Kreditbedömningar efter revisionspliktens avskaffande

Transkript

1 Per Karlsson Jonathan Johansson Kreditbedömningar efter revisionspliktens avskaffande Utifrån ett bank- och leverantörsperspektiv Credit assessments after abolition of mandatory audit From a bank and supplier perspective Företagsekonomi C-uppsats Termin: Handledare: VT-2015 Hans Lindkvist

2 Förord Vi vill rikta ett tack till våra respondenter som har ställt upp på intervjuer och tillfört mycket till denna studie. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Hans Lindkvist som har bidragit med mycket hjälp och värdefull feedback till uppsatsen. Härmed intygar vi att arbetet har fördelats lika under hela studiens gång. Karlstad, maj 2015 Per Karlsson Jonathan Johansson

3 Sammanfattning Revisionsplikten för mindre företag i Sverige avskaffades år 2010 och efter reformen har mindre företag möjlighet att välja själva om de ska anlita revisor eller inte. När företag väljer bort revision påverkas dess intressenter genom att tillförlitligheten i den finansiella informationen minskar. Genom ett kvalitativt angreppssätt syftar denna studie till att undersöka hur bankers och leverantörers kreditbedömningar har påverkats när företag väljer bort revisorn. I studien har vi intervjuat tre mindre banker och två större banker inom Värmland för att få en djupare förståelse för vad de anser om revisionspliktens avskaffande och hur deras kreditbedömningar har påverkats. I urvalet finns också leverantörer och upplysningscentraler som har kontaktats via telefon eller mejl. Resultatet tyder på att det finns en marginell påverkan på bankernas kreditbedömningar av företag som har valt bort revisorn genom mer kontroll och analys, men överlag så är respondenterna positiva till avskaffandet. Leverantörerna nämner att de använder sig av upplysningscentraler vid kreditbedömningar och i upplysningscentralernas upplysningar finns det angivet om företagen har revisor eller inte, men det verkar som att det är upp till leverantörerna själva att avgöra betydelsen av detta. Nyckelord: revisor, revisionspliktens avskaffande, kreditgivningsprocessen, kreditbedömningar, leverantörer, upplysningscentraler, banker. 1

4 Abstract The mandatory audit for smaller enterprises in Sweden was abolished in year 2010 and after the transition to voluntary audit, smaller enterprises now have the opportunity to choose whether to utilize an auditor or not. When enterprises choose to opt out of audit their stakeholders get affected by that the reliability of the financial information decreases. Through a qualitative approach, the intention of this study is to examine how banks and suppliers credit assessments have been affected when enterprises opt out of audit. In this study, we have interviewed three smaller banks and two bigger banks in Värmland to gain a deeper understanding of what they think of the abolition of mandatory audit and how their credit assessments have been affected. In the sample, we have also contacted suppliers and credit bureaus by telephone or mail. The results show that there is a marginal effect on the banks credit assessments on enterprises that have opted out of audit by more control and analysis, but in overall the respondents are positive to the abolition. The suppliers mention that they use credit bureaus for their credit assessments and in the credit bureaus information it s specified if the enterprises are audited or not but it seems like it s up to the suppliers to choose the significance of the information. Keywords: auditor, abolition of mandatory audit, credit granting process, credit assessments, suppliers, credit bureaus, banks. 2

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Teoretisk referensram Kreditgivningsprocessen Revision Leverantörer Sammanfattning av teori Metod Design Datainsamling och urval Dataanalys Reliabilitet och validitet Problem under studiens gång Empiri Presentation av respondenter Presentation av intervjuer Kreditgivningsprocessen Revision Leverantörer Upplysningscentralen Analys Kreditgivningsprocessen Revision Leverantörer Slutsats Studiens slutsats Förslag till fortsatt forskning Studiens begränsningar Källförteckning

6 1. Inledning Revisionspliktens avskaffande har diskuterats sedan den försvann år 2010 i Sverige. Efter reformen har den finansiella informationens tillförlitlighet börjat ifrågasättas då företagets intressenter som t.ex. banker och leverantörer inte längre kan försäkra sig om att informationen är korrekt då företaget väljer bort revisorn. I detta inledande kapitel byggs denna problematisering upp för att sedan mynna ut i ett syfte Problembakgrund Grundläggande uppgifter för en revisor omfattar en granskning av företagets årsredovisning och bokföring samt en granskning av företagsledningens förvaltning, d.v.s. att det genomförs en räkenskapsrevision och en förvaltningsrevision. Revisorns granskning ska ske enligt vad god redovisningssed kräver (SOU 2008:32). Branchorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare (FAR) förklarar att om en revisor granskar ett företags finansiella information leder det till att intressenter till företaget kan ta del av revisorns yttranden för att försäkra sig om att informationen är tillförlitlig. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel och ger företagarna möjligheter till att bedriva bättre affärsvillkor och att riskerna för fel minimeras (FAR 2013). Revisionsplikten för samtliga aktiebolag i Sverige infördes år 1983, anledningen då var att minska risken för ekonomisk brottslighet och misstag i redovisningen samt även risken för förlorade skatteintäkter. Den 1 november år 2010 avskaffades sedan revisionsplikten för mindre företag med anledning att underlätta villkoren för de minsta företagarna (Lennartsson 2010). Enligt 9 kap. 1 i ABL (SFS 2005:551) så anges tre stycken gränsvärden som avgör om företaget har möjlighet att välja bort sin revisor. Om företaget uppfyller två av följande gränsvärden så har företaget inte möjlighet att välja bort revisorn, gränsvärdena är följande: 1. Medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än Bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor. 3. Bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor. 4

