Revisionspliktens avskaffande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionspliktens avskaffande"

Transkript

1 Charlotte Eriksson George Kojadinovic Revisionspliktens avskaffande - En studie om förändringen på revisionsbyråers tjänsteutbud Företagsekonomi D-uppsats Termin: VT-13 Handledare: Johan Lorentzon

2

3 Sammanfattning Titel: Revisionspliktens avskaffande - En studie om förändringen på revisionsbyråers tjänsteutbud. Seminariedatum: 31 maj, 2013 Ämne: Företagsekonomi, magisteruppsats, 15hp Författare: Charlotte Eriksson, George Kojadinovic Handledare: Johan Lorentzon Nyckelord: Revision, revisionsplikt, revisor, redovisning, marknadsföring, relationer, tjänst. Syfte: Genom att studera revisionsbyråers upplevelser av revisionspliktens avskaffande skall vi redogöra för hur avskaffandet har påverkat revisionsbyråernas tjänsteutbud. Metod: Via en kvalitativ studie bestående av personliga intervjuer har underlag givits för att, mot bakgrund av teorin, svara på frågeställningen. Teori: Teorin inleds med ett historiskt perspektiv på hur revisorns roll utvecklats. Sedan redogörs lagförslaget som låg till grund för avskaffandet och efter denna övergripande inledning fokuseras teorin vid revision och tjänster. Empiri: I detta kapitel redogörs respondenternas svar från de personliga intervjuerna i form av en tabell. Svaren som redogörs är förenklade versioner då detta ger en övergripande bild som ger möjlighet till lättare jämförelser. De fullständiga intervjusvaren finns i bilaga 1. Slutsatser: En av slutsatserna var att revisionsbyråers tjänsteutbud påverkats av revisionspliktens avskaffande. Ytterligare effekter har upptäckts i denna studie vilket även redogörs i detta kapitel.

4 Förord Vi vill börja med att tacka vår handledare, Johan Lorentzon. Genom regelbunden kontakt har han under hela uppsatsens gång bistått med kritik som har hjälpt oss att nå en så hög kvalitet på uppsatsen som möjligt. Uppsatsens samtliga delar har författats tillsammans. Vi vill även tacka våra respondenter från KPMG, PwC, Ernst & Young och Wint, för att de ställde upp och tog sig tid att hjälpa oss att få ett bra underlag till uppsatsen. Utan dem skulle denna studie inte varit genomförbar. Sist men inte minst vill vi tacka de opponenter vi haft. De har bidragit med kritik och utan dessa utomstående ögon skulle uppsatsen inte varit på den nivå den är. Charlotte Eriksson George Kojadinovic Karlstad,

5 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen BFL Bokföringslagen EU Europeiska Unionen E&Y Ernst & Young FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer IAASB International Auditing and Accounting Standards Board IAS International Accounting Standards IFAC International Federation of Accountants IFRS International Financial Reporting Standards IREV - Institutet för Revisorsutbildning IRF - Internrevisorernas Förening ISA International Standards on Auditing SCB Statistiska Centralbyrån SRS Svenska Revisorsamfundet TPI - Tjänsteprisindex

6 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Frågeställning Avgränsningar Metod Tolkningsmetod Val av metod Tillvägagångssätt Validitet och reliabilitet Källkritik Referensram Revisionsbranschens utveckling i Sverige Lagförslaget SOU 2008: Utveckling av avskaffande i Storbritannien och Danmark Nya ISA reglerna Syftet med revision Frivillig revision kontra obligatorisk revision Revisorn Revisorns uppgifter Revisorns oberoende Förväntningsgapet Redovisning Immateriella tjänster Tjänsteprissättning Relationer och servicekvalitet Empiri Beskrivning av respondenter Sammanställning av intervjuer Analys Avskaffandets påverkan Kundvärde Utvecklingen av revisorns roll Marknadsföring... 36

7 Prissättning Redovisningskvalitet Framtida gränsvärden Slutsats Förslag till vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Figurer Tabeller... 59

8

9 1. Inledning 1.1. Bakgrund Fram till november 2010 var det alla aktiebolags skyldighet att använda en revisor. Avskaffandet skedde i två omgångar. För bolag med brutet räkenskapsår som var bildade före november 2010, kunde ett avsägande ske tidigast i samband med bolagsstämman år Aktiebolag som bildades efter november 2010 kunde redan vid bildandet välja att avstå från att ha en revisor (Frivision 2011). Det första förslaget som regeringens undersökning ledde till innebar att 97 procent av alla aktiebolag i Sverige skulle kunna avsäga sin revisor. Det slutgiltiga beslutet landade dock på en nivå så att 70 procent av alla aktiebolag omfattades av avskaffandet. Möjligheten att avstå från ett reviderat årsbokslut antogs av 70 procent av de aktiebolag som bildades efter november 2010 medan endast 10 procent av de aktiebolag som bildats före november 2010 valde att avsäga sin revisor. Dessa siffror indikerar att revisorn tillför ett värde till företaget som överstiger kostnaden. De visar också att detta värde inte är uppfattat av dem som aldrig haft en revisor då många av dem valde att avstå ett reviderat årsbokslut (Frivision 2011). Det finns en mängd faktorer som kan tänkas påverka uppfattningen om revisorns värde, vilket är typiskt för tjänster som är immateriella. Ett vanligt problem med dessa tjänster är att det finns svårigheter för producenten att förklara vad som finns till försäljning samtidigt som kunden har svårt att veta vad som kan köpas. Därför blir det viktigt att fokusera på utbudet av tjänsten och se till att det uppfattas på ett korrekt sätt hos kunden (Arnerup & Edvardsson 1992). Ett avskaffande är dock inte självklart och Hodgdona et.al. (2009) undersökte följderna av införandet av IFRS (International Financial Reporting Standards) standarden i Europa år Studien gäller noterade bolag men då studien gav starka resultat, indikerar det att även mindre bolag bör bete sig på liknande sätt. Studien undersökte om bolagen, efter införandet av den nya redovisningsstandarden, verkligen var genuina och följde den. Det påvisades en stark positiv koppling mellan närvaron av en revisor och huruvida bolaget genuint följde den nya standarden. Studien menar att de som sätter standarden lägger mer fokus på att skapa en bra standard och glömmer bort att marknaden även måste ta emot den nya standarden. Istället blir det revisorernas uppgift att utbilda marknaden och se till att de följer nya standarder. Om revisionsplikten avskaffas försvinner detta kontrollorgan. Den 1

10 här studien gäller för noterade bolag men den visar ändå att revisorn har en viktig roll och att denna roll framträder ännu mer när bolag måste följa internationella standarder. Att ta bort detta kontrollorgan genom ett avskaffande av revisionsplikten kan således vara riskfyllt då bolagen kan se en möjlighet till att undvika att rapportera sanningsenlig finansiell information. Detta problem kommer även att öka i omfattning allt eftersom gränserna för revisionsplikten ökar Problemdiskussion De flesta studier som finns inom revisionsområdet är ofta kopplade till revisorns uppgift i större företag och koncerner. I dessa sammanhang är revisorns huvudsakliga uppgift att kontrollera företagets räkenskaper och delge sin åsikt angående detta till intressenter såsom aktieägare (Alabede 2012). Däremot finns det färre studier angående revisorns uppgift och roll i mindre företag där det saknas ett agentförhållande likt det Alabede (2012) beskriver. Avskaffandet av revisionsplikten i Sverige har gjort det möjligt att studera hur revisorns roll, uppgift och tjänsteutbud förändras nu när det inte längre är lagstadgat att ha en revisor för mindre aktiebolag. Ett starkt argument för avskaffandet av revisorsplikten var, att regeringen var orolig för att de striktare svenska revisionsreglerna skulle leda till att svenska företag skulle bli svagare konkurrensmässigt på internationell nivå om de blev reviderade i Sverige. Risken för att de svenska företagen väljer att flytta sin verksamhet till länder med mindre betungande regler ökar om ett avskaffande inte skulle införas (SOU 2008:32). Vid ett avskaffande till maximalt tillåtna gräns beräknas företags kostnader för revision minska med en uppskattad summa på 5,8 miljarder kronor per år. Det föreslogs även ett avskaffande av förvaltningsrevisionen vilket skulle leda till kostnadsbesparingar på runt 300 miljoner kronor. De kostnader för revision som finns för små och medelstora företag vid en revisionsplikt anses av utredningen vara särskilt betungande och en förväntad minskning på 25 procent redogörs i denna kategori av företag (SOU 2008:32). Alltså innebär detta att revisionsbyråerna kommer förlora en stor intäktskälla och för att kompensera denna förlust bör de utveckla sitt tjänsteutbud. En tänkbar reaktion till en förlust av en så stor intäktskälla skulle kunna vara en prissänkning på revisionen (se tabell 3). Lagförslaget tog upp en sådan möjlighet men detta har inte slagit in vilket gör det än mer sannolikt att något 2

