LANDSKRONA STADS MEDBORGARDIALOGER

Transkript

1 POLISEN OCH LANDSKRONA STADS MEDBORGARDIALOGER MED KOMMUNIKATIONSPLAN FÖR 2016 Handläggare: Linn Palo

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vad är medborgardialog?... 3 Forskning... 4 Strategier för medborgardialog... 6 Vad får människor att delta i medborgardialog?... 6 Särskilt om ungdomar... 7 Dokumentation... 8 Intern förankring... 8 Pilotprojekt lokala medborgarlöften... 8 Andra kommuners arbete med medborgardialog och medborgarlöften... 9 Lund... 9 Sandviken Södertälje Inventering: Medborgardialoger i Landskrona Kommunikationsplan Medborgardialoger Bakgrund Budskap Syftet med medborgardialogerna Kommunikationsmål Interna målgrupper Externa målgrupper Målgrupper Interna målgrupper som ska informeras Externa målgrupper för medborgardialog Kommunikationskanaler Kanaler för intern kommunikation Kanaler för extern kommunikation Förslag på aktivitetsplan Tips för vidare läsning om medborgardialoger

3 Bakgrund Den 1 januari 2015 har Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna påbörjat arbetet med ombildningen mot en ny och enhetlig myndighet, Polismyndigheten. Polisarbetet ska i den nya myndigheten utgå ifrån lokalt arbete och reformen ska göra det möjligt att arbeta närmare medborgarna. För att komma närmare medborgarna ska en stor del av resurserna i polisregionerna gå till lokalpolisområdena. I Polisens verksamhetsplan för 2015 står det att samarbetet mellan Polisen, kommunerna och lokalsamhället ska utvecklas, bland annat genom att ta fram lokala medborgarlöften. Förtroende för Polisen ska skapas genom dialog med medborgare och med ett bra utfört polisarbete 1. Medborgarlöften är en ny arbetsmetod inom den nya myndigheten som ska stärka de samverkansöverenskommelser mellan kommun och polis som idag finns i de flesta kommuner i Sverige. Polisen, kommunen och eventuellt andra samarbetspartners tar fram löften för vad de lovar medborgarna att arbeta med. Dessa ska innehålla åtgärder som samverkansparterna ska vidta för att lösa lokala problem, minska brottsligheten i vissa områden samt öka tryggheten. Löftena ska fokusera på det som medborgarna upplever som viktigast för den upplevda tryggheten. En nationell modell för medborgarlöften håller på att tas fram utifrån erfarenheter från pilotprojektet Lokala medborgarlöften som ägde rum under våren Syftet med medborgarlöften är att öka och ta tillvara på det engagemang som finns i lokalsamhället och att öka förtroendet hos allmänheten för de aktörer som arbetar med medborgarlöften. Det är också ett sätt att se till att medborgarnas delaktighet och möjlighet att påverka det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet garanteras 3. Medborgardialogerna ska fungera som underlag till de lokala medborgarlöften som ska tas fram gemensamt mellan kommunerna och den lokala polisen. Utöver resultatet från dialoger med medborgare kommer också medarbetardialoger att ligga till grund för löftena 4. Arbetsmodellen med lokala medborgarlöften är något som polisen kommer att arbeta utifrån, medan kommunerna själva väljer 1 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, Polismyndighetens verksamhetsplan Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, Pilotprojekt lokala medborgarlöften slutrapport. Projektrapport/Statens offentliga utredningar: 4, Sveriges kommuner och landsting. Medborgarlöften utveckling av samverkan mellan polis och kommun. 9.html (Hämtad ) 4 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten. Polismyndighetens verksamhetsplan

