1.2 Mål Målet med kvinnofridsplanen är att genom samverkan mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer

Transkript

1

2 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 1 av 9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Kvinnomisshandel är ett brott, ett socialt problem, ett hälsoproblem, en jämställdhetsfråga och inte minst en fråga om mänskliga rättigheter. Våld mot kvinnor berör såväl rättsväsendet, socialtjänsten som hälso- och sjukvården samt flera andra aktörer. Våren 1998 antog riksdagen regeringens proposition Kvinnofrid 1997/1998:55 - ett omfattande åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. De centrala punkterna var en förbättrad lagstiftning, förebyggande insatser och ett bättre bemötande av utsatta kvinnor. Flera myndigheter fick gemensamma uppdrag som gäller t o m De skulle öka ansträngningarna för att förebygga våld mot kvinnor samt utforma åtgärdsprogram för det egna arbetet med dessa frågor. Det betonades starkt att samverkan mellan myndigheter och organisationer är viktigt. Efter ett antal motioner i Falkenbergs kommunfullmäktige under 1998 respektive 2001 rörande insatser för kvinnofrid, fick Socialförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till Kvinnofridsplan i samverkan med andra aktörer i kommunen. En arbetsgrupp bildades med representanter från Polismyndigheten, Primärvården, Brottsförebyggande rådet, 3 kommunala förvaltningar - Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen - samt frivilligorganisationerna Kvinnojouren och Brottsofferjouren. 1.2 Mål Målet med kvinnofridsplanen är att genom samverkan mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer förbättra och utöka stödet för kvinnor som är utsatta för våld. öka de olika aktörernas kunskaper om varandras resurser. på kort sikt medverka till att antalet våldsbrott mot kvinnor minskar i Falkenbergs kommun. Det långsiktiga målet är att våldet mot kvinnor upphör. 2. Sammanfattning Det finns idag flera myndigheter och organisationer i kommunen, som kommer i kontakt med och hjälper kvinnor som har utsatts för våld i sina nära relationer. Det finns emellertid en del brister i utförandet, som i de flesta fall beror på att de olika aktörerna inte har kännedom om varandras uppdrag, resurser, arbetsuppgifter och ansvar i kvinnovåldsfrågor. Följande åtgärder för att förbättra insatserna föreslås: Socialförvaltningen inför en intern handlingsplan för att bl a öka möjligheten att upptäcka våldsutsatta kvinnor som är i behov av stöd, och för att skapa en kontaktväg gentemot andra aktörer. Polismyndigheten uppdaterar sitt sätt att arbeta efter Karla-planen så att informationsöverföringen till Socialförvaltningen och Frivården om anmälningar av kvinnomisshandel funge-

3 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 2 av 9 rar bättre, för att dessa myndigheter, vid behov, ska kunna erbjuda stöd till den våldutsatta kvinnan och ev barn, respektive den misstänkte mannen. Primärvården reviderar sitt interna handlingsprogram för att bl a förbättra informationsöverföringen till Socialförvaltningen En samverkansgrupp i kvinnovåldsfrågor bildas, med representanter för Polismyndigheten, Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Primärvården, Brottsförebyggande rådet, Kvinnojouren, Brottsofferjouren och Svenska kyrkan. Genom samverksansgruppen kan de olika aktörerna ha fortlöpande kunskap om varandras verksamhetsområden och möjlighet att lösa övergripande problem gemensamt. Ett tillvägagångssätt för samverkan i enskilda ärenden införs för att ge den drabbade kvinnan och hennes familj så bra stöd som möjligt. Självhjälpsgrupper för kvinnor, som är eller har varit utsatta för våld, startas för att ge de drabbade kvinnorna möjlighet att bearbeta händelserna. Kontinuerlig gemensam kompetensutveckling hos aktörerna genomförs för att höja kunskapsnivån och ge en gemensam helhetssyn på problematiken. Verksamheten kring temat jämställdhet utökas på fritidsgårdarna. Statistik tas fram för att ge kunskap om omfattning och utveckling av våld mot kvinnor. 3. Lokala resurser idag Inom Falkenbergs kommun finns det flera myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med och hjälper kvinnor som utsatts för våld. Många våldsutsatta kvinnor vänder sig till frivilligorganisationer istället för till myndigheter, troligen p g a att de då kan vara anonyma. 3.1 Myndigheter Kommunen Kommunens ansvar styrs framförallt av bestämmelserna i Socialtjänstlagen och hanteras av Socialnämnden via Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgsavdelning. Socialtjänstlagens 5:e kapitel 11 föreskriver att Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Kvinnorna inom den aktuella målgruppen vänder sig vanligen till Socialförvaltningen av annan anledning än p g a att de är utsatta för misshandel. Det kan t ex vara problem med ekonomin eller barnen. Då Socialförvaltningen får kunskap om att en kvinna utsätts för våld i sitt hem kan man i det akuta läget ge henne råd och stöd för att göra polisanmälan och för att genomgå läkarundersökning, ge information om olika möjligheter till hjälp i samhället samt hjälp till att ordna annat boende. Vid årsskiftet 2002/2003 kommer Socialförvaltningen, tillsammans med Primärvården, starta ett 2-årigt projekt med gruppbehandling till barn i familjer där våld och/eller missbruk förekommer Primärvården Hälso- och sjukvårdens ansvar styrs framförallt av Hälso- och sjukvårdslagen. Primärvårdens uppdrag är att främja hälsa, förebygga ohälsa genom tidig upptäckt, intervention och att behandla. Att utsättas för våld i nära relationer leder till allvarlig ohälsa av olika slag. Primärvården har en viktig uppgift i att upptäcka fall av kvinnomisshandel. Det kan t ex vara kvinnor som upprepade gånger söker vård för åkommor som i sig inte är våldsrelaterade.

