Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 21 oktober 2015 kl 13:00-17:00 Plats Öppna förskolan i Smedby, Ingelstorpsvägen 1 (ingång vid parkering Tingbyskans) Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Kl 13:00-13:30 Information om Förskolan Smedbys utveckling. Föredragande: Pia Ihse. Kl 13:30-14:00 Information om arbetet som utvecklingslärare. Föredragande: Anna Staaf, Anna Nilsson. Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. Beslutsärenden 3. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter september 2015 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Kristina Olson. 4. Utbildningspolitisk vision (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. 5. Sammanträdestider för barn- och ungdomsnämnden 2016 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. 6. Remissvar - Handlingsplan integration (bilaga). Föredragande: Peter Sunnanek.

2 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 7. Diskussions- och informationsärenden: a) Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. b) Remiss - Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. c) Svar på revisorernas rapport Granskning av kommunens kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. d) Bästa skolkommun Lärarförbundets rankning. Föredragande: Emad Soukiyh. e) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 8. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 9. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 10. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).

3 Handläggare Datum Åsa Ottosson, Jennie Ljunggren Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter september 2015 Verksamhet Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen. I Barn- och ungdomsnämndens verksamhet arbetar ca årsarbetare och driftbudgeten uppgår till 874 mkr. Efter juni gav helårsprognosen ett nollresultat mot budget. Prognosen i mars visade ett underskott på 1,3 mkr. Under april arbetade de enheter med befarade underskott fram åtgärder för att förbättra resultatet. Bedömningen av åtgärderna resulterade i ett resultat enligt budget precis som i juniprognosen. Efter september så visar prognosen på ännu lite bättre resultat, ett överskott på 1,0 mkr. Förändringen beror främst på ett bättre resultat på central ledning och administration. Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax barnungdom@kalmar.se

4 2 (6) Verksamhetsmått Nedan redovisas antal barn och elever under perioden Prognosen för 2015 och framåt är utifrån den senaste delområdesprognosen uppdaterad i juli. Antal barn och elever Barn- och ungdomsnämnden inkl. fristående skolor och förskolor pr 2015 pr 2016 pr 2017 pr 2018 Förskola Fritidshem Skola Avstämning barn och elevantal 2015 För innevarande år har vi många fler barn och elever än budgetramen. Detta beror dels på att det har flyttat in fler, i åldern 0-16 år, än vad det har flyttat ut. Men det finns även en avvikelse i hur delområdesprognosen, som arbetades fram. Delområdesprognosen görs vanligtvis av en person inom Kalmar kommun men just denna gång gjordes den av extern aktör. Nedan redovisas barn- och ungdomsnämndens antalsuppgifter vår budgetram grundas på, och vad det innebär att budgetramen ska utökas med ekonomiskt. Beloppen ingår i prognosen. Uppgifterna avser barn som tillhör barn- och ungdomsnämnden och går i kommunala och fristående skolor. Budget Prognos Diff Tkr Förskola Fritidshem förskoleklass År År År Summa f-klass- år Total

5 3 (6) Driftsredovisning Belopp i tkr Avvikelse bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse 2015 sept Avvikelse juni Förskola Fritidshem exkl särsk. fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola inkl. fritidshem Lokal ledning och administration Central ledning och adm. inkl. nämnd Årets resultat Ingående RUF Prognos utgående RUF Förskola Förskoleverksamheten ger prognosen ett underskott på -5,7 mkr (-4,5 mkr prognos juni). Det är främst orsakat av att vi inte har räknat med att få kompensation för ökat schemasnitt mot budgetramen. Schemasnittet ser ut att hamna på samma nivå som 2014, 33,3 timmar per vecka och barn. Detta är, precis som i prognosen i juni, 0,5 timmar mer än vad som räknats med i budgetramen. Underskottet ligger på det centrala kontot, ca -2,7 mkr. På det centrala kontot ses även att det ser ut att bli något mindre pengar som barn- och ungdomsnämnden ska få tillagt till sin budgetram för fler barn i förskolan jämfört budget. I juni var beloppet 7,3 mkr, men nu ser tillägget ut att bli 6,2 mkr istället. En differens på -1,1 mkr jämfört juni. Avgifterna som föräldrarna betalar för barnen i förskolan kan bli något lägre än planerat, beroende på om föräldrarnas inkomstökning blir något lägre än vi har beräknat. Vi har lagt en prognos på ett underskott på -0,7mkr (-0,3 mkr prognosen juni). Utbetalningar till fristående förskolor kan ge ett underskott på -0,6 mkr (-1,3 mkr prognosen juni), om deras schemasnitt blir högre än budgeterat. Trenden pekar på det så vi räknar med ett underskott, dock mindre än i förra prognosen. De kommunala förskolorna har på totalen ett balanserat resultat mot budget. Det finns dock några förskolor som har obalanser mot budgeterade personalkostnader. Detta påverkas t.ex. av att man har haft behov av att utöka antal tjänster när man har fler barn än planerat, barnens schemasnitt har ökat eller utökat med fler avdelningar. I vissa fall har man inte lyckats anpassa personalen till ett lägre barnatal än planerat. Vissa förskolor arbetar med att få ner höga timvikariekostnader. Generellt kan sägas att ju yngre barnen är desto tidigare måste vikarie sättas in vid frånvaro. Avdelningarnas geografiska läge i förhållande till varandra kan också påverka kostnaderna. Spridda avdelningar kräver ofta högre personaltäthet då det inte alltid går att samordna öppning och stängning. Pedagogiskt material kan ge ett underskott på - 0,6 mkr (-0,2 mkr i juni). Fritidshem Fritidshemsverksamheten visar ett överskott på 1,4 mkr (1,2 mkr prognos juni). De flesta enheter bedömer att de kommer att ha fler barn under året i fritidshemmen än planerat. Detta genererar en utökad budgetram, men medför inte automatiskt att man utökar personalen vilket skulle ge högre kostnader. På så vis uppstår överskott på ett flertal enheter. Grundskola inkl. förskoleklass Resultatet prognostiseras till överskott på 2,9 mkr (2,8 mkr prognos juni). Utbetalningar till de fristående skolorna ser ut att bli 4,2 mkr (4,6 mkr prognos juni) lägre än det planerade beloppet. Elevantalet kommer troligen inte uppgå till det planerade, och utbetalningarna kommer då inte uppgå till budgeterad summa. De kommunala skolornas personalkostnader ger ett underskott på -0,5 mkr (-1,0 mkr prognos juni) om man ser dessa tillsammans med de

