BARN SOM FAR ILLA. Handlingsplan vid misstanke om barn som far illa. för tandvårdspersonal inom Folktandvården Gotland 1 (25) RIKTLINJE

Transkript

1 (25) + BARN SOM FAR ILLA Handlingsplan vid misstanke om barn som far illa för tandvårdspersonal inom Folktandvården Gotland

2 2 (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syftet med handlingsplanen 3 Inledning 4 Vad kan vara bakomliggande orsaker till att ett barn far illa?. 6 Definition barnmisshandel. 6 Fysisk misshandel.. 7 Psykisk misshandel; försummelse och kränkningar.. 7 Omsorgssvikt. 9 Sexuella övergrepp.. 9 Att känna igen och notera signaler och tecken som kan vara indikation på att ett barn far illa 0 Varningssignaler: fysisk misshandel. 0 psykisk misshandel.. 0 omsorgssvikt sexuella övergrepp 2 Att tänka på för oss som tandvårdspersonal vid varningssignaler 3 Fysiskt våld.. 3 Psykiskt våld och kränkningar... 3 Sexuella övergrepp 3 Fysisk försummelse... 3 Omsorgssvikt. 3 Anmälningsskyldigheten, uppgiftsskyldigheten samt det regelverk som styr dessa 4 FN s konvention om barns rättigheter, Socialtjänstlagen, SoL, 4 Kap. 4 Förhållningssätt innan anmälan.. 5 Vad ska en anmälan innehålla?.. 5 Vad händer vid en anmälan?.. 6 Rutiner för agerande vid misstanke om att ett barn far illa 7 Vid misstanke om försummelse/omsorgssvikt generellt 7 När barnets rätt till tandvård försummas/uteblivandeproblematik 8 Vid misstanke om misshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterade händelser. 20 Källor. 22 Förtryckt brev till vårdnadshavare med information om anmälningsskyldighet 23 Anmälningsblankett till Socialtjänsten 24 Kontaktpersoner 25

3 3 (25) Syftet med detta dokument är att:. Öka kunskapen kring vad som kan vara bakomliggande orsaker till att ett barn far illa. Reda ut begreppet barn som far illa. 2. Öka kunskapen hos oss som vårdgivare vad gäller att notera signaler/varningstecken/beteenden som kan vara tecken på att ett barn far illa. 3. Informera om anmälningsskyldigheten, uppgiftsskyldigheten och det regelverk som styr detta (Socialtjänstlagen). Informera om gången i processen med en anmälan. 4. Hitta rutiner för hur vi ska agera när vi misstänker att ett barn far illa: - den anmälningsskyldige - arbetsgivarens roll/socialstyrelsens rekommendationer: * utbildning * rutiner vid anmälan/handlingsplan * stöttning av personal som anmäler * uppföljning av anmälda fall

4 4 (25) INLEDNING Alla som arbetar med barn har någon gång konfronterats med tanken: Står allt rätt till i den här familjen? Hur har det här barnet det egentligen? Har en magkänsla av att något är på tok. Ändå är det väldigt få fall av misstanke om att ett barn far illa som anmäls av personal som jobbar med barn. När vi anmäler gör vi det oftast sent och missförhållandena har gått långt. Varför så få anmälda fall? vi vill inte se vi känner oss obekväma i det faktum att ämnet är svårt och känsligt vi är rädda för att vi ska ha fel, inbilla oss, att misstanken ska vara ogrundad vi saknar kunskap om anmälningsskyldigheten vi saknar kunskap om innebörden i begreppet ett barn far illa vi saknar kunskap om definitionen för försummelse, omsorgssvikt, misshandel vi har fördomar om i vilka familjer missförhållanden kan förekomma vi tror att någon annan anmält och ligger lågt vi har bristande rutiner för hur vi ska hantera problematiken vid misstanke om att ett barn far illa/vid anmälan om detta vi vet inte vad följderna blir: vad händer med barnet, försämras våra möjligheter till fortsatt behandling, hur drabbas jag som anmälare? vi upplever att vi står ensamma i vår anmälan vi hyser misstro mot Socialtjänsten