4 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 3 av 9 Primärvården i Falkenberg har ett handlingsprogram för hur patienter, som man vet eller misstänker har utsatts för våld, ska bemötas och behandlas. Utöver Primärvårdens egna insatser ingår bl a att skapa motivation hos kvinnan till att göra polisanmälan. Vid årsskiftet 2002/2003 kommer Primärvården, tillsammans med Socialförvaltningen, starta ett 2-årigt projekt med gruppbehandling till barn i familjer där våld och/eller missbruk förekommer Polisen Polismyndighetens uppgift är bl a att förebygga och utreda brott. När ett misshandelsbrott kommit till polisens kännedom ska en anmälan tas upp och förundersökning inledas. Om det finns misstanke om att barn far illa är polisen skyldig att anmäla detta till Socialförvaltningen. Polismyndigheten ska ge information till kvinnan, bl a om möjligheten att ta kontakt med andra myndigheter och organisationer för att få stöd. Man ska också se till att kvinnan får det skydd hon behöver. Polisens sätt att bemöta en våldsutsatt kvinna kan vara avgörande för hennes vilja att stå fast vid en polisanmälan. Polismyndigheten i Falkenberg arbetar efter Karlaprogrammet mot relationsvåld (se bilaga 1) vilket bl a innebär att brottsplatsen och brottsoffer noggrant dokumenteras med fotografering och videofilmning. Mannen förhörs på polisstationen och handläggningen av anmälan sker skyndsamt. 3.2 Frivilligorganisationer Kvinnojouren Kvinnojouren är en ideellt arbetande förening som erbjuder hjälp och stöd till kvinnor som är utsatta för misshandel eller andra övergrepp. Man lyssnar, ger råd och erbjuder vid behov boende, även till barnen. Kvinnojouren har en jourtelefon Brottsofferjouren Brottsofferjouren är en ideell förening som ger stöd till brottsoffer, däribland våldsutsatta kvinnor. Man ger stöd genom att t e x samtala med brottsoffret, ge information om rättsprocessen, följa med vid rättegång och hjälpa till vid kontakt med andra myndigheter. 3.3 Förebyggande verksamhet Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Brottsförebyggande rådet i Falkenberg bildades efter beslut i kommunfullmäktige Det består av representanter från samtliga politiska partier i kommunen samt närpolischefen. Rådet har tagit fram en brottsförebyggande plan som omfattar Polis, Kommunfullmäktige, Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden. Man har också startat flera brottsförebyggande projekt. 3.4 Övrigt Män i Fokus gruppbehandling för män Frivården inom Kriminalvården och Landstinget i Halland samarbetar med att erbjuda gruppbehandling för män som utövar relationsvåld och önskar förändring - Män i Fokus. Kriminalvården bekostar behandling av män som fått fällande dom för våld mot närstående kvinna. För män som polisanmälts men som sedan inte fällts i domstol är det landstinget som, under en projektperiod, bekostar behandlingen. Det är tänkt att Socialförvaltningen ska betala för behandling av män som inte är polisanmälda.

5 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 4 av 9 4. Brister/problem 4.1 Socialförvaltningen P g a att kvinnorna ofta döljer att de varit utsatta för våld blir de aldrig erbjudna några insatser. Socialförvaltningen behöver särskilda metoder och handläggningsrutiner, för att i större utsträckning kunna upptäcka detta dolda problem hos kvinnor som kontaktar förvaltningen p g a andra behov av insatser. Man behöver också information från andra myndigheter och organisationer, som genom sin verksamhet får kännedom om kvinnor som utsätts för, eller som det finns anledning att misstänka utsätts för, våld i hemmet. 4.2 Primärvården Handlingsprogrammet Kvinnomisshandel har några år på nacken och behöver revideras. Det finns t ex ingen rutin för att lämna information till Socialförvaltningen om kvinnor som utsatts eller misstänks ha utsatts för våld i hemmet. Programmet behöver också bli bättre implementerat i organisationen. 4.3 Polisen Karlaprogrammet mot relationsvåld är ett program för samarbete mellan polis, socialtjänst och kriminalvård. Enligt programmet ska Polismyndigheten lämna kopia på anmälan om kvinnomisshandel till Socialförvaltningen för kännedom, samt lämna information om den misstänkte mannen till Frivården inom Kriminalvården. Det finns emellertid inga fasta rutiner för detta idag, och man informerar heller inte alltid den misstänkte om projektet Män i Fokus. 4.4 Kvinnojouren och Brottsofferjouren Kvinnojouren och Brottsofferjouren har i ibland svårt att nå ut till kvinnor som är våldsutsatta. Det är ganska vanligt att kvinnorna, trots att dom är utsatta för misshandel, inte ser sig själva som offer som skulle behöva stöd från någon av dessa organisationer. 4.5 Behov av generellt förebyggande åtgärder Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Kvinnojouren har under de senast åren varit ute i grundskolans niondeklasser och pratar om våld i familjen, relationer, språkbruk, m m. Vid kultur- och fritidsförvaltningens fritidsgårdar har man ibland delat in verksamheten i pojkrespektive flickgrupper, för att träffas kring temat jämställdhet. Men behovet av förebyggande arbete är stort. Det är t ex viktigt att ge ungdomar möjlighet att diskutera etik, värderingar och attityder. 4.6 Behov av ökad sakkunskap hos personal Det är vanligt att samtliga medlemmar i en familj där det förekommer våld, försöker hemlighålla problemet. Ofta visar sig andra symtom som personal inom barnomsorg, skola, socialtjänst eller primärvård får ta hand om. För att kunna komma åt den verkliga orsaken till problemet, måste personalen ha kunskap om familjevåldets mekanismer för att bli mer lyhörda, våga ställa frågor och veta hur dom ska handla när dom väl får svar på sina frågor. Denna kunskap är idag otillräcklig.

6 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 5 av Bristande kunskaper om problemets omfattning All forskning inom området pekar på att det endast är en liten del av det verkliga antalet fall av våld mot kvinnor som polisanmäls eller kommer till någon av de övriga aktörernas kännedom. Det finns inte heller särskilt mycket fakta om de fall som verkligen är kända hos aktörerna. För att det ska vara möjligt att följa upp omfattningen av våld mot kvinnor, behövs uppgifter om antalet fall de olika aktörerna kommer i kontakt med, etc. Det finns inte särskilt mycket statistik idag. Uppgifter som dock finns tillgängliga är antalet polisanmälningar av grov kvinnofridskränkning, sexuellt ofredande och misshandel av kvinnor under de senaste 3 åren (se bilaga 2). Socialförvaltningen och Primärvården för idag ingen statistik alls inom området. 5. Förslag till åtgärder 5.1 Polisiärt åtgärdsprogram vid våld mot kvinnor - nytt liv i Karlaprogrammet För att säkerställa att Karlaprogrammet mot relationsvåld (samarbete mellan polis, socialtjänst och kriminalvård) efterlevs, ska en fast rutin för informationsöverföring i kvinnovåldsärenden upprättas hos Polismyndigheten (se bilaga 3). Enligt rutinen får en kvinna, som polisanmäler att hon blivit utsatt för våld av en närstående man, information om Kvinnojouren och Brottsofferjouren. Vidare ska kvinnan alltid tillfrågas om Socialförvaltningen får underrättas och om så är fallet, lämnas uppgift om kvinnans namn, adress och telefonnummer samt vad anmälan gäller, för kännedom till Socialförvaltningen. Kvinnan tillfrågas också om det finns barn i familjen. Om det gör det, fyller anmälningsupptagaren i en speciell blankett för anmälan till Socialförvaltningen om att det finns barn som kan antas fara illa. Den misstänkte mannen, i sin tur, får information om möjligheten att delta i gruppbehandlingen Män i Focus. Frivården inom Kriminalvården underrättas om att anmälan skett och vem den misstänkte är. Polismyndigheten håller för närvarande på att bygga upp ett datasystem en s k kommunikationscentral - som bl a ska göra det möjligt för polisens ledningscentral att ge information om en adress till utryckande polis, som efter ett larm är på väg till den aktuella adressen. Det kan t ex vara information om att det tidigare gjorts anmälan om våld mot en kvinna från adressen - en varningssignal som gör det möjligt för den utryckande personalen att förbereda sig för uppgifterna på brottsplatsen. Informationen kan också påverka hur hög prioritet uppdraget får i en situation med flera larm. Men det är långt ifrån alla våldsbrott av det här slaget som resulterar i en polisanmälan. Den våldsutsatta kvinnan kanske ringer till polismyndigheten och meddelar att hon känner sig hotad, men vill ändå inte göra en anmälan. Vid ett sådant samtal för polisen minnesanteckningar. Vid en utryckning till ett s k lägenhetsbråk skulle det vara värdefullt för polismännen att känna till om det tidigare funnits tecken på att kvinnan varit utsatt för våld eller hot. Genom att införa en rutin på att alltid lämna över sådana minnesanteckningar till ledningscentralen, för registrering i kommunikationscentralens databas, blir uppgifterna tillgängliga vid behov. För att höja kunskapsnivån om den behandling som finns i länet, för män som utövar våld i nära relationer, planeras en ny utbildning till personal om Män i Focus under våren Omarbetning av Primärvårdens handlingsprogram Kvinnomisshandel Primärvårdens handlingsprogram Kvinnomisshandel revideras under våren Bl a ska det förtydligas i programmet vilka kontakter Primärvården ska ta med andra aktörer, t ex Socialförvaltningen, när det gäller kvinnor som utsatts eller misstänks ha utsatts för våld i hemmet. Det

