10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer
|
|
- Hugo Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och ett allvarligt brott, som berör många människor och som många personalgrupper kommer i kontakt med. Med våld i nära relationer avses att någon blivit utsatt för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld eller hot härom av en närstående person. Både män och kvinnor kan vara såväl förövare som den utsatta. Detta våld skiljer sig från andra våldsbrott genom att det till stor utsträckning äger rum inom hemmets väggar och inom familjen. Majoriteten av dem som utsätts för denna typ av våld är kvinnor och barn. I Region Skåne finns ett gemensamt vårdprogram avseende barnmisshandel, Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa. Gällande hedersrelaterade våld finns Länsstyrelsernas skrift Hedersrelaterat våld och förtryck - ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården att tillgå Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer Hälso- och sjukvårdslagens definition av en god vård tydliggör den skyldighet som hälsooch sjukvårdspersonal har i omhändertagandet och bemötandet av våldsutsatta personer. Steget ur ett misshandelsförhållande är stort och vården bör därför vara lättillgänglig. Den våldsutsatta är ofta fylld av skam- och skuldkänslor och ett bra bemötande är grunden för att kunna känna sig trygg nog att berätta om sin situation. Den våldsutsatta personen måste bli synliggjord för att behandlings-/läkningsprocessen ska kunna påbörjas. Personen bör stöttas på vägen mot ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv och informeras om den hjälp som finns att få. God kontakt mellan vårdgivare och den våldsutsatta är av allra största vikt. Den utsatta för våld i nära relationer söker sig till många olika instanser inom hälso- och sjukvården, till exempel specialistvård, akutsjukvård, primärvård, företagshälsovård samt tandvård. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens personal vågar fråga om våld och har en beredskap att omhänderta våldsutsatta barn, kvinnor och män. Det gäller de som söker akut med skador men det är också viktigt att fråga personer med kroniska svårbehandlade symtom, eftersom det i denna grupp finns många som varit utsatta för våld. 1
2 10.3 Upptäcka och identifiera våld i nära relationer Fynd som bör leda tanken till våld Blåmärken, kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår. Skador på flera ställen på kroppen. Blåmärken av olika ålder. Andra symtom Kronisk smärta och psykosomatiska symtom utan tydlig orsak. Psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar, missbruk. Posttraumatiskt stressymtom. Sexuell dysfunktion. Andra indikationer Uppgiven orsak till skadan stämmer ej överens med skadans utseende. Berättelsen om skadans uppkomst förändras. Tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild. Personen har sökt upprepade gånger för diffusa åkommor. Personen har väntat länge med att söka vård. Partnern är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna personen ensam. Vanliga reaktionsmönster Svårigheter med fysisk och/eller emotionell kontakt. Svårigheter att genomgå gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp. Svårigheter att genomgå rektalpalpation efter analt övergrepp. Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp. Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med datortomografi efter att ha blivit fasthållen. 2
3 10.4 Bemötande Våldsutsatta personer känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att denna ska känna tillit och våga berätta om våldet. Grunden för ett bra omhändertagande är att lyssna, fråga och tro på den som berättar. Det är viktigt att vara medveten om att egna attityder kan avläsas i kroppsspråket och påverka personen. Prioritera handläggningen så att personen slipper vänta. Genomför samtalet i enrum utan eventuell medföljande partner. Vid behov av tolk använd en auktoriserad. Anhöriga ska inte tolka med tanke på rättsintygets juridiska giltighet och personens säkerhet. Undvik att blanda in egna värderingar. Framhåll att frågor om våld är rutin i vården. Fråga rakt på sak om personen blivit slagen, knuffad, sparkad etc. Förklara läkarundersökningens och rättsintygets betydelse. Dokumentera tecken på att våld förekommit även om personen för tillfället inte vill polisanmäla. Om en hotbild finns, hjälp till att kontakta myndigheter och ideella organisationer såsom socialtjänst, Kriscentrum, kvinnojour, mansjour m.fl. Stöd och hjälp personen vid eventuell polisanmälan. Fråga om barnen. Kontakt med socialtjänsten ska övervägas. Ge tid till kurator/psykolog. Ge återbesökstid för uppföljning av situationen. Det är vanligt att personer som utsatts för våld inte identifierar sig som misshandlad kvinna/man. Ofta förringar den utsatta personen våldet och försvarar förövaren. 3