5 5 (25) FN s konvention om barns rättigheter, 989: Barn har rätt till: kärlek, omsorg att bli sedd, hörd att bli respekterad adekvat klädsel, nutrition, hygien, trygghet, uppsikt, stimulans, att lära sig nya saker, skolgång hälsovård, sjukvård/tandvård Staten har en aktiv skyldighet att skydda barn i den mån föräldrar eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet inte fullgör sina skyldigheter gentemot barnet. Staten kräver att myndighet (=Socialtjänsten) får kännedom om när ett barn far illa. Verksamheter som har anmälningsskyldighet måste ha rutiner för att Socialtjänsten ska få vetskap om att barnet befinner sig i en utsatt situation. Barn som riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsansvar. Socialtjänstlagen reglerar anmälningsskyldigheten/uppgiftsskyldigheten (SoL 4 Kap ). När ska vi anmäla? Det finns inget klart definierat svar misstanke/oro räcker misstanken behöver inte vara sann eller bekräftad Grundtanken ska vara: anmäl när du har en beskrivbar oro för eller misstanke om att ett barn far illa underskatta inte din förmåga att känna oro för eller misstänka att allt inte står rätt till

6 6 (25) VAD KAN VARA BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL ATT ETT BARN FAR ILLA? Misstanken om att ett barn far illa bottnar ofta i en misstanke om misshandel eller omsorgssvikt/försummelse. DEFINITION BARNMISSHANDEL: Barnmisshandel = När en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Barn är varje människa under 8 år. Definitionen utgår från barnet. Definitionen skiljer inte på avsiktlig/oavsiktlig handling. Definitionen skiljer inte på aktiv/passiv försummelse. Definitionen uttrycker en situation där den vuxna inte uppfyller sitt ansvar gentemot barnet. Barnmisshandel kan delas in i: FYSISK MISSHANDEL PSYKISK MISSHANDEL Försummelse Kränkningar OMSORGSSVIKT SEXUELLA ÖVERGREPP Barnmisshandel förekommer i alla samhällsskikt. Det finns dock vissa riskgrupper av barn: vid samtidig kvinnomisshandel eller allvarlig relationsproblematik i familjen vid psykisk sjukdom hos förälder vid missbruk hos förälder barn med funktionshinder/kroniskt sjuka barn utsatta familjer: familjer som lever under stress (ex asylsökande, flyktingfamiljer)

7 7 (25) A. FYSISK MISSHANDEL Är när en vuxen orsakar barn en kroppsskada, smärta eller försätter barn i vanmakt eller liknande tillstånd. Uppskattningsvis 3000 barn (0-6 år) utsätts för grov, upprepad misshandel. Förövaren är ofta någon i barnets närmiljö. Fysisk misshandel kroppsskada, smärta Ex.: slag, nyp, sparkar, knuff Kliniska fynd: frakturer kasta, skaka, lugga, riva, bita blåmärken bränna, skålla, förgifta rodnader försöka dränka/kväva rivsår Shaken Baby Syndrom (Barnskakning) Münchausen Syndrom by Proxy B. PSYKISK MISSHANDEL Är varje handling, eller underlåtenhet att handla, som stör barnets intellektuella och emotionella utveckling, självkänsla, sociala kompetens och förutsättningar för nära känslomässiga relationer. Är ett beteendemönster som förmedlar till barnet att det är värdelöst, oälskat, oönskat och bara har ett existensberättigande om det möter andras behov. Ex.: avvisande, ignorerande, isolering, terrorisering, hot om fysiskt/psykiskt våld, utnyttjande, hån, förlöjligande. Att utsätta barn för farliga expositioner (t.ex. att bevittna våld i sin närmiljö) Innehåller alltid en kränkning av barnet. I alla former av fysisk misshandel ingår psykisk misshandel. Kränkningar: när en vuxen person, ofta under en lång tid, skadar eller äventyrar barns psykiska hälsa genom att i ord eller handling behandla barnet nedlåtande eller angripa barnets personlighet. Passiv psykisk misshandel = försummelse

