar upp ämnet så att de själva kan ställa frågor, de flesta patienter är nöjda bara med att frågan har tagits upp. Sjukvårdspersonalen är medvetna om att patienterna kan ha problem eller funderingar men undviker ofta samtal om sexuell lust, fertilitet och sexuell funktion (a.a). Det är vanligt förekommande att sjuksköterskan undviker att ta upp frågan om sexualitet med sina patienter (Borg, 2003). Det finns flera orsaker till detta. En del sjuksköterskor undviker svåra ämnen genom att låtsas att problemen inte existerar. Andra sjuksköterskor ställer alltför höga krav på sin egen kunskap och profession och undviker därför att ta upp ämnet. När sjuksköterskor undviker att diskutera sexuella problem med patienterna stärks fördomen hos patienterna om att det sexuella livet för den här patientgruppen är ett avslutat kapitel. När frågor om sexualitet hos cancerpatienter tas upp underlättar det att sjuksköterskan först ser till att vara insatt i både de fysiska och psykiska problem som dessa patienter står inför. För att verkligen få en förståelse krävs kunskap och ett känslomässigt engagemang. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna empati och visa medkänsla då detta kan hjälpa patienten att känna sig trygg. Därifrån blir det också lättare att tala om känslor och sexualitet (a.a). PLISSIT-modellen PLISSIT-modellen som producerades av Jack S. Annon (1976) kan underlätta vid samtal om sexualitet och placera de sexuella problemen i sammanhang (Taylor & David, 2006). PLISSIT-modellen är ett redskap som kan vara till hjälp för sjukvårdspersonalen om de lär sig använda den. Modellen består av fyra nivåer där den överste är den bredaste och viktigaste för samtalen.

8 Permission given (tillåtande hållning) Definieras av en bekväm situation där patienten är trygg i att prata om sin sexualitet (Taylor & David, 2006). Detta kan ske genom att broschyrer eller information placeras ut i väntrummet så att patienterna förstår att det är en fråga som kan komma att tas upp och det kan väcka tankar och funderingar. Det är också ett sätt för sjukvårdspersonalen att visa att det är tillåtet att fråga om sexualitet för patienterna. Samtalen sker när patienten är öppen för att tala om sexualitet. Ingen speciell yrkesmässig kompetens krävs vid denna nivån utan de flesta frågor kan besvaras så länge sjukvårdspersonalen är öppna för dem (a.a). Limited information (begränsad information) Stöd på denna nivån kan innebära att lyssna på tankar, problem och behov i förhållande till sexualitet och genom en dialog finna möjligheter och lösningar (Taylor & David, 2006). Sjuksköterskans uppgift på denna nivån är att informera och vägleda i frågor om kroppen, känslor, partners, sex och gränssättning. Även behandlingar och biverkningars påverkan på sexualiteten tas upp samt information om hjälpmedel som kan underlätta vid samlag (a.a). Specific suggestions (specifika förslag) Förslag på lösningar som underlättar vid sexuella problem tas upp vid denna nivån av sjuksköterska (Taylor & David, 2006). Dessa lösningar kan vara hjälpmedel eller alternativa former av samvaro. Även rådgivning om instanser som kan hjälpa personerna ytterligare som exempelvis läkare eller psykolog ges (a.a). Intensive therapy (intensiv terapi) Ibland krävs extra resurser, då ingår särskild rådgivning från psykolog, sexolog eller gruppterapi. Denna nivån involverar externa specialister eller terapeuter (Taylor & David, 2006). Figur 1. Författarnas egenkonstruerade figur av PLISSIT- modellen (Annon, 1976).

9 Problemformulering Flertal studier visar att majoriteten av cancerpatienterna upplever att deras sexualitet påverkats negativt (Bellizi et al 2012; Kautto & Westergaard, 2003; Rasmusson, 2015; Brinzenhofe-Scoz et al, 2009; Strang, 2006; Hellbom & Thome, 2013; Hulter, 2008; Zebrack et al, 2009). Forskningen visar också att sjuksköterskor har svårigheter med att ta upp ämnet med patienterna då de anser att de oftast saknar kunskap om ämnet och därför känner sig obekväma (Borg, 2003; Bergmark, 2007; Leksell, & Lepp 2013). Detta visar att det finns behov av att sammanställa befintlig forskning för att få en överblick över problemen som de cancerdrabbade patienterna har. Syfte Syftet är att undersöka upplevelsen av den förändrade sexualiteten efter genomgången cancerbehandling. Definitioner Nedan presenteras definitioner för denna litteraturstudie.