7 1.2. Problemdiskussion När ett företag låter sig granskas av en oberoende revisor så visar företaget att de strävar efter att följa de spelregler som gäller på marknaden. Revisorn fungerar som en länk mellan företaget och dess intressenter och skapar en trovärdighet för intressenterna när de ska ta del av företagets finansiella information (FAR 2013). För att en kreditgivare ska kunna bedöma ett företags förmåga att betala avtalade räntor och amorteringar så använder sig kreditgivaren av ekonomisk information om företaget. Om den ekonomiska informationen då har blivit granskad av en kvalificerad revisor så anses informationen vara mer tillförlitlig. Även leverantörer använder sig av företagets ekonomiska information för att få en uppfattning om företaget klarar av att betala för de beställda varorna (SOU 2008:32). Resonemanget bekräftas även av tidskriften FAR (2005), där det beskrivs att det är viktigt för banker och leverantörer att de får tillgång till trovärdig ekonomisk information från företaget. Det nämns också att när informationen har blivit granskad av en revisor så stärks dess säkerhet (FAR 2005). Nackdelen med revisionsplikt anses vara att kostnaden av att använda revisor ibland överstiger nyttan, vilket framförallt är tydligast hos de mindre företagen. Avskaffandet av revisionsplikten gjordes därför för att underlätta villkoren hos de minsta företagarna (Lennartsson 2010). Enligt siffror som är framtagna av Upplysningscentralen (UC) från år 2013 så väljer fyra av fem nystartade aktiebolag bort att använda sig av revisor. Siffrorna visar även att mer än vartannat bolag väljer att inte använda sig av revision, samtidigt konstateras det att kvaliteten i årsredovisningarna har sjunkit hos de bolag som inte får hjälp av en revisor. Enligt Roland Sigbladh ser många företag revision som en kostnad och att revisorn inte tillför så mycket, vilket kan ses som ett misslyckande inom branschen med att påvisa vilket värde det kan medföra att använda sig av en revisor (Marténg 2014). Tidigare forskning visar på olika slutsatser angående sambandet mellan kreditbedömningar och revision. Lennox & Pittman (2011) menar att företag som använder sig av revision erhåller högre kreditbetyg och Blackwell et. al (1998) går ett steg längre och menar att företag som använder sig av revision får bättre lånevillkor i form av en lägre ränta. Vidare så menar Schneider & Church (2008) att bankerna är mindre benägna att låna ut pengar till ett företag 5

8 där revisorn har uttalat sig om att företagets interna kontroller innehåller felaktigheter vilket visar på att det finns en koppling mellan kreditbedömningar och revision. Svanström (2008) å andra sidan skriver i sin doktorsavhandling att det inte finns någon koppling mellan efterfrågan på revision och bankernas kreditbedömningar. Niemi och Sundgren (2012) följer Svanströms resonemang och menar att inte ens om revisorn har uttalat sig i den orena revisionsberättelsen kommer det att påverka bankernas kreditbedömningar. Det har nu gått fem år sedan revisionsplikten avskaffades. Därför tror vi att det nu går att börja se vilka effekter avskaffandet har fått på bankers och leverantörers kreditbedömningar Problemformulering Hur påverkas kreditbedömningarna av revisionspliktens avskaffande? Utifrån bankers perspektiv? Utifrån leverantörers perspektiv? 1.4. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bankers och leverantörers kreditbedömningar har påverkats när företag har valt bort revision. 6

9 2. Teoretisk referensram Som det inledande kapitlet tar upp råder det delade meningar kring sambandet mellan revision och kreditbedömningar. Detta kapitel ger läsaren en inblick i vad tidigare forskning inom ämnet har visat och det är också detta som utgör vår teoretiska bas för studien Kreditgivningsprocessen I Anderssons doktorsavhandling (2001) har djupa intervjuer genomförts med erfarna långivare för att beskriva hur en kreditgivningsprocess går till i praktiken. Första steget i kreditgivningsprocessen är att företaget ansöker hos banken att de vill begära ett lån, nästa steg i processen blir ett möte mellan långivaren och representanten från företaget. På mötet visar representanten från företaget upp sina ändamål med kreditgivningen samt finansiell- och ickefinansiell information från företagets tidigare år, nuvarande år och framtida prognoser av informationen. Därefter genomför långivaren en kreditbedömning utifrån framförallt tre olika källor vilka är den information som utdelades på mötet, en extern källa som vanligtvis består av en upplysningscentral och interna källor som t.ex. olika bankkontoutdrag. Nästa steg i processen leder antingen till ett avslag på ansökan eller till ett preliminärt kreditgivningsbeslut där osäkerheter balanseras upp med olika typer av säkerheter eller villkor. De avslutande stegen består sedan av att en kreditkommitté tar beslut om kredit ska utdelas eller inte, i de flesta fall genomförs krediten när kreditgivarna har kommit så här långt in i processen och då är det bara sista steget kvar som består av själva kreditgivningen. Sammanfattningsvis avseende kreditgivningsprocessen nämner Andersson att långivaren gör en bedömning av kundens återbetalningsförmåga som vägs upp mot den risk som är involverad, vidare nämns att kreditgivningsprocessen även består av informationsasymmetri där kunden oftast sitter på mer information om sitt företag än vad långivaren gör och kunden kan därför få sitt företag att framstå som mer lönsamt än vad det egentligen är (Andersson 2001). Bruns & Fletcher (2008) undersöker bankernas sannolikheter att bevilja kredit till små- eller medelstora företag. I studien använder sig författarna av 114 svenska bankkontor för att komma fram till ett resultat angående vilka faktorer som påverkar bankernas beviljande av kredit. Författarna kommer fram till att det är flera olika faktorer som påverkar bankernas beviljande av kredit. De två 7