4 om de vill arbeta på det sättet. Det är dock fördelaktigt att arbeta tillsammans eftersom att det kan bidra till att stärka samverkansöverenskommelserna och från kommunernas sida är det en chans till att ta tillvara på polisens engagemang i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet 5. I Landskrona har trygghet länge varit ett område som funnits med under prioriterade områden. Även i Fullmäktigeplanen för finns Landskrona den trygga staden med som ett politiskt prioriterat område. Kommunmålet för den trygga staden är att Landskrona stad ska vara en tryggare stad att leva, vistas och verka i. För att öka tryggheten och minska brottsligheten är samarbetet med andra aktörer viktigt för att lyckas nå framgång 6. Förutom Landskrona den trygga staden är Landskronaborna i fokus också ett politiskt prioriterat område för Kommunmålet för det prioriterade området är att service och dialogen med medborgare ska utvecklas 7. Eftersom att det finns prioriterade områden med mål för att både öka den upplevda tryggheten i staden och att utveckla dialogen med medborgare finns det goda skäl för Landskrona stad att arbeta tillsammans med lokalpolisen i arbetet med medborgarlöften. Vad är medborgardialoger? Region Skåne har tagit fram material med metoder för medborgardialog. De definierar medborgardialog som ett samtal, en dialog, som sker genom utbyte av information där båda parterna kan erhålla nya perspektiv och lärdomar av varandra. Ämnet för dialogen kan variera men det som berör alla samhällsmedborgare bör vara det centrala, även om människor kan bidra med olika personliga erfarenheter. Till medborgardialog är alla medborgare välkomna att lämna synpunkter. En bra medborgardialog kännetecknas av att lyckas nå olika grupper av människor och det är ett bra sätt att engagera samhället och få medborgarna att känna delaktighet, men även att öka den lokala demokratin 8. Syftet med medborgardialoger som en del av medborgarlöften är att öka engagemanget och delaktigheten i lokalsamhället. Dialogerna ska sträva efter att 5 Sveriges kommuner och landsting. Medborgarlöften, om modellen. dborgarloftenmerommodellen.7400.html (Hämtad ) 6 Landskrona stad, Fullmäktigeplan med budget 2016, 2015, 17. (Beslutad i fullmäktige 96, ) 7 Landskrona stad, Fullmäktigeplan med budget 2016, Region Skåne. Metoder för dialog med medborgare

5 involvera medborgarna för att tillsammans ta fram förslag på åtgärder som kan öka den upplevda tryggheten. Dialogerna ska också ge en inblick i den lägesbild som Polisen och kommunen har. Utöver detta ska dialoger främja goda relationer mellan polis, kommun och medborgare 9. Dialogerna har alltså ett tydligt syfte inom ramen för medborgarlöften. Forskning Här nedan presenteras slutsatser från tre tidigare studier. Författarna har studerat huruvida förtroendet för polisen kan öka med polisarbete som involverar medborgare; hur upplevelsen av polisen som en legitim auktoritet skapas genom procedural justice, samt behovet av en ökad kommunikation mellan polis och medborgare. Sammantaget handlar samtliga studier om relationen mellan medborgare och polisen. Dessa kan fungera som inspiration för arbetet med medborgardialoger. I studien Community-oriented policing to reduce crime, disorder and fear and increase satisfaction and legitimacy among citizens: a systematic review, undersöker författarna om strategier för samhällsorienterat polisarbete, eller community-oriented policing, kan ha några positiva effekter på bland annat brottsstatistik och medborgares förtroende samt godkännande av det polisiära arbetet. Samhällsorienterat polisarbete definieras av att polisen tar hjälp av samhället i brottsförebyggande åtgärder, vilket innebär att medborgarna involveras genom att bland annat ta tillvara på synpunkter rörande polisens arbete och deras uppfattningar om lokala problembilder. Polisen kan ta del av medborgarnas kunskaper för att få en uppfattning om vad som bör prioriteras i det polisiära arbetet. För att sammanfatta arbetssättet så har både polisen och samhället ett ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Medborgarna bidrar med kunskap och synpunkter på vad som händer i samhället och vad de vill att polisen ska prioritera. Polisen driver sedan det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Slutsatsen i studien är att samhällsorienterat polisarbete, som det fungerar i praktiken, skapar medborgare som är mer nöjda med polisens insatser och känner 9 Sveriges kommuner och landsting. Medborgarlöften, utveckling av samverkan mellan polis och kommun. 9.html (Hämtad ) 4