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Sexualitet Ordet sexualitet används i denna litteraturstudie utifrån WHO:s definition (WHO, 1999 ur Löfgren-Mårtensson, 2013 s.18). Cancerbehandling Med cancerbehandling avses cytostatikabehandling, strålbehandling och kirurgi (Kautto & Westergaard, 2003). Cancerbehandling innebär i denna litteraturstudie att personen ska ha genomgått minst sex månaders behandling. METOD En litteraturstudie valdes för att sammanställa tillgängliga resultat från tidigare studier inom det valda ämnesområdet (Polit & Beck, 2014). I databaserna Cinahl och PubMed valdes studier med kvalitativ ansats ut. Cinahl är en databas för artiklar med forskning på omvårdnad och PubMed är en databas för artiklar med medicinsk forskning. Utveckling av sökstrategi För att ta reda på vilka ord som var lämpliga för undersökningen gjordes pilotsökningar (PubMed och CINAHL) för att för att få en överblick över det valda ämnesområdet (Willman et al, 2011). Enligt Polit & Beck (2004) ska relevanta sökord tas fram och därefter skall sökningarna genomföras. Dessa sökord togs fram efter POR-modellen, en struktur där sökblocken population, område och resultat identifieras (Willman et al, 2011). POR-modellen presenteras i tabell 1. Inklusionskriterier skapades för att specificera sökningen ytterligare. De identifierade sökblocken användes sedan vid databassökningarna tillsammans med inklusionskriterierna. Tabell 1. POR-modellen Populatio n Område Resultat

10 Personer som drabbats av cancer Sexualitet Upplevelser Inklusionskriterier Studier publicerade Studier skrivna på engelska Empiriska studier med kvalitativ ansats Studier med hög kvalitet Studier tillgängliga via Malmö högskolas bibliotek Vuxna studiedeltagare Personer som drabbats av cancer och genomgått behandling under minst sex månader. Datainsamling Vid datainsamlingen användes Mesh-termer i PubMed och Headings i Cinahl. Sökningarna gjordes antingen med fritextord, Mesh-termer/headings, kombinerat eller genom inspiration av en systematisk sökning. Orden översattes till engelska. Alla sökningar presenteras i bilaga 3. PubMed I PubMed gjordes två sökningar utifrån rekommendationer för en systematisk litteratursökning som dock inte fullföljdes utan mestadels användes som en inspiration. I den första blocksökningen där endast cancer, unga vuxna och upplevelser användes som sökord (tabell 3) identifierades tre artiklar som valdes ut för granskning (bilaga 3). Den andra blocksökningen togs fram att sökblocken identifierades med hjälp av POR-modellen (se tabell 1). Synonymer med OR mellan bildade sökblock för att göra en bredare sökning. Sökblocket kvalitativ lades till för att specificera sökningen ytterligare. Slutligen sammanfogades sökblocken med ordet AND (Willman, et al, 2011) (bilaga 2). Sökningen resulterade i åtta artiklar som gick vidare till granskning (bilaga 3). I PubMed gjordes ytterligare en sökning med fritextorden cancer, sexualitet (med trunkering) och kvalitativ. Denna sökning identifierade fem artiklar som sedan skulle komma att granskas (bilaga 3). Cinahl I Cinahl söktes studier med hjälp av Headings och fritextord, både separat men också i kombination. Blocksökning med inspiration av en systematisk litteraturstudie gjordes utan nya resultat och valdes därför att inte presenteras. Sökningen i Cinahl som bildades med fritextorden cancer, sexualitet (med trunkering) och kvalitativ resulterade i två artiklar som valdes ut för granskning (bilaga 3). Urval De studier som inte fanns tillgängliga via Malmö högskolas biblioteks hemsida exkluderades. Vid samtliga litteratursökningar granskades alla titlar. Bland de studier där titlarna var relevanta för syftet lästes abstraktet och sedan artiklarna. Detta skedde först enskilt och sedan diskuterades studiernas relevans för syftet för att säkerställa att de var lämpliga att ingå i litteraturstudien. De studier som var irrelevanta för syftet sållades bort och 18 artiklar valdes ut.

11 Kvalitetsgranskning De 18 valda artiklarna granskades utifrån SBU:s granskningsmall för patientupplevelser - kvalitativ metod version 2010:1 (SBU, 2014a). Efter kvalitetsgranskningen gjordes en bedömning av kvaliteten på artiklarna. Studiekvaliteten bedömdes antingen hög, medel, eller låg och de artiklar som erhöll medel eller hög kvalitet valdes ut (bilaga 1). Två artiklar granskades gemensamt, sexton granskades individuellt. Kvalitetsgranskningen av dessa resulterade i nio artiklar som bedömdes ha hög kvalitet och nio artiklar med medelhög kvalitet. Artiklarna med hög kvalitet valdes direkt att ingå i litteraturstudien. Av de resterande nio med medelhög kvalitet valdes efter diskussion den artikel som var mest passande till syftet. Dessa tio artiklar baserades på åtta studier med data insamlad genom traditionella intervjuer, en studie baserades på data insamlad från ett chattforum med