10 mest viktiga faktorerna enligt författarna handlar om nuvarande finansiella ställning och tidigare prestationer. Tidigare prestationer är viktiga eftersom de ger bankerna en bild över hur framtiden kan tänkas se ut för företaget. Vidare så menar författarna att om både nuvarande finansiella ställning och tidigare prestationer är granskade av en revisor så är det hög sannolikhet att de är trovärdiga och riktiga. Enligt författarna finns det även andra faktorer som kan påverka kreditgivningen, dessa faktorer är företagsledningens erfarenheter och kunskaper samt säkerheter och kvaliteten på humankapital d.v.s. den kompetens som företaget innehar som indikerar sannolikheten för att de kommer lyckas med framtida projekt (Bruns & Fletcher 2008). Andra viktiga faktorer diskuteras även av Berry & Robertson (2006). I studien undersöker författarna hur bankernas informationsbehov har förändrats över tid. Författarna utgår från en tidigare studie som gjordes år 1985 och har utifrån denna studie och sina egna slutsatser kommit fram till hur bankernas informationsbehov har förändrats över tid. Resultaten bekräftar att finansiell information och privat information används vid utlåningsbeslut. Den privata informationen utgörs av bankens interna register som t.ex. intervjuanteckningar och bankkontorörelser. Den privata informationen nämns inte av Bruns & Fletcher men kan alltså enligt Berry & Robertson ha en väsentlig betydelse vid kreditbedömningar, även Andersson påpekar detta i sin doktorsavhandling. I jämförelsen mellan 1985 års studier och dagens studier så visar resultaten att reviderad redovisning fortfarande är den viktigaste enskilda informationskällan vid utlåningsbeslut och att rankningen över tid mellan de tre viktigaste informationskällorna (reviderad redovisning, bankens interna register och delårsrapporter) inte har förändrats över tid. Den mest uppenbara förändringen som kan utläsas från resultatet är att kassaflödesanalysens betydelse har ökat mycket under tidsperioden (Berry & Robertson 2006). I en brasiliansk studie utförd av Zambaldi et al. (2009) undersöker författarna kreditgivningsbeslut till små företag i Brasilien. Författarna analyserar kreditansökningar hos en storbank i Brasilien varav banken godkände ca 63 % av ansökningarna. Studiens resultat visar att banken använder sig av privat information om låntagaren som banken får tillgång till genom sin relation med låntagaren. Den privata informationen påverkar sedan kreditbedömningarna eftersom att kreditgivningsprocessen består av subjektiva bedömningar (Zambaldi et al. 2009). 8

11 2.2. Revision Att låta ett företags finansiella information granskas av en revisor leder till att intressenterna kan försäkra sig om att informationen är tillförlitlig genom att ta del av revisorns yttranden och därmed fungerar revision som en kvalitetsstämpel (FAR 2013). Carrington (2010) nämner att långivare är en av många intressenter på marknaden som har nytta av att företagets redovisning granskas av en kvalificerad revisor. Genom att en revisor granskar företagets räkenskaper så kan långivarna i en större uträckning försäkra sig om att redovisningen stämmer överens med principer, lagar och regler som låntagaren följer. Leverantörer är en annan intressent som har mycket att vinna på att en oberoende revisor har granskat kundens räkenskaper då leverantören vill garantera att denna har en betalningsförmåga till att betala för de beställda varorna (Carrington 2010). Enligt utredningen (SOU 2008:32) anses den ekonomiska informationen vara mer tillförlitlig för långivaren när informationen har blivit granskad av en revisor. När mindre aktiebolag ansöker om kredit hos banker behöver de oftast visa upp någon form av säkerhet för att kunna bli beviljade krediten. Ett antagande enligt utredningen är att det kan bli hårdare krav på dessa säkerheter samt att lånevillkoren kan komma att försämras om en revisor inte har gått igenom bolagets räkenskaper. Kreditgivaren kan begära att företaget använder revisor eller någon annan form av granskning för att vara villig att bevilja krediten, då är det upp till företaget att betala för de kostnader som en granskning medför för att sedan få möjlighet till att bli beviljad krediten. Enligt utredningen kommer inte revisionspliktens avskaffande att påverka för småföretagarna att få lån beviljat från banken (SOU 2008:32). Leverantörerna är angelägna om att få information om kundens möjligheter att betala för de beställda varorna, om informationen är granskad av en oberoende revisor så är informationen mer tillförlitlig. Enligt utredningen är en reviderad årsredovisning mindre intressant för leverantörerna än vad den är för bankerna eftersom att det oftast finns fler former av säkerheter som t.ex. leasing eller pant av en inköpt maskin. Utredningen menar därför att revisionspliktens avskaffande inte heller kommer påverka leverantörernas kreditbedömningar (SOU 2008:32). 9

12 Revisionsplikten avskaffades den 1 november 2010 och anledningen var då att underlätta affärsvillkoren för företagen och framför allt för de allra minsta. Genom att avskaffa revisionsplikten så har företagen möjlighet att minska kostnaderna (Lennartsson 2010). Även Carrington (2010) förklarar att motivet till reformen från revisionsplikt till frivillig revision var att de minsta företagarna skulle få en möjlighet till kostnadsbesparingar. Idag är det ca 70 % av de svenska aktiebolagen som har möjlighet att välja bort revisorn och som därmed berörs av reformen (Carrington 2010). Om företaget ändå väljer att ha kvar revisorn efter avskaffandet så visar företaget att de strävar efter att följa spelreglerna som råder på marknaden (FAR 2013). Vidare så skriver Carrington (2010) att revisionspliktens avskaffande t.o.m. skapar ett mervärde för revisorsprofessionen och menar att signalen som företagen sänder till marknaden när de anlitar en revisor blir tydligare. Revisorn blir därmed en aktör som skapar värde istället för att fungera som en lagstadgad kontrollant (Carrington 2010). Bankernas kreditbedömningar kan diskuteras utifrån företagens interna kontroller. Carrington (2010) beskriver revisionsprocessen där revisorn utför granskningsåtgärder i form av kontrollbaserad granskning (granskning av företagets interna kontroller) och substansgranskning. Intern kontroll är det samlade begreppet som säkerställer att transaktioner registreras och dokumenteras på ett tillförlitligt sätt och det består av olika system/processer av olika slag. Schneider & Church (2008) undersöker i en studie effekterna av interna kontrollrapporter på bankernas bedömning av företagets kreditvärdighet. I studien användes data från 111 amerikanska bankkontor som hade ett genomsnitt på 15 års erfarenhet av långivning. Syftet med studien var att ta reda på hur bankerna reagerade på revisorns yttrande angående de interna kontrollerna. I studien kommer de fram till att bankernas bedömning påverkas av företagets interna kontrollrapporter. Bankernas bedömning av att bevilja kredit minskar när revisorn har uttalat sig om att rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter, med andra ord så innebär studiens resultat att företag som har en effektiv intern kontroll och som får ett positivt uttalande av en revisor har lättare att få kredit beviljad. Det undersöks även i studien om en revision utförd från någon av de största revisionsbyråerna skulle påverka resultatet, men enligt studien finns inga bevis som tyder på att de största revisionsbyråerna skulle ha en större effekt på företagets möjligheter att bli beviljade kredit (Schneider & Church 2008). 10