8 8 (25) Försummelse. Fysisk försummelse : när en vuxen, ofta under en lång tid, skadar eller äventyrar barns fysiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att garantera barnet godtagbar standard i fråga om fysisk omsorg. Brister i omsorg kan gälla: - hygien, kost, omvårdnad - årstidsanpassade kläder - möjlighet till vila/sömn - skydd, husrum, tillsyn - förebyggande hälsovård - medicinsk vård, inklusive tandvård - skydd mot olycksrisker och skadliga expositioner (t.ex. miljöer med drog- /alkoholanvändande) 2. Psykisk försummelse : när en vuxen, ofta under en lång tid, skadar eller äventyrar barns psykiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att tillgodose ett barns grundläggande behov av t.ex. - uppmärksamhet - tillhörighet - fostran - vägledning - stimulans - undervisning kan vara: otillgänglighet, känslomässig likgiltighet för barnet, underlåtenhet att ge barnet erfarenheter, underlåtenhet att lära barnet skilja på rätt eller fel, underlåtenhet att se till att barnet får skolutbildning. Ett begrepp som allt oftare dyker upp i sammanhanget är professionell försummelse : med detta begrepp avser man vårdgivares underlåtenhet att ge vård till ett barn, t. ex att vid uteblivande underlåta att agera. Detta utgör en risk för att barn som försummas i sin närmiljö även försummas i vården.

9 9 (25) Psykisk misshandel djupgående känslomässiga förluster ego och självkänsla bryts ner oförmåga till empati vilket kan ge problem på sikt med parrelationer, föräldraskap och socialt umgänge. påverkar även den kognitiva utvecklingen Försummelse psykiska skador (jfr. ovan) fysiska skador : små barn: tillväxthämning CNS utvecklas inte normalt när intellektuell och känslomässig stimuli uteblir. Detta kan i förlängningen ge intellektuella och neuropsykiatriska handikapp. C. OMSORGSSVIKT Är när en förälder/vårdnadshavare p.g.a. underlåtenhet skadar barnet fysiskt eller psykiskt eller försummar det så allvarligt att barnets hälsa och fysiska/psykiska utveckling är i fara när förälder inte har förmåga att uppfatta barnets behov när förälder inte har förmåga att ge fysisk/psykisk näring samt skydd underlåtenhet att tillgodose grundläggande behov brister i omsorg (se fysisk försummelse) kan gälla: - hygien, kost, omvårdnad - årstidsanpassade kläder - möjlighet till vila/sömn - skydd, husrum, tillsyn - förebyggande hälsovård - medicinsk vård, inklusive tandvård - skydd mot olycksrisker och skadliga expositioner D. SEXUELLA ÖVERGREPP Är en handling/situation med sexuell innebörd där en vuxen eller en ung person utnyttjar en underårig för att tillfredsställa egna sexuella eller andra behov. Typer:. övergrepp med fysisk kontakt 2. övergrepp utan fysisk kontakt 3. sexuell exploatering av barn och unga i kommersiella och liknande sammanhang

10 0 (25) ATT KÄNNA IGEN OCH NOTERA SIGNALER OCH TECKEN SOM KAN VARA INDIKATION PÅ ATT ETT BARN FAR ILLA Att bli bättre på att känna igen varningssignaler att bli bättre på att sätta ord på sin oro/misstanke VARNINGSSIGNALER: FYSISK MISSHANDEL: söker sent: medicinsk hjälp söks sent då skadan är allvarlig eller omfattande söker primärt för annat: föräldrarna undrar över obetydlig/obefintlig annan åkomma och nämner först i förbifarten allvarlig problematik vet ej hur skadan uppkommit: oklar skildring, detaljer saknas, fakta ändras mellan de vuxna, barnets skildring är vag och skiljer sig från föräldrarnas uppgivet trauma stämmer ej överens med skadan nya versioner: förklaringen ändar sig över tiden, föräldrarna reagerar känslomässigt motstridigt, föräldrarna intar försvarsställning/reagerar fientligt gentemot vårdgivaren upprepade olycksfall/besök inom vården barnets ålder: små barn oftare utsatta avvikande samspel förälder-barn: attityd mot barnet avviker, attityd mot vårdpersonal avviker barnet har ett avvikande sätt att vara och samspela med föräldern genom att t.ex. verka deprimerat och frånvarande, visa tecken på extrem uppmärksamhet eller rädsla för alla former av fysisk kontakt med sin vårdnadshavare barn med funktionshinder eller kroniskt sjuka barn löper större risk för fysisk misshandel vid tandvård: Om barnet tidigare utsatts för övergrepp kan barnet kan uppfatta tandvårdssituationen som starkt obehaglig. Att ligga/sitta i behandlingsstolen och genomgå undersökning/behandling kan förknippas med den utsatthet och hjälplöshet barnet upplevt i samband med övergreppet. Tandvårdsrädsla kan ha en koppling till tidigare övergrepp! PSYKISK MISSHANDEL: skräck, ångest glädjelöshet negativ påverkan på barnets känslomässiga förmåga, självförtroende, empatiska förmåga, förmåga till relationer/samspel med andra Kom ihåg: i alla former av fysisk misshandel ingår även psykisk misshandel!

11 (25) OMSORGSSVIKT: Försummelse/omsorgssvikt leder till lika svåra följdverkningar som fysisk misshandel. Omsorgssvikt finns i alla samhällsskikt. Men barn i följande grupper kan löpa större risk: Barn till missbrukare : - hög stressnivå i familjen, stor otrygghet, - barnet agerar förälder, avsaknad av tillit Barn till psykiskt sjuka föräldrar Barn till utvecklingsstörda föräldrar Barn som bevittnar misshandel: (kvinnomisshandel sker ofta i hemmet) - barn känner sig skyldiga till våldet - barn känner sig ansvariga att stoppa våldet - pojkar far ofta mer illa än flickor då de ofta identifierar sig med fadern vilken, oftare än modern, är den som misshandlar Barn till asylsökande/flyktingbarn: - utsatt situation där föräldrarna ofta mår dåligt, vilket ökar risken för att barnet försummas - tidigare upplevelser av krig, förtryck, tortyr - familjen lever under hot och oro för framtiden Kännetecken/varningssignaler: Brister i fysisk omsorg: - eftersatt hygien, undermålig kost, ej årstidsadekvat klätt - alltid trött, aldrig utvilad - brister i boende - utebliven omvårdnad, vind för våg - barnet får ej hälsovård/tandvård ( obs! frekventa uteblivanden!) - barnet lever/vistas i farliga miljöer, sammanhang (t.ex. missbrukarmiljö) Brister i psykisk omsorg: - små barn: tillväxthämning, kontaktstörning, distanslöshet, passivitet - nedstämdhet, depression - hög ångestnivå/ängslan - sömnsvårigheter - psykosomatiska symtom - beteendeproblem - aggressivitet - hyperaktivitet - inlärningssvårigheter - relationsproblematik - icke-adekvat ansvarstagande

12 2 (25) SEXUELLA ÖVERGREPP Alla former av sexuell handling som påtvingas ett barn av en annan person är ett sexuellt övergrepp. Innebär att en person utnyttjar barnets beroendeställning och att handlingen utgår från personens behov och kränker barnets integritet. Riskfaktorer : förövaren är ofta känd av barnet och finns i barnets närmiljö flickor löper större risk än pojkar barn som löper större risk än andra: - barn som inte tror/vet att det är okej att säga nej till vuxna - barn som är rädda att bli bestraffade - barn som söker ömhet för att de inte får det av vuxna i sin närhet - barn med funktionshinder: har svårare att värja sig, har svårare att göra sig förstådda, har svårare att förstå innebörden i det de blir utsatta för, är mer beroende av måna vårdgivare - barn med neuropsykiatriska funktionshinder - missbruk i familjen - misshandel i familjen - omsorgssvikt hos föräldrarna - tidigare övergreppserfarenhet hos någon i familjen Barn har mycket svårt att berätta om tidigare/pågående sexuella övergrepp. Barn tar ibland tillbaka sin berättelse. Symtom/reaktioner/beteenden som kan vara tecken på sexuella övergrepp: dålig självbild nedstämdhet, självmordstankar sömnbesvär, mardrömmar oro/ängslan minnesstörningar värk/muskelspänningar ätstörningar sexuellt utagerande beteende, graviditet i unga år fysiska symtom: återkommande UVI, flytningar, svårt hålla urin/avföring, skador på underliv, blåmärken vid tandvård: utebliven samverkan till tandvård, frekventa uteblivanden, utagerande beteende i behandlingsstolen, apatiskt beteende