6 4 (6) pengar skolorna får/dras av för fler/färre elever. Det finns skolor som har obalanser medan andra prognostiserar överskott. P.g.a. prisökning på terminskorten, 15 %, ger skolskjutsarna ca -0,5 mkr (-0,5 mkr prognos juni) underskott mot budget. Pedagogiskt material kan ge ett underskott på -0,3 mkr, samma som i juni. Grundsärskolan Prognosen ger ett resultat i princip enligt budget (+0,2 mkr i juni, som berodde på små överskott på ett antal konton som gav ett sammantaget positivt resultat). Lokal ledning och administration Ett underskott på -0,5 mkr (- 0,9 mkr prognosen juni) förväntas på de administrativa kostnaderna, -0,3 mkr beror på utökning av tjänster jämfört med budget. - 0,2 mkr beror på högre kostnader för IT-tjänster mot ITenheten än planerat. Central ledning och administration Prognosen omfattar ett överskott på 2,8 mkr (1,2 mkr prognos juni). På förvaltningschefens strategiska medel räknar vi med att det blir över 0,2 mkr och 2,6 mkr (ej med i prognosen i juni) avser ej utdelade tillläggsbelopp. Tilläggsbeloppen avser stöd till barn och elever med extraordinära behov, och 6,5 % av budgetramen är avsatt för detta. Att det i år blir ett överskott beror på att organisationen kring tilläggsbelopp har blivit effektivare och fått ett mer strukturerat arbetssätt som är mer kostnadseffektivt än innan. Resultat per förskola och skola Tabellen på nästa sida visar enheternas bedömning av resultatet för Enheter som inte har en budget i balans får hjälp av förvaltningskontorets personal med att komma tillrätta med underskottet och med att upprätta åtgärdsplaner för att hamna i balans. Vi försöker ständigt att förbättra och utveckla de verktyg som ska användas för att budgeten ska kunna balanseras och för att prognosen ska bli så säker som möjligt. Vi har de så kallade löneprognoserna där vi arbetar med löner och tjänstgöringsgrader på personnivå fördelat per termin. Detta ger en mycket detaljerad prognos för personalkostnaderna. Vi har även en grundbemanningsmall där vi arbetar med timplan och grundbemanning i skolan. Även för förskolan finns en bemanningsmall. Verktygen i Hypergene för budget- och prognosarbete har haft en positiv påverkan. Vi har workshoppar fyra gånger per år då cheferna kommer och arbetar med sina prognoser och på hösten även för arbetet med budgeten inför kommande år.

7 5 (6) Förskolornas och skolornas helårsprognoser gjorda i september 2015, sorterad efter avvikelsen storlek Budget 2015 Prognos 3 Avvikelse mot budget Ing RUF Utg RUF VASA SKOLOMRÅDE ROCKNEBYSKOLAN FÖRSKOLAN ROCKNEBY BARKESTORPSSKOLAN FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN FUNKABOSKOLAN FÖRSKOLAN LINDEBERGA- SJÖÄNGEN FALKENBERGSSKOLAN FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS RINKABYHOLMSSKOLAN FÖRSKOLAN SMEDBY SÄRSKOLAN ESPLANADSKOLAN LINDÖSKOLAN KALMARSUNDSSKOLAN FÖRSKOLAN RINKABYHOLM TREKANTENSKOLAN FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJAN DÖRBYSKOLAN FÖRSKOLAN TROLLET CENTRALT DJURÄNGSSKOLAN FÖRSKOLAN LINDÖ FÖRSKOLAN VALLMON LINDSDALSSKOLORNA ÅBYSKOLAN Summa