11 annat har påverkats av avskaffandet. Ett ytterligare exempel på varför just tjänsteutbudet är intressant att studera är att det, i lagförslaget, bland annat står att en risk för kostnadsökningar på grund av dyrare banklån bör leda till att företag väljer att ha en revisor (SOU 2008:32). Om detta gäller behöver inte byråerna ändra sitt tjänsteutbud nämnvärt och denna, i lagförslaget vagt formulerade faktor, kan förklaras via en studie. Vidare kan tjänsteutbudet vara tillgängligt för förändring på ett snabbare sätt än andra faktorer som kanske behöver vänta på marknadens reaktion. Som i fallet med avskaffandet av revisionsplikten visste byråerna att denna lagändring var på gång och kunde förbereda sig för olika scenarier. Förändringar i tjänsteutbud kan förberedas för att snabbt implementeras. Med tanke på att det inte har gått lång tid sedan avskaffandet förefaller en studie om tjänsteutbudet som ett område där svar kan finnas vad gäller de effekter som avskaffandet hittills har resulterat i. Det kan även ge en inblick i hur den framtida utvecklingen på marknaden kan te sig. En studie om tjänsteutbudets förändring kan vara användbar för flera olika intressenter. Revisionsbyråer kan använda en studie om tjänsteutbudet som en återkoppling om hur avskaffandet har påverkat dem medan företagarna kan använda informationen för att se hur byråerna arbetar för att utveckla sin verksamhet. Dessutom kan det vara bra för revisionsbyråerna att känna till hur tjänsteutbudet förändras just nu för att kunna arbeta pro-aktivt mot framtiden. Bolagsverket och Skatteverket kan använda denna information för att förstå hur revisionsbyråer kan hjälpa till med att hålla företags årsredovisningar på en god nivå. Med ett tjänsteutbud menar vi den tjänst en revisionsbyrå erbjuder ett företag och hur den är paketerad med hänsyn till pris, sammankoppling med andra tjänster samt det rent revisionsmässiga innehållet Syfte Genom att studera revisionsbyråers upplevelser av revisionspliktens avskaffande skall vi redogöra för hur avskaffandet har påverkat revisionsbyråernas tjänsteutbud Frågeställning Har tjänsteutbudet för revisionsbyråer förändrats på grund av avskaffandet av revisionsplikten? 3

12 1.5. Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss till revisionsbyråer i Karlstad för att vi vill göra personliga intervjuer med respondenterna. Samtliga respondenter har lång branschvana och har god kännedom om den egna byrån. Vi anser att deras svar är jämförbara med hur resterande del av respektive byrå i Karlstad upplever påverkan av avskaffandet. Studien är även tidsbegränsad och kommer att genomföras inom en period av 3 månader. 4

13 2. Metod 2.1. Tolkningsmetod Denna studie utgår ifrån en hermeneutisk tolkningsmetod. Hermeneutiken innebär att studien strävar efter en förståelse av problemet för att kunna beskriva det. Studie präglas alltså av forskarens uppfattning och minnen för att utforma en förståelse av problemet. En kritisk synvinkel på hermeneutiken är att det är svårt att säga att tolkningen är korrekt. Hermeneutiken handlar inte om att nå en absolut sanning utan snarare om att förstå fenomenen kring en sanning (Thurén 2007). Detta har vi gjort genom att använda oss av tidigare kunskaper kring revisionspliktens avskaffande samt revisorns innebörd och uppgift i det ekonomiska samhället Val av metod Avskaffande av revisionsplikten är intressant ur många synvinklar och det finns mycket att studera inom detta ämne. Det kan därför vara svårt att välja rätt typ av metod för att få svar på frågeställningen (Bryman 2012). Den kvalitativa metoden kopplas ihop med induktivt förhållningssätt till datainsamling. Med detta menas att data samlas in utan påverkan av undersökarens bestämda uppfattning. Gör inte undersökaren detta formas studien efter hans förutfattade meningar och blir då inte rättvis. I en kvalitativ studie utgår forskarna från empirin och skapar genom den sin teori. Genom detta ska forskarna kunna samla in relevant data om verkligheten (Jacobsen 2012) Tillvägagångssätt Vi började med att studera lagförslaget som var grunden till avskaffandet av revisionsplikten för att förstå anledningen till avskaffandet samt vilka faktorer som drev denna lagändring. Detta blev samtidigt grunden för utvecklingen av frågeställningen och val av metod. En diskussion kring kvalitativ och kvantitativ metod följde och valet föll på den kvalitativa metoden. Det finns en mängd åsikter om vilken definition av kvalitativ data som är den bästa men den som ofta förekommer är att detta är data som samlats in genom ord och uttryck. Den samlas oftast in genom muntlig kontakt med andra människor och detta kan även kallas för en öppen metod. Respondenten ska med sina 5

14 egna ord och uppfattningar svara på frågorna vilket då bidrar till att just dennes åsikter framställs (Jacobsen 2012). Vid insamling av data i denna studie valde vi att använda oss av den öppna intervjun. En sådan karakteriseras av att två personer, forskaren och respondenten, för ett samtal om ett bestämt ämne. Det som är negativt med denna metod är att den är tid-och resurskrävande vilket oftast resulterar i att forskarna måste begränsa sitt urval av respondenter (Jacobsen 2012). Vi kontaktade av denna anledning fyra revisionsbyråer som tillfrågades om de ville ställa upp. I samtliga fall fick vi jakande svar och gick vidare med att bestämma tidpunkt och plats för dessa intervjuer. Att valet föll på just revisionsbyråer förklaras av den forskningsfråga studien skall svara på. Valet av vilka revisionsbyråer som skulle medverka i studien styrdes av det kontaktnät vi hade tillgång till. Vi ville intervjua personer med insikt i hela byrån och för att lyckas med detta inom rimlig tid utnyttjades kontakt genom tredje person. Det finns många fördelar med en personlig och individuell intervju. Några av dessa är att respondenten, utan att bli påverkad av någon annan, kan redogöra för sina åsikter och bidrar också till att svaren blir mer trovärdiga då det oftast skapas en relation med tillit. Före en intervju är det viktigt att forskaren tagit ställning till vart fokus ska ligga under intervjuns gång, vilket är kallat för prestrukturering. Vissa menar att detta kan rubba öppenheten av intervjun medan andra menar att en intervju utan riktning kommer att bidra till data som är allt för komplex för att användas (Jacobsen 2012). Trots att det är tidskrävande har vi valt att använda oss av en öppen och personlig intervju med revisionsbyråer. Detta för att det är den mest lämpliga metoden för att svara på frågeställningen. Till intervjuerna förbereddes 14 frågor som skulle användas som utgångspunkt för att skapa en diskussion med respondenten. Frågornas fokus låg på utbudet av revisionstjänster som respondenternas byråer erbjuder samt hur dessa har utvecklats sedan avskaffandet av revisionsplikten. Samtliga intervjuer bokades in på respektive respondents kontor och tidsbegränsades dessutom till maximalt en timme. Dock utnyttjades aldrig denna timme fullt ut utan intervjuerna var avslutade efter ungefär 45 minuter. Intervjuerna spelades in för att inte riskera bortfall av information. Frågorna ställdes utan inbördes ordning och hade en roll där de skulle avgränsa intervjun till revisionsområdet samt avskaffandet av revisionsplikten och tillåta friare spelrum innanför dessa gränser. Detta gjorde att ingen intervju blev den andre lik och respondenterna pratade olika mycket på samma frågeställning. Därför var det intressant att, när 6