6 större förtroende för polisen. Däremot har författarna inte funnit några bevis som talar för en minskad brottslighet och inte heller ökade trygghetskänslor 10. Författarna till Legitimacy in policing A systematic review har genom granskning av olika studier undersökt hur polisen har arbetat med brottsförebyggande åtgärder eller brottskontroll. Författarna har inkluderat studier med alla typer av olika polisiära insatser där syftet uttryckligen har varit att förbättra polisens förtroende hos allmänheten eller där insatsen har innefattat något av de fyra kriterier som krävs för att uppfylla det som kallas för procedural justice. För att kraven för procedural justice ska vara uppfyllda krävs 1) att det finns ett medborgardeltagande i beslutsfattningar, 2) att mötet mellan polis och medborgare präglas av en neutral hållning och transparens, 3) att polisen har kommunicerat med medborgarna på ett värdigt och respektfullt sätt och 4) att polisen har kunnat uppvisa trovärdiga motiv. Författarnas slutsats är att det inte är några speciella strategier som leder till ett ökat förtroende för polisen. Snarare är det så att alla typer av polisiära insatser kan stärka medborgares syn av polisen som en legitim auktoritet om åtminstone ett av kraven för procedural justice tillämpas under mötet mellan polis och medborgare. Att föra dialoger med medborgare som innehåller hela eller delar av kraven för procedural justice kan bidra till en mer positiv syn på polisen samt öka samarbetsviljan 11. Författarna till Perceptions of policing: improving communication in local communities för en diskussion kring medborgares syn på polisen, legitimitet och information genom nya kommunikationsvägar. De flesta medborgare kommer endast i kontakt med polisen i rollen som vittne, gärningsperson och offer och/eller genom massmedia. Detta formar också medborgarnas syn på polisen och avgör huruvida de upplever polisväsendet som legitimt och rättvist. Medborgare som har media som enda länk med polisen och därmed som enda informationskälla, kan uppleva otrygghet och en rädsla för brott som ofta inte är proportionerlig till den faktiska brottsligheten. Författarna diskuterar även problematiken med att fokusera polisiära insatser på specifika problemområden i lokalsamhället. Det kan leda till att medborgare som är boende i områden som inte ses som problematiska inte får någon personlig kontakt med polisen. Det finns med andra ord ett behov för polisen att börja föra dialoger med medborgare. Tillgång till information är viktigt för att medborgarna ska kunna känna sig trygga och ha ett förtroende för polisens arbete. 10 Gill C, Weisburd D, W. Telep C, Vitter Z, Bennet T. Community-oriented policing to reduce crime, disorder and fear and increase satisfaction and legitimacy among citizens: a systematic review. J Exp Criminol (2014) 10: Mazerolle L, Bennet Sarah, Davis J, Sargeant, El, Manning, M. Legitimacy in Policing: A Systematic Review. Campbell Systematic Reviews 2013:1. DOI: /csr

7 Författarna hävdar att det borde ges större utrymme för polisen att informera allmänheten om deras arbete, vilka framgångar de når och annan information som är intressant för allmänheten. Genom att använda sig av nya kommunikationsvägar för att tillhandahålla information finns det möjlighet att nå flera grupper i samhället. Ny teknik har medfört nya medier för kommunikation som polisen i olika länder till viss del har börjat använda. Medborgarpaneler och planerade möten i samhället är givetvis också bra men attraherar inte yngre generationer som föredrar att använda sig av nyare, modernare kontaktvägar 12. Strategier för medborgardialog Vad får människor att delta i medborgardialog? Det första som krävs för att människor ska delta i medborgardialog är motivation. Ibland finns det också någon form av utlösande faktor, det vill säga någon förändring i livet som ökar viljan att delta. Det kan handla om ett nytt föräldraskap eller en flytt till ett nytt bostadsområde. Till utlösande faktorer hör också yttre omständigheter, till exempel någon händelse i närsamhället. Det krävs resurser för att människor ska vilja delta. Resurser kan vara i form av tid till att delta eller pengar till kollektivtrafik som gör det möjligt att ta sig till platsen för dialogen. Det behövs också möjligheter, det vill säga faktiska möjligheter att kunna delta. De som arbetar med medborgardialogerna har möjlighet att planera dialogerna med hänsyn till dessa faktorer. Nedan följer några punkter med exempel på hur medborgardialoger kan planeras med hänsyn till människors resurser och möjligheter: Bestäm en tid som passar de flesta. Välj en plats dit de flesta människor har möjlighet att ta sig till. Ta dialogen till de som inte kan ta sig till en plats. Det kan vara att hålla medborgardialoger på ett äldreboende med människor som varken har tillgång till Internet och inte har möjlighet att ta sig till en plats på egen hand. För dialoger på flera språk för att så många som möjligt ska ha möjlighet att delta. Kommunicera gärna genom moderna kommunikationsvägar, exempelvis sociala medier, för att fler ska ha möjlighet att delta. Detta alternativ är varken bundet av tid eller plats. 12 Bain A, K. Robinson J, Conser, J. Perceptions of policing: improving communication in local communities. International Journal of Police Science & Management 16 no. 4 (2014):

