10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer"

Transkript

1 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och ett allvarligt brott, som berör många människor och som många personalgrupper kommer i kontakt med. Med våld i nära relationer avses att någon blivit utsatt för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld eller hot härom av en närstående person. Både män och kvinnor kan vara såväl förövare som den utsatta. Detta våld skiljer sig från andra våldsbrott genom att det till stor utsträckning äger rum inom hemmets väggar och inom familjen. Majoriteten av dem som utsätts för denna typ av våld är kvinnor och barn. I Region Skåne finns ett gemensamt vårdprogram avseende barnmisshandel, Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa. Gällande hedersrelaterade våld finns Länsstyrelsernas skrift Hedersrelaterat våld och förtryck - ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården att tillgå Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer Hälso- och sjukvårdslagens definition av en god vård tydliggör den skyldighet som hälsooch sjukvårdspersonal har i omhändertagandet och bemötandet av våldsutsatta personer. Steget ur ett misshandelsförhållande är stort och vården bör därför vara lättillgänglig. Den våldsutsatta är ofta fylld av skam- och skuldkänslor och ett bra bemötande är grunden för att kunna känna sig trygg nog att berätta om sin situation. Den våldsutsatta personen måste bli synliggjord för att behandlings-/läkningsprocessen ska kunna påbörjas. Personen bör stöttas på vägen mot ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv och informeras om den hjälp som finns att få. God kontakt mellan vårdgivare och den våldsutsatta är av allra största vikt. Den utsatta för våld i nära relationer söker sig till många olika instanser inom hälso- och sjukvården, till exempel specialistvård, akutsjukvård, primärvård, företagshälsovård samt tandvård. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens personal vågar fråga om våld och har en beredskap att omhänderta våldsutsatta barn, kvinnor och män. Det gäller de som söker akut med skador men det är också viktigt att fråga personer med kroniska svårbehandlade symtom, eftersom det i denna grupp finns många som varit utsatta för våld. 1

2 10.3 Upptäcka och identifiera våld i nära relationer Fynd som bör leda tanken till våld Blåmärken, kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår. Skador på flera ställen på kroppen. Blåmärken av olika ålder. Andra symtom Kronisk smärta och psykosomatiska symtom utan tydlig orsak. Psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar, missbruk. Posttraumatiskt stressymtom. Sexuell dysfunktion. Andra indikationer Uppgiven orsak till skadan stämmer ej överens med skadans utseende. Berättelsen om skadans uppkomst förändras. Tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild. Personen har sökt upprepade gånger för diffusa åkommor. Personen har väntat länge med att söka vård. Partnern är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna personen ensam. Vanliga reaktionsmönster Svårigheter med fysisk och/eller emotionell kontakt. Svårigheter att genomgå gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp. Svårigheter att genomgå rektalpalpation efter analt övergrepp. Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp. Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med datortomografi efter att ha blivit fasthållen. 2

3 10.4 Bemötande Våldsutsatta personer känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att denna ska känna tillit och våga berätta om våldet. Grunden för ett bra omhändertagande är att lyssna, fråga och tro på den som berättar. Det är viktigt att vara medveten om att egna attityder kan avläsas i kroppsspråket och påverka personen. Prioritera handläggningen så att personen slipper vänta. Genomför samtalet i enrum utan eventuell medföljande partner. Vid behov av tolk använd en auktoriserad. Anhöriga ska inte tolka med tanke på rättsintygets juridiska giltighet och personens säkerhet. Undvik att blanda in egna värderingar. Framhåll att frågor om våld är rutin i vården. Fråga rakt på sak om personen blivit slagen, knuffad, sparkad etc. Förklara läkarundersökningens och rättsintygets betydelse. Dokumentera tecken på att våld förekommit även om personen för tillfället inte vill polisanmäla. Om en hotbild finns, hjälp till att kontakta myndigheter och ideella organisationer såsom socialtjänst, Kriscentrum, kvinnojour, mansjour m.fl. Stöd och hjälp personen vid eventuell polisanmälan. Fråga om barnen. Kontakt med socialtjänsten ska övervägas. Ge tid till kurator/psykolog. Ge återbesökstid för uppföljning av situationen. Det är vanligt att personer som utsatts för våld inte identifierar sig som misshandlad kvinna/man. Ofta förringar den utsatta personen våldet och försvarar förövaren. 3

