RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID YRSEL
|
|
- Filip Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Av Gunilla Wastring, HRK, Birgit Junblad, Samrehab, Beslutat i LänsFoU Revidering senast Faktabakgrund Balans är en förutsättning för mänsklig funktion och rörelse. Kroppens balanssystem utnyttjar information från det somatosensoriska systemet (proprioception och tryckreceptorer), vestibulära systemet (innerörats balansorgan och balansnerven) och visuella systemet (synen). Informationen bearbetas i centrala nervsystemet och signaler skicka sedan ut för aktivering av postural muskulatur för aktiv balanskontroll, ögonrörelser för stabilisering av blicken, och till stora hjärnans bark för medvetande. Yrsel definieras som illusion av rörelse och kan orsakas av antingen felaktig eller utebliven information från något de tre sensoriska systemen alternativt felaktig bearbetning i det centrala nervsystemet. Yrsel är således ett symtom som förekommer vid många olika skador och sjukdomar. Yrseln kan ha olika karaktär som tex rotatorisk yrsel eller svajningsyrsel. Vid befolkningsundersökningar uppger ca 5% av den vuxna befolkningen att de upplevt yrsel under det senaste året och symtomet är vanligare i högre åldrar och bland kvinnor. Vid 75 års ålder uppger 40% av kvinnorna och 30% av männen att de har yrsel eller balanssvårigheter [1]. Akut perifert bortfall av vestibulär funktion, vestibularisneurit. Ett akut perifert bortfall av vestibulär funktion på en sida exempelvis pga virus ger akut insjuknande med rotatorisk yrsel, spontannystagmus åt frisk sida, illamående, kräkningar och balansrubbning. Den vestibulära funktionen kan återkomma helt, delvis eller förbli utslagen. Tillfrisknandet är till stor del ett resultat av centrala kompensationsprocesser. Det akuta skedet med svår yrsel varar oftast bara några få dagar och symtomen avklingar sedan successivt under veckor eller ibland månader. Dock uppger 30-50% vid långtidsuppföljningar 1-6 år efter insjuknandet att de har någon form av kvarstående symtom tex ostadighet i mörker eller lätt yrsel vid hastiga rörelser [1]. Godartad lägesyrsel Vid godartad lägesyrsel, dvs Benign Paroxysmal Positionell Vertigo (BPPV), har otoliter (kalciumkarbonatkristaller) lossnat från sitt läge i hinnsäcken och förflyttats till någon av båggångarna, oftast den bakre. Otoliter i en båggång orsakar en felaktig registrering och därmed upplevelse av huvudrörelser vid lägesändring. Ofta är orsaken okänd men BPPV kan debutera efter skalltrauma eller annan inneröressjukdom. Vid BPPV utlöser förändringar av huvudets läge i den drabbade båggångens plan rotatorisk yrsel och nystagmus under vanligen sekunder. Vid BPPV i bakre båggången blir patienten oftast mest yr av att lägga sig ner på den drabbade sidan men även att resa sig upp från liggande samt av att böja huvudet bakåt (tex när man ska ta något från en hög hylla) eller framåt (tex när man ska ta upp något från golvet) i stående. Diagnosen ställs via anamnes och positivt Dix- Hallpikes test [1]. 1(7)
2 Åldersrelaterad yrsel Vid åldersrelaterad yrsel kan långsamt tilltagande åldersrelaterade försämringar av balanssystemets funktion, sjukdomar och inaktivitet ge yrsel och balansproblem. Etiologin är multipel systemsvikt, en försämring av syn, cellförlust i vestibularisapparaten i innerörat, försämrad proprioception, förlångsammad nervledningshastighet i centrala och perifera nervsystemet, minskad muskelmassa, stelhet och smärta i leder etc. Symtomen vid åldersrelaterad yrsel är ofta långsamt påkommande och av ostadighetskaraktär. Yrselsymtomen är inte alltid så framträdande utan balansproblemen är dominerande. Rörelserädsla är ett vanligt sekundärt problem som kan leda till inaktivitet och därmed ökad yrsel och ostadighet. Yrsel hos äldre har samband med ökad fallrisk, depression och lägre grad av fysisk aktivitet men orsakssambanden är inte helt klarlagda [1,2]. Centralneurologisk yrsel Skador i det centrala nervsystemet (oftast lillhjärna eller hjärnstam) kan bland annat orsakas av störd blodcirkulation