8 6 (6) Jämförelse av prognoserna i juni och september 2015 Avvikelse mot budget juni Avvikelse mot budget sept Förändring ÅBYSKOLAN ROCKNEBYSKOLAN LINDSDALSSKOLORNA FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJAN FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄNGEN FÖRSKOLAN ROCKNEBY KALMARSUNDSSKOLAN FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN DJURÄNGSSKOLAN FÖRSKOLAN TROLLET FUNKABOSKOLAN LINDÖSKOLAN FÖRSKOLAN LINDÖ ESPLANADSKOLAN SÄRSKOLAN VASA SKOLOMRÅDE FALKENBERGSSKOLAN FÖRSKOLAN VALLMON RINKABYHOLMSSKOLAN FÖRSKOLAN RINKABYHOLM BARKESTORPSSKOLAN DÖRBYSKOLAN FÖRSKOLAN SMEDBY TREKANTENSKOLAN CENTRALT Summa Åtgärder Prognosen pekar på ett överskott mot budget på 1,0 mkr. De enheter som prognostiserat minusresultat fortsätter arbeta för att nå ett +-0-resultat vid årets slut. Av de enheter som i april arbetade med att ta fram åtgärder för att minska sitt underskott visar 7 av 10 ett förbättrat resultat (i juniprognosen 8 st). Dessa 7 är förskolan Pulpeten- Smedjan, Kalmarsundsskolan, förskolan Björkenäs, Funkaboskolan, förskolan Lindö, Falkenbergsskolan och förskolan Vallmon. Notera i tabellen ovan att även om det står att resultatet är sämre än juni så kan det ändå vara bättre än i prognosen mars/april. Åbyskolan och Dörbyskolan levererar sämre prognosresultat än både i juni och mars/april. Lindsdalsskolans prognos är bara något sämre än innan. De enheter som har negativa fonder ska återhämta dessa och ha en budget i balans inom två till tre år (beroende på hur stort underskottet är). Vissa enheter får extra stöttning och hjälp under året för att kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans. Under året har dessa varit Vasa skolområde, Falkenbergsskolan, Funkaboskolan och Åbyskolan.

9 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Utbildningspolitisk vision Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun Bakgrund Kalmar kommun utarbetade en utbildningspolitisk vision för åren med tydligt fokus på att kommunen ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Visionen inleds med Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun. Vidare beskrivs i visionen att barn och elever ska vara i centrum och ges bästa förutsättningar för lärande samt att arbetet ska ha ett årsperspektiv. I visionen uttrycks också att vi ska ha höga positiva förväntningar på barn och elever och att varje individ ska mötas av skickliga pedagoger. I innehållet slås fast att förbättringar i verksamheten ska ske genom fokus på kända framgångsfaktorer och modern skolforskning. Fullmäktige uttrycker i dokumentet att rektorer och förskolechefer har stor frihet i Kalmar. Vidare konstateras att Kalmar ska prioritera verksamheternas basuppdrag, det vill säga färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka är avgörande faktorer för att klara alla ämnen. En rättvis fördelning av resurser utifrån barns och elevers behov som förutsättning för en bra skolkommun nämns också. Visionen avslutas med att Kalmar ska utveckla verksamheten genom att jämföra sig med andra. Utifrån utbildningspolitisk vision har Kalmar kommun under åren gjort flera insatser, se utbildningspolitiska program för åren , samt startat flera processer för att utveckla undervisningen. Det är av stor vikt att låta dessa insatser verka över tid och ge effekt i form av högre måluppfyllelse. Redan idag kan positiv effekt utläsas i form av bättre resultat på nationella prov, fler behöriga till gymnasieprogram samt högre meritvärden. Trots bättre resultat kan man fortfarande se tydlig korrelation mellan elevers studieresultat och socioekonomiska bakgrundsfaktorer; såsom föräldrars utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund och kön. Ytterligare ansträngningar behövs för att hitta nya vägar och insatser för att bättre uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Emad.Soukiyh@kalmar.se

10 BUN 2015/ (2) Skolutveckling bygger på tidsmässigt långsiktiga förbättringsprocesser och kräver tålamod och uthållighet. Därför vill barn- och ungdomsnämnden behålla den höga ambitionsnivån och fokus från förra visionen genom att i ny vision förutom mindre revideringar tillföra ett tillägg som tydliggör verksamheternas kompensatoriska uppdrag. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef

11 UTBILDNINGSPOLITISK VISION FÖR KALMAR KOMMUN Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin absoluta förmåga. Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla barns och elevers lust att lära sig och utmana varje individ att vilja utvecklas. Hela verksamheten ska samarbeta i ett 1-16-årsperspektiv för att förbättra kunskapsresultaten. Våra barn och elever ska känna höga och positiva förväntningar på sig. Målsättningen är att alla elever som går ut grundskolan ska vara behöriga i samtliga ämnen. Vi ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner. Vägen dit går framför allt genom en engagerad och skicklig lärarkår. Det har vi! Modern skolforskning visar att lärarens ämneskunskaper, pedagogiska förmåga och personliga intresse är nyckelfaktorer för att höja elevernas kunskaper. Hos oss ska alla barn och elever ha rätt att möta goda pedagoger som har förmåga att entusiasmera till kunskap och kreativitet. Det kompensatoriska uppdraget, att varje elev ska ha förutsättningarna att lyckas i skolan, handlar om hur skolor genomför sin undervisning så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skolan ska kompensera elevers olika förutsättningar så att alla elever får samma möjligheter och ge eleverna de utmaningar de behöver för att nå så långt som möjligt. Detta är en grundbult i vår verksamhet. Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras genom att sätta fokus på kända framgångsfaktorer som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga förväntningar oavsett elevens/barnets bakgrund och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i förskolan, skolan och på fritidshemmen. Vi lyfter fram kompetenta medarbetare och sätter barnet och eleven i centrum i allt vi gör. Hos oss har rektorerna och förskolecheferna tillsammans med pedagogerna i de olika verksamheterna stor frihet att utforma arbetssätt som förbättrar elevernas resultat och barnens utveckling. Vi prioriterar förskolans, skolans och fritidshemmets basuppdrag, det vill säga färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka är avgörande faktorer för att klara alla ämnen. En förutsättning för att skapa en bra skolkommun är att resurserna fördelas rättvist efter behov och att barnen och eleverna ges rätt till trygghet, studiero och utvecklande arbets- och läromiljöer. Vi ska utveckla vår skolverksamhet genom att aktivt jämföra oss med andra framgångsrika jämförelsebara skolkommuner. Strategiskt mål för Kalmar kommun är att vi senast 2019 ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommunerna i SKL:s öppna jämförelse.