8 Se till att medborgarna har kunskap om medborgardialogen. Var tydlig med syftet och sprid informationen med hjälp av flera kommunikationskanaler. För att öka medborgares motivation till att vilja delta kan man försöka planera roliga aktiviteter som människor vill delta i och att föra dialoger om frågor som de har en möjlighet att påverka 13. Särskilt om ungdomar SKL har tagit fram en skrift, Medborgardialog med unga, som är ett underlag för hur kommuner och landsting kan arbeta med dialogprojekt med ungdomar. Ungdomar i dagens samhälle är mer aktiva än ungdomar i tidigare generationer. Engagemang finns redan hos ungdomarna, det är istället former för delaktighet som behöver förändras för att locka fler att delta. De vanligaste orsakerna till att ungdomar inte är med och deltar i samma utsträckning som andra målgrupper är för att de saknar kunskap om hur de kan delta. Ungdomar saknar också erfarenheter från tidigare deltagande samt att de saknar resurser i form av frihet och ekonomi för att kunna delta. Ungdomar behöver involveras under samma premisser som vuxna. Enligt SKL ges unga vanligtvis chans till delaktighet när det handlar om frågor som rör deras fritid och för att lära ungdomar om demokrati. Ungdomar måste få involveras och ha chans till inflytande som alla andra där också de ses som kunder, elever och medborgare i stort. Tidigare erfarenheter från praktiskt arbete med att involvera ungdomar visar att det finns några olika principer att följa för att uppnå ett deltagande som känns meningsfullt. Dessa är bland annat: Det ska vara valfritt att delta. Alla unga ska ha möjlighet att delta och det ska inte ligga någon betydelse i vilken nationalitet, bakgrund eller religion personen har. Alla unga som deltar ska få ut någonting positivt av det. Det ska vara möjligt att delta under olika former. Det ska vara öppna processer där deltagarna får ta del av det som sker. Det ska relateras till behov som finns hos unga. Det ska inte fokuseras på metoden för dialogerna utan istället på innehållet och slutresultatet Sveriges kommuner och landsting. Kommunikation för medborgardialog. 2014, Sveriges kommuner och landsting. Medborgardialog för unga. 2012,

9 Dokumentation Om dialogerna ska fungera som en del av underlag till medborgarlöften så måste de dokumenteras. Det är också bra att kunna föra statistik över deltagare eftersom att det underlättar för framtida dialoger. Dokumentera därför gärna antal deltagare, kön och ålder. Det ger möjlighet att gå tillbaka och utvärdera arbetssättet och eventuellt göra en förändring inför nästa dialogprojekt. Huvudregeln är att hellre dokumentera för mycket än för lite. Ibland kan det vara lyckat att dokumentera genom videoupptagning. Genom att filma dialoger är det möjligt att kunna få en större spridning av resultatet. Det är både enkelt att publicera filmmaterial på olika sociala medier och det ökar möjligheten att nå ut till fler målgrupper som annars inte är intresserade av att läsa ett skriftligt resultat 15. Frågeformulär är lämpligt i vissa fall och har fördelen att det blir en automatisk dokumentation och underlättar statistikföringen. Intern förankring Det är värt att nämna den interna förankringen. Det är av oerhört stor vikt att projektet förankras internt före medborgardialogerna. Medarbetare inom den egna organisationen är nämligen några av de bästa ansiktena utåt för projektet. Medarbetare inom organisationen kanske bor i området där projektet ska drivas eller träffar klienter under arbetstid där frågor om projektet kan dyka upp. Medarbetare fungerar då som en informationskanal och kan upplysa om projektet 16. Medarbetare bör därför ha allmänna kunskaper om projektet. Pilotprojekt för lokala medborgarlöften Under 2014 har ett pilotprojekt för lokala medborgarlöften utförts i tolv kommuner i Sverige. Tanken är att pilotprojektet ska bidra med erfarenheter för att sen skapa en modell för processen att ta fram lokala medborgarlöften 17. Det finns en slutrapport för pilotprojektet med sammanfattade erfarenheter och rekommendationer om framtagandet av medborgarlöften från samtliga kommuner som deltog i projektet. I rapporten står det att medborgardialoger och 15 Region Skåne. Metoder för dialog med medborgare Sveriges kommuner och landsting. Kommunikation för medborgardialog. 2014, Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften. Projektplan/Statens offentliga utredningar: 2,

10 medarbetardialoger ska vara obligatoriska delar i arbetet med att ta fram lokala medborgarlöften. Olika former för dialoger har prövats, bland annat stormöten, enkätundersökningar, genom sociala medier, samråd (mindre möten) och medborgarpaneler. Erfarenheten är att det har gett bättre resultat när det gäller kvalitén på kunskapsinhämtningen i de dialoger som skett i mindre möten, så kallade samråd. Att möta medborgare på platser som de redan rör sig på har fungerat bättre än att bjuda in dem till möten. För att nå de målgrupper som upplevs som svårare att nå ut till är det lämpligt att ta hjälp av organisationer eller ideella föreningar som kommunen redan har goda kontakter med. Detta lämpar sig framförallt när det handlar om personer som visar upp ett lågt förtroende för myndigheter eller målgrupper där det finns många personer som inte talar svenska. Under medborgardialogerna säger erfarenheterna att det inte är lämpligt att påbörja mötet med att Polisen och/eller kommunen börjar med att informera om nulägesbilden då det finns en risk att medborgarnas värderingar styrs i för hög grad åt någon riktning. Det är bättre att låta dialogen präglas av öppna frågeställningar där medborgarna kan diskutera vilka problem de upplever i sitt område. Utöver detta har det visat sig vara en utmaning att dokumentera medborgardialogerna. För att kunna få användning av medborgarnas synpunkter i det fortsatta arbetet krävs det att dialogerna dokumenterats ordentligt 18. Andra kommuners arbete med medborgardialog och medborgarlöften Lund I Lunds kommun har polis och kommun tillsammans arbetat utifrån en gemensam kommunikationsplan. De hade innan tiden för dialogerna tagit fram en gemensam problembild genom att sammanställa resultat från aktuell brottsstatistik och Polisens årliga trygghetsmätning. De inkluderade även erfarenheter och kunskap från både Polisen och kommunala förvaltningar. Kommunikationsplanen utarbetades utifrån den identifierade problembilden, och utifrån den kom kommunen och Polisen fram till ett fokusområde. Valet blev att arbeta utifrån ett geografiskt område, i det här fallet området kring centralstationen. Målgrupperna blev således alla som vistas i området, både medborgare och näringsidkare som verkar i området Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, Pilotprojekt lokala medborgarlöften slutrapport. Projektrapport/Statens offentliga utredningar: 21-22, Polismyndigheten i Skåne. Redovisning av fas 2 i pilotprojektet lokala medborgarlöften

11 Huvudbudskapet med kommunikationsprocessen har varit att genom samverkan öka tryggheten i Lund. Polisen förde dialogerna med medborgare vid centralstationen och använde sig av frågeformulär. Förutom åsikter från medborgare dokumenterade de även demografiska egenskaper som kön och ålder hos deltagarna, som sedan kunde sammanställas till statistik. Medborgarna tillfrågades hur de ville bli informerade om resultaten från dialogen. De allra flesta ville ha svar genom Facebook. För att nå ut till näringsidkare ordnade Polisen dialogmöten där de bjöd in deltagare via epost. Mötena skedde både hos Polisen och hos näringsidkare. Det fungerade bäst att bjudas in till möten hos näringsidkarna istället för att bjuda in dem till polishuset. Det som framhölls som viktigt att tänka på under medborgardialogerna var att medarbetare från Polisen inte skulle beskriva det geografiska fokusområdet på ett sådant sätt som kan bidra till en negativ bild av området 20. Sandviken Polismyndigheten i Gävleborgs län tog ett beslut om att alla kommuner i länet skulle genomföra tio stycken medborgardialoger. Sandviken är en av kommunerna i länet, som dessutom deltagit i pilotprojektet lokala medborgarlöften. Sandviken valde att slå ihop pilotprojektet och de tio medborgardialogerna i samma projekt. Polisen och kommunen tog tillsammans fram ett ämne som de haft en önskan om att fördjupa sig i. Detta gjordes utifrån en lokal problembild. Kommunen har varit delaktig genom att ta fram en lista med valda gäster och deltagit i dialogerna. Polisen har ansvarat för planeringen och dokumentationen av dialogerna. Polisen har även ansvarat för efterarbetet som analys och redovisning. Kommunikationsdelen har polisens kommunikationsenhet haft ansvaret över. Ämnet för medborgardialogen blev ungdomars trygghet i skolan och hemmet. Dialoger planerades in på sju fritidsgårdar i kommunen där både personal och ungdomar var välkomna. Sedan hölls också ett större dialogmöte med föräldrar till elever i årskurs 9. Beslutet om att hålla dialogmöten med utvalda målgrupper togs utifrån tidigare erfarenheter från öppna möten. Deras erfarenheter är att den typen av möten inte leder till lika djup kunskap och att det oftast tilltalar en typ av medborgare, här ville de istället nå en annan målgrupp. 20 Karlsson, Ingrid; kommunikatör vid Polisen i Lund. Intervju