och kan ge yrsel och balansrubbning pga störd bearbetning av sensorisk information (t ex vid MS, hjärntumör eller stroke). Karaktär och förlopp av yrsel vid centralneurologiska skador varierar mycket beroende på skadans lokalisation och omfattning. Till skillnad mot perifera vestibulära skador (som vid akut perifert bortfall av vestibulär funktion) som alltid ger en kombination av yrsel, nystagmus och balansrubbning så kan man vid centrala vestibuära skador se antingen ett eller flera av dessa symtom. Vid centralneurologisk yrsel finns också större risk för kvarstående balansrubbning och för samtidiga andra neurologiska symtom som störningar av syn, muskelstyrka, koordination eller känsel. Centralneurologisk yrsel är ofta måttligare men mer långvarig än yrsel av perifer vestibulär orsak [1]. Cervikal yrsel Att cervikal smärta ger att felaktigt sensoriskt inflöde från nackmusklernas muskelreceptorer med ostadighetsyrsel som följs är sannolikt en vanlig orsaksmekanism vid cervikal yrsel. Palpation av nack- och halsmuskulaturen, framförallt m sternocleidomastoideus, m suboccipitalis, m trapezius och m splenius visar ofta på ömhet/smärta och annan struktur/konsistens. Cervikal yrsel kan vara primär (smärta har gett yrsel) eller sekundär (nackbesvär pga annan yrseldiagnos/balansrubbning ger cervikal yrsel dessutom). God effekt av sjukgymnastisk nackbehandling styrker diagnosen [1,2]. Ménières sjukdom För att uppfylla diagnosen Ménières sjukdom skall fyra kriterier vara uppfyllda: 1. Hörselnedsättning - initialt basnedsättning som är fluktuerande och som senare successivt försämras 2. Lockkänsla, fyllnad, värk 3. Tinnitus, unilateralt 4. Yrsel Yrselattackerna varar vanligen mellan ½ timma upp till 4-5 timmar. Etiologin är en rubbning i den endolymfatiska säckens tryckreglerande förmåga samt dess förmåga att resorbera endolymfa [2]. 2(7)
3 Migränrelaterad yrsel Yrsel kan vara relaterad till migrän på olika sätt. Vid huvudvärksmigrän kan yrsel förekomma som aura. Personer med huvudvärksmigrän kan ha rörelserelaterad yrsel eller ostadighet i samband med eller mellan migränanfallen. Det finns också en vestibulär migrän som uppträder med huvudsakligen yrsel istället för huvudvärk. Vestibulär rehabilitering har visats kunna ge minskad yrsel och ostadighet [1]. Blodtryck och yrsel Yrsel kan förekomma både vid för högt och för lågt blodtryck. Kärlskador som stenoser och arterioskleros hos den äldre patienten kan göra att det uppstår lokala områden med bristande genomblödning. Orsaker till blodtrycksfall kan vara kardiell rytmrubbning (även förmaksflimmer), hjärtsvikt eller stenoser i de stora kärlen, störd kärltonuskontroll vid neurologiska sjukdomar, klassisk ortostatism, överbehandlat högt blodtryck hos äldre. Patienten beskriver ofta sina symtom som en ostadighetskänsla eller svimningskänsla samtidigt som det flimrar för ögonen eller surrar i huvudet. Vid mer uttalade blodtrycksfall kan det svartna för ögonen och man får en känsla av att falla. Beskrivning av symtom i samband med hjärtklappning kan leda tanken till rytmrubbningar men kan också vara ett sekundärt fenomen till de obehag som yrsel orsakat. Vid debut av ordinär hypertoni kan ganska påtaglig yrsel förekomma under en period. Vid malign hypertoni kan yrsel vara ett påtagligt symtom [2]. Läkemedel och yrsel En viktig orsak till yrsel är läkemedelspåverkan. Psykofarmaka och Parkinsonmediciner kan ge yrsel. Läkemedel i höga doser kan vara toxiska på vestibularisfunktionen, tex salicylater, som kan ge både yrsel och tinnitus. Hjärtfarmaka ger inte sällan yrsel som biverkan. Alltför nitisk behandling av hypertoni kan ge yrsel. Praktiskt taget samtliga läkemedelsgrupper kan framkalla yrselbesvär. Yrsel är relaterat till flera hundra olika farmaka [2]. Fobisk postural yrsel Patienten beskriver ostadighetsyrsel som kommer framförallt i stående och gående. De har inga besvär i liggande eller sittande i normala situationer. Det kraftiga obehaget gör att autonoma nervsystemet kopplas på med tex hjärtklappning, svettningar, stickningar i händerna, hyperventilering, ont i magen/bröstet etc. Oro eller ångest uppstår vilket leder till rörelserädsla. Patienten undviker öppna platser eller platser med mycket människor, höga höjder, hissar, etc. Detta uppträder inte sällan i efterförloppet till en annan yrseldiagnos som godartad lägesyrsel eller vestibularisneurit [2]. Indikationer för sjukgymnastisk utredning - Yrsel som provoceras av rörelse eller lägesändringar - Samtidiga balansproblem - Yrsel som samvarierar med smärtor i nacken 3(7)