fokusgrupper och en studie baserades på fokusgruppdiskussioner. De tio valda artiklarna presenteras i bilaga 5. Analys Resultat från de tio studierna syntetiserades och analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Burnard et al (2008). Resultatet från varje studie skulle först sammanställas och meningsbärande enheter som svarade på studiens syfte skulle identifieras (Burnard et al, 2008), vilket tillämpades. De meningsbärande enheterna översattes sedan till svenska för en bättre förståelse. De meningsbärande enheterna skulle sedan förkortas till koder och sammanställas på nytt beroende på kodtillhörighet (Burnard et al, 2008). Därefter skulle koder som liknade varandra bilda subkategorier vilka sedan skulle bilda teman (a.a). För att bilda koder klipptes de meningsbärande enheterna ut, lades i högar beroende på kodtillhörighet och tejpades upp på tomma vita papper. Subkategorier växte fram då koder som påminde om varandra identifierades. Subkategorierna diskuterades sedan vidare och ledde till fyra kategorier. En inblick i analysprocessen visas i tabell 2. Tabell 2, Analysprocessen #Koder Subkategorier Kategorier #1Sexuell dysfunktion #2Minskad lust #4Smärta #5Kroppsförändring #10Fertiliet Kvinnors problematik Mäns problematik Reproduktions problem Kroppsförändring Kroppsliga förändringar #8Inte som alla andra #3 Sexualitet är inte längre prioritet 1 #6 känsla av förlust #12 Depression #13 Acceptans #7Positiv påverkan på relationerna #14Negativ påverkan på relationerna #11Relationer Frustration Psykisk påverkan Acceptans Påverkan på relationerna Omprioritering Psykisk påverkan i förhållande till sexualiteten. Påverkan på relationer #9Information Information Behov av information

12 RESULTAT Nedan presenteras resultatet med hjälp utav följande fyra identifierade teman Kroppsliga förändringar, "Psykisk påverkan i förhållande till sexualiteten, "påverkan på relationer" och "behovet av information". Kroppsliga förändringar Kroppsförändringar och minskad sexuell funktion påverkade sexualiteten (Robinson et al, 2015). Förändringar som påverkade sexualiteten inkluderade tidig menopaus, vaginalblödning, hormonell förändring, svårighet att få orgasm och ejakulation (Robinson et al, 2015; Demirgoz et al, 2012). Även om tankar på sex fanns upplevdes en minskad respons och inget samarbete från kroppen (McGrath, 2012). Kroppsförändringar som inte var relaterade till sexuell funktion utan innebar en negativ kroppsuppfattning så som ärr, viktökning, ryggsmärta, håravfall, förändrat utseende eller avsaknad av sexuella kroppsdelar, såsom bröst eller testiklar hade också en negativ påverkan på sexualiteten (Robinson et al, 2015; Demirgoz et al, 2012; Lehmann et al, 2014; Grinyer, 2007; Thompson et al, 2013; Ussher et al, 2015; Jervaeus et al, 2015; Gilbert et al, 2015). Känslan av att känna sig mindre sexuellt attraktiv och en oro att skrämma iväg sin sexuella partner upplevdes (Robinson et al, 2015; Gilbert et al, 2015). Många deltagare skämdes för sina ärr och gömde dem för att de hade svårt att acceptera sitt nya jag (Gilbert et al, 2015; Lehmann et al, 2014). Deltagare nämnde att de hade förlorat sin gamla sexualitet och kände sig som en sämre version av sitt sexuella jag (Gilbert et al, 2015). Då kroppen upplevdes som oattraktiv och i vissa fall även dysfunktionell efter behandlingen uppkom en känsla av att kroppen bedrog dem eftersom dessa förändringar kom i efterskedet att cancersjukdomen. Denna förlust och känsla av att ha tappat bort sig själva gjorde många deltagare oroliga, stressade och även deprimerade (a.a). Den sexuella lusten kunde inte bara vara minskad utan även vara helt borta (Ussher et al, 2015; Demirgoz et al, 2012). Detta upplevdes som en besvikelse då detta bidrog till att de inte längre kunde njuta av sin relation och sexualitet som tidigare (Ussher et al, 2015). Jag vill inte ha samlag, min sexuella lust är inte bara minskad utan den är borta (Demirgoz et al, 2012 s.89) Resultatet visade att både män och kvinnor upplevde en känsla av förlust. Kvinnor rapporterade att det kände sig mindre feminina och män rapporterade att det kände sig mindre maskulina. Påverkan på kvinnors feminitet kunde till exempel bero på håravfall då håret var en betydande symbol för deras kvinnlighet och utseende (Robinson et al, 2015; Demirgoz et al, 2012; Ussher et al, 2015; Gilbert et al, 2015). Denna förlust bidrog till minskad självkänsla och ett sämre självförtroende (Demirgoz et al, 2012; Robinson et al, 2015). Män upplevde också en sämre självkänsla förknippat med problem med erektion och förlust av sexuell prestation (Gilbert et al, 2015).