12 I kommunikationsplaneringen har de valt att utse två talespersoner, en från Polisen och en från kommunen, som har varit mer insatta i arbetet med dialogerna och medborgarlöftet. Detta för att kunna uppvisa ett enhetligt budskap 21. Södertälje I Södertälje har kommunen, Polisen i Södertälje och Södertörns brandförsvarsförbund ett samverkansavtal. De har ett utvecklat samverkansavtal och en gemensam kommunikationsplan som ligger till grund för all gemensam kommunikation som rör trygghetsarbetet. I pilotprojektet beslutades det att det skulle tas fram ett medborgarlöfte som rör fyrverkerier och mopedkörning, vilket fanns med i den lokala problembilden redan innan och i samverkansavtalet fanns det en gemensam handlingsplan för både fyrverkerier och mopeder 22. Under en dag, som kallades för medborgardagen, höll de dialoger där de använde sig av frågeformulär där medborgare kunde svara på frågor om mopedkörning och fyrverkerier. Hur det påverkar känslan av trygghet, vilka platser detta upplevs på och förslag på åtgärder för vad polisen, kommunen och räddningstjänsten bör vidta 23. Medborgardagen är en dag som arrangeras i stadshuset med hjälp av flera aktörer i Södertälje dit medborgare kan komma och prova olika aktiviteter, träffa föreningar och olika kommunala verksamheter 24. Framgångsfaktorer är att de som samverkar är överens om en problembild och att de aktörer som samverkar har ett gemensamt budskap. Kommunikationen bör vara gemensam under hela processen och aktörerna bör hänvisa till varandras organisationer 25. Inventering: medborgardialoger i Landskrona Trygghetssamordnaren och två poliser intervjuades i syfte att få en uppfattning om hur arbetet med medborgardialoger i Landskrona tidigare har gått till. Intervjudeltagarna fick möjlighet att berätta utifrån deras egna erfarenheter vilka målgrupper de anser att de inte riktigt når ut till. Inom det brottsförebyggande arbetet har en rad olika aktiviteter prövats. De besöker tillsammans regelbundet 21 Polismyndigheten i Gävleborgs län. Projektplan medborgardialoger och medborgarlöften i Sandvikens kommun Södertälje kommun, Samverkansavtal underavtal, u.å. 23 Södertälje kommun, Pilotprojekt lokala medborgarlöften, [Powerpoint]. 24 Södertälje kommun, Välkommen till medborgardagen (Hämtad ) 25 Liselott Thyni; Polisen Södertälje. Telefonsamtal

13 olika föreningar, framförallt pensionärsföreningar. Polisen och Landskrona stad har tidigare deltagit under lokala evenemang där de har fört medborgardialog genom att använda frågeformulär. De har också prövat olika former av trygghetsvandringar, där de både har utgått ifrån ett område att vandra i men har också erfarenheter av att ha en stillastående. Under den stillastående trygghetsvandringen fanns det aktiviteter för mindre barn vilket lockade barnfamiljer. Polisen berättar att de har besökt HVB-hem, skolor och SFI-klasser, vilket har varit uppskattat. Landskrona stad för regelbundet dialoger med religiösa samfund. Det som intervjupersonerna upplever är att det är svårare att nå ut till barn och ungdomar, utlandsfödda/ personer som talar andra språk, socialt utsatta grupper samt människor med funktionsnedsättning eller funktionshinder. De anser att det saknas anpassat material för vissa målgrupper. Intervjupersonerna anser att det är bra att föra dialoger om lösningar men att det är bättre att prata om de problem medborgarna upplever. Det finns annars en risk att allmänheten uppfattar det som att polisen ska lösa problemen på det sätt som medborgarna föreslår. Det har inte förekommit någon speciell dokumentation förutom vid trygghetsvandringar och enkätundersökningar där dokumentationen sker automatiskt. Återkopplingen har varierat, vissa gånger har de återkopplat resultaten från dialogerna och andra gånger har de valt att inte göra det 26. Kommunikationsplan medborgardialoger 2016 Bakgrund Medborgardialoger ska genomföras i området Karlslund som innefattar Kopparängen, Silverängen, Pilängen och Pilåkern. Valet av det geografiska området har tagits utifrån att anställda inom Polisen och kommunen vittnar om att det finns boende i området som hyser ett myndighetsförakt, kanske i synnerhet mot Polisen. Det är också svårt generellt att förmå människor att berätta när det händer något i området. Det finns redan en handlingsplan upprättad i Karlslund för 2015 med olika satsningar som syftar till att öka tryggheten och skapa starkare band mellan myndigheter och boende i området 27. Framförallt riktat till barn och unga. Det finns alltså redan brottsförebyggande och trygghetsskapande satsningar i området. Ett sätt att utveckla detta arbete är att hålla medborgardialogerna i området och, beroende på utfallet av dialogerna, använda dessa som underlag för att ta fram ett medborgarlöfte som rör Karlslund. 26 Ask, Håkan. Enqvist, Anders. Wågsäter, Annika; Poliser och trygghetssamordnare i Landskrona. Intervju Landskrona stad. Handlingsplan Karlslund