4 Sjukgymnastisk utredning Patienten bör få träffa en sjukgymnast så tidigt som möjligt efter besök hos läkare eller vid egen kontakt för att om möjligt undvika sekundära symtom såsom rörelserädsla, nackproblem och inaktivitet. Inledningsvis tas en noggrann anamnes vad gäller yrsel- och balansproblematik. Vid misstanke om godartad lägesyrsel utförs lägestester såsom Dix-Hallpike test. Kraftig nystagmus kan ses med blotta ögat men undersökningen blir enklare och säkrare med Frenzels glasögon. Sedan undersöks ögon- och huvudrörelser, nacke, koordination, balans i stående och gående samt vid behov styrka och sensibilitet mer specifikt. Balanstester - PM Dissiness Handicap Inventory, DHI (förklaring finns under mått och mätetal) Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder - Akut perifert bortfall av vestibulär funktion - BPPV - Åldersrelaterad yrsel - Cervikal yrsel - Övrig yrsel som provoceras av rörelser - Personer som till följd av yrsel besväras av rörelserädsla - Muskulära spänningar till följd av yrsel och/eller nedsatt balans. Behandling åtgärder och alternativ Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder Sjukgymnastisk behandling och rörelseträning vid yrsel kallas vestibulär rehabilitering och omfattar kompensationsträning, habitueringsträning (tillvänjning) och balansträning. Kompensationsträning innebär att man genom rörelseträning stimulerar centrala kompensationsprocesser för att kompensera förlorad funktion i någon del av balanssystemet. Habitueringsträning innebär att man inom hanterbara gränser tränar på de rörelser och lägesändringar som ger yrselsymtom för att uppnå habituering. Grundprincipen är att vara fysiskt aktiv och att träna på det som ger yrsel och balanssvårigheter. I många fall räcker det med information och instruktioner om hemträning samt uppföljning. Ibland behövs mer regelbunden sjukgymnastkontakt [1]. Akut perifert bortfall av vestibulär funktion Efter akut perifert bortfall av vestibulär funktion kan tidigt insatt rörelseträning stimulera central kompensation och därmed påskynda tillfrisknandet. Träningen består huvudsakligen av ögon- och huvudrörelser samt balansträning som ska ge symtom och successivt stegras före att ha god effekt. Ögon- och huvudrörelser samt allmän mobilisering ska ske så snart som allmäntillståndet medger efter insjuknandet, helst inom två dygn. Sedan stegras träningsintensiteten successivt tills patientens balans är återställd och övningarna inte ger yrselsymtom. De första dagarna bör övningarna utföras varannan timme, sedan rekommenderas träning två gånger per dag tills symtomfrihet nåtts. Det finns måttlig till stark evidens för att vestibulär rehabilitering har effekt vid bortfall av vestibulär funktion. Tiden till symtomfrihet varierar från någon vecka till flera månader beroende bl.a. på ålder, aktivitetsgrad 4(7)
5 och grad av förlorad vestibulär funktion. En mindre del av patienterna kan trots träning ha kvar lättare symtom exempelvis vid hastiga rörelser eller vid gång i mörker [1]. Lokal tillämpning: Jourhavande sjukgymnast behöver ej tillkallas om patient blir inlagd under helg. Program 1 ska introduceras av sjuksköterska på avdelningen som bör vara väl insatt i träningsprogrammet. Viktigt att sjukgymnast kontaktas vid kvarstående problem Träningsprogram efter bortfall av vestibulär funktion: Program1 Vid det akuta insjuknandet Program 2 Stegring av program 1 Godartad lägesyrsel Vid BPPV är manöverbehandling det vanligaste behandlingsalternativet. Manöverbehandlingar syftar till att genom serier av olika specifika