4 10.5 Medicinskt omhändertagande Undersökning och dokumentation Vid polisanmälan: Polisen ska begära rättsintyg vilket sker genom kontakt med kontrakterad läkare med särskild kompetens. Se även kap Om skadan kräver sjukvård behandlas den inom vården. Vid behov av akut sjukvård En utförlig anamnes ska alltid tas. Detta gäller även om en rättsmedicinsk undersökning förväntas göras. Läkarundersökningen ska vara noggrann och omfatta hela kroppen. Undersökningen ligger till grund för en medicinsk bedömning av skadorna men den görs även för att säkra bevis och tjäna som underlag för utfärdande av rättsintyg. Graden av fysisk och psykisk skada samt behovet av behandling bedöms. Även om inte polisanmälan görs vid tillfället är det viktigt att personen undersöks i det akuta skedet och att såväl fysiska som psykiska skador bedöms och dokumenteras i journalen. Det händer att personen uteblir från planerad rättsmedicinsk undersökning och dokumentation i samband med detta uteblir. Finns skadorna inte dokumenterade kan detta missgynna den våldutsatta personen i en eventuell framtida rättsprocess. För barn under 18 år ska kontakt med barnspecialist övervägas. På akutmottagning ska alltid barnspecialist kontaktas för barn under 15 år. Beskriv Beskriv skadans storlek, form och färg. Typ av skada till exempel blåmärke, rivmärke, skärsår. Lokalisation använd kroppsmall. Fotografera med digitalkamera, använd måttband som appliceras invid skadan. Ta en översiktsbild samt närbilder. Ange höger eller vänster kroppsdel. Märk fotona med namn, datum och klockslag, utelämna adress och personnummer av säkerhetsskäl. Spara dokumentationen digitalt. Ny dokumentation kan behöva göras senare då blåmärken framträder tydligare efter någon till några dagar. Glöm ej möjligheten att rådgöra med polis utan att bryta sekretessen! Inför undersökning på akutmottagning ska läkaren bedöma belastningen bland den övriga verksamheten på kliniken och tillkalla bakjouren för att minimera risken för avbrott i undersökningen. Under den tid som läkarundersökningen pågår ska ansvarig avdelningspersonal och växel informeras om att bakjour kontaktas direkt vid behov. 4

5 Spårsäkring Topsprov för DNA-analys kan tas med en bomullspinne fuktad med NaCl-lösning från besudlingar till exempel blod, saliv. Ange lokal. Vid misstanke på våldtäkt finns Rapekit med tydliga instruktioner att tillgå. Vid osäkerhet kontakta rättsintygsläkare eller SKL. Behandling Om personen behöver sjukhusvård vårdas denna på den klinik som är relevant för skadan. Erbjud kurator/psykologkontakt. Efter det akuta omhändertagandet påbörjas det psykosociala behandlingsarbetet. Behandlingen omfattar kristerapi, motiverande och stödjande samtal och syftar till en förändringsprocess. Ibland behövs mer djupgående psykiatrisk behandling. Återbesök Personen ska ges en återbesökstid så snart som möjligt. Ibland framträder skadorna först efter något dygn och bör då dokumenteras på nytt. Även om inte personen visar några tecken på kris bör denna förberedas på att reaktionen kan komma senare. Ge god tid för samtal och besök. Det är viktigt att den utsatta kan känna att man får lov att i egen takt samtala om det upplevda Rättsmedicinsk undersökning, rättsintyg Om händelsen är polisanmäld kan polis- och åklagarmyndighet beställa rättsintyg. Myndigheterna kontaktar en kontrakterad läkare med särskild kompetens för uppgiften. Läkaren utför en kroppsundersökning och utfärdar rättsintyget med undersökningen som grund. Rättsintyget kan även grundas enbart på dokumentation, ett så kallat yttrande. Undantag från huvudregeln att rättsintyg ska inhämtas från de kontrakterade görs om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan exempelvis vara att särskild kompetens krävs, t ex gynekologspecialist vid sexualbrott och barnspecialist vid brott mot barn. Det kan dock vara bra och även att föredra om kontrakterad rättsläkare tillsammans med t ex gynekolog bedömer och undersöker patienten. Vid omfattande skador eller multipla skador kan man rekommendera polisen att även rättsläkare ska undersöka patienten. Det är lika viktigt att dokumentera noggrant även om händelsen inte är polisanmäld. Dels kan polisanmälan göras i efterhand och dels kan bevis på upprepade mindre grova misshandeltillfällen vara avgörande vid åtal för brotten grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. 5

