10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer"

Transkript

1 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och ett allvarligt brott, som berör många människor och som många personalgrupper kommer i kontakt med. Med våld i nära relationer avses att någon blivit utsatt för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld eller hot härom av en närstående person. Både män och kvinnor kan vara såväl förövare som den utsatta. Detta våld skiljer sig från andra våldsbrott genom att det till stor utsträckning äger rum inom hemmets väggar och inom familjen. Majoriteten av dem som utsätts för denna typ av våld är kvinnor och barn. I Region Skåne finns ett gemensamt vårdprogram avseende barnmisshandel, Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa. Gällande hedersrelaterade våld finns Länsstyrelsernas skrift Hedersrelaterat våld och förtryck - ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården att tillgå Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer Hälso- och sjukvårdslagens definition av en god vård tydliggör den skyldighet som hälsooch sjukvårdspersonal har i omhändertagandet och bemötandet av våldsutsatta personer. Steget ur ett misshandelsförhållande är stort och vården bör därför vara lättillgänglig. Den våldsutsatta är ofta fylld av skam- och skuldkänslor och ett bra bemötande är grunden för att kunna känna sig trygg nog att berätta om sin situation. Den våldsutsatta personen måste bli synliggjord för att behandlings-/läkningsprocessen ska kunna påbörjas. Personen bör stöttas på vägen mot ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv och informeras om den hjälp som finns att få. God kontakt mellan vårdgivare och den våldsutsatta är av allra största vikt. Den utsatta för våld i nära relationer söker sig till många olika instanser inom hälso- och sjukvården, till exempel specialistvård, akutsjukvård, primärvård, företagshälsovård samt tandvård. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens personal vågar fråga om våld och har en beredskap att omhänderta våldsutsatta barn, kvinnor och män. Det gäller de som söker akut med skador men det är också viktigt att fråga personer med kroniska svårbehandlade symtom, eftersom det i denna grupp finns många som varit utsatta för våld. 1

2 10.3 Upptäcka och identifiera våld i nära relationer Fynd som bör leda tanken till våld Blåmärken, kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår. Skador på flera ställen på kroppen. Blåmärken av olika ålder. Andra symtom Kronisk smärta och psykosomatiska symtom utan tydlig orsak. Psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar, missbruk. Posttraumatiskt stressymtom. Sexuell dysfunktion. Andra indikationer Uppgiven orsak till skadan stämmer ej överens med skadans utseende. Berättelsen om skadans uppkomst förändras. Tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild. Personen har sökt upprepade gånger för diffusa åkommor. Personen har väntat länge med att söka vård. Partnern är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna personen ensam. Vanliga reaktionsmönster Svårigheter med fysisk och/eller emotionell kontakt. Svårigheter att genomgå gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp. Svårigheter att genomgå rektalpalpation efter analt övergrepp. Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp. Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med datortomografi efter att ha blivit fasthållen. 2

3 10.4 Bemötande Våldsutsatta personer känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att denna ska känna tillit och våga berätta om våldet. Grunden för ett bra omhändertagande är att lyssna, fråga och tro på den som berättar. Det är viktigt att vara medveten om att egna attityder kan avläsas i kroppsspråket och påverka personen. Prioritera handläggningen så att personen slipper vänta. Genomför samtalet i enrum utan eventuell medföljande partner. Vid behov av tolk använd en auktoriserad. Anhöriga ska inte tolka med tanke på rättsintygets juridiska giltighet och personens säkerhet. Undvik att blanda in egna värderingar. Framhåll att frågor om våld är rutin i vården. Fråga rakt på sak om personen blivit slagen, knuffad, sparkad etc. Förklara läkarundersökningens och rättsintygets betydelse. Dokumentera tecken på att våld förekommit även om personen för tillfället inte vill polisanmäla. Om en hotbild finns, hjälp till att kontakta myndigheter och ideella organisationer såsom socialtjänst, Kriscentrum, kvinnojour, mansjour m.fl. Stöd och hjälp personen vid eventuell polisanmälan. Fråga om barnen. Kontakt med socialtjänsten ska övervägas. Ge tid till kurator/psykolog. Ge återbesökstid för uppföljning av situationen. Det är vanligt att personer som utsatts för våld inte identifierar sig som misshandlad kvinna/man. Ofta förringar den utsatta personen våldet och försvarar förövaren. 3