huvudpositioner förflytta kristaller ut ur den drabbade båggången i innerörat. Epleys eller Semonts manöver används vid BPPV i bakre båggång eller Gufoni manöver vid BPPV i horisontell båggång. Det finns stark evidens för effekten av manöverbehandling vid BPPV i bakre båggången. Manöverbehandlingar kan utföras av läkare eller sjukgymnast som utbildats i detta. Som komplement efter manöverbehandling eller som enskild behandling kan habituerings-övningar flera gånger dagligen med de lägesändringar som provocerar yrsel ge successivt minskade symtom [1]. Träning vid godartad lägesyrsel. Åldersrelaterad yrsel Vid åldersrelaterad yrsel behöver ofta den vestibulära rehabiliteringen kompletteras med träning som syftar till att minska rörelserädsla, öka aktivitetsgrad, förbättra balans och styrka. Balanssystemet ska hela tiden utsättas för övningar som är så svåra att de nästan inte går att utföra. Stor vikt behöver därför läggas vid säkerhet, så att patienten inte ramlar och slår sig. Övningarna ska sedan gradvis försvåras efter hand som patienten blir bättre. Försämring i form av ökade symtom av yrsel och eventuellt illamående är vanligt vid träningsstart. Försiktig start är därför att rekommendera. Träningen kan utföras individuellt eller i grupp. Hemövningar är viktiga [1,3]. Träningsprogram vid yrsel och balansnedsättning, övningsexempel Balansträning Centralneurologisk yrsel Vid centralneurologisk yrsel kan man ibland se god effekt av vestibulär rehabilitering men vid en del centrala skador krävs längre rehabilitering och förutsättningarna för att nå symtomfrihet är ofta sämre jämfört med perifera vestibulära skador [1]. 5(7)
6 Cervikal yrsel Cervikal yrsel kan reduceras genom att man med olika sjukgymnastiska metoder minskar smärta, muskelspänningar och övriga nackbesvär för att normalisera den proprioceptiva funktionen i nacken. Även vestibulär rehabilitering kan ha effekt vid cervikal yrsel [1]. Ménières sjukdom Vid Ménières sjukdom är andra insatser såsom exempelvis saltreducerad kost och vätskedrivande medicinering vanligast men vestibulär rehabilitering eller annan sjukgymnastisk behandling kan vara aktuell vid exempelvis rörelse- eller spänningsrelaterade besvär eller då det kvarstår balansproblem mellan yrselanfallen [1]. Migränrelaterad yrsel Vid migränrelaterad yrsel har vestibulär rehabilitering visats kunna ge minskat handikapp och förbättrad balans [1]. Blodtryck och yrsel Fysisk träning vid högt blodtryck, se Fobisk postural yrsel För patienter med fobisk postural yrsel finns än så länge otillräckligt med evidens för vestibulär rehabilitering. Det finns en interventionsstudie med kontrollgrupp som visar att kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering var signifikant bättre än enbart vestibulär rehabilitering [2]. Uppföljning mål och mätetal Generella mål vid vestibulär rehabilitering är ingen eller minskad yrsel, förbättrad balans samt återgång till tidigare eller av patienten önskad aktivitetsnivå. Rörelseträning på grund av yrsel följs upp genom att man upprepar de rörelser eller lägesändringar som gett symtom vid första bedömningen. Efter exempelvis akut perifert bortfall av vestibulär funktion uppnås oftast symtomfrihet och då är målet att yrsel ej ska kunna provoceras vid hastiga rörelser och att patienten ska kunna återgå till tidigare aktivitetsnivå utan att känna yrsel eller balansproblem. Vid godartad lägesyrsel är målet med behandlingen att man vid lägestester (exempelvis Dix-Hallpike manöver) inte ska kunna provocera fram nystagmus och yrsel, och att patienten i övrigt ska vara symtomfri vad gäller yrsel och ostadighet. Vid uppföljning av balansträning används statiska och dynamiska kliniska balanstester. PM för balansundersökning eller bilaga Balanstester - PM 6(7)