13 Cancerbehandling kunde påverka kvinnors reproduktionsorgan på flera sätt. Behandlingen kunde till exempel leda till en torr vagina och minskad lubrikation som bidrog till svårigheter att ha samlag (Demirgoz et al, 2012; McGrath, 2012; Lehmann et al, 2014; Ussher et al, 2015; Jervaeus et al, 2015; Gilbert et al, 2015). Detta i sin tur kunde leda till vaginal atrofi, smärta vid samlag (Gilbert et al, 2015). Användning av glidmedel kunde underlätta vid samlag men detta upplevdes som något pinsamt. Då glidmedel inte vågade användas bidrog det till att partnern trodde att kvinnan inte hade någon sexuell lust. Därför undvek istället många av kvinnorna att ha samlag (Jervaeus et al, 2015; McGrath P, 2012). Cytostatikabehandlingen påverkade männen så att de inte kunde få erektion fast de egentligen ville (Robinson et al, 2015). T.Viagra användes för att göra det möjligt för männen att få erektion och kunna ha samlag. Samlagen kunde inte längre vara spontana utan blev tvungna att planeras (Gilbert et al, 2015). Smärta nämndes också som ett problem för männen då behandlingen gjort penisens hud mycket skör och det gjorde att samlag upplevdes smärtsamma (McGrath, 2012). Svårigheter att uppnå orgasm minskade hos båda könen efter behandling. Frekvensen av samlag och sexuell lust påverkades också markant (Demirgoz et al, 2012). Det var vanligt förkommande att kvinnor som diagnostiserats och behandlats för gynekologisk cancer hade en minskad halt av östrogen som ledde till värmevallningar, vaginaltorrhet, atrofi, urininkontinens, depression samt minskad sexuell lust och orgasm. Detta hade påverkan på sexlivet och livskvalitén hos denna patientgrupp (a.a). En rädsla och oro fanns över att inte kunna få barn efter cancerbehandlingarna (Thompson et al, 2013; Lehmann et al, 2014). En rädsla för att få genetiskt skadade barn identifierades också hos de cancerdrabbade (Robinson et al, 2015). Då cancerbehandlingen kunde påverka spermierna sparades spermier i förebyggande syfte innan behandlingen påbörjades. Amenorre, utebliven mens, kunde vara en biverkning efter behandling som skapade ytterligare oro inför framtiden då det kunde leda till ofrivillig barnlöshet (Lehmann et al, 2014). De unga kvinnornas förmåga att fortplanta sig var en större utmaning eftersom ägg skörd var tidskrävande och därmed sällan ett alternativ innan behandlingen påbörjades. Frysförvaringen av embryon var också ofta omöjlig då det krävdes en partner för befruktning av ägget (Grinyer, 2007). Oron för att inte kunna få barn påverkade familjeplaneringen och hindrade sexuella relationer (Lehmann et al, 2014). Psykisk påverkan i förhållande till sexualiteten. Helhetsupplevelsen av cancer innebar ändrade prioriteringar och en förändrad ekonomi. Den långa rehabiliteringstiden och stressen påverkade den sexuella intimiteten och relationernas helhet( Robinson et al, 2015). Faktorer som påverkade sexualiteten var användning av antidepressiva, minskat självbestämmande på grund av fatigue, depression, rädsla för framtiden och rädsla för att skada partnern på grund av cytostatikabehandling eller strålbehandling. Tillsammans bidrog alla till förlust av sexuell intimitet. I resultatet framkommer det att även om det fanns en sexuell spänning i förhållandet låg fokus på att komma tillbaka till det vanliga livet (a.a). Depressionen gjorde att den sexuella lusten försvann och egentid unnades istället (Ussher et al, 2015; Gilbert et al, 2015). Flera rapporterade att de mådde dåligt,

14 tänkte negativt om sig själva och uttryckte känslor av värdelöshet (Lehmann et al, 2014; McGrath, 2012). Negativa känslor påverkade även sexualiteten och depression ledde till en minskad lust. Oro och stress var faktorer som kunde störa samlaget och gjorde att män inte kunde behålla erektionen (McGrath, 2012). Resultatet visar att flertalet kände en frustration och ilska över att cancern påverkade deras sexualitet(ussher et al, 2015). Då inte den sexuella relationen längre var som tidigare upplevdes känslan av värdelöshet (a.a). Jag känner mig som en förlorare och jag är frustrerad över att den här delen av livet inte fungerar som det brukade göra. Jag är arg över att cancern har påverkat sexualiteten också (Ussher et al, 2015 s.11). En del deltagare kände att de ville återuppliva sin gamla sexualitet efter cancern och de kände ett starkare sexuellt självförtroende (Gilbert et al, 2015). Samtidigt hade den sexuella kroppen försvunnit och även om den inte hade blivit sexuellt dysfunktionell hade den blivit förändrad. Personerna kunde få hjälp med sina sexuella problem men aldrig återskapa sina kroppar till hur de var innan cancern. (Gilbert et al, 2015). De som accepterade sitt nya jag upplevde en bättre sexualitet (Ussher et al, 2015). Resultatet visar de deltagare som ändrat livsstil och kommit i bättre form än innan cancern mådde bättre och upplevde en hälsokick (Ussher et al, 2015; Gilbert et al, 2015). Istället för att oroa sig för problemen fokuserades det på andra saker i livet. Då det inte går att bli av med sina ärr får man acceptera att de är en del utav en (Gilbert et al, 2015). Påverkan på relationer I resultatet framkommer det att den sexualiteten och den intima relationen förändrades under behandlingstiden och efter (Robinson et al, 2015; McGrath, 2012). Problem med den sexuella intimiteten gjorde relationerna ansträngda och det var svårt att prata om det. Svårigheterna med den förändrade sexualiteten kunde påverka relationerna till den grad att separation övervägdes (Robinson et al, 2015). En del partners klarade inte av att se sin partner sjuk så de valde att bryta upp redan under behandlingen (Robinson et al, 2015). Minskad sexlust eller sexuell dysfunktion var problem som gjorde att den sexuella aktiviteten minskade avsevärt (Ussher et al, 2015; Jervaeus et al, 2015; Demirgoz et al, 2012; McGrath, 2012). Singlar berättade att de undvek intima relationer (Grinyer, 2007;Jervaeus et al, 2015). I parrelationer valde deltagare ändå att ha sex för deras partners skull och inte för sin egen (Robinson et al, 2015; Demirgoz et al, 2012). Andra var rädda för att skada antingen sig själva eller sin partner om de hade samlag (Robinson et al, 2015; Demirgoz et al, 2012). Rädsla för att sjukdomen kunde återkomma vid kontamination av sperma fanns och en oro över att kunna smitta sin partner (Demirgoz et al, 2012). Resultatet i flera studier visade samtidigt att cancern förde paret närmare och att de gav varandra ett starkt stöd (Robinson et al, 2012;McGrath, 2012; Gilbert et al, 2015). En känsla av att vara nära döden, ett starkt stöd och en delad upplevelse gjorde att paret kom varandra närmre, mådde bättre och fick en bättre självkänsla (Robinson et al, 2015). Att partnern berättade att den cancersjuke var fin och attraktiv då personen kände sig ful och nedstämd gjorde att självkänslan höjdes (Robinson et al, 2015; McGrath, 2012).