4 10.5 Medicinskt omhändertagande Undersökning och dokumentation Vid polisanmälan: Polisen ska begära rättsintyg vilket sker genom kontakt med kontrakterad läkare med särskild kompetens. Se även kap Om skadan kräver sjukvård behandlas den inom vården. Vid behov av akut sjukvård En utförlig anamnes ska alltid tas. Detta gäller även om en rättsmedicinsk undersökning förväntas göras. Läkarundersökningen ska vara noggrann och omfatta hela kroppen. Undersökningen ligger till grund för en medicinsk bedömning av skadorna men den görs även för att säkra bevis och tjäna som underlag för utfärdande av rättsintyg. Graden av fysisk och psykisk skada samt behovet av behandling bedöms. Även om inte polisanmälan görs vid tillfället är det viktigt att personen undersöks i det akuta skedet och att såväl fysiska som psykiska skador bedöms och dokumenteras i journalen. Det händer att personen uteblir från planerad rättsmedicinsk undersökning och dokumentation i samband med detta uteblir. Finns skadorna inte dokumenterade kan detta missgynna den våldutsatta personen i en eventuell framtida rättsprocess. För barn under 18 år ska kontakt med barnspecialist övervägas. På akutmottagning ska alltid barnspecialist kontaktas för barn under 15 år. Beskriv Beskriv skadans storlek, form och färg. Typ av skada till exempel blåmärke, rivmärke, skärsår. Lokalisation använd kroppsmall. Fotografera med digitalkamera, använd måttband som appliceras invid skadan. Ta en översiktsbild samt närbilder. Ange höger eller vänster kroppsdel. Märk fotona med namn, datum och klockslag, utelämna adress och personnummer av säkerhetsskäl. Spara dokumentationen digitalt. Ny dokumentation kan behöva göras senare då blåmärken framträder tydligare efter någon till några dagar. Glöm ej möjligheten att rådgöra med polis utan att bryta sekretessen! Inför undersökning på akutmottagning ska läkaren bedöma belastningen bland den övriga verksamheten på kliniken och tillkalla bakjouren för att minimera risken för avbrott i undersökningen. Under den tid som läkarundersökningen pågår ska ansvarig avdelningspersonal och växel informeras om att bakjour kontaktas direkt vid behov. 4

5 Spårsäkring Topsprov för DNA-analys kan tas med en bomullspinne fuktad med NaCl-lösning från besudlingar till exempel blod, saliv. Ange lokal. Vid misstanke på våldtäkt finns Rapekit med tydliga instruktioner att tillgå. Vid osäkerhet kontakta rättsintygsläkare eller SKL. Behandling Om personen behöver sjukhusvård vårdas denna på den klinik som är relevant för skadan. Erbjud kurator/psykologkontakt. Efter det akuta omhändertagandet påbörjas det psykosociala behandlingsarbetet. Behandlingen omfattar kristerapi, motiverande och stödjande samtal och syftar till en förändringsprocess. Ibland behövs mer djupgående psykiatrisk behandling. Återbesök Personen ska ges en återbesökstid så snart som möjligt. Ibland framträder skadorna först efter något dygn och bör då dokumenteras på nytt. Även om inte personen visar några tecken på kris bör denna förberedas på att reaktionen kan komma senare. Ge god tid för samtal och besök. Det är viktigt att den utsatta kan känna att man får lov att i egen takt samtala om det upplevda Rättsmedicinsk undersökning, rättsintyg Om händelsen är polisanmäld kan polis- och åklagarmyndighet beställa rättsintyg. Myndigheterna kontaktar en kontrakterad läkare med särskild kompetens för uppgiften. Läkaren utför en kroppsundersökning och utfärdar rättsintyget med undersökningen som grund. Rättsintyget kan även grundas enbart på dokumentation, ett så kallat yttrande. Undantag från huvudregeln att rättsintyg ska inhämtas från de kontrakterade görs om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan exempelvis vara att särskild kompetens krävs, t ex gynekologspecialist vid sexualbrott och barnspecialist vid brott mot barn. Det kan dock vara bra och även att föredra om kontrakterad rättsläkare tillsammans med t ex gynekolog bedömer och undersöker patienten. Vid omfattande skador eller multipla skador kan man rekommendera polisen att även rättsläkare ska undersöka patienten. Det är lika viktigt att dokumentera noggrant även om händelsen inte är polisanmäld. Dels kan polisanmälan göras i efterhand och dels kan bevis på upprepade mindre grova misshandeltillfällen vara avgörande vid åtal för brotten grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. 5

