SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET."

Transkript

1 SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. EN LITTERATURSTUDIE SOM BELYSER UPPLEVELSER UR BÅDAS PERSPEKTIV. ZENA DAHI LAURA MARIA MOISIN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 HP Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 180 HP Malmö Januari 2014

2 SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. EN LITTERATURSTUDIE SOM BELYSER UPPLEVELSER UR BÅDAS PERSPEKTIV. ZENA DAHI LAURA MARIA MOISIN Dahi, Z & Moisin L-M. Sjuksköterskan och den våldtagna kvinnans upplevelser av att möta varandra under vårdförloppet. En litteraturstudie som belyser upplevelser ur bådas perspektiv. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Det förekommer fler offer av kvinnor som utsätts för våld än vad det gör vid exempelvis trafikolyckor och malaria tillsammans. Sexuellt våld mot kvinnor är idag ett stort folkhälsoproblem. Sålunda måste allmänsjuksköterskan bemöta den våldtagna kvinnan med värdighet och agerar professionellt när svåra situationer uppkommer, eftersom ett bemötande med god omvårdnad speglar kvinnans framtida agerande och bearbetning av problemet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldtagna kvinnor samt att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjuksköterskor i vårdförloppet. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sju av artiklarna var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Två huvudkategorier påträffades; ur sjuksköterskans perspektiv samt ur den våldtagna kvinnans perspektiv. Resultatet visade att allmänsjuksköterskan led av kunskapsbrist, led av känslomässiga påverkan p.g.a. möten med kvinnor som blivit våldtagna, hade svårigheter med att hantera svåra situationer som exempelvis bemötandet samt att det fanns ett behov av stöd. Resultatet visade även att den våldtagna kvinnan led av olika känslomässiga påverkan av mötet, upplevde faktorer som bidrog till en bra relation vid bemötandet av sjuksköterskan som exempelvis tillräcklig information samt faktorer som bidrog till en sämre relation som exempelvis ingen medkänsla av sjuksköterskan. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer kunskap om problemet samt stöd för att lära sig hantera upplevelser och känslor. Författarna har under arbetets gång förstått att mer forskning behövs om problemområdet. Nyckelord: Möte, sexuellt våldsutsatt, sjuksköterska, våldtagen kvinna, våldtäkt. 1

3 THE NURSE AND THE SEXUAL ASSAULTED WOMANS EXPERIENCES OF MEETING EACH OTHER DURING THE CARE PROCESS. A LITERATURE REVIEW THAT ILLUSTRATES EXPERIENCES FROM BOTH THEIR PERSPECTIVES. ZENA DAHI LAURA MARIA MOISIN Dahi, Z & Moisin, L-M. The nurse and the sexual assaulted woman s experiences of meeting each other during the care process. A literature review that illustrates experiences from both their perspectives. Degree Project in nursing 15 credits points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, Background: There are more victims of sexual assaulted women than for example, traffic accidents and malaria combined. Sexual violence against women is currently a major public health problem. Thus, the nurse should treat the raped woman with dignity and act professionally when difficult situations arise, because good treatment with good nursing care reflects the woman's future conduct and adaptation of the problem. Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of meeting raped women and to describe women's experiences of meeting nurses during the care process. Methods: A literature review where ten scientific articles were reviewed and analyzed. Seven of the articles were qualitative and three were quantitative. Results: Two main categories were found: the nurses perspective and the raped women s perspective. The result showed that nurses suffered from a lack of knowledge and emotional impact due to meetings with women who have been raped. They had difficulties in dealing with difficult situations such as the meeting and that there was a need for support. Results also showed that the raped woman suffered from various emotional impact of the meeting, experienced factors that contributed to a good relationship with the nurse, such as adequate information as well as factors that contributed to a weaker relationship such as no feeling of compassion from the nurse. Conclusion: Nurses need more knowledge about the problem and support to learn to deal with experiences and feelings. The authors have during the work understood that more research is needed on the problem area. Keywords: Meeting, nurse, rape, sexual assault, sexual violence victim, woman. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 Allmän fakta om sexuellt våldsutsatta kvinnor... 4 Definition... 5 Statistik om våldtäkter internationellt och nationellt... 5 Konsekvenser av att ha blivit utsatt... 5 Hälso- och sjukvårdens ansvar... 6 Nationella riktlinjer för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av... offer som blivit sexuellt våldsutsatta... 6 Regionala riktlinjer vid mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor... 7 Undersökningar vid sexuellt övergrepp... 8 SANE-sjuksköterska... 8 Problemformulering... 8 SYFTE... 8 Frågeställning... 8 METOD... 9 Inklusionskriterier... 9 Exlusionskriterier... 9 Databassökning... 9 Urvalsförfarandet Kvalitetsgranskning Dataanalys RESULTAT Ur sjuksköterskans perspektiv Kunskapsbrist Emotionell påverkan Hantering av svåra situationer Behov av stöd Ur den våldtagna kvinnans perspektiv Emotionell påverkan Faktorer som bidrar till en bra relation Faktorer som bidrar till en sämre relation DISKUSSION Metoddiskussion Inklusions- och exlusionskriterier Databassökning Kvalitetsgranskning Dataanalys Resultatdiskussion KONKLUSION REFERENSER BILAGOR

5 INLEDNING Sexuellt våld mot kvinnor är idag ett stort folkhälsoproblem. Den vanligaste förekommande typen av våld som riktas mot kvinnor är det sexuella våldet. Detta sker både inom och utom nära relationer (Kvinnojouren 2011). Världshälsoorganisationen (WHO 2013) har genomfört en undersökning som tyder på att det förekommer fler offer av kvinnor som utsätts för våld än vad det gör vid t.ex. trafikolyckor och malaria tillsammans (a a). WHO (2013) belyser behovet i att engagera sig för våld mot kvinnor och därmed eliminera toleransen för detta. Meningen är att de drabbade kvinnorna ska få starkare stöd. WHO:s nya riktlinjer har i syfte att förbättra förmågan att reagera på våld mot kvinnor och ska hjälpa länder i världen att uppnå detta (WHO 2013). Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2013) anmäldes sexualbrott under år 2012 i Sverige. Under en tioårsperiod har anmälda våldtäkterna ökat markant (a a). Campbell (2005a) undersökte i sin studie hur hälso- och sjukvårdspersonalen behandlar de våldtagna kvinnorna. Campbell (2005a) menar att det är viktigt att hälso- och sjukvården och andra inblandande yrkesgrupper försöker sätta sig in i den våldtagna kvinnan situation för att kunna förstå hur den drabbade känner sig vid hjälpsökandet och därmed kunna erbjuda en god vård (a a). BAKGRUND Allmän fakta om sexuellt våldsutsatta kvinnor Enligt kvinnojouren (2011) finns det många kvinnor som väljer att inte anmäla eller berätta om sina upplevelser av våldtäkter på grund av ren skräck för att bli misstrodda eller ifrågasatta. Kvinnorna väljer istället gärna att skuldbelägga sig själva. Det förekommer även många kvinnor som väljer att inte tolka övergreppet som ett brott, då förövaren i flesta fall är en man som kvinnan tidigare haft en sexuell relation med (a a). Campbell (2005a) menar att vissa av offren väljer att avstå från att anmäla händelsen eftersom att omhändertagandet av hälso- och sjukvården är kränkande. Ett exempel som ges är hur de drabbade kände sig ifrågasatta då sjuksköterskan ett flertal gånger kunde ställa frågor om exempelvis hur offren var klädda vid händelsen (a a). Enligt Grände (2007) är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld vanligt förekommande i nära relationer. Det är även vanligt att fysisk misshandel följs av ett sexuellt övergrepp. Sexuellt våld är när gärningsmannen tjatar sig till samlag, hotar sig fram till samlag vid våldtäkt eller när förövaren tvingar den utsatta att utföra olika sexuella handlingar som hon inte vill (a a). Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK 2013) understryker att 96 procent av alla sexualbrottsförövarna är män. Enligt NCK (2013) handlar det inte om sexualitet för männen utan snarare om makt och dominans (a a). Definition I brottsbalken, 1962:700 definieras våldtäkt som ett brott som kallas sexuellt övergrepp. Detta är straffbart om samlag genomförs i form av våld eller hot vid 4

6 tvång, vid ett hjälplöst tillstånd eller om den andra är under 15 år när övergreppet utspelat sig (a a). Enligt Din ungdomsmottagning på nätet (UMO 2013) menas med en våldtäkt alla typer av samlag. Exempelvis slidsamlag, analsamlag samt oralsamlag (a a). Enligt WHO (2012) innebär IPV (intimate partner violence) våld i parrelationer. IPV avser allt beteende som orsakar fysiska, psykiska eller sexuella skador i relationen. Exempel redovisas nedtill: Fysiskt våld: Exempelvis som att dunka, slå eller sparka sin partner. Sexuellt våld: Förekommer exempelvis när partner tvingar och/eller hotar sig fram till samlag eller andra former av sexuella tvång. Psykiskt våld: Exempelvis förolämpningar, ständig förödmjukelse och/eller hot. Styrda beteenden: Förekommer exempelvis när den ena partner försöker att isolera den andra partner från familj och vänner och/eller försöker övervaka denne (a a). Statistik om våldtäkter internationellt och nationellt I en rapport från 2013 skriver WHO att fysiskt och sexuellt våld är ett internationellt folkhälsoproblem som drabbar mer än en tredjedel av alla kvinnor globalt (WHO 2013). Enligt (BRÅ 2013) är det endast procent av alla sexuella övergreppsfall som polisanmäls i Sverige. Under år 2012 var det sexualbrott som anmäldes. Av dessa brott klassades hälften av antingen blottning eller sexuellt ofredande och hälften som våldtäkt. Om anmälda våldtäkter från 2012 jämförs med år 2011, kan en minskning på tre procent ses eftersom allt fler offer väljer att undvika polisanmälan (BRÅ 2013). Det är dock viktigt att poängtera att under en tioårsperiod kan det ses att anmälda våldtäkter har ökat. Av alla våldtäkter var 96 procent av offren kvinnor och 4 procent män. BRÅ (2013) menar att bland gärningsmännen är det unga män som dominerar och bland offren är det unga kvinnor som drabbas. Av alla sexualbrott sker 26 procent antingen i gärningsmannens hem eller i den drabbades hem (BRÅ 2013). Konsekvenser av att ha blivit utsatt Undersökningar och forskning visar att det inte enbart är den omedelbara effekten som drabbar kvinnan utan att sexuella övergrepp har en djupgående inverkan som kan påverka kvinnans fysiska och psykiska hälsa senare i livet (Hedlund 2005). Akut stressreaktion är vanligt att kvinnan drabbas av efter en våldtäkt. Konsekvenser av den akuta stressreaktionen som kvinnan upplevt kan vara ökat blodtryck och puls men även ändring i fördelning av kroppens energiförsörjning samt post traumatisk stress syndrom (PTSD) (Öberg 2010). Långsiktigt kan flera långvariga negativa hälsoeffekter ses efter att ha blivit våldtagen. Exempelvis kan PTSD medföra negativa följder såsom störd hormonbalans i kroppen, buksmärta, nedsatt minnesfunktion med negativt påverkan på inlärningsförmågan. Immunförsvarets celler kan påverkas och leda till autoimmuna sjukdomar och olika inflammatoriska sjukdomar t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar (Öberg 2010). De omedelbara skadorna efter ett sexuellt övergrepp är oftast inte omfattande fysiskt. De brukar vara ytliga, som exempelvis blåmärken och skrapmärken då gärningsmannen försökt hålla fast offret. Skador i underlivet är också ovanligt. Under våldtäkten kan kvinnan bli paralyserad vilket kan medföra att hon inte gör motstånd, i sådant fall blir risk för skada mindre (NCK 2013). 5