12 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Iréne Jonsson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdestider för barn- och ungdomsnämnden 2016 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämndens beslutar att fastställa sammanträdestiderna för år 2016: 27 januari kl februari kl mars kl april kl maj kl juni augusti kl september kl (möte med förskolechefer/rektorer samt sammanträde) 19 oktober kl november kl december kl (möte med förskolechefer/rektorer samt sammanträde) Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax

13 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peter Sunnanek BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Handlingsplan integration - remissvar Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. Ställa sig bakom de delar av handlingsplanen som berör barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde. 2. I de sammanhang där kommunalt informationsmaterial föreslås nå flera språkgrupper än idag föreslå att ansvaret läggs på kommunikationsenheten istället för olika eller alla förvaltningar. Syftandes till att få enhetlighet i informationsmaterialet, både avseende innehåll men även grafisk utformning. 3. Slutligen ställa sig frågande till formuleringen Andelen utrikes födda ska öka. Barn- och ungdomsnämnden önskar förtydligande dels vad som avses i stort men även i relation till vad samt hur detta ska mätas. Barn- och ungdomsnämnden anser att integrationen bör förbättras, utan att begränsa det till andelen utrikesfödda. Bakgrund Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en regional integrationsstrategi för Kalmar län, vilken Kalmar kommun ställt sig bakom och därmed antagit de regionala målen. Visionen i strategin är att gemensamt i länet skapa förutsättningar för ett inkluderande mottagande där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, samhällets och regionens utveckling. Strategin har bred uppslutning och samverkansparterna är många. Exempel på samverkansparter är, förutom länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket. Det övergripande målet för strategin är: Andelen utrikes födda ska öka. Mats Linde Förvaltningschef Peter Sunnanek Planeringssekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Peter.Sunnanek@kalmar.se

14 Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2015/ Kalmar kommuns nämnder och bolag samt fackliga organisationer Remiss- Integration - En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Fullmäktige i Kalmar kommun tog 2015 beslut om att en konkret handlingsplan för integration skulle utarbetas för arbetet de kommande åren. Handlingsplanen skulle ta sin utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län som fullmäktige ställt sig bakom Arbetet har skett i samverkan med bland annat förvaltningarna. Handlingsplanen har redovisats för kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutat att dokumentet ska gå ut på remiss till kommunens nämnder och bolag samt till fackliga organisationer. Synpunkter på förslaget till handlingsplan ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 2 november Välkomna att inkomma med yttrande! Louise Weidolf Strateg social hållbarhet kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Louise.Weidolf@kalmar.se KL

15 Integration En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Louise Weidolf

16 Innehåll 1 Inledning... 2 Vad menas med integration? Uppdrag... 2 Kommunfullmäktige i Kalmar kommun... 3 Integrationsstrategi för Kalmar län Läget i Kalmar kommun... 3 Kalmars kommuns Integrationsråd Hållbarhet... 4 Hur skapas integration?... 4 Mål... 4 Uppföljning Handlingsplan för Kalmar kommun Styrning och ledning Samhället (delaktighet och inflytande)... 6 Social och kulturell delaktighet Bostäder Arbete och sysselsättning Utbildning Barn och unga Vuxna

17 1 Inledning Vad menas med integration? Integration är ett resultat av ett icke-diskriminerande samhälle. Paul Lappalainen Integration är individens förhållande till samhället. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper, inte att en del ska anpassa sig till resten. Motsatsen till integration är segregation som betyder särskiljning eller åtskillnad. Den kan vara till exempel demografisk, etnisk eller socioekonomisk. Segregation kan innebära att en människas ursprung kan ha långtgående och bestående inflytande över individens livschanser. Det är ofta socioekonomiska faktorer som ligger bakom de etniska skillnaderna. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Nationellt mål för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 2 Uppdrag Integrationsstrategi för Kalmar län Länsstyrelsen är regeringens företrädare för integrationspolitiken i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Länsstyrelsen har alltså det yttersta ansvaret för länets integrationsarbete och ska bland annat främja regional samverkan mellan länets kommuner, myndigheter, företag och organisationer. De har en stödjande funktion men också en uppföljande funktion på regional och kommunal nivå. Bland annat detta ligger till grund för länsstyrelsens sammankallande roll i det regionala strategiska arbetet antogs en regional integrationsstrategi för Kalmar län. Visionen i strategin är att gemensamt i länet skapa förutsättningar för ett inkluderande mottagande där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, samhällets och regionens utveckling. Strategin har bred uppslutning och samverkansparterna är många. Exempel på samverkansparter är, förutom länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket. Det övergripande målet för strategin är: Andelen utrikes födda ska öka. Det övergripande målet underbyggs av två delmål och tre fokusområden. Genom uppföljning av dessa ges en bild av möjligheten till integration. Mål: Andelen utrikes födda ska öka. Delmål: Sysselsättning Språkkunskaper Fokusområden: Hälsa 2