6 10.7 Om det finns barn Anmälningsskyldighet I ett hem där en vuxen blir slagen är barnens situation svår och otrygg. En miljö där våld förekommer har en negativ inverkan på barnens utveckling och hälsa. Förekommer våld mellan de vuxna i hemmet är det mycket hög risk för att även barnen utsätts för våld. Sjukvårdspersonal har skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd (Socialtjänstlagen 2001:453, 14 kap 1). Det är socialnämndens uppgift att utreda hemförhållandena och bedöma behovet av hjälp för barnet. Det är viktigt att förmedla till barnens anhöriga att en kontakt med socialtjänsten i första hand innebär ett stöd, inte ett tvångsomhändertagande. Anmälan kan göras per telefon och/eller särskild blankett. Man kan rådgöra anonymt med socialtjänsten. Rådgör gärna med annan personal. Har ett barn blivit utsatt för fysiskt/psykiskt övergrepp ska barnläkare kontaktas för dokumentation av skadorna. Det gäller också vid misstanke om sexuella övergrepp på barnet. Anmälningsskyldighet gäller barn upp till 18 år Polisanmälan, sekretess Motivera till polisanmälan och erbjud stöd under rättsprocessen. Om inte personen vill polisanmäla kan man i fall där påföljden är mer än ett års fängelse frångå sekretessen och anmäla från vårdens sida. Exempel på fall där detta är tillämpbart är våldtäkt, grovt koppleri, mord och dråp. Vid tveksamhet kan polis eller åklagare rådfrågas utan att den utsattas identitet röjs Samverkan Genom god samverkan mellan hälso- och sjukvården, polis, socialtjänst och ideella organisationer som kvinnojour/mansjour och brottsofferjour kan stödinsatserna förstärkas och personen få den hjälp hon/han behöver. Den utsatta ska ge sitt samtycke och får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas. Det är viktigt att personen så snart som möjligt känner att hon/han själv har kontroll över situationen. 6

7 10.10 Krisreaktioner När någon söker hjälp efter ett övergrepp är hon/han i en akut kris där man oftast upplever sig ha förlorat kontrollen över sig själv och omgivningen. Vanliga symptom är ångest och rädsla, skuld och skamkänslor, otrygghet och sömnproblem tillsammans med kroppsliga symptom. Även om personen inte visar några tecken på kris vid den första undersökningen bör hon/han ändå få en snar återbesökstid. Förbered personen på att reaktionen kan komma senare och erbjud denna även kuratorskontakt. Personer som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för flera trauman. De är såväl fysiskt och psykiskt som rättsligt och socialt skadade. Förövaren är ofta en anhörig. På samma sätt som i heterosexuella relationer förekommer våld mellan personer i samkönade relationer. Hjälpbehovet varierar beroende på personens allmänna livssituation och på hur länge misshandeln pågått, liksom på om det finns barn i relationen. Alla övergrepp innehåller olika mått av psykiskt våld. Rädslan för att inte bli förstådd eller trodd är stark hos många utsatta. Att personalen inger förtroende är därför avgörande för bemötandet. Personen behöver stöd och hjälp. Klargör vilka möjligheter som finns att ge detta stöd. Lova inte någonting som inte säkert går att hålla. Personer som varit utsatta för sexualiserat våld är känsliga för attityder. Det är viktigt att vara medveten om detta och att visa respekt för personens integritet. En person som utsatts för sexualiserat våld kan känna skuld i det som skett. Att bli utsatt för hot, trakasserier och våld av en närstående person är psykiskt påfrestande och kränkande och bryter successivt ner självförtroendet. Personer som lever länge i en misshandelsrelation riskerar att påverkas och förändras i sin personlighet. Alla omvårdnadsåtgärder bör syfta till att stärka personens självförtroende och ge denna upprättelse och skuldbefrielse. Både kroppen och själen behöver tid att läka. 7