13 3 (25) ATT TÄNKA PÅ FÖR OSS SOM TANDVÅRDSPERSONAL VID VARNINGSSIGNALER FYSISKT VÅLD: Var observant på fysiska skador i ansikte, mun, käkar, tänder. Hur har skadorna uppkommit? Låt gärna barnet berätta själv. PSYKISKT VÅLD OCH KRÄNKNINGAR: Var observant på barnets berättelse. Notera dina egna iakttagelser. Håll kontakt med barnet. SEXUELLA ÖVERGREPP: Ofta svårt för barnet att berätta men om det anförtror sig: - ta emot berättelsen ifrågasätt inte - bekräfta att det var bra att barnet berättade - bestäm ny tid och håll kontakt med barnet - anteckna barnets ord så noggrant som möjligt - anteckna egna noteringar som väckt din oro för att sexuellt övergrepp har skett FYSISK FÖRSUMMELSE: Äldre barn: Frekventa uteblivanden trots behov av tandvård kan bero på tandvårdsrädsla: Vuxna som varit utsatta som barn berättar ofta om svår tandvårdsrädsla under barndomen. Ta reda på orsaken till försummelsen. Släpp inte dessa barn! Yngre barn: är beroende av sina föräldrar för att få sin tandvård. Vid frekventa uteblivanden trots behov av tandvård: kontakta föräldrarna, gärna med ett personligt brev. Orsakerna till försummelsen kan vara många. Tandvården har ett visst ansvar för att dessa barn uppmärksammas. Barnet har rätt till tandvård, vilket klassas som ett basbehov! OMSORGSSVIKT: Notera dina iakttagelser som kan vara: -förälder som snäser/hutar åt barnet, korrigerar bryskt, inte låter barnet komma till tals, inte berömmer när det är befogat -barnet är smutsigt, luktar illa -barnet är inte klätt adekvat för årstiden -barnet verkar hängigt och trött -barnet missar övriga besök inom hälso- och sjukvården Iakttagelserna kan upplevas som bagateller eller verka för obetydliga för att tas upp i en anmälan, men en anmälan är befogad med tanke på att grundbehoven kan vara försummade.

14 4 (25) ANMÄLNINGSSKYLDIGHETEN, UPPGIFTSSKYLDIGHETEN SAMT DET REGELVERK SOM STYR DESSA FN s konvention om barns rättigheter, 989 Socialtjänstlagen, SoL, 4 Kap Staten har en aktiv skyldighet att skydda barn i den mån föräldrar/vårdnadshavare inte fullgör sin plikt gentemot barnet. Barn som riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsansvar. Staten kräver att myndighet (Socialtjänsten) får kännedom om när ett barn far illa. Verksamheter som har anmälningsskyldighet måste ha rutiner för att Socialtjänsten får vetskap om att ett barn befinner sig i en utsatt situation. Personal som arbetar med barn har -anmälningsskyldighet vid misstanke om att ett barn far illa. -skyldighet att lämna uppgift om barnet när anmälan nått Socialtjänsten eller när Socialtjänsten beslutat att inleda utredning kring barnet på grund av någon annans anmälan Dessa skyldigheter står över lagen om sekretess! Det räcker med att man som yrkesutövare har en misstanke om eller känner oro för barnet för att anmäla. Misstanken behöver inte vara bekräftad. Ta din oro på allvar! Arbetsgivarens roll: Arbetsgivare till personal som arbetar med barn bör: - se till att kunskap om anmälningsskyldigheten finns - se till att rutiner för förfarande vid misstanke finns - se till att rutiner för anmälan till Socialtjänsten finns - se till att uppföljning av antalet anmälda fall till Socialtjänsten registreras/följs - stötta personal som anmäler till Socialtjänsten (utbildning, handledning, konsultation) Innan en anmälan har man möjlighet att konsultera Socialtjänsten utan att namnge barnet. Underlåtenhet att anmäla regleras i Brottsbalken och yrkesutövare kan riskera straffansvar för tjänstefel. Ingen har ännu dömts men JO har riktat skarp kritik mot kliniker som underlåtit eller dröjt för länge med att anmäla.

15 5 (25) Förhållningssätt innan en anmälan Berätta för familjen om din oro. Informera familjen om din anmälningsskyldighet. Betona att det är en insats för barnets bästa och att avsikten är att hjälpa barnet och familjen. Betona att det är din oro du vill anmäla - inte föräldrarna. Obs! Vid misstanke om fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller hedersrelaterade händelser: Informera INTE föräldrar/anhöriga om din misstanke och din avsikt att anmäla! Viktigt att anmäla även i de fall där vi vet att någon annan redan har gjort en anmälan! Om anmälan redan är gjord men barnet fortsatt far illa eller mår dåligt eller om nya omständigheter tillkommer bör en ny anmälan göras! Vad skall en anmälan innehålla? Barnets namn, adress och personnummer Namn, adress på förälder/vårdnadshavare Telefonnummer till familjen Namn på och telefonnummer till den som anmäler Uppgift om anmälarens roll i förhållande till barnet Anledning till anmälan : -konkreta uppgifter på vad som utgör grunden till att anmälan görs -omfattning och tidpunkt för när händelse ägt rum Konsekvenser för barnet som anmälaren eventuellt observerat Ev. åtgärder/insatser som funnits/finns runt barnet Information om huruvida anmälaren informerat föräldrarna om sin oro Information om huruvida anmälaren informerat föräldrarna om att anmälan görs Kopia på anmälan sparas på lämpligt sätt Färdig anmälningsblankett underlättar förfarandet! (Se sid. 24)

16 6 (25) VAD HÄNDER VID EN ANMÄLAN? Privatperson Vårdgivare Oro Misstanke Konsultation Soc.tj. Uppgiftsskyldighet SOL 4 Kap Bör anmäla kan vara anonym Anmälningsskyldighet SOL 4 Kap står över sekretessen Akutomhändertagande Anmälan om misstanke att ett barn far illa Socialtjänsten, IFO Socialtjänsten bekräftar inom en vecka att anmälan mottagits (Soc.styr. rek) Utredning inleds ej. Det som framkom i anmälan var ej av tillräcklig tyngd Familjen och barnet kallas Familjen tackar nej till stödåtgärder Familjen uteblir Utredning inleds Max. 4 mån Sekretess Familjen infinner sig Stödåtgärder hjälp Inhämtande av uppgifter Tvångsomhändertagande Polisanmälan vid misstanke om brott Märk! Socialtjänstens sekretess kan hävas med föräldrarnas samtycke. Detta kan vara av vikt för vår möjlighet att behandla barnet.

17 7 (25) RUTINER FÖR AGERANDE VID MISSTANKE OM ATT ETT BARN FAR ILLA Ta din oro på allvar! Gör noggranna anteckningar i journalen! A. Vid misstanke om försummelse/omsorgssvikt generellt:. Innan du pratar med någon: Gör anteckningar som stöd för minnet: - Vad gäller anmälan? - Vad har barnet sagt/gjort, vad har jag sett? - Vad har jag själv frågat sagt, tänkt? - Vad har barnet visat för känslor eller tecken på missförhållande? - Tidpunkt/tidsperiod för det anmälan gäller - Barnets livsomständigheter: familj, skola, ev. tidigare kontakt med Socialtjänsten 2. Tala med föräldrarna om din oro: Lägg fram din undran; ställ frågan på ett igenkännande sätt - inte som en anklagelse. Risk för ilska från föräldrarna brukar lägga sig efter ett tag. Betona din avsikt att hjälpa barnet och familjen. Informera om möjligheten att få hjälp och stöd hos Socialtjänsten (detta ökar chansen för att familjen samverkar på frivillig bas med Socialtjänsten). Om familjen avböjer kontakt med Socialtjänsten : Håll kvar kontakten med familjen! 3. Informera familjen om din anmälningsskyldighet. Betona att du känner oro för barnet och att det är denna oro du anmäler till Socialtjänsten - inte föräldrarna. 4. Informera din närmaste chef. Gör en anmälan till Socialtjänsten (färdig anmälningsblankett finns). Anmälan kan göras av ansvarig vårdgivare enskilt eller av verksamhetschef i samråd med ansvarig vårdgivare. Kopia av anmälan i barnets journal. 5. Vid behov av tandvård: stäm av en behandlingsplan med familjen, om möjligt med stöd av Socialtjänsten, och för in detta i journalen. 6. Återkoppling till anmälaren är möjlig om familjen ger sitt godkännande ( hävande av sekretess ). Detta kan vara av vikt för vår möjlighet att kunna fortsätta behandla barnet.