7 Om kvinnan vägrar anmäla övergreppet finns det enligt Öberg (2010) risk att hon blir isolerad, relationer med familjen och vänner kan försämras, men även arbetet, skolan och intressen kan påverkas negativt. För att kvinnan ska kunna återhämta sig och gå vidare är omvärldens bemötande och reaktioner viktiga (Hedlund 2005). Andra risker som kvinnan kan råka ut för är långvarig ångest, sömnproblem, rädsla av att gå utomhus eller att gå i mörker, känslor av skam och skuld, ätstörningar eller andra sorter självskadebeteende. Det finns även risk för sekundär viktimisering om kvinnan blir ifrågasatt flera gånger om händelsen, vilket kan medföra att det blir svårare för kvinnan att komma över trauman och fysiska och psykiska symtom kan uppstå (Öberg 2010). Hälso- och sjukvårdens ansvar Den våldtagna kvinnan vänder sig oftast först till hälso- och sjukvården, således bör personalen ha en god och omfattande kunskap om problemet för att kunna hantera och hjälpa kvinnan på bästa sätt. Det är angeläget att bemöta kvinnan på ett bra sätt och att hjälpa henne skapa trygghet gentemot personalen, för att kunna känna sig nöjd med den vård hon har erhållit. Dessa moment är viktiga för kvinnans framtida agerande och bearbetning av problemet. Att misslyckas med att skapa trygghet under vistelsen inom sjukvården, kan leda till att trauman intensifieras och kvinnan kan undvika att söka vård i framtiden. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan bemöter kvinnan med värdighet och agerar professionellt när svåra situationer uppkommer (NCK 2013). Campbell (2005a) framhäver att ett dåligt bemötande av sjuksköterskan kan bidra till att offret senare sätter skulden på sig själv, blir deprimerad och mer orolig i framtiden (a a). Enligt International Council of Nurses (ICN 2007), är sjuksköterskan ansvarig för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det viktigt att jobba utifrån dessa fyra punkter för att kunna hjälpa patienter som går igenom känsliga problem att kunna bemästra svåra händelser som ett sexuellt övergrepp (a a). Hälso- och sjukvården ska erbjuda patienter en vård som uppfyller kraven på god vård, genom att tillfredsställa patientens behov av trygghet och säkerhet inom vården. Vården ska vara lättillgängligt och ska byggas på patientens självbestämmande och integritet. Relationen mellan Hälso- och sjukvårdspersonalen och patienten ska byggas förutom på respekt och trygghet, även på goda kontakter (hälso- och sjukvårdslagen 1982:763). NCK (2013) understryker att lagar och föreskrifter som sexualbrottslagstiftningen och brottsbalken 1962:700 ställer synnerligen stora krav på sjukvården vid omhändertagandet av sexuellt utsatta patienter som kommer i kontakt med sjukvården. Den våldtagna kvinnan har rätt till att få en god vård liksom andra patientgrupper (a a). Nationella riktlinjer för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer som blivit sexuellt våldsutsatta Under år 2008 fick NCK ett uppdrag från regeringen att forma ett handlingsprogram för hälso- och sjukvården nationellt. Syftet var att omhändertagandet av offren skulle förbättras, men även att handlingsprogrammet skulle bidra till bättre insamling av bevismaterial (NCK 2013). I NCK:s (2008) handlingsprogram står det om att majoriteten av offren inte söker vård i det akuta skedet. Det är dock vanligast att den del som söker hjälp som blivit sexuellt våldsutsatta vänder sig till akutmottagningar eller gynekologiska mottagningar 6

8 eller mottagningar som är specialiserade på våldtäktsoffer i det akuta skedet. En del söker sig dock till primärvården (a a). I NCK:s (2008) rapport skriver de om bl.a. en betydelsefull ståndpunkt som är mötet med patienten. NCK betonar att det viktigt att kvinnan upplever ett bra bemötande oavsett vart de söker vård, vare sig om de söker vård hos akuten eller vårdcentralen. När vård ges ska sjuksköterskan veta hur de fysiska men även de psykiska konsekvenserna av våldtäkten tas hand om. Sjuksköterskan ska värna om kvinnans integritet samt att behandla kvinnan värdigt. NCK (2008) är noga med att poängtera att under vårdtiden bör det aldrig vara fler inblandade personer än nödvändigtvis, undantagsvis om kvinnan själv vill ha med sig anhöriga. Kvinnan har ett självbestämmande, och bestämmer därmed själv om vilken behandling eller undersökning som hon vill genomgå. Enligt NCK:s rapport (2008) ska personalen inom hälso- och sjukvården informera om kvinnans självbestämmande, så att rätt information kan ges angående behandlingar och undersökningar. Kvinnan ska alltid erbjudas information individuellt som handlar om konsekvenser som kan uppstå i samband med våldtäkter, som t.ex. graviditet och möjlighet till abort. Sjuksköterskan ska aldrig framföra sina egna åsikter samt värderingar som kan påverka kvinnan, utan ett neutralt bemötande ges och kvinnans val respekteras. Kvinnans information är sekretessbelagt och får inte ges till familjemedlemmar (a a). NCK (2008) betonar också att personalen som arbetar inom hälso- och sjukvården har ett ansvar att fråga kvinnor som misstänks ha råkat ut för våldtäkt. Det kan gälla vid det akuta skedet men även senare om misstankar uppkommer. I NCK:s (2008) står det att sjuksköterskan ska ha kunskap inom detta område, kunna ge information, erbjuda undersökningar samt behandlingar och ha kontakt med rättsväsendet och socialtjänsten. Om sjuksköterskan inte följer dessa riktlinjer kan det bidra till ohälsa och att kvinnan inte erbjuds den omvårdnad och hjälp som hon behöver samt har rätt till (a a). Regionala riktlinjer vid mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor Skånes Universitetssjukhus har utöver de nationella riktlinjerna utarbetat regionala riktlinjer för personal som arbetar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna avser sjukvårdens ansvar och handlande vid mötet med den våldsutsatta kvinnan i nära relationer (Region Skåne 2010). Våld inom nära relationer omfattar fysisk aggressiva handlingar, psykisk misshandel, hot, sexuell tvång eller våldtäkt. I rapporten skriven av Region Skåne (2010) står det om hur skadedokumentation skall ske, hur fotodokumentation skall ske samt hur sjuksköterskan kan genom praktiska tips uppnå en god dokumentation av offret. Syftet med riktlinjerna är att hälso- och sjukvårdspersonalen ska få en tydligare överblick över sitt ansvar och därmed kunna erbjuda ett bättre stöd till kvinnan som riskerar eller har utsätts för våld (a a). Nedanstående redovisas vissa riktlinjer: Hälso- och sjukvårdspersonalen som arbetar inom Region Skåne skall: ha grundkunskap om relations betingat våld, kunna upptäcka våldet samt ha ett ansvar som gör att stöd kan erbjudas till kvinnan, våga fråga, lyssna, informera och erbjuda stöd genom att ha ett respektfullt bemötande, kunna ge ett likvärdigt bemötande även om patienten väljer att inte polisanmäla händelsen vid första kontakten, samt journalanteckningar ska kunna ge en korrekt juridiskt bedömning (a a). 7

9 Undersökningar vid sexuellt övergrepp Enligt Hedlund (2005) ska sjukvården erbjuda en undersökning av hela kroppen till alla som tar kontakt med sjukvården i den akuta fasen, i anslutning till att ha blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp. Hedlund (2005) menar att undersökningen ska inkludera kontroll av hela kroppen men även en gynekologisk och/eller proktologisk undersökning (undersökning av ändtarmen och analöppning). Eventuella skador ska även dokumenteras (a a). I Campbells (2005a) vetenskapliga artikel står det i resultatdelen att utöver undersökningen, ska polisanmälan erbjudas för att väcka åtal för brott. De sexuellt våldsutsatta kvinnorna ska också erbjudas provtagningar relaterat till graviditet, drogpåverkan, sexuellt överförbara infektioner eller för spårsäkring. I samma studie står det också att det var hälften av sjuksköterskorna som hade fått information om undersökning, behandling och smittrisker av hälso- och sjukvården, var mer tillfredsställda än de som inte fått någon information överhuvudtaget (a a). Liknande resultat ses i Campbells andra studie om SANEsjuksköterskor (Campbell 2005b). SANE-sjuksköterska I Campbell (2005b) vetenskapliga artikel beskrivs det om sexual assault nurse examiner programmet (SANE) som förekommer i USA och innebär att sjuksköterskor på sjukhus eller kliniker runt om i landet får utbildningar om omhändertagandet av sexuellt våldsutsatta kvinnor. Enligt Campbell (2005b) är syftet med utbildningen att sjuksköterskorna ska kunna erbjuda specifik omvårdnad under 24 timmar per dygn. Målet är att offren ska få snabb medicinsk vård, snabba åtgärder ska sättas in samt att en forensisk undersökning ska ske. Med forensisk undersökning menas en kroppslig undersökning där bevismaterial i första hand samlas in som sedan används mot gärningsmannen. Programmet startades under 1970-talet där många sjuksköterskor hoppades på att antal våldtäkter skulle minskas och idag har programmet expanderats i USA (a a). Problemformulering Enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK, 2013) uppskattas det att det sker nästan lika många våldtäkter som antalet hjärtinfarkter per år i Sverige. Därför ska sjuksköterskan ha kunskap för att kunna hantera svåra situationer som innebär att hon möter den våldtagna kvinnan, eftersom sjuksköterskan med stor sannolikhet kommer att träffa en av dessa kvinnor under sin yrkesverksamma tid. Detta gjorde att författarna ansåg ämnet vara mer intressant och ville gärna ta möjligheten att belysa och beröra ämnesområdet utifrån allmänsjuksköterskans samt kvinnans perspektiv. SYFTE Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldtagna kvinnor samt att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjuksköterskor i vårdförloppet. Frågeställning Är allmänsjuksköterskan förbered inför mötet med den våldtagna kvinnan? Hur upplever den våldtagna kvinnan mötet med sjuksköterskan? Hur kan en bra 8