7 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 6 av 9 reviderade programmet döps om till Våld mot kvinnor Handlingsprogram och ska implementeras i organisationen. 5.3 Intern handlingsplan för Socialförvaltningen Sammanfattning Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgsavdelning arbetar sedan maj 2002 utifrån Individ- och familjeomsorgens handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer (Se bilaga 4). Handlingsplanen omfattar bemötande, praktiska akuta insatser, rättsliga frågor, insatser på längre sikt, insatser för barnen i familjer där våld förekommer samt insatser för männen - familjeperspektiv Ingen specifik samordnartjänst I uppdraget att ta fram en kvinnofridsplan ingick också uppgiften att ta ställning till behovet av att inrätta en samordnartjänst inom kommunen för kvinnovåldsfrågor. En av anledningarna var Vänsterpartiets motion i Kommunfullmäktige - Motion om samordning av insatser för kvinnofrid - förra året. Här föreslogs att en samordnade tjänst för insatser till våldsutsatta kvinnor inrättas vid Socialförvaltningen, för att motverka att kvinnorna bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter och organisationer eller mellan olika tjänstemän inom samma myndighet. Samordnarens uppgift skulle bl a innebära att vara kontaktperson inom socialförvaltningen, mellan olika myndigheter och intresseorganisationer samt vara sammankallande för gemensamma möten. Samordnaren skulle också ansvara för den inledande, stödjande kontakten med kvinnan och tillsammans med denna planera det fortsatta stödet. I Individ- och familjeomsorgens handlingsplan finns ingen specifik tjänst för kvinnovåldsfrågor. Handlingsplanen är ett arbetsredskap för hela avdelningen. Insatserna samordnas med hjälp av den kontaktperson som finns vid mottagningen på Ekonomisektionen. Mottaget tar emot nästan samtliga förstagångsbesökare till avdelningen. Kontaktperson ska vara den första tjänsteman inom avdelningen som upprättar kontakt med kvinnan och ska bl a introducera ev nya kontakter inom avdelningen och hos andra aktörer, vara ansvarig för uppföljning i ärendet och vara kontaktperson för avdelningen gentemot andra aktörer. Genom kontaktpersonen är det möjligt att samordna insatserna för våldsutsatta kvinnor utan att skapa en specifik tjänst för ändamålet. 5.4 Samverkansgrupp För att de aktörer som möter våldsutsatta kvinnor i sin verksamhet ska kunna ge den som söker hjälp ett optimalt omhändertagande, behöver de känna till vilka uppdrag, resurser, arbetsuppgifter och ansvar övriga verksamheter har. Genom samverkan kan olika specialister åstadkomma ett bättre resultat än genom att agera var för sig. Detta gäller även förebyggande insatser och insatser p g a de följdverkningar som våld i barnfamiljer orsakar. Ett sätt samverkan kan ske på är genom en s k samverkansgrupp, där de olika aktörerna träffas regelbundet. Målsättningen med gruppens arbete bör vara samverkan på övergripande nivå genom att: utforma och utveckla gemensamma handlingsplaner följa upp och utvärdera hur samverkan fungerar föreslå lösningar på generella problem planera och genomföra utbildningsinsatser

8 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 7 av 9 följa utvecklingen av metoder och insatser inom området utforma informationsmaterial De olika aktörernas företrädare i gruppen bör vara personer som har överblick i den organisation dom representerar och det är viktigt med kontinuitet bland deltagarna. Samverkansgruppen fattar inte egna beslut, utan representanterna tar med sig förslag för beslut i respektive organisation. Följande aktörer bör vara representerade i samverkansgruppen: Polismyndigheten genom närpolisenheten Kommunen - Socialförvaltningen - Barn- och utbildningsförvaltningen - Kultur- och fritidsförvaltningen Primärvården Brottsförebyggande rådet Kvinnojouren Brottsofferjouren Svenska Kyrkan Kontaktpersonen i kvinnovåldsfrågor vid Socialförvaltningen skulle kunna vara sammankallande till samverkansgruppens möten. 5.5 Samverkan i enskilda ärenden Samverkan på generell nivå sker i samverkansgruppen. Samverkan i det dagliga arbetet och i enskilda ärenden bör ske genom att Socialförvaltningens kontaktperson i kvinnovåldsfrågor efter behov sammankallar de, för varje enskilt fall, berörda personerna från de olika aktörerna. De yrkesgrupper och organisationer som kan vara aktuella i enskilda ärenden är Närpoliser Handläggare vid Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgsavdelning Barnomsorgs- och skolpersonal Fritidsgårdspersonal Personal inom Primärvården Kvinnojouren Brottsofferjouren Svenska Kyrkan I fall där ärendet inte är aktuellt hos Socialförvaltningen, får den aktör kvinnan kommer i kontakt med informera om möjligheten att få stöd via Individ- och familjeomsorgsavdelningen. Om kvinnan inte vill att Socialförvaltningen ska vara inkopplad bör aktören, i samråd med kvinnan, ta direktkontakt med de övriga aktörer som kan bli aktuella. 5.6 Självhjälpsgrupper Enligt Sköndalsinstitutets definition är en självhjälpsgrupp en mindre, deltagarstyrd samling människor som regelbundet samlas för att bearbeta gemensamma problem genom ömsesidigt stöd och ömsesidig hjälp. En självhjälpsgrupp är ideell och informell och består alltså av människor i en likartad livssituation, som utan ledare kommer samman och pratar om det som är betydelsefull för deras tillvaro, nu och i framtiden. En självhjälpsgrupp är ett komplement till traditionell vård och behandling. De första gångerna finns en igångsättare med som hjälper gruppen att starta upp, för att sedan lämna den att fungera på deltagarnas gemensamma ansvar.