18 8 (25) B. När barnets rätt till tandvård försummas (uteblivandeproblematik): Om barnet uteblir helt och hållet:. Möjlighet att konsultera Socialtjänsten finns utan att röja barnets identitet. Innan du pratar med någon: Gör anteckningar som stöd för minnet. Sammanfatta det som har hänt: - När började uteblivandena? - Vilka har orsakerna varit? - Hur stort är vårdbehovet? - Hur stor är risken att barnets orala hälsa påverkas negativt p.g.a. försummelsen? 2. Försök kontakta familjen per telefon, utred orsaken till uteblivandena. Om du inte lyckas nå familjen per telefon: 3. Skriv ett personligt brev, förklara barnets rätt till tandvård, informera om din anmälningsskyldighet. Om barnet fortsätter att utebli: 4. Sänd formellt varningsbrev (förtryckt mall om anmälningsskyldighet enligt SoL 4 Kap ). Se sid. 23. Om barnet fortsätter att utebli: 5. Informera din närmaste chef. Gör en anmälan till Socialtjänsten (färdig anmälningsblankett finns, se sid. 24). Anmälan kan göras av ansvarig vårdgivare enskilt eller av verksamhetschef i samråd med ansvarig vårdgivare. Kopia av anmälan i barnets journal. 6. Vid behov av tandvård: Stäm av en behandlingsplan med familjen, om möjligt med stöd av Socialtjänsten. För in detta i journalen. 7. Återkoppling till anmälaren är möjlig med familjens medgivande ( hävande av sekretess ). Kan vara av betydelse för vår möjlighet att fortsätta behandla barnet.

19 9 (25) Om barnet uteblir frekvent, dvs. kommer sporadiskt:. Möjlighet att konsultera Socialtjänsten finns utan att röja barnets identitet. Innan du pratar med någon: Gör anteckningar som stöd för minnet. Sammanfatta det som har hänt: - När började uteblivandena? - Vilka har orsakerna varit? - Hur stort är vårdbehovet? - Hur stor är risken att barnets orala hälsa påverkas negativt p.g.a. försummelsen 2. Försök kontakta familjen per telefon, utred orsaken till uteblivandena. Om du inte lyckas nå familjen per telefon: 3. Skriv ett personligt brev, förklara barnets rätt till tandvård, informera om din anmälningsskyldighet. 4. Ta upp din oro med familjen när barnet väl kommer. Informera om din anmälningsskyldighet. Betona att du känner oro för barnet och att det är denna oro du anmäler till Socialtjänsten- inte föräldrarana. Håll kontakt med familjen. Låt det inte gå för länge mellan behandlingstillfällena! Om försummelsen fortgår: 5. Informera din närmaste chef. Gör en anmälan till Socialtjänsten (färdig anmälningsblankett finns, se sid. 24). Anmälan kan göras av ansvarig vårdgivare enskilt eller av verksamhetschef i samråd med ansvarig vårdgivare. Kopia av anmälan i barnets journal. 6. Vid behov av tandvård: Stäm av en behandlingsplan med familjen, om möjligt med stöd av Socialtjänsten. För in detta i journalen. 7. Återkoppling till anmälaren är möjlig med familjens medgivande ( hävande av sekretess ). Kan vara av betydelse för vår möjlighet att fortsätta behandla barnet.