4 10.5 Medicinskt omhändertagande Undersökning och dokumentation Vid polisanmälan: Polisen ska begära rättsintyg vilket sker genom kontakt med kontrakterad läkare med särskild kompetens. Se även kap Om skadan kräver sjukvård behandlas den inom vården. Vid behov av akut sjukvård En utförlig anamnes ska alltid tas. Detta gäller även om en rättsmedicinsk undersökning förväntas göras. Läkarundersökningen ska vara noggrann och omfatta hela kroppen. Undersökningen ligger till grund för en medicinsk bedömning av skadorna men den görs även för att säkra bevis och tjäna som underlag för utfärdande av rättsintyg. Graden av fysisk och psykisk skada samt behovet av behandling bedöms. Även om inte polisanmälan görs vid tillfället är det viktigt att personen undersöks i det akuta skedet och att såväl fysiska som psykiska skador bedöms och dokumenteras i journalen. Det händer att personen uteblir från planerad rättsmedicinsk undersökning och dokumentation i samband med detta uteblir. Finns skadorna inte dokumenterade kan detta missgynna den våldutsatta personen i en eventuell framtida rättsprocess. För barn under 18 år ska kontakt med barnspecialist övervägas. På akutmottagning ska alltid barnspecialist kontaktas för barn under 15 år. Beskriv Beskriv skadans storlek, form och färg. Typ av skada till exempel blåmärke, rivmärke, skärsår. Lokalisation använd kroppsmall. Fotografera med digitalkamera, använd måttband som appliceras invid skadan. Ta en översiktsbild samt närbilder. Ange höger eller vänster kroppsdel. Märk fotona med namn, datum och klockslag, utelämna adress och personnummer av säkerhetsskäl. Spara dokumentationen digitalt. Ny dokumentation kan behöva göras senare då blåmärken framträder tydligare efter någon till några dagar. Glöm ej möjligheten att rådgöra med polis utan att bryta sekretessen! Inför undersökning på akutmottagning ska läkaren bedöma belastningen bland den övriga verksamheten på kliniken och tillkalla bakjouren för att minimera risken för avbrott i undersökningen. Under den tid som läkarundersökningen pågår ska ansvarig avdelningspersonal och växel informeras om att bakjour kontaktas direkt vid behov. 4
5 Spårsäkring Topsprov för DNA-analys kan tas med en bomullspinne fuktad med NaCl-lösning från besudlingar till exempel blod, saliv. Ange lokal. Vid misstanke på våldtäkt finns Rapekit med tydliga instruktioner att tillgå. Vid osäkerhet kontakta rättsintygsläkare eller SKL. Behandling Om personen behöver sjukhusvård vårdas denna på den klinik som är relevant för skadan. Erbjud kurator/psykologkontakt. Efter det akuta omhändertagandet påbörjas det psykosociala behandlingsarbetet. Behandlingen omfattar kristerapi, motiverande och stödjande samtal och syftar till en förändringsprocess. Ibland behövs mer djupgående psykiatrisk behandling. Återbesök Personen ska ges en återbesökstid så snart som möjligt. Ibland framträder skadorna först efter något dygn och bör då dokumenteras på nytt. Även om inte personen visar några tecken på kris bör denna förberedas på att reaktionen kan komma senare. Ge god tid för samtal och besök. Det är viktigt att den utsatta kan känna att man får lov att i egen takt samtala om det upplevda Rättsmedicinsk undersökning, rättsintyg Om händelsen är polisanmäld kan polis- och åklagarmyndighet beställa rättsintyg. Myndigheterna kontaktar en kontrakterad läkare med särskild kompetens för uppgiften. Läkaren utför en kroppsundersökning och utfärdar rättsintyget med undersökningen som grund. Rättsintyget kan även grundas enbart på dokumentation, ett så kallat yttrande. Undantag från huvudregeln att rättsintyg ska inhämtas från de kontrakterade görs om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan exempelvis vara att särskild kompetens krävs, t ex gynekologspecialist vid sexualbrott och barnspecialist vid brott mot barn. Det kan dock vara bra och även att föredra om kontrakterad rättsläkare tillsammans med t ex gynekolog bedömer och undersöker patienten. Vid omfattande skador eller multipla skador kan man rekommendera polisen att även rättsläkare ska undersöka patienten. Det är lika viktigt att dokumentera noggrant även om händelsen inte är polisanmäld. Dels kan polisanmälan göras i efterhand och dels kan bevis på upprepade mindre grova misshandeltillfällen vara avgörande vid åtal för brotten grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. 5
6 10.7 Om det finns barn Anmälningsskyldighet I ett hem där en vuxen blir slagen är barnens situation svår och otrygg. En miljö där våld förekommer har en negativ inverkan på barnens utveckling och hälsa. Förekommer våld mellan de vuxna i hemmet är det mycket hög risk för att även barnen utsätts för våld. Sjukvårdspersonal har skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd (Socialtjänstlagen 2001:453, 14 kap 1). Det är socialnämndens uppgift att utreda hemförhållandena och bedöma behovet av hjälp för barnet. Det är viktigt att förmedla till barnens anhöriga att en kontakt med socialtjänsten i första hand innebär ett stöd, inte ett tvångsomhändertagande. Anmälan kan göras per telefon och/eller särskild blankett. Man kan rådgöra anonymt med socialtjänsten. Rådgör gärna med annan personal. Har ett barn blivit utsatt för fysiskt/psykiskt övergrepp ska barnläkare kontaktas för dokumentation av skadorna. Det gäller också vid misstanke om sexuella övergrepp på barnet. Anmälningsskyldighet gäller barn upp till 18 år Polisanmälan, sekretess Motivera till polisanmälan och erbjud stöd under rättsprocessen. Om inte personen vill polisanmäla kan man i fall där påföljden är mer än ett års fängelse frångå sekretessen och anmäla från vårdens sida. Exempel på fall där detta är tillämpbart är våldtäkt, grovt koppleri, mord och dråp. Vid tveksamhet kan polis eller åklagare rådfrågas utan att den utsattas identitet röjs Samverkan Genom god samverkan mellan hälso- och sjukvården, polis, socialtjänst och ideella organisationer som kvinnojour/mansjour och brottsofferjour kan stödinsatserna förstärkas och personen få den hjälp hon/han behöver. Den utsatta ska ge sitt samtycke och får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas. Det är viktigt att personen så snart som möjligt känner att hon/han själv har kontroll över situationen. 6
7 10.10 Krisreaktioner När någon söker hjälp efter ett övergrepp är hon/han i en akut kris där man oftast upplever sig ha förlorat kontrollen över sig själv och omgivningen. Vanliga symptom är ångest och rädsla, skuld och skamkänslor, otrygghet och sömnproblem tillsammans med kroppsliga symptom. Även om personen inte visar några tecken på kris vid den första undersökningen bör hon/han ändå få en snar återbesökstid. Förbered personen på att reaktionen kan komma senare och erbjud denna även kuratorskontakt. Personer som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för flera trauman. De är såväl fysiskt och psykiskt som rättsligt och socialt skadade. Förövaren är ofta en anhörig. På samma sätt som i heterosexuella relationer förekommer våld mellan personer i samkönade relationer. Hjälpbehovet varierar beroende på personens allmänna livssituation och på hur länge misshandeln pågått, liksom på om det finns barn i relationen. Alla övergrepp innehåller olika mått av psykiskt våld. Rädslan för att inte bli förstådd eller trodd är stark hos många utsatta. Att personalen inger förtroende är därför avgörande för bemötandet. Personen behöver stöd och hjälp. Klargör vilka möjligheter som finns att ge detta stöd. Lova inte någonting som inte säkert går att hålla. Personer som varit utsatta för sexualiserat våld är känsliga för attityder. Det är viktigt att vara medveten om detta och att visa respekt för personens integritet. En person som utsatts för sexualiserat våld kan känna skuld i det som skett. Att bli utsatt för hot, trakasserier och våld av en närstående person är psykiskt påfrestande och kränkande och bryter successivt ner självförtroendet. Personer som lever länge i en misshandelsrelation riskerar att påverkas och förändras i sin personlighet. Alla omvårdnadsåtgärder bör syfta till att stärka personens självförtroende och ge denna upprättelse och skuldbefrielse. Både kroppen och själen behöver tid att läka. 7
8 10.11 Våld under graviditeten Det är inte ovanligt att våldet debuterar under graviditeten. I och med det väntade barnet förändras relationerna i ett parförhållande. Både mannen och kvinnan kommer i en helt ny livssituation. För de allra flesta par är detta något naturligt, men det barn som var tänkt som ett bekräftande av kärleken kan också börja upplevas som ett hot. Mödrahälsovården har en viktig funktion i att stödja blivande föräldrar. Det är viktigt att personal inom mödrahälsovården uppmärksammar riskerna för våld under graviditeten och vågar fråga de blivande mödrarna vid tecken på misshandel. Mödrarna kan då få extra stöd och hjälp Grupper som kan ha särskilt svårt att söka stöd Våld i nära relationer utgörs huvudsakligen av mäns våld mot kvinnor. På senare tid har det börjat uppmärksammas att det också kan röra sig om våld i samkönade relationer och kvinnors våld mot män. Det är viktigt att framhålla att våld mot närstående förekommer i alla samhällsklasser och sociala sammanhang. En del kvinnor och män kan dock av olika anledningar ha särskilt svårt att söka stöd. Erfarenhet