15 vi sedan reviderade intervjuerna, se de tillfällen där svaren var väldigt liknande mellan de olika respondenterna. Att öppna intervjuer leder till liknande svar mellan de olika respondenterna stärker trovärdigheten i svaren och leder samtidigt till att starkare slutsatser kan dras mot bakgrund av teorin. Samtliga intervjuer genomfördes under samma vecka och vi kunde sedan tillsammans sätta oss och renskriva materialet. Vi diskuterade hur empirin bäst skulle presenteras och det gemensamma beslutet var att sammanställa respondenternas svar i en tabell. Detta för att ge en mer överskådlig bild där det blir lättare för läsaren att jämföra de olika svaren. Vi identifierade även ett behov av att ha de kompletta intervjuerna som en bilaga eftersom det öppnar en möjlighet till att, vid behov, få en djupare inblick i svaren. Det sista steget var att analysera empirin mot bakgrund av teorin för att sedan nå en slutsats Validitet och reliabilitet När det gäller den kvalitativa analysen är begreppet reliabilitet svårt att uppnå utan istället skall strävan ligga i att nå en hög inre validitet. En hög inre validitet innebär att resultatet av undersökningen är av hög trovärdighet och speglar verkligheten på ett trovärdigt sett. För att nå en hög inre validitet krävs det att hela processen är öppen och systematisk. Datainsamlingen bör vara av olika sorter och genom noggranna studier av teorin skall förhastade slutsatser undvikas (Christensen et.al. 2001). Genom en nära kontakt med handledaren samt noggranna förberedelser av varje steg i processen ville vi vara systematiska och öppna vilket skapade en bra möjlighet att uppnå ett trovärdigt resultat. Valet av att använda en öppen intervju stärkte också den inre validiteten i vår studie. Vi är medvetna om att det är svårt att hålla en hög extern validitet i en kvalitativ studie och därför fokuserade vi på att hålla en hög inre validitet genom att avgränsa studien till Karlstad. Våra respondenter kunde tala för sina respektive byråer i Karlstad och var väl medvetna om vad avskaffandets påverkan vilket stärkte trovärdigheten i deras svar och i vår studie Källkritik Då källor och referenser är en huvuddel i denna uppsats är det viktigt att vi själva kritiserar våra källor innan de används. Detta har vi gjort noggrant vid varje val av artikel där en övervägande del veteskaplig litteratur som är peer reviewed har använts. Detta har hjälpt oss att hålla teorin kopplad till 7

16 forskningsfrågan genom att undvika oanvändbar litteratur (Thurén 2007). I den utsträckning vi har funnit det nödvändigt att styrka en teori, har flera artiklar med olika forskare används. Vad gäller respondenterna är det svårt för oss att vara helt säkra på att de kan tala för hela kontoret. För att minimera denna risk intervjuades högt uppsatta i respektive byrå för att säkerställa att de har en överblick och kan svara för hela kontoret. Vi anser att de val som gjorts gällande metoden för denna studie ger grund för att nå en slutsats. 8

17 3. Referensram 3.1. Revisionsbranschens utveckling i Sverige Det har inte alltid varit självklart att en revisor skall granska aktiebolags räkenskaper och förvaltning. Länge var det till och med svårt för revisorer att hitta jobb trots att det sedan år 1910 stod i ABL (Aktiebolagslagen) att företag måste ha oberoende revisorer som kontrollerar räkenskaperna. Den första lagändringen som föreskrev att bolag skulle tillsätta revisorer kom år 1895 men det var först år 1910 som en ny ändring av ABL ledde till att revisorn behövde vara oberoende. Fram till dess var det vanligast att lekmannarevisorer som kunde vara styrelseledamöter i bolaget skötte revisionen. Heltidssysselsatta revisorer var sällsynta och Edvard Wavrinsky, en tidig pionjär i arbetet mot statlig auktorisation av revisorer, grundade SRS (Svenska Revisorsamfundet) år 1899 med syftet att förbättra yrkets möjlighet till ekonomisk framgång genom en enad yrkeskår. Förebilden för SRS var The Institute of Chartered Accountants in London som Wavrinsky hade besökt i ett tidigare skede. Bland stadgarna skulle SRS se till att yrkets anseende ökade genom att beprövad yrkesskicklighet och allmänbildning skulle vara nödvändiga för inträde i samfundet. Wavrinskys dröm var att det skulle finnas en statlig auktorisation av revisorer i landet genom att kunskapsprov avlades. De sex första revisorerna auktoriserades i Sverige år 1912 via prov som Stockholms Handelskammare framställt. SRS var dock inte nöjda då de kämpade för en statlig auktorisation och ansåg att det var ett steg i fel riktning att en privat sammanslutning såsom handelskammaren fick tillåtelse att auktorisera revisorer. Efter flera misslyckade försök att få till stånd en statlig auktorisation beslutade SRS år 1921 att själva auktorisera revisorer. Detta då de ansåg att Handelskammarens auktorisationer inte var tillräckliga för att utgöra det skydd som fordrades i det ekonomiska samhället (Wallerstedt 2000). Auktoriseringen av revisorer tog nu fart och år 1923 bildades FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) av de nu 27 auktoriserade revisorerna i landet. Tanken var att FAR och SRS skulle samarbeta och de var nära en sammanslagning under denna period men Handelskamrarnas Centrala Revisorsnämnd satte stopp för detta. Arbetsmarknaden var dock inte särskilt ljus för de, vid denna tidpunkt, sextiotalet revisorer i landet. Endast 14 av dessa revisorer var anlitade som ordinarie revisor av de drygt 100 noterade bolagen. Denna låga sysselsättningsgrad gjorde det även svårt för nya revisorer att auktoriseras då det krävdes tre års praktik i arbetet för att få avlägga prov 9

18 om auktorisation, praktik som var svår att få då de auktoriserade revisorerna ej hade sysselsättning (Wallerstedt 2000). Kreugerkraschen år 1932 blev vändningen för revisorsyrket. Efter kraschen fick den internationellt kända byrån Price Waterhouse som första internationella byrå i uppdrag av svenska staten att kontrollera alla räkenskaper i Kreugerkoncernen. Samtidigt eldade kraschen på diskussioner om behovet av en ny ABL. Till följd av kraschen uppmanades nu börsbolag att anlita minst en auktoriserad revisor som dessutom i förhållande till styrelsen skulle vara fullständigt oberoende. Yrket fick också ökad respekt då ett tidigare uttalande av auktoriserade revisorn Oskar Sillén åter fick uppmärksamhet. Han hade år 1922 kallat Tändstickstrusten, där Kreguerkoncernen föddes, för Sveriges största spekulationsföretag och varnade för att mycket information var dold angående den finansiella ställningen. Detta uttalande visade på att kunskapen hos den auktoriserade revisorn kunde ha förhindrat kraschen. Året efter kraschen, 1933, tillsatte regeringen en utredning angående en ny ABL och den nya lagen kom år Denna innehöll flera viktiga ändringar som styrkte revisorns position. Bestämmelser om jäv och ett krav om att det måste vara en auktoriserad revisor i större aktiebolag dök upp i den nya lagen. Dessutom kom bestämmelser om att koncernredovisningar måste upprättas (Wallerstedt 2000). FARs roll blev nu allt viktigare och deras arbete utökades denna period. De skapade etiska regler, utarbetade rekommendationer i redovisnings- och revisionsfrågor samt uppmanade revisorer att fokusera granskningsarbetet på företagets interna kontroll. Dessutom hade nu revisorn möjlighet att anlita medhjälpare för att på så sätt säkerställa att all nödvändig information kunde samlas in för att kunna ge en så korrekt revisionsberättelse som möjligt. Den nu ökande sysselsättningsgraden gjorde att fler och fler revisorer kunde auktoriseras och firmor började expandera. Price Waterhouse som funnits i Sverige sedan Kreugerkraschen var länge den enda utländska byrån i landet och det fanns en oro att revisorer från utlandet skulle ta de svenska revisorernas jobb om den egna yrkeskåren inte växte. Antalet revisorer och firmor ökade stabilt och år 1971 fanns 364 auktoriserade revisorer i Sverige. De tre största firmorna vid denna tidpunkt var Bohlins Revisionsbyrå AB med 42 auktoriserade revisorer, P.O. Öhrlings Revisionsbyrå samt Hagström & Bredberg Revisionsbyrå AB med 18 vardera. Nu ifrågasattes också Handelskammarens roll som auktorisatör av revisorer och år 1973 tog staten över auktorisationen via Kommerskollegium. Detta var en stor seger för SRS 10