13 Blackwell et al. (1998) analyserar om en oreviderad redovisning leder till sämre lånevillkor. I studien fick författarna tillgång till 212 olika kreditavtal från sex stycken olika banker till små privata företag. Resultatet från studien visar att företag som använder sig av en revisor får bättre lånevillkor i form av en lägre ränta. Studien undersöker också om de förbättrade lånevillkoren överstiger kostnaden för att anlita revisor och resultatet visar då att det beror på företagets storlek. De mindre företagen som anlitar revisor sänder en signal av kvalitet till marknaden, vilket gör att fördelen av att använda revisor är större hos de mindre företagen än hos de större. När det mindre företaget sedan växer så kommer även företagets rykte att växa vilket minskar nyttan av att använda sig av en revisor. Ett urval baserat på företag med liknande storlek har även gjorts i studien där 70 företag har valts ut varav 35 företag använder sig av revisor och de resterande 35 företagen har ingen revisor. Där påvisas det att de företag som använder sig av revisor anses vara mer riskabla firmor, därför dras slutsatsen att mer riskfyllda firmor given en viss storlek kan minska sina räntekostnader genom att anlita en revisor (Blackwell et al. 1998). I en annan studie av Lennox & Pittman (2011) så analyseras reformen från revisionsplikt till frivillig revision i Storbritannien år Författarna ville med studien undersöka om företagens kreditbetyg påverkas i och med övergången från revisionsplikt till frivillig revision och hur kreditbetygen påverkas om företagen väljer att ha kvar revisorn trots att revisionsplikten har avskaffats. Huvudfrågan som författarna försöker svara på är huruvida kreditbetygen för företagen har påverkats utifrån valet att använda sig av revision eller inte. Resultatet visar att företag som frivilligt fortsatte att anlita en revisor fick en genomsnittlig ökning av kreditbetyget, medan kreditbetyget minskade för företag som valde att inte använda sig av revision efter revisionspliktens avskaffande. Författarna förklarar att den genomsnittliga ökningen av kreditbetyg beror på att företag sänder ut positiva signaler när de väljer att frivilligt bli granskade trots att de inte längre är skyldiga att anlita en revisor (Lennox & Pittman 2011). Sambandet mellan kreditbetyg och frivillig revision diskuteras även i en studie av Dedman & Kausar (2012). I studien använder de sig av en stor brittisk databas som täcker en stor andel av brittiska företags finansiella rapporter. Författarna kommer fram till att revision är positivt för små privata företag i Storbritannien. I ett urval av 4873 företag visar det sig att de som behåller revisorn får högre kreditbetyg än de som väljer att inte ha kvar revisorn. Med studien bekräftas dessutom att de företag som väljer bort revision vid 11

14 övergångsperioden från revisionsplikt till frivillig revision rapporterar mycket mer sällan än de företag som frivilligt väljer att bli granskade. Enligt författarna leder detta till sämre kvalitet avseende de finansiella rapporterna (Dedman & Kausar 2012). I Svanströms doktorsavhandling (2008) är syftet att undersöka små och medelstora företags efterfrågan på revision i Sverige. Enligt tidigare forskning inom ämnet så framgår det att relationen mellan företaget och långivaren är en faktor som kan tänkas påverka efterfrågan på revision, d.v.s. att när redovisningsinformationen är reviderad så skulle den fylla en viktig funktion i företagets relation till långivaren. I resultatet från Svanströms studie framkommer det att det inte finns någon signifikant koppling mellan efterfrågan på revision och relationen till långivare. Studien genomfördes dock innan lagen om revisionsplikt i Sverige hade avskaffats, samtliga företag som ingick i studien var därför enligt lag fortfarande skyldiga att använda sig av revisor. Precis som Blackwell et al. (1998) så diskuterar Svanström om revision kommer att leda till bättre lånevillkor för företag, men eftersom Svanströms studier genomfördes innan revisionspliktens avskaffande så påpekar han att framtiden får påvisa om lånevillkoren kommer att påverkas (Svanström 2008). Niemi & Sundgren (2012) undersöker i sin studie om det finns något samband mellan företagens kreditvärdighet och revisorns yttrande i den orena revisionsberättelsen. I studien använder sig författarna av ett urval på observationer från små till medelstora företags årsredovisningar varav 3435 stycken innehöll orena revisionsberättelser. Överlag kommer författarna fram till att det inte finns något samband mellan företagens kreditvärdighet och den orena revisionsberättelsen och de menar att en möjlig förklaring till att det inte finns något samband är att kreditgivarna använder sig av andra faktorer vid sina kreditbeslut (Niemi & Sundgren 2012) Leverantörer Enligt FAR (2005) är leverantörer angelägna om att få ekonomisk information som de kan lita på och få uppgifter om kunden så att de vågar sälja på kredit. Därför så spelar information från upplysningscentraler stor roll för leverantörerna. I upplysningscentralernas kreditbedömningar ingår uppgifter om revisor samt eventuella anmärkningar som har lämnats i revisionsberättelsen. Enligt Carrington (2010) är det en trygghet för leverantören att en oberoende revisor har granskat kundens räkenskaper för att kunna lita på att kunden kan betala för de beställda varorna. 12

15 2.4. Sammanfattning av teori Genom den teoretiska referensramen har det framkommit att det finns andra faktorer som styr kreditgivningsprocessen än revision och därför har vi valt att studera vilka faktorerna är för att klargöra hur viktig revisionen är för kreditgivningsprocessen. Utifrån teorin anses revision utgöra en kvalitetsstämpel där intressenterna kan försäkra sig om att informationen är tillförlitlig och det är därför relevant att undersöka hur bankerna själva anser hur viktig revisionen är. Likaså är det av betydelse att se vilka synpunkter bankerna har angående nyttan kontra kostnaden av att revisionsplikten har avskaffats för mindre företag. Enligt stora delar av den teoretiska referensramen finns det en signifikant koppling mellan bankernas kreditbedömningar och revision där de flesta författare anser att företag som har kvar revisorn erhåller högre kreditbetyg, att de får bättre lånevillkor m.m. Utifrån studiens syfte är det därför viktigt att undersöka hur bankernas kreditbedömningar och kreditgivningsprocessen har påverkats i och med revisionspliktens avskaffande. Avslutningsvis anger FAR (2005) att leverantörer använder sig av olika upplysningscentraler för att bedöma om kunden är kreditvärdig eller inte. Därför är det också intressant för studiens syfte att undersöka hur upplysningscentralernas kreditbedömningar påverkas när företag väljer bort revision. 13

16 3. Metod För att uppfylla studiens syfte lämpar sig en kvalitativ metod bättre än en kvantitativ metod. I detta kapitel diskuteras för- och nackdelar med ett sådant angreppssätt. Vidare sker en beskrivning av studiens tillvägagångssätt Design Studien syftar till att undersöka huruvida revisionspliktens avskaffande har påverkat bankers och leverantörers kreditbedömningar av mindre företag. Valet av metod beror på hur författaren formulerar problemformulering och syfte (Ekengren & Hinnfors 2012). Detta resonemang stärks av Jacobsen (2002) som även han skriver att författaren måste välja angreppssätt utifrån problemformuleringen. Vidare förklarar Jacobsen att forskaren ofta har flera olika problemfrågeställningar och då kan det finnas olika tillvägagångssätt som är lämpliga för respektive problemformulering. Oftast är det svårt att genomföra flera metoder samtidigt i en studie, därför får författaren begränsa sig till en metod. Vi har valt ett kvalitativt angreppssätt för att få en ökad förståelse för hur banker och leverantörer anser att revisionspliktens avskaffande har påverkat dem i sina kreditbedömningar. Enligt Widerberg syftar det kvalitativa angreppssättet till att ge forskaren möjlighet till en ökad insikt i egenskaperna avseende ett visst fenomen vilket inte är möjligt med en kvantitativ metod som snarare syftar till att kvantifiera mängden av ett visst fenomen (Widerberg 2002). Även Jacobsen (2002) nämner att en kvalitativ undersökning är mer djupgående och omfattande då forskaren går in på fler detaljer vid respektive intervju, men vid det kvalitativa tillvägagångssättet använder forskaren istället ett fåtal respondenter. För att få en ökad förståelse för sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och kreditbedömningar har vi valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie vilket enligt Widerberg är en lämplig metod att använda sig av om forskaren vill få en ökad förståelse inom ett visst ämne genom personliga samtal (Widerberg 2002). De personliga samtalen nämner Jacobsen (2002) som exempel på öppna individuella intervjuer vilket lämpar sig bäst vid ett kvalitativt tillvägagångssätt eftersom en sådan intervju är tidskrävande och leder till mer djupgående resultat. 14

17 Enligt Ekengren & Hinnfors innebär en kvalitativ intervjustudie att forskaren genom samtal kan få ut mycket information från intervjupersonen men samtidigt är det viktigt att inte intervjufrågorna styr intervjun så pass mycket att de påverkar intervjupersonen att avge specifika svar. Vidare menar författarna att antalet nödvändiga intervjuer kan variera och att forskaren är färdig först när teoretisk mättnad är uppnådd, men trots det kan inte forskaren dra några generella slutsatser (Ekengren & Hinnfors 2012). Genom ett deduktivt tillvägagångssätt har vi först studerat teori för att få en bild av vad tidigare forskning och existerande teori säger om sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och kreditbedömningar, detta gjordes för att få en ökad förståelse för ämnet och för att säkerställa att ämnesområdet utgjordes av ett företagsekonomiskt problem. Enligt Jacobsen är det viktigt att forskaren formulerar en strategi för tillvägagångssätt och genom ett deduktivt resonemang utgår forskaren från existerande teori för att få en relevant bild av verkligheten som sedan följs upp med intervjuer (Jacobsen 2002) Datainsamling och urval För att få tag på information till studien har vi genomfört tre telefonintervjuer och två platsintervjuer med olika banker vilket enligt Jacobsen är exempel på öppna individuella intervjuer som är lämpliga när forskaren vill veta hur individer tolkar vissa saker (Jacobsen 2002). Vi har även tagit kontakt med leverantörer främst inom byggbranschen via telefon för att få en bild av hur de gör sina kreditbedömningar. Vi valde att kontakta leverantörer främst inom byggbranschen eftersom att de regelbundet säljer varor på kredit, vi kontaktade även Granngården eftersom de också har regelbunden försäljning på kredit. Eftersom att samtliga leverantörer svarade att de använder sig av upplysningscentraler så har vi kontaktat upplysningscentralerna via telefon eller mejl. Jacobsen menar att både platsintervjuer och telefonintervjuer har sina fördelar respektive nackdelar. En stor fördel med telefonintervjuer är att de innebär både tids- och kostnadsbesparingar då individen inte behöver förflytta sig för att genomföra intervjun, men samtidigt är det svårare att diskutera känsliga ämnen över telefon vilket är enklare vid en platsintervju (Jacobsen 2002). Även Bell nämner fördelar och nackdelar med intervjuer. Hon menar att den stora fördelen är att det ger möjligheter till flexibilitet då intervjuaren kan följa upp och gå djupare in på detaljer vilket inte är möjligt vid t.ex. enkäter. En 15

18 nackdel är dock att det är väldigt tidskrävande vilket innebär att forskaren oftast bara har möjlighet till att genomföra ett fåtal intervjuer. Samtidigt finns det mycket subjektiva tolkningar i intervjuer vilket gör att det finns väsentliga risker att författaren får en skev bild av verkligheten (Bell 2006). De tre telefonintervjuerna som utfördes med Fryksdalens sparbank, Westra Wermlands sparbank och Bergslagens sparbank motiveras helt enkelt av tidsoch kostnadsbesparingar då bankkontoren är belägna på andra orter i Värmland. SEB och Swedbank är belägna i Karlstad och därför utfördes dessa intervjuer på plats. Även kontakterna med leverantörerna och upplysningscentralerna motiveras av tids- och kostnadsbesparingar. De leverantörer vi har kontaktat och fått svar från är XL Bygg, Beijer Byggmaterial och Granngården. Upplysningscentralen vi har kontaktat och fått svar från är Credit Safe. Intervjuerna genomfördes med halvstrukturerade frågor genom att upprätta en intervjuhandledning med en översikt över de frågor som skulle diskuteras under intervjuerna. Enligt Jacobsen ska en intervju varken vara helt öppen eller sluten och genom att forskaren formulerar en intervjuhandledning ser han eller hon till att intervjun inte blir helt ostrukturerad men samtidigt inte heller så strukturerad att det endast finns möjligheter till fasta svar (Jacobsen 2002). Bell nämner också vikten av ett bra intervjuschema och menar att en strukturerad eller halvstrukturerad intervju ger svar som är lätta att analysera i efterhand men att det ändå behövs någon form av frågeformulär om forskaren väljer en ostrukturerad intervju (Bell 2006). Val av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval för att hitta respondenter som skulle kunna tillgodose oss med den bästa möjliga informationen. För att uppfylla studiens syfte valde vi att basera urvalet på banker och leverantörer eftersom dessa två intressentgrupper ägnar sig åt kreditbedömningar. Vi beslutade oss för att ta kontakt med både mindre och större banker för att se om resultaten skiljde sig åt där i mellan. Utifrån en lista över banker i Värmland valde vi ut Fryksdalens Sparbank, Westra Wermlands Sparbank och Bergslagens Sparbank. Ett geografiskt urval skedde även av de större bankerna där vi valde att kontakta Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank. Nordea och Handelsbanken avböjde intervjuer och därmed fanns bara SEB och Swedbank kvar i urvalet. Ytterligare ett geografiskt urval skedde vid val av leverantörerna då vi kontaktade XL Bygg, Beijer Byggmaterial, och Byggmax inom Karlstadregionen, dock fick vi aldrig något svar från Byggmax 16