10 relation med tillit byggas upp mellan allmänsjuksköterskan och den våldtagna kvinnan? METOD Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie, och uppfyllde de kriterier som presenterades i Axelsson (2012). De lästa och granskade artiklarna gav en mer omfattande bild av det valda problemet än vad författarna hade haft förr. Tillvägagångssättet som författarparet använde sig av i litteratursökningen var genom de sju stegen, presenterade i Willman (2011). Det sista steget sammanställa bevis användes inte eftersom författarna ansåg att de inte hade den kunskap som krävs för att få en rättvis sammanställning. De sex stegen användes då författarna inledde arbetet med ett område att fördjupa sig i som senare avgränsades till ett mindre syfte för att arbetet skulle bli så specifikt som möjligt. Efter att syftet valdes fram diskuterades inklusions- och exklusionskriterier för att avgränsa området ytterligare. Sedan planerades de resterande delarna av arbetet bakgrunden, resultatet, metoden och diskussionen in på de kvarvarande veckorna. Med hjälp av inklusions- och exklusionskriterierna samt sökord hittades artiklar som passade in i syftet. Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger som sedan sammanfattades, diskuterades och de delarna som ansågs passa bäst in i syftet skrevs ner (Willman 2011). Inklusionskriterier Artiklar som lästes och granskades: kostnadsfria, i full text och peer-reviwed våldtagna kvinnor över 18 år och om den allmänna sjuksköterskan publicerade mellan skrivna på engelska eller svenska. Exklusionskriterier Artiklar som valdes bort: män, barn (0-12 år gamla), ungdomar (13-18 år gamla) och kvinnor som hade blivit våldtagna som barn. våldtagna kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor som blivit våldtagna i krig, psykisk sjuka kvinnor samt drogpåverkade kvinnor. avhandlingar, review artiklar eller annat vetenskapligt material Databassökning Innan sökningar gjordes bestämde författarna att en pilotsökning skulle göras, vilket innebar en snabbsökning av befintliga vetenskapliga artiklar utan några begränsningar (Axelsson 2012). Denna sökning visade att det fanns tillräckligt med artiklar om det valda ämnet. Efter pilotsökningen, i november, börjades sökningen till litteratursökningen. Vetenskapliga artiklar som söktes till litteraturstudien söktes i CINAHL, PubMed, Psykinfo samt Eric Proquest. Med hjälp av syftet samt inklusions- och exklusionskriterierna valdes sökord som användes till artikelsökningen. Sökorden översattes till engelska och olika synonymer användes för att påträffa så många artiklar som möjligt. För att hitta artiklar som berörde den våldtagna kvinnan användes sökord såsom raped women, 9

11 sexual abuse, rape, sexual assault, adult victims samt patient. För att begränsa antalet träffar och svara på syftet kombinerades dessa sökord med nurses, nurse, emergency, health care attitude och experience. För artiklar som handlade om våld i nära relationer användes sökord som intimate partner violence i kombination med dem tidigare nämnda sökorden. De booleska operatörerna som användes var AND, OR och NOT (Willman 2011). NOT användes för att begränsa sökningen till artiklar som handlade endast om vuxna kvinnor (a a). Urvalsförfarandet Efter att sökorden tillsammans med de booleska operatörerna skrevs in i de olika databaserna, valde författarna att läsa de första titlarna som kom upp (oberoende på hur många träffar som sökningen gav). Exakta lästa titlar redovisas i bilaga 1 (Artikelsökning i CINAHL, Pubmed, Psykinfo och Eric Proquest). I bilaga 1 redovisas även de artiklarna som kom upp ett flertal gånger på de olika databaserna när sökorden ändrades, dessa valdes att endast skrivas ner i en av de rubrikerna i bilagan. Två artiklar var gjorda i Sverige, tre gjorda i Sydafrika, fyra gjorda i USA samt en gjord i Kina. Beroende på hur många titlar som svarade på syftet, öppnades dessa artiklar och abstrakt lästes igenom. Vid träffar under 30 artiklar, lästes samtliga abstrakt. Efter att sökningar gjorts som presenteras ovan, valde författarna tio vetenskapliga artiklar var genom inklusion- och exklusionskriterierna, som sedan lästes separat. Varje författare skrev en kort sammanfattning om varje artikel och utifrån sammanfattningarna redovisades tio artiklar till den ena författaren och tio artiklar till den andra. Sammanlagt fick författarna tjugo artiklar tillsammans. Utifrån dessa 20 artiklar exkluderades fem artiklar som ansågs vara mindre bra eller som inte ansågs svara tydligt på syftet. Författarna valde 15 vetenskapliga artiklar som individuellt granskades. Ytterligare fem artiklar exkluderades eftersom kvalitetsgranskningen visade på att artiklarna innehöll en låg kvalitet. De tio artiklarna som valdes (sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar) hade minst en medelkvalitet och passade bäst in på författarnas syfte i litteraturstudien. Kvalitetsgranskning De 15 valda artiklarna kvalitetgranskades individuellt av författarna, för att en rättvis bedömning skulle erhållas och litteraturstudiens trovärdighet skulle ökas. Till granskningen användes två mallar. De kvalitativa artiklarna granskades med hjälp av SBU:s (2012) mall Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativa forskningsmetodik patientupplevelse (se bilaga 2), medan de kvantitativa artiklarna granskades med hjälp av Willman (2011) Exempel på protokoll för kvalitativbedömning av studier med kvantitativ metod (se bilaga 3). Granskningsmallarna innehöll frågor om artikelns syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Frågorna kunde svaras med ja, nej eller oklart/vet ej. För varje ja-svar gav författarna ett poäng, medan nej - och oklart svar inte gav några poäng. Vissa ändringar i granskningsprotokollet gjordes, eftersom granskningsprotokollet skulle anpassas till varje artikel (Willman 2011). Svarsalternativet ändrades från vet ej till ej tillämpbar eftersom de tre kvantitativa artiklarna inte kunde svara på frågan om randomisering (a a). Varje ja-svar fick ett poäng. Poängen gjordes sedan om till procent genom att ta antal ja-poäng dividerat på antal frågor. Den tregradiga skalan presenterad i Willman (2011) användes, dock med en förändring. Författarna valde att nämna de tre olika graderna som hög, medelhög och låg, istället för grad I, II och III. För 10

12 artiklarna skulle representera hög kvalité skulle artiklarna svara % ja på frågorna. För en medelhög kvalitet skulle artiklarna fått 70-79%, medan för en låg kvalitet skulle artiklarna ha under 69 % (a a). Artiklarna skulle ha minst en medelhög kvalité för att de skulle kunna användas till litteraturstudien eftersom litteraturstudiens trovärdighet skulle bli hög. Sex artiklar innehöll en hög kvalité och fyra artiklar innehöll en medelhög. Resterande fem artiklar valdes bort med anledning av att dessa bedömdes ha en låg kvalitet eller p.g.a. att de innehöll fakta som inte var relevant för författarnas syfte och kunde därmed inte användas i resultatdelen. Artiklarnas kvalitetresultat redovisas i artikelmatrisen på engelska (Bilaga 4). Medelhög kvalité redovisas som Good medan hög kvalité redovisas som Very Good. Dataanalys. De tio artiklarna som blev valda till litteraturstudien lästes igenom individuellt ett flertal gånger. Sju av artiklarna var skrivna ur sjuksköterskans perspektiv och tre artiklar var skrivna ur den våldtagna kvinnans perspektiv. Fokus låg på artiklarnas resultatdel där de delarna som svarade på syftet underströks och markerades med färgpenna. Författarna diskuterade gemensamt de delar som ansågs svara bäst på syftet. Utifrån syftet valdes huvudkategorier som var ur sjuksköterskans perspektiv samt ur den våldtagna kvinnans perspektiv. På ett separat papper ritades olika kolumner där artiklarnas namn samt de delarna av artiklarna som skulle användas skrevs in. Sedan underströks och färgmarkerades innehållet som ledde till att underkategorierna kom fram enligt Olsson et al (2011). Varje underkategori fick en färg enligt Axelsson (2012). Exempelvis fick underkategorin kunskapsbrist blå färg. På det separata pappret färgades därmed varje del som svarade på en av underkategorierna. Sedan samlades alla delar med samma färg tillsammans med sin underkategori och skrevs in i resultatdelen där likheter och skillnader inom ämnesområdet kunde skrivas för att uppnå bättre struktur (Axelsson 2012). Underkategorier som uppkom utifrån sjuksköterskans perspektiv var: kunskapsbrist, emotionell påverkan, hantering av svåra situationer samt behov av stöd. Underkategorier som uppkom utifrån den våldtagna kvinnans perspektiv var: emotionell påverkan, faktorer som bidrar till en bra relation samt faktorer som bidrar till en sämre relation. RESULTAT Följande huvudkategorier och underkategorier framkom vid analys av artiklarna. Tabell 1. Två huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorier Underkategorier Ur sjuksköterskans perspektiv Kunskapsbrist Emotionell påverkan Hantering av svåra situationer Behov av stöd Ur den våldtagna kvinnans perspektiv Emotionell påverkan Faktorer som bidrar till en bra relation Faktorer som bidrar till en sämre relation 11

13 Ur sjuksköterskans perspektiv Sju av artiklarna som analyserades var skrivna ur sjuksköterskans perspektiv och gav indikation på vad sjuksköterskan upplevde vid mötet med våldtagna kvinnor. Kunskapsbrist Artiklarna som användes i litteraturstudien visar på att det råder kunskapsbrist hos sjuksköterskan som medförde att sjuksköterskan inte kunde erbjuda den omvårdnad som behövdes. I Sundborgs et al (2012) studie redovisas att majoriteten (över 50 %) av sjuksköterskorna ansåg sig själva vara otillräckligt förberedda för att kunna erbjuda god omvårdnad till våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskorna var intresserade av utbildning för att öka sin kompetens inom detta område. Behov av utbildning kan också ses i Christofides et al (2005) studie där en fråga handlade om vilka mediciner som ges vid sexuellt överförda infektioner (STI). Endast en tredjedel av sjuksköterskorna kunde svara rätt. Förslag om abort erbjöds endast vid vissa tillfällen. Nästan alla sjuksköterskor var övertygande om att utbildning skulle förstärka deras kunskaper om hur de våldtagna kvinnorna ska bemötas (a a). Christofides et al (2005) studie visade att sjuksköterskorna upplevde att det råder kunskapsbrist vilket medförde att sjuksköterskorna inte kunde erbjuda den omvårdnad och stöd som offret behövde. Sundborg et al (2012) redogjorde i sin studie att sjuksköterskorna använde sig av hälften av de åtgärder som kan användas vid omhändertagande av våldsutsatta kvinnor, exempelvis som information om stöd, läkemedel samt samarbete med andra yrkesgrupper (a a). Sjuksköterskorna i Sundborgs (2012) studie visade även att vid misstanke om våldtäkt, frågade hälften av sjuksköterskorna ibland eller aldrig offren om de var sexuellt våldsutsatta. Anledningen var att sjuksköterskorna inte visste hur de skulle ställa frågan, visste inte vad de skulle göra med svaret samt var rädda för att bryta mot kvinnans personliga integritet. Samma resultat om att sjuksköterskorna inte visste vart de skulle hänvisa patienterna kan ses i Christofides et al (2005) studie. Sjuksköterskorna svarade att de inte erbjöd kvinnan terapi för bearbetning av händelsen eftersom att de inte visste vem de skulle hänvisa patienten till (a a). Smiths et al (2013) studie visade att efter tre månaders utbildning inom området omhändertagande av sexuellt våldsutsatta kvinnor hade vårdgivarna fått ökad kunskap och självsäkerhet i att ge omvårdnad och vård till den utsatta kvinnan. Majoriteten av sjuksköterskorna gick från att vara osäkra på att ge vård till extremt säkra. Sjuksköterskorna hade fått ökad förståelse för var och hur de skulle hänvisa patienterna så att de kunde bearbeta vad de hade gått igenom. Sjuksköterskorna hade även fått ökad förståelse för hur de undersöker patienten samt ökad förståelse för olika mediciner och hur de tas. Det kunde även ses att fler sjuksköterskor erbjöd i förebyggande syfte preventivmedel, HIV medicin och STI medicin (a a). Enligt Christofides et al (2005) studie ansåg vissa sjuksköterskor att våldtäkt inte var något allvarligt medicinskt tillstånd, att de inte alltid kunde lita på kvinnans redogörelse om händelsen eftersom det fanns en risk att kvinnan antingen var drogpåverkad eller onykter. Liknande resultat om syn på våldtäkt kan ses i Smiths et al (2013) studie där sjuksköterskorna menade att det inte var vanligt att de litade på offrens berättelser. En tredjedel av sjuksköterskorna ansåg dessutom att våldtäkt inte förekom inom parrelationer. Om mannen skulle tvinga sin partner till 12