7 För uppföljning av subjektiv yrsel kan exempelvis VAS-skattningar och frågeformuläret Dizziness Handicap Inventory användas. Dizziness Handicap inventory (DHI) är ett frågeformulär för värdering av upplevt handikapp till följd av yrsel och ostadighet. I DHI ger ett ja 4 poäng, ibland 2 poäng och nej 0 poäng. Poängen för grad av upplevt handikapp kan därmed variera från 0 till 100.Det finns också en förkortade variant av DHI där 40 är maxpoäng [1]. Dizziness Handicap Inventory, DHI Patientsäkerhet Balansträning ska bedrivas på ett säkert sätt för att undvika fall. Observera att yrsel kan utlösas från centrala nervsystemet. Det är viktigt att sjukgymnasten är väl införstådd med symtombild och fynd vid olika former av vestibulärt orsakad yrsel och refererar vidare vid exempelvis atypiska nystagmusfynd eller centralneurologiska symtom. Rörelseträning ger sällan negativa följder men skall inte ges istället för eller fördröja nödvändig utredning och diagnostik. Risker vid obehandlad yrsel: - Ökad fallrisk - Inaktivitet - Rörelserädsla - Sekundära besvär såsom muskelspänningar Observandum: Iaktta försiktighet vid manöverbehandling vid misstanke om instabil nacke t ex reumatoid artrit eller om anamnes gett misstanke om risk för avstängning av arteria vertebralis [1]. Referenser 1. Landstinget i Jönköpings län. Yrsel - Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer. 2. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjukgymnastik vid behandling av yrsel. 3. Läkartidningen nr 35, 2009, volym 106. Fysikalisk behandling av yrsel. 7(7)
Fysioterapi vid yrsel
Fysioterapi vid yrsel Manöverbehandling vid BPPV Vestibulär rehabiliteing Undersökning FT Anamnes & ev HINTS Undersökning ögonrörelser Ev film ögonmotorik vid tidigare anfall Balanstester; statiskt även
Läs merLennart Johansson, Distriktsläkare
Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.
Läs merYRSEL. Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset. Gå till första sidan
YRSEL Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset Yrsel 11 / 4-19 Inledning - Marie Thurfjell Central yrsel - Sven Jackmann Perifer yrsel - Marta Kisiel Fysioterapi vid yrsel - Marie
Läs merVirus på balansnerven (vestibularisneurit)
Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merYrsel. Frida Enoksson Överläkare, med. dr. ÖNH-kliniken, Helsinborgs lasarett. Läkarutbildningen Helsingborgs lasarett
Yrsel Frida Enoksson Överläkare, med. dr. ÖNH-kliniken, Helsinborgs lasarett Idag ska det inte handla om öronyrsel ur specialistperspektiv Fast litet öronyrsel kommer vi inte undan Inte heller akut yrsel
Läs merYrsel. Akut handläggning
Yrsel Akut handläggning Disposition 1. Anamnes 2. Status 3. Handläggningsstrategi 4. Yrseltillstånd 2 Vad är akutsjukvårdens uppdrag vid yrsel? Akutsjukvårdens uppdrag 1. Diagnostik - central yrsel 2.
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merSkallskador inom fotbollen.
Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det
Läs merVårdprogram Sjukgymnastik vid behandling av yrsel
Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version 9 Behandling 2010-10-29 2 1 Utfärdat av Godkänt av Berit Bjerlemo, specialistsjukgymnast Lena Kollén, specialistsjukgymnast Eva Beckung, verksamhetschef
Läs merAtt leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merInnehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning... 10 Knäskada... 12 Fotledsstukning... 13 Artros... 14 Nyttiga länkar...
Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning... 10 Knäskada... 12 Fotledsstukning... 13 Artros... 14 Nyttiga länkar... 15 Huvud och nackbesvär Huvudvärk Prioritera god sömn och matvanor
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merKRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merWearable sensors in smart textiles
Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merVad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Läs merDenna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.
Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merAktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merPERIFER YRSEL. Marta Kisiel, MD, PhD Tidigare: Öron Näsa Hals, UAS
PERIFER YRSEL Marta Kisiel, MD, PhD Tidigare: Öron Näsa Hals, UAS marta.kisiel@medsci.uu.se 1. Balanssystemet och balansorganet. 2. Perifer yrsel? HINTS. 3. Patientfall x 3 tre mest vanliga diagnoser.