19 och därför kontaktades istället Granngården. En risk med denna typ av urval är dock att forskaren inte vet vilken information som uppgiftslämnaren innehar vilket riskerar att ge ett dåligt urval (Jacobsen 2002). Vi kontaktade de upplysningscentraler som leverantörerna angett att de använder sig av vilka därmed blev Justitia, Pay Solutions, Credit safe, Bisnode och Svea ekonomi. Eftersom svar uteblev från vissa av upplysningscentralerna kontaktade vi även UC och Syna. I studien har vi efter bortfall med totalt fem banker, tre leverantörer och en upplysningscentral vilket enligt Kvale & Brinkmann ligger inom det normala för en kvalitativ studie som är mellan 5 och 25 respondenter, men det kan variera och beror också på syftet med studien. Det gäller att utföra så många intervjuer som behövs för att uppfylla syftet med studien. Om urvalet är för litet är det svårt att generalisera och om urvalet är för stort är det svårt att göra djupare tolkningar av den data som samlas in (Kvale & Brinkmann 2009). Innan intervjuerna ägde rum genomfördes provintervjuer för att säkerställa att intervjufrågorna fungerade så bra som möjligt vilket även Bell anser är viktigt. (Bell 2006) 3.3. Dataanalys Samtliga intervjuer spelades in för att underlätta efterhanteringen och i genomsnitt tog intervjuerna ca 30 minuter att genomföra. Att sammanställa rådata genom inspelning är enligt Jacobsen den mest kompletta formen av registrering och ett ideal för ett kvalitativt angreppssätt (Jacobsen 2002). Efter intervjuerna skedde en transkribering av samtliga fem intervjuer för att underlätta hanteringen av den stora mängd data som samlades in. Enligt Jacobsen har transkribering den stora fördelen att forskarna kan skriva kommentarer i texten, men samtidigt är det väldigt tidkrävande att transkribera många intervjuer (Jacobsen 2002). Utifrån texten skapades sedan kategorier för att förenkla den stora mängden data och för att möjliggöra jämförelser mellan de olika intervjuerna vilket enligt Jacobsen är nästa steg efter att transkribering av intervjuerna har skett (Jacobsen 2002). Bell skriver också att datan inte får någon relevant betydelse i sammanhanget förrän informationen kategoriseras och att kategoriseringen syftar till att möjliggöra jämförelser mellan olika intervjuer (Bell 2006). 17

20 3.4. Reliabilitet och validitet Studiens resultat har skickats till uppgiftslämnarna så att de har fått bekräfta att sammanställningen är korrekt. En sådan typ av validering är enligt Jacobsen en viktig åtgärd men att den behöver kompletteras med att forskaren jämför sin egen studie med andra studier för att på så vis stärka valideringen ytterligare (Jacobsen 2002). Vi har tittat på tidigare vetenskapliga studier och flera av dem kommer fram till liknande slutsatser som oss vilket stärker valideringen för vår studie. Vidare har en kritisk granskning av resultaten genomförts vilket är nästa steg i valideringen enligt Jacobsen. Han menar att det är viktigt att som forskare kritiskt analysera om de rätta källorna har hittats och lika viktigt är det att forskaren gör en beskrivning av vilka källor som har uteblivit och varför de har uteblivit. Det är också viktigt att kritiskt analysera om källorna ger riktig information d.v.s. källans förmåga att ge riktig information (Jacobsen 2002). Enligt Jacobsen påverkas resultatens reliabilitet av själva undersökningsmetoden. Han nämner intervjuareffekt och kontexteffekt som avgörande parametrar för reliabiliteten. Både telefonintervjuerna och platsintervjuerna utfördes på respondenternas arbetsplatser vilket talar positivt för att kontexteffekten har uteblivit. Under intervjuerna lät vi respondenterna tala till punkt innan eventuella följdfrågor ställdes vilket talar positivt för att också intervjuareffekten har uteblivit (Jacobsen 2002). Uppgiftslämnarna i vår studie har valt att inte vara anonyma utan vi har istället fått använda deras namn i studien vilket stärker uppsatsens reliabilitet därför att läsaren kan kontrollera vilka uppgifter som har lämnats. Vi är medvetna om att en kvalitativ studie inte leder till några generella slutsatser därför att det är för få respondenter i urvalet, de överensstämmer inte med hela populationen. Däremot så får vi en djupare förståelse för vad varje respondent tycker vilket enligt Widerberg är syftet med en kvalitativ ansats (Widerberg 2002). 18

21 3.5. Problem under studiens gång Under arbetets gång har vi stött på vissa problem, främst angående kontakten med upplysningscentralerna. Totalt har vi försökt kontakta sju upplysningscentraler men det är endast Credit Safe som har valt att hjälpa oss och det var enbart korta svar via mejl. Även Bisnode svarade men de kunde först hjälpa oss längre fram i tiden då publicering av uppsatsen redan skett. De andra fem upplysningscentralerna har antingen inte svarat eller så har de sagt att de inte använder sig av de kredittjänster som vi efterfrågar. På grund av dessa problem är det svårt att dra några slutsatser angående hur upplysningscentralernas kreditbedömningar har påverkats av revisionspliktens avskaffande. 19

22 4. Empiri Detta kapitel inleds med en kort presentation av de respondenter vi har intervjuat och följs sedan upp med olika kategorier där vi sammanställer vad varje bank gav för svar vid respektive intervju. Empirikapitlet avslutas sedan med en sammanställning av de leverantörer och den upplysningscentral som vi har fått svar från Presentation av respondenter Fryksdalens Sparbank, Sunne Claes Edberg heter vår respondent från Fryksdalens Sparbank, han är företagschef inom banken. Fryksdalens Sparbank är en liten sparbank med endast sju personer som jobbar inom företagssidan. Banken är beläget i Sunne och Sysslebäck. Westra Wermlands Sparbank, Arvika Vår andra intervju genomfördes med Peter Olsson, han arbetar som företagsmarknadschef och är vice kreditchef över Westra Wermlands Sparbank i Arvika. Även detta är en liten bank med sju stycken olika bankkontor runt om i västra Värmland. SEB, Karlstad Vår första intervju med en större bank genomfördes med Christofer Finnsgård på SEB i Karlstad. Christofer Finnsgård jobbar som företagsrådgivare främst med mindre företagskunder. Swedbank, Karlstad Vår andra intervju med en större bank genomfördes med Ulrika Ljunghaga som är privatmarknadschef på Swedbank i Karlstad. Bergslagens Sparbank, Storfors Bergslagens Sparbank är en liten bank med nio stycken olika bankkontor och har huvudkontoret beläget i Lindesberg. På bankkontoret i Storfors är Christel Gillström chef och arbetar mot företagssidan. 20

23 4.2. Presentation av intervjuer Kreditgivningsprocessen Den viktigaste faktorn som styr vid kreditbedömningar av ett företag är enligt samtliga respondenter återbetalningsförmågan, vilket enligt Claes Edberg handlar om hur banken bygger sina antaganden om kundens möjligheter att betala sina räntor och amorteringar. Christofer Finnsgård säger också att SEB bedömer kundens kassaflöde för att avgöra om de kan betala räntor och amorteringar på lånet, Peter Olsson nämner att de utöver kassaflödesanalysen även använder sig av företagets balansräkning och resultaträkning för att bedöma företagets återbetalningsförmåga. En annan viktig faktor som beskrivs av samtliga respondenter är relationen med låntagaren vilket skapar en form av trygghet för banken enligt Christofer Finnsgård. Claes Edberg förklarar att det är viktigt att de på banken känner till orten väl d.v.s. lokalkännedom och då är även relationen med personen bakom d.v.s. låntagaren jätteviktig vilket underlättar för att bedöma hur företaget kommer att gå i framtiden. Peter Olsson nämner att relationen med låntagaren är viktig men poängterar att om marknaden helt plötsligt skulle vika eller om banken känner att återbetalningsförmågan inte räcker till så spelar inte en långsiktig relation någon roll eftersom det finns andra faktorer som är viktigare än relationen. Branschkoncentration och affärsidé beskriver Ulrika Ljunghaga från Swedbank som viktiga, hon beskriver att det är viktigt att avgöra hur konkurrensen ser ut inom branschen och vad det är som gör att just det här företaget kommer att lyckas. Claes Edberg förtydligar med ett exempel angående branschkoncentration där han förklarar att om det redan finns fyra korvkiosker i Sunne så kan Fryksdalens Sparbank tacka nej till kreditgivning för den femte korvkiosken eftersom de då redan är tunga på den marknaden, därför är branschkoncentration viktigt. Christofer Finnsgård beskriver även att en detalj som han ser som väldigt viktig när det gäller kreditbedömningar är att avgöra om det finns en andra väg ut om affären inte går som det var tänkt, dels utifrån bankens perspektiv men även utifrån kundens perspektiv. Säkerheter nämner även övriga respondenter som en viktig faktor i kreditgivningsprocessen. Angående frågan gällande om kreditgivningsprocessen skiljer sig åt från företag till företag så varierar svaren något. Claes Edberg säger att processen skiljer sig åt beroende på hur komplex och stor affären är. Han menar att vissa saker som finns med i större kreditbeslut kanske inte finns med vid kreditbeslut hos de mindre företagen. Det finns olika grader av hur mycket 21

24 banken måste notera och det beror dels på hur stor krediten är, vilken bransch det är och hur komplex affären är. Allt detta görs utifrån rutiner som finns angivet i bankens kreditpolicy. Peter Olsson berättar också att processen kan skilja sig åt mellan olika företag. Han menar i stort sett att kreditgivningsprocessen är densamma men att storleken på företaget spelar roll. Vidare förklarar han att processen blir annorlunda när det handlar om fastighetsbolag och kommuner. Han menar att lån till kommuner oftast är den säkraste formen av utlåning, de är inte helt riskfria men det blir i alla fall en lägre risk än utlåning till t.ex. tillverkande företag. När det kommer till fastighetsbolag så är det mycket mer inriktat på själva objektet d.v.s. fastigheten i sig och då är kassaflödet ofta ganska säkert. Helt enkelt så blir andra parametrar mer i fokus när det handlar om fastighetsbolag och kommuner men i stora drag går banken igenom alla faktorerna i form av återbetalningsförmåga, affärsidé, relation med låntagare o.s.v. Även Christofer Finnsgård är inne på samma spår när han säger att kreditgivningsprocessen inte skiljer sig så mycket åt men den kan bli mer omfattande beroende på typ av bransch och vilken storlek företaget har. Däremot skiljer sig svaren lite när vi frågar Christel Gillström på Bergslagens Sparbank och Ulrika Ljunghaga på Swedbank som säger att processen är densamma mellan olika företag, Christel Gillström förklarar att de följer ett visst regelverk vid kreditbedömningar och det regelverket förändras inte beroende på vilket företag det är. Ulrika Ljunghaga i sin tur berättar att processen inte ens skiljer sig så mycket åt mellan privatperson och företag, men att det däremot är olika underlag mellan privatkund och företagare. Kreditgivningsprocessen har överlag bland respondenterna inte påverkats av revisionspliktens avskaffande, men de flesta nämner att det kan leda till mer kontroll när företaget har valt bort revisorn. Christofer Finnsgård nämner att det kan krävas mer analys genom exempelvis fler frågor när företaget inte använder sig av revisor, resonemanget delas av både Claes Edberg och Christel Gillström som beskriver det på ett liknande sätt. Claes Edberg säger att Fryksdalens Sparbank utför mer kontroll och mer verifiering av räkenskaperna om företaget har valt bort revisorn. Claes Edberg poängterar också att de inte har så många företagskunder som har valt bort revisorn och oftast är det nystartade bolag som aktivt väljer att inte använda sig av revisor, om så är fallet kollar Fryksdalens Sparbank på om företaget tar hjälp av någon redovisningsbyrå eller liknande. Om det är en redovisningsbyrå från orten med ett gott rykte så berättar Claes Edberg att de kan känna att de litar på informationen, så sammanfattningsvis kräver Fryksdalens Sparbank mer 22