14 samlag, ansågs detta inte som våldtäkt. Sjuksköterskorna tyckte också att offren fick skylla sig själva p.g.a. av klädsel och/eller agerande. Majoriteten av sjuksköterskorna i Linnarssons et al (2012) visste inte hur många antal kvinnor som sökte sig till akuten var våldsutsatta. Mindre än en tiondel hade som rutin att fråga patienterna om de varit våldsutsatta. I sin studie betonar Ross et al (2009) hur betydelsefullt det är att sjuksköterskan lär sig att identifiera sexuellt våldsutsatta kvinnor. I studien understryks hur viktigt det är att sjuksköterskan får en magkänsla om att något inte stämmer vid bemötandet av en sexuellt våldsutsatt kvinna (a a). Sjuksköterskorna menade i Linnarssons et al (2012) studie att det inte alltid fanns en möjlighet att ställa frågan om patienter var sexuellt våldsutsatta och att de ansåg att det snarare var en möjlighet än rutin. Hälften av sjuksköterskorna frågade offren om våldtäkt vid synliga skador. Även vid dokumentation av offren fanns inga direkta rutiner. Ross et al (2009) betonar att sjuksköterskorna i studien syftade på att de med erfarenhet och utbildning hade större chans att kunna identifiera offren än de sjuksköterskorna utan erfarenhet och utbildning (a a). Sjuksköterskorna i Sundborgs et al (2012), Linnarsson et al (2012) samt i Christofides et al (2005) betonade i de olika studierna att endast minoriteten av sjuksköterskorna visste att det fanns riktlinjer ute på avdelningarna och använde sig av dessa medan majoriteten av sjuksköterskorna inte hade en aning om att det förekom riktlinjer. Emotionell påverkan Enligt Withs et al (2013) studie upplevde sjuksköterskorna plågsamma känslor när de kom i kontakt med offren och fick höra hur våldtäkten hade utförts. Sjuksköterskorna uttryckte att det gjorde ont samt att det var smärtsamt att lyssna på offrens detaljerande beskrivning av händelsen. När offren uppvisade tecken på förbättring kände sjuksköterskan en känsla av befrielse. Studien betonar att när sjuksköterskorna bevittnade offrens lidande, blev de emotionellt påverkade. Tydliga symtom som kunde uppträda hos sjuksköterskorna var känsla av depression, sorg, rädsla, chock, sympati samt ilska. I Maiers studie (2011) förklarade också sjuksköterskorna hur de bevittnade offrens lidande vilket kunde påverka dem emotionellt. En sjuksköterska beskrev att den svåraste delen var att bevittna smärtan och trauman som offren gick igenom. Sjuksköterskorna upplevde också att det var svårt att lyssna på offrens berättelser (a a). Likt Withs et al (2013) studie skriver även Maier (2011) att sjuksköterskorna drabbades av symtom som depression, emotionell utmattning, personlighetsförändringar, känsla av minskad prestation, slöhet samt reducerad engagemang (a a). Den emotionella påverkan hade även en effekt på sjuksköterskans privata liv. En sjuksköterska beskrev att hon tog med sig jobbet hem och att familjen därmed drabbades. Sjuksköterskan stötte ut familjen eftersom att hon oftast ville vara för sig själv och bearbeta sin sorg. I många fall kände sjuksköterskan ilska gentemot gärningsmannen som gjorde att det blev svårt för henne att bearbeta situationen (With et al 2013). I Maiers (2011) studie redogjordes att sjuksköterskorna tyckte att det mest påfrestande med jobbet var den emotionella påverkan där sjuksköterskorna oroade sig för offren när de var hemma. Att hantera dessa emotionella aspekter av sitt arbete kunde framstå som en utmaning. Sjuksköterskorna upplevde att de hade svårigheter att släppa jobbet när de kom hem (a a). 13

15 Sjuksköterskorna upplevde att träning i att hantera sina känslor gav dem bättre möjlighet i att bemöta kvinnan (Smith et al, 2013). Efter tre månaders utbildning kunde en ökad självsäkerhet ses hos sjuksköterskorna och därmed minskades den negativa emotionella påverkan (a a). Sjuksköterskorna hade svårigheter med att hantera svåra situationer som exempelvis bemötandet av sexuellt våldsutsatta kvinnor enligt Wath et al (2013). De upplevde att det var smärtsamt och svårt att träffa alla offer och veta hur de skulle hantera svåra situationer utan att kunna bearbeta dem. I vissa fall kunde den känslomässiga påfrestningen bli så stor att sjuksköterskorna försökte undvika den känslomässiga smärtan associerad med sympatisk inställning genom att använda sig av avskildhet (a a). Maiers (2011) betonar i sin studie att sjuksköterskorna upplevde en oförmåga att hantera svåra situationer p.g.a. ett flertal extra timmar där de vårdat offren (a a). Hantering av svåra situationer Wath et al (2013) menar att sjuksköterskorna byggde upp en slags mur där det endast fokuserades på att erbjuda omvårdnad utan medkänslor som strategi för att klara av arbetet. En sjuksköterska i Wath et al (2013) studie förklarade att hon förlorade kontakten med verkligheten och kunde därmed inte känna sig mänsklig. Hon kände sig omoralisk och hjärtlös för att hon ansåg sig inte kunna hjälpa kvinnan. Hon menade att hon var en åskådare i fallet och kunde därmed inte hjälpa till. En annan strategi som sjuksköterskorna använde sig av i Ross et al (2009) studie var att de ansåg sig vara tvungna att som sjuksköterska möta offret halvvägs genom att förstå vad kvinnan upplevt för att sedan tillsammans kunna bearbeta den svårhanterade situationen. En sjuksköterska menar att hon ständigt försökte möta offret halvvägs för att tillsammans kunna passera över en bro. På så sätt tjänade sjuksköterskan patientens tillit och kunde därmed erbjuda en god omvårdnad (a a). Majoriteten av sjuksköterskorna i Ross et al (2009) studie indikerade även att det var viktigt att de visste om offrets bakgrund för att kunna erbjuda god vård och ha kontroll över situationen. En annan strategi att kunna hantera situationen var genom att sjuksköterskorna tänkte på hur de ställde frågor och vad de ställde för typ av frågor. De menade att detta var ett sätt att fånga kvinnans tillit och uppmärksamhet och att de tillsammans fick en bättre relation då offret kände sig mer bekväm. Sjuksköterskorna föreslog i studien att genom att bygga upp en god relation mellan sjuksköterska och patient samt att ständigt sträva efter ett mål, gjorde mötet med den sexuellt våldsutsatta kvinnan mer hanterbart. Sjuksköterskorna poängterade dock att för att kunna åstadkomma detta var de tvungna att bemöta offret i den situationen där hon befann sig i. Det var sedan möjligt att passera bron tillsammans och uppnå målet som de strävade efter (a a). Wath et al (2013) framhäver även i sin studie att sjuksköterskorna hade svårigheter med att släppa offren och att de kunde uppleva att något tryckte mot deras bröst. Majoriteten av sjuksköterskorna kunde inte hantera mötet med offret utan var tvungna att dagen därpå söka upp den våldtagna kvinnan för att se vad hon slutligen hamnat. Majoriteten av sjuksköterskor redogjorde att störande incidenter som exempelvis kvinnans hopplöshet och sorg oftast dröjde kvar i tankarna några veckor. Sjuksköterskorna hade svårt med att vara sig själva då hemska minnen satt kvar i huvudet. Sjuksköterskorna markerade även att det 14

16 ibland var så svårt att hantera situationen att mötet med kvinnan kunde spelas upp i huvudet som en vision, speciellt när de befann sig ensamma (a a). Liknande resultat om att sjuksköterskor upplevde svårigheter med att hantera svåra situationer ses i Maiers (2011) studie. Sjuksköterskorna poängterade att de ansåg att det var svårt att släppa offren. Nästan hälften av dem var utbrända p.g.a. denna anledning (a a). Behov av stöd I de samtliga sju vetenskapliga artiklar som använts i litteraturstudien (se bilaga 4) kan det läsas om att sjuksköterskorna mådde betydlig bättre när de fick chans att tala ut och bearbeta vad de hade upplevt. Sjuksköterskorna uppgav ett flertal gånger behovet av stöd när de bevittnade kvinnans sorg. Maier (2011) betonar att sjuksköterskorna använde sig av olika copingstrategier i sitt arbete. En copingstrategi var att söka stöd hos familjemedlemmar, andra sjuksköterskor, programsamordnarna som hade hand om SANE utbildningen, advokater till offren och detektiver. Sjuksköterskorna försökte konstant hitta stöd hos olika yrkesgrupper för att bearbeta och prata om problem som de stött på efter svåra fall samt för att kunna släppa händelsen och gå vidare. Sjuksköterskorna ansåg även att det var ytterst viktigt med ett starkt stödsystem och att det ständigt fanns kollegor som de kunde söka stöd hos. Sjuksköterskorna medgav i Wath et al (2013) studie att de kände att utöver de andra yrkesgrupperna, kunde de söka stöd hos offren. De upplevde att de fick stöd av patienten när de fick se hur kvinnan visade tecken på förbättring vilket gjorde att de kände lättnad och att de därmed kunde gå vidare med sitt liv och lämna situationen. Sjuksköterskorna ansåg att stödet betydde så mycket att de i vissa fall kände att det var just detta som bidrog till att de kunde klara av sitt arbete (a a). Maier (2011) poängterar i sin studie att en orsak till varför sjuksköterskorna blev utbrända var p.g.a. att de inte fick tillräckligt med stöd. Sjuksköterskorna upplevde ett behov av att kunna få tala ut, prata om vad de hade varit med om samt att kunna bearbeta händelsen. Utan stöd stannade alla upplevelser i tankarna hos sjuksköteskorna vilket medförde att de snabbt blev utbrända (a a). Ur den våldtagna kvinnans perspektiv Tre av artiklarna (Arend et al 2013, Fehler-Cabral et al 2011 och Loke et al 2012) som analyserades var skrivna ur den våldtagna kvinnans perspektiv och gav indikation på vad den våldtagna kvinnan upplevde vid mötet med sjuksköterskan. Emotionell påverkan Majoriteten av kvinnorna som deltog i Fehler-Cabrals et al (2011) studie och hade tidigare blivit utsatta för våldtäkt, uppgav att det var viktigt för dem att de mötte personal som lyssnade, trodde och bekräftade det de hade gått igenom för att kunna gå vidare. En kvinna nämnde att detta kunde göras om sjuksköterskan hade haft erfarenhet av problemet förr eller om denna hade kunskap om vad de hade gått igenom. Vidare presenteras olika syn på vad den våldtagna kvinnan har gått igenom, kunskap som kan hjälpa sjuksköterskan att bygga en bra relation till kvinnan och kunna bemöta kvinnan på ett ödmjukt sätt. Kvinnorna i Arends et al (2013) studie berättade om de svårigheter de hade mött när de skulle fullfölja behandlingen de erhöll i studien efter ha blivit våldtagna. Svårigheter som de hade mött var biverkningar av behandlingen och/eller att behandlingen påminde kvinnorna om vad de hade gått igenom. Detta ledde till att kvinnorna kände sig sjuka och smutsiga. Offren menade att när de glömde att ta medicinerna mådde de 15

17 ännu sämre, eftersom att det var ännu en påminnelse om att de hade gått igenom en våldtäkt och att det var något fel på dem. När de fick mer information om medicinerna förstod de hur viktiga medicinerna var och var därmed noga med att inte glömma att ta dem (a a). Vanligt förekommande känslor som kvinnorna upplevde presenteras i Lokes et al (2012) studie. Det var känslor av skam, hjälplöshet, låg självförtroende, att inte vara värda någonting och depression men även självmordstankar och försök till självmord. Kvinnorna i studien hade svårt att prata om sina problem. De uttryckte att de hade svårigheter med att visa sig framför andra p.g.a. rädsla för att andra skulle se kvinnornas blåmärken och därmed förstå vad de gått igenom. Vanligt förekommande var även besvär med sömnen, dålig aptit, blandade känslor, tankar om att livet var meningslöst och upplevelser av att de inte var nöjda med livet. Kvinnorna i Lokes et al (2012) studie la oftast skulden på sig själva p.g.a att de ansåg att de inte hade varit tillfredställande fruar, eftersom de hade gjort eller sagt något som var fel eller p.g.a att de inte gav maken tillräckligt med uppmärksamhet. I Lokes et al (2012) studie står det även om kvinnornas rädsla av att söka hjälp, att problemet skulle bli större och rädslan av att komma hem sen igen. De hade även tidigare försökt söka hjälp hos poliser och läkare men upplevde att detta inte gav tillräcklig hjälp eller att det inte gav hjälp överhuvudtaget. Kvinnorna uppgav också i studien att de inte kände till vilken hjälp de hade kunnat få om de lämnade sina män. De trodde inte att de kunde klara sig på egen hand. De uppgav ett flertal gånger att de kände sig ensamma, hade ingen att prata med och försökte då att gömma sig och glömma allting (a a). Faktorer som bidrar till en bra relation Arend et al (2013) skriver i sin studie att de våldtagna kvinnorna tyckte att det var bekvämt för dem att möta sjuksköterskorna på sjukhuset eller på en klinik och inte hemma. Det gav dem en känsla av trygghet, integritet och gjorde att de kände sig mer bekväma att prata om händelsen. Majoriteten av kvinnor kände sig fria och säkra när de pratade med studiens sjuksköterskor och hade lätt för att prata om sina känslor eftersom de ansåg sjuksköterskorna vara ett stöd. Kvinnorna upplevde att de fick en chans att prata ut och att de fick ut alla negativa tankar som de hade inom sig. Liknande känslor presenteras i Fehler-Cabrals et al (2011) studie där kvinnorna berättade att det kändes mycket bättre att kunna prata fritt med SANE-sjuksköterskorna om vad som hade hänt och om sina känslor än att bli tillfrågad som hos polisen. Andra positiva upplevelser när det gäller att prata med en sjuksköterska presenteras i Fehler-Cabrals et al (2011) artikel, i samband med att ha fått tillräckligt med information. När sjuksköterskan talade om steg för steg vad som skulle ske när de träffades och vad som skulle undersökas, upplevde offren att de var mer informerade, mer bekväma och kunde därmed ha kontroll över sin kropp. Den forensiska undersökningen som gjordes efter informationen ansågs inte då att vara lika hemsk, eftersom att kvinnor var informerade om vad som skulle ske. Genom att SANE-sjuksköterskan gav kvinnan möjligheter att välja undersökning eller att kunna avbryta undersökningen när kvinnan kände för det, fick detta henne att känna sig mer bekväma och tyckte att sjuksköterskan visade respekt (a a). Att få bra information från sjuksköterskorna framkom även i Arends et al (2013) studie, där kvinnorna tyckte att det var ytterst viktigt för dem att få information av sjuksköterskorna om medicinerna eller behandlingen som de hade fått. Detta 16

18 hjälpte dem att förstå varför de tog medicinerna och var en positiv påminnelse som påminde dem om att de kunde gå vidare med sitt liv (a a) Det som fick kvinnorna att må mycket bättre var att kunna ha en oregelbunden kontakt med sjuksköterskorna, att kunna ringa när de ville och prata med sjuksköterskan när de kände för det (Arend et al 2013). Detta hjälpte kvinnorna att må bättre och sex månader efter händelsen uppgav kvinnorna i studien att de inte kände någon oro länge. Majoriteten av kvinnorna i Fehrel-Cabrals et al (2011) studie pratade om att de mådde bättre när sjuksköterskan bekräftade vad de hade gått igenom, pratade om kvinnans skador och journalförde dessa. Att göra detta upplevdes av kvinnorna som ett bevis att händelsen hade skett och var ingenting som de hade hittat på. Eftersom bevis fanns, kunde detta användas om kvinnan valde att polisanmäla händelsen. SANE-sjuksköterskor upplevdes av kvinnorna i Fehler-Cabral et al (2011) studie som väldigt försiktiga och omtänksamma. SANE-sjuksköterskor ansågs även ta kvinnans behov och oro på allvar och behandlade henne med medkänsla. För att kunna gå vidare efter våldtäkten nämnde ett flertal kvinnor i Arends et al (2013) studie hur viktigt det var för kvinnorna att sjuksköterskorna uppmuntrade dem att följa sina drömmar och mål i livet. Även att kvinnorna kunde prata fritt om vad de kände. Detta fick dem att känna sig starkare, lättade och att kvinnorna upplevde ha fått bra emotionellt stöd från sjuksköterskorna genom att vara där för kvinnorna och hjälpa de bearbeta trauman de hade gått igenom (a a). En annan viktig faktor i bearbetningsfasen var att kvinnorna inte ville känna sig som något objekt när de blev bemötta av polisen och hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna i Fehler-Cabrals et al (2011) artikel pratade om att sjuksköterskorna var de första som hade behandlat kvinnorna som riktiga individer efter att de hade blivit våldtagna. Faktorer som bidrar till en sämre relation Nästan hälften av kvinnorna i Fehler-Cabrals et al (2011) studie berättade att SANE-sjuksköterskorna de hade mött på sjukhuset jobbade på ett sätt som inte hjälpte dem. Några kvinnor uppgav att sjuksköterskan visade empati, men att hon var kall och avlägsen. De upplevde att allting kändes som en rutin för sjuksköterskorna och att den våldtagna kvinnan bara var ännu ett fall. Kvinnorna kände att sjuksköterskorna ville påskynda processen och mötet med den våldtagna kvinnan genom att bara få arbetet gjort. Sjuksköterskorna upplevdes som stressade och hade bråttom. En kvinna berättar att hon kände att hon inte fick chans att ställa frågor till sjuksköterskan hon hade träffat, eftersom att allt gick för snabbt, samt att sjuksköterskan inte gav möjlighet till kvinnan att ställa sina frågor. Otillräcklig information är något som Fehler-Cabral et al (2011) belyser i sin studie. Kvinnorna kände att de hade fått otillräckligt med information eller ingen alls angående hur undersökningen skulle gå till eller vad de hade hittat. Några kvinnor pratade även om att de hade fått mediciner utan förklaring om varför dessa skulle tas. Detta medförde att kvinnorna kände sig oinformerade, obekväma, förvirrade och började tveka på sig själva och vad de hade gått igenom. Kvinnorna kände även att de inte hade möjlighet att påverka sin undersökning eller den behandling de erhållit, vilket gjorde att kvinnorna blev upprörda, frustrerade och sårade (a a). 17

19 DISKUSSION Metoddiskussion Examensarbetet valdes att göras som en litteraturstudie eftersom en översikt av befintligt vetenskaplig litteratur skulle ge en mer omfattande bild av problemet. Författarna funderade på att göra en empirisk studie, men kom fram till att en litteraturstudie var mer lämplig p.g.a etiska och tidsmässiga skäl, men även p.g.a. kunskapsbrist inom det valda ämnet och önskan av att fördjupa sig inom området. Författarna använde sig av tillvägagångsättet som presenteras i Willman (2011) som gav fördelar som exempelvis att författarna upplevde att en röd tråd följdes genom hela arbetet samt att ett strukturerat arbete gjordes. En nackdel var exempelvis att det tog längre tid än planerat att följa alla steg. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusions- och exklusionskriterier valdes för att kunna avgränsa syftet och för att hjälpa till i artikelsökningen. Validiteten med sökningen ökades då de valda kriterierna medförde avgränsningar som användes för att endast hitta vetenskapliga artiklar om kvinnor som hade utsatts för våldtäkt i vuxen ålder (Olsson 2011). Artiklar om barn och ungdomar valdes bort, för att kunna avgränsa sökningen ytterligare och för att kunna prata om problemet utifrån den allmänna sjuksköterskans perspektiv, vilket gav en ökad validitet (a a). En annan styrka var att författarna valde att endast söka nya artiklar som publicerades under de senaste tio åren, vilket gjorde att författarna lyckades få en mer aktuell bild på hur sjukvården och problemet ser ut idag. Det kan även upplevas som en svaghet då äldre artiklar som svarat på syftet kan ha missats. Tre artiklar (Christofides et al 2005, Ross et al 2010, Smith et al 2013) handlade även om andra yrkesgrupper som kan anses som en svaghet. Dock användes inte de delar som endast handlade om andra yrkesgrupper i resultatet. Att endast artiklar som var skrivna på engelska och svenska valdes, kan upplevas som en svaghet eftersom då valdes även artiklar publicerade på danska och norska bort. Norska och danska vetenskapliga artiklar hade kunnat läsas av författarna eftersom att de förstår språken och därmed hade resultatet kunnat generaliseras till Sverige då artiklar om Sverige var svårt att hitta. Detta skulle därmed övervägas om svårigheter med att hitta tio artiklar uppkom. För att kunna få ett så brett perspektiv som möjligt av problemområdet valde författarna att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar inom omvårdnadsområdet. Detta gjorde att fler aspekter av området belystes genom de olika ansatserna som användes (Axelsson 2012). Review artiklar valdes bort eftersom att dessa räknas som sekundärkällor och enligt Axelsson (2012) kan dessa innehålla felaktiga uppgifter och ska därmed inte användas i arbetet. Artiklar som inte fanns i fulltext och skulle därmed beställas valdes också bort p.g.a tidsbrist, men även dessa artiklar skulle övervägas om författarna hade svårigheter med att hitta tio vetenskapliga artiklar. En svaghet med detta var att författarna kan ha missat artiklar som besvarade syftet. Databassökning För att uppnå en högre reliabilitet gjorde författarna sökningarna individuellt och på samma sätt (Olsson 2011). Detta medförde att författarna fick bättre överblick över alla sökningar och att fler artiklar lästes igenom. De valda databaserna bedömdes passa litteraturstudien bäst eftersom dessa databaser innehåller artiklar 18

20 som handlar om omvårdnad, medicin och psykologi. En styrka med att sökningarna gjordes mest i CINAHL var att författarna upplevde att det gick snabbt och enkelt. Detta eftersom författarna var mest vana vid att jobba med denna databas vilket i efterhand ansågs vara bra då den endast innehåller artiklar som handlar om omvårdnad. Detta medförde en svaghet då de andra tre databaserna användes mindre och gav därmed inte lika många träffar. Författarna läste de första titlarna som uppkom vid träffarna. Exakta lästa titlar redovisas i bilaga 1 (Artikelsökning i CINAHL, Pubmed, Psykinfo och Eric Proquest). Författarna har i efterhand förstått att genom att begränsa såsom gjorts, kan konsekvenser uppstått. Svagheter med detta kan vara att författarna har exkluderat andra artiklar som kunde ha svarat på litteraturstudiens syfte genom att inte ha läst samtliga titlar. Detta innebär att fler artiklar skrivna ur den våldtagna kvinnans perspektiv hade kunnat hittas och ökat litteraturstudiens validitet, vilket hade gjort att resultatet blivit mer fördelat mellan sjuksköterskan och kvinna (Olsson 2011). Författarna hade därmed fått bättre förståelse för vad kvinnan upplever vid mötet eftersom att fler artiklar hade lästs. En annan svaghet kan vara att författarna missat fler artiklar skrivna i Sverige och Europa, vilket hade kunnat ge en bättre överblick om problemet i Europa och därmed hade författarna haft lättare att överföra resultatet till Sverige. Överförbarheten hade då ökat enligt Olsson (2011). Ytterligare en svaghet var att författarna hade kunnat påträffa artiklar med hög kvalitet. Detta hade lett till att artiklar med medelhög kvalitet i litteraturstudien hade exkluderats, vilket hade ökat trovärdigheten i studien. Författarparet har dock upplevt vissa styrkor med databassökningen. Genom att begränsa antalet lästa titlar har det visat sig vara bra tidsmässigt genom att författarna haft mer tid över till att arbeta med resultatet i studien. Ännu en styrka är att tiden gav möjlighet att söka fler sökningar där fler sökord användes samt att möjligheten att blanda mellan sökorden för att få fler artiklar som svarade på studiens syfte fanns. Detta medförde även att författarna inte fastnade på en och samma sökning utan kunde snabbt söka om på nytt och därmed få fler artiklar. En ytterligare styrka var att tiden gav en chans där flera databaser kunde användas och sökas i. De olika databaserna hade kunnat ge artiklar som var skrivna ur olika områden exempelvis psykologi, pedagogik, didaktik, omvårdnad eller medicin. Författarna upplevde även att genom att endast lästa titlar, kunde en mer noggrann läsning göras eftersom författarna upplevde att en sökning på minst 1000 träffar hade lett till en mer slarvig läsning. Dock förstår författarna i efterhand att ännu en avgränsning hade lett till färre träffar vid varje sökning som hade medfört att just de artiklar som svarar på litteraturstudiens syfte hade framkommit. En annan styrka med denna typ av läsning var att arbetet fördelades rättvist bland författarna eftersom att författarna läste ungefär lika många titlar och la ner lika mycket tid på databassökningarna. Författarna upplevde dessutom att även om lästa titlar begränsades och vissa artiklar exkluderades, var författarna nöjda med de vetenskapliga artiklar som de fått fram och upplevde att de svarat bra på syftet. En ytterligare styrka med sökningen och valet av artiklar var att flera artiklar kom upp vid upprepade tillfällen när sökorden ändrades eller vid sökningar hos andra databaser, vilket ökar trovärdigheten i litteraturstudien (Axelssons 2012). Om författarna haft svårigheter med att hitta vetenskapliga artiklar, skulle nya sökningar ha gjorts där fler titlar hade lästs. Kvalitetsgranskning Författarna valde från början att endast kvalitetsgranska artiklarna med SBU:s (2012) granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. Mallen för de 19

21 kvantitativa studierna bedömdes vara för kort eftersom att den inte innehöll frågor om alla delar i de olika kvantitativa artiklarna, vilket ansågs ha medfört otillförlitlig bedömning (Willman 2011). Författarna ansåg att mallen var opassande och av den orsaken valdes SBU:s (2012) kvantitativa granskningsmall bort. Istället användes Willmans (2011) kvantitativa granskningsmall eftersom den ansågs vara mer passande. Genom att omvandla poängen till procent kunde författarna lättare sätta den kvalitetsgrad som presenterades i Willman (2011). Författarna upplevde att genom att använda sig av procentberäkning istället för poängsystem gav det en möjlighet att vikta och därmed öka möjligheten att jämföra olika artiklar. Författarna hade full förståelse för att konsekvenser kunde uppstå, som exempelvis att vid granskningen och poängsättningen kunde samma fråga övervärderas eller undervärderas av var och en av författarparet. Dock efter den individuella granskningen upptäckte författarna att var och en hade fått samma resultat på granskningen, vilket ansågs som en styrka. Sex av artiklarna innehöll en hög kvalité och fyra artiklar innehöll en medelhög kvalité. De fyra artiklarna som hade en medelhögkvalitet valdes inte bort p.g.a att de ansågs innehålla betydelsefull information till resultatdelen. Små ändringar i granskningsmallarna gjordes för att mallarna skulle passa in på varje artikel eftersom Willmans (2011) granskningsmall innehöll frågor om randomisering, vilket inte passade in på författarnas artikelval. Willmans (2011) granskningsmall redovisas som bilaga 3 eftersom ändringar i mallen gjordes. Dataanalys Författarna hade i början önskat att hitta fem artiklar som skulle vara skrivna ur sjuksköterskans perspektiv samt fem artiklar som var skrivna ur den våldtagna kvinnans perspektiv. Efter att sökningar gjorts fann författarna att det fanns för få nya artiklar skriva ur kvinnans perspektiv och därmed kunde endast tre artiklar väljas till resultatdelen. I efterhand upplevde författarna att det var bra att fler artiklar var skrivna ur sjuksköterskans perspektiv eftersom författarparet utbildar sig till denna yrkesgrupp och hade inte erhållit information om detta problemområde under utbildningen. Om endast sjuksköterskans perspektiv hade studerats, hade mer tid kunnat läggas på att fördjupa sig inom hennes upplevelser. Eftersom detta inte gjordes kan det upplevas som en svaghet. Dock ansåg författarna att det var bättre att studera kvinnans upplevelser för att på så sätt kunna erhålla en förståelse av det stöd och den vård hon behöver. Det som författarna redovisade i bakgrunden tillsammans med de tre valda artiklarna har gett en omfattande bild av den våldtagna kvinnans känslor och upplevelser av hälso- och sjukvården. Tillvägagångssättet som användes under analysen bestämdes tillsammans av författarparet och bedömdes passa bäst för att kunna ta fram huvud- och underkategorier. Under analysen använde sig författarna även av metodböcker (Olsson 2011 och Axelsson 2012) vilket upplevdes vara positivt och en styrka då ett mer strukturerat tillvägagångssätt användes. Huvudkategorierna valdes redan innan artikelsökningen började, eftersom dessa två var en del av syftet. Underkategorierna kom fram under analysens gång, efter att författarna hade delat in artiklarna och färgmarkerat texten. En styrka med vald dataanalys var att författarna fick en bättre överblick över artiklarna samt hade lättare för att plocka fram de viktigaste delarna av resultatdelen som svarade bäst på syftet. En ytterligare styrka med att färgmarkera de olika delarna var att författarna hade lättare att se likheter och skillnader mellan de valda artiklarna. En svaghet med detta tillvägagångssätt var att det tog mer tid än planerat vilket medförde att författarna var tvungna att planera om resterande tid. En styrka med dataanalysen var att information som inte passade in i syftet togs bort och därmed togs inte 20