18 Bostad Social sammanhållning Kalmar kommun ställde sig 2012 bakom den regionala strategin och antog därmed det regionala målet. Kommunfullmäktige i Kalmar kommun Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. Ur Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för Läget i Kalmar kommun Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper samtidigt. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida sysselsättningen. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Ett stort hinder för inflyttning i kommunen är den rådande bristen på tillgängliga bostäder. En aktivare bostadspolitik tillsammans med satsningar från byggherrar och fastighetsägare behövs då efterfrågan är större än utbudet. Den invandrande befolkningen efterfrågar framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning uppgick till personer den 31 december Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med personer. Trots att invandringen under 2013 var den dittills högst uppmätta fortsatte invandringen att öka under Under året invandrade personer fördelat på kvinnor och män. Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien, drygt eller var femte invandrare var syrienfödd. Vanligtvis brukar den största invandringsgruppen vara personer födda i Sverige, men under 2014 var närmare fler invandrare födda i Syrien än återinvandrare födda i Sverige (ur SCB:s statistiknyhet Största folkökningen någonsin). Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig var fjärde i någon av storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Flest invandrade slog sig ner i Stockholm. Det sker inte bara invandring till Sverige utan även utvandring. Detta gör att själva nettoinvandringen lägre. Under 2013 utvandrade drygt personer från Sverige. Majoriteten av utvandrarna är födda utomlands. Av den totala utvandringen 2013 var det 68 procent personer som återutvandrade. Dessa hade i genomsnitt tillbringat nästan sju år i Sverige. De vanligaste utvandringsländerna är Norge, Danmark och Storbritannien. Av Kalmars befolkning 2014 på personer har 13,9 procent utländsk bakgrund (21,5 i riket som helhet), är 11,1 procent utrikes födda (16,5) samt 4,7 procent är utländska medborgare (7,6). Kalmar kommun ligger alltså under riksgenomsnittet. Kalmar kommun hade 5077 anställda Av dessa hade 8,3 procent utländsk bakgrund. 3

19 Kalmar kommuns Integrationsråd Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla samhället inrättade Kalmar kommun ett Integrationsråd vars syfte är att öka förutsättningarna och möjligheterna för integration. Rådet består bland annat av ideella föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och näringslivet. Rådet beslutar gemensamt om vilka frågor eller ämnen som diskuteras och fördelar gemensamt uppdrag. Under 2015 har särskilt fokus varit på sysselsättning, språk och attitydförändring. Metoden för arbetet är att utveckla befintliga mötesplatser. Integrationsrådets mål är att utveckla metoder för dialog och strategisk samverkan med civilsamhället exempelvis genom att arbeta för en ökad kunskapsnivå och attitydförändring men också att se till att goda idéer blir verkstad. 4 Hållbarhet Hur skapas integration? Det är lokalt, nära hemmet där människor söker lika rättvisa, lika möjligheter och lika värdighet utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter har en betydelse där, har dessa ingen större mening någon annanstans. Eleonor Roosevelt, dåvarande ordförande i FN:s organ för mänskliga rättigheter, som i ett tal för FN:s generalförsamling 1958 beskrev hemmets och det lokala sammanhangets centrala betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Integrationsarbetet kräver många samverkande aktörer. Framför allt krävs dialog med invånarna, med dem som är berörda, men också är samverkan både internt inom kommunens organisation och externt med föreningsliv, näringsliv och andra myndigheter en nyckel till ett framgångsrikt arbete för att nå ett integrerat samhälle. Generellt är det viktigt att fokus ligger på individen, den enskildes förutsättningar och inte på verksamheten eller systemet som byggts upp. Mål Utifrån den regionala integrationsstrategin och dess mål har Kalmar kommun upprättat en handlingsplan för inrikes och utrikes födda kalmarbor. Handlingsplanen handlar huvudsakligen om förbättrad integration med fler kalmarbor i arbete, att underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens och ett ökat engagemang i samhället. Uppföljning Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt Välfärdsbokslut tas fram. Val av indikatorer följer de indikatorer i Välfärdsbokslut som berör integration. Detta gör att resultaten bland annat kan jämföras över tid och att man talar om samma tidsintervaller i flera rapporter som berör samma fråga. Val av indikatorer: andel utrikes födda andel med utländsk bakgrund valdeltagande utbildningsnivå behörighet till gymnasiet arbetsinkomst ekonomiskt bistånd andel barn som lever i fattigdom 4

20 Dessutom kommer analyser göras kring: boendesegregation socialt och kulturellt deltagande tillit upplevelse av trygghet. Insatserna som följer handlingsplanen nedan ska följas upp av berörda nämnder. Uppföljningen sker årligen i kommunens uppföljningssystem Hypergene under särskild anvisad rubrik. 5 Handlingsplan för Kalmar kommun Handlingsplanen bygger på fem prioriterade områden: 1. Styrning och ledning 2. Samhället 3. Bostäder 4. Arbete och sysselsättning 5. Utbildning Underlaget mot barnfattigdom från 2014 kan med fördel kopplas till den här handlingsplanen likaså Kalmar kommuns likabehandlingsarbete så som exempelvis jämställdhets- och hbtqarbeten. 1. Styrning och ledning Ett synligt och tydligt politiskt ledarskap lägger grunden för ett långsiktigt integrationsarbete. Integrationsfrågan bör prioriteras i all kommunikation och tydligt kopplas till det inställda siktet i kommande Vision 2025 om att bli invånare. Det bör tydligt framgå att integration inte bara är en del av, utan en förutsättning för, att nå den utveckling och tillväxt som behövs. Ett tydligt ledarskap som konsekvent förmedlar fakta kring invandring och integration och kommunens intention är viktig för invånarnas förståelse och engagemang. Attitydpåverkan är en viktig ingrediens för att nå ett integrerat samhälle. Mot bakgrunden att Kalmar kommun behöver både öka andelen invandrare för att fortsätta att utvecklas och samtidigt utveckla sitt arbete för att lyckas med integrationen bör arbetet både förstärkas och samordnas. En effektiv organisation behöver riggas med ett samlat strategiskt integrationsarbete för att främja integrationen i kommunen. Det behövs ett förtydligande av var det övergripande kommunala ansvaret för integrationsfrågan ligger. Detta möjliggör en samlad analys och att effekterna av olika verksamheters arbete ses utifrån ett helhetsperspektiv. Mycket bra arbete görs idag men kunskapen om varandras arbete kan förbättras. Vad den ene gör måste stödjas av den andre så att inte parallella spår byggs upp. Insatser Ansvar 1. Prioritera integrationens betydelse i kommande Vision Politiken 5