8 10.11 Våld under graviditeten Det är inte ovanligt att våldet debuterar under graviditeten. I och med det väntade barnet förändras relationerna i ett parförhållande. Både mannen och kvinnan kommer i en helt ny livssituation. För de allra flesta par är detta något naturligt, men det barn som var tänkt som ett bekräftande av kärleken kan också börja upplevas som ett hot. Mödrahälsovården har en viktig funktion i att stödja blivande föräldrar. Det är viktigt att personal inom mödrahälsovården uppmärksammar riskerna för våld under graviditeten och vågar fråga de blivande mödrarna vid tecken på misshandel. Mödrarna kan då få extra stöd och hjälp Grupper som kan ha särskilt svårt att söka stöd Våld i nära relationer utgörs huvudsakligen av mäns våld mot kvinnor. På senare tid har det börjat uppmärksammas att det också kan röra sig om våld i samkönade relationer och kvinnors våld mot män. Det är viktigt att framhålla att våld mot närstående förekommer i alla samhällsklasser och sociala sammanhang. En del kvinnor och män kan dock av olika anledningar ha särskilt svårt att söka stöd. Erfarenhet visar att det är vanligt att socialt utsatta, missbrukande personer utsätts för våld och trakasserier. Likväl som att ställa frågor om alkohol- och drogvanor är det motiverat att ställa frågor om misshandel. En del kvinnor med annan etnisk eller kulturell bakgrund, som utsätts för misshandel av sina män, kan vara mer sårbara och isolerade än etniskt svenska kvinnor. De har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. Även äldre personer och funktionshindrade kvinnor och män blir utsatta för våld. Deras möjligheter att söka hjälp kan vara begränsade. De kan vara beroende av omsorgsstöd från en närstående som brukar våld eller hot och deras möjlighet att kommunicera med omgivningen kan vara begränsad. Män och kvinnor som utövar våld är i behov av stödinsatser för att ta sig ur sitt beteende. 8

9 10.13 Kunskapsöversikt Socialstyrelsens utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal Våldsutsatta kvinnor kan beställas eller laddas ner på Socialstyrelsens hemsida: RiksKvinnoCentrums utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt kan beställas eller laddas ner på hemsidan för Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK): Kvinnofridsportalen. Portalen är ett faktacentrum om mäns våld mot kvinnor för dig som i din verksamhet möter kvinnorna, männen och barnen eller vill lära dig mer om problematiken. Här finns allt från rapporter, statistik, exempel på olika verksamheter och projekt till aktuella konferenser, utbildningar och litteratur. Kvinnofridslinjen är en stödtelefon för dem som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. På kvinnofridslinjens hemsida finns även informationsmaterial för de som arbetar med våldsutsatta kvinnor Litteraturtips Arnell, A., & Ekbom, I. (1999) och han sparkade mamma Stockholm, Rädda Barnen. Herbert M.,& Browne, K. (1996) Preventing of family violence. Wiley Christensen, E (1991) Traengte familier. Socialforskningsinstitutet. Köpenhamn. Hydén, M. (1995) Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och möjliga. Stockholm, Liber Utbildning. Killén, K (1993) Svikna barn. Wahlström & Widstrand. Veinehall, K (1997) Att växa upp I våldets närhet. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 9

4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR

4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt

Läs mer

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och primärvården. Kontaktpersoner Åsa

Läs mer

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Åsa

Läs mer

Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld

Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset

Läs mer

Handlingsprogram Kvinnofrid

Handlingsprogram Kvinnofrid 1 (13) Gotlands kommun (13) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Hälso- och sjukvårdens ansvar...3 Bemötande av våldutsatta kvinnor...3 Upptäcka och identifiera misshandel...5 Medicinskt omhändertagande och