22 underkategorierna med även om det handlade om problemet och ansågs vara nyttig kunskap för sjuksköterskeyrket. Detta tyder på ökat validitet då endast det som svarade på syftet användes (Olsson 2011). Resultatdiskussion Reflektioner och jämförelser av de tio valda vetenskapliga artiklar sker i resultatdiskussionen enligt Axelssons (2012). Det diskuteras på vilket sätt som resultaten skiljer sig åt i artiklarna samt vad författarna anser anledningen kan vara. Återkoppling till bakgrund och problemformulering sker samt till det perspektiv som författarna har valt att studera problemet ur (a a). Under arbetet med litteraturstudien framkom genast att många sjuksköterskor inte visste att riktlinjer för omhändertagandet av våldtagna kvinnor fanns och att dessa skulle användas. I bland annat Christofides et al (2005) studie redogjordes detta påtagligt. Det förekommer nationella samt regionala riktlinjer om omhändertagandet av sexuellt våldsutsatta kvinnor (NCK 2008, Region Skåne 2010). Trots att dessa riktlinjer finns ute på avdelningarna i hälso- och sjukvården visar två olika svenska studier, Sundborg et al (2012) samt Linnarsson et al (2012) att majoriteten av sjuksköterskorna inte hade en aning om att riktlinjerna förekom och att de skulle följa dessa. Författarna anser att detta är oroväckande eftersom dessa riktlinjer ska användas av hälso- och sjukvårdspersonal för att den sexuellt våldsutsatta kvinnan ska erbjudas den vård, omvårdnad samt hjälp som hon behöver för att kunna bearbeta händelsen och till följd därav kunna gå vidare i sitt liv (Hedlund 2005, NCK 2013). Författarna har även i efterhand förstått att okunskap hos sjuksköterskor om bemötande av våldtagna kvinnor förekommer internationellt, och anser även att det ökar överförbarheten till Sverige vilket Sundborgs et al (2012) samt Linnarsson et al (2012) studier styrker. En skillnad mellan artiklarna var att mer än hälften av sjuksköterskorna i Linnarssons et al (2012) studie samt ungefär hälften av Sundborgs et al (2012) blev erbjuda utbildning för att öka deras kunskap om omhändertagandet av våldtagna. Dessa två studier är svenska studier gjorda i Sverige. I Christofides et al (2005) och Smith et al (2013) studier står det att sjuksköterskorna aldrig eller endast en liten del av kvinnorna erhållit utbildning. Författarparet anser att en anledning till detta kan vara att Christofides et al (2005) studie är gjord i Sydafrika och Smith et al (2013) studie är gjord i Etiopien, Kenya, Demokratiska republiken Kongo och Jordanien. Dessa länder anses inte ha det lika bra ekonomiskt som Sverige (Legatum Prosperity Index 2013), vilket kan medföra att resurser som exempelvis utbildningar till hälso- och sjukvårds personal inte kan erbjudas. Författarparet har även upplevt att det under deras sjuksköterskeutbildning knappt förekommit någon information eller utbildning om detta ämnesområde, vilket också tas upp i Björck (2008). Detta anses vara bekymmersamt då författarna utbildar sig till allmänsjuksköterskor och med stor sannolikt kommer att stöta på kvinnor som utsatts för våldtäkt under sitt yrkesverksamma liv då våldtäkt idag klassas som ett folkhälsoproblem internationellt och nationellt enligt WHO (2013) och Kvinnojouren (2011). En idé som författarna gärna vill framföra är att de anser att utbildning inom detta ämnesområde ska införas och vara obligatoriskt i sjuksköterskeprogrammet runt om i Sverige eftersom att enligt ICN (2007) är bl.a. sjuksköterskans arbetsuppgift att återställa hälsa och lindra lidande. I Smiths et al (2013) studie fick en liten del av sjuksköterskorna tre månaders utbildning inom omhändertagandet av sexuellt våldsutsatta kvinnor. Efter tre månader redovisas att sjuksköterskornas 21

23 självsäkerhet ökade och den negativa emotionella påverkan minskades. I Waths et al (2013) och Maiers (2011) studie erhöll inte sjuksköterskorna någon form av utbildning vilket gjorde att de betonade ett flertal gånger hur de hade svårigheter med att kunna hantera sina känslor och därmed bemöta kvinnan på ett yrkesmässigt sätt. Författarna vill även framföra att de förmodar att utbildning kan ge en ökad förståelse för hur sjuksköterskan kan hantera emotionella påverkan som With et al (2013), Maier (2011) samt Smith et al (2013) beskriver och vilket NCK (2013) understryker. Författarna anser att den emotionella påverkan hänger ihop med hur sjuksköterskan hanterar svåra situationer med den våldtagna kvinnan. Detta eftersom om sjuksköterskan lär sig att kunna hantera sina känslor och agera professionellt vid bemötandet av den sexuellt våldsutsatta kvinnan, kan hon dessutom styra mötet och hantera det på ett professionellt sätt. Detta leder i sin tur att hon kanske slipper bli utbränd som resultatet visar. En skillnad som kom upp ett flertal gånger under analysen av resultatet var att i Waths et al (2013) samt i Maier (2011) studie var sjuksköterskorna väldigt påverkade av mötet med kvinnan. Anledningen var att de upplevde att det gjorde ont och var smärtsamt att lyssna på offrens berättelser och kunde senare ta med sig jobbet hem. I Christofides et al (2005) samt i Smiths et al (2013) studier var sjuksköterskorna knappt berörda av mötet med den våldtagna kvinnan och ansåg att det var kvinnans fel att hon blivit våldtagen. Författarna hade en livlig diskussion om vad anledningen kan bero på. En tanke som kom upp var att Maiers (2011) studie är gjord i USA där man har andra uppfattningar och andra kulturer än vad man har i Sydafrika (Legatum Prosperity Index 2013). SANE-programmet som finns i USA har förmodligen hjälpt till att ändra synen på kvinnor som blir utsatta för våldtäkter eftersom de troligtvis erhållit mer utbildning och därmed mer kunskap och fått ett annat synsätt. Wath et al (2013) studie och Christofides et al (2005) studie är båda gjorda i Sydafrika, men har två olika resultat. En reflektion kan vara att förhoppningsvis har utvecklingen gått framåt sedan 2005 och att idag förekommer det en annan uppfattning av offren som drabbas av våldtäkter i Sydafrika (Svenska FN-förbundet 2013). För att kunna förstå problemet bättre valde författarna att se det ur kvinnans perspektiv också. Efter att ha analyserat de vetenskapliga artiklarna, gav de tre valda underkategorierna en bra bild på viktiga faktorer som författarna bedömde var viktiga för att kunna hjälpa den våldtagna kvinnan. I Fehrer-Cabrals et al (2011) studie presenteras att sjuksköterskan borde ha kunskap om vad kvinnan går igenom för att kunna bygga en bra relation till kvinnan. Författarna ansåg att om sjuksköterskan vet vilka känslor som kvinnorna känner, går igenom, vilka svårigheter denna möter, t.ex. de som presenterades i Loke et al (2012) studie, kan sjuksköterskan hjälpa kvinnan genom att prata om detta och bekräfta kvinnans känslor. En annan punkt som togs upp i de tre artiklar, Arend et al (2013), Fehrer- Cabral et al (2011) och Loke et al (2012), var hur mycket information kvinnan hade fått från sjuksköterskan. Författarparet ansåg att det ligger i sjuksköterskans arbetsuppgift att informera patienten om de möjligheter som finns men även att ge bra information (Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, 2005). Precis som det nämndes i Fehler-Cabrals et al (2011) artikel, kunde tillräckligt med information få kvinnorna att må bättre, att känna att dessa hade mer kontroll över sina kroppar, kände mer trygghet, men detta visade även på respekt. Författarparet tyckte att det var viktigt att jämföra hur kvinnorna kände 22

24 när dessa hade fått tillräckligt med informationen och när ingen eller lite information hade getts och vilka konsekvenser detta kan ha. Författarna ansåg dessutom att ha någon att prata med om sina problem var en del för kvinnans bearbetning av händelsen, vilket Campbell (2005a) visar in sin studie. Både Arends et al (2013) och Fehler-Cabrals et al (2011) tog upp ämnet i sina studier och visade hur det hjälpte kvinnan om denna kunde prata med exempelvis en sjuksköterska. Författarparet ansåg att sjuksköterskan ska vara där för kvinnorna och prata med dessa, men även lyssna på vad de gått igenom. Att vara där för kvinnan när hon behöver någon att prata med hjälpte mycket, vilket en kvinna nämnde i Arends et al (2013) studie. Sex månader efter händelsen kunde hon gå vidare för att hon hade haft sjuksköterskan att prata med. Liknande resultat som presenterats i föreliggande resultatdel som handlar om våldtagna kvinnans perspektiv, kan även ses i Ostermans et al (2001) litteraturstudie. I den studien visades att trygghet, tillräckligt med information och att kvinnan hade hittat någon att prata med var viktiga faktorer för kvinnorna att ha för att kunna bearbeta trauman dessa hade gått igenom (a a). De tre studierna gjorda av Arend et al (2013), Fehrer-Cabral et al (2011) och Loke et al (2012) kommer från tre olika länder: Sydafrika, USA och Kina. De handlar om kvinnor som går igenom samma problem med liknande känslor. Även om endast en artikel (Fehrer-Cabral el al 2011) handlade om en SANE-sjuksköterska, kunde författarna ändå förstå att det förekommer en skillnad mellan SANEsjuksköterskorna, då vissa kvinnor har blivit bra bemötta av vissa av dem, medan andra mindre bra. Författarna upplevde detta beror på hur erfaren eller förberedd sjuksköterskan är med att jobba med våldtagna kvinnor. En styrka med dessa tre artiklar var att de kom från olika länder och gav en mer internationell bild, men även att de gav författarna möjlighet att förstå mötet med SANE-sjuksköterskor eller sjuksköterskor som inte hade erhållit SANE-utbildning. KONKLUSION Om mötet mellan allmänsjuksköterskan och kvinnan fungerar bra kommer kvinnan att känner sig trygg och omhändertagen samtidigt som sjuksköterskan känner att hon gett en god omvårdnad. Om detta misslyckas kan kvinnan känna sig ytterligare kränkt samtidigt som hon känner rädsla och osäkerhet att söka vård inom hälso- och sjukvården i framtiden, vilket kan påverka kvinnan livskvalité negativt. Därför drar författarna en slutsats om att sjuksköterskor behöver mer kunskap om problemet samt stöd för att lära sig hantera upplevelser och känslor. Författarna anser att ett program som SANE-programmet skulle vara nyttigt att införa i Sverige också eftersom att det ger en ökad förståelse för vad kvinnorna går igenom. Författarna har även under arbetets gång förstått att mer forskning behövs om problemområdet, speciellt forskning som undersöker kvinnans perspektiv. Litteraturstudiens resultat anses kunna användas på alla avdelningar inom hälso- och sjukvården där det är möjligt att stöta på en våldtagen kvinna, både i den akuta fasen och senare i livet. 23

25 REFERENSER Arend E, Maw A, Swardt C, Denny L. Roland M (2013). South African Sexual Assault Survivors Experiences of Post Exposure Prophylaxis and Individualized Nursing Care: A Qualitative Study. Journal of the association of nurses in aids care, vol 24, (no 2), Axelsson A, (2012) Litteraturstudie I: Granskär M & Höglund-Nielsen B, (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvården (2a upplagan) Lund, Sverige. Studentlitteratur AB. S Björck A, Heimer G (2008) Hälso- och sjukvårdens ansvar. I: Heimer G, Posse B, (Red) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar (2a upplagan). Lund: Studentlitteratur, s Brottsbalken 1962:700 Brottsförebyggande rådet, BRÅ (2013) Våldtäkt och sexualbrott >http://www.bra.se/bra/brott--statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html< ( ) Campbell R. (2005a) What really happened? A validation study of rape survivors' help-seeking experiences with the legal and medical systems. Violence and victim 2005 Feb;20(1): Campbell R, Patterson D, Lichty L (2005b) The Effectiveness of Sexual Assault Nurse Examiner (SANE) Programs. Trauma, Violence and Abuse, Vol. 6, No. 4, Christofides N, Jewkes R, Webster N, Penn-Kekana L, Abrahams N, Martin L (2005) Other patients are really in need of medicial attention the quality of health services for rape survivors in South Africa. Bulletin of the World Health Organization, 83 (7), Fehler-Cabral G, Campbell R, Patterson D (2011). Adult Sexual Assault Survivors Experiences with Sexual Assault Nurse Examiners (SANEs). Journal of Interpersonal Violence, 26 (18), FN-förbundet, (2013) Vart går Sydafrika efter Mandela? > ( ) Grände J (2007) Våldtäkten I: Wahlman-Laurell B (Red) Utsatt för våldtäkt? (2a upplagan) Stockholm, Sverige. Gothia Förlag AB. S Hedlund E & Göthlberg M (2005) Våldtäktskrisens kännetecken I: Hedlund E & Göthlberg M, (Red) Våltagen en handbok i att möta utsatta kvinnor (2a upplagan) Skarpnäck, Sverige. EO-print. S Hedlund E & Göthlberg M (2005) Läkarundersökning I: Hedlund E & Göthlberg M, (Red) Våltagen en handbok i att möta utsatta kvinnor (2a upplagan) Skarpnäck, Sverige. EO-print. S