25 kontroll och verifiering av räkenskaperna om de inte har en revisor eller om de endast blivit granskade av någon okänd materia som t.ex. en för banken okänd redovisningsbyrå. Christel Gillström påpekar att om företaget inte har revisor så får banken utföra extra kontroller av företaget, detta innebär naturligtvis mer jobb för banken. Christel Gillström nämner också att kreditgivningsprocessen enligt regelverket är densamma, men att processen kan bli mer omfattande om kunden inte använder revisor. Bergslagens Sparbank föredrar starkt att kunderna använder sig av revisor och uppmanar framför allt sina nya kunder att de ska använda sig av revision. Däremot anser Ulrika Ljunghaga och Peter Olsson att revisionspliktens avskaffande inte har påverkat kreditgivningsprocessen alls. Ulrika Ljunghaga förklarar att även fast revisionsplikten har försvunnit så har ju inte bokföringsplikten försvunnit, företagen måste fortfarande visa upp hur företaget mår och där anser Ulrika Ljunghaga att bokföringsunderlaget är tillräckligt. Peter Olsson förklarar att Westra Wermlands Sparbank inte har ändrat arbetssätt efter revisionspliktens avskaffande, men i vissa mer komplicerade verksamheter kan de vilja ha en revisionsbedömning av företaget. Tabell 1: Följande tabell sammanställer de viktigaste frågorna som ställdes angående kreditgivningsprocessen till respondenterna samt deras svar. Fryksdalens Sparbank Westra Wermlands Sparbank SEB Swedbank Bergslagens Sparbank Vilka faktorer styr era kreditbedömningar av mindre företag? Återbetalningsförmåga, relation med låntagare, säkerheter och branschkoncentration Återbetalningsförmåga, affärsidé, relation med låntagare och säkerheter Återbetalningsförmåga, säkerheter, en andra väg ut, relation med låntagare Återbetalningsförmåga, säkerheter, relation med låntagare, branschkoncentration, affärsidé Återbetalningsförmåga, affärsidé, relation med låntagare, säkerheter Skiljer sig processen åt från företag till företag? Ja Ja Ja Nej Nej Har kreditgivningsprocessen förändrats med tanke på revisionspliktens avskaffande? Egentligen inte, men möjligtvis en marginell förändring Nej Nej, inte i själva processen. Men eventuellt mer analys av företag som valt bort revisorn Nej Nej, ingen förändring i regelverket. Men processen kan ta längre tid Revision Att en revisor har granskat och kontrollerat ett bolags räkenskaper ses enligt Claes Edberg som ett sorts säkerställande och därför ser han revision som en sorts kvalitetsstämpel, vilket övriga respondenter håller med om. Claes Edberg 23

26 nämner också att om det är någon oklarhet i någon post i bokslutet eller någonting annat som är oklart så är det bra att kunna boka in ett möte eller ringa ett telefonsamtal till revisorn för att få klarhet i varför det ser ut som det gör, vilket hjälper till med bankens säkerställande av kundens bokslut. Peter Olsson kan ibland vara lite tveksam till revisorn när det gäller lagervärderingar, där han ibland ifrågasätter om revisorn verkligen har varit inne på lagret och kollat så allting stämmer. Peter Olsson förtydligar att han tycker att en signering av en revisor är en styrka som tyder på att allt är i sin ordning. Enligt Christel Gillström är revisorn viktig eftersom banken då vet att bokslutet är granskat, om det inte finns någon revisor så berättar hon att det blir mer arbete för banken. Ulrika Ljunghaga är inne på samma spår som de övriga respondenterna när hon förklarar att hon ser revisorn som en extra kontroll. På frågan som handlar om hur respondenterna själva skulle ha agerat om de hade bedrivit ett eget företag med tanke på revisor så ser vi huvudsakligen två olika svar, att de antingen definitivt skulle valt att använda sig av revisor eller att det beror på vilken typ och storlek det är på företaget. Christel Gillström skulle definitivt valt att använda sig av revisor och påpekar fördelarna med att ha det, hon påpekar dels att det måste vara skönt att få den kvalitetsstämpel som en revisor kan tillföra efter att revisorn granskat räkenskaperna och även att revisorn är någon som företaget kan bolla idéer och tankar med. Claes Edberg hade agerat likadant som Christel Gillström och hade därmed också valt att anlita en revisor om han hade bedrivit företag. Han påpekar också fördelarna med att ha en revisor och menar att en revisor kan ge bra råd längs vägen, allt från skatter till olika bokföringstekniska åtgärder som kan vara svårt för företagare att själva förstå sig på. Ulrika Ljunghaga menar istället att valet av att använda sig av revisor skulle bero mycket på företagets storlek, desto större företag desto större skulle behovet av en kontroll från en revisor vara. Peter Olsson påpekar att valet av revisor främst skulle bero på vilken typ av företag han skulle bedriva, hade det varit ett mindre bolag med en enkel typ av balansräkning så skulle han inte ha valt att använda sig av en revisor. Om det däremot skulle handla om ett tillverkande företag då det blir aktuellt med förvärvsdiskussioner så säger Peter Olsson att han skulle vilja använda sig av revisor som ett bollplank och därmed få en genomgång av bolaget vilket också skulle kunna underlätta för att låna pengar. Christofer Finnsgård följer Peter Olssons resonemang och säger att det beror på vilken typ av verksamhet han skulle bedriva men påpekar samtidigt också att en revisor kostar mycket pengar och att han nog därför inte skulle valt att anlita en revisor. 24