9 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 8 av 9 För en kvinna som är eller har varit utsatt för våld i en nära relation, kan deltagande i en självhjälpsgrupp med andra kvinnor i samma situation, vara ett starkt stöd. Genom att samtala med andra som haft samma typ av upplevelser kan kvinnan få förståelse för den egna situationen, reducera posttraumatiska syndrom och stärka självförtroendet. Diakoniverksamheten inom Falkenberg Skrea Kyrkliga Samfällighet kan fungera som igångsättare och erbjuda lokal för en eller flera självhjälpsgrupper för våldutsatta kvinnor. 5.7 Kontinuerlig gemensam kompetensutveckling En gemensam helhetssyn är av största vikt för att samverkan mellan de olika aktörerna ska fungera effektivt. En gemensam helhetssyn kräver att de olika aktörerna gemensamt utvecklar sin kompetens inom området. Personal och företrädare för de olika aktörer som i sin verksamhet kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och/eller deras familjer behöver ha kunskap om hur man bemöter kvinnor som, man vet eller misstänker, är våldsutsatta och barn från familjer där våld förekommer. Rätt bemötande kan t ex leda till att en kvinna vågar berätta att hon är utsatt, vågar polisanmäla och att hon klarar av att bryta upp från det destruktiva förhållandet. Genom att vara lyhörd kan man uppmärksamma att ett barn mår dåligt p g a det utövas våld i hemmet. Att ha kontakt med våldsutsatta kvinnor och/eller deras familjer kan innebära att man får ta del av mycket smärtsamma upplevelser. Det kan framkalla starkar reaktioner hos personal, som kan behöva stöd i form av handledning, enskilt eller i grupp. Det är också viktigt att aktörerna är uppdaterade när det gäller metoder för behandling, förebyggande insatser och samverkan. Även om det behövs viss yrkesspecifik utbildning bör kompetensutveckling inom området till största delen samordnas mellan de olika aktörerna för att åstadkomma den gemensamma helhetssynen på problematiken. Att höja kunskapsnivån i så personaltäta verksamheter som detta rör sig om, kommer att erfordra att ekonomiska medel avsätts för ändamålet. 5.8 Statistik För att göra det möjligt att följa förekomsten av våld mot kvinnor i nära relationer, bör uppgifterna dokumenteras hos aktörerna för att ge kunskap om problemets nuvarande omfattning och hur det utvecklas i framtiden. Utöver polismyndighetens statistik över antalet polisanmälningar av grov kvinnofridskränkning, sexuellt ofredande och misshandel av kvinnor är följande uppgifter från respektive aktörer viktiga: Socialförvaltningen - antal fall man får kännedom om och varifrån informationen kommer. - antal ärenden där Socialförvaltningen har utfört insatser och vilka dessa insatser är. - antal fall/ärenden som slussas vidare och till vilken/vilka aktörer. Primärvården - antal kvinnor som sökt vård för skador p g a att dom har eller misstänks att ha utsatts för våld från en närstående man. 5.9 Förebyggande arbete i fritidsgårdar, skolor och förskolor Genom att påverka attityder och värderingar hos barn- ungdomar kan man ge dom en grund för jämställdhet och jämbördighet i relationer. Såväl pojkar som flickor behöver lära sig att uttrycka känslor och värna om sin integritet. De ska kunna hävda sin uppfattning och respektera andras. De behöver bli medvetna om den maktobalans som ofta råder mellan könen och få diskutera hur den kan motverkas.

10 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 9 av 9 Kultur- och fritidsförvaltningens fritidsgårdar har sedan tidigare verksamhet med uppdelade flickrespektive pojkgrupper. Verksamheten bör utökas. Projekt "Barn i riskzonen" har som ett av sina åtgärdsförslag att införa "Livskunskap inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan och gymnasieskolan, för att stärka elevernas förmåga till samspel och öka deras emotionella kapacitet. Eleverna får särskilt utrymme på schemat för samtal och reflektion om livsfrågor. Denna träning i sociala och emotionella färdigheter liksom kunskaper om betydelsen av uppträdande och attityder kan även bidra till att motverka våld i nära relationer. Barn- och utbildningsförvaltningens rektorer rekommenderas att se till att utbildning i feministiskt självförsvar genomförs inom respektive rektorsområde. 6. Uppföljning/utvärdering Kvinnofridsplanen måste hållas ständigt aktuell och levande hos de olika aktörerna. Samverkansgruppen bör följa upp/utvärdera och vid behov revidera planen 1 gång/år. 7. Framtida utvecklingsområden De åtgärder som föreslås under avsnitt 5 bör - bl a med hjälp av den årliga uppföljningen/utvärderingen - vidareutvecklas eller ersättas med andra åtgärder enligt samverkansgruppens förslag. Nedan följer några exempel på områden som känns särskilt angelägna att vidareutveckla inom en snar framtid. 7.1 Insatser för män som utövar våld i nära relationer Det är nödvändigt att försöka förändra beteendet hos de män som utövar våld i nära relationer. De våldsamma männen förnekar och förminskar i regel våldet och skyller på offret. De män som döms kan nås av motivations- och behandlingsprogram inom Kriminalvården. I Halland finns Män i Fokus - gruppbehandling för män. Landstinget erbjuder f n behandlingen till män som polisanmälts men sedan inte fällts i domstol. För Socialförvaltningens del gäller det att försöka nå presumtiva förövare och de män som inte kommit till rättsväsendets kännedom. Det finns troligen också behov av ytterligare metoder. 7.2 Insatser för barn i familjer där våld förekommer Det finns ofta barn i familjer där våld förekommer. Våldets påverkan på barnen har inte uppmärksammats särskilt mycket inom forskningen. Man vet i alla fall att barnen kan drabbas av olika psykiska symtom som t ex inåtvändhet, utagerande, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, depression startar Socialförvaltningen och Primärvården tillsammans ett 2- årigt projekt med gruppbehandling till barn i familjer där våld och/eller missbruk förekommer. Men det finns behov av att utveckla ytterligare insatser för att förhindra att dessa barns utvecklingsmöjligheter begränsas.

11 Bilaga 1 KARLA-PROGRAMMET Polisens uppgift Bråk mellan man och kvinna. Polis till platsen. Ingen medling. Dokumentation av brottsplatsen, t ex video. Mannen grips eller medtas till förhör på polisstationen. Anmälan upprättas. Information om KARLA-programmet Förhör med mannen. Information om KARLA-programmet Frivården och Socialförvaltningen får kopia av anmälan för information (inget hinder enligt Sekr.L 14:3). Programmets övriga samarbetspartners uppgifter Frivården (lämpligen en man) tar kontakt med mannen per telefon, eller om han är frihetsberövad, i häktet. Erbjuder honom att få deltaga i gruppsamtal. Gruppsamtal där man diskuterar mannens beteende och försöker förmå honom att ändra sitt beteende. Få honom att inse att han begått ett brott som inte lagen, samhället eller kvinnan kan acceptera. Få honom att förstå att detta leder till en domstolsförhandling. Socialförvaltningen (lämpligen en kvinna) tar kontakt med kvinnan och erbjuder henne hjälp och stöd. Förklarar att mannen har begått ett brott mot henne och att detta kan inte lagen och samhället acceptera och följaktligen bör inte heller hon göra det. Gruppsamtal där kvinna får träffa andra kvinnor i samma situation.

12 Bilaga 2 STATISTIK VÅLD MOT KVINNOR I FALKENBERGS KOMMUN Grov kvinnofridskränkning Sexuellt ofredande Misshandel grov utomhus Misshandel grov inomhus Misshandel utomhus Misshandel inomhus

13 Bilaga 3 Polisiärt åtgärdsprogram vid våld mot kvinnor rörande olaga hot, ofredande, grov kvinnofridskränkning, misshandel utomhus och inomhus, där gärningsmannen är bekant med offret. 1. Polisanmälan görs. 2. Kvinnan informeras av anmälningsupptagaren om Kvinnojourens och Brottsofferjourens verksamhet och möjligheterna av få stöd och hjälp därifrån, samt tillfrågas om hon vill ha kontakt med någon av dessa organisationer. Svaret antecknas i anmälan. 3. Kvinnan tillfrågas om det finns barn i hushållet. Om så är fallet, används blanketten Barn i riskzonen. 4. Kvinnan tillfrågas av anmälningsupptagaren om Socialförvaltningen får underrättas om händelsen och svaret antecknas i anmälans fritext. 5. Om kvinnan svarat ja enligt punkt 4 skickar civilanställd personal kvinnans namn, adress och telefonnummer till Socialförvaltningen. 6. Mannen informeras av förhörsledare om projektet Män i Focus inom Frivården i Halmstad och tillfrågas om han är villig att komma i kontakt denna verksamhet. 7. Om mannen svarat ja enligt punkt 6 skickar civilanställd personal mannens namn, adress och telefonnummer till Frivården. Om polisanmälan inte görs: Då polisen får kännedom om att risk för ovan nämnda brott föreligger och skriver en minnesanteckning, bör denna anteckning faxas till KC-polisens (Kommunikationscentralens) administratör. Denne lägger in uppgifterna i datasystemet, där kvinnofridsbrott har särskild prioritet.

14 Bilaga 4 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLINGSPLAN för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Särskilt kvinnor som varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet ska särskilt beaktas vad gäller behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Därtill kommer Socialnämndens ansvar enligt SoL 5:1 som anger att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller på annat sätt lever i utsatta situationer. Socialtjänstlagen klargör även att det ankommer på socialnämnden att söka samverkan och i samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer förebygga sociala problem. Socialtjänsten ska enligt SoL 3:4 bl a ge information och upplysningar, samt råd och stöd till dem som behöver det. Bemötande Beroende på sammanhanget och situationen då det uppdagas att en besökande kvinna är utsatt för våld eller övergrepp ser formerna och prioriteringsordning för behandling, stöd och omvårdnad olika ut. Socialtjänsten fyller en viktig funktion genom att informera om och erbjuda hjälpinsatser av olika slag till kvinnor som hotas och misshandlas. Den professionella hjälp som socialtjänsten kan ge beror på faktorer som den individuella situationen, om läget är akut, om kvinnan har behov av skydd, om det finns barn i familjen. Insatserna kan vara såväl praktiska som behandlingsinriktade. Respekt och förståelse är grundläggande. Kvinnan är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad, orolig för att inte bli trodd eller förstådd. Att känna skam är också vanligt. Fråga vad som hänt, ge tid att berätta i egen takt, erbjud fler samtal. Våga fråga rakt på sak: har du blivit slagen? Poängtera att det enligt lag är förbjudet att slå och hota, att det inte är hennes fel, att ingen har rätt att misshandla henne. Lyssna uppmärksamt och förmedla att vi tror på henne. Var försiktig med kommentarer som kan uppfattas som kritik av mannen, kvinnan eller deras relation. Många kvinnor har svårt för att bryta sig loss från en misshandelsrelation och det kan vara svårt för omgivningen att förstå varför hon stannar kvar. Orsakerna till detta är många och individuellt varierande t ex bristande säkerhet att bryta upp, ekonomiskt beroende, religiösa och kulturella värderingar, känslor, bristande stöd mm. Praktisk hjälp akuta insatser Kontaktperson, dvs första kontakt för nybesök, samtalspartner för övriga handläggare i pågående handläggning och ingång för samverkanspartners, är handläggare i Mottaget på Ekonomisektionen. Kontaktpersonen i Mottaget eller handläggande socialsekreterare i pågående Sidan 1 av 5

15 ärende, som bibehåller kontinuiteten genom att introducera ny kontakt, internt eller externt vid behov och sedan har ett ansvar för uppföljning. Tolk bör anlitas när kvinnan inte behärskar svenska. Använd aldrig släkting. Nätverket kan vara begränsat och kvinnan isolerad som ett resultat av den misshandelsrelation hon lever i, något som vi ska tänka på när vi erbjuder hjälp och stöd. Läkarundersökning bör vi uppmana kvinnan att göra och vid behov hjälpa henne till. Även om vård inte behövs är det viktigt med läkarundersökning för dokumentation av skador till ett rättsintyg i en eventuell rättsprocess. Polisanmälan ska vi uppmuntra kvinnan att göra och vid behov hjälp henne dit. Polisanmälan måste vara kvinnans beslut. Socialtjänsten får vid allvarliga brott (fängelse mer än 2 år) göra polisanmälan mot kvinnans vilja. Skydd i form av annat boende ska vi informera, hänvisa till eller hjälpa till att ordna om kvinnan inte själv kan ordna detta, om kvinnan vill lämna mannen eller om vi bedömer att hon behöver det. Vi vänder oss till kvinnojouren, men även hotellboende kan komma ifråga i det akuta läget och Fabo i annat fall. Informera om möjligheterna till skydd genom besöksförbud, skyddad adress, hemligt telefonnummer, telefonsvarare, trygghetspaket för utomhus- och inomhusbruk. Ekonomisk hjälp kan behövas om kvinnan akut lämnar mannen/hemmet. Undersök behovet och förmedla kontakt med handläggare i Mottaget som prövar och beslutar i frågan om du inte själv har rätt att bevilja ekonomiskt bistånd. Rättsliga frågor Polisanmälan kan göras av kvinnan, men även av bekanta, grannar eller polis. Eftersom brottet faller under allmänt åtal måste polisen ta upp anmälan. Preskriptionstiden för grov misshandel är 10 år, 5 år vid misshandel och två vid ringa misshandel. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för socialtjänsten att göra anmälan om begångna brott, däremot finns det en skyldighet att avslöja vissa allvarliga brott som är på gång t ex om någon är i begrepp att döda eller allvarligt misshandla kvinnan. Rättsligt stöd kan ges genom målsägarbiträde vid vissa typer av brott t ex sexualbrott, misshandel eller andra våldsbrott som innebär fängelsestraff. Denna utses av domstolen efter ansökan och är advokat eller jur. kand. och medför ingen kostnad för den enskilde. I annat fall är det åklagaren som för kvinnans talan vid förhandling. Det är målsägarbiträdet eller åklagaren som även för talan om skadestånd. Stödperson som personligt stöd för kvinnan under förundersökning och rättegång. Det kan vara någon från brottsofferjouren eller kvinnojouren eller närstående. Kvinnan avgör om behov finns och vem denna person ska vara. Besöksförbud innebär att den som förföljer, trakasserar eller riskerar utsätta en kvinna för brott, förbjuds att besöka henne, kontakta eller följa efter henne. Besöksförbudet kan även Sidan 2 av 5

16 utvidgas till att förföljaren inte får vistas i närheten av kvinnan. Ansökan kan göras i samband med polisanmälan om misshandel. Beslut fattas av åklagaren och gäller ett år i taget. Trygghetspaket finns vid varje polismyndighet och ska kunna lämnas ut dygnet runt när det föreligger en hotbild. Det är ett tekniskt hjälpmedel för att komma i förbindelse med paket, som kan kombineras med andra skyddsmetoder. Skyddad adress beslutas av Lokala skattemyndigheten och innebär att ny adress inte får lämnas ut till någon. Officiellt står personen fortfarande skriven på sin gamla adress. Ny identitet innebär att byta sina gamla personuppgifter mot nya är en möjlighet som används mycket restriktivt. Kontakt tas med närmaste polismyndighet eller Rikspolisstyrelsen som ansöker hos Stockholms tingsrätt. Insatser på längre sikt Socialtjänsten ska stärka möjligheterna till att leva ett självständigt och gott liv. Det handlar om att stärka kontrollen över sitt liv och förmågan att fatta självständiga beslut även i de fall där kvinnan väljer att stanna kvar i relationen. Viktigt att knyta an till nätverket och se vilka möjligheter släkt och vänner har att hjälpa till och vara ett stöd. Praktiskt kan de långsiktiga insatserna handla om att byta bostad, sära på ekonomin och andra gemensamma handlingar. Behandlingsinsatser kan behövas för kvinnor som utsatts för våld och övergrepp under lång tid. I första hand bör den socialsekreterare som första gången tog emot kvinnan fortsätta att ha kontakt. Detta kan kombineras med samtalsbehandling hos Familjerådgivningen eller hos Primärvården eller Vuxenpsykiatrin. Barnen i familjer där våld förekommer Om det finns barn i familjen där våld förekommer är det viktigt att ta reda på om även barnen har utsatts för våld. De ska då läkarundersökas och vid bekräftat våld eller misstanke om ska anmälan göras till utredningssektionen, sektionschefen. Viktigt att beakta att även barn som blivit vittne till våld mår psykiskt dåligt. Det är viktigt att skapa förtroende beträffande insatser och att vårt arbete ska mynna ut i att kvinnan kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen kan få hjälp att bearbeta sina upplevelser. Att stärka kvinnans resurser att skydda barnen och sig själv. Lyssna till barnet genom att ta hänsyn till barns vilja med beaktande av ålder och mognad. Socialtjänstens uppgift är att skaffa sig en bild av barnet och dess behov utan att barnet pressas på synpunkter. Akut är det viktigt att ta reda på vem som är vårdnadshavare, var barnen finns, i vilken ålder de är och hur det är ordnat för dem. Kvinnan och barnen ska tillförsäkras att våldet upphör och en trygg och säker miljö. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare i ett läge där barnen behöver skyddas, ska vi först få till stånd ett samtycke att ej lämna ut vistelseadress. Att informera om vikten att de får erfor- Sidan 3 av 5

17 derligt skydd och möjlighet till lugn och ro efter det inträffade. Vi kan tvångsomhänderta (enligt LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) barnen med placering hos kvinnan i skyddat boende. Vi kan även sekretesskydda adressen gentemot vårdnadshavare (enligt Sekretesslagen vid tvångsomhändertagande) om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med åtgärden. Långsiktigt är det viktigaste för barnet ett gott föräldrastöd, att föräldrarna förstår barnens utsatthet och behov av hjälp. Barn och ungdomar som växer upp i familjer med partnerrelaterat våld har på grund av dessa erfarenheter särskilda behov. Viktigt är att barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner om vad de varit med om. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnet får lära sig att våld inte är acceptabelt och att det finns alternativa handlingssätt. Tala med barnet genom att vara tydlig och ställa konkreta frågor. Tala om vad vi vet och bekräfta att barnets upplevelser är verkliga. Berätta att våld alltid är de vuxnas ansvar. Insatser för barnet kan ges av Familjecentrum, Bryggan och Spädbarnsverksamheten, efter bedömning och beslut om bistånd av utredande handläggare i familjegruppen, alternativt att familjen själv kontaktar ovanstående verksamheter. Hänvisning och kontakt med BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) kan också ske. Familjerätten kan bli aktuell beträffande frågor om vårdnad, boende och umgänge med barn. Deras synsätt och arbete ska möjliggöra för barnen att upprätthålla kontakt med båda föräldrar. Föräldrarna kan själva ta kontakt med önskemål om samarbetssamtal. Tingsrätten kan vid konflikter i dessa frågor besluta att vårdnadsutrednings eller samarbetssamtal ska göras. Insatser för männen familjeperspektiv Socialtjänsten kan informera mannen och erbjuda möjliga stödinsatser och behandling. Det ska aldrig vara samma socialsekreterare som hjälper mannen. Samtalsbehandling för mannen kan ske hos Familjerådgivningen eller hos Primärvård och Vuxenpsykiatrin. Efter bedömning och beslut kan specifik gruppbehandling beviljas för män som utövar relationsvåld och önskar förändring. Denna behandling genomförs i samarbete mellan Frivården och Landstinget i Halland, i Halmstad. Frivården och Landstinget kan ta betalningsansvaret vid anmälda brott och vid en fällande dom, i annat fall Socialtjänsten. Sidan 4 av 5

18 TELEFONLISTA Socialtjänsten, Individ och familjeomsorgen Mottaget, Ekonomisektionen, kontaktperson Tel Utredningssektionen, sektionschef, anmälan/ansökan gällande barn Tel Familjerådgivningen, samtalsbehandling Tel Familjecentrum, behandling barnfamiljer Tel Bryggan, behandling tonårsfamiljer Tel Spädbarnsverksamheten, behandling småbarnsfamiljer Tel Polisen, anmälan, skyddspaket Tel Primärvården, läkarundersökning, samtalsbehandling Tel Kvinnojouren, boendeskydd Tel Brottsofferjouren Tel Män i fokus, gruppbehandling för män Tel , Anna-Lena Sellergren Sidan 5 av 5