Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relationer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relationer"

Transkript

1 Tjänsteskrivelse SN Handläggare: Anna Eriksson Socialnämnden Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relationer Sammanfattning Under 2014 har ett projekt pågått med syftet att utveckla socialnämndens arbete mot våld i nära relationer. Projektet har varit ett samverkansprojekt mellan Karlskoga och Degerfors kommuner. Ett av målen med projektet har varit att ta fram en handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relationer. Handlingsplanen har utarbetats av projektledare samt projektets arbetsgrupp och styrgrupp. Syftet med handlingsplanen är att informera om gällande lagar och författningar, informera om socialtjänstens och övriga verksamheters ansvar, tydliggöra utvecklingsområden. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 februari 2015 Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relationer. Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden antar Handlingsplanen avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relationer. Unni Johansson Områdeschef IFF Expedieras till Socialstyrelsen POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Baggängsvägen MALMÖ

2 Handlingsplan avseende socialnämndes arbete mot våld i nära relationer Antagits av socialnämnden Karlskoga: XXXXXX Antagits av socialnämnden Degerfors: XXXXXX Handlingsplanen ska revideras: XXXXX

3 Bakgrund Personer som utsätts för våld i nära relationer är en särskilt utsatt grupp. Denna utsatthet präglas av att förövaren är en person som offret känner väl och ofta är beroende av på ett eller annat sätt. Beroendet kan handla om ekonomi, tillgång till droger för en person med missbruksproblematik, omsorgsbehov hos en person med funktionsnedsättning eller möjlighet att stanna i Sverige hos en person vars uppehållstillstånd har anknytning som grund. Utsattheten förstärks ytterligare om det finns barn som utsätts för eller bevittnar våld. Ofta riskerar våldet i en nära relation att bli upprepat och systematiskt. Den person som utsätts för våld i nära relation har ofta ambivalenta känslor för förövaren då han/hon är en person som offret har eller har haft en nära relation med. Den nära relationen är en omständighet som ofta gör det svårare för offret att berätta om våldet för utomstående. Barn som utsätts för våld eller bevittnar våld riskerar att fara illa. Det finns omfattande forskning som visar på att bevittnandet av våld kan innebära ett trauma med risk för allvarliga konsekvenser för anknytning samt risk för psykisk ohälsa. Polisanmälningar av misshandel mot kvinnor har ökat markant sedan 80-talet. Till viss del kan ökningen bero på att allt fler anmäler brotten. Mörkertalet antas dock fortfarande vara mycket stort. Under 2010 gjordes 2700 polisanmälningar om grov kvinnofridskränkning och anmälningar om misshandel mot kvinnor. Ungefär 45 % gällde brott inomhus av en person i nära relation. 1 Om handlingsplanen Denna handlingsplan har utarbetats under hösten 2014 som en del i projektet våld i nära relationer som finansierats av socialstyrelsen. Handlingsplanen har utarbetats av projektledare samt projektets arbetsgrupp och styrgrupp. Arbetsgruppen består av socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i Karlskoga och Degerfors kommuner. Styrgruppen består av områdeschef IFF, Karlskoga och verksamhetschef IFO Degerfors. Handlingsplanen ska vara känd i alla socialnämndens verksamheter och användas som ett verktyg för anställda som kan komma i kontakt med personer som utsatts för våld i nära relationer. Handlingsplanens syfte är att informera om gällande lagar och författningar informera om socialtjänstens och övriga verksamheters ansvar tydliggöra utvecklingsområden Vision Degerfors och Karlskoga kommuner skall agera aktivt för att motverka förekomsten av våld i nära relationer genom att på ett professionellt sätt agera för de som är utsatta för våld och för de barn som bevittnat våld samt skapa möjlighet för att hjälpa våldsutövare. Definition av våld och utsatthet i nära relationer Närstående: Bedömningen av vem som är närstående görs utifrån den enskildes familje- och levnadsförhållanden. Det finns en nära och förtroendefull relation mellan den våldsutsatta och våldsutövaren. Det kan handla om make, sambo, pojk- 1 Socialstyrelsens handbok: Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. (2011) 1

4 och flickvän eller vuxna barn. Då det gäller barn avses t.ex. barnets föräldrar, fosterföräldrar och syskon. 2 Våld eller andra övergrepp: Med våld eller andra övergrepp avses primärt brotten i 3, 4 och 6 kap. brottsbalken. Våldet kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om psykiskt eller fysiskt våld, t.ex. slag, sparkar, hot, tvång, kränkningar och sexualbrott. Bevittna våld: Med bevittna avses huvudsakligen att någon sett eller hört något hända 3 Våld i nära relationer definieras av Socialstyrelsen som ett mönster av handlingar. Det kan handla om flertalet utstuderade handlingar men även grova brott. Ofta kombineras olika typer av våld. Fysiskt våld kan vara att bli slagen, knuffad, sparkad, dragen i håret, bli fasthållen etc. Exempel på sexuellt våld är att bli våldtagen eller bli påtvingad sexuella handlingar. Psykiskt våld kan vara direkta eller indirekta hot mot kvinnan, eventuella barn eller husdjur. Även förlöjligande ingår i psykiskt våld. Social utsatthet kan innebära att den enskilde blir isolerad och får inte delta i sociala aktiviter med andra och nekas att träffa släkt och vänner. Exempel på materiell och ekonomisk utsatthet är om den enskildes personliga saker förstörs eller om hon/han tvingas underteckna dokument som ger honom/henne negativa konsekvenser. Personer som är beroende av andra för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse t.ex. otillräckligt med mat, bristande hygien eller undanhållande av medicin. Målgrupp Denna handlingsplan gäller för följande målgrupper: Vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående Barn som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående eller som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller emot närstående. Våldsutövare, som utövar våld i nära relation 2 prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. 3 prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. 2

5 Mål I Karlskoga/Degerfors kommun ska alla våldsutsatta vuxna som har kommit till socialnämndens kännedom erbjudas den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. I Karlskoga/Degerfors kommun ska alla våldsutsatta barn/barn som bevittnat våld och som har kommit till socialnämndens kännedom utredas och vid behov ges adekvat hjälp och stöd. I Karlskoga/Degerfors kommun ska alla våldsutövare som har kommit till socialnämndens kännedom erbjudas den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Ansvar Ansvaret för att utreda, fatta beslut och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta eller barn som bevittnat våld ligger hos socialtjänsten i Karlskoga/Degerfors. Karlskoga: Då det gäller våldsutsatta vuxna personer över 20 år ligger ansvaret hos Enhet vuxna. Ansvaret för våldsutsatta barn samt barn som bevittnat våld ligger hos Enhet barn och unga. Degerfors: Då det gäller våldsutsatta vuxna personer över 20 år ligger ansvaret hos enheten för försörjning och arbete. Ansvaret för våldsutsatta barn samt barn som bevittnat våld ligger hos Enhet barn och unga. Kartläggning och analys En kartläggning har genomförts under 2014 och den har gett en översikt av förekomsten av våld i nära relation i Karlskoga och Degerfors kommuner. Den statistik som tagits fram innehåller antalet personer som polisanmält våld samt personer som ansökt om stöd hos socialtjänsten. Mörkertalet kan antas vara stort. När en vuxen ansöker om skyddat boende registreras detta i socialtjänstens verksamhetssystem i Karlskoga. Denna information är därmed sökbar. I övrigt är det inte möjligt att söka efter personer som utsätts för våld i nära relationer. Inom barn och unga registreras anledning till utredning. Våld i nära relation är en av de anledningar som socialsekreteraren kan välja och då blir dessa utredningar sökbara. I de fall då det framkommer under utredningens gång att det förekommer våld i nära relation är registreringen inte möjlig. Utvecklingsbehov Att utveckla former för att kartlägga antalet personer som ansöker om hjälp och stöd på grund av våld i nära relationer. Skyddade personuppgifter Det är skatteverket som beslutar om skyddade personuppgifter efter begäran från den enskilde. Ett intyg, från Polis eller socialtjänst, som styrker att en hotbild finns bör bifogas. Det finns tre nivåer av skyddade personuppgifter; sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. 3

6 Information från Skatteverket Sekretessmarkering En eller flera uppgifter i folkbokföringsdatabasen tex namn, personnummer eller adress markeras. Markeringen visar på att det ska göras en noggrann prövning innan uppgifter lämnas ut. När skatteverket lämnar uppgifter till andra myndigheter följer sekretessmarkeringen med. Kvarskrivning En persons verkliga bostadsort och adress hålls hemlig. Efter flytt är personen fortfarande skriven på den gamla folkbokföringsorten och med adress hos skatteverket som eftersänder all post. Skatteverket beslutar om kvarskrivning. För att beviljas kvarskrivning krävs att det finns en allvarlig risk för att bli utsatt för brott, förföljelse eller trakasserier och att behovet av skydd inte kan tillgodoses med hjälp av besöksförbud. Fingerade personuppgifter En person får byta identitet genom att använda andra personuppgifter än de verkliga. Begäran om fingerade personuppgifter lämnas till rikspolisstyrelsen som ansöker hos Tingsrätten. För att beviljas fingerade personuppgifter krävs att det finns särskilt allvarliga hot och att inte tillräckligt skydd kan ges genom kvarskrivning och andra insatser. Personer som beviljas fingerade personuppgifter måste lämna sitt tidigare liv och bryta med släkt och vänner. Karlskoga och Degerfors Verksamhetssystemen i Karlskoga och Degerfors, ProCapita respektive Treserva har ett system som varnar då en person i systemet har skyddade personuppgifter. I Degerfors kommun har endast utsedd handläggare möjlighet att se information om en person som har skyddade personuppgifter. Detta säkerställer att information inte delges obehöriga av misstag. I Karlskoga finns inte denna rutin. Utvecklingsbehov Utveckla rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Verksamhet som överlämnats Om genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen har överlämnats till någon annan, ska nämnden fastställa hur kontroll och uppföljning ska ske. Utvecklingsbehov Utveckla rutiner och processer för hur verksamhet som överlämnats ska hanteras Information Information om socialtjänstens insatser för personer som utsatts för våld ska finnas på kommunens hemsida. Denna handlingsplan ska vara känd inom kommunens verksamheter. 4

7 Utvecklingsbehov Utveckla informationen som finns på Karlskoga respektive Degerfors kommuns hemsida. Att verka för att denna handlingsplan ska vara känd för personal inom socialnämnden i Karlskoga och Degerfors. Särskilda gruppers utsatthet Våldet drabbar både kvinnor och män och den utsatta kan finnas i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga. I enlighet med författningssamlingen Våld i nära relationer, SOSFS 2014:4 bör nämnden vid planering av verksamheten samt vid enskilda ärenden beakta de särskilda behov som vissa grupper kan ha. Ålder Äldre personer utsätts ibland för våld i nära relation. Det finns ofta en svårighet att berätta om vad som hänt och omgivningen är inte alltid uppmärksam på att det kan förekomma. Det har därmed kommit att bli ett relativt osynligt problem. Det faktum att en del äldre har ett omfattande vårdbehov och därmed är beroende av sin omgivning gör att de blir extra sårbara. Problemet är vanligast mot kvinnor och ofta är förövaren en manlig familjemedlem t.ex. partner eller son. I parförhållanden kan det också vara kvinnan som är våldsutövaren. Det kan finnas svårigheter att upptäcka tecken på våld mot äldre då blåmärken och benbrott kan ha andra orsaker. Förutom det fysiska våldet kan även andra kränkningar förekomma tex nedsättande kommentarer. För personer med demenssjukdom är det ofta ännu svårare att förmedla vad han eller hon varit med om. 4 Personal som arbetar med äldre spelar en viktig roll för att öka möjligheterna att upptäcka och förebygga våld och andra övergrepp mot äldre. Om du som arbetar med äldre misstänker att det förekommer våld, kontakta närmaste chef. I arbetet med äldre kan en minskning av antalet omvårdnadspersonal som kommer till brukaren möjliggöra att förtroende och relationer byggs upp vilket kan underlätta för den våldsutsatta ett berätta om våldet. Funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning kan ha stora omvårdnadsbehov vilket leder till beroende av hjälp från personer i sin närhet. Detta för med sig en särskild sårbarhet. Ju större funktionsnedsättningarna den enskilde har desto större blir beroendet. I akuta situationer kan funktionsnedsättningen medföra svårigheter t.ex. vid beroende av färdtjänst. 5 4 prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. 5 prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. 5

8 Personal som arbetar med funktionshindrade spelar en viktig roll för att öka möjligheterna att upptäcka och förebygga våld och andra övergrepp mot funktionshindrade. Om du som arbetar med funktionshindrade misstänker att det förekommer våld, kontakta din närmaste chef. Om det finns misstanke om att ett barn bevittnat eller utsatts för våld eller på annat sätt far illa har du skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Kontakta enheten barn och unga, för telefonnummer se kommunens hemsida. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen (2008:567) att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet könsöverskridande identitet har kritiserats av transpersoner och under 2015 kommer en utredning att genomföras som bland annat syftar till att se över termen. 6 Transperson är en paraplyterm för bl.a. transvestiter, transsexuella och dragkings/dragquens. Det finns många olika sätt att vara transperson på och livssituationer och problematik kan se väldigt olika ut. En transvestit kan vara både manlig och kvinnlig. Hen mår bra av att klä sig i det andra könets kläder och drivs av att uttrycka en del av sin personlighet. En transsexuell person upplever sig vara född i fel kropp och har ofta en vilja att korrigera kroppen genom hormonbehandling eller kirurgi. Transpersoner kan vara antingen homo-, bi- eller heterosexuella. Personer som identifierar sig som transpersoner kan vara särskilt utsatta i relationer där våld förekommer. Transpersoner kan vara mer isolerade än andra och det sociala nätverk som finns kan vara gemensamt för båda. Om den våldsutsatte inte är öppen inför sin omgivning med att hen är transperson kan våldsutövaren utöva makt och kontroll genom att hota om att berätta för omgivningen. 7 Sexuell läggning Våld i samkönade relationer tenderar att vara relativt osynligt. De normer som finns i samhället gör att omgivningen kan ha svårare att se våldet och därmed inte ha möjlighet att kunna hjälpa. Det mönster som ofta finns i relationer där det förekommer våld finns oavsett kön och sexuell läggning. Det kan handla om kontroll, hot om våld och utövande av våld. Våldsutsatta homo- och bisexuella samt transpersoner söker hjälp i mindre utsträckning än heterosexuella. Den förförståelse som personal inom socialtjänst- eller hälso- och sjukvård har är av stor betydelse för att kunna upptäcka våld i samkönade relationer. I de fall då personalen förväntar sig att våldsutövare alltid är män finns en risk att våld mot kvinnor i samkönade relationer inte upptäcks. 8 Att tillhöra en nationell minoritet I Sverige finns det fem nationella minoriteter: judar, sverigefinnar, tornedalingar, romer och samer. Grupperna varierar i antal medlemmar, regional spridning, historia och 6 Dir. 2014:115. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer.(2014) 7 Sveriges Kvinno- och tjejjourers riskförbund. Unizon.se 8 Socialstyrelsens handbok: Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. (2011) 6

9 modersmål. Gemensamt för grupperna är att deras nationella minoritetsstatus är relativt okänd i Sverige. De har en egen religiös, språklig och kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Trots att grupperna har rötter i Sverige sedan många hundra år finns det fortfarande fördomar och negativa attityder kring flera av grupperna. 9 Personer som tillhör en nationell minoritet kan vara särskilt utsatt vid våldssituationer. Den samhörighet som finns hos personer med nationell minoritet är otroligt viktig. Det är en styrka med gemenskapen men de som utesluts ur gemenskapen blir väldigt ensamma. Kvinnor som anmäler sin man hos socialtjänsten eller Polisen är ofta rädda för att den egna gruppen ska få vetskap om vad som hänt. Det är viktigt att få tala sitt eget språk vid kontakt med polis och socialtjänst men det är inte alltid som detta är möjligt. Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag av regeringen att utreda hur våldsutsatta kvinnor som tillhörde en nationell minoritet blev bemötta av myndigheter. Undersökningen visade att det finns behov av ökad kunskap bland myndighetspersoner om nationella minoriteter, om bemötande och om våldets mekanismer generellt. För att få ett bättre bemötande och minska fördomar krävs en ökad samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer. Utifrån utredningen framkom följande råd till socialtjänsten. 10 Erbjud stöd på den våldsutsattes språk om det är möjligt. Tolk ska vara professionell, ej anhörig. Telefontolk är möjligt. Prata med kvinnan i enrum. Bekräfta formella beslut skriftligt. Följ upp kontakten och se till att kvinnan får rätt stöd. Samverka med berörda myndigheter och organisationer. Beakta barnperspektivet! Att hon eller han har en utländsk bakgrund Personer med utländsk bakgrund kan ha en ökad sårbarhet för att utsättas för våld. Det kan finnas språksvårigheter och brister i kunskap kring möjligheter till hjälp och stöd. Det sociala nätverket kan vara litet och sammanfaller ofta till stor del med förövarens nätverk. Kvinnor med utländsk bakgrund som inte har permanent uppehållstillstånd kan tveka att kontakta socialtjänsten på grund av rädsla för att förlora sitt tillfälliga uppehållstillstånd. 11 Missbruk och beroende Personer med missbruks -och beroendeproblematik utsätts i större omfattning än andra för våld i nära relationer. Kvinnor är särskilt utsatta. En kvinna i ett aktivt missbruk kan ha svårt att få tag på ett lämpligt tillfälligt boende. Hon kan vara extra beroende av den som utsätter henne för våld, för tillgång till droger och tak över huvudet. Våld mot kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik tenderar att bagatelliseras av kvinnorna själva och omgivningen. Myndigheterna är ibland så 9 Slutredovisning av regeringsuppdrag verk 2008/332. Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna. Statens folkhälsoinstitut. 10 Intryck, avtryck framtidstro. Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna. Statens folkhälsoinstitut (2010) 11 prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor 7

10 fokuserade på missbruket att våldet inte får så mycket uppmärksamhet utan ses som en konsekvens av missbruket. 12 Kvinnor som är utsatta för våld missbrukar alkohol och droger i högre grad än andra kvinnor. En hög konsumtion av alkohol och droger kan därmed indikera att en kvinna är utsatt för misshandel. Det kan därför vara motiverat att ställa frågor om alkohol- och drogvanor till kvinnor som är våldsutsatta och att tvärtom ställa frågor om våld till kvinnor med missbruksproblem. Risken för hedersrelaterat våld Det finns ingen enhetlig och vedertagen definition av hedersrelaterat våld och förtryck, socialstyrelsen och länsstyrelsen ger dock följande beskrivning. Hedersrelaterat våld är planerat, kollektivt sanktionerat och beslutat, i vissa fall kollektivt utövat, och motiverat av föreställningar om en familjs/släkts heder och sociala överlevnad. En del flickor/kvinnor har inte möjlighet att fritt välja umgänge, klädsel, sysselsättning, partner mm utan att gå emot familjens värderingar. I vissa fall gör familjen allt för att behålla kontrollen, ibland används våld. Kvinnan är ofta beroende och känslomässigt bunden till förövaren/förövarna och den trygghet och omsorg som en familj står för finns inte längre kvar om hon lämnar sin familj. Vid utredning och vid insatser från socialtjänstens sida är det viktigt att socialtjänsten tar hänsyn till att kvinnor kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck från tidig ålder. Våldet och förtrycket har en kollektiv karaktär och kan ge upphov till omfattande stödbehov under lång tid till följd av den stora isolering som många utsatta drabbas av om de lämnar sin familj. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, men även vuxna kvinnor samt män. 13 Utvecklingsbehov Utbildning i hedersrelaterade frågor utifrån - Bemötande - Utredning Samverkan Socialtjänsten och landstinget ska enligt 2 kap 7 Socialtjänstlagen upprätta en individuell plan när det finns behov av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Vidare är socialtjänsten skyldig att samverka för att samordna insatser så att de inte motverkar varandra. I de fall som insatser ges till fler personer i en familj ska samtliga insatser samordnas. Samordning ska genonomföras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld Socialstyrelsens handbok: Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. (2011) 13 Socialstyrelsens handbok: Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. (2011) 14 SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer 8

11 Utvecklingsbehov Utveckla samverkan kring våld i nära relation i befintlig samverkansgrupp. Kompetens Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som rör vuxna eller barn som utsatts för våld i nära relation i Karlskoga eller Degerfors ska ha socionomexamen eller annan likvärdig utbildning. Handläggare samt personal som genomför insatser i verksamheter riktade mot personer som utsatts för våld i nära relation bör ha kunskaper kring våld och dess konsekvenser. Utvecklingsbehov Det finns behov av kontinuerlig kompetensutveckling inom området Socialnämndens uppgifter och ansvar Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Utredning och insatser när det gäller barn Socialtjänsten ansvarar, enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11, för att barn som utsatts för brott får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller emot närstående ska få stöd och hjälp. Socialtjänsten ska inleda utredning när de får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller övergrepp samt om ett barn kan ha bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående. Socialtjänsten ska bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Socialtjänsten bör utreda barnets behov av stöd och hjälp akut samt på längre sikt, våldets omfattning, våldets påverkan på barnet samt barnets och föräldrarnas uppfattning om våldet och dess konsekvenser. Socialnämnden bör även utreda om det finns behov av att vidta någon åtgärd gällande vårdnad, umgänge, förmyndarskap eller målsägarbiträde. Om ett barn som blivit utsatt för våld eller som bevittnat våld behöver stöd och hjälp från socialnämnden ska hjälpen ges med utgångspunkt i barnets behov av 1. Skydd 2. Råd och stöd och 3. Vård och behandling SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer 9

12 Enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 är myndigheter vars verksamhet rör barn och ungdom skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Om det finns misstanke om att ett barn bevittnat eller utsatts för våld eller på annat sätt far illa har du skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Kontakta enheten barn och unga, för telefonnummer se kommunens hemsida. Utredning och insatser när det gäller vuxna och barn i vissa situationer 16 Socialtjänsten är enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11 ansvarig för att stödja och hjälpa kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp av närstående. I ärenden som gäller vuxna, personer under 18 år som utsatts för våld och övergrepp av sin partner samt personer under 18 år som utsatts för hedersrelaterat våld bör socialtjänsten utreda behov av stöd och hjälp akut samt på längre sikt, våldets karaktär och omfattning, våldets konsekvenser för den utsatta, hur den våldsutsattas nätverk ser ut, om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap. Socialtjänsten ska bedöma risken för ytterligare våld. Vid riskbedömningar bör en standardiserad bedömningsmetod användas. Utvecklingsbehov Utbilda minst två handläggare per kommun i bedömningsmetoden SARA under Bedömningsmetoden FREDA ska vara känd för personalen och vara möjlig att använda vid behov Utifrån utredningen ska socialtjänsten erbjuda skydd, stöd och hjälp akut och på lång sikt. Utredningen och riskbedömningen ska vara till grund för beslut om insatser. Det bör finnas möjlighet till information och råd, stödsamtal, hjälp att ordna annat boende, stöd i föräldraskapet, hjälp i kontakter med andra myndigheter samt frivilligorganisationer. Socialtjänsten ska vid behov kunna erbjuda ett tillfälligt boende som motsvarar den enskildes behov av skydd med utgångspunkt av skydd utifrån vad som framkommit i utredningen och riskbedömningen. I de fall då en person behöver skyddat boende bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp. Boendet bör även vara lämpligt för ev. medföljande barn. 16 Om den som är under 18 år har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller hedersrelaterat våld gäller även utredning och insatser när det gäller barn. 10

13 Socialtjänsten är enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11 ansvarig för att stödja och hjälpa kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp av närstående. Skyddsaspekten gentemot vuxna personer är inte lika stark som då det gäller barn, den enskildes vilja är avgörande. Personal inom socialnämnden som möter någon som utsatts för våld i nära relation bör informera den våldsutsatte om möjlighet att söka hjälp hos socialtjänsten. Se kommunens hemsida för aktuellt telefonnummer. Om det finns misstanke om att ett barn bevittnat eller utsatts för våld eller på annat sätt far illa har du skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Kontakta enheten barn och unga, för telefonnummer se kommunens hemsida. Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd ska fungera som det yttersta skyddsnätet för människor som har tillfälliga försörjningssvårigheter. Endast den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till försörjningsstöd. Den vanliga biståndsprövningen gäller även för personer som utsatts för våld. Det är dock viktigt att göra en helhetsbedömning. 17 Det kan finnas skäl att bevilja försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen om den enskilde tillfälligt har höga kostnader för telefon, kläder, livsmedel eller dylikt pga. att han eller hon utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående. Det kan även finnas lägen då en person ansöker om ekonomiskt bistånd för att flytta till annan bostad pga. våld eller andra övergrepp av närstående. 18 Insatser till våldsutövare Socialnämnden bör erbjuda insatser till våldsutövande föräldrar samt våldsutövande vuxna som bor tillsammans med barn. Utgångspunkten är barnets behov. Insatser bör syfta till att våldet upphör och att den våldsutövande får en förståelse för hur våldet påverkar omgivningen. Insatser bör genomföras med beaktande av behov av trygghet hos våldsutsatta som barn som bevittnar våld. 19 Utvecklingsbehov Utveckla samarbetet med Mansmottagningen i Örebro i syfte att verka för att fler våldsutövare i Karlskoga och Degerfors kommuner får tillgång till adekvat stöd och hjälp. Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvården har ansvar för att ha fastställda rutiner för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Det ska finnas rutiner för att anmäla till socialtjänsten om det finns misstanke om att ett barn blivit våldsutsatt eller har bevittnat våld. Det finns även bestämmelser om att landstinget ska samverka på olika nivåer utifrån våld i nära relationer. Landstinget ska samverka med kommunen och tillsammans upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser från båda myndigheterna. Landstinget har även ett ansvar att samverka internt för att 17 Socialstyrelsens handbok: Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. (2011) 18 SOSFS 2013:1 Ekonomiskt bistånd 19 SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer 11

14 samordna hälso- och sjukvårdsinsatser så att dessa inte motverkar varandra. Detta ska ske med beaktande av behov av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Det finns även ett krav på samverkan externt med andra myndigheter och organisationer. Personal inom hälso-och sjukvården och tandvårdens verksamheter bör ha kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna ge god vård. Om personal inom hälso- och sjukvården misstänker att ett barn blivit utsatt för eller bevittnat våld eller andra övergrepp ska personalen enligt SOSFS 2014:4 1. göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 2. ställa frågor till en medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen, 3. fråga barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad samt vårdnadshavarens samtycke, om sådant behövs, och 4. beakta vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet. Om personal inom hälso- och sjukvården misstänker att en vuxen blivit utsatt för våld eller andra övergrepp ska personalen enligt SOSFS 2014:4 1. ta reda på om det finns barn i den vuxnes familj, 2. göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), om det finns barn i familjen, 3. informera om möjligheten till vård och omvårdnad från hälso- och sjukvården eller stöd och hjälp från socialtjänsten och frivilligorganisationer, och 4. beakta vilka behov den vuxne kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet. Slutord Denna handlingsplan ska implementeras inom ramen för projektet Våld i nära relationer. Projektet startade 2014 och kommer att förlängas ytterligare ett år under förutsättning att statliga medel beviljas. Handlingsplanen ska revideras ett år efter att den antagits av Socialnämnden. Att tänka på i mötet med våldsutsatta Våga fråga! Var konkret men undvik ordet våld då många våldsutsatta inte definierar sig själva som våldsutsatta. Använd istället ord som bråk, konflikter, slag och knuffar. Möt personen med respekt och empati Undvik egna värderingar Lyssna aktivt och tro på personen Vägled, vid behov, personen vidare till stöd- och hjälpinsatser 12

Slutrapport, våld i nära relationer, 2014

Slutrapport, våld i nära relationer, 2014 Tjänsteskrivelse 2015-01-27 SN 2013.0223 Handläggare: Anna Eriksson Slutrapport, våld i nära relationer, 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har bevilts medel utifrån en gemensam ansökan

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Handlingsplan- våld i nära relationer

Handlingsplan- våld i nära relationer Styrdokument, plan Ekonomiskt bistånd 2015-03-19 Elina Edin 08-590 977 73 Dnr SÄN/2014:310 elina.edin@upplandsvasby.se Handlingsplan- våld i nära relationer Nivå: Nämndspecifikt Antagen: Social- och äldrenämnden

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden

Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden 2013-11-26 Dnr 5.4-36680/2011 1(12) Avdelningen för utvärdering och analys Dick Lindberg Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden Socialstyrelsen definierar skyddat boende på följande sätt: (inom socialtjänsten)

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

Hagaskolans likabehandlingsplan läsår 2010-2011

Hagaskolans likabehandlingsplan läsår 2010-2011 Hagaskolans likabehandlingsplan läsår 2010-2011 Ansvarig; Annelie Hjelm, Rektor & Gunilla Eriksson, Rektor Gäller från 101030-111030 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid 3 2. Definitioner av begrepp

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande 2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan. 2009-04-06 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Hantering av skyddade personuppgifter

Hantering av skyddade personuppgifter Styrdokument, rutiner Ekonomiskt bistånd 2015-02-04 Elina Edin 08-590 977 73 Dnr Fax /Eget_Telefax/ SÄN/2014:381 elina.edin@upplandsvasby.se Hantering av skyddade personuppgifter Nivå: Nämndspecifikt Antagen:

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer

PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SÄN 2011/249-700

Läs mer

Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett Rådmansö förskola Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett Innehållsförteckning Inledning --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Rapport: 2015-05 Mäns våld mot kvinnor i Dalarna

Rapport: 2015-05 Mäns våld mot kvinnor i Dalarna Rapport: 2015-05 Mäns våld mot kvinnor i Dalarna 2011 2014 Omslagsbild: mostphotos.com Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer. Den kan

Läs mer

KS Ärende 5. Löpnummer i Politikerrummet: 9. Från etablering till anställning

KS Ärende 5. Löpnummer i Politikerrummet: 9. Från etablering till anställning KS Ärende 5 Löpnummer i Politikerrummet: 9 Från etablering till anställning Tjänsteskrivelse 1 (7) 2013-10-25 SN 2013.0132 KS 2013.0330 Handläggare: Unni Johansson Kommunstyrelsen Från etablering till

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014 Datum 2014-05-14 Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014 Postadress Telefon vxl Mobiltelefon E-post Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS 0486-33

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Reviderad 2014-05-05 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Dödsfallsutredningar 2012 2013. Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott

Dödsfallsutredningar 2012 2013. Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott Dödsfallsutredningar 2012 2013 Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt

NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt Tjänsteskrivelse 1 (7) 2012-09-12 SN 2011.0089 Handläggare: Patrik Jonsson, 22. socialkansliet Socialnämnden NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt Sammanfattning NKI (nöjd kund

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria 1734 mannen förbjuds att slå ihjäl sin fru 1700-talets slut dödsstraff för våldtäkt - egendomsbrott 1864 Husagan avskaffas 1915 Lång och varaktig söndring skäl

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016. likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016. likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016 likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 skollagen Gällande lagstiftning Diskrimineringslagen

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Bilaga 2 Minnesanteckningar från diskussion och workshop dag 2 övning 1 och 2, Loka Brunn 3-4 februari 2015, Degerforsmodellen, Workshop 1 Övningen bestod i att enskilt lista konkreta exempel på barns

Läs mer

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Våld i nära relationer Barn som bevittnat våld Hedersrelaterat våld och förtryck Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kvinnofrid i Värmland - Kartläggning

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro Likabehandlingsplan Alsalamskolan i Örebro 2015/2016 Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro 1 Likabehandlingsplan 2015/2016 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (24) FÖRORD [Klicka och skriv förord] 5 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Handlingsplan utifrån överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Handlingsplan utifrån överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Handlingsplan utifrån överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Foto: Mostphotos en överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 1 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning 3 Begrepp och definitioner 3 Diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna 1 Innehållsförteckning Bakgrund............................................................................

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola VISION På Taurus förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla ska ha samma rättigheter,

Läs mer

Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå

Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå Handläggare: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå Michael Sjöberg - Planeringsdirektör och kanslichef, Örebro läns landsting Michael introducerar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Antagen i Kommunstyrelsen 2014-02-26 KS/2013:702 Personalavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Riktlinjer - Sociala bostäder

Riktlinjer - Sociala bostäder TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/122-IFN-004 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer

Läs mer

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Utgår från diskrimineringslagen och skollagen kap 5 och 6 Varje enhet reviderar årligen enhetens likabehandlingsplan i samråd med

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5. Innehållsförteckning Rubrik: Sida: Syfte och mål 3 Vad säger lagen? 3 Främjande och förebyggande 4 Uppföljning 4 Åtgärder 4 Dokumentation 5 Revidering 5 Bilaga 1 Mobbning och kränkningar 6 Bilaga 2 Ord-

Läs mer

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor 2007-09-24 205 448 Kommunstyrelsen 2008-08-11 159 408 Arbets- och personalutskottet 2008-06-16 150 357 07.567-008 septkf25 Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor Ärendebeskrivning Ylva

Läs mer

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka

Läs mer

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling Skola och fritidshem Lindvallaskolan Trygghetsplan Trygga elever i Höörs kommun Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012 Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA 2013 12 15 INNEHÅLL 3 (28) RÖR EJ!!! BÖRJA SKRIVA PÅ SIDAN 9... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4 (28) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde DOMHERREN Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Plan mot diskriminering

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från

Läs mer

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA/ DOJAN Läsåret 2015-2016 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Likabehandlingsplan/

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hasslarödsskolan F 6 och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hasslarödsskolan F 6 och fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasslarödsskolan F 6 och fritidshem Planen gäller fr o m 2015-02-01 Planen gäller t o m 2016-01-31 Planen ska revideras senast 2016-01-31 Ansvarig för planen

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Nattugglan, Solbackens förskoleenhet*

Likabehandlingsplan Förskolan Nattugglan, Solbackens förskoleenhet* Likabehandlingsplan Förskolan Nattugglan, Solbackens förskoleenhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan.) Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-04

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer