1.2 Mål Målet med kvinnofridsplanen är att genom samverkan mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.2 Mål Målet med kvinnofridsplanen är att genom samverkan mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer"

Transkript

1

2 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 1 av 9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Kvinnomisshandel är ett brott, ett socialt problem, ett hälsoproblem, en jämställdhetsfråga och inte minst en fråga om mänskliga rättigheter. Våld mot kvinnor berör såväl rättsväsendet, socialtjänsten som hälso- och sjukvården samt flera andra aktörer. Våren 1998 antog riksdagen regeringens proposition Kvinnofrid 1997/1998:55 - ett omfattande åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. De centrala punkterna var en förbättrad lagstiftning, förebyggande insatser och ett bättre bemötande av utsatta kvinnor. Flera myndigheter fick gemensamma uppdrag som gäller t o m De skulle öka ansträngningarna för att förebygga våld mot kvinnor samt utforma åtgärdsprogram för det egna arbetet med dessa frågor. Det betonades starkt att samverkan mellan myndigheter och organisationer är viktigt. Efter ett antal motioner i Falkenbergs kommunfullmäktige under 1998 respektive 2001 rörande insatser för kvinnofrid, fick Socialförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till Kvinnofridsplan i samverkan med andra aktörer i kommunen. En arbetsgrupp bildades med representanter från Polismyndigheten, Primärvården, Brottsförebyggande rådet, 3 kommunala förvaltningar - Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen - samt frivilligorganisationerna Kvinnojouren och Brottsofferjouren. 1.2 Mål Målet med kvinnofridsplanen är att genom samverkan mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer förbättra och utöka stödet för kvinnor som är utsatta för våld. öka de olika aktörernas kunskaper om varandras resurser. på kort sikt medverka till att antalet våldsbrott mot kvinnor minskar i Falkenbergs kommun. Det långsiktiga målet är att våldet mot kvinnor upphör. 2. Sammanfattning Det finns idag flera myndigheter och organisationer i kommunen, som kommer i kontakt med och hjälper kvinnor som har utsatts för våld i sina nära relationer. Det finns emellertid en del brister i utförandet, som i de flesta fall beror på att de olika aktörerna inte har kännedom om varandras uppdrag, resurser, arbetsuppgifter och ansvar i kvinnovåldsfrågor. Följande åtgärder för att förbättra insatserna föreslås: Socialförvaltningen inför en intern handlingsplan för att bl a öka möjligheten att upptäcka våldsutsatta kvinnor som är i behov av stöd, och för att skapa en kontaktväg gentemot andra aktörer. Polismyndigheten uppdaterar sitt sätt att arbeta efter Karla-planen så att informationsöverföringen till Socialförvaltningen och Frivården om anmälningar av kvinnomisshandel funge-

3 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 2 av 9 rar bättre, för att dessa myndigheter, vid behov, ska kunna erbjuda stöd till den våldutsatta kvinnan och ev barn, respektive den misstänkte mannen. Primärvården reviderar sitt interna handlingsprogram för att bl a förbättra informationsöverföringen till Socialförvaltningen En samverkansgrupp i kvinnovåldsfrågor bildas, med representanter för Polismyndigheten, Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Primärvården, Brottsförebyggande rådet, Kvinnojouren, Brottsofferjouren och Svenska kyrkan. Genom samverksansgruppen kan de olika aktörerna ha fortlöpande kunskap om varandras verksamhetsområden och möjlighet att lösa övergripande problem gemensamt. Ett tillvägagångssätt för samverkan i enskilda ärenden införs för att ge den drabbade kvinnan och hennes familj så bra stöd som möjligt. Självhjälpsgrupper för kvinnor, som är eller har varit utsatta för våld, startas för att ge de drabbade kvinnorna möjlighet att bearbeta händelserna. Kontinuerlig gemensam kompetensutveckling hos aktörerna genomförs för att höja kunskapsnivån och ge en gemensam helhetssyn på problematiken. Verksamheten kring temat jämställdhet utökas på fritidsgårdarna. Statistik tas fram för att ge kunskap om omfattning och utveckling av våld mot kvinnor. 3. Lokala resurser idag Inom Falkenbergs kommun finns det flera myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med och hjälper kvinnor som utsatts för våld. Många våldsutsatta kvinnor vänder sig till frivilligorganisationer istället för till myndigheter, troligen p g a att de då kan vara anonyma. 3.1 Myndigheter Kommunen Kommunens ansvar styrs framförallt av bestämmelserna i Socialtjänstlagen och hanteras av Socialnämnden via Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgsavdelning. Socialtjänstlagens 5:e kapitel 11 föreskriver att Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Kvinnorna inom den aktuella målgruppen vänder sig vanligen till Socialförvaltningen av annan anledning än p g a att de är utsatta för misshandel. Det kan t ex vara problem med ekonomin eller barnen. Då Socialförvaltningen får kunskap om att en kvinna utsätts för våld i sitt hem kan man i det akuta läget ge henne råd och stöd för att göra polisanmälan och för att genomgå läkarundersökning, ge information om olika möjligheter till hjälp i samhället samt hjälp till att ordna annat boende. Vid årsskiftet 2002/2003 kommer Socialförvaltningen, tillsammans med Primärvården, starta ett 2-årigt projekt med gruppbehandling till barn i familjer där våld och/eller missbruk förekommer Primärvården Hälso- och sjukvårdens ansvar styrs framförallt av Hälso- och sjukvårdslagen. Primärvårdens uppdrag är att främja hälsa, förebygga ohälsa genom tidig upptäckt, intervention och att behandla. Att utsättas för våld i nära relationer leder till allvarlig ohälsa av olika slag. Primärvården har en viktig uppgift i att upptäcka fall av kvinnomisshandel. Det kan t ex vara kvinnor som upprepade gånger söker vård för åkommor som i sig inte är våldsrelaterade.