19 som sedan starten år 1899 kämpat för en statlig auktorisering av revisorer. Utvecklingen fortsatte med en ny ABL år 1975 samt att BFL (Bokföringslagen) år 1976 lagstiftade om god revisions- och redovisningssed, termer som föddes i Storbritannien till följd av Royal Mail skandalen år Nya normerande organ inom yrket bildades i form av Bokföringsnämnden, år 1976, samt senare Redovisningsrådet år FAR lanserade tidskriften Balans år 1975 och FARs samlingsvolym kom år 1979 en bok som idag finns på alla revisorers skrivbord (Wallerstedt 2000). År 1983 föddes revisionsplikten i Sverige genom att det kom till ett tillägg i ABL som gjorde att alla aktiebolag var skyldiga att anlita en kvalificerad revisor. Innan revisionsplikten föddes var cirka av de aktiebolagen i Sverige utan en kvalificerad revisor och till följd av revisionsplikten ökade mängden arbete nu kraftigt för yrkeskåren. Omedelbart efter födelsen av revisionsplikten började de största firmorna att växa i storlek samtidigt som yrkeskåren växte. De tre tidigare nämnda stora byråerna i Sverige anställde under perioden 1972 till 1999 mer än hälften av de ny-auktoriserade revisorerna. De internationella kontakterna, tillsammans med sammanslagningarna med stora internationella byråer, ledde till att svenskt regelverk anpassades till EG-direktiven år 1995 (Wallerstedt 2000). Nu började återigen FAR och SRS att närma sig varandra i hopp om en sammanslagning och år 1997 slog de ihop sina utbildningsverksamheter för att bilda IREV (Institutet för Revisorsutbildning). Utvecklingen av samarbetet gick dock ganska långsamt, mest på grund av tveksamheter och splittringar inom SRS, vilket ledde till att FAR bildade en egen ny organisation år Den nya organisationen kallades kort och gott FAR och var inte längre en förkortning av Föreningen Auktoriserade Revisorer. Svårigheterna till sammanslagning anses ha varit kulturskillnader då FAR-revisorerna arbetade med stora bolag medan revisorerna i SRS arbetade med små bolag. Sammanslagningen blev dock verklighet år 2006 då FAR SRS bildades och skapade det som var drömmen redan år 1899, en enad svensk revisorskår (Wallerstedt 2000). 11

20 3.2. Lagförslaget SOU 2008:32 Den 7 september år 2006 tillsatte regeringen en utredning för att undersöka möjligheten att avskaffa revisionsplikten. Anledningen var att det fanns en oro för svenska företags konkurrenssituation gentemot företag i länder med mildare krav kring revision. Om svenska företag fortsättningsvis skulle ha mer kostnadskrävande revisionslagstiftning skulle det konkurrensmässiga underläge som redan finns förvärras. De länder som inte väljer internationellt gångbara regelverk gällande revisionsreglerna riskerar att se företag flytta sina verksamheter till länder där dessa regler inte är lika hårda. Vidare uppmanar fjärde bolagsdirektivet i EU (Europeiska Unionen) till ett avskaffande av revisionsplikt och detta utnyttjas till fullo av Tyskland, Storbritannien och Holland. Mot denna bakgrund föreslog utredningen ett avskaffande till de maximalt tillåtna gränserna enligt fjärde bolagsdirektivet. Detta skulle innebära att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av en revisionsplikt (SOU 2008:32). Enligt utredningen har de negativa effekterna av ett avskaffande varit svåra att förutspå. Både Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten höjde ett varningens finger för att mängden skattefel skulle kunna öka men utredningen kom fram till att dessa farhågor var överdrivna. Dock föreslås vägar för att hantera denna risk genom att företag, i sin skattedeklaration, skall lämna uppgift om årsbokslutet är reviderat. Dessutom ges Skatteverket möjlighet att utföra allmänna kontroller av ett företags bokföring. Vidare tas det upp ett antal indirekta faktorer som även de bör påverka att den ekonomiska brottsligheten inte skall öka. Först och främst leder ett avskaffande till en helt ny typ av marknad då revisionstjänster i större utsträckning får konkurrera med redovisningstjänster. En ökad konkurrens på redovisningsmarknaden tros leda till att den nuvarande höga svenska standarden bibehålls och på så sätt hålls den oro som finns angående det ökade skattefusket borta. Anledningen till en ökad konkurrens på redovisningsmarknaden anses vara det faktum att revisorerna måste börja röra sig mer fritt och skapa nya uppgifter för att inte försvinna. Revisorerna som tidigare mest konkurrerat med varandra får nu istället gå in i en marknad där det finns andra yrkesroller som erbjuder ekonomiska tjänster. Detta anses kunna leda till att nya tjänster och produkter införs på marknaden så att utbudet blir mer varierat och priserna lägre (SOU 2008:32). Utredningen tror inte att bortfallet av intäkter som revisionsbyråer ställs inför kommer påverka byråernas ekonomiska framtid. Nya möjligheter öppnas där 12

21 de minskade revisionsintäkterna kan kompenseras. Dessutom anses utomstående intressenter som till exempel banker kunna påverka företag som ligger under gränsen att välja en revisor. Om till exempel ett banklån blir billigare gällande ränta eller liknande för att ett företag är reviderat kommer det företaget också att välja en revisor. Vid en frivillig revision har också företagen möjlighet att själva be om hjälp när de väl behöver det samtidigt som de i annat fall kan slippa en onödig kostnad (SOU 2008:32). Utredningen rekommenderar som sagt de högsta tillåtna gränsvärdena som vid utredningens förfarande år 2008 var: Balansomslutning på kronor. Nettoomsättning på kronor. 50 stycken anställda. Dessa gränser är starkt rekommenderade men en annan gräns delges också och klassas som den lägsta möjliga gräns som förtjänar att övervägas om ett avskaffande skall genomföras. De gränser som anses minimala var: Balansomslutning på kronor. Nettoomsättning på kronor. 3 stycken anställda. Att välja ett gränsvärde någonstans mellan de av utredningen framförda gränserna anses vara oanvändbart. Antingen bör en maximigräns väljas då de företag som i sådana fall innefattas är relativt små, jämförelsevis med de jätteföretag som är noterade på amerikanska börser. Eller så väljs en minimigräns för att tydligt se effekterna av avskaffandet för att sedan höja gränserna ytterligare. Den 1 november år 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige och gränsen sattes till det minimivärde Regeringens utredning hade föreslagit (SOU 2008:32) Utveckling av avskaffande i Storbritannien och Danmark Collins (2010) studerar om nettoomsättning verkligen är ett bra värde att ha som ett av kriterierna vid gränsdragning av frivillig revision samt förklarar hur utvecklingen av gränserna för revisionsplikten har sett ut i Storbritannien. Likt 13

