Handlingsprogram Kvinnofrid

Transkript

1 1 (13) Gotlands kommun

2 (13) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Hälso- och sjukvårdens ansvar...3 Bemötande av våldutsatta kvinnor...3 Upptäcka och identifiera misshandel...5 Medicinskt omhändertagande och dokumentation vid misshandel...7 Medicinskt omhändertagande och dokumentation vid sexuella övergrepp...8 Viktig information att lämna till den utsatta kvinnan...9 Barnens situation...10 Bilaga 1 Flödeschema för omhändertagandet...1

3 3 (13) Bakgrund Våld mot kvinnor är ett omfattande och angeläget samhällsproblem. Regeringen har i sin proposition Kvinnofrid (Prop. 1997/98:55) pekat på att det är ett problem med många sidor, som angår stora delar av samhället. Genom förändringar i lagstiftningen med bland annat införande av brottet Grov kvinnofridskränkning har regeringen markerat att våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt brott. Förutom i akutsjukvården förekommer ärenden som gäller kvinnomisshandel inom ett flertal verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården. Handlingsprogrammet som till stora delar har sin utgångspunkt i Stockholms läns handlingsprogram är tänkt att ge vägledning vid handläggandet av kvinnor som utsatts för misshandel och/eller sexuella övergrepp och som söker sjukvård inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Gotlands kommun. Observera att detta dokument skall läsas av alla berörda medarbetare. Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdslagens (HSL 198:763) definition av God vård tydliggör den skyldighet som Hälso- och sjukvårdspersonalen har i omhändertagandet av våldsutsatta patienter. Hälso- och sjukvårdens ansvar att svara för adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande kan sammanfattas med orden upptäcka, dokumentera, informera, behandla, vårda, motivera, upprätta, samverka och hänvisa. Se bilaga 1. Oberoende av inom vilket område inom hälso- och sjukvården man arbetar, kan man komma att möta kvinnor som utsatts för misshandel eller annat slags våld av närstående. Läkare anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården är skyldiga att utfärda rättsintyg på begäran av polismyndighet, åklagarmyndighet eller domstol. Det är viktigt att man får ta del av den polisrapport som beskriver händelsen eftersom man i rättsintyget ska relatera skadorna till händelseförloppet. Bemötande av våldutsatta kvinnor Våldsutsatta kvinnor känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att kvinnan ska känna tillit och våga berätta om våldet. Grunden för ett bra omhändertagande är att lyssna, fråga och tro på kvinnans historia. Tänk på att egna attityder som kan avläsas i kroppsspråket kan påverka kvinnan. Ta hand om kvinnan så fort som möjligt. Se Bilaga1. Ge henne möjlighet att tala i enrum utan eventuell medföljande partner. Använd auktoriserad tolk vid behov

4 4 (13) Framhåll att frågor om våld är rutin i vården. Fråga rakt på sak om kvinnan blivit slagen, knuffad, sparkad etc. Undvik att blanda in egna värderingar. Motivera till polisanmälan och erbjud stöd under rättsprocessen. Om inte kvinnan vill polisanmäla kan man, i fall där påföljden är mer än två års fängelse, frångå sekretessen och anmäla från vården. Exempel på fall där detta är tillämpbart är våldtäkt, grovt koppleri, mord och dråp. Vid tveksamhet kan polis eller åklagare rådfrågas utan att kvinnans identitet röjs.

5 5 (13) Upptäcka och identifiera misshandel Om kvinnan inte berättar om våldet, vilka är de tecken/skador som bör leda tanken till våld? Allmänna tecken Uppgiven orsak till skadan stämmer ej överens med skadans utseende. Tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild. Kvinnan har sökt upprepade gånger för diffusa åkommor, även flera uteblivna besök. Kvinnan har väntat länge med att söka vård. Partnern är överbeskyddande, kontrollerade eller vägrar lämna kvinnan ensam. Självdestruktivt beteende, exempelvis att skära sig i armarna. Stressrelaterade symtom Kronisk smärta. Olika smärtsymtom. Psykosomatiska symtom utan tydlig orsak. Sömnstörning, nedstämdhet, depression. Ångest, självmordsbenägenhet. Ätstörningar. Missbruk. Sexuell dysfunktion. Hjärtproblem. Skada på gravid kvinna (misshandel och övergrepp inleds ofta under graviditeten).