20 20 (25) C. Vid misstanke om misshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterade händelser:. För noggranna journalanteckningar: ANAMNES: Utförlig anamnes! Om fysisk skada föreligger: -dokumentera barnets spontana berättelse -fråga hur skadan uppkommit -fråga om tidigare olycksfall/olycksbenägenhet Om barnet berättar: anteckna barnets berättelse vad visade barnet för känslor, vad såg jag Om barnet lämnar uppgift om någon misshandel/sexuellt övergrepp skall utgångspunkten vara den att barnet talar sanning Ifrågasätt inte. Gör noggranna anteckningar i journalen. Beskriv barnets livsomständigheter: familj, skola, ev. tidigare kontakt med Socialtjänsten STATUS: Utförlig beskrivning! Om fysisk skada: Dokumentera noggrant! Beskriv i detalj storlek, lokalisation. Färgfoto Röntgen Skador kan vara: blåmärken, rivsår, brännmärken, frakturer (ansikte, käkar, tänder) 2. Informera din närmaste chef. 3. Kontakta omgående Socialtjänsten (se sid. 25 angående kontaktpersoner): Konsultation och/eller anmälan muntligt i akuta fall. Anmälan kan kompletteras skriftligt i efterhand. Kopia av anmälan i patientens journal. Berätta INTE för föräldrar/anhöriga om din misstanke eller din avsikt att anmäla! Socialtjänsten ansvarar för att barnet skyddas. Polis och åklagare sköter den juridiska processen (brottsutredningen). (Polisanmälan kan göras av tandvårdspersonal vid misstanke om brott.)

21 2 (25) Vad du INTE ska göra vid misstanke om misshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterade händelser: Detta försämrar barnets situation: Börja inte på egen hand fråga ut eller förhöra barnet. Starta inte en utredning för att klargöra faktiska förhållanden. Informera inte föräldrar/anhöriga om din misstanke eller din avsikt att anmäla. Du ska inte själv avgöra i sakfråga eller sätta dig till doms över den förmodade förövaren (dvs. inte konstatera att övergrepp skett och vem som är förövaren). Lova aldrig barnet att du inte ska berätta för någon annan - det är ett löfte du inte kan hålla.

22 22 (25) Källor: FN s konvention om barns rättigheter, 989 Socialtjänstlagen, SoL Socialstyrelsen: Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn - Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa BO, Barnombudsmannen BRIS, Barnens Rätt I Samhället MIO-gruppen, Karolinska Universitetssjukhuset BRÅ, Brottsförebyggande Rådet Hindberg Barbro: När omsorgen sviktar, Rädda Barnen 999 Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa, Region Skåne Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa, Länsstyrelsen Kalmar Län, Landstinget Kalmar Län, Regionförbundet i Kalmar Län

23 23 (25) Till. Kalles föräldrar Alla barn i Sverige har rätt till regelbunden, kostnadsfri tandvård. Tandvårdsbesöken är viktiga för såväl barnets tandhälsa som allmänhälsa och välbefinnande. Tyvärr har vi ett flertal gånger upplevt att Kalle inte kommer till de tandvårdsbesök vi bokat in. Detta gör att vi känner oro för ditt barn. Vi ber dig därför ta kontakt med Folktandvården (klinik)., tel.., så att vi tillsammans kan hitta en lösning på hur Kalle i framtiden ska få sin tandvård. Om vi inte tillsammans kan hjälpa Kalle till regelbundna tandvårdsbesök och ett bra omhändertagande är vi enligt lag tvungna att anmäla vår oro till Socialtjänsten. Ort och datum

24 24 (25) Anmälan vid misstanke om barn som far illa Anmälan till Socialnämnden enligt 4 kap Socialtjänstlagen (SFS 00:453) Mottagare: Uppgiftslämnare Till Socialtjänsten i: Från: Namn: Namn på socialsekreterare om muntlig kontakt tagits: Befattning: Datum för kontakt: Adress: Telefon: Anmälan gäller: Personnummer: Adress: Vårdnadshavare: Personnummer: Adress: Beskriv situationen, omständigheterna runt barnet, ev. omsorgsbrister: Datum: Anmälarens underskrift: Namnförtydligande:

25 25 (25) Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Socialtjänsten i Visby, mottagningsgruppen: Helena Tiricke, tel Kristina Tallnäs, tel Anki Hägg, tel (jobbar fm.) Socialjouren öppen , tel Bemannas av: Mia Blomdahl, Lotta Linge Halberg, Carina Löfgren Mun- och Käkcentrum, Visby Lasarett Tel Verksamhetschef Göran Gynther Pedodontist Ulla Schröder Tandläkare Juliane Kleber