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relation avseende kvinnlig personal inom Landstinget

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Vårdprogram vid omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relation

Vårdprogram vid omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relation Landstinget DALARNA H A ILO>l)- OC H SJ UKVARD DALARNA VARDPROGRAM vid omhändertagande av patienter utsatta tör våld i nära relation Lillhager, Gunilla Apell 2013-09-04 20 13-1 1-0 1/20 14-12-31 Hälso-

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd

Att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd Att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd Fynd som bör leda tanken till våld: skada i ansiktet, på halsen, brösten, armarna, bålen eller genitalt blåmärken, kontusioner, frakturer,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Vårdprogram våld i nära relation

Vårdprogram våld i nära relation Dokumentets titel HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA VÅRDPROGRAM Våld i nära relationer Framtaget av: Arbetsgrupp våld i nära relation Gäller för: Hälso- och sjukvård Dalarna Datum 2016-04-25 Godkänt av: Karin

Läs mer

Riktlinjer för rättsintyg i Jämtlands läns landsting (Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1

Riktlinjer för rättsintyg i Jämtlands läns landsting (Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1 (Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektör Karin Strandberg-Nöjd 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2009-05-07 Nyutgåva Karin Strandberg-

Läs mer

Välkomna! Våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,

Läs mer

Yrkesgemensam handbok

Yrkesgemensam handbok Yrkesgemensam handbok Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne Handlingsprogram för medarbetare som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot barn som upplever våld i familjen män som utövar

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Vägledning för arbetsgivare

Vägledning för arbetsgivare vägledning Vägledning för arbetsgivare vid misstanke om våld i anställdas nära relation Borås Stad Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Förord Boråsarnas trygghet är ett prioriterat

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Regional överenskommelse, handlingsprogram och riktlinjer för Region Skåne KO RT V E R S I O N Avsedd för personal inom den hälso- och sjukvård samt tandvård som Region Skåne ansvarar

Läs mer

DIVISION Närsjukvård

DIVISION Närsjukvård Att fråga om våld i nära relation Begreppet våld i nära relation Våld i nära relation innefattar allt våld som inträffar inom familjen eller av någon som man står i beroendeställning till eller någon man

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? sexuella övergrepp? Hotell Riverton 4 maj 2012 Gynakuten Sahlgrenska Sjukhuset Carina Iloson centrumöverläkare Bakgrund Lagförändring 1 april 2005 ökat antal våldtäkter (Brottsbalken 6 kap) Kvinnan möter

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Datum 20 11-09-20. Ert datum

Datum 20 11-09-20. Ert datum I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum 20 11-09-20 Beteckn:ngld,anenf LD11/02248 1(1) Ert datum

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Barnahus i Jönköpings län

Barnahus i Jönköpings län Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Våldets konsekvenser för hälsan

Våldets konsekvenser för hälsan Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna 19-21 januari 2016 Elisabeth Tönnesen Specialist i allmänmedicin Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Akuta och långsiktiga effekter

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Partille kommuns arbete mot. våld i nära relationer

Partille kommuns arbete mot. våld i nära relationer Partille kommuns arbete mot våld i nära relationer Innehåll Våld i nära relationer är en folkhälsofråga... 3 Begreppet våld i nära relationer...4 Definition...5 Kommunens övergripande målsättning... 6

Läs mer

Rutin Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer på vård- och omsorgsförvaltningen

Rutin Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer på vård- och omsorgsförvaltningen RUTIN Sid: 1 (10) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare på VOF och utförare inom 1 2016-05-11 hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Chef

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer

Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-25 Sida 1(1) Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD...

ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD... Innehåll INLEDNING... 4 Yrkesgemensam handbok... 4 Uppdatering... 4 Handbokens syfte och upplägg... 5 Handlingsprogrammet... 5 Genomförandeorganisation för Kvinnofrid i Malmö... 7 ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD.

Läs mer

Våldets konsekvenser för hälsan

Våldets konsekvenser för hälsan Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna januari 2015 Anna Berglund Enhetschef, med.dr. Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning

Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning Lokala riktlinjer: Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning November 2015 1 FÖRORD Våld i nära relationer

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer