Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

Transkript

1 Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria 1734 mannen förbjuds att slå ihjäl sin fru 1700-talets slut dödsstraff för våldtäkt - egendomsbrott 1864 Husagan avskaffas 1915 Lång och varaktig söndring skäl för skilsmässa 1920 Gift kvinna blir myndig 1937 Sista fällande domen där ett utsatt barn döms 1945 Förslag att förbjuda skolaga blev nerröstat 1948 Konventionen om mänskliga rättigheter 1958 Skolagan förbjuds 1965 Våldtäkt inom äktenskapet förbjuds 1978 Sveriges första kvinnojour startas

2 .fortsättning historia 1979 Förbud att aga barn i föräldrabalken 1982 Kvinnomisshandel sorteras under allmänt åtal 1988 Lag om besöksförbud 1993 FN deklarationen om avskaffande av mäns våld mot kvinnor 1998 Kvinnofridsreformen införs (grov kvinnofridskränkning) 1998 Vårdnadsreform 2005 Ny sexualbrottslagstiftning 2005 Prop. 2005/06:99 nya vårdnadsregler i Föräldrabalken 2007 Förändringar i SoL 5 kap Nationell tillsyn av socialtjänsten 2009 Nya föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2009: Handboken Våld och förändrad Lex Sarah

3 Polisanmält våld i Stockholms län fall av misshandel mot kvinna ca hade en relation till förövaren (i snitt ca 14/dygn) fall av olaga hot mot kvinna. 807 fall av grov kvinnofridskränkning fall av sexualbrott av den var våldtäkt/grov våldtäkt, ca 4 /dygn. Ca 20 procent av misshandelsfallen och 10 procent av sexualbrott polisanmäls alltså stora mörkertal.

4 Så hur vanligt är våldet? Slagen dam kvinnor Våld: Fysiskt våld, sexuellt våld, hot 46 % upplevt våld efter fyllda 15 år 22 % kvinnor år gamla hade utsatts för våld under det senaste året. 30 % utanför en sexuell relation 11 % från nuvarande partner 35 % från tidigare partner

5 Vad styr Socialtjänstens arbete? 5 kap.11 SoL - beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är brottsoffer och kan behöva stöd och hjälp för att förändra sin situation 4 kap. 1 SoL rätt till bistånd 3 kap. 1 SoL förtrogen/uppmärksamma/ avsätta resurser och följa upp 3 kap. 3 SoL organisation/kvalitet/kompetens 14 kap. 2 SoL Lex Sara Socialstyrelsens allmänna råd 2009

6 Nämndens ansvar för annan utförare enligt SoL Att genomförande av insatser är av god kvalitet när t.ex. en ideell förening i sin kvinnojour utför socialtjänstinsatser nämnden ansvarar för att det är god kvalitet enligt 3 kap 3 SoL En förutsättning är att föreningen förklarat sig villig att genomföra insatsen enligt SoL

7 VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

8 HANDBOKEN Komplement till Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) dec 2009 Syftar till att ge vägledning på området kopplat till lagstiftning, förarbeten, kunskap baserat på forskning och erfarenheter från socialtjänsten. Handboken - fokus 5 kap 11 andra och tredje stycket SoL tydliggör socialnämndens ansvar för kvinnor utsatta för våld eller andra övergrepp och barn som bevittnat våld

9 Syftet med handboken Stöd för planering av verksamheten Övergripande nivå ex handlingsplan Handläggning av enskilda ärenden, ex stöd o utredning Riktar sig till hela socialtjänsten ex rutiner intern samverkan Utförare av socialtjänst som t ex ideella organisationer, ex kvalitet när det gäller SoLinsatser

10 Vi har funderat på Riskfaktorer för våld Helhetsperspektiv familjen Organisation av socialtjänsten Samverkan internt och externt

11 Faktorer som ökar risken för våld Ekologisk modell Samhälle/struktur normer acceptans av våld som konfliktlösning maskulinitet rigida könsrollsmönster Grupp/lokalsamhälle påfrestande sociala förhållanden umgänge med andra vilkas normer legitimerar våld isolering av kvinnan och familjen Relationen bristande förmåga att hantera relationer relationskonflikt våldsutövaren kontrollerar familjen Våldsutövaren som individ upplevt våld i familjen bristande omvårdnad psykologiska faktorer - missbruk

12 Familjeperspektiv

13 Vad säger handboken om vem som ska få insatser? Kvinnan Barnen Våldsutövaren Våldsutsatta med särskilda behov OBS!

14 Viktigt att tänka på Bemötande lyssna aktivt hjälp till att skapa struktur och ordning Först säkerställa kvinnans och barnets behov av skydd först A och O. Riskbedömning Riskbedömningsinstrument finns på Socialstyrelsens hemsida. Riskbedömningar flera gånger. Omsorgsförmågan anknytning till barnen

15 Organisation

16 Organisationsexpert

17 Hur kan man organisera? Analys av uppdrag, ansvar och behov Exempel Kvinnofridsteam Nätverk/arbetsgrupp med spetskompetens Kommunikationskanaler

18 Vad menar handboken med samverkan? Att tillföra sina specifika resurser, kompetenser/eller kunskaper till en uppgift som man har att gemensamt genomföra Vem har ansvar för samarbete kring den enskilde och vilka områden? Hur ska samverkan bedrivas? (externt och internt)

19 Förutsättningar samverkan Tre Esss Styrning på alla ledningsnivåer Struktur avtal, riktlinjer, handlingsplaner och samordnarfunktioner Samsyn gemensam problemförståelse Det är en god idé att starta med att bygga en struktur för intern samverkan först

20 Läget i länet? Farsta: Circle of Security margaretha.blom@stockholm.se Danderyd: Utveckling av familjerätt maria.strandell@danderyd.se nina.stenbom@danderyd.se Spånga-Tensta: Utveckling av Förstärkt Komet kjell.jansson@stockholm.se Stockholms stad: Barnfrid marianne.gabrielsson@stockholm.se Skärholmen: Metodutveckling i samverkan christina.jaras@stockholm.se Flera stadsdelar och kommuner: Metodutveckling barnavårdsutredning. Länsstyrelsen samordnar. katarina.edlund@lansstyrelsen.se

21