6 10.7 Om det finns barn Anmälningsskyldighet I ett hem där en vuxen blir slagen är barnens situation svår och otrygg. En miljö där våld förekommer har en negativ inverkan på barnens utveckling och hälsa. Förekommer våld mellan de vuxna i hemmet är det mycket hög risk för att även barnen utsätts för våld. Sjukvårdspersonal har skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd (Socialtjänstlagen 2001:453, 14 kap 1). Det är socialnämndens uppgift att utreda hemförhållandena och bedöma behovet av hjälp för barnet. Det är viktigt att förmedla till barnens anhöriga att en kontakt med socialtjänsten i första hand innebär ett stöd, inte ett tvångsomhändertagande. Anmälan kan göras per telefon och/eller särskild blankett. Man kan rådgöra anonymt med socialtjänsten. Rådgör gärna med annan personal. Har ett barn blivit utsatt för fysiskt/psykiskt övergrepp ska barnläkare kontaktas för dokumentation av skadorna. Det gäller också vid misstanke om sexuella övergrepp på barnet. Anmälningsskyldighet gäller barn upp till 18 år Polisanmälan, sekretess Motivera till polisanmälan och erbjud stöd under rättsprocessen. Om inte personen vill polisanmäla kan man i fall där påföljden är mer än ett års fängelse frångå sekretessen och anmäla från vårdens sida. Exempel på fall där detta är tillämpbart är våldtäkt, grovt koppleri, mord och dråp. Vid tveksamhet kan polis eller åklagare rådfrågas utan att den utsattas identitet röjs Samverkan Genom god samverkan mellan hälso- och sjukvården, polis, socialtjänst och ideella organisationer som kvinnojour/mansjour och brottsofferjour kan stödinsatserna förstärkas och personen få den hjälp hon/han behöver. Den utsatta ska ge sitt samtycke och får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas. Det är viktigt att personen så snart som möjligt känner att hon/han själv har kontroll över situationen. 6

7 10.10 Krisreaktioner När någon söker hjälp efter ett övergrepp är hon/han i en akut kris där man oftast upplever sig ha förlorat kontrollen över sig själv och omgivningen. Vanliga symptom är ångest och rädsla, skuld och skamkänslor, otrygghet och sömnproblem tillsammans med kroppsliga symptom. Även om personen inte visar några tecken på kris vid den första undersökningen bör hon/han ändå få en snar återbesökstid. Förbered personen på att reaktionen kan komma senare och erbjud denna även kuratorskontakt. Personer som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för flera trauman. De är såväl fysiskt och psykiskt som rättsligt och socialt skadade. Förövaren är ofta en anhörig. På samma sätt som i heterosexuella relationer förekommer våld mellan personer i samkönade relationer. Hjälpbehovet varierar beroende på personens allmänna livssituation och på hur länge misshandeln pågått, liksom på om det finns barn i relationen. Alla övergrepp innehåller olika mått av psykiskt våld. Rädslan för att inte bli förstådd eller trodd är stark hos många utsatta. Att personalen inger förtroende är därför avgörande för bemötandet. Personen behöver stöd och hjälp. Klargör vilka möjligheter som finns att ge detta stöd. Lova inte någonting som inte säkert går att hålla. Personer som varit utsatta för sexualiserat våld är känsliga för attityder. Det är viktigt att vara medveten om detta och att visa respekt för personens integritet. En person som utsatts för sexualiserat våld kan känna skuld i det som skett. Att bli utsatt för hot, trakasserier och våld av en närstående person är psykiskt påfrestande och kränkande och bryter successivt ner självförtroendet. Personer som lever länge i en misshandelsrelation riskerar att påverkas och förändras i sin personlighet. Alla omvårdnadsåtgärder bör syfta till att stärka personens självförtroende och ge denna upprättelse och skuldbefrielse. Både kroppen och själen behöver tid att läka. 7

8 10.11 Våld under graviditeten Det är inte ovanligt att våldet debuterar under graviditeten. I och med det väntade barnet förändras relationerna i ett parförhållande. Både mannen och kvinnan kommer i en helt ny livssituation. För de allra flesta par är detta något naturligt, men det barn som var tänkt som ett bekräftande av kärleken kan också börja upplevas som ett hot. Mödrahälsovården har en viktig funktion i att stödja blivande föräldrar. Det är viktigt att personal inom mödrahälsovården uppmärksammar riskerna för våld under graviditeten och vågar fråga de blivande mödrarna vid tecken på misshandel. Mödrarna kan då få extra stöd och hjälp Grupper som kan ha särskilt svårt att söka stöd Våld i nära relationer utgörs huvudsakligen av mäns våld mot kvinnor. På senare tid har det börjat uppmärksammas att det också kan röra sig om våld i samkönade relationer och kvinnors våld mot män. Det är viktigt att framhålla att våld mot närstående förekommer i alla samhällsklasser och sociala sammanhang. En del kvinnor och män kan dock av olika anledningar ha särskilt svårt att söka stöd. Erfarenhet visar att det är vanligt att socialt utsatta, missbrukande personer utsätts för våld och trakasserier. Likväl som att ställa frågor om alkohol- och drogvanor är det motiverat att ställa frågor om misshandel. En del kvinnor med annan etnisk eller kulturell bakgrund, som utsätts för misshandel av sina män, kan vara mer sårbara och isolerade än etniskt svenska kvinnor. De har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. Även äldre personer och funktionshindrade kvinnor och män blir utsatta för våld. Deras möjligheter att söka hjälp kan vara begränsade. De kan vara beroende av omsorgsstöd från en närstående som brukar våld eller hot och deras möjlighet att kommunicera med omgivningen kan vara begränsad. Män och kvinnor som utövar våld är i behov av stödinsatser för att ta sig ur sitt beteende. 8

9 10.13 Kunskapsöversikt Socialstyrelsens utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal Våldsutsatta kvinnor kan beställas eller laddas ner på Socialstyrelsens hemsida: RiksKvinnoCentrums utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt kan beställas eller laddas ner på hemsidan för Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK): Kvinnofridsportalen. Portalen är ett faktacentrum om mäns våld mot kvinnor för dig som i din verksamhet möter kvinnorna, männen och barnen eller vill lära dig mer om problematiken. Här finns allt från rapporter, statistik, exempel på olika verksamheter och projekt till aktuella konferenser, utbildningar och litteratur. Kvinnofridslinjen är en stödtelefon för dem som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. På kvinnofridslinjens hemsida finns även informationsmaterial för de som arbetar med våldsutsatta kvinnor Litteraturtips Arnell, A., & Ekbom, I. (1999) och han sparkade mamma Stockholm, Rädda Barnen. Herbert M.,& Browne, K. (1996) Preventing of family violence. Wiley Christensen, E (1991) Traengte familier. Socialforskningsinstitutet. Köpenhamn. Hydén, M. (1995) Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och möjliga. Stockholm, Liber Utbildning. Killén, K (1993) Svikna barn. Wahlström & Widstrand. Veinehall, K (1997) Att växa upp I våldets närhet. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 9