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merVarför blir man yr? Hur håller man balansen? Kornel Sass, Helsingborg/Ängelholm. Läkarutbildningen Helsingborgs lasarett
Varför blir man yr? Hur håller man balansen? Kornel Sass, Helsingborg/Ängelholm Yrsel vad är det? Yrsel = illusion av rörelse Yrsel är vanligt 25-30% av män och 35-40% av kvinnor 70-76 år upplever yrsel/ostadighet
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merOm yrsel klinikern bättre än MR-kameran VERKSAMHETSOMRÅDE INTERNMEDICIN, SÖDERSJUKHUSET DANIEL RICHTER, SPECIALISTLÄKARE
Om yrsel klinikern bättre än MR-kameran VERKSAMHETSOMRÅDE INTERNMEDICIN, SÖDERSJUKHUSET DANIEL RICHTER, SPECIALISTLÄKARE Några fall 56-årig kvinna. Vaknade imorse och var direkt kraftigt yr, kräktes en
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merHOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13
1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE
Läs merPatientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil)
Patientinformation till dig som fått recept på Cialis (tadalafil) Nästan alla män har varit med om sviktande erektion någon gång. För de flesta män handlar det då om prestationsångest och kan bli en psykologisk
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merBirgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merInformation inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merSeminarium ÖNH momentet, TEMA5 2013 02 21
Yrsel och balansstörningar, otoneurologi Funktionssystem I det här seminariet kommer symtom och tillstånd från funktionssystem Sinnen diskuteras. Detaljerade lärandemål Kunskap och förståelse Studenten
Läs merHjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet
Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet Lars Lundgren leg sjukgymnast Specialist i Idrottsmedicin HELEX, Hermelinen Idrottsmedicin Lars.lundgren@helex.se Hjärnskakning och idrott nya riktlinjer
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merSTOR HÄLSODEKLARATION
STOR HÄLSODEKLARATION Efternamn och tilltalsnamn Yrke/sysselsättning Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (dagtid) Är du inskriven i svensk försäkringskassa? Nationalitet? Besvaras av icke svensk
Läs merÅldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa
Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar
Läs merFlexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?
Flexjobb - Lösningen på den tysta jobbkrisen? En mörk framtid? I slutet av april 2012 fanns 73 000 öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Mer än en fördubbling jämfört med mitten
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merDel 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7
Totalt 12p. Stina Svensson som är 52 år gammal, söker dig på akutmottagningen en söndagseftermiddag då hon sedan tre månader besvärats av trötthet, illamående och obehag i bukens övre del. Hennes arbete
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merYrsel Mikael Karlberg akuten
Yrsel Mikael Karlberg Docent, överläkare ÖNH-kliniken Skånes Universitetssjukus Lund ÖNH-mottagningen Trelleborgs lasarett Specialistläkarna i Lund Yrselcenter Skåne på akuten Ta med er detta!!! Skilj
Läs merHandlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall
Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Yrsel - FYS
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 24703 su/med 2017-11-08 4 Innehållsansvarig: Berit Bjerlemo, Spec sjukgymnast, Fysioterapi Sahlgrenska (berbj2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef,
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merBalans kroppens eget teamwork
Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merMEQ 2 VT I 2014 Ditt tentamensnummer
Du vikarierar på vårdcentral i Lycksele. En 45-årig kvinna söker pga svår klåda, som stör nattsömnen. Hon arbetar i kassan på en bensinmack och är tidigare väsentligen frisk. Feströker ibland. ½ flaska
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 november 2011 1181/2011 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om körhälsa Utfärdad i Helsingfors den 25 november 2011 I enlighet med social-
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merSvimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!
Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%
Läs merHJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN
HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN Förbundsläkaren K-G Gravander har sammansatt riktlinjer för hur aktiva bör bedömas och hanteras vid uppkommen huvudskada/hjärnskakning. SVWF ställer sig bakom riktlinjerna
Läs merTillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.
Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs merEFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan
EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merDel VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen
Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen VI.2 VI.2.1 Delar för allmän sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Läkemedlet Dormix 12,5 och 25 mg filmdragerade tabletter är avsett
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs mer