26 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Legatum Prosperity Index, (2013) The 2013 Legatum Prosperity Index Table Ranking > ( ) Loke A, Wan M, Hayter M (2012). The lived experience of woman victims of intimate partner violence. Journal of clinical nursing, 21, Maier S.L, (2011) The emotional challenges faced by Sexual Assault Nurse Examiners: ER nursing is stressful on a good day without rape victims. Journal of Forensic Nursing, 7, NCK. (2008). Handbok, Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. Uppsala: NCK, Uppsala Universitet. NCK, (2013) Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt brott >http://www.nck.uu.se/kunskapscentrum/kunskapsbanken/amnen/sexuellt_vald/ Medicinska_och_psykosociala_konsekvenser/< ( ). NCK, (2013) Sexuellt våld >http://www.nck.uu.se/kunskapscentrum/kunskapsbanken/amnen/sexuellt_vald/ Sexuellt_vald/< ( ) NCK, (2013c) Nationellt handlingsprogram för omhändertagandet av offer för sexualbrott >http://www.nck.uu.se/kunskapscentrum/regeringsuppdrag/nationellt_handlings program/< ( ) Olsson H & Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv Stockholm, Sverige: Liber AB. Osterman, J E., Barbiaz, J., & Johnson, P. (2001). Emergency Interventions for Rape Victims. Psychiatric Services, 52, (6), , 740. Region Skåne (2010) Våld i nära relationer, regional överenskommelse, handlingsprogram och riktlinjer för Region Skåne. Lund: Region Skåne, Koncernkontoret, avdelningen för Hälso- och sjukvård. Rhamqvist- Linnarsson J, Benzein E, Årestedt K, Erlingsson C, (2012) Preperdness to care for victims of violence and their families in emergency departments. Emergency Medicine Jounal, 10, 1-4 Ross R, Draucker CB, Martsolf D, Adamle K, Chiang-Hanisko L, Lewandowski W, (2010) The bridge: Providing nursing care for survivors of sexual violence. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 22, SBU, (2012) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik patientupplevelser. >http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pd f< ( ). 25

27 Smith J.R, Ho L.S, Langston A, Mankani N, Shivshanker A, Perera D, (2013) Clinical care for sexual assault survivors multimedia training: a mixed-methods study of effect on healthcare providers attitudes, knowledge, confidence, and practice in humanitarian settings. Conflict and Health 2013, 7:14, 1-10 Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. >http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/ _ pdf< Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund SKR (2013) Sexuellt våld >http://www.kvinnojouren.se/fakta/mans-vald-mot-kvinnor/sexuellt-vald< ( ) Sundborg E, Saleh-Stattin N, Wändell P, Törnkvist L, (2012) Nurses preperdness to care for women exposed to Intimate Partner Violence: a quantitative study in primary healt care. BMC Nursing, 11(1), 1-11 UMO, (2013) Våldtäkt >http://www.umo.se/vald--krankningar/sexuella-overgrepp/valdtakt/< ( ) Wath A, Wyk N, Rensburg E.J, (2013) Emergency nurses experinces of caring for survivors of intimate partner violance. Journal of Advanced Nursing, Volume 69, Issue 10, WHO, (2012) Understanding and addressing violence against woman Intimate Partner Violence >http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/77432/1/who_rhr_12.36_eng.pdf< ( ). WHO, (2013) Violence against women >http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs239/en< ( ). WHO (2013) WHO report highlights violence against women as a 'global health problem of epidemic proportions' >http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2013/violence_against_women_ /en/< ( ). Willman A & Stoltz P & Bahtsevani C (2011) Evidensbaserad omvårdnad. Lund, Sverige. Studentlitteratur AB. Öberg M, Lucas S, Heimer G (2010) Brottet som urholkar hälsan I: NCK (Red) Sju perspektiv på våldtäkt (1a upplagan). Uppsala, Sverige. Akademiska sjukhuset. S

28 BILAGOR Bilaga 1: Artikelsökning i CINAHL, Pubmed, Psykinfo och Eric proquest. Bilaga 2: SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Bilaga 3: Willman A. (2011) - Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod kvantitativ metod. Bilaga 4. Artikelmatris. 27

29 Bilaga 1. Artikelsökning i CINAHL, Pubmed, Psykinfo och Eric proquest Databas/ Datum CINAHL Headings/ Booleska operatorer sexual abuse AND health care AND nurse Sexual assault AND nurse AND patient Rape AND emergency nursing Rape AND emergency nursing AND emotional care Intimate partner violance AND nurse AND Sweden Intimate partner violence AND experience Sexual assault AND experience AND nurse AND patient träffar lästa titlar granskade abstrakt granskade artiklar använda artiklar 28

30 Databas/ Datum CINAHL Headings/ Booleska operatorer Rape victims AND experience Sexual violence AND experience AND patient Intimate partner violence AND experience Sexual abuse OR rape victims AND nurse AND patient Rape victims OR sexual assault AND health care Rape victims AND emergency AND nurses Rape victims AND nurses AND emergency Rape victims OR sexual assault AND nurse attitude träffar lästa titlar granskade abstrakt granskade artiklar använda artiklar 29

31 Databas/ Datum PubMed MeSH/ Booleska operatorer Sexual violence Victims of violence AND emergency department AND nurse Rape victims AND nurses Sexual abuse OR rape victims AND nurse AND patient träffar lästa titlar granskade abstrakt granskade artiklar använda artiklar Databas/ Datum Psykinfo MeSH/ Booleska operatorer Sexual abuse AND nurses AND experiences Sexual abuse And nurses NOT child Nurses AND rape victims NOT child träffar lästa titlar granskade abstrakt granskade artiklar använda artiklar Databas/ Datum ERIC PROQUEST MeSH/ Booleska operatorer nursing and sexual assault Sexual assault and nurses träffar lästa titlar granskade abstrakt granskade artiklar använda artiklar 30

32 Bilaga 2. SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar 31

33 32

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Handläggning av våldtagna kvinnor

Handläggning av våldtagna kvinnor kvinnor Västsvenska Gyn 18 april 2012 Carina Iloson Centrumöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Projekt beskrivning Projektets uppdrag är att skapa gemensamma (likvärdiga) rutiner för bemötande

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

VÅLDTAGNA KVINNORS OMVÅRDNADSBEHOV

VÅLDTAGNA KVINNORS OMVÅRDNADSBEHOV Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp, OM3480 VÅLDTAGNA KVINNORS OMVÅRDNADSBEHOV En systematisk litteraturstudie Saga Amborn och Sandra Östling

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014 halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014 Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV 11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor

Läs mer

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010 Män och abort Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet SFPOG symposium 24 april 2010 Artiklar Kero A, Lalos A, Wulff M. Home abortion - male involvement - antagen för publicering mars 2010

Läs mer

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Mödradödlighet i Sverige

Mödradödlighet i Sverige Mödradödlighet i Sverige Maternal Mortality in Sweden. Classification, Country of birth, and Quality of care Annika Esscher September 2014 1 Varför studera mödradödlighet i Sverige??? Varje fall är en

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Barn som lever i våld

Barn som lever i våld Barn som lever i våld en ny riskgrupp? Göran Lindén goran.linden@socialresurs.goteborg.se Våld mot närstående eller av närstående Typsituation: Pappa är våldsam mot mamma 10 % av alla barn/ungdomar har

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt en litteraturstudie. - en litteraturstudie

Kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt en litteraturstudie. - en litteraturstudie AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt en litteraturstudie - en litteraturstudie Malin Hillblom & Jenny

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas

Läs mer

Vårdarna som ingen ser

Vårdarna som ingen ser EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:79 Vårdarna som ingen ser En litteraturstudie om föräldrars upplevelse av att leva med

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Elevhälsa Handlingsplan Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA MÅL Skolans allmänna målsättning enligt skollag, arbetsmiljölag

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt

Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt Examensarbete Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt Relatives experiences of palliative home care a literature review Författare: Elin Sundberg & Maria Zetterström

Läs mer

VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Det är typ som att säga att du har inte nått hjärta. Kvinnlighet och vårdmöten i kvinnors berättelser om MRKH. Lisa Guntram PhD Tema

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer.

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2011 Examensarbete, 15 poäng ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Louise Nielsen

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

ANOREXIA NERVOSA PATIENTERS UPPLEVELSER AV MÖTET MED VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ALINA GROTE ELLEN WETTERHALL. Hälsa och samhälle.

ANOREXIA NERVOSA PATIENTERS UPPLEVELSER AV MÖTET MED VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ALINA GROTE ELLEN WETTERHALL. Hälsa och samhälle. ANOREXIA NERVOSA PATIENTERS UPPLEVELSER AV MÖTET MED VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ALINA GROTE ELLEN WETTERHALL Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2016 Malmö högskola Hälsa

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012 VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen

Läs mer

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Inledning Idag lever cirka 20 000 individer i Sverige med en stomi. I Halland stomiopereras cirka 100-150 individer varje år. Uppskattningsvis är det lika många kvinnor som män som har en stomi. (1). Stomi

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

Handlingsprogram Kvinnofrid

Handlingsprogram Kvinnofrid 1 (13) Gotlands kommun (13) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Hälso- och sjukvårdens ansvar...3 Bemötande av våldutsatta kvinnor...3 Upptäcka och identifiera misshandel...5 Medicinskt omhändertagande och

Läs mer

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt.

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt. Fallbeskrivning 1 Karl Andersson född 1980 Lilla gatan 32 i Nyköping Är provtagen för klamydia och är positiv. Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2

Läs mer

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning

Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning Lokala riktlinjer: Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning November 2015 1 FÖRORD Våld i nära relationer

Läs mer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Stina Forsberg FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets rättigheter gäller alla barn (0-18 år) (artikel 1) Inget barn får diskrimineras p.g.a. egna eller vårdnadshavares egenskaper, åsikter eller

Läs mer