visar att det är vanligt att socialt utsatta, missbrukande personer utsätts för våld och trakasserier. Likväl som att ställa frågor om alkohol- och drogvanor är det motiverat att ställa frågor om misshandel. En del kvinnor med annan etnisk eller kulturell bakgrund, som utsätts för misshandel av sina män, kan vara mer sårbara och isolerade än etniskt svenska kvinnor. De har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. Även äldre personer och funktionshindrade kvinnor och män blir utsatta för våld. Deras möjligheter att söka hjälp kan vara begränsade. De kan vara beroende av omsorgsstöd från en närstående som brukar våld eller hot och deras möjlighet att kommunicera med omgivningen kan vara begränsad. Män och kvinnor som utövar våld är i behov av stödinsatser för att ta sig ur sitt beteende. 8
9 10.13 Kunskapsöversikt Socialstyrelsens utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal Våldsutsatta kvinnor kan beställas eller laddas ner på Socialstyrelsens hemsida: RiksKvinnoCentrums utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt kan beställas eller laddas ner på hemsidan för Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK): Kvinnofridsportalen. Portalen är ett faktacentrum om mäns våld mot kvinnor för dig som i din verksamhet möter kvinnorna, männen och barnen eller vill lära dig mer om problematiken. Här finns allt från rapporter, statistik, exempel på olika verksamheter och projekt till aktuella konferenser, utbildningar och litteratur. Kvinnofridslinjen är en stödtelefon för dem som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. På kvinnofridslinjens hemsida finns även informationsmaterial för de som arbetar med våldsutsatta kvinnor Litteraturtips Arnell, A., & Ekbom, I. (1999) och han sparkade mamma Stockholm, Rädda Barnen. Herbert M.,& Browne, K. (1996) Preventing of family violence. Wiley Christensen, E (1991) Traengte familier. Socialforskningsinstitutet. Köpenhamn. Hydén, M. (1995) Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och möjliga. Stockholm, Liber Utbildning. Killén, K (1993) Svikna barn. Wahlström & Widstrand. Veinehall, K (1997) Att växa upp I våldets närhet. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 9
4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR
4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt
Läs merOmhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation
Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och primärvården. Kontaktpersoner Åsa
Läs merOmhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation
Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Åsa
Läs merVåld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld
Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs merHandlingsprogram Kvinnofrid
1 (13) Gotlands kommun (13) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Hälso- och sjukvårdens ansvar...3 Bemötande av våldutsatta kvinnor...3 Upptäcka och identifiera misshandel...5 Medicinskt omhändertagande och
Läs merVåld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld
Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merVad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,
Läs merVåld i nära relationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Våld i nära relationer Riktlinjen gäller för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (12) Checklista vid omhändertagande
Läs merAtt ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården
Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-
Läs merHandlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget
Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relation avseende kvinnlig personal inom Landstinget
Läs merVårdprogram vid omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relation
Landstinget DALARNA H A ILO>l)- OC H SJ UKVARD DALARNA VARDPROGRAM vid omhändertagande av patienter utsatta tör våld i nära relation Lillhager, Gunilla Apell 2013-09-04 20 13-1 1-0 1/20 14-12-31 Hälso-
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd
Att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd Fynd som bör leda tanken till våld: skada i ansiktet, på halsen, brösten, armarna, bålen eller genitalt blåmärken, kontusioner, frakturer,
Läs merHandlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget
Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal inom Landstinget
Läs merVårdprogram våld i nära relation
Dokumentets titel HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA VÅRDPROGRAM Våld i nära relationer Framtaget av: Arbetsgrupp våld i nära relation Gäller för: Hälso- och sjukvård Dalarna Datum 2016-04-25 Godkänt av: Karin
Läs merDatum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.