15 Ärret störde mig verkligen men min partner accepterade det. Det är ganska stort och de går rakt ner över min mage så det var verkligen något jag störde mig på men det jobbigaste av allt var att tappa håret. Att vara skallig var den största utseendeförändringen för mig... Men han var fantastisk och berättade alltidför mig att jag var vacker och han gjorde så att jag mådde bättre när jag inte mådde bra. Jag tror att jag kände mig bättre utseendemässigt på grund av hur han var mot mig (Robinson et al, 2015 s. 255). Flera deltagare berättade att om de lade ner tid på att vara tillsammans med sin partner så kunde paret hitta andra sätt att känna intimitet och känsla av tvåsamhet utan att de hade sex (Gilbert et al, 2015). För de flesta var det viktigt att hitta andra sätt att vara nära på om de inte längre kunde ha samlag som tidigare. De poängterade att penetration inte var det enda sättet att ha sex på. Paren kunde istället känna en närhet av att massera varandra, kyssas eller ha oralsex. En del menade att deras sexliv blev bättre på flera sätt efter cancern och att kärleken blev starkare. Eftersom den sexuella dysfunktionen gjorde så att de inte längre kunde ha samlag som tidigare blev det en utmaning att hitta andra sätt att visa sin kärlek på. Detta gjorde de genom att visa sin kärlek oftare och kärleken blev djupare och mer meningsfull samtidigt som intimiteten kom på ett djupare plan än den tidigare gjort (a.a). Det rapporteras också om att en del saknade spontansexet som de inte haft sedan cancerdiagnosen men att relationen fortfarande var bra så det övervägde (Ussher et al, 2015). Sex var inte längre det viktigaste i relationen och inte det som definierade en god relation längre utan andra saker blev viktigare att fokusera på och prioritera (Ussher et al, 2015). Behov av information När det gällde kunskap om relationer och sexualitet saknades information om ämnet och det uttrycktes ett ökat behov av information kring detta. Deltagarna förväntade sig att sjukvårdspersonalen skulle ta upp ämnet (Grinyer, 2007; Olsson et al, 2015). De upplevde att de inte fått information kring biverkningarna från cytostatikabehandlingen och att de inte var beredda på att det skulle ske så mycket förändringar med kroppen som det gjorde (Grinyer, 2007; McGrath P, 2012). En önskan om att personalen skulle informera om behandlingen och biverkningarna på ett sätt som var lätt att förstå fanns (Olsson et al, 2015). "Jag gick upp väldigt mycket i vikt, jag hade ingen aning om det skulle bli en sådan stor förändring i min kropp, det var en chock för mig... så jag ville att de skulle ha varit lite tydligare om biverkningar" (Olsson et al, 2015 s.4). Behovet av mer information kring fertilitet identifierades också, deltagarna ville ha tydlig information om hur cytostatikabehandlingen kunde påverka fertiliteten och vad detta kunde innebära för dem och deras framtid (Grinyer, 2007; Olsson et al, 2015).

16 DISKUSSION I detta avsnitt presenteras diskussionen som är uppdelad i metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussion I detta avsnitt diskuteras metodens svagheter och styrkor. Planering Då syftet med studien var att sammanställa hur den sexualiteten påverkats hos personer som genomgått cancerbehandling valdes litteraturstudie som metod, då detta var en lämplig metod att använda. Andra möjligheter kunde varit att göra en empirisk studie baserad antingen på intervjuer eller enkäter. Då begränsad tid var avsatt för studien ansågs litteraturstudie som lämpligast metod. Svagheten med metoden kunde dock vara att litteraturstudien endast presenterar en begränsad del av all forskning som finns (Forsberg & Wengström, 2003). Då denna litteraturstudie endast sammanställer resultat från 10 studier kan detta vara en begränsning. På grund av tidsbristen valde författarna att inte göra systematiska litteratursökningar då denna metod är tidskrävande. Tidsbristen är en faktor som kan ha bidragit till brister i sökningsprocessen och kan ha påverkat resultatet som kunde blivit annorlunda om litteraturstudien istället varit systematisk. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier användes för att specificera sökningarna. Då syftet var att sammanställa upplevelser hos individer valdes kvalitativa studier då det besvara syftet på bästa sätt. Av ekonomiska skäl exkluderades studier som inte var tillgängliga via Malmö högskolas hemsida och detta kan ses som en svaghet då det kan ha resulterat i att relevanta studier för syftet missades. Avgränsningen till studier publicerade efter 2005 kan ses som en styrka då utvecklingen går framåt och aktuella studier användes till resultatsyntetiseringen. Valda studier låg inom en tidsram mellan 2007 och 2015 och det anses vara en tillräckligt lång tidsram för att kunna inhämta relevant data.! Litteratursökning En struktur för hur en litteratursökning går till användes vid databassökningen vilket kan ses som en styrka (Wilmans et al, 2011). Relevanta ord identifierades genom POR-modellen och detta underlättade sökningarna som blev mer specifika (a.a). Nackdelen med att använda POR var att studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats påträffades och detta gav ett falskt för högt antal relevanta träffar så ordet kvalitativ lades till och det begränsade sökningen. I varje sökblock användes samma ord som Mesh-termer och fritextord kombinerat med synonymer och den booleanska söktermen OR mellan för att bredda sökningarna och inte missa relevanta studier (Polit & Beck, 2014). Den booleanska söktermen AND lades mellan blocken för att specificera sökningarna och precisera innehållet (a.a). Då sökningarna först gjordes i PubMed resulterade det i att flest studier påträffades där. De flesta relevanta studierna i Cinahl var desamma som i PubMed. Detta kan lätt misstolkas så att läsaren tror att Cinahl var en mindre lämpad databas för studiens syfte men så var inte fallet.

17 En förutfattad mening om att unga cancerpatienter upplever en större påverkan på sexualiteten efter cancerbehandling gjorde att författarna fokuserade de första sökningarna på unga vuxnas cancerdrabbades upplevelser. Tidigt upptäcktes att antalet kvalitativa studier om unga vuxna under 38 år är begränsat så därför fick litteratursökningarna utökas och inkludera alla vuxna personer som drabbats av cancer. Efter att ha gått igenom valda artiklar upptäcktes att inga större skillnader fanns i upplevelser av sexualitet fastän åldersspannet var brett. Författarna tror inte att det har någon påverkan på resultatet då personerna oavsett ålder rapporterade liknande problem. Kvalitetsgranskning och urval Kvalitetsbedömningen utfördes efter SBU:s granskningsmall (SBU, 2014a). Willman et al (2011) menar att granskningen får en större tyngd om artiklarna först läses individuellt och sedan diskuteras gemensamt. Författarna upplevde att detta moment tog mycket tid att utföra då arton artiklar först noggrant skulle läsas igenom individuellt och sedan granskas gemensamt. Två av artiklarna lästes och diskuterades först gemensamt men på grund av tidsbristen som infann sig valdes att de resterande artiklarna slumpmässigt delades upp och lästes individuellt för att sedan presenteras och kvalitetsbedömas gemensamt. Detta behöver inte men kan ha påverkat studierelevansen. Artiklarnas kvalitet bedömdes som medelhög eller hög, ett betyg som enligt SBU (2014b) är ett vetenskapligt gott betyg för datasammanställning.! De valda studierna var från spridda delar av världen (Canada, Holland, Sverige, USA, Australien och Turkiet) vilket kan ses som en styrka då detta ger ett bredare perspektiv. Ingen bearbetning har skett utifrån ett kulturellt perspektiv, skulle studien göras om kunde detta vara ett intressant förslag. Analys Författarnas språkkunskaper ligger till grund för vilka språk de inkluderade artiklarna ska vara skrivna på (SBU, 2014b), i detta fall engelska. Då inte engelska är författarnas huvudspråk kunde detta innebära risk för felöversättningar eller tolkningsfel. För att minimera den risken översattes orden med hjälp av ordlista och tolkningar av svåra uttryck diskuterades gemensamt. Författarna tror ej att detta har haft en påverkan på resultatet. En risk för att resultatet påverkas finns då det är en omöjlighet att vara fullständigt objektiv vid tolkning av resultatet (Forsberg & Wengström, 2008). Kvalitativa studier grundas på tolkningar av en redan kondenserad text och detta kan innebära en påverkan på litteraturstudiens resultat. Vid analysen användes inspiration av Burnards innehållsanalys (2008) och detta ses som en styrka då denna analysmetod tidigare hade tillämpats av författarna. Författarna sammanställde först resultatet för att sedan diskutera fram meningsbärande enheter som sedan kodades dessa. När allt material kodats upplevdes överblicken av materialet tydligare och ingen data missades. Materialet bearbetades sedan under flera steg och kategorier växte fram efter diskussion, de olika stegen i processen ledde till att risken för felkategorisering minskade. Författarna anser att det var en styrka att använda denna metod då processen var lätt att följa. Slutligen resulterade analysprocessen i fyra kategorier som användes för att presentera resultatet.

18 Enligt Polit & Beck (2014) används triangulering för att förstå komplexiteten av ett fenomen genom att använda multipla datainsamlingsmetoder för att belysa problemet ur olika synvinklar. Det ses därför som en styrka att litteraturstudien innehåller olika typer av studier med kvalitativ ansats. Åtta baserades på intervjuer, varav två var telefonintervjuer. Fördelen med telefonintervjuerna kunde vara att personerna vågade svara mer öppet om sin sexualitet och intima relation då de inte såg personen som intervjuade och kunde därför känna sig mer anonyma till skillnad från personerna i de traditionella intervjuerna. Fördelen med de traditionella intervjuerna kunde å andra sidan vara att personerna kunde känna sig tryggare när de visste vem de samtalade med. Två studier var gjorda med fokusgrupper, en från ett internetbaserat chatprogram med öppna diskussioner och en traditionell fokusgrupp med öppna diskussioner. Fördelen med fokusgruppen i chatprogrammet jämfört med den traditionella där människor möts i verkligheten kunde vara att de som deltog i studien på internet kunde vara mer öppna och frispråkiga än de som satt tillsammans. Resultatdiskussion Syftet var att undersöka upplevelsen av den förändrade sexualiteten efter genomgången cancerbehandling och detta gjordes genom att sammanställa resultat utifrån tio kvalitativa studier, i detta avsnitt diskuteras resultatet tillsammans med tidigare forskning. Gemensamt för alla studier var att sexualiteten påverkades negativt efter cancersjukdomen oavsett om personerna drabbats av cancer i reproduktionsorganen eller om de hade en annan typ av cancer såsom kolorektalcancer, leukemi eller hjärntumör. De olika cancertyperna som ingår i litteraturstudiens resultat presenteras i bilaga 4. Problemen med sexualiteten kunde uppkomma vid olika faser av behandlingen och kan ses som en utav de största negativa konsekvenserna av cancer. Kroppsliga och mentala förändringar Olika faktorer kunde påverka sexualiteten, både kroppsliga och mentala. De kroppsliga förändringarna gjorde att de cancerdrabbade kände sig mindre sexuellt attraktiva och många upplevde en känsla av en sexuell förlust. Minskad sexuell lust var ett problem som var vanligt förekommande, den minskade lusten kunde vara en biverkning av cancerbehandlingen eller till följd av mental påverkan såsom depression, stress eller oro. Det är sedan många år vida känt att sexualiteten påverkas negativt efter cancerbehandling. Bellizi et al (2012) bekräftar att majoriteten av de som drabbats av cancer får en negativ kroppsuppfattning vilken påverkar sexualiteten negativt (a.a). Förändringar i kroppsbilden påverkar självbilden och självförtroendet (Schjölberg, 2003). Den negativa självbilden och det minskade självförtroendet gjorde att många upplevde en känsla av värdelöshet och hade svårt att acceptera sin nya kropp. Det framkom att de cancerdrabbade inte var beredda på att det skulle ske så mycket kroppsförändringar som det gjorde. De upplevde också att de saknade information kring behandlingarnas biverkningar och önskade att denna skulle ges på ett enkelt sätt som var lätt att förstå. Bristen på information om förändringar som rör sexualiteten är vanligt förekommande och endast cirka hälften av de som behandlats av cancer informeras (Rasmusson, 2015). Sexualitet är ett ämne som ofta undviks att tas upp utav sjuksköterskan på grund av för höga krav på den egna kunskapen (Borg, 2003). Cancerdrabbade känner sig ofta obekväma att själva ta upp frågor som rör sexualiteten om inte sjukvårdspersonalen gör det men önskan om att frågan tas upp finns (Bergmark, 2007).

19 Att informera patienterna om behandlingar och biverkningar ligger inom sjuksköterskans kompetensområde och ingår i sjuksköterskans arbetsuppgif t(leksell & Lepp 2013). Tidigare bekräftar resultatet att sjuksköterskan upplever begränsningar i kunskap och därför undviker samtal om ämnet med sina patienter (Bergmark, 2007; Borg, 2003). Med tanke på patienternas behov kan detta leda till att patienternas hälsa riskerar att påverkas negativt (a.a) Sexualitet är ett grundbehov som inte kan särskiljas från andra livsaspekter (WHO, 1999)och då sjuksköterskan ska se hela människan är sexualiteten inte ett område som kan uteslutas. En diskussion om sexualitet kan kännas obekväm och om sjuksköterskan tycker att det är svårt att prata om sexualitet kan kommunikationsverktyg som PLISSIT användas (Kaplan & Pacelli, 2011). Verktygen kan ge sjuksköterskan förtroende för sin förmåga att ta itu med sexuell oro på ett bekvämt sätt. Sjuksköterskan kan börja med att ställa en fråga som tillåter (Permission) att ämnet tas upp. Detta kan ske genom att informera om att det är många andra som funderar på hur den sexuella hälsan kan påverkas i samband med behandlingen och om patienten i sin tur funderat på något kring det. Därefter kan sjuksköterskan erbjuda patienten ett fortsatt samtal kring frågan (Taylor & David, 2006). Sjuksköterskorna (och undersköterskorna) är den sjukvårdspersonalen som spenderar mest tid med patienterna och som en del av helhetsomvårdnaden förväntas de ha kunskap och förtroende för att på ett respektfullt sätt behandla patienters frågor som rör sexualiteten (Kaplan & Pacelli, 2011). Sexuell dysfunktion Sexuell dysfunktion var också ett problem som framkom. Olika sorters hjälpmedel kunde användas men dessa upplevdes många gånger besvärliga och den sexuella aktiviteten kunde inte längre vara spontan utan blev tvungen att planeras för att göra samlagen möjliga. Hulter (2008) bekräftar att de flesta vill att sex ska vara något spontant. Samtidigt är det mesta i människors liv planerat så det behöver inte vara så långt till att också planera för hur hinder som hör ihop med sjukdomen ska kunna kringgås (a.a). Hulter (2008) rekommenderar parsamtal då partnern i hög grad påverkas av sjukdomen och bör inkluderas i behandlingen. Partnern ges då också chansen att få direkt information om hur sexualiteten kan påverkas av sjukdomen. När medicinska hjälpmedel blir aktuella är det särskilt viktigt att partnern blir informerad (a.a). Det är viktigt att sjuksköterskan kan erbjuda samtal med paret så att partnern känner sig delaktig i vården och lättare kan stötta den cancerdrabbade. Sjuksköterskan ska ge adekvat information och undervisning som resulterar i att partnern känner sig tryggare (Gunnars, 2000). Acceptans av den nya kroppen För de som försökte återgå till sin gamla sexualitet efter cancern hade den sexuella funktionen förändrats. De som valde att acceptera sitt nya jag och anpassa sig därefter upplevde en bättre sexualitet och en starkare självkänsla. Strang (2006) bekräftade att hur svårt det än är kan det vara klokt att acceptera den nya situationen så gott det går. Om man väl accepterar situationen kommer man till ro och accepterar mer glädje i nuet (a.a). Resultatet visar att acceptans av sjukdomen är ett mål att sträva efter då det ger personerna sin självkänsla tillbaka, sjuksköterskan bör uppmuntra patienterna till acceptans och kan vara med och stötta och vägleda de dit. Har personerna väl accepterat sin situation kan de se på sin framtid med andra ögon och se möjligheterna och inte bara bristerna. Som

20 sjuksköterska är det enligt kompensbeskrivningen viktigt att tillvarata det friska hos patienterna (Leksell & Lepp, 2013). Påverkan på de intima relationerna och behovet av information De intima relationerna påverkades i högsta grad, de upplevdes ansträngda både på grund av sjukdomen i sig men också på grund av att sexualiteten påverkats negativt. Den sexuella aktiviteten minskade avsevärt mycket. När ett par genomgått en period av en svår sjukdom som cancer innebär det ofta betydande förluster i samlivet på både sexualiteten och den intima relationen (Hulter, 2008). I resultatet framkommer det att rädsla att skada eller smitta sin partner fanns och detta visar på brist på information från sjuksköterskan igen. Resultatet visar att stora skillnader fanns mellan relationer. En del relationer påverkades negativt och andra positivt. Par som uppmuntrade, stöttade och visade varandra kärlek upplevdes en känsla av att de kom varandra närmare efter cancern och kände en större samhörighet. De tog vara på de resurser de hade, spenderade mycket tid tillsammans och hittade nya sätt att vara intima på och på så vis växte sig intimiteten starkare hos dem. Hos par med en försämrad relation i samband med cancern behövs ett ökat behov av sexuell information än för par i stabila relationer (Hautamäki-Lamminen et al, 2013). Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar vilka patienter som behöver ökad mängd information (Borg, 2003). För att kunna identifiera dessa par underlättar det att sjuksköterskan känner till parets bakgrund och är insatt både psykiskt och fysiskt i deras livssituation (a.a). En del kan även behöva upprepad information och mindre information per omgång då det kan vara svårt att ta in all information vid ett tillfälle. I PLISSIT-modellens steg begränsad information (limited information) har sjuksköterskan en viktigt roll som innebär att klargöra information, slå hål på myter och ge faktauppgifter på ett begränsat sätt. Informationen kan ges genom att ge patienterna passande broschyrer eller hänvisa till trovärdiga hemsidor där de själva kan läsa mer (Taylor & David, 2006). Skriftlig information kan också vara bra som komplement så att patienten kan ta fram denna vid ett senare tillfälle om funderingar framkommer. Som sjuksköterska är det viktigt att förvissa sig om att patienter och/eller närstående förstår informationen som getts och uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker informationsbehov eller har speciella informationsbehov (Leksell & Lepp, 2013). De flesta patienter söker idag information själva över nätet och det kan få förödande konsekvenser om olämpliga hemsidor används därför är det viktigt att som sjuksköterska hänga med i utvecklingen och ge patienterna bra verktyg om de vill studera sjukdomen och dess biverkningar vidare på egen hand. En del av arbetet som sjuksköterska innebär att söka, analysera och kritiskt granska relevant litteratur och därmed sprida ny kunskap och på så sätt verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (Leksell & Lepp, 2013).