21 2. Låt det synas i medierna att ett aktivt integrationsarbete pågår i kommunen och därför bör integration ingå i riktlinjerna för kommunikation. 3. Genomföra en utredning och utifrån den organisera: ett generellt kommunövergripande samlat integrationsarbete samt utifrån specifika förvaltningars ansvarsområden. Kommunledningskontoret och samtliga berörda nämnder lyfter fram sitt integrationsarbete Kommunledningskontoret 2. Samhället (delaktighet och inflytande) Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men inte i alla grupper. I riksdagsvalet steg valdeltagandet bland inrikes födda men inte bland utrikes födda. Valdeltagandet bland inrikes födda ökade med nästan 2 procentenheter jämfört med Bland utrikes födda kan dock inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Detta medför att skillnaden i valdeltagande mellan dessa två grupper ökar och uppgår 2014 till 17 procentenheter (valdeltagandet var 89 respektive 72 procent). Samtidigt bör det nämnas att antalet utrikes födda har ökat betydligt mellan de två valtillfällena och benägenheten att rösta är lägre bland dem som nyligen fått svenskt medborgarskap än bland dem som varit svenska medborgare en längre tid. Valdeltagandet ökar alltså med tiden man bott i Sverige men oavsett den tid man bott i landet förblir valdeltagandet bland utrikes födda lägre än bland inrikes födda. Välfärdsbokslut 2015 visar att valdeltagandet i Kalmar kommun är högt i områden som Lindsdal/Fjölebro, Rinkabyholm/Hossmo och Björkenäs, medan det är lågt i Östra och Västra Norrliden samt Oxhagen. Som ny i ett land finns ett stort kunskapsbehov rörande praktiska, sociala och samhälleliga frågor. Det är ofta frågor som kvarstår långt efter etableringsåren. Möjligheten att kunna tillgodogöra sig information kring detta är viktig för både integration och demokrati. Det är också viktigt att information finns om Kalmar kommun både som plats och som arbetsgivare. Södermöre kommundel har, i kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2015, haft ett särskilt uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. Att tillvarata deras erfarenheter även fortsättningsvis är viktigt. Insatser 1. Utveckla medborgardialoger i hela kommunen för att stärka demokratikutvecklingen men med särskilt fokus på områdena Norrliden, Funkabo, Berga, Oxhagen och Smedby. 2. Utveckla befintliga mötesplatser som exempelvis biblioteksfilialer eller Familjecentraler för att stödja integrationsprocessen genom att lättillgängligt tillhandahålla information, erfarenheter, kontakter och kommunikationskanaler mellan nya invånare och lokalsamhället. 3. Utveckla mottagandet och etableringen i kommunen genom ett kommungemensamt program där samtliga interna aktörer finns med. 4. Se över kommunala informationsmaterial utifrån att öka tillgängligheten för fler språkgrupper. Ansvar Samtliga Samtliga berörda Kommunledningskontoret Samtliga 6

22 5. Tillsammans med deltagarna utveckla den Lokala överenskommelsen, LÖK, i syfte att bland annat få med fler parter. Kommunledningskontoret Social och kulturell delaktighet Utrikes födda har lägre grad av socialt och kulturellt deltagande än inrikes födda. Personer födda utanför Europa rapporterar också att man saknar såväl socialt som praktiskt stöd i högre utsträckning än andra. Nära varannan person som är född utanför Europa uppger att de har svårt att lita på sina medmänniskor. Integration skapas då människor av olika ursprung med likvärdiga livschanser möts, blandas och berikar varandras erfarenheter. Viktiga arenor för möten och integration är bland annat kulturoch idrottsföreningar. Det finns skillnader i vad och i vilken utsträckning unga deltar i föreningslivet. Flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning än flickor med svensk bakgrund i idrottsföreningar. Enligt riksidrottsförbundet är fotboll, basket och kampsporter de idrotter där deltagandet är vanligast bland unga med utländsk bakgrund. Deltagandet i förening och kulturskola är kopplat till resurser. Ungdomar som kommer från familjer med större materiella resurser och har svenskt ursprung är överrepresenterade i dessa verksamheter. Kommunen kan på olika sätt verka för att underlätta skapandet av flera mötesplatser mellan olika befolkningsgrupper, där man kan utveckla förståelse och kunskap om varandras kulturer. Skapa möten mellan människor som annars inte skulle mötas och skapa nätverk människor och organisationer emellan. Kalmar kommun har instiftat ett årligt integrationspris som uppmärksammar insatser och goda exempel i arbetet för ett integrerat Kalmar. Insatserna ska inspirera andra att ta efter och utveckla aktiviteter i samma syfte. Insatser 1. Fortsatt stöd till, och samarbete med, föreningslivet med särskilt fokus på att utjämna könsmässiga och socioekonomiska skillnader i barns fritidsaktiviteter. 2. Tillgängliggöra föreningslivet för framförallt barn och unga med utländsk bakgrund genom att: - Utbilda vuxna med utländsk bakgrund i föreningskunskap. - Utveckla prova på-verksamhet för hela familjer med utländsk bakgrund. 3. Öka tillgängligheten till kommunala verksamheter för barn och unga med utländsk bakgrund och med särskilt fokus på flickor. 4. Föreningar som får ekonomiskt bidrag av kommunen ska ha en likabehandlingsplan som inkluderar deras arbete för integration. Detta kan exempelvis ingå i arbetet med Säker och Trygg förening. Ansvar Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen 5. Fortsätt med och utveckla integrationsrådet. Kommunledningskontoret 6. Tillsammans med Röda Korset och andra samarbetspartners Kommunledningskontoret utveckla mentorskapsprogrammet i syfte att få fler mentorer. 7