4 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 3 av 9 Primärvården i Falkenberg har ett handlingsprogram för hur patienter, som man vet eller misstänker har utsatts för våld, ska bemötas och behandlas. Utöver Primärvårdens egna insatser ingår bl a att skapa motivation hos kvinnan till att göra polisanmälan. Vid årsskiftet 2002/2003 kommer Primärvården, tillsammans med Socialförvaltningen, starta ett 2-årigt projekt med gruppbehandling till barn i familjer där våld och/eller missbruk förekommer Polisen Polismyndighetens uppgift är bl a att förebygga och utreda brott. När ett misshandelsbrott kommit till polisens kännedom ska en anmälan tas upp och förundersökning inledas. Om det finns misstanke om att barn far illa är polisen skyldig att anmäla detta till Socialförvaltningen. Polismyndigheten ska ge information till kvinnan, bl a om möjligheten att ta kontakt med andra myndigheter och organisationer för att få stöd. Man ska också se till att kvinnan får det skydd hon behöver. Polisens sätt att bemöta en våldsutsatt kvinna kan vara avgörande för hennes vilja att stå fast vid en polisanmälan. Polismyndigheten i Falkenberg arbetar efter Karlaprogrammet mot relationsvåld (se bilaga 1) vilket bl a innebär att brottsplatsen och brottsoffer noggrant dokumenteras med fotografering och videofilmning. Mannen förhörs på polisstationen och handläggningen av anmälan sker skyndsamt. 3.2 Frivilligorganisationer Kvinnojouren Kvinnojouren är en ideellt arbetande förening som erbjuder hjälp och stöd till kvinnor som är utsatta för misshandel eller andra övergrepp. Man lyssnar, ger råd och erbjuder vid behov boende, även till barnen. Kvinnojouren har en jourtelefon Brottsofferjouren Brottsofferjouren är en ideell förening som ger stöd till brottsoffer, däribland våldsutsatta kvinnor. Man ger stöd genom att t e x samtala med brottsoffret, ge information om rättsprocessen, följa med vid rättegång och hjälpa till vid kontakt med andra myndigheter. 3.3 Förebyggande verksamhet Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Brottsförebyggande rådet i Falkenberg bildades efter beslut i kommunfullmäktige Det består av representanter från samtliga politiska partier i kommunen samt närpolischefen. Rådet har tagit fram en brottsförebyggande plan som omfattar Polis, Kommunfullmäktige, Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden. Man har också startat flera brottsförebyggande projekt. 3.4 Övrigt Män i Fokus gruppbehandling för män Frivården inom Kriminalvården och Landstinget i Halland samarbetar med att erbjuda gruppbehandling för män som utövar relationsvåld och önskar förändring - Män i Fokus. Kriminalvården bekostar behandling av män som fått fällande dom för våld mot närstående kvinna. För män som polisanmälts men som sedan inte fällts i domstol är det landstinget som, under en projektperiod, bekostar behandlingen. Det är tänkt att Socialförvaltningen ska betala för behandling av män som inte är polisanmälda.

5 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 4 av 9 4. Brister/problem 4.1 Socialförvaltningen P g a att kvinnorna ofta döljer att de varit utsatta för våld blir de aldrig erbjudna några insatser. Socialförvaltningen behöver särskilda metoder och handläggningsrutiner, för att i större utsträckning kunna upptäcka detta dolda problem hos kvinnor som kontaktar förvaltningen p g a andra behov av insatser. Man behöver också information från andra myndigheter och organisationer, som genom sin verksamhet får kännedom om kvinnor som utsätts för, eller som det finns anledning att misstänka utsätts för, våld i hemmet. 4.2 Primärvården Handlingsprogrammet Kvinnomisshandel har några år på nacken och behöver revideras. Det finns t ex ingen rutin för att lämna information till Socialförvaltningen om kvinnor som utsatts eller misstänks ha utsatts för våld i hemmet. Programmet behöver också bli bättre implementerat i organisationen. 4.3 Polisen Karlaprogrammet mot relationsvåld är ett program för samarbete mellan polis, socialtjänst och kriminalvård. Enligt programmet ska Polismyndigheten lämna kopia på anmälan om kvinnomisshandel till Socialförvaltningen för kännedom, samt lämna information om den misstänkte mannen till Frivården inom Kriminalvården. Det finns emellertid inga fasta rutiner för detta idag, och man informerar heller inte alltid den misstänkte om projektet Män i Fokus. 4.4 Kvinnojouren och Brottsofferjouren Kvinnojouren och Brottsofferjouren har i ibland svårt att nå ut till kvinnor som är våldsutsatta. Det är ganska vanligt att kvinnorna, trots att dom är utsatta för misshandel, inte ser sig själva som offer som skulle behöva stöd från någon av dessa organisationer. 4.5 Behov av generellt förebyggande åtgärder Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Kvinnojouren har under de senast åren varit ute i grundskolans niondeklasser och pratar om våld i familjen, relationer, språkbruk, m m. Vid kultur- och fritidsförvaltningens fritidsgårdar har man ibland delat in verksamheten i pojkrespektive flickgrupper, för att träffas kring temat jämställdhet. Men behovet av förebyggande arbete är stort. Det är t ex viktigt att ge ungdomar möjlighet att diskutera etik, värderingar och attityder. 4.6 Behov av ökad sakkunskap hos personal Det är vanligt att samtliga medlemmar i en familj där det förekommer våld, försöker hemlighålla problemet. Ofta visar sig andra symtom som personal inom barnomsorg, skola, socialtjänst eller primärvård får ta hand om. För att kunna komma åt den verkliga orsaken till problemet, måste personalen ha kunskap om familjevåldets mekanismer för att bli mer lyhörda, våga ställa frågor och veta hur dom ska handla när dom väl får svar på sina frågor. Denna kunskap är idag otillräcklig.