22 Sverige började de på en låg nivå för att sedan gradvis öka gränserna och sedan år 2004 ligger de på den av EU-bestämda maximala nivån. Genom hela studien dras paralleller till Danmark och hur de har hanterat sitt avskaffande, vilket genomfördes år Även i Danmark inleddes avskaffandet med låga gränsvärden men utvecklingen är lik den i Storbritannien och gränsvärdena ökar allt eftersom (Collins 2010) Nya ISA reglerna ISA (International Standards on Auditing) regelverket är det regelverk som numera gäller för revisorer i Sverige. Denna standard ges ut av IAASB (International Auditing and Accounting Standards Board) och är anpassad för internationella miljöer varför viss anpassning till svenskt regelverk har skett. Det ursprungliga ISA regelverket är skrivet på engelska men i Sverige gäller den svenska översättningen (Visma 2013). Det finns vissa risker vid översättning av regelverk. Först och främst kan det saknas ord för att kunna översätta originaltexten. Ett exempel på när texten inte har blivit förstådd vid översättning är då det brittiska konceptet true and fair view skulle översättas och implementeras i den svenska standarden på 1970-talet. Resultatet blev god redovisningssed och det ursprungliga konceptet, inte bara orden, fick en helt annan innebörd vid översättningen. Vidare skall varje enskild stat översätta reglerna till sitt språk vilket ytterligare ökar på skillnaden i tillämpning av det ursprungliga regelverket (Zeff 2007). IFAC (International Federation of Accountants), som genom IAASB ansvarar för utgivandet av ISA, har som mål att nå en global harmonisering på den finansiella marknaden (IFAC 2013). Det finns ett motsvarande organ på redovisningssidan, IFRS, som ger ut standarden IAS (International Accounting Standards). Denna standard gäller för noterade bolag i Sverige sedan 2006 (IFRS 2013). Zeff (2007) visar i sin studie på att av de bolag som numera måste följa IAS i sin redovisning har mellan procent längre årsredovisningar. Dessa siffror gäller samtliga bolag som E&Y (Ernst & Young) reviderar i Europa. Det är inte givet att dessa siffror är direkt tillämpbara i Sverige men det är ändå en fingervisning om att adoption av internationella standarder leder till svårare redovisning (Zeff 2007). Zeff (2007) menar dessutom att det finns tendenser med dessa globala standarder som gör att de blir regelbaserade. Regelbaserade standarder är bristfälliga då de rent mängdmässigt blir stora samt att de möjliggör skandaler såsom Enron. Den principbaserade standarden är bättre vad gäller dessa 14

23 faktorer men har en annan brist då de i extrema ekonomiska situationer inte ger tillräckligt med vägledning. Ändå anses det i studien vara önskvärt att ha en principbaserad standard då detta kan driva en utveckling av best practice framåt och skapa ett bättre klimat vad gäller finansiell rapportering. Sedan finns det enligt Zeff (2007) faktorer som gör att det är svårt att hålla standarden principbaserad och ofta är det olika politiska faktorer som spelar in. Företag har makt att ifrågasätta standarder, framför allt i USA, vilket leder till att nya regler skapas för att slippa svara på samma frågor om och om igen Syftet med revision Det är viktigt att ett företags intressenter och ägare kan nå dess finansiella information då detta både kan användas som beslutsunderlag men även för privat intresse. Det är styrelsen och den verkställande direktören i ett företag som ansvarar för presentationen av relevant finansiell information. En revisor ska på ett oberoende sätt granska det material som styrelsen och Vd:n framställt. Detta för att skapa trovärdighet och säkerställa att informationen överensstämmer med företagets verklighet (Wernerman 2006). Det är många som använder sig av ett företags finansiella information, till exempel ägarna och intressenterna. Ägare i större företag har oftast inte någon egen insyn och måste då förlita sig på informationen som styrelsen och VD presenterar. Det är därför viktigt att denna information är tillförlitlig då detta kan ligga till grund för större beslut (Wernerman 2006). Intressenterna utgörs framför allt av kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, staten och kommunen. Kreditgivare använder informationen som beslutsunderlag vid utlåning av pengar, leverantörer till att säkerställa att utlånade resurser betalas tillbaka, kunder till att levererade varor kommer att fortsätta att levereras, anställda till att kontrollera företagets resultat och stat och kommun till att kontrollera att skatter och avgifter räknas ut och betalas på rätt sätt (Wernerman 2006) Frivillig revision kontra obligatorisk revision En studie av Lennox & Pittman (2011) från Storbritannien undersöker om det är fördelaktigt att ha frivillig revision då teorin säger att företag ändå väljer ett reviderat årsbokslut då detta är värdesatt av intressenter. De menar att trots att det finns revisionsplikt garanteras det inte att det blir bra kvalitet. Revisorn har en viktig uppgift och dennes uttalanden kan ligga till grund för väsentliga beslut. Varför bolag väljer att använda sig av en frivillig revisor förklaras 15

24 huvudsakligen av agentteorin samt ett rationellt ekonomiskt tankesätt. Collins et.al. (2004) studerade behoven av revision i mindre bolag. Studien identifierade två klara agentrelationer: En mellan banken och bolaget samt en mellan aktieägare och bolaget. Collins (2010) visar att det är ett positivt samband mellan bolags komplexitet och om de har ett frivilligt reviderat bokslut eller inte. När svårigheter och antalet intressenter ökar blir bolaget mer villigt att säkerställa att de gör rätt och tar då in en extern part i form av en revisor. Både Collins et.al. (2004) och Collins (2010) pekar på samma resultat: Det är inte storleken på bolaget som avgör huruvida en revisor ska användas utan snarare värdet av revisionen som är viktigt. Detta gäller framför allt i mindre företag där ägande och kontroll innehas av samma person. Där får den som sköter redovisningen en mer framträdande roll och blir den som ger råd om det finns ett behov av att ha ett reviderat bokslut (Collins et.al 2004; Collins 2010). Lennox & Pittman (2011) antyder att företag med en rättvisande redovisning fortfarande kommer använda sig av en revisor då detta ger positiva signaler till utomstående och därmed blir fördelaktigt. Om ett företag avstår från att använda en revisor kommer detta leda till att intressenter ifrågasätter trovärdigheten i dess finansiella information. Studien av Lennox & Pittman (2011) visar också att en effekt av frivillig revision kommer bli att vissa signaler blir större än vad de varit när revisionen var obligatorisk. Ett exempel på detta är att om revision är frivilligt och ett företag ändå väljer att använder någon av de större, dyrare och mer kända revisionsbyråerna kommer detta uppmärksammas och värdesättas mer än vad det hade gjorts om revisionsplikten existerat. Det är kreditvärderingsinstituten som värderar dessa företag högre om de frivilligt har valt en dyr och erfaren revisor. Institutens värderingar är av stor betydelse för kreditgivare och det blir alltså lättare för företag att få lån med en dyr revisor vid ett frivilligt val än vid en obligatorisk lag. En nackdel är att ett företag med en kreditvärdering som redan är på en hög nivå inte ser samma anledning att välja en dyr revisor. Detta skadar möjligheten för investerare att ha tillgång till trovärdig ekonomisk information. Vid ett avskaffande av revisionsplikten finns det tendenser att företag utnyttjar revision till att höja kreditvärderingar och inte för att presentera trovärdig information. Den uppgiften åläggs helt på revisorn som alltså får en svårare roll (Lennox & Pittman 2011). Studien av Lennox & Pittman (2011) leder inte till någon möjlighet att generalisera då den empiriska studien enbart byggde på privata företag men det 16

25 är ändå en indikation på hur verkligheten ser ut vid ett avskaffande av en revisionsplikt. Dessutom säger inte ett ökat kreditvärde att det garanterat blir en lägre kostnad för kapital och vidare studier om kopplingen mellan ett ökat kreditvärde och kostnaden för kapital vid en frivillig revision föreslås (Lennox & Pittman 2011) Revisorn Det är svårt att definiera revisorsyrket då det finns olika typer av revisorer. Några av dessa är auktoriserade revisorer, godkända revisorer och internrevisorer. De krav som behandlas genom lag är vad som krävs för att bli auktoriserad revisor och godkänd revisor men i praktiken är det inget lagbrott att kalla sig revisor då detta inte är någon skyddad titel. Lagen säger att den som är revisor inom till exempel en ideell förening måste ha kunskap inom ekonomi och redovisning (Wernerman 2006). För att bli auktoriserad revisor finns det uppställda krav i bland annat revisionslagen. En högskoleutbildning inom ekonomi, med vissa specifika ämnesområden, samt 240 Högskolepoäng ska innehas (FAR 2013). Utöver detta krävs det även att personen i fråga har praktiserat i minst 5 år som revisor och även har två olika typer av revisorsexamen som revisorsnämnden ansvarar för, en vanlig och en högre (Wernerman 2006). Det finns även lagstadgade krav på vad som krävs för att bli en godkänd revisor. Dessa krav är liknande de som är upprättade för en auktoriserad men istället krävs en högskoleutbildning inom företagsekonomi med 180 högskolepoäng. Även här krävs det praktisk utbildning och en examen men för att få denna titel räcker det med 3 års praktik och en revisorsexamen (FAR 2013). Om en person kallar sig för auktoriserad revisor eller godkänd revisor men inte uppfyller de krav som krävs så begår denna person ett brott och kan därför bli straffad (Wernerman 2006). En annan typ av revisor är en så kallad internrevisor. Denna revisorstyp används oftast av företaget för att övervaka den löpande verksamheten inom företaget. Den externa revisorn kan använda den interna revisorns kontrollarbete om han anser och tror att detta är tillförlitligt. Det finns inga bestämda krav om utbildning och praktik för att vara en internrevisor. Trots detta uppfyller dessa oftast de krav som är uppställda för en auktoriserad eller godkänd revisor. Det finns ett test som en internrevisor kan göra genom IRF 17