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och primärvården. Kontaktpersoner Åsa

Läs mer

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Åsa

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd

Att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd Att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd Fynd som bör leda tanken till våld: skada i ansiktet, på halsen, brösten, armarna, bålen eller genitalt blåmärken, kontusioner, frakturer,

Läs mer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-

Läs mer

Vårdprogram vid omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relation

Vårdprogram vid omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relation Landstinget DALARNA H A ILO>l)- OC H SJ UKVARD DALARNA VARDPROGRAM vid omhändertagande av patienter utsatta tör våld i nära relation Lillhager, Gunilla Apell 2013-09-04 20 13-1 1-0 1/20 14-12-31 Hälso-

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Vägledning för arbetsgivare

Vägledning för arbetsgivare vägledning Vägledning för arbetsgivare vid misstanke om våld i anställdas nära relation Borås Stad Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Förord Boråsarnas trygghet är ett prioriterat

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Regional överenskommelse, handlingsprogram och riktlinjer för Region Skåne KO RT V E R S I O N Avsedd för personal inom den hälso- och sjukvård samt tandvård som Region Skåne ansvarar

Läs mer

Yrkesgemensam handbok

Yrkesgemensam handbok Yrkesgemensam handbok Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne Handlingsprogram för medarbetare som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot barn som upplever våld i familjen män som utövar

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Datum 20 11-09-20. Ert datum

Datum 20 11-09-20. Ert datum I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum 20 11-09-20 Beteckn:ngld,anenf LD11/02248 1(1) Ert datum

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD...

ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD... Innehåll INLEDNING... 4 Yrkesgemensam handbok... 4 Uppdatering... 4 Handbokens syfte och upplägg... 5 Handlingsprogrammet... 5 Genomförandeorganisation för Kvinnofrid i Malmö... 7 ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS

STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS 1(13) NORDMALINGS KOMMUN HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Dnr 09/SN063 750 Socialnämnden den 24 februari 2009, 56 Kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 39 2(13) 2008-10-12

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Anita Kruse, chef för 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv :s målgrupp :s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Sidan 1 av (18) Gällande 22 augusti 2011 HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Sidan 2 av (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 3 RUTINER FÖR SOCIALKONTORET 4-6 RUTINSCHEMA

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - handlingsplan för social- och omsorgsförvaltningen R Dnr 2011-029-730 Rev iderad Dnr 2012-030-790 2012-05-29 72 Innehållshållsförteckning 1 Inledning 4 2 Korta fakta om våld i

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Yrkesgemensam Handbok Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad 2007 Reviderad 2011 YRKESGEMENSAM HANDBOK Denna handbok vänder sig till dig som i ditt arbete eller i din organisation möter kvinnor,

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD 2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD Våldsbrott kan drabba alla och envar och förekomsten av våld är utbredd. Statistiskt sett är män oftare än kvinnor involverade i våldssituationer, både som offer och förövare.

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot 1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2007-04-25, 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Godkännande av reviderad handlingsplan

Godkännande av reviderad handlingsplan SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 6(23) Socialnämnden SN Punkt 5 SNau 19 Sn/2014:52/001 Godkännande av reviderad handlingsplan Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Kan folktandvården upptäcka barn som far illa? Child protection and the dental team www.cpdt.org.uk

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

24 maj 2012. Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

24 maj 2012. Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem Hälsoveckan 2012 Smedjebacken 24 maj 24 maj 2012 13.00-14.00 Våld mot kvinnor 14.00-14.30 PAUS 14.30-15.30 Att fråga om våld Omhändertagande efter sexuella

Läs mer