23 7. Utveckla arbetet med socialt förebyggande insatser i närområden (med t ex. närområdesutvecklare till fler områden än nuvarande). Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen 3 Bostäder Den svenska bostadsmarknaden är segregerad vilket betyder att olika befolkningsgrupper ofta bor åtskilda från varandra. Så är det till vissa delar även i Kalmar kommun. De mest segregerade områdena är, enligt Välfärdsbokslut 2015, Åby, Gamla stan och Stensberg. Här är alltså chansen minst att man får en granne med andra erfarenheter än ens egna. I Kalmar kommun bor det flesta utrikes födda i framför allt Norrliden och Oxhagen. Norrliden och Oxhagen präglas av hyresrätter medan i exempelvis Gamla stan och Stensberg är andelen bostadsrätter och villor stor. De olika områdena är delar av en helhet, staden, och behöver ses i sitt samband inte som isolerade enheter. Det handlar exempelvis om fortsatta satsningar på utveckling av kollektivtrafik och service som underlättar människors vardagsliv samtidigt som ett områdes attraktivitet ökar. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en särskilt viktig roll för integrationen då den påverkar invånarnas möjlighet att bo på olika platser i kommunen. Kollektivnära trafik är också en förutsättning för mångas möjlighet till socialt deltagande som exempelvis i föreningslivet. Människors val och valmöjligheter när det gäller boende har att göra med flera olika faktorer. Det kan handla om inkomst och sysselsättning men det kan också handla om vad man faktiskt erbjuds. Ofta styr ekonomin om man har möjlighet att välja boende eller får ta vad som bjuds. Insatser 1. Integrationsaspekter ska beaktas i all samhällsplanering, såväl fysisk som social. 2. Inventera färdiga/befintliga detaljplaner som inte är bebyggda för att bygga bostäder med kort produktionstid. 3. Sträva efter att bygga nya bostäder till rimlig hyra, för att alla människor ska ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 4. I dialog med Kalmar läns landsting utreda om subventionering alternativt kostnadsfria bussresor för barn- och ungdom efter skoltid och under helger. Detta för att ge likvärdiga möjligheter till utbildning, arbete, service och för att kunna delta i kultur- och föreningsliv. 5. Utveckla arbetet med hyresbostäder och kollektivnära trafik i samklang. 6. Fördjupa information och dialog med lokala fastighetsägare och privata hyresvärdar om invandringens och mångfaldens betydelse ur ett tillväxtperspektiv. 7. Starta ett nätverk med kommunens fastighetsägare i syfte att få igång en samverkan/samsyn kring hur bostäder förmedlas. 8. I den långsiktiga planen för hur omsorgsverksamheten ska se ut om tio år bör ett särskilt fokus på kalmarbor med utländsk bakgrund finnas. Ansvar Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 8

24 4 Arbete och sysselsättning Forskare konstaterar att det är vanligare att vänskapsband knyts mellan svenskfödda och invandrare på arbetsplatsen än i uppblandade bostadsområden. Det visar att det är viktigare att personer med olika bakgrund möts på arbetsplatsen än att de bor grannar. Grannar kan man undvika men de flesta tvingas förhålla sig till sina kollegor. I Sverige har utrikes födda generellt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Bland flyktingar och anhöriginvandrare som nyligen kommit till Sverige är det få som börjar arbeta direkt. Den vanligaste sysselsättningen är istället studier. I en rapport från SCB har det studerats hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige, alltså , förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. De som inte förvärvsarbetar försörjs via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat Försäkringskassan förekommer också. Enligt SCB så kan man generellt säga att det är vanligare att vara egenföretagare om man är född utanför Sverige. Den bransch som hade den största andelen utrikesfödda egenföretagare var hotell- och restaurangbranschen, där 70 procent var födda utanför Sverige. Även inom transport och magasinering fanns en förhållandevis stor andel utrikesfödda, 28 procent. Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för att ge nyanlända rätt förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Under 2014 har Arbetsförmedlingen genom ett särskilt regeringsuppdrag arbetat med att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Bland annat har Arbetsförmedlingen identifierat tre huvudsakliga utmaningar i arbetet med att öka antalet nyanlända i validerande insatser; identifiering av kompetens, tillgång till validerande insatser och kompletterande utbildning samt attityder och föreställningar. I sin rapport uttrycker Arbetsförmedlingen bland annat att man avser att utöka samarbetet med arbetsgivare för att tillvarata utländsk kompetens. Kommunernas direkta ansvar när det gäller rätten till arbete är begränsad. Det finns dock mycket som kommunerna kan göra för att underlätta för personer att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är viktigt att den kommunala verksamheten i sin helhet bidrar till att skapa förutsättningar för arbete, exempelvis näringslivsutveckling, och att människor har de kunskaper och kompetenser som krävs på arbetsmarknaden. Kommunerna har också ett direkt ansvar när det gäller att anställa personer och påverka andra arbetsgivare från alla grupper i samhället och att ha ett icke diskriminerande förhållningssätt. I Kalmar kommun är arbetslösheten högst i Norrliden, Karlslunda, Oxhagen och Funkabo. Lägst arbetslöshet finns i bland annat Björkenäs, Bremerlyckan, Getingen och Gamla stan. Medianinkomsten i Kalmar kommun är högst i Björkudden, Varvsholmen och Stensö. Lägst är den i Tallhagen och Norrliden. Insatser 1. Initiera dialog med Linnéuniversitetet om kompletteringsutbildningar för kommande bristyrken. Ansvar Kommunledningskontoret 9