6 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 5 av Bristande kunskaper om problemets omfattning All forskning inom området pekar på att det endast är en liten del av det verkliga antalet fall av våld mot kvinnor som polisanmäls eller kommer till någon av de övriga aktörernas kännedom. Det finns inte heller särskilt mycket fakta om de fall som verkligen är kända hos aktörerna. För att det ska vara möjligt att följa upp omfattningen av våld mot kvinnor, behövs uppgifter om antalet fall de olika aktörerna kommer i kontakt med, etc. Det finns inte särskilt mycket statistik idag. Uppgifter som dock finns tillgängliga är antalet polisanmälningar av grov kvinnofridskränkning, sexuellt ofredande och misshandel av kvinnor under de senaste 3 åren (se bilaga 2). Socialförvaltningen och Primärvården för idag ingen statistik alls inom området. 5. Förslag till åtgärder 5.1 Polisiärt åtgärdsprogram vid våld mot kvinnor - nytt liv i Karlaprogrammet För att säkerställa att Karlaprogrammet mot relationsvåld (samarbete mellan polis, socialtjänst och kriminalvård) efterlevs, ska en fast rutin för informationsöverföring i kvinnovåldsärenden upprättas hos Polismyndigheten (se bilaga 3). Enligt rutinen får en kvinna, som polisanmäler att hon blivit utsatt för våld av en närstående man, information om Kvinnojouren och Brottsofferjouren. Vidare ska kvinnan alltid tillfrågas om Socialförvaltningen får underrättas och om så är fallet, lämnas uppgift om kvinnans namn, adress och telefonnummer samt vad anmälan gäller, för kännedom till Socialförvaltningen. Kvinnan tillfrågas också om det finns barn i familjen. Om det gör det, fyller anmälningsupptagaren i en speciell blankett för anmälan till Socialförvaltningen om att det finns barn som kan antas fara illa. Den misstänkte mannen, i sin tur, får information om möjligheten att delta i gruppbehandlingen Män i Focus. Frivården inom Kriminalvården underrättas om att anmälan skett och vem den misstänkte är. Polismyndigheten håller för närvarande på att bygga upp ett datasystem en s k kommunikationscentral - som bl a ska göra det möjligt för polisens ledningscentral att ge information om en adress till utryckande polis, som efter ett larm är på väg till den aktuella adressen. Det kan t ex vara information om att det tidigare gjorts anmälan om våld mot en kvinna från adressen - en varningssignal som gör det möjligt för den utryckande personalen att förbereda sig för uppgifterna på brottsplatsen. Informationen kan också påverka hur hög prioritet uppdraget får i en situation med flera larm. Men det är långt ifrån alla våldsbrott av det här slaget som resulterar i en polisanmälan. Den våldsutsatta kvinnan kanske ringer till polismyndigheten och meddelar att hon känner sig hotad, men vill ändå inte göra en anmälan. Vid ett sådant samtal för polisen minnesanteckningar. Vid en utryckning till ett s k lägenhetsbråk skulle det vara värdefullt för polismännen att känna till om det tidigare funnits tecken på att kvinnan varit utsatt för våld eller hot. Genom att införa en rutin på att alltid lämna över sådana minnesanteckningar till ledningscentralen, för registrering i kommunikationscentralens databas, blir uppgifterna tillgängliga vid behov. För att höja kunskapsnivån om den behandling som finns i länet, för män som utövar våld i nära relationer, planeras en ny utbildning till personal om Män i Focus under våren Omarbetning av Primärvårdens handlingsprogram Kvinnomisshandel Primärvårdens handlingsprogram Kvinnomisshandel revideras under våren Bl a ska det förtydligas i programmet vilka kontakter Primärvården ska ta med andra aktörer, t ex Socialförvaltningen, när det gäller kvinnor som utsatts eller misstänks ha utsatts för våld i hemmet. Det