6 6 (13) Fynd som skall leda tanken till misshandel Ansiktsskador, huvudet har dunkats mot golv eller vägg. Blåmärken och hudavskrapningar. Blåmärkena kan vara otydliga. Grupper av små rundade blåmärken, uppkomna genom hårt grepp av fingrar. Stickmärken, brännskador och bortslitet hår. Frakturer: t.ex. näsfrakturer, tandskador, käkfrakturer eller revbensfrakturer. Inre skador i form av lever- eller mjältrupturer (lever och mjälte krossas). Avvärjningsskador på underarmar som uppstår när offret försöker skydda ansikte genom att hålla upp armarna. Strypningsförsök som ger märken efter fingrar och /eller naglar. Cirkulärt löpande hudblödningar eller skrapskador på halsen eller snara. En eller flera fysiska skador av äldre datum. Vanliga reaktionsmönster Svårigheter att genomföra gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp. Svårigheter att genomföra rektalpalpation efter analt övergrepp. Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp. Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med datortomografi efter att ha blivit fasthållen.

7 7 (13) Medicinskt omhändertagande och dokumentation vid misshandel Ta utförlig anamnes. Läkarundersökningen ska vara noggrann och omfatta hela kroppen. Undersökningen görs för att säkra bevis och utgör underlag för utfärdande av rättsintyg. Graden av fysisk och psykisk skada samt behovet av behandling bedöms. Fråga alltid om det finns barn inblandade och var dom finns? (SOL 71) Meddela Socialjouren: Kvinna med barn: misstanke om att barn far illa anmäls alltid. Kvinna utan barn: avvakta kvinnans medgivande. Dokumentation vid misshandel Hela kroppen ska undersökas och alla skador oavsett ålder dokumenteras. Beskriv: Typ av skada (t.ex. blåmärke, rivmärke, skärsår, etc). Skadans storlek, form och färg. Lokalisation, använd kroppsmall. Fotografera, helst med digitalkamera, använd måttband. Ny dokumentation kan behöva göras senare då blåmärken framträder tydligare efter någon till några dagar. Se också mall för rättsintyg och kroppskarta.

8 8 (13) Medicinskt omhändertagande och dokumentation vid sexuella övergrepp Kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp omhändertas av Kvinnokliniken. Kvinnans kläder tas till vara för spårsäkring. Den kroppsliga och gynekologiska undersökningen innefattar provtagning för spårsäkring och smittspårning enligt material och checklista. Akut: Utförlig anamnes inklusive gynekologisk anamnes. Kroppsundersökning för att upptäcka ev skador, tag tops från ev sekret. Gynekologisk undersökning inkl weatsmear (spermieförekomst?) och för DNA-analys. provtagning med tops Dokumentation av skador. Prov för chlamydia, gonorré. Hepatitblock, HIV. Blod- och urinprov avseende droger. Graviditetstest (klarlägga ev. graviditet innan övergreppet). Dagen efter p-piller, om kvinnan inte redan har pålitligt preventivmedel. Planera: Kuratorskontakt de närmaste dagarna. Återbesök om -4 v, samtal, erbjuds gynekologisk undersökning, (vid behov tas nya prover). Hepatitblock och HIV-test efter 3 mån. Om kvinnan önskar; ytterligare återbesök efter ett par månader.

9 9 (13) Viktig information att lämna till den utsatta kvinnan Grundläggande i kontakten med kvinnan är att hon själv ska avgöra när och vilka steg hon vill ta för att förändra sin livssituation. Syftet är att hjälpa kvinnan att ta kontroll över sin livssituation och återvinna sin hälsa. Samverkan mellan olika myndigheter och frivilliga organisationer är centralt i arbetet. Kvinnan kan ha behov av skyddat boende på den lokala kvinnojouren eller få kontakt med socialtjänsten. Tala om vart kvinnan kan vända sig och ge kvinnan adress och telefonnummer till kvinnojour, polis, socialtjänst. Identitetsskydd, s.k. trygghetslarm kan erbjudas kvinnan genom polismyndigheten. Informera om olika reaktioner som kan uppstå efter att kvinnan har blivit utsatt för våld eller annan kränkning. Uppföljning efter besöket bör ske efter några dagar hos patientens ordinarie distriktsläkare. Remiss skickas (akut prioritet). Påtala för patienten att återbesök är rutin.

10 10 (13) Barnens situation Barnkonventionen slår fast att barns mänskliga rättigheter skall respekteras. Barn som lever i familjer där det förekommer våld kan vara mycket skyddslösa. Barnet står i beroendeställning till förövaren. De psykiska effekterna blir mer omfattande om hotet kommer från en närstående än om det kommer från en främmande person. I vissa fall kan den vanmakt och rädsla barnet känner prägla hela uppväxten. Det finns en tydlig koppling mellan fäders våld mot mödrar och fäders våld mot barn. En undersökning visar att risken för barnmisshandel är 15 gånger högre där barnets mamma misshandlas. Barn till våldsutsatta mödrar har samma symtom som barn som far illa av andra orsaker. Hos mindre barn tar sig oron mer somatiska uttryck, som sömnproblem eller ont i magen, hos äldre blir det mer psykiska symtom. Symtom och tecken barnet kan uppvisa: Astma, eksem, magont, sömnsvårigheter, huvudvärk och ätstörningar. Depressivitet, självdestruktivitet, aggressivitet och olika former av rädsla. Svårigheter med kamratrelationer. Utsätta andra för mobbing eller blir mobbade själva. Brist på tillit till andra människor. Vid misstanke om att barn far illa kontakta barnläkare och observera anmälningsplikt till socialtjänsten.

11 11 (13) Referenslista Gotlands Kommun (006). Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland. Nationellt centrum för kvinnofrid NCK (008) Handbok för sexuella övergrepp Rapport 008:1 ISSN Kan laddas hem från aspx Nationellt centrum för kvinnofrid NCK (008) Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp. Kan laddas hem från aspx Socialstyrelsen (009) Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal. Artikelnummer Kan laddas ner från Stockholm läns landsting (005). Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor- Handlingsprogram Dokumentet framtaget av arbetsgruppen för Kvinnofrid som 007 bestod av Leif Ohlsson, Susanne Belfrage, Gunnar Mellander, Gunilla Björklund och Kajsa Lingström. Revideringen gjord av Susanne Belfrage, Görel Eriksson, Karoline Blohm och Kajsa Lingström.

12 1 (13) Bilaga 1 Flödeschema för omhändertagandet När en våldutsatt kvinna söker akut vård ansvarar den mottagning kvinnan söker på för att hon omhändertas utan stort dröjsmål samt för att uppföljning planeras. På akutmottagningen tar i första hand kirurgjouren hand om patienten men på jourtid när arbetsbelastningen är hög kan gynjouren alternativt primärvårdsjouren tillfrågas för hjälp med detta. Vid väntan på undersökningen kan vid behov kvinnomottagningens väntrum användas. Patienten får ej skickas hem utan bedömning av läkare. Vid andra medicinska behov än kirurgiska tar den klinik som primärt handlägger skadetypen hand om patienten och vid sexuellt våld är kvinnokliniken ansvariga för omhändertagandet. Uppföljning efter besöket bör ske efter några dagar hos patientens ordinarie distriktsläkare och remiss skickas (akut prio) samtidigt som läkaren ber patienten själv beställa tid för besöket. Påtala för patienten att detta är vår rutin Gällande rättsintyg finns ett dokument på intranätet Rättsintyg HSF Gotland Kamera för dokumentation av skador finns på akutmottagningen samt på kvinnoavdelningen.

13 13 (13) Flödesschema för omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor: Kvinna utsatt för kränkning/våld söker på akutmott Meddela socialjouren: - Kvinna med barn: misstanke om att barn far illa- anmäls alltid - Kvinna utan barn: avvakta kvinnans medgivande Utnyttja KK s väntrum jourtid Tillkalla i första hand: 1. Kirjour /(Gyn) Vid annan skadebild och vid behov - ÖNHjour/Käkjour - Psykjour Om kir upptagen: Gynjour. Kallas i första hand vid sexuellt övergrepp. 3 Primärvårdsjour. Kallas via SVR. Noggrann anamnes och undersökning. Inför hemgång: Kvinnan skall ha fått telnr till sin vårdcentral för att beställa återbesök. Remiss (akut prio) till distriktsläkare skickas. Återbesök är rutin. I arbetsgruppen har ingått/kristina Ekbom Verksamhetschef Kvinnokliniken, Susanne Belfrage Specialist Allmänmedicin & Obst/Gynekologi, Pontus Gustafson Specialist Kirurgi, Pernilla Åberg STläkare Obstetrik & Gynekologi, Anders Lindblad Verksamhetschef Akutmottagningen, Eva Orusild Verksamhetschef Kirurgkliniken. Kristina Ekbom Kvinnokliniken Anders Lindblad Akutmottagningen Eva Orusild Kirurgkliniken Ulf Larsson Primärvården