14 Budskap Polisen och Landskrona stad ska arbeta tillsammans med medborgardialoger som riktar sig till personer som bor och vistas i Karlslund. Alla är välkomna att komma och prata, ställa frågor och bidra med synpunkter och förslag som rör trygghet i området. Det är en chans till att få komma till tals och att träffa medarbetare inom polisen och Landskrona stad. Syftet med medborgardialogerna Att öka förtroendet för Polisen och Landskrona stad. Att inhämta kunskap och synpunkter gällande trygghet från medborgare som bor och vistas i Karlslund. Att dialogerna ska bidra med kunskap som kan användas som underlag till att ta fram ett medborgarlöfte som rör Karlslund. Kommunikationsmål Interna målgrupper Medarbetare som är involverade i trygghetsarbetet inom Landskrona stad ska vara väl införstådda i syftet med medborgarlöften och medborgardialoger. Medarbetare som är involverade i trygghetsarbetet inom Polisen ska vara väl införstådda i syftet med medborgarlöften och medborgardialoger. Övriga medarbetare inom Landskrona stad ska ha kunskap om medborgarlöften och medborgardialog. Övriga medarbetare inom Polisen ska ha kunskap om medborgarlöften och medborgardialog. Externa målgrupper De som bor/arbetar/vistas i Karlslund ska känna till och ha möjlighet att delta i medborgardialog. De ska också få kunskap om varför Polisen och Landskrona stad utför medborgardialoger i deras område. Alla som berörs av eventuella beslut utifrån dialogerna ska få kunskap om dem. Målgrupper Interna målgrupper som ska informeras Direkt involverade i projektet Övriga medarbetare inom Landskrona stad Övriga medarbetare inom Polisen 13

15 Externa målgrupper för medborgardialog Människor som bor i området Barn och ungdomar som går i skola i området Människor som arbetar i området och/eller är föreningsaktiva Företagare i området Kommunikationskanaler Kanaler för intern kommunikation Landskrona stads arbetsnät Polisens arbetsnät Möten E-post/Nyhetsbrev Kanaler för extern kommunikation Polisen och Landskrona stad har redan etablerad kontakt med föreningar, företag och religiösa samfund och det rekommenderas att fortsätta samarbeta med dessa under medborgardialogerna. Både genom ett fortsatt samarbete och som förmedlare av information. Facebook Landskrona stad Polisen nordvästra Skåne Twitter Landskrona.se Polisen.se Lokal media Tv, radio, tidningar Affischer E-post Telefonsamtal Magasinet - En tidning med information om Landskrona, för Landskrona. Broschyrer Förälder i Landskrona-appen 14

16 Förslag på aktivitetsplan Samråd med ungdomar Plats och aktivitet Samråd på ungdomshuset i Karlslund Målgrupp Ungdomar och personal Inbjudan via Facebook och information till Sektionen fritid och Fältgruppen Dokumentation Anteckningar Tid Kvällstid och Tjejonsdag Återkoppling Facebook och Landskrona.se Dialogdag med skolelever Plats och aktivitet Dialogdag på Pilängskolan med olika sätt att föra en dialog på. Till exempel kan eleverna få rita vad trygghet innebär för dem och olika frågeformulär som är anpassade för både äldre och yngre elever. Frågestund där medarbetare från Polisen och Landskrona stad frågar eleverna om saker som de undrar över och tvärtom. Försök att anpassa dialogerna för olika åldrar så att alla kan känna sig inkluderade. Målgrupp Elever och personal Inbjudan via Information till skolan genom telefonsamtal, information på med affischer, Facebook och Landskrona.se Dokumentation Frågeformulär, teckningar och anteckningar. Tid Enligt överenskommelse Återkoppling På Landskrona.se och mejl till skolan. Fråga gärna eleverna vad de föredrar. 15

17 Trygghetsdag Plats och aktivitet Trygghetsdag i en lokal i Karlslund. Olika aktiviteter som frågeformulär och numrerade foton från Karlslund där medborgare kan gradera hur de upplever tryggheten på varje bild. För varje bild finns det en låda där medborgarna kan lägga i en lapp. En grön lapp betyder att området upplevs som tryggt, gult ingen åsikt/vet ej och rött betyder otryggt. Aktiviteter för barn: Ritstation där de kan få rita teckningar med trygghetstema (Hur ser ett tryggt Karlslund ut, vad är trygghet i skolan osv), ansiktsmålning etc. Försök att skapa en trevlig stämning med lite blandade aktiviteter. Bjud gärna in andra aktörer. Målgrupp Alla, men riktar sig främst till de som bor i Karlslund. Inbjudan via Facebook, Landskrona.se, Twitter, lokal media och affischer. Dokumentation Foton, anteckningar, frågeformulär och åsiktslåda. Tid Helgdag Återkoppling Lokal media, Facebook och Landskrona.se Samråd på LSS-boende Plats och aktivitet Samråd på LSS Koppargården Målgrupp Boende och personal Inbjudan via Mejl/telefonsamtal till boendet och ett brev Dokumentation Anteckningar Tid Enligt överenskommelse Återkoppling Samma som inbjudan 16

18 Samråd på HVB Campus Plats och aktivitet Samråd på HVB Campus i Karlslund med frågestund. Polisen och Landskrona stad svarar på frågor och ber om synpunkter om hur boende och personal upplever tryggheten i Karlslund. Det bör också finnas chans till att ge personliga synpunkter, detta kan ske skriftligt. Målgrupp Boende och personal Inbjudan via Mejl/telefonsamtal till boendet Dokumentation Anteckningar Tid Enligt överenskommelse Återkoppling Samma som inbjudan Samråd på Islamiska församlingen Plats och aktivitet Samråd på Islamiska församlingen med frågestund. Polisen och Landskrona stad svarar på frågor och ber om synpunkter på hur medlemmarna upplever tryggheten i Karlslund. Målgrupp Medlemmar i församlingen Inbjudan via Mejl och telefonsamtal till församlingen Dokumentation Anteckningar Tid Enligt överenskommelse Återkoppling Mejl/telefonsamtal 17

19 Spontant möte vid Koppargården Plats och aktivitet Spontant möte utanför Samir shop, i korsningen Emaljgatan/Koppargården. Målgrupp Alla Inbjudan via Landskrona.se och Facebook. Dokumentation Frågeformulär Tid Eftermiddag eller helgdag Återkoppling Fråga i formuläret med olika svarsalternativ Samråd med näringsidkare och föreningsaktiva Plats och aktivitet Samråd i en lokal som ligger tillgängligt för de flesta, helst i Karlslund. Genom mötesform där inbjudna målgrupper får prata om trygghet i Karlslund utifrån deras perspektiv som näringsidkare och föreningsaktiva. Vad upplever de för problem kopplade till deras verksamheter? Målgrupp Näringsidkare och föreningsaktiva Inbjudan via Mejl/telefonsamtal Dokumentation Anteckningar Tid Enligt överenskommelse Återkoppling Samma som inbjudan 18

20 Spontant möte vid Karlslundsbadet Plats och aktivitet Spontant möte utanför Karlslundsbadet Målgrupp Alla Inbjudan via Landskrona.se och Facebook. Dokumentation Frågeformulär Tid Helg- eller lovdag Återkoppling Fråga i formuläret med olika svarsalternativ Spontant möte med föräldrar Plats och aktivitet Spontant möte på Familjecentralen Tellus: Öppna förskolan Målgrupp Föräldrar Inbjudan via Förälder i Landskrona-appen Information på familjecentralen Dokumentation Anteckningar. Om det är möjligt att ordna kan de som har appen även skicka in personliga synpunkter i den. Tid Dagtid Återkoppling Landskrona.se och Facebook 19

21 Tips för vidare läsning om medborgardialoger Sveriges kommuner och landsting har gett ut en rad olika texter som handlar om medborgardialog. Här nedan finns några titlar angivna: Medborgardialoger 250 exempel från Sverige (2015) Kommunikation för medborgardialog (2014) Medborgardialog för unga (2012) Utveckla principer för medborgardialog (2012) E-panel för dialog med medborgarna (2010) Hitta mer intressant läsning på 20