I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer 21 mars 2018 Karolin Olstam och Caroline Sjödell 2 3 4 https://vimeo.com/211625191 Definition av våld: Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna
Läs merAtt fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK
Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global
Läs merVälkomna! Våld i nära relationer
Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merRiktlinjer för rättsintyg i Jämtlands läns landsting (Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1
(Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektör Karin Strandberg-Nöjd 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2009-05-07 Nyutgåva Karin Strandberg-
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merYrkesgemensam handbok
Yrkesgemensam handbok Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne Handlingsprogram för medarbetare som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot barn som upplever våld i familjen män som utövar
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merVägledning för arbetsgivare
vägledning Vägledning för arbetsgivare vid misstanke om våld i anställdas nära relation Borås Stad Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Förord Boråsarnas trygghet är ett prioriterat
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merVåld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Läs merVem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?
sexuella övergrepp? Hotell Riverton 4 maj 2012 Gynakuten Sahlgrenska Sjukhuset Carina Iloson centrumöverläkare Bakgrund Lagförändring 1 april 2005 ökat antal våldtäkter (Brottsbalken 6 kap) Kvinnan möter
Läs merDIVISION Närsjukvård
Att fråga om våld i nära relation Begreppet våld i nära relation Våld i nära relation innefattar allt våld som inträffar inom familjen eller av någon som man står i beroendeställning till eller någon man
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Regional överenskommelse, handlingsprogram och riktlinjer för Region Skåne KO RT V E R S I O N Avsedd för personal inom den hälso- och sjukvård samt tandvård som Region Skåne ansvarar
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merDet som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merAtt ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården
Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 3 Innehåll Bakgrund...2 Varför ska man fråga om våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården?...4 Film 1. Hos allmänläkaren, nybesök...6
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merTecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Läs merHur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?
Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen SKL konferens 14 sept 2017 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merBakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Läs merAtt fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK
Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merDatum 20 11-09-20. Ert datum
I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum 20 11-09-20 Beteckn:ngld,anenf LD11/02248 1(1) Ert datum
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merHandlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merLever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?
Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merVägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Vägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs Lagrum och styrande förutsättningar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
Läs merrelationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merVåldets konsekvenser för hälsan
Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna 19-21 januari 2016 Elisabeth Tönnesen Specialist i allmänmedicin Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Akuta och långsiktiga effekter
Läs merDu har rätt till ett liv fritt från våld!
Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner
Läs merBarnahus i Jönköpings län
Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott
Läs merVåld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow
Våld i nära relationer Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Den arge Bild ur boken Sinna Mann av Gro Dahle & Svein Nyhus Vad är våld? Fysiskt Sexualiserat
Läs merVid misstanke om att barn far illa
Vid misstanke om att barn far illa Handlingsplan Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Handlingsplan Utbildning Utbildnings- och 2017-12-31 omsorgsutskottet Upprättad av Fastställd/upprättad
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merPartille kommuns arbete mot. våld i nära relationer
Partille kommuns arbete mot våld i nära relationer Innehåll Våld i nära relationer är en folkhälsofråga... 3 Begreppet våld i nära relationer...4 Definition...5 Kommunens övergripande målsättning... 6
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merVåld ett hot mot kvinnors hälsa
Våldets påverkan på hälsan Konferens om våld i nära relation Sunderby sjukhus 5 december 2016 Åsa Witkowski Verksamhetschef Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Våld ett hot mot kvinnors hälsa 1948
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs mer