26 (Internrevisorernas Förening). Om detta test genomförs och viss utbildning och erfarenhet innehas kan en typ av auktorisation ges som även kallas Certified Internal Auditor (Wernerman 2006) Revisorns uppgifter Revisorns uppgifter kan delas upp i två olika delar, revisionsrådgivning och konsulttjänster. Revisionsrådgivning är de råd som revisorn är skyldig att ge vilka är kopplade till revisorns granskning av redovisningen. Vad denna skyldighet innebär är svår att fastställa då det är oklart vilka iakttagelser som revisorn är skyldig att uppge och även vilka råd som kan ges utan att det ska anses som en konsulttjänst. Carrington (2010) menar att en linje kan dras mellan vad som är en revisors skyldighet och vad som är hans möjlighet. Det kan sägas att revisionsrådgivningens uppgift är att höja kvaliteten i ett företags redovisning. Denna definition hamnar i konflikt med de krav som finns kring revisorns oberoende, då propositionen nämner olika typer av rådgivning som revisorn i sin tur ska granska. Att detta ändå tillåts är på grund av att detta klassificeras som förbättringar av redovisningen, vilket påminner om de uttalanden som revisorn gör i revisionsberättelsen. Trots detta är beskrivningen av vad som ingår i revisionsrådgivningen vag och därför får revisorn själv avgöra vad han får respektive är skyldig att ge råd om vid varje uppdrag (Carrington 2010). Ofta förekommer det att revisorn ger råd till klienten som inte är nära relaterade till revisionen. Dessa råd och uppgifter kallas även för konsulttjänster som kan infattas av bokföring, skatterådgivning och deklarering. Dessa tjänster har ofta en stor och betydande del i revisionsbyråernas omsättning. Det är dessa tjänster som vanligtvis används som ett konkurrensmedel då pris kan justeras på grund av att revisorn redan är insatt i företaget och att det då krävs ett lägre antal timmar jämförelsevis med ett utomstående företag. Det finns dock upprättade regler om vilka konsulttjänster en revisor kan åberopa inom ett företag där han även är anställd som revisor (Carrington 2010) Revisorns oberoende Det är företagets ledning som upprättar de finansiella rapporterna vilket ofta ifrågasätts av intressenterna då det kan innebära att informationen är en förskönad bild av verkligheten (Bazerman et al. 1997). En revisor används 18

27 därför för att förstärka rapporternas trovärdighet och tillförlitlighet för samhällets intresse men även för att skydda kapitalmarknaden. En faktor som måste vara uppfylld för att revisionen ska vara användbar är att revisorn innehar en oberoende ställning. Detta innebär att revisorn ska kunna göra en objektiv bedömning utan påverkan av annan part (Wines 2012). Om revisorn misslyckas med detta och inte rapporterar sin fullständiga bedömning i revisionsberättelse kan en mängd olika problem och kostnader uppstå då felaktig och vilseledande information ges till beslutsfattande intressenter (Bazerman et al. 1997). En revisors oberoende har diskuterats i årtionden. Efter de större finansiella kriserna under 2000-talet hamnade debatten återigen i fokus då kriserna uppstått på grund av misslyckade revisionsuppdrag (Wines 2012). Idag finns det ett högt antal revisionsbyråer vilket har bidragit till ökad konkurrens och det blir allt viktigare för revisorerna att behålla sina klienter och skapa goda relationer. På grund av detta är det extra viktigt att relationen till klienten iakttas så att oberoendet inte påverkas (Bazerman et al. 1997). Blay (2005) diskuterar independence risk som kan förklaras som den risk som finns för att en revisors oberoende kan rubbas (Blay 2005). Enligt Carrington (2010) är revisorns huvuduppgift att ge revisionsrådgivning men det förekommer även i de flesta fall att revisorn ger andra råd till klienten. Den sistnämnda typen av råd är oftast den konsulttjänst som inbringar de största intäkterna för revisionsbyråerna. Carrington (2010) menar att detta är tillåtet då det både hjälper revisorn att få en större inblick i företaget men även att det skapar ett högre värde för kunden då det oftast är ekonomiskt fördelaktigt. Det har dock påpekats och ifrågasatts om det inte kan skada revisorns oberoende på grund av att det kan tyckas att en revisor kan handla efter sitt eget bästa (Carrington 2010). Detta då de blir beroende av intäkterna från konsulttjänster och att risken då finns att de accepterar påståenden i redovisningen som de i annat fall skulle påpekat. Detta beroende har uppmärksammats av tillsynsmyndigheterna och de arbetar för att minska möjligheterna till detta. Blay (2005) menar att om en revisor finner att en klient kan vara ett hot mot dess oberoende görs noggranna utvärderingar som sen ligger till grund för beslut om revisorn ska anta klienten. I Sverige är det aktiebolagslagen och FAR som reglerar revisorns oberoende. FAR upprättar regler och riktlinjer för revisorns oberoende och Aktiebolagen innehåller paragrafer som bland annat förbjuder en revisor att vara personligt 19

28 eller ekonomiskt beroende av dess klient. De båda understryker att kravet på att revisorn ska anses vara oberoende mot uppdragsgivaren måste vara uppfyllt för att ett uppdrag ska accepteras (Vanasco et al. 1997) Förväntningsgapet Revisorn ansvarar för att utföra en uppgift som är viktig för samhället men han/hon behöver även tjäna pengar. Detta innebär att revisorn är förväntad att agera professionellt och för samhällets bästa samtidigt som byråerna är vinstdrivande och konkurrerar med andra företag. En byrå erbjuder revision men det finns även en mängd andra tjänster som erbjuds. Det är dessa tjänster som inbringar intäkter och det i sin tur leder till att revisorn både måste arbeta för samhällets bästa samtidigt som han/hon måste göra affärer i samhället (Öhman 2006). Förväntningsgapet har existerat sen revisionens uppkomst men trots detta tog det lång tid innan det hittades en specifik definition. När definitionen var fastställd kunde förväntningsgapet beskrivas som; skillnaden mellan vad revisorn och användaren av redovisningen förväntar sig av en oberoende revisor. Sedan denna definition har många forskare försökt att fördjupa sig i vad gapet innebär och vad som orsakar det (Öhman 2006). Vissa forskare tror att gapet uppstår på grund av bristande förståelse av olika typer av revisionstermer och begrepp. De menar att det är förståeligt att förvirring uppstår från de som saknar kunskap inom redovisning på grund av revisionens koncept och komplicerade karaktär (Teck et al. 2009). Andra forskare menar att gapet uppstår på grund av att det finns en skillnad mellan intressenters förväntningar och dess uppfattningar av revisorns arbete. Denna skillnad har blivit extra uppmärksammad under de senaste 30 åren. Detta på grund av finansiella kriser och kollapser som intressenter anser inte borde uppstått om revisorn skött sitt arbete (Salehi & Rostami 2009). Dessa forskare delar även in gapet i två olika delar; "reasonable gap" and "performance gap". Det första gapet beskriver orimliga förväntningar medan det andra beskriver skillnaden mellan vad intressenterna kan förvänta sig (med tanke på de olika reglerna och föreskrifter) och vad intressenterna bedömer vad revisorerna faktiskt gör (Porter 1993). Forskare är eniga om att problemet uppstår mellan intressenter och revisorer och för att minska detta har revisorn två olika alternativ. Det ena alternativet är att revisorn väljer att anpassa revisionen efter intressenternas behov medan 20

29 det andra är att de kan utgå från sitt eget intresse och istället försöka påverka intressenterna utifrån det. Båda dessa alternativ tyder på att det krävs utbildning men frågan är om det är intressenterna eller revisorn som behöver utbildas (Öhman 2006) Redovisning Redovisning av en firmas finansiella transaktioner och ekonomiska läge är viktig när beslut om ekonomi skall tas. Redovisningens syfte är att summera och analysera de transaktioner som sker i en firma för att ge en bas för kommande beslut (Tullgren 2001). Skyddad av upphovsrätt Figur 1: En illustration av finansiell redovisningsmiljö (Wolk et.al sida s. 4). Figuren ovan ger en bra översikt av hur redovisningspraxis skapas i en firma och hur kopplingen med revision ser ut. Det är noterbart att Accounting Policy Making fungerar som en tratt där de tre övergripande faktorerna silas för att sedan leda till en viss typ av redovisningspraxis. I denna tratt återfinns de standarder som gäller för respektive firma. De tre övergripande faktorerna har olika effekt på skapandet av standarder och det går inte att sätta en faktor över den andra. Accounting Theory är kopplad till det forskare inom redovisningsområdet studerar medan Economical Conditions är kopplade till det ekonomiska läget. Till exempel har de ekonomiska faktorerna en större påverkan när det är stor inflation eller instabilitet på något annat sätt i det ekonomiska samhället. Revisionen kommer sedan in som en sidoprocess där redovisningen kontrolleras mot de lagar och regler som finns innan den presenteras för utomstående intressenter (Wolk et.al. 2008). 21

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Revisionsbranschens utveckling

Revisionsbranschens utveckling Revisionsbranschens utveckling En kvantitativ och kvalitativ studie om vad som kännetecknar de företag som valt bort revision och vad revisionsbyråernas uppfattning är om konsekvenserna Författare: Handledare:

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Övergripande kommentarer Högre Revisorsexamen Max poäng Genomsnittspoäng Antal tentander 75 100 77,0 (77,0 %) 28 (72 %) 28 tentander av 39 (72 %) har

Läs mer

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag 1 YTTRANDE 2015-10-16 2015-773 FAR Box 6417 113 82 STOCKHOLM Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag Revisorsnämnden har följande huvudsakliga

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det?

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Framsida Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Författare: Micha Larsson Stina Svensson Handledare: Petter Boye Program: Östersjöekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:146

Regeringens proposition 2000/01:146 Regeringens proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2000/01:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2001 Ingela Thalén

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja?

K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja? K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja? 1 FASTIGHETSÄGARNA 1 D E C E M B E R 2 0 1 5 KLEBERG REVISION AB Kort presentation Margareta Kleberg, auktoriserad revisor, startat

Läs mer

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II Maj 2009 Revisorsnämnden 2009 3. Trisolde Production AB Deluppgift 3.1 Av ÅRL 2 kap 4 p 5 framgår att beståndsdelarna i balansräkningens poster och delposter ska värderas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011 1.1 10 7,8 (78 %) 22 (67 %) Utifrån ett utkast till en koncernredovisning ska tentanderna ta ställning till posterna i moderbolagets och koncernens

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Delårsrapportering Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Annan normgivning... 2 Lagregler och allmänna råd (BFNAR 2002:5)... 2 Tillämplighet... 2 Skyldighet

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 12.6.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 12.6.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2015 C(2015) 3834 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 12.6.2015 om ändring av förordning (EG) nr 809/2004 om genomförande av Europaparlamentets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Förväntningsgapet ur två perspektiv

Förväntningsgapet ur två perspektiv J ÖNKÖPING I NTERNATIONAL B USINESS S CHOOL JÖNKÖPING UNIVERSITY Förväntningsgapet ur två perspektiv Magisteruppsats i företagsekonomi VT 2013 Författare: Tamara Obradovic 890202-3889 Ivana Skopljakovic

Läs mer

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1)

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 december 2015 En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) FAR har beretts tillfälle

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång?

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? 2015-02-03 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet Satish Sen

Läs mer

Frivillig revision och revisorns framtid

Frivillig revision och revisorns framtid Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Ämne vårterminterminen 2011 Frivillig revision och revisorns framtid Av: Karolin Varli Handledare: Ogi Chun Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB. Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg

Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB. Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg 18 december 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 3. Bakgrund...

Läs mer

K2 det lämpliga regelverket?

K2 det lämpliga regelverket? K2 det lämpliga regelverket? En studie av andelen företag som gick över till K2 det första året det fick tillämpas Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och företagsanalys Höstterminen 2009

Läs mer

VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap

VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial och diskussionsunderlag för kompanjoner som skall skriva kompanjonsavtal Att driva

Läs mer

Kommunrevision. - de förtroendevalda revisorernas oberoende. Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005

Kommunrevision. - de förtroendevalda revisorernas oberoende. Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005 Kommunrevision - de förtroendevalda revisorernas oberoende Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005 Handledare: Mari Paananen Författare: Helena Hjalmarsson 811127 Maria Kjellberg

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.1.2016 COM(2015) 685 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om effekten av den reviderade internationella redovisningsstandarden IAS 19 på

Läs mer

REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE EN OSÄKER FRAMTID FÖR REVISORN? Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Damir Pepić Boris Filipović VT 2008:KF31

REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE EN OSÄKER FRAMTID FÖR REVISORN? Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Damir Pepić Boris Filipović VT 2008:KF31 REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE EN OSÄKER FRAMTID FÖR REVISORN? Kandidatuppsats i Företagsekonomi Damir Pepić Boris Filipović VT 2008:KF31 Svensk titel: Revisionspliktens avskaffande en osäker framtid för

Läs mer

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009 SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009 Revisorsnämnden 2009 0B1. Obiccs Teknisk Konsulting AB 2BDeluppgift 1.1 Enligt lag som trädde i kraft den 1 juli 2009 får den som under sju år har varit

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de

Läs mer

Reviderade årsredovisningar

Reviderade årsredovisningar Reviderade årsredovisningar Vilken betydelse har de vid kreditgivning till småföretag? Författare: Anna Johansson Elin Jonsson Handledare: Karl-Johan Bonnedahl Student Handelshögskolan Vårterminen 2012

Läs mer

Högre revisorsexamen kommentarer till provrättningen våren 2008

Högre revisorsexamen kommentarer till provrättningen våren 2008 Högre revisorsexamen kommentarer till provrättningen våren 2008 1.1 5,0 62 8 Frågan avsåg hur tre frågeställningar som uppstått i samband med ett förvärv av ett italienskt företag skulle hanteras i förvärvsanalysen.

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Proposition 1 Stadgarna

Proposition 1 Stadgarna Proposition 1 Stadgarna Förslag till förändringar i stadgarna för PeaceWorks Sweden. PeaceWorks styrelse har under året som gått genomfört en översyn av föreningens stadgar i syfte att förtydliga utveckla

Läs mer

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 14 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf 62 Ks 92 Au 101 KS/2014 0465 Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt Kommunstyrelsens förslag till

Läs mer

Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014

Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 med byråns svar 12, rue Alcide De Gasperi - L - 1615 Luxembourg

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Fem år utan arvs- och gåvoskatterna. Christofer Pihl, Nima Sanandaji December, 2009

Fem år utan arvs- och gåvoskatterna. Christofer Pihl, Nima Sanandaji December, 2009 Fem år utan arvs- och gåvoskatterna Christofer Pihl, Nima Sanandaji December, 2009 Förord 1 Må arvs- och förmögenhetsskatterna vila i frid! Det är nu fem år sedan arvs- och gåvoskatterna avskaffades. Riksdagen

Läs mer

Kraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet

Kraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet Kraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet 1 Inledning I denna artikel presenteras de kommande kraven på återhämtningsplaner som i samband med införlivandet av krishanteringsdirektivet

Läs mer

Sammanfattning I förslaget föreslås att RUM-stämman endast ska välja auktoriserade eller godkända revisorer.

Sammanfattning I förslaget föreslås att RUM-stämman endast ska välja auktoriserade eller godkända revisorer. Styrelsens skrivelse Ny revisionsordning RUM-stämman har den 18 oktober 2015 såsom vilande antagit följande förslag till stadgeändring. Det ankommer nu på vårstämman att slutligen pröva förslaget. På förbundsstyrelsens

Läs mer

Revisionsreglemente för Strängnäs kommun

Revisionsreglemente för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad när: 2016-03-21 48 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2015:674-003 Ersätter: Revisionsreglemente beslutad av kommunfullmäktige 17, 2006-11-27 (reviderad 211, 2011-09-26) Revisionen

Läs mer

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter Till: Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm REMISSYTTRANDE Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter SABO lämnar här synpunkter på utkastet till vägledning om upprättande av årsredovisning.

Läs mer

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION?

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION? Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Valfritt ekonomiskt program VT 2007 VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION? EN STUDIE KRING ETT AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN C-uppsats i Externredovisning,

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2015-09-23 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet

Läs mer

Redovisningens normer, regler och praxis

Redovisningens normer, regler och praxis Redovisningens normer, regler och praxis Föreläsare Per Nordström Auktoriserad revisor God redovisningssed Enligt förarbetena till bokföringslagen 1976: Faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativ och

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Fortsatt tillväxt och resultatförbättring under fjärde kvartalet

Fortsatt tillväxt och resultatförbättring under fjärde kvartalet BTS Group AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 december 2009 Fortsatt tillväxt och resultatförbättring under fjärde kvartalet Helåret 2009 Nettoomsättningen ökade under året med 9 procent och uppgick till

Läs mer

Nya konkurrensregler för bilbranschen GRUPPUNDANTAGET 1 JUNI 2010-31 MAJ 2013

Nya konkurrensregler för bilbranschen GRUPPUNDANTAGET 1 JUNI 2010-31 MAJ 2013 Nya konkurrensregler för bilbranschen GRUPPUNDANTAGET 1 JUNI 2010-31 MAJ 2013 INNEHÅLL NYA KONKURRENSREGLER FÖR BILBRANSCHEN 1 Nya regler från 1 juni 2010 och juni 2013 3 2 Hur påverkar detta den svenska

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 INNEHÅLL MIFID 2 Bakgrund 2 Tidsplanen för MiFID 2 Finansinspektionens arbete med MiFID 3 Värdepappersföretagens arbete med MiFID 3 NYA TILLSTÅNDSPLIKTIGA

Läs mer

Granskning av bisysslor 2013

Granskning av bisysslor 2013 Granskning av bisysslor 2013 KOMMUNREVISIONEN Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Norrköpings kommun Norrköpings kommun Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning... 2

Läs mer

Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet

Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet 1. Inledning I Luleå tekniska universitets (LTU) uppdrag ingår att samverka med såväl näringslivet som samhället i övrigt. Många lärare, forskare

Läs mer

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Revisorer och revision Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2016. Morgan Johansson Jacob Aspegren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2

Läs mer

Unga Forskares Utvecklingsfond

Unga Forskares Utvecklingsfond Unga Forskares Utvecklingsfond Utredningsrapport DATUM 2008-11-13 UTREDARE Tobias Jonsson Sara Magnusson Alexander Sehlström GODKÄND Utkast Innehåll ii Innehåll Kapitel 1 Inledning 1 Bakgrund... 1 Frågeställning...

Läs mer

Stockholms Stadshus AB - koncernen

Stockholms Stadshus AB - koncernen Stockholms Stadshus AB - koncernen Lägesrapportering till koncernstyrelsen Intern kontroll, delårsbokslut och K3 Oktober 2014 Riskbedömning och fokusområden koncernen Väsentlighet Högre Lagstiftning begränsning

Läs mer

Utfärdande av apportintyg

Utfärdande av apportintyg Magisteruppsats i Företagsekonomi Externredovisning och företagsanalys Vårterminen 2008 Utfärdande av apportintyg Vilka problem skapar det för revisorn? Författare: Magnus Nygren 800216 Tuan Dinh 850328

Läs mer

Författare: Handledare:

Författare: Handledare: Företagsekonomiska institutionen FEKH69 Kandidatuppsats i Redovisning HT 13 Fri revisionsplikt Gjorde Sverige rätt som valde låga gränsvärden för revision? Författare: Johan André Cecilia Gustafsson Therese

Läs mer

Ägardirektiv för Karlstad Airport AB

Ägardirektiv för Karlstad Airport AB KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1(8) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-12-18 Ersätter: 2011-12-15 Gäller fr o m: 2015-04-08 Ägardirektiv för Karlstad Airport AB Ägardirektiv för verksamheten

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV

Läs mer

Friköp av fastigheter för ombildning till bostadsrätt

Friköp av fastigheter för ombildning till bostadsrätt Koncernstyrelsen 2007-10-01 Ärende 3 Dnr 2007/21/27 Sid. 1(6) 2007-09-21 Joachim Quiding 08-508 295 35 Friköp av fastigheter för ombildning till bostadsrätt Förslag till beslut Koncernstyrelsen föreslås

Läs mer

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3.

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3. Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2009:574 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Regeringen föreskriver 1 i fråga om förordningen

Läs mer

Hur många företag har gått över till K2- regelverket? - En studie av byggföretag i Västra Götaland

Hur många företag har gått över till K2- regelverket? - En studie av byggföretag i Västra Götaland Hur många företag har gått över till K2- regelverket? - En studie av byggföretag i Västra Götaland Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2009 Handledare: Kristina Jonäll, Jan

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag

K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag Johannes Rydén Therese Samuelsson K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vt 2013 Handledare: Dan Nordin Förord Vi vill främst tacka våra respondenter

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 768 103 95 Stockholm E-postadress info@bolagsstyrningskollegiet.se Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Bilaga 1: Aktiespararnas Ägarstyrningspolicy

Läs mer

REVISORSEXAMEN Del I. December 2009

REVISORSEXAMEN Del I. December 2009 REVISORSEXAMEN Del I December 2009 Revisorsnämnden 2009 REVISORSEXAMEN Allmänt Datum: 1 december 2009 Skrivtid: 2 x 4,5 timmar, varav 4,5 timmar för del I Krav för godkänt resultat: 75 poäng av 100 utan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv

Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv Företagsekonomiska institutionen D-uppsats inom företagsekonomi Uppsala universitet VT 2007 Handledare: Robert Joachimsson -Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jämförelse mellan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5/VI/2008 K(2008) 2274 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 5/VI/2008 om begränsning av det civilrättsliga ansvaret för lagstadgade revisorer och

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I

HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2008 Högre Revisorsexamen december 2008, del I HÖGRE REVISORSEXAMEN Allmänt Datum: 2 december 2008 Skrivtid: 2 x 4,5 timmar, varav 4,5 timmar för del I Hjälpmedel: Alla

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Bolagspolicy för Vara kommun

Bolagspolicy för Vara kommun Bolagspolicy för Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX XX 1. Bakgrund och omfattning Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information 2011

Övervakning av regelbunden finansiell information 2011 Övervakning av regelbunden finansiell information 2011 Rapport enligt 5 kap 18 Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser avseende år 2011 Innehåll Inledning... 3

Läs mer

D 5/03. Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03

D 5/03. Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03 Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03 D 5/03 Genom systematisk och uppsökande tillsyn (SUT) informerar sig Revisorsnämnden (RN) om kvaliteten i revisorers och revisionsbolags verksamhet. Som ett led i denna

Läs mer

Revisionsreglemente för Järfälla kommun

Revisionsreglemente för Järfälla kommun JÄRFÄLLA KOMMUN 2007-02-26 1 Revisionsreglemente för Järfälla kommun Antaget av kommunfullmäktige 2007-05-07 84 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Bilaga 1 Förslag till dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Stämmans ordförande utser protokollförare 5. Val av en eller två justerare

Läs mer

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) 1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning. Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Stöd & Process 2015-09-03 Solveig Jusélius 08-590 972 38 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2015:220 Solveig.Juselius@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för

Läs mer