25 2. Möjliggöra språk- och praktikplatser på samtliga förvaltningar Samtliga exempelvis med en kontaktperson/förvaltning. 3. Tillämpa sociala krav vid upphandling så att personer som står Serviceförvaltningen långt från arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning/praktik/arbete/studier. 4. Tillsammans med personalutvecklarna utreda hur man kan Kommunledningskontoret utveckla rekryteringsprocessen i syfte att öka andelen anställda med utländsk bakgrund (ex. genom utveckling av kravprofiler och chefsstöd i mångfaldsfrågor). 5. Utveckla ingångar till de privata arbetsgivarna för att ta fram Kommunledningskontoret praktikplatser för invandrare (ex mot de gröna näringarna). 6. Uppmuntra och stödja kunskapsspridning i näringslivet om Kommunledningskontoret fördelarna med att ha en personalstyrka med breda språkliga och kulturella erfarenheter och att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara vinstgivande. 7. Genom projekt Arbetslöshet fortsätta arbeta med att hålla nere Kommunledningskontoret arbetslösheten för utsatta grupper. 8. Fortsatt arbete med rätt till heltid. Samtliga 5 Utbildning Enligt SCB är hög utbildning ungefär lika vanlig bland utrikes födda som invandrat under talet som bland jämnåriga inrikes födda. Däremot är andelen med gymnasiet som högsta utbildningsnivå betydligt lägre än för inrikes födda. En växande befolkning och allt fler äldre gör att bristen på utbildade inom vård och omsorg kan komma att bli stor. Detta gäller framför allt vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå. Behovet av personal inom främst äldreomsorgen beräknas öka kraftigt, särskilt efter 2020 då 40- talisterna kommer upp i den mer vårdbehövande åldersgruppen 80 år och äldre. Även behovet av två-språkig personal ökar då allt fler äldre med utländsk bakgrund kommer att vara i behov av äldreomsorg. Samtidigt förväntas tillgången på arbetskraft att minska då intresset för vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan inte är tillräckligt stor. Att få unga intresserade av att välja just vård- och omsorgsutbildning är en utmaning. Andra yrkesgrupper med kommande rekryteringsproblem är bland annat förskolelärare och fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare och då framför allt yrkeslärare. Även hotell- och restaurangsektorn bedöms fortsätta att växa. Utbildningsnivå har betydelse för medellivslängd. Skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar såväl livskvalitet som livslängd. En hög utbildningsnivå ökar även förutsättningarna för demokrati och delaktighet i samhället. Utbildning har oerhört stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att få lyckas i skolan och med sina studier är en förutsättning för framtida etablering på arbetsmarknaden och för ett framtida gott liv. Utrikes födda elever som kommit till Sverige efter skolstarten är en särskilt utsatt grupp då endast drygt hälften av dem uppnår gymnasiebehörighet och idag kräver i stort sett hela arbetsmarknaden minst gymnasieutbildning. 10

26 Barn och unga Insatser 1. Öka förskolor och skolors mångkulturella och förebyggande arbete för integration. 2. Öka andelen utrikes födda elever som uppnår kunskapskraven för att komma in på gymnasieskolan. 3. Utveckla insatser som minskar hemförhållandets betydelse för att nå kunskapsmålen i skolan. 4. Arbeta för att få ungdomar intresserade av att gå gymnasieprogram som är kopplade till framtida bristyrken. 5. Utveckla förskolors- och skolors information på fler språk än svenska (t.ex. kösystem, föräldramötesinformation). Vuxna Insatser 1. I samverkan med gymnasieförbundet fortsätta att utveckla sfi som ett verktyg för integration. 2. Idag finns yrkesspår inom vård och omsorg samt transport kopplat till sfi. I samverkan med gymnasieförbundet starta yrkesspår inom fler områden kopplat till bristyrken i regionen. 3. Starta fler förberedande orienteringskurser inom den kommunala vuxenutbildningen för att öka förutsättningarna för fler att kunna läsa vård- och omsorgskurser på gymnasial nivå. 4. Utveckla yrkessvensklärarstödet på gymnasienivå inom den kommunala vuxenutbildningen. 5. Undersöka möjlighet till språkträning/språkutveckling för föräldralediga i närområden t.ex. i samverkan med Familjecentraler/Öppna förskolor/sfi. Ansvar Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Ansvar Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret, Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen 11