7 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 6 av 9 reviderade programmet döps om till Våld mot kvinnor Handlingsprogram och ska implementeras i organisationen. 5.3 Intern handlingsplan för Socialförvaltningen Sammanfattning Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgsavdelning arbetar sedan maj 2002 utifrån Individ- och familjeomsorgens handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer (Se bilaga 4). Handlingsplanen omfattar bemötande, praktiska akuta insatser, rättsliga frågor, insatser på längre sikt, insatser för barnen i familjer där våld förekommer samt insatser för männen - familjeperspektiv Ingen specifik samordnartjänst I uppdraget att ta fram en kvinnofridsplan ingick också uppgiften att ta ställning till behovet av att inrätta en samordnartjänst inom kommunen för kvinnovåldsfrågor. En av anledningarna var Vänsterpartiets motion i Kommunfullmäktige - Motion om samordning av insatser för kvinnofrid - förra året. Här föreslogs att en samordnade tjänst för insatser till våldsutsatta kvinnor inrättas vid Socialförvaltningen, för att motverka att kvinnorna bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter och organisationer eller mellan olika tjänstemän inom samma myndighet. Samordnarens uppgift skulle bl a innebära att vara kontaktperson inom socialförvaltningen, mellan olika myndigheter och intresseorganisationer samt vara sammankallande för gemensamma möten. Samordnaren skulle också ansvara för den inledande, stödjande kontakten med kvinnan och tillsammans med denna planera det fortsatta stödet. I Individ- och familjeomsorgens handlingsplan finns ingen specifik tjänst för kvinnovåldsfrågor. Handlingsplanen är ett arbetsredskap för hela avdelningen. Insatserna samordnas med hjälp av den kontaktperson som finns vid mottagningen på Ekonomisektionen. Mottaget tar emot nästan samtliga förstagångsbesökare till avdelningen. Kontaktperson ska vara den första tjänsteman inom avdelningen som upprättar kontakt med kvinnan och ska bl a introducera ev nya kontakter inom avdelningen och hos andra aktörer, vara ansvarig för uppföljning i ärendet och vara kontaktperson för avdelningen gentemot andra aktörer. Genom kontaktpersonen är det möjligt att samordna insatserna för våldsutsatta kvinnor utan att skapa en specifik tjänst för ändamålet. 5.4 Samverkansgrupp För att de aktörer som möter våldsutsatta kvinnor i sin verksamhet ska kunna ge den som söker hjälp ett optimalt omhändertagande, behöver de känna till vilka uppdrag, resurser, arbetsuppgifter och ansvar övriga verksamheter har. Genom samverkan kan olika specialister åstadkomma ett bättre resultat än genom att agera var för sig. Detta gäller även förebyggande insatser och insatser p g a de följdverkningar som våld i barnfamiljer orsakar. Ett sätt samverkan kan ske på är genom en s k samverkansgrupp, där de olika aktörerna träffas regelbundet. Målsättningen med gruppens arbete bör vara samverkan på övergripande nivå genom att: utforma och utveckla gemensamma handlingsplaner följa upp och utvärdera hur samverkan fungerar föreslå lösningar på generella problem planera och genomföra utbildningsinsatser

8 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 7 av 9 följa utvecklingen av metoder och insatser inom området utforma informationsmaterial De olika aktörernas företrädare i gruppen bör vara personer som har överblick i den organisation dom representerar och det är viktigt med kontinuitet bland deltagarna. Samverkansgruppen fattar inte egna beslut, utan representanterna tar med sig förslag för beslut i respektive organisation. Följande aktörer bör vara representerade i samverkansgruppen: Polismyndigheten genom närpolisenheten Kommunen - Socialförvaltningen - Barn- och utbildningsförvaltningen - Kultur- och fritidsförvaltningen Primärvården Brottsförebyggande rådet Kvinnojouren Brottsofferjouren Svenska Kyrkan Kontaktpersonen i kvinnovåldsfrågor vid Socialförvaltningen skulle kunna vara sammankallande till samverkansgruppens möten. 5.5 Samverkan i enskilda ärenden Samverkan på generell nivå sker i samverkansgruppen. Samverkan i det dagliga arbetet och i enskilda ärenden bör ske genom att Socialförvaltningens kontaktperson i kvinnovåldsfrågor efter behov sammankallar de, för varje enskilt fall, berörda personerna från de olika aktörerna. De yrkesgrupper och organisationer som kan vara aktuella i enskilda ärenden är Närpoliser Handläggare vid Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgsavdelning Barnomsorgs- och skolpersonal Fritidsgårdspersonal Personal inom Primärvården Kvinnojouren Brottsofferjouren Svenska Kyrkan I fall där ärendet inte är aktuellt hos Socialförvaltningen, får den aktör kvinnan kommer i kontakt med informera om möjligheten att få stöd via Individ- och familjeomsorgsavdelningen. Om kvinnan inte vill att Socialförvaltningen ska vara inkopplad bör aktören, i samråd med kvinnan, ta direktkontakt med de övriga aktörer som kan bli aktuella. 5.6 Självhjälpsgrupper Enligt Sköndalsinstitutets definition är en självhjälpsgrupp en mindre, deltagarstyrd samling människor som regelbundet samlas för att bearbeta gemensamma problem genom ömsesidigt stöd och ömsesidig hjälp. En självhjälpsgrupp är ideell och informell och består alltså av människor i en likartad livssituation, som utan ledare kommer samman och pratar om det som är betydelsefull för deras tillvaro, nu och i framtiden. En självhjälpsgrupp är ett komplement till traditionell vård och behandling. De första gångerna finns en igångsättare med som hjälper gruppen att starta upp, för att sedan lämna den att fungera på deltagarnas gemensamma ansvar.

9 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 8 av 9 För en kvinna som är eller har varit utsatt för våld i en nära relation, kan deltagande i en självhjälpsgrupp med andra kvinnor i samma situation, vara ett starkt stöd. Genom att samtala med andra som haft samma typ av upplevelser kan kvinnan få förståelse för den egna situationen, reducera posttraumatiska syndrom och stärka självförtroendet. Diakoniverksamheten inom Falkenberg Skrea Kyrkliga Samfällighet kan fungera som igångsättare och erbjuda lokal för en eller flera självhjälpsgrupper för våldutsatta kvinnor. 5.7 Kontinuerlig gemensam kompetensutveckling En gemensam helhetssyn är av största vikt för att samverkan mellan de olika aktörerna ska fungera effektivt. En gemensam helhetssyn kräver att de olika aktörerna gemensamt utvecklar sin kompetens inom området. Personal och företrädare för de olika aktörer som i sin verksamhet kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och/eller deras familjer behöver ha kunskap om hur man bemöter kvinnor som, man vet eller misstänker, är våldsutsatta och barn från familjer där våld förekommer. Rätt bemötande kan t ex leda till att en kvinna vågar berätta att hon är utsatt, vågar polisanmäla och att hon klarar av att bryta upp från det destruktiva förhållandet. Genom att vara lyhörd kan man uppmärksamma att ett barn mår dåligt p g a det utövas våld i hemmet. Att ha kontakt med våldsutsatta kvinnor och/eller deras familjer kan innebära att man får ta del av mycket smärtsamma upplevelser. Det kan framkalla starkar reaktioner hos personal, som kan behöva stöd i form av handledning, enskilt eller i grupp. Det är också viktigt att aktörerna är uppdaterade när det gäller metoder för behandling, förebyggande insatser och samverkan. Även om det behövs viss yrkesspecifik utbildning bör kompetensutveckling inom området till största delen samordnas mellan de olika aktörerna för att åstadkomma den gemensamma helhetssynen på problematiken. Att höja kunskapsnivån i så personaltäta verksamheter som detta rör sig om, kommer att erfordra att ekonomiska medel avsätts för ändamålet. 5.8 Statistik För att göra det möjligt att följa förekomsten av våld mot kvinnor i nära relationer, bör uppgifterna dokumenteras hos aktörerna för att ge kunskap om problemets nuvarande omfattning och hur det utvecklas i framtiden. Utöver polismyndighetens statistik över antalet polisanmälningar av grov kvinnofridskränkning, sexuellt ofredande och misshandel av kvinnor är följande uppgifter från respektive aktörer viktiga: Socialförvaltningen - antal fall man får kännedom om och varifrån informationen kommer. - antal ärenden där Socialförvaltningen har utfört insatser och vilka dessa insatser är. - antal fall/ärenden som slussas vidare och till vilken/vilka aktörer. Primärvården - antal kvinnor som sökt vård för skador p g a att dom har eller misstänks att ha utsatts för våld från en närstående man. 5.9 Förebyggande arbete i fritidsgårdar, skolor och förskolor Genom att påverka attityder och värderingar hos barn- ungdomar kan man ge dom en grund för jämställdhet och jämbördighet i relationer. Såväl pojkar som flickor behöver lära sig att uttrycka känslor och värna om sin integritet. De ska kunna hävda sin uppfattning och respektera andras. De behöver bli medvetna om den maktobalans som ofta råder mellan könen och få diskutera hur den kan motverkas.

10 Kvinnofridsplan fr o m Sidan 9 av 9 Kultur- och fritidsförvaltningens fritidsgårdar har sedan tidigare verksamhet med uppdelade flickrespektive pojkgrupper. Verksamheten bör utökas. Projekt "Barn i riskzonen" har som ett av sina åtgärdsförslag att införa "Livskunskap inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan och gymnasieskolan, för att stärka elevernas förmåga till samspel och öka deras emotionella kapacitet. Eleverna får särskilt utrymme på schemat för samtal och reflektion om livsfrågor. Denna träning i sociala och emotionella färdigheter liksom kunskaper om betydelsen av uppträdande och attityder kan även bidra till att motverka våld i nära relationer. Barn- och utbildningsförvaltningens rektorer rekommenderas att se till att utbildning i feministiskt självförsvar genomförs inom respektive rektorsområde. 6. Uppföljning/utvärdering Kvinnofridsplanen måste hållas ständigt aktuell och levande hos de olika aktörerna. Samverkansgruppen bör följa upp/utvärdera och vid behov revidera planen 1 gång/år. 7. Framtida utvecklingsområden De åtgärder som föreslås under avsnitt 5 bör - bl a med hjälp av den årliga uppföljningen/utvärderingen - vidareutvecklas eller ersättas med andra åtgärder enligt samverkansgruppens förslag. Nedan följer några exempel på områden som känns särskilt angelägna att vidareutveckla inom en snar framtid. 7.1 Insatser för män som utövar våld i nära relationer Det är nödvändigt att försöka förändra beteendet hos de män som utövar våld i nära relationer. De våldsamma männen förnekar och förminskar i regel våldet och skyller på offret. De män som döms kan nås av motivations- och behandlingsprogram inom Kriminalvården. I Halland finns Män i Fokus - gruppbehandling för män. Landstinget erbjuder f n behandlingen till män som polisanmälts men sedan inte fällts i domstol. För Socialförvaltningens del gäller det att försöka nå presumtiva förövare och de män som inte kommit till rättsväsendets kännedom. Det finns troligen också behov av ytterligare metoder. 7.2 Insatser för barn i familjer där våld förekommer Det finns ofta barn i familjer där våld förekommer. Våldets påverkan på barnen har inte uppmärksammats särskilt mycket inom forskningen. Man vet i alla fall att barnen kan drabbas av olika psykiska symtom som t ex inåtvändhet, utagerande, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, depression startar Socialförvaltningen och Primärvården tillsammans ett 2- årigt projekt med gruppbehandling till barn i familjer där våld och/eller missbruk förekommer. Men det finns behov av att utveckla ytterligare insatser för att förhindra att dessa barns utvecklingsmöjligheter begränsas.

11 Bilaga 1 KARLA-PROGRAMMET Polisens uppgift Bråk mellan man och kvinna. Polis till platsen. Ingen medling. Dokumentation av brottsplatsen, t ex video. Mannen grips eller medtas till förhör på polisstationen. Anmälan upprättas. Information om KARLA-programmet Förhör med mannen. Information om KARLA-programmet Frivården och Socialförvaltningen får kopia av anmälan för information (inget hinder enligt Sekr.L 14:3). Programmets övriga samarbetspartners uppgifter Frivården (lämpligen en man) tar kontakt med mannen per telefon, eller om han är frihetsberövad, i häktet. Erbjuder honom att få deltaga i gruppsamtal. Gruppsamtal där man diskuterar mannens beteende och försöker förmå honom att ändra sitt beteende. Få honom att inse att han begått ett brott som inte lagen, samhället eller kvinnan kan acceptera. Få honom att förstå att detta leder till en domstolsförhandling. Socialförvaltningen (lämpligen en kvinna) tar kontakt med kvinnan och erbjuder henne hjälp och stöd. Förklarar att mannen har begått ett brott mot henne och att detta kan inte lagen och samhället acceptera och följaktligen bör inte heller hon göra det. Gruppsamtal där kvinna får träffa andra kvinnor i samma situation.

12 Bilaga 2 STATISTIK VÅLD MOT KVINNOR I FALKENBERGS KOMMUN Grov kvinnofridskränkning Sexuellt ofredande Misshandel grov utomhus Misshandel grov inomhus Misshandel utomhus Misshandel inomhus

13 Bilaga 3 Polisiärt åtgärdsprogram vid våld mot kvinnor rörande olaga hot, ofredande, grov kvinnofridskränkning, misshandel utomhus och inomhus, där gärningsmannen är bekant med offret. 1. Polisanmälan görs. 2. Kvinnan informeras av anmälningsupptagaren om Kvinnojourens och Brottsofferjourens verksamhet och möjligheterna av få stöd och hjälp därifrån, samt tillfrågas om hon vill ha kontakt med någon av dessa organisationer. Svaret antecknas i anmälan. 3. Kvinnan tillfrågas om det finns barn i hushållet. Om så är fallet, används blanketten Barn i riskzonen. 4. Kvinnan tillfrågas av anmälningsupptagaren om Socialförvaltningen får underrättas om händelsen och svaret antecknas i anmälans fritext. 5. Om kvinnan svarat ja enligt punkt 4 skickar civilanställd personal kvinnans namn, adress och telefonnummer till Socialförvaltningen. 6. Mannen informeras av förhörsledare om projektet Män i Focus inom Frivården i Halmstad och tillfrågas om han är villig att komma i kontakt denna verksamhet. 7. Om mannen svarat ja enligt punkt 6 skickar civilanställd personal mannens namn, adress och telefonnummer till Frivården. Om polisanmälan inte görs: Då polisen får kännedom om att risk för ovan nämnda brott föreligger och skriver en minnesanteckning, bör denna anteckning faxas till KC-polisens (Kommunikationscentralens) administratör. Denne lägger in uppgifterna i datasystemet, där kvinnofridsbrott har särskild prioritet.

14 Bilaga 4 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLINGSPLAN för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Särskilt kvinnor som varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet ska särskilt beaktas vad gäller behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Därtill kommer Socialnämndens ansvar enligt SoL 5:1 som anger att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller på annat sätt lever i utsatta situationer. Socialtjänstlagen klargör även att det ankommer på socialnämnden att söka samverkan och i samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer förebygga sociala problem. Socialtjänsten ska enligt SoL 3:4 bl a ge information och upplysningar, samt råd och stöd till dem som behöver det. Bemötande Beroende på sammanhanget och situationen då det uppdagas att en besökande kvinna är utsatt för våld eller övergrepp ser formerna och prioriteringsordning för behandling, stöd och omvårdnad olika ut. Socialtjänsten fyller en viktig funktion genom att informera om och erbjuda hjälpinsatser av olika slag till kvinnor som hotas och misshandlas. Den professionella hjälp som socialtjänsten kan ge beror på faktorer som den individuella situationen, om läget är akut, om kvinnan har behov av skydd, om det finns barn i familjen. Insatserna kan vara såväl praktiska som behandlingsinriktade. Respekt och förståelse är grundläggande. Kvinnan är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad, orolig för att inte bli trodd eller förstådd. Att känna skam är också vanligt. Fråga vad som hänt, ge tid att berätta i egen takt, erbjud fler samtal. Våga fråga rakt på sak: har du blivit slagen? Poängtera att det enligt lag är förbjudet att slå och hota, att det inte är hennes fel, att ingen har rätt att misshandla henne. Lyssna uppmärksamt och förmedla att vi tror på henne. Var försiktig med kommentarer som kan uppfattas som kritik av mannen, kvinnan eller deras relation. Många kvinnor har svårt för att bryta sig loss från en misshandelsrelation och det kan vara svårt för omgivningen att förstå varför hon stannar kvar. Orsakerna till detta är många och individuellt varierande t ex bristande säkerhet att bryta upp, ekonomiskt beroende, religiösa och kulturella värderingar, känslor, bristande stöd mm. Praktisk hjälp akuta insatser Kontaktperson, dvs första kontakt för nybesök, samtalspartner för övriga handläggare i pågående handläggning och ingång för samverkanspartners, är handläggare i Mottaget på Ekonomisektionen. Kontaktpersonen i Mottaget eller handläggande socialsekreterare i pågående Sidan 1 av 5

15 ärende, som bibehåller kontinuiteten genom att introducera ny kontakt, internt eller externt vid behov och sedan har ett ansvar för uppföljning. Tolk bör anlitas när kvinnan inte behärskar svenska. Använd aldrig släkting. Nätverket kan vara begränsat och kvinnan isolerad som ett resultat av den misshandelsrelation hon lever i, något som vi ska tänka på när vi erbjuder hjälp och stöd. Läkarundersökning bör vi uppmana kvinnan att göra och vid behov hjälpa henne till. Även om vård inte behövs är det viktigt med läkarundersökning för dokumentation av skador till ett rättsintyg i en eventuell rättsprocess. Polisanmälan ska vi uppmuntra kvinnan att göra och vid behov hjälp henne dit. Polisanmälan måste vara kvinnans beslut. Socialtjänsten får vid allvarliga brott (fängelse mer än 2 år) göra polisanmälan mot kvinnans vilja. Skydd i form av annat boende ska vi informera, hänvisa till eller hjälpa till att ordna om kvinnan inte själv kan ordna detta, om kvinnan vill lämna mannen eller om vi bedömer att hon behöver det. Vi vänder oss till kvinnojouren, men även hotellboende kan komma ifråga i det akuta läget och Fabo i annat fall. Informera om möjligheterna till skydd genom besöksförbud, skyddad adress, hemligt telefonnummer, telefonsvarare, trygghetspaket för utomhus- och inomhusbruk. Ekonomisk hjälp kan behövas om kvinnan akut lämnar mannen/hemmet. Undersök behovet och förmedla kontakt med handläggare i Mottaget som prövar och beslutar i frågan om du inte själv har rätt att bevilja ekonomiskt bistånd. Rättsliga frågor Polisanmälan kan göras av kvinnan, men även av bekanta, grannar eller polis. Eftersom brottet faller under allmänt åtal måste polisen ta upp anmälan. Preskriptionstiden för grov misshandel är 10 år, 5 år vid misshandel och två vid ringa misshandel. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för socialtjänsten att göra anmälan om begångna brott, däremot finns det en skyldighet att avslöja vissa allvarliga brott som är på gång t ex om någon är i begrepp att döda eller allvarligt misshandla kvinnan. Rättsligt stöd kan ges genom målsägarbiträde vid vissa typer av brott t ex sexualbrott, misshandel eller andra våldsbrott som innebär fängelsestraff. Denna utses av domstolen efter ansökan och är advokat eller jur. kand. och medför ingen kostnad för den enskilde. I annat fall är det åklagaren som för kvinnans talan vid förhandling. Det är målsägarbiträdet eller åklagaren som även för talan om skadestånd. Stödperson som personligt stöd för kvinnan under förundersökning och rättegång. Det kan vara någon från brottsofferjouren eller kvinnojouren eller närstående. Kvinnan avgör om behov finns och vem denna person ska vara. Besöksförbud innebär att den som förföljer, trakasserar eller riskerar utsätta en kvinna för brott, förbjuds att besöka henne, kontakta eller följa efter henne. Besöksförbudet kan även Sidan 2 av 5

16 utvidgas till att förföljaren inte får vistas i närheten av kvinnan. Ansökan kan göras i samband med polisanmälan om misshandel. Beslut fattas av åklagaren och gäller ett år i taget. Trygghetspaket finns vid varje polismyndighet och ska kunna lämnas ut dygnet runt när det föreligger en hotbild. Det är ett tekniskt hjälpmedel för att komma i förbindelse med paket, som kan kombineras med andra skyddsmetoder. Skyddad adress beslutas av Lokala skattemyndigheten och innebär att ny adress inte får lämnas ut till någon. Officiellt står personen fortfarande skriven på sin gamla adress. Ny identitet innebär att byta sina gamla personuppgifter mot nya är en möjlighet som används mycket restriktivt. Kontakt tas med närmaste polismyndighet eller Rikspolisstyrelsen som ansöker hos Stockholms tingsrätt. Insatser på längre sikt Socialtjänsten ska stärka möjligheterna till att leva ett självständigt och gott liv. Det handlar om att stärka kontrollen över sitt liv och förmågan att fatta självständiga beslut även i de fall där kvinnan väljer att stanna kvar i relationen. Viktigt att knyta an till nätverket och se vilka möjligheter släkt och vänner har att hjälpa till och vara ett stöd. Praktiskt kan de långsiktiga insatserna handla om att byta bostad, sära på ekonomin och andra gemensamma handlingar. Behandlingsinsatser kan behövas för kvinnor som utsatts för våld och övergrepp under lång tid. I första hand bör den socialsekreterare som första gången tog emot kvinnan fortsätta att ha kontakt. Detta kan kombineras med samtalsbehandling hos Familjerådgivningen eller hos Primärvården eller Vuxenpsykiatrin. Barnen i familjer där våld förekommer Om det finns barn i familjen där våld förekommer är det viktigt att ta reda på om även barnen har utsatts för våld. De ska då läkarundersökas och vid bekräftat våld eller misstanke om ska anmälan göras till utredningssektionen, sektionschefen. Viktigt att beakta att även barn som blivit vittne till våld mår psykiskt dåligt. Det är viktigt att skapa förtroende beträffande insatser och att vårt arbete ska mynna ut i att kvinnan kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen kan få hjälp att bearbeta sina upplevelser. Att stärka kvinnans resurser att skydda barnen och sig själv. Lyssna till barnet genom att ta hänsyn till barns vilja med beaktande av ålder och mognad. Socialtjänstens uppgift är att skaffa sig en bild av barnet och dess behov utan att barnet pressas på synpunkter. Akut är det viktigt att ta reda på vem som är vårdnadshavare, var barnen finns, i vilken ålder de är och hur det är ordnat för dem. Kvinnan och barnen ska tillförsäkras att våldet upphör och en trygg och säker miljö. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare i ett läge där barnen behöver skyddas, ska vi först få till stånd ett samtycke att ej lämna ut vistelseadress. Att informera om vikten att de får erfor- Sidan 3 av 5

17 derligt skydd och möjlighet till lugn och ro efter det inträffade. Vi kan tvångsomhänderta (enligt LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) barnen med placering hos kvinnan i skyddat boende. Vi kan även sekretesskydda adressen gentemot vårdnadshavare (enligt Sekretesslagen vid tvångsomhändertagande) om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med åtgärden. Långsiktigt är det viktigaste för barnet ett gott föräldrastöd, att föräldrarna förstår barnens utsatthet och behov av hjälp. Barn och ungdomar som växer upp i familjer med partnerrelaterat våld har på grund av dessa erfarenheter särskilda behov. Viktigt är att barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner om vad de varit med om. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnet får lära sig att våld inte är acceptabelt och att det finns alternativa handlingssätt. Tala med barnet genom att vara tydlig och ställa konkreta frågor. Tala om vad vi vet och bekräfta att barnets upplevelser är verkliga. Berätta att våld alltid är de vuxnas ansvar. Insatser för barnet kan ges av Familjecentrum, Bryggan och Spädbarnsverksamheten, efter bedömning och beslut om bistånd av utredande handläggare i familjegruppen, alternativt att familjen själv kontaktar ovanstående verksamheter. Hänvisning och kontakt med BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) kan också ske. Familjerätten kan bli aktuell beträffande frågor om vårdnad, boende och umgänge med barn. Deras synsätt och arbete ska möjliggöra för barnen att upprätthålla kontakt med båda föräldrar. Föräldrarna kan själva ta kontakt med önskemål om samarbetssamtal. Tingsrätten kan vid konflikter i dessa frågor besluta att vårdnadsutrednings eller samarbetssamtal ska göras. Insatser för männen familjeperspektiv Socialtjänsten kan informera mannen och erbjuda möjliga stödinsatser och behandling. Det ska aldrig vara samma socialsekreterare som hjälper mannen. Samtalsbehandling för mannen kan ske hos Familjerådgivningen eller hos Primärvård och Vuxenpsykiatrin. Efter bedömning och beslut kan specifik gruppbehandling beviljas för män som utövar relationsvåld och önskar förändring. Denna behandling genomförs i samarbete mellan Frivården och Landstinget i Halland, i Halmstad. Frivården och Landstinget kan ta betalningsansvaret vid anmälda brott och vid en fällande dom, i annat fall Socialtjänsten. Sidan 4 av 5

18 TELEFONLISTA Socialtjänsten, Individ och familjeomsorgen Mottaget, Ekonomisektionen, kontaktperson Tel Utredningssektionen, sektionschef, anmälan/ansökan gällande barn Tel Familjerådgivningen, samtalsbehandling Tel Familjecentrum, behandling barnfamiljer Tel Bryggan, behandling tonårsfamiljer Tel Spädbarnsverksamheten, behandling småbarnsfamiljer Tel Polisen, anmälan, skyddspaket Tel Primärvården, läkarundersökning, samtalsbehandling Tel Kvinnojouren, boendeskydd Tel Brottsofferjouren Tel Män i fokus, gruppbehandling för män Tel , Anna-Lena Sellergren Sidan 5 av 5

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor 2007-09-24 205 448 Kommunstyrelsen 2008-08-11 159 408 Arbets- och personalutskottet 2008-06-16 150 357 07.567-008 septkf25 Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor Ärendebeskrivning Ylva

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer

PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SÄN 2011/249-700

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa Kvinnofridsplan - våld i nära relationer Dokumenttyp Planer Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsosamordnare Antagen av KF 2006-08-31 63 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2006:204 Giltig

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Nyköping

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Nyköping Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Kunskapsskolan Nyköping enligt Skollagen (2010:800) 6 kap., Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen I enlighet

Läs mer

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Eklundaskolan 2013/2014

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Eklundaskolan 2013/2014 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Eklundaskolan 2013/2014 Örebro kommuns Trygghetsvision I Örebros förskolor och skolor har vi en trygghetsvision. Den antogs av

Läs mer

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56) Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria 1734 mannen förbjuds att slå ihjäl sin fru 1700-talets slut dödsstraff för våldtäkt - egendomsbrott 1864 Husagan avskaffas 1915 Lång och varaktig söndring skäl

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Handlingsplan vid olycka/kris. Stiernhööksgymnasiet. Vt 2014

Handlingsplan vid olycka/kris. Stiernhööksgymnasiet. Vt 2014 Handlingsplan vid olycka/kris Stiernhööksgymnasiet Vt 2014 Upprättad 2013-10-24 Handlingsplan vid olycka/kris Reviderad 2014-03-12 Fel! Bokmärket är inte definierat. Stiernhööksgymnasiet, Rättvik Fel!

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Disposition för information

Disposition för information Disposition för information Innehåll Bild nr Syftet 1 Lagens långa arm 2 De lokala aktörerna 3 Lagar och anvisningar 4 Mänskliga rättigheter (FN) 5 Europakonventionen 6 Vår jour 7 Vår policy 8 Helhetsperspektivet

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda Innehåll: 1. Introduktion 2. Vem gör vad i säkerhetsarbetet 3. Att förebygga trakasserier, hot och våld 4. Riskbedömning vid möten 5. Vad ni kan/bör göra

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Lagrum: 3 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Lagrum: 3 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga HFD 2015 ref 7 Fråga om en flicka som vistas på hemlig ort på grund av misshandel, hot och kränkande behandling i hemmet, genom att riskera att röja sin vistelseort uppvisar ett sådant socialt nedbrytande

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012

LIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012 LIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012 1. Syfte och vision Syftet med denna likabehandlingsplan är att främja de studerandes lika rättigheter

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Älvstrandsgymnasiets vuxenutbildning, Hagfors läsåret 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ÄLVSTRANDSGYMNASIETS

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...

Läs mer

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14 Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen

Läs mer

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet.

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på. 1 Innehåll Skolans policy och förebyggande arbete... 3 Allmänna rutiner och instruktioner vid hot- och våldssituationer på.... 4 Vid kännedom

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016. likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016. likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016 likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 skollagen Gällande lagstiftning Diskrimineringslagen

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola 2015-2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola 2015-2016 Barn och utbildningsnämnden ASKERSUNDS KOMMUN Förskolor Norra skolområdet: Rönneshytta, Snavlunda, Åsbro LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola 2015-2016 Oktober 2015 Lisbeth Gunnarsson